LÄRARHANDLEDNING NATURVÄKTARNA SJÖ&Å

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING NATURVÄKTARNA SJÖ&Å Innehåll: Förankring i läroplanen... 2 Arbetsgång i Naturväktarna... 3 Genomgång av fältundersökning... 6 Avslutande uppgifter Faktabakgrund Adresser WWF Naturväktarna

2 Förankring i läroplaner Då miljöfrågorna var som hetast i Europa samlade UNESCO (FN-organ för utbildning och kultur) till ett möte i Tbilisi, i dåvarande Sovjetunionen, nuvarande Georgien. Året var 1977 och målet för mötet var att formulera skolans del av ansvaret för miljön. Vi känner väl till orden från Tbilisideklarationen, de kommer igen i Lpo. Miljöundervisning skall förbereda den enskilda människan för livet genom att göra henne medveten om de stora problemen i dagens värld och genom att ge henne de färdigheter och egenskaper som krävs för att hon ska kunna spela en produktiv roll i arbetet med att förbättra levnadsvillkoren och vårda miljön med tillbörlig förankring i etiska värden. Tbilisideklarationen innehåller även råd för miljöundervisningen: - ämnesövergripande - bereda vägen för en helhetssyn. - samhällstillvänd - dra in den enskilde i en process av aktiv problemlösning. - livslångt lärande - en kontinuerlig process som genom uppläggning, innehåll och metodik ständigt varieras. Miljöundervisningens betydelse återkommer 1992 i Agenda 21, kapitel 36 där nationella myndigheters ansvar betonas. De ideella organisationernas aktiva roll för miljöundervisningen förtydligas (WWF med flera). Vår del av ansvaret Skollagen tar upp frågan:.var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Detta gäller alltså även bespisningspersonal, vaktmästare, städbolag m.fl. Förutom olika moment i ämnena lyfter Lpo fram fyra perspektiv som ska prägla all undervisning. Dessa perspektiv går inte att hänföra till ett speciellt ämne eller kurs men bildar fundament till det vi sammanfattar som Utbildning för hållbar utveckling I Världsnaturfondens utbildningsprogram har vi ett mål att arbetet ska leda till att naturen repareras och att resurserna används på ett uthålligt sätt för att bevara allt liv, där liv också omfattar människan. WWF:s Naturväktarmaterial är en hjälp att bedriva miljöundervisning, ett halvfabrikat som måste formas och förankras i ett pedagogisk sammanhang. Denna del av arbetet lämnar vi åt pedagogerna och eleverna i skolan. Om skolans värdegrund ur Lpo: Historiskt perspektiv - eleven ges en beredskap inför framtiden och förmågan till dynamiskt tänkande. Miljöperspektiv - eleven ges möjligheter att påverka och att skaffa sig ett eget förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall visa anpassningar för att skapa hållbar utveckling. Internationellt perspektiv - eleven ser den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Etiska perspektivet - ger grund för och främjar elevens förmåga att göra personliga ställningstaganden. Illustrationer längst ner på sidorna 1, 5 och 6 i elevbladen är ritade av Martin Holmer Observera att text och bilder är skyddade enligt lagen om upphovsrätt. Materialet får endast kopieras för användning i den skola som erhållit materialet. WWF Naturväktarna 2.

3 Arbetsgång i Naturväktarna Tidpunkt för undersökningen Vi föreslår att undersökningen genomförs under tiden 1 april - 31 maj under våren och 15 augusti -15 oktober under hösten, för att eleverna ska kunna göra relevanta jämförelser. Arbetet inleds med förberedelser. Därefter görs en fältundersökning. Undersökningen anpassas efter den tid man har till sitt förfogande. Efter fältundersökningen kan man fortsätta med ett antal fördjupningsuppgifter som startar i fält och fortsätter i klassrummet. Reflektera Efter det praktiska arbetet i fält och i klassrummet följer den så viktiga reflektionen över de erfarenheter man gjort. Vad har vi lärt oss? Hur påverkar vi människor naturen? Vilka alternativ och lösningar finns det? Här blir det tillfälle att glida över i exempelvis SO-ämnena. Redovisa Resultaten av undersökningen förs över till redovisningsblanketten och matas in på Naturväktarnas hemsida. Avsikten med att redovisa är att kunna göra jämförelser med skolor i andra delar av landet. Ju fler som redovisar, desto större blir möjligheten att göra relevanta jämförelser. Varför inte låta eleverna sköta redovisningsarbetet på vår hemsida? Arbeta vidare Ofta väcker arbetet med Naturväktarna nya frågor och en lust att arbeta vidare. Många skolor presenterar resultaten från undersökningarna i utställningar eller på egna presskonferenser. Naturväktarna brukar få uppmärksamhet i lokalpressen, vilket är en rolig och bra bekräftelse för eleverna. På Naturväktarnas hemsida, hittar du flera tips på aktiviteter under rubrikerna Uppdrag och Tips. Här presenteras också en rad inspirerande stipendieprojekt som olika skolor genomfört. Dessutom har Världsnaturfonden tagit fram en rad olika läromedel som stöd för din miljöundervisning. Surfa in på och gå vidare på Utbildning och Ungdom. Internationella nätverk Liknande undersökningar genomförs även i Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland (S:t Petersburg och Kaliningrad) och Polen. Alla länders resultat sammanställs i en internationell rapport som görs tillgänglig för de deltagande skolorna. Vill du ha kontakt med en skola i öst? På Naturväktarnas hemsida finns en lista på kontaktpersonerna i Naturewatch Baltic. Anmälan Anmälan om deltagande sker på hemsidan, där allt material kan hämtas kostnadsfritt. Undersökningar: vår 1 april - 31 maj höst 15 aug - 15 okt Arbete sker i klassrum och i fält. Redovisning 31 maj alt. 15 okt Resultaten matas in via hemsidan. Jämför gärna resultaten med andra skolors. Arbeta vidare På Naturväktarnas och Världsnaturfondens hemsidor finns en rad olika förslag på inspirerande och roliga aktiviteter och läromedel att arbeta vidare med. Nätverket Naturewatch Baltic Under våren sammanställs en internationell rapport från länderna kring Östersjön, där skolor har gjort liknande undersökningar som i Sverige. Rapporten görs tillgänglig för alla deltagare. 3. WWF Naturväktarna

4 Planering av arbetet Naturväktarnas material används olika beroende på Elevgrupp: ålder, förkunskaper, utevana etc. Tillgänglig tid: Anpassa antalet uppgifter till tiden. Se till att eleverna har gott om tid att njuta av naturen! Mål: Vad vill ni som lärare att elevernas arbete ska ha för mål? Det är viktigt att ni ställer er den frågan och berättar det för eleverna. Aktivitet Förberedelser Material En rad förslag finns i lärarhandledningen. Organisation Varierar Tidsåtgång Varierar Kommentarer Målet är att eleverna ska upptäcka sina egna kunskaper och föreställningar. Gå även igenom de övningar i elevbladen som ni ska använda Fältundersökning Fördjupningsuppgifter Se lärarhandledningen s Börja ute och fortsätt sedan i skolan Redovisning sker via hemsidan Gemensamt och i smågrupper Gruppvis Cirka 1 dag Varierar I fördjupningsuppgifterna förskjuts tyngpunkten från NO till ämnen som hemkunskap, svenska, SO och bild. Redovisning till Naturväktarna En grupp elever eller läraren Ca. 30 min. Rapportera alltid men ni behöver inte rapportera allt! Välj med omsorg Det är viktigt att du som lärare väljer de uppgifter som passar elevgruppen. Materialet är omfattande och gjort för en temavecka. Har ni kortare tid är det ändå viktigt att elevernas egna reflektioner kommer fram genom samtal eller skrivövningar. Välj då hellre bort vissa av uppgifterna i elevbladen. Ämnesövergripande Har ni yngre elever måste lärarna hjälpa eleverna att tolka frågorna. Kanske lämnar ni inte ut elevbladen alls utan ordnar utearbetet på annat sätt. Det fungerar ofta bra om ni ger grupperna muntliga instruktioner. Eleverna behöver i allmänhet inte göra anteckningar. De minns och kan i efterhand redogöra för sina iakttagelser. Naturväktarnas material tar sin utgångspunkt i naturen och människans samspel med naturen. Det är viktigt att visa att människan är en del av naturen. Följande ämnen har sin givna del i Naturväktarnas undersökningar: NO, hemkunskap, svenska, SO och bild. Undvik att stressa och kom ihåg att lyfta fram det lustfyllda! Om ni har ont om tid välj bort några uppgifter istället. De uppgifter som kan redovisas är märkta med ett "R". Ni bestämmer själva hur många av dem ni vill redovisa. Vi vill betona vikten av att utmana elevens eget kunnande och erfarenhet, arbeta med ett varierat utbud av arbetssätt, samarbeta inom arbetslaget och låta ämnena samverka, samverka med personer, myndigheter och organisationer utanför skolan, uppleva glädje och lust. WWF Naturväktarna 4.

5 Förberedelser Elever och lärare behöver förbereda sig innan de ger sig ut. En gemensam genomgång är nödvändig. Elevbladen är indelade i en fältundersökning och i ett par fördjupningsuppgifter. Tanken är att hela klassen gör fältundersökningen och därefter, indelad i grupper, ger sig i kast med fördjupningsuppgifterna. Det går naturligtvis bra att hoppa över uppgifter om materialet känns för omfattande. Kopiera elevbladen så att varje elev eller grupp har ett eget exemplar. Mind-mapping Fråga eleverna vad de skulle vilja undersöka och veta om livet i vattnet och uppmuntra dem att komma med förslag. Försök att gruppera elevernas önskemål och försök att hitta struktur bland förslagen. Diskutera innebörden av de olika grupperingarna. Jämför sedan med de olika styckena i elevbladen. Finns det delar som överensstämmer med elevernas önskningar? Finns det frågor eleverna vill ha svar på som inte finns i elevbladen? Poängen med uppgiften är att få eleverna att själva ha valt sina frågor och ha funderat på livet i vattnet innan ni ger er ut. Inspiration Klassen ska ut och undersöka en sjö eller å. Under arbetet utomhus ska nya kunskaper, nya erfarenheter passas in i elevernas befintliga. Innan ni ger er iväg bör eleverna få utmana sina befintliga kunskaper, begrepp och erfarenheter. Här några exempel på frågor som kan locka. - Varför finns det sjöar? Varför finns det vattendrag? - Vad är en sjö? Vad är en å? - Hur kan djur leva i en sjö eller i en å? Med enkla öppna frågor lockas eleverna att reflektera. Växla mellan helklass och pargrupper. Anteckna på tavlan eller be två elever vara sekreterare; en skriver upp alla obesvarade frågor som dyker upp, en skriver upp alla fakta om sjön eller ån. Besök stranden Besök gärna er sjö eller å, utan att arbeta med protokollen, bara för att göra er hemmastadda. Ägna utflykten åt att uppleva stranden med alla sinnen. Låt eleverna skriva en dikt om vatten. Väl hemma resonerar ni kring dikterna och sorterar ut nyckelbegrepp som kan användas i den "mind-mapping" som nämnts ovan. Samla föremål Låt eleverna springa och samla in fem föremål som de tycker är typiska för stranden. Be dem motivera hur de tycker att föremålen de valt är typiska för strandmiljön. 5. WWF Naturväktarna

6 Måla en bild Hur ser elevernas inre bilder av stranden och livet i vattnet ut? Låt dem måla eller rita en teckning av sjön eller ån innan ni ger er ut. Efter undersökningen gör ni nya teckningar. Har det tillkommit nya detaljer och element i teckningarna? Vill man inte måla nya teckningar kan man ta fram de gamla och studera dem. Finns det något som eleverna skulle vilja ändra eller komplettera teckningarna med efter undersökningen? Genomgång av fältundersökning Till vänster om en del uppgifter i elevbladen finns ett "R". Detta "R" betyder att denna fråga kan redovisas till Naturväktarna. Anledningen till att alla frågor inte redovisas är för att göra redovisningsprocessen mindre tidskrävande. Detta betyder inte att de frågor som inte är markerade är mindre intressanta. Använd svaren från dem som diskussionsunderlag och jämför med era egna svar år från år. R = Redovisa Material: Detta är bra att ha med sig: Fälthandböcker Protokoll (gärna laminerat) för fältbruk Kartor, kopior för fältbruk, gärna laminerad karta Pennor, blyerts Stövlar eller vadarstövlar för provtagning Regnkläder och sittunderlag Måttband, klocka, tidtagarur Termometer för luft och vatten Kompass Håvar, durkslag Vita baljor eller kar Mjuka pincetter och vita plastskedar för att plocka djur Burkar med lock för djur och växter samt vattenprov Apelsin för mätning av vattenhastighet i åar Soppåsar för upphittat skräp Siktskiva Genomskinligt glas eller plastflaska och... Vattenkikare, cyklop, snorkel Kikare, lupp Fiskredskap Kamera Ritmaterial för att göra skisser ph-meter för fält eller ph-stickor Fosfatstickor Nitratstickor Konduktivitetsmätare Gå tillsammans (uppg. 1-2) Gå med hela klassen eller gruppen längs vattnet, ungefär 500 meter. Försök att få en allmän uppfattning om omgivningen. Välj en plats som kan fungera som basläger. Här har ni er utrustning och här samlas ni för genomgångar och för att äta matsäck. WWF Naturväktarna 6.

7 Växter i vatten (uppg. 3-4) Till dessa frågor är fälthandböcker nödvändiga. I avsnittet om växter ska eleverna undersöka vilka växter de kan hitta både på vattenytan, strandkanten och på botten. Djur i vattnet (uppg. 5-6) Provtagningen i rinnande vatten sker genom att man sparkar upp botten uppströms håven och låter djuren fara med strömmen in i håven. I sjön går man så långt man kan och tar ett prov genom att dra håven längs botten ett varv runt sig själv och samtidigt försiktigt stöta den i botten. Ta ett flertal prover och variera bottentyper där ni tar proven. Ofta har smågrusiga bottnar har ett rikt djurliv. Där det finns mycket vegetation för man håven framåt tillbaka genom växterna. Om ni inte har håvar så använd durkslag eller sil i stället. Dessa kan också fästas på en rundstav med två slangklämmor. Låt uppgiften få ta tid! Provtagning med håv Plocka djur När ni gjort håvningen häller ni upp resultatet i en stor vit balja. Här duger det mesta från tvättbaljor till gamla skrivbordslådor i plast. Viktigast är att de är stora, ganska grunda och har ljus botten så att man kan upptäcka djuren lätt. Häll i så rent vatten som möjligt från sjön/ån, så att det blir cirka 5 cm djupt. Om ni har fått mycket material i håven så lägg denna hög i ena ändan av karet och låt djuren själva ta sig ut i vattnet. Använd vita plastskedar eller mjuka pincetter så att ni inte skadar djuren. Räkna djuren, fyll i protokollen och släpp ut djuren igen. Expert på kryp (uppg. 6) Detta är en uppgift som bäst görs i fält men ni kan också ta med djuren hem och fortsätta i klassrummet. Har ni tur och hittar många djur är detta en uppgift som kan ta lång tid i anspråk och som lätt intresserar eleverna. Låt eleverna gå vidare med de sländlarver ni hittade i uppgiften innan, alternativt gör en ny håvning efter sländlarver. Kom ihåg att stöta håven i botten eller att dra den genom växter. Sorteringsövning I uppgift 5-6 i elevbladen ska eleverna leta småkryp i vattnet. Hitta på olika övningar som förlänger och fördjupar elevens kontakt med olika kryp. Här en variant. Eleverna håvar, bland växter och på bottnen. Alla kryp samlas i en plastlåda fylld med vatten. Ta ljusa plastlådor så att krypen syns. När eleverna är nöjda med håvandet och inte hittar fler varianter av kryp, 7. WWF Naturväktarna

8 uppmanas de att lägga kryp som liknar varandra i samma burkar. Eventuellt kan enkla bilder vid varje burk underlätta sorterandet. Eftersom småburkarna ska vara tillgängliga för alla grupperna är det lämpligt att ordna ett högkvarter där sorteringen kan ske. När alla grupper sorterat upp sina fynd delar du ut pytsarna till grupper av elever och uppmanar dem att studera krypen och fundera över ledfrågorna i uppgift 5b. Ännu mer bekant blir man med krypet om man ritar av det. Om eleverna får välja sitt favoritkryp och sedan med hjälp av lupp avbilda det i lera hinner de kika noga på det, och de får ett mycket dekorativt resultat. Gör en håv En vanlig håv som är konstruerad som en strut är lätt att sy själv. Börja med att göra en metallkant av ett plattjärn eller aluminium. Böj den så att den bildar en liksidig triangel med 25 cm sida. Böj upp de översta bitarna så att de kan fästas i en rundstav med två slangklämmor. Håven sys enklast av en kant dubbelt bävernylon som man trär över metallramen. Håvtyget kan vara 1 mm nylontyg men kan också ersättas med nylongardintyg. När man syr ihop lämnas en sista bit som man kan trä på håven. Denna del bör förstärkas med bomullsband så att den inte löper. Man förbrukar en del håvar och det kan vara bra att sy upp flera. Siktdjup (uppgift 7) En siktskiva kan man tillverka själv av ett plastlock med cirka 20 cm diameter. Gör tre hål och dra snören igenom. En tyngd fästes under, och längst upp knyts de tre ändarna ihop med en mätlina. Markera varje decimeter på linan. Sänk skivan i vattnet och när den inte längre syns så dra upp den och mät hur långt linan har blivit blöt. Den sträcka ni mäter upp är ett mått på siktdjupet. Gör man en ögla kan man använda mätlinan till flera saker och koppla på de mätare som behövs för annan provtagning. Färg (uppgift 12) För att inte påverka vattnets färg ska provet göras mot en vit undersida. Använd genomskinligt glas eller plastflaska. Färgen visar oftast hur mycket humusämnen som finns i vattnet. Skräpundersökning (uppg ) Skräpundersökningen är omfattande och görs längs hela er 500 meters sträcka. Samla in och panta returbrukar. WWF Naturväktarna 8.

9 Fördjupningsuppgifter Ni har nu gjort grundundersökningen. Vill ni fortsätta och utveckla arbetet finns här flera förslag på gruppuppgifter. De tar sin början i fält och eleverna går sedan vidare på hemmaplan. Tänk på att ge eleverna tydliga ramar. De måste veta målet för övningen, tidsomfattningen och redovisningsformen. Vattnet i historien (uppg ) Låt denna grupp gå och spana och fundera en stund över hur de tror att människor har använt vattnet tidigare. Finns det någon gammal kvarn i närheten? Bodde det människor vid vattnet tidigare? Hur kan de ha använt vattnet? Användes det som dricksvatten? Var tvättade de? Fiskade de i vattnet? På hemmaplan går de vidare. Ett förslag är att eleverna tar kontakt med äldre personer som känner till vattnet och kan berätta om hur vattnet använts. Finns det något museum eller hembygdsförening som dokumenterat hur folk levde där ni bor förr i tiden? Vattnets väg mot havet (uppg ) Låt även denna grupp gå och spana längs strandkankten. Hur påverkar människor vattnet idag. De kan vara transporter, att upptäcka mystiska rör och fundera över industrier. Hemma går eleverna vidare och följer vattens väg uppströms och nedströms. Vad händer med vattnet längs vägen. Vad känner Länsstyrelsen till? Påverkas det av föroreningar eller renas det i en våtmark? Har det någon form av skydd? Ornitologi i praktiken (uppg ) Låt gruppen sitta en stund och speja och resonera kring de fåglar de ser. Uppgiften kan antingen göras i samband med den övriga fältundersökningen eller vid ett separat tillfälle. Eleverna behöver fågelböcker. Med hjälp av dessa ska de försöka ta reda på vilka fåglar som skulle kunna tänkas leva vid vattnet. Uppgiften blir att ta reda på om fåglarna finns i sjöar, i forsande vattendrag eller i lugna åar. Var i landet lever de? Vilken föda kräver fåglarna? Hemma söker man upp en ornitolog eller Naturskyddsförening och frågar dem vilka fåglar de känner till vid vattnet. Låt eleverna fundera över fåglars flyttväg. Vilka fåglar flyttar och vilka stannar hemma? Låt dem titta på en karta, markera flyttvägar på kartan och skriva en berättelse om en fågelflytt. Fisk och fiske (uppg ) Låt några fiskeintresserade elever ta med fiskespön med sig. Tänk på att fiskekort behövs för alla vatten förutom Vänern och Vättern. Kontakta fiskerättsinnehavaren. Låt eleverna sitta och fiska. Vilka fiskar tror de kan nappa där ni är? Lyckas de fånga fisk? Är fisken växtätare eller ett rovdjur? Hur ser näringsväven ut? På hemmaplan ringer de upp en lokal fiskeklubb om en sådan finns i närheten. Vilka fiskar känner de till? Låt eleverna skriva en egen berättelse om en fisks liv från födelse till död i ert vatten. 9. WWF Naturväktarna

10 Vattenkemi (uppgift: 35-38) ph-värde: ph-stickor säljs på apoteket. ph-meter finns på NO-avdelningen hos alla högstadieskolor. ph mäter direkt hur surt ett vatten är momentant. Tänk på att det kan vara svårt att få tillförlitliga värden vid enstaka provtagningar. ph-värdet varierar också över året. Ring gärna kommunen eller länsstyrelsen och fråga om de har gjort ph-provtagningar. Ledningsförmågan mäts med en konduktivitetsmätare och ger ett mått på hur mycket joner som finns i vattnet. Ofta är det metalljoner. Detta innebär att hög ledningsförmåga oftast beror på höga metallhalter i vattnet. Använd en mätare för ledningsförmåga. Har man ingen egen brukar det finnas på NO-avdelningen på högstadieskolor. Man kan även ta med ett prov och få det mätt på lab. Fosfathalten indikerar oftast att det finns utsläpp. Fosfater tas snabbt upp av växter med igenväxning som följd. Fosfatfalten kan enklast mätas med stickor. Vill man ha en noggrannare analys kan man vända sig till gymnasiet eller kommunens miljökontor. Det är viktigt att man har rena (= noggrant ursköljda) burkar och flaskor vid den här mätningen. Det är viktigt att de sköljs noga utan diskmedel. Nitrathalten indikerar utsläpp av avlopp eller gödningsämnen i vattnet. Nitrat är liksom fosfat ett näringsämne som gör att växterna växer snabbare. Nitrathalten kan mätas med ampuller. Vill man ha en noggrannare analys kan man vända sig till gymnasiet eller till kommunens miljökontor. Vattenflöde (uppgift 39-42) Apelsinmetoden. Mät upp en tio meters sträcka längs ån där apelsinen kan flyta fritt. Lägg i apelsinen en bit uppströms övre märket. Mät tiden det tar för apelsinen att flyta 10 meter. Se till att inte apelsinen fastnar på vägen, då måste ni göra om mätningen. Gör minst tre mätningar och räkna ut medelvärdet. Dividera sedan det uträknade medelvärdet med 100 dm (10 m) för att få hastigheten i decimeter per sekund. Beräknat vattenflöde. Ur vattnets bredd och djup kan man göra en enkel beräkning av tvärsnittsarean genom att ta bredden i dm gånger maxdjupet i dm och dela med 2. Man får då tvärsnittsarean i dm 2. Man multiplicerar sedan tvärsnittsarean med vattenhastigheten och får svaret i liter per sekund, eftersom en kubikdecimeter är samma som en liter. Uppmätt vattenflöde med hinkmetoden. En annan och enklare metod för att uppskatta ett vattenflöde i en bäck. Har man en bäck kan man mäta flödet direkt med klocka och hink. Leta rätt på ett ställe, t ex en vägtrumma, där det går att fånga upp allt vatten. Sätt en hink under flödet och ta tiden det tar att fylla hela hinken. Därefter delar man antalet liter som hinken rymde med antalet sekunder det tog att fylla den och får direkt ett flöde i liter per sekund. Gör mätningarna ett par gånger och kontrollera att resultatet blir lika. Hela formeln blir: F=((B x D)/2) x H Bredden x Djupet Flödet = x Hastigheten 2 WWF Naturväktarna 10.

11 Fördjupningsuppgift: Varför dricka vatten på flaska? (uppg ) Det finns många typer av vatten på flaska, till exempel bordsvatten, källvatten och naturligt mineralvatten. Varje år tappas 89 miljarder liter vatten på flaska i världen för försäljning. Konsumtionen av flaskvatten är mycket ojämnt fördelad över jorden. Västeuropa konsumerar hela 46% av den globala produktionen, medan Afrika inte ens kommer upp i 1%. Produktionen av förpackningarna påverkar miljön. Tillverkning, återanvändning och återvinning är energikrävande processer och genererar utsläpp till luft och vatten av förorenande ämnen. Även transporter av flaskvatten kräver energi och förbrukar bränsle vilket bland annat bidrar till klimatpåverkan och kväveutsläpp. (75% av flaskvattnet i världen produceras och distribueras lokalt, vilket betyder att 25% har transporterats längre). Varför väljer vi så ofta att dricka flaskvatten trots att vi ofta har så bra vatten i våra kranar? Låt eleverna undersöka vilka attityder vi har till flaskvatten. Känns det nyttigare med flaskvatten, lyxigare eller hur motiverar man inköp av vatten som kan vara upp till gånger dyrare än kranvatten? För den som vill läsa mer om flaskvatten finns rapporten Bottled water: Understanding a Social Phenomenon att hämta på WWFs hemsida: För att se en komplett lista över EAN-koder kan man gå in på EAN Sveriges hemsida: I framen till vänster klickar man på web-service och vidare på EAN-landsnummer. Det finns olika typer av förpackat vatten. Läs mer i till exempel Vår föda 5/98 (Livsmedelsverket). Avslutande övningar Sammanfattning och reflexion Hur såg det ut där ni gjorde er undersökning? Ta fram elevbladen och titta på de stödord som eleverna skrev i början av undersökningen. Hur såg det ut? Vilka djur och växter levde där? Hur påverkar vi människor stranden och vattnet? Låt eleverna redovisa sina fördjupningsuppgifter för varandra alternativt sammanställ dem och gör en utställning. Har ni inte arbetat med fördjupningsuppgifter, så låt eleverna titta på en karta. Varifrån kommer vattnet? Vart tar vattnet vägen? Kanske kan ni bygga en modell över hela avrinningsområdet. Reflektera över era erfarenheter och vad ni lärt er. Finns det utrymme för alla intressen växter, djur, ekonomi och friluftsliv? Vilka alternativ och lösningar finns det till sådant ni kanske inte tycker är bra? Hur kan ett uthålligt nyttjande av området se ut? Här går arbetet återigen in i mer SO-relaterade områden. Redovisning och efterarbete När ni är klara med arbetet redovisar ni er undersökning på vår hemsida ( Vi föreslår att ni gör det före 31 maj eller 15 okt. för att eleverna ska kunna jämföra med andra skolor. Spara protokollen så att ni själva eller andra grupper kan plocka fram dem och jämföra resultaten år efter år. Arbeta vidare Är lusten att upptäcka och utforska väckt? Under arbetet med Naturväktarna kanske helt nya frågor har dykt upp, som ni skulle vilja söka svar på. På vår hemsida hittar ni flera aktiviteter och tips på vad ni kan arbeta vidare med. Surfa in på och kika under rubrikerna Tips samt Uppdrag. Här kan ni även beställa Vattenväktarboken, som innehåller fakta och tips på olika vattenexperiment. På Världsnaturfonden WWF:s hemsida hittar ni en rad olika spännande läromedel, till exempel "Östersjögrannar". Allt material går att ladda ner kostnadsfritt från hemsidan: WWF Naturväktarna

12 Faktabakgrund Vatten, en av våra viktigaste naturresurser Sverige är ett vattenrikt land. Faktum är att i hela landet finns det sjöar som är större än 1 hektar (två fotbollsplaner), vilket motsvarar drygt 9 % av landets yta. I landet finns också sammanlagt km rinnande vatten. I våra vatten finns en stor biologisk mångfald och längs vattendragen finns några av landets mest artrika miljöer. Avrinningsområden När det regnar bildas små rännilar som rinner samman till bäckar som tillsammans bildar åar och älvar. Tillsammans med grundvatten som kommer i dagen bildar dessa olika vattenmiljöer ett vattensystem som så småningom mynnar i havet. Ett avrinningsområde är det geografiska område som avvattnas till en speciell punkt. Stora delar av Dalarna och Gästrikland ingår till exempel i Dalälvens avrinningsområde. Vattensystemen är sammanhängande. Det betyder att vad som händer med vattnet högt uppe i vattensystemet förr eller senare påverkar vattnet längre ner och till sist även havet. Ekologiska processer Det finns många ekologiska processer som är en förutsättning för att ekosystemen skall fungera. Här är två viktiga exempel: Våtmarker fungerar, till exempel som naturliga reningsverk. Här bromsas vattnet upp och olika partiklar sjunker till botten. Fosfor tas upp av växter och kväve avges till luften som kvävgas genom en rad kemiska processer i våtmarken. Idag anläggs våtmarker just för att ta bort kväve så att det inte når havet och orsakar övergödning där. Vass och andra näringskrävande växter frodas i våtmarker. Genom att skörda och kompostera dessa växter kan man "lyfta" näringsämnen upp på land. Nedbrytning är nödvändigt för att ekosystemet skall fungera. Löv som ramlar ner i vattnet äts av olika sländlarver. De sönderdelar lövet till mindre delar och lämnar små fragment. Dessa kvarvarande fragment fångas och äts av andra sländlarver. Andra, tex dagsländelarver, tar de små lövbitar som hamnat på botten. Resultatet blir att näringsämnena i lövet frigörs och kan användas för växter i ekosystemet. Denna nedbrytningsprocess är nödvändig för att naturens näringsämnen skall kunna återanvändas. De små vattenkrypen blir, i sin tur, mat för fiskar och fåglar som strömstare och knipa i toppen av näringskedjan. Man kan se ett helt avrinningsområde som ett ekosystem, men också välja mindre delar. Ett vattenekosystem kan till exempel vara en bäck, hela Dalävlens avriningsområde, en damm som torkar ut på våren, hela Vänern eller en liten våtmark. WWF Naturväktarna 12.

13 Faktorer som påverkar vattnet Livet i vattnet styrs av många faktorer. Hit hör vattenflödet, ljus och temperatur, tillgång till näringsämnen och biologiska faktorer. Vattenflöde: Växt- och djurliv ser olika ut i ett rinnande vatten och ett stillastående. Strömmande vatten är ofta svalt och syrerikt. Gäddan lever i lugnt vatten och öringen i strömmande. Ljus och temperatur: En skog eller trädkorridor vid vattnet ger skydd mot läckage av partiklar och näringsämnen från omgivningen. En delvis beskuggning av vattendraget hindrar att temperaturen blir för hög. De flesta djur hos oss klarar inte för höga temperaturer. Öringen, till exempel, stressas vid 20 grader och dör vid 25 grader. Skuggan gör också att det är svårare för rovdjur att upptäcka bytesdjur i vattnet. Tillgången till näringsämnen: Hur mycket näringsämnen som når vattnet har en avgörande betydelse för livet i vattnet. Det näringsämne som ofta är begränsande i sötvatten är fosfor. Detta innebär att det ofta finns gott om andra näringsämnen men knapert med fosfor. Ökar fosforhalten kommer också mängden växter i vattnet att öka. Även halten av kväve är viktigt, eftersom kväve är det begränsande ämnet i haven. När mycket kväve når våra vattendrag kommer det så småningom också nå havet och bidra till övergödningen där. Biologisk påverkan: Människan har manipulerat med de växter och djur som normalt lever i vattnen. Förekomsten av fisk har en viktig roll för vilka andra djur man finner i vattnet. En del sjöar är naturligt fisktomma. Tyvärr har man ibland planterat in fisk vilket förändrar hela artsammansättningen av andra djur i sjön. Inplanterade arter kan också konkurrera med naturliga arter. Den amerikanska rödingen har planterats ut i en del svenska vatten. Denna konkurrerar med vår inhemska öring som kan försvinna från vattnet. Biologisk mångfald Det är flera miljarder år sedan livet uppstod på jorden. Mängden livsformer har i stort sett ökat hela tiden men under några perioder har många arter försvunnit samtidigt. Den senaste perioden av massivt utdöende var då dinosaurierna dog för 65 miljoner år sedan. Tyvärr kan man idag tala om ytterligare en period av massivt utdöende. I denna är människan den viktiga aktören. Vi har utrotat många större däggdjur under vår historia, och idag förstör vi mängder av olika livsmiljöer för djur och växter. Vad är biologisk mångfald? Begreppet biologisk mångfald skulle kunna översättas med mängden olika livsmiljöer, antalet olika växt- och djurarter samt hur stor genetisk variation det finns inom dessa arter. Livsmiljöer: Olika typer av miljöer har olika uppsättning av växt- och djurarter. I en stillastående flod lever andra arter än i en strid fors och i en grund slättsjö lever helt andra arter än i en djup skogssjö. Vattenekosystemen har ett rikt växt- och djurliv. I en liten näringsfattig skogsbäck kan det finnas hundratals smådjur per kvadratmeter och i mycket näringsrika vatten i jordbrukslandskapet kan det finnas upp till bottendjur per kvadratmeter. 13. WWF Naturväktarna

14 Artrikedom: På hela jorden finns idag cirka 1,5 miljoner kända arter. Forskarna uppskattar att det totalt finns mellan 10 och 100 miljoner arter på jorden varav de flesta alltså ännu skulle vara oupptäckta. Genetisk variation: Inom varje art finns många olika individer och alla är lite olika. En av orsakerna till detta är att individerna har olika genuppsättning. Hot mot den biologiska mångfalden Sjösänkningar och vattenreglering Redan under 1800-talet började man att reglera vattennivåerna. En mängd sjöar sänktes för att man skulle öka jordbruksarealen på bekostnad av fuktiga strandängar. Sjön Hjälmaren, till exempel, sänktes med nästan en meter på 1880-talet och så fick man nästan hektar jordbruksmark extra att odla. Strandängar är ofta mycket artrika och vattensänkningarna slog hårt mot dess flora och fågelfauna. Idag återställs några av de sänkta sjöarna. Hit hör Hornborgasjön i Västergötland och Angarnsjöängen i Uppland. Också utdikningar av våtmarker har minskat de artrika fuktiga miljöerna. I vissa vattensystem i södra Sverige har i stort sett alla vatten dikats ut under de senaste 100 åren. I vissa delar av landet finns knappt några naturliga våtmarker kvar alls. Vattenkraft Vattenkraften är gammal. I århundraden har människor i Sverige anlagt kvarnar, sågar och smedjor längs vattendragen för att utnyttja vattendragen som kraftkälla. För drygt 100 år sedan började Sverige elektrifieras och efter hand har de flesta stora vattendrag i landet byggts ut för vattenkraftanvändning. Idag finns bara fyra större orörda älvar: Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven. Vatten lagras i stora magasin och nedströms kan vattendraget vara helt uttorkat under perioder. För vandringsfiskar, som lax, havsöring och havsnejonöga betyder detta att de inte kommer förbi och inte kan nå sina lekområden högt upp i vattensystemet. Genom speciella vandringstrappor försöker man göra det möjligt för fiskarna att komma förbi hindren. Vattenkraften medför också stora ingrepp längs vattendragens stränder. Naturliga våtmarker och strandängar har torrlagts och den stora artrikedomen minskat. När vattendraget torrläggs drabbas de små djur som lever på bottnen. Dessa djur, som är fiskars föda, minskar stort i antal i områden som tidvis torrläggs. WWF Naturväktarna 14.

15 Försurning I Sverige är försurningen av mark och vatten ett av våra stora miljöproblem. Svavel- och kväveoxider bildas vid förbränning av fossila bränslen och sprids i luften och försurar mark och vatten med regnet. Stora delar av Sverige har sura bergarter, som gnejs och granit, och inte kan stå emot det sura nedfallet utan vattnets ph-värde sjunker. När ph-värdet blir för lågt börjar också aluminium att fällas ut. När vattnets ph-värde sjunker påverkas hela ekosystemet. Kräftdjur, snäckor och de flesta dagsländearter överlever inte i längden i sura vatten. Också rom och yngel av lax och mört är mycket känsliga, vilket innebär att fisken försvinner på sikt. Detta gynnar i sin tur andra arter: de som förut varit fiskmat. Sötvattensgråsuggor, trollsländelarver, dykarbaggar och buksimmare tål lägre ph-värden och brukar öka i antal då fisken försvinner. Många växter försvinner och ersätts ofta av vitmossor som tål mycket sura vatten. Extremt klart vatten med mossa som växer på botten i en sjö brukar vara ett tecken på försurning. Cirka 20% av Sveriges sjöar och vattendrag är så försurade att djur och växtliv i dem blivit kraftigt påverkat. I väntan på att luftföroreningarna skall minska brukar man kalka vattnen, då höjs ph-värdet igen och aluminiumet blir inte längre giftigt. I hela Sverige har cirka sjöar och åar någon gång kalkats. I Sverige har vi minskat svavelutsläppen kraftigt från industrin, men utsläppen av kväve från biltrafiken är fortfarande höga. Många djur är levande ph-mätare. Jämför antalet märlor och sötvattensgråsuggor. Hittar man många sötvattensmärlor och få sötvattensgråsuggor indikerar det att vattnet inte är surt. Däremot många sötvattensgråsuggor och få sötvattensmärlor talar för att det är ett surare vatten man undersöker. Övergödning Övergödning av sjöar och åar är inget nytt fenomen. Redan vid förra sekelskiftet fick våra vatten ta emot stora mängder gödande ämnen från avlopp och industrier. Sjöar och åar är speciellt känsliga för utsläpp av fosfor, eftersom detta ämne är det som vanligtvis begränsar tillväxten av alger och vegetation i vattnet. (Det är också viktigt att våra vattendrag inte för med sig en massa kväve ut till havet, eftersom detta näringsämne är begränsande där.) Idag renar reningsverken mycket av fosforn och industrierna har minskat sina utsläpp. Trots detta är utsläppen av fosfor till vattendragen fortfarande alltför höga i många delar av landet, speciellt i södra Sveriges jordbruksbygder. Stora delar av utsläppen kommer från jordbruket, där avrinningen från åkrar för med sig näring ut i vattnen, och från hus som inte är anslutna till något reningsverk. Näringsämnena sätter igång produktionen av alger. När mängderna plankton i vattnet ökar bli vattnet grumligt och siktdjupet minskar. Detta missgynnar de växter som växer på botten eftersom de inte längre får tillräckligt med solljus. När algerna sedan dör bryts de ner av nedbrytarna i vattnet. Nedbrytarna kräver dock syre och om för mycket material skall brytas ner minskar syremängderna i vattnet. Blir syrebristen för stor slår det ut både bottendjur och fiskar i vattnet. De flesta bäcksländor och dagsländor kräver rent vatten med mycket syre. Andra djur, till exempel sötvattensgråsugga, dammsnäcka, en del mygglarver och iglar klarar sig däremot i vatten med mindre syre. Bland fiskarna är abborre, löja och elritsa känsliga medan karpfiskar, som braxen och sutare, klarar de övergödda vattnen bättre. 15. WWF Naturväktarna

16 Intressanta adresser Världsnaturfonden, Ulriksdals slott, Solna. Hemsida: Naturvårdsverket, Stockholm. Hemsida: Sportfiskarna, Box 2, Spånga. Hemsida: Svenska Naturskyddsföreningen, Box 4510, Stockholm. Hemsida: Fältbiologerna, Box 6047, Stockholm. Hemsida: Friluftsfrämjandet, Box 708, Stckholm. Hemsida: Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155, Stockholm. Hemsida: Läntmäteriverket. Hemsida: SMHI. Hemsida: Naturskoleföreningen. Hemsida: Kebo, tel: (ph-stickor mm.) EnviroCare, tel: , fax: (vattenanalys) Heraco AB, Box 100, Holmsund (diverse material) Beta pedagog, tel: , fax: (diverse material) Apoteket (säljer ph-stickor) Glöm inte att redovisa er undersökning till Naturväktarna via hemsidan: Vi kan tyvärr inte ta emot redovisningar per post eller fax. Naturväktarna är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF WWF Naturväktarna 16.