Svar på medborgarförslag om att socialförvaltningen ska starta tre nya dagliga verksamheter för personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (5) Avdelning Datum Diarienummer Kansliet SN 2015/473 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Svar på medborgarförslag om att socialförvaltningen ska starta tre nya dagliga verksamheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattning Förslagsställaren föreslår socialnämnden att starta tre nya dagliga verksamheter, en med inriktning på scenkonst, en med inriktning på sång med möjlighet att både producera och spela musik och en med inriktning på film med möjlighet att producera film. Förvaltningen gör bedömningen att förändring och utveckling av daglig verksamhets innehåll bör ske inom ramen för förvaltningens grunduppdrag och det interna utvecklingsarbetet. Kontinuerlig anpassning av verksamhetens innehåll ska göras tillsammans med brukarna och utifrån deras behov. Förvaltningen föreslår nämnden att i dagsläget avvakta med att starta tre nya verksamheter. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Svar på medborgarförslag om att socialförvaltningen ska strata tre nya dagliga verksamheter för personer med funktionsnedsättning - Medborgarförslag: Starta tre nya verksamheter för personer med funktionsnedsättning Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner svaret på medborgarförslaget. Siw Lideståhl Lindqwister förvaltningschef avdelningschef Lena POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

2 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (5) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/473 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Bakgrund Förslagsställaren föreslår socialnämnden att starta tre nya dagliga verksamheter i kommunal regi: - en med inriktning på scenkonst, - en med inriktning på sång med möjlighet att både producera och spela musik och - en med inriktning på film med möjlighet att producera film. Förslagsställaren bjöds in till socialnämndens sammanträde och presenterade sitt förslag. Insatsen daglig verksamhet vänder sig till vuxna personer som tillhör LSS 1 personkrets 1 och 2. Det kan beviljas till personer i yrkesverksam ålder som inte står till arbetsmarknadens förfogande eller studerar. Insatsen ska anpassas efter brukarens individuella behov, förutsättningar och intressen. Där det är möjligt ska insatsen utformas så att den bidrar till att öka individens förutsättningar att på kortare eller längre sikt få en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Verksamheten ska därför så långt så möjligt efterlikna ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom kansliet i samråd med avdelningschefer inom daglig verksamhet och kultur- och fritidsförvaltningen. Förvaltningens synpunkter Det allmänna utbudet av kulturella aktiviteter Kultur- och fritidsförvaltningen har ett särskilt uppdrag att arrangera anpassad kultur- och fritidsverksamhet till barn och unga med funktionsnedsättning. Kultur- och fritidsförvaltningen har dock inte något särskilt uppdrag för kulturverksamhet för vuxna med funktionsnedsättning. Däremot är alla kommunmedborgare välkomna till att delta i olika offentliga kulturarrangemang som erbjuds. 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

3 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (5) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/473 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Med katalogen Kultur och fritid för alla erbjuder Haninge kommun personer med funktionsnedsättning möjligheter att delta i kulturaktiviteter inom musik, konst och film. 2 Daglig verksamhet inom valfrihetssystemet införde socialnämnden valfrihet inom daglig verksamhet enligt LOV 3. För närvarande finns sex externa utförare med varierande inriktning som bl.a. erbjuder verksamheter inom scenkonst, musik och film. 4 Daglig verksamhet kommunal regi Under åren 2014 till 2015 har ett utvecklings- och förändringsarbete skett på daglig verksamhet. För att möta de ekonomiska förutsättningarna så väl som brukarnas önskemål och personalens kompetens påbörjades ett arbete med att se över utbudet av- och innehållet i de dagliga verksamheterna inom socialforvaltningen. Parallellt med förändringsarbetet infördes valfrihet inom daglig verksamhet enligt LOV. Detta medförde ökat utbud för den enskilde. Förvaltningen gjorde en inventering av det egna utbudet. Syftet med inventeringen var att säkerställa att det inom hela kommunen finns en valbar bredd av daglig verksamhet med olika inriktning beroende på förmåga hos individen och hur funktionsnedsättningen yttrar sig. Tillvägagångssätt För att få en heltäckande bild av daglig verksamhet inhämtades synpunkter från både brukare, medarbetare och chefer. Workshops med samtliga medarbetare genomfördes under två veckor i oktober Intervjuer med ca 200 brukare genomfördes november 2014 till februari Endast ett fåtal brukare valde att inte delta Lagen om valfrihetssystem 4

4 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (5) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/473 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Resultat Utifrån vad som framkommit vid intervjuer och workshops med brukarna startades en omstrukturering under Socialförvaltningen har startat fyra nya verksamheter. Tre verksamheter har omstrukturerats eller avvecklats. Tidigare fanns en verksamhet som hette Show o dans som lades ner 2012, då det inte fanns tillräckligt intresse hos brukarna. Utifrån brukarintervjuerna framkom det att intresse finns för olika kulturella aktiviteter, dock inte fem dagar i veckan. Utifrån varje individ så upprättas schema där varje brukare kan ta del av olika aktiviteter under veckan till exempel olika hantverk, friskvård och körverksamhet. En musikcirkel håller också på att startas upp och en redaktion som är en blandning av blogg o magasin. Nu-läge Utifrån önskemål från brukare arbetar förvaltningen med att starta en musikcirkel och en redaktion startas i en av de befintliga verksamheterna där IT- intresserade personer har möjlighet att arbeta med hemsida och blogg. Scenkonst och film var inte något som de intervjuade brukarna efterfrågade i intervjuerna som gjordes november I dagsläget ser medarbetarna heller inte detta som ett önskemål och intresse hos brukarna. Fortsatt arbete Daglig verksamhet har efter omstruktureringsarbetet en förankrad grund att stå på genom den delaktighet som brukare och medarbetare har haft. Förutsättningar förändras över tid och det är viktigt att fortsatta arbetet med att säkra effekter vad gäller ekonomiska aspekter som arbetsmiljö och trivsel för brukare och medarbetare. Verksamheter med nytt innehåll kan behöva startas likväl som verksamheter kan behöva läggas ner eller förändras när önskemål, förutsättningar och behov förändras.

5 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (5) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/473 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare För att starta tre nya verksamheter såsom förslagsställaren föreslår krävs ett större antal intresserade brukare samt lämpliga lokaler och medarbetare med kompetens inom scenkonst, musik och film. Förvaltningen gör bedömningen att förändring och utveckling av daglig verksamhets innehåll bör ske inom ramen för förvaltningens grunduppdrag och det interna utvecklingsarbetet. Kontinuerlig anpassning av verksamhetens innehåll ska göras tillsammans med brukarna och utifrån deras behov. Förvaltningen föreslår därför nämnden att i dagläget avvakta med att starta tre nya verksamheter. Expedieras: Akt För verkställighet: Förslagsställaren För kännedom:

6

7

8 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (15) Avdelning Datum Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Korttidstillsyn för skolungdom med särskilda behov över 12 år enligt LSS - Val av utförare - Återremitterat ärende Sammanfattning Socialförvaltningen har tidigare föreslagit för socialnämnden att välja utbildningsförvaltningen som utförare av LSS insatsen korttidstillsyn för skolungdom med särskilda behov. Nämnden återremitterade ärendet till förvaltningen 24 november Återremissen motiverades med att förvaltningen ska komplettera ärendet med följande: - Strukturerad dialog med föräldrar och ungdomar som inkluderar kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. - Klargöra om framtida planer för jordbrogårdens fritidsgårdsverksamheten som är riktad till funktionsnedsatta ungdomar och unga vuxna, (kvällsverksamheten) Socialförvaltningen har berett ärendet enligt nämndens beslut. Kultur- och fritidsförvaltningen står inte till förfogande längre att driva verksamheten. Förvaltningen föreslår nämnden att välja utbildningsförvaltningen som utförare av korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år enligt LSS. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Korttidstillsyn för skolungdom med särskilda behov över 12 år enligt LSS - Återremitterat ärende - Underlag till socialnämndens beslut Utbildningsförvaltningens plan för genomförande. - Yttranden från intresseorganisationerna Förslag till beslut 1. Socialnämnden väljer utbildningsförvaltningen som utförare av korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år enligt LSS. 2. Socialnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att i samråd med utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen besluta från vilket datum utbildningsförvaltningen ska utföra insatsen. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

9 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Siw Lideståhl Fällgren förvaltningschef avdelningschef Linda

10 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Bakgrund Nuvarande utförare Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år enligt LSS beslutas av socialförvaltningen, LSS avdelningen. Insatsen utförs av kulturoch fritidsförvaltningen, på Jordbrogården och Lilleken. I vissa enskilda omsorgskrävande fall utför utbildningsförvaltningen insatsen. Kultur- och fritidsförvaltningen har ett uppdrag att erbjuda barn och unga med funktionsnedsättning tillgång till kultur- och fritidsutbudet på samma villkor som andra. Kultur- och fritidsförvaltningen har samlokaliserat korttidstillsynen med en öppen fritidsgårdsverksamhet på Jordbrogården. Fritidsgården är riktad till alla ungdomar med funktionsnedsättning, oavsett om de har insatsen korttidstillsyn eller inte. Den är öppen måndag, tisdag, torsdag och fredag klockan 18:30 21:30. Den kallas även för kvällsverksamheten för att särskilja från korttidstillsynen som erbjuds på eftermiddagar. Jordbrogården besöks av ungdomar mellan 13 och 21 år från Haninge kommun och hela Stockholmsområdet. Ett fåtal av ungdomarna som är inskrivna i korttidstillsynen enligt LSS besöker fritidsgårdsverksamhet. Kultur- och fritidsförvaltningen har även en fritidgårdsaktivitet på Ekens gård, Aspkvällar, tisdagkvällar 18:00-21:00. Den är en öppen aktivitet för ungdomar med AST (inom autismspektrat) som är mellan 13 och 21 år. Antalet besökare varierar mellan ungdomar per kväll och ungdomarna kommer från Haninge men även från andra kommuner i Stockholmsområdet. Ett fåtal av ungdomarna som är inskrivna i korttidstillsynen enligt LSS på Lilleken besöker också kvällsverksamheten.

11 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Varje onsdagskväll 18:30-21:30 arrangerar Jordbrogården Onsdaxklubben. Den är en öppen fritidsverksamhet för vuxna personer med funktionsnedsättning från 18 år. Besökarna kommer främst från gruppbostäder i Haninge och hela Storstockholmsområdet. Förutom träffpunkt och caféverksamhet erbjuds olika teman, scenprogram, tävlingar m.m. Onsdaxklubben har ca 80 besökare per kväll. Återremittering av ärendet Socialförvaltningen har i en tidigare skrivelse föreslagit socialnämnden att välja utbildningsförvaltningen som utförare av LSS insatsen korttidstillsyn för skolungdom med särskilda behov. Socialnämnden återremitterade ärendet till förvaltningen 24 november Återremissen motiverades med att förvaltning ska komplettera ärendet med följande: - Strukturerat dialog med föräldrar och ungdomar som inkluderar kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. - Klargörande om framtida planer för jordbrogårdens fritidsgårdsverksamhet. I dagsläget bedrivs den öppna fritidsgårdsverksamheten på kvällstid i integrerad form tillsammans med korttidstillsynen, (kvällsverksamheten). Fritidsgårdsverksamheten är riktad till ungdomar med funktionsnedsättning. Socialnämnden beslutade att ge socialförvaltningen i uppdrag att teckna ett tillfälligt avtal med kultur- och fritidsförvaltningen fram till 14 augusti 2016 i enlighet med de avtalsvillkor och ersättningsmodell som kultur- och fritidsförvaltning tackat ja till den 21 september Socialnämnden antog 24 november en ny ersättningsmodell. Denna modell innebär att ersättningsnivåerna bedöms av beställaren utifrån ungdomens omsorgsbehov. Utföraren ersätts utifrån ungdomens närvaro. Detta ger ett mer ändmålsenligt användande av kommunens resurser. Denna modell kommer att utvärderas innan utgången av juni 2016.

12 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen LSS i samverkan med utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen har i samråd med kultur- och fritidsförvaltningen bjudit till sex olika dialogmöten. Separata dialogmöten hölls med ungdomar, deras föräldrar/vårdnadshavare samt intresseorganisationer, Attention och FUB. Dialog med föräldrar/vårdnadshavare Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen bjöd föräldrarna/vårdnadshavare till ungdomarna till tre olika dialogmöten. Föräldrar/vårdnadshavare till 15 ungdomar deltog. - Föräldrarna/vårdnadshavare till ungdomar år som går på Jordbrogården - Föräldrarna/vårdnadshavare till ungdomar år som går på Jordbrogården - Föräldrarna/vårdnadshavare till ungdomar som går på Lilleken Efter en presentation av den föreslagna verksamheten på utbildningsförvaltningen lämnades ordet fritt. Lilleken Föräldrar/vårdnadshavare till ungdomar som har insatsen på Lilleken säger att de är nöjda med lokalerna, personalen och verksamhetens innehåll. De uttrycker oro om verksamheten skulle drivas i stora lokaler då personalen har svårt att ha överblick över ungdomarna. Ungdomarna skulle må dåligt av för många intryck. Det fanns föräldrar som utryckte sig positiva till byte av lokalerna till Riksäpplet och att det var till fördel för just deras barn. De tycker att det är viktigt att den nya verksamheten tar tillvara utemiljön på Rudans friluftsområde och anordnar utomhusaktiviteter. De tycker att ungdomarna behöver förberedas inför förändringen och invänjningsperiod krävs. Därför är det viktigt att nya utföraren behåller nuvarande personalen anser föräldrarna.

13 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 6 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare

14 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 7 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Jordbrogården, ungdomar år Föräldrar/vårdnadshavare till ungdomar år som har insatsen på Jordbrogården uttrycker att de är nöjda med lokalerna, personalen och verksamhetens innehåll. De har stort förtroende för Jordbrogårdens f.d. chef och dess personal. De är nöjda med integrerad korttidstillsyn med kvällsverksamheten och vill behålla det. Det fanns föräldrar som uttryckte att det är oviktigt om verksamheten bedrivs på Jordbrogården eller Riksäpplet, utan det viktigaste är att korttidstillsynen är samlokaliserad med fritidsgårdsverksamheten (kvällsverksamheten). De vill gärna att den utföraren behåller nuvarande personal. Föräldrar/vårdnadshavare tar även frågan hur transporter ska ske mellan korttidstillsynen och kvällsverksamheten om de två verksamhetens inte integreras. Jordbrogården, ungdomar år Föräldrar/vårdnadshavare till ungdomar år som har insatsen på Jordbrogården uttrycker att de är nöjda med lokalerna, personalen och verksamhetens innehåll. De är nöjda med integrerad korttidstillsyn med kvällsverksamheten och vill behålla det. De tycker att lokalerna på Jordbrogården är lämpliga. De anser att ungdomarna kommer att ha svårt att ställa om från särskolan till korttidstillsynen där både verksamheter bedrivs i samma lokaler. De lyfter upp personalens höga kompetens på Jordbrogården och vill att den behålls. Dialog med ungdomarna Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen bjöd ungdomarna som får sin insats på Jordbrogården resp. Lilleken till separata dialogmöten. Personal från Jordbrogården och Lilleken medverkade vid dialogen för att säkerställa att ungdomarna skulle känna sig tillfreds och trygga i situationen. Två ungdomar från Lilleken och 21 ungdomar från Jordbrogården deltog. Ungdomarna på Jordbrogården delades i tre olika grupper. Jordbrogården Socialförvaltningen presenterade med stöd av bilder den föreslagna verksamhetsförändringen och sedan ställdes två frågor till ungdomarna: - Hur är en bra ledare?

15 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 8 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare - Vad gör ni idag som ni tycker är roligt? Målsättningen med de två frågorna är att få ungdomarnas egna synpunkter på vad som är en bra verksamhet. Hur en ledare ska vara för att de ska känna sig trygga, må bra och att tycka verksamheten är rolig. Ungdomarna på Jordbrogården berättar att det är viktigt att ledaren är snäll och hjälpsam och lyssnar på alla ungdomar. Viktigt att ledaren visar respekt och behandlar alla jämlikt och rättvist. Ungdomarna tycker om att när ledaren busar med ungdomarna så att man kan ha kul ihop. Ungdomarna vill inte ha en ledare som är tjatig och har kaxig attityd. Ungdomarna på Jordbrogården berättar att de gillar såväl inne- som uteaktiviteter. De berättar att de tycker om konstnärliga aktiviteter och motion. Ungdomarna berättar att de tycker om att baka, måla, spela fotboll, parkour och festa. De tycker att det är viktigt att det finns små rum med möjlighet att gå undan. Ungdomarna berättar om tjej- och killgruppen och Jordbro United som roliga aktiviteter som de gärna vill behålla. Ungdomarna är generellt sett nöjda med verksamheten på Jordbrogården. De är nöjda med verksamhetens lokaler, personalen och aktiviteter. Lilleken Socialförvaltningen presenterade med stöd av bilder den föreslagna verksamhetsförändringen och sedan ställdes tre frågor till ungdomarna: - Hur är en bra ledare? - Vad gör ni idag som ni tycker är roligt? - Vilket stöd behöver du? Målsättningen med de frågorna är att få ungdomarnas egna synpunkter på vad som är en bra verksamhet. Hur en ledare ska vara för att de ska känna sig trygga, må bra och tycka att verksamheten är rolig. Ungdomarna på Lilleken fick även frågan kring vilket stöd de behöver. Föräldrar/vårdnadshavare till dessa ungdomar ville att denna fråga skulle ställas. Ungdomarna berättar att de är nöjda med den nuvarande ledaren och de tycker att det är viktigt att ledaren är snäll.

16 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 9 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare

17 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 10 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Ungdomarna berättar att de tycker om att spela dataspel och olika typer av brädspel. De tycker även om att spela fotboll och innebandy. Ungdomarna tycker inte att det är något särskilt stöd de behöver. Däremot vill de att det finns någon som föreslår aktiviteter och hittar på saker. Dialog med intresseorganisationer Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen bjöd två intresseorganisationer, Attention och FUB till dialogmöte. Båda föreningarna ställer sig negativa till socialförvaltningens förslag att byta utförare. De anser att nuvarande verksamhet fungerar bra. De anser lokal- och personalbyte och ändrade transportsträckor innebär en oro hos ungdomarna. De efterlyser att förvaltningen ska ta större hänsyn till ungdomarna som har svårigheter med förändringar. I övrigt anser föreningarna att den nya utföraren bör ta tillvara Jordbrogårdskonceptet, med den helhetslösning som i dagsläget finns med integrerad korttidstillsyn och fritidsgårdsverksamhet (kvällsverksamhet). Föreningarna tycker att det är viktigt att den nya utföraren kan organisera sin verksamhet så att den kan ta emot alla ungdomar som har beslut om korttidstillsyn. Föreningarna efterlyser att en tydligare plan för den nya verksamheten bör presenteras så att anhöriga kan känna sig mindre oroliga och få svar på sina frågor. Övriga synpunkter Socialförvaltning och utbildningsförvaltningen har under processen tagit emot många synpunkter och frågor från föräldrar/vårdnadshavare, ungdomar samt personal. Synpunkterna har varit såväl muntliga som skriftliga. Synpunkterna har i huvudsak handlat om: - önskemål om att behålla en sammanhållen korttidstillsyn med en fritidsgårdsverksamhet på kvällstid, - önskemål att behålla den befintliga personalen, - behålla de aktiviteter som erbjuds på Jordbrogården.

18 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 11 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare - önskemål att kunna anpassa lokalerna utifrån olika individuella behov och aktiviteter. Aktuella utförare I det ärende som förvaltningen lämnade till nämnden 24 november 2015 presenterade förvaltningen tre intresserade utförare, kulturoch fritids-, utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen (egen regi). Socialförvaltningen bedömde då att utbildningsförvaltningen var mest lämpad att driva verksamheten. Urvalet grundades på hur resp. utförare hade svarat på utvärderingsfrågor. Frågorna handlade om läget på lokalen där verksamheten ska bedrivas, planering av verksamheten, hur ungdomarna ska komma till och från aktiviteterna, bemötande av ungdomarna, personalens kompetens samt inflytande och medbestämmande. Förslag på valet av utförare grundades på följande: - Kultur- och fritidsförvaltningen uppfyller inte kraven på flexibilitet och planering av verksamheten för att ta emot alla ungdomar som har insatsen korttidstillsyn. - Socialförvaltningen (egen regi) uppfyller inte krav på lokalens lämplighet. - Utbildningsförvaltningen uppfyller samtliga krav som socialförvaltningen ställer. I februari 2016 meddelade kultur- och fritidsförvaltningen att de inte står till förfogande för att utföra insatsen åt socialförvaltningen. Socialförvaltningen anser att det finns enbart en utförare som är aktuell för att utföra insatsen korttidstillsyn. Den utföraren är utbildningsförvaltningen i Haninge kommun. Förvaltningens synpunkter på dialogmöten Lokaler Socialförvaltningen ser att föräldrarna/vårdnadshavarna och ungdomarna är nöjda med hur den nuvarande verksamhetens lokaler är disponerade och utformade och anser att det är viktigt att den nya verksamhetens lokaler är på samma sätt. Förvaltningen delar intresseorganisationernas synpunkter att förändringar kan innebära oro hos ungdomarna.

19 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 12 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare I Mål och Budget för beslutade fullmäktige 8 juni 2015 att återuppta planuppdraget för Jordbro Centrum Kalvsik 1:4, 1:16. Detta beslut berör de lokaler som disponeras av verksamheten på Jordbrogården idag. Detta beslut medför en viss osäkerhet för huruvida lokaler på Jordbrogården kan komma att användas i framtiden för de ändamål som de idag används. Enligt planuppdraget finns förslag att området ska användas till bostäder. Därför måste förvaltningen redan i nuläget trygga verksamhetens stablitet så att den kan drivas i lämpliga lokaler. Utbildningsförvaltningen planerar att driva verksamheten korttidstillsyn i gymnasiesärskolans lokaler på Riksäpplet. Lokalerna ligger i allmänna utrymmen i anlutning till gymnasiesärskolans klassrum. Lokalerna står idag outnyttjade på eftermiddagar och kvällar och de är tillgängliga att tas i anspråk. Lokalerna ligger i centrala Handen i närheten av Handenterminalen med närhet till pendeltåget och bussar. Det blir på det viset en naturlig knutpunkt för ungdomar från kommunens olika geografiska delar. Lokalerna är ändamålsenliga och rymliga med många olika rum där verksamhet kan anpassas utifrån individuella förutsättningar, behov och intressen. Möjlighet till egen ingång till verksamheten finns. Lokalerna är tillgänglighetsanpassade. I lokalerna finns många rum i varierande storlekar som erbjuder möjligheter till flertalet olika typer av aktiviteter. Cafédelen som börjar innanför ingången är lokalernas hjärta och en naturlig samlingspunkt. Det finns även gym, bildverkstad, pingisrum, särskilt datarum, kök för matlagning och konditori. Det finns möjligheter att anordna disco. Lokalerna ligger i närheten av Rudans friluftsområde med möjlighet till flertalet sommar- och vinteraktiviteter. Utbildningsförvaltningen kommer med hänsyn till varje ungdoms individuella behov att stödja dem i samband med lokalbytet. Integrerad verksamhet

20 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 13 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Socialförvaltningen ser att föräldrarna/vårdnadshavarna, ungdomarna samt intresseorganisationerna är mycket positiva till den integrerade korttidstillsynen och fritidsgårdsverksamheten (kvällsverksamheten). De kallar det för Jordbrokonceptet. Korttidstillsynen är en LSS-insats som ligger inom ramen för socialnämndens ansvarsområde, medan kvällsverksamheten är en öppen fritidsgårdsverksamhet riktad till alla ungdomar med funktionsnedsättning. Kultur- och fritidsnämnden har ansvar för samtliga fritidsgårdsverksamheter inom Haninge kommun. 1 Fritidsgårdsverksamheten ligger utanför ramen för LSS-insatsen korttidstillsyn. Även om fritidsgårdsverksamheten ligger utanför korttidstillsynen ser samtliga inblandade intressenter en klar fördel att dessa två verksamheter är integrerade med varandra även i fortsättningen. Socialförvaltningen ser att det integrerade konceptet är uppskattat av både föräldrar/vårdnadshavare, ungdomar och intresseorganisationer. Detta är positivt då det kan förenkla ungdomarnas deltagande i fritidsaktiviteter och minska deras transporter mellan skola, korttidstillsyn och fritidsgård. Socialförvaltningen vill därför att korttidstillsynen och fritidsgårdsverksamheten för funktionsnedsatta ungdomar (kvällsverksamheten) fortsätter att vara integrerade och samlokaliserade. Därför föreslås utbildningsförvaltningen ansvara för utförande av insatsen korttidstillsyn och kultur- och fritidsförvaltningen fortsätter att ansvara för fritidsgårdsverksamheten för funktionsnedsatta ungdomar (kvällsverksamheten). Dessa två verksamheter planeras att vara i samma lokaler på Riksäpplet. Aktiviteterna Onsdaxklubben och Asp-kvällar kommer i att vara lokaliserade på Ekens gård. Både utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen är positiva till en samlokalisering. En överenskommelse kommer 1 Kultur- och fritidsnämndens reglemente 1

21 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 14 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare att träffas mellan dessa två förvaltningar för att reglera denna samlokalisering. Personal Socialförvaltningen ser att föräldrarna/vårdnadshavarna och ungdomarna är nöjda med personalen. Förvaltningarna ser ett värde att behålla personalen. Personalen på Jordbrogården och Lilleken har sin anställning i Haninge kommun. Vid övergång av korttidstillsynen kommer utbildningsförvaltningen att matcha personalens kompeten mot kompetenskraven och kravprofilen. Därefter erbjuds personal tjänstgöring på utbildningsförvaltningen. En överenskommelse kommer att träffas mellan utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen för att reglera personalens tjänstgöring och schemaläggning. På så sätt kan samma personal tjänstgöra både på korttidstillsynen (under utbildningsförvaltningens regi) som på fritidsgårdsverksamheten (under kultur- och fritidsförvaltningens regi). Verksamhetens innehåll Verksamhetens innehåll kommer att planeras, genomföras och utvärderas med fokus på inflytande och medbestämmande från ungdomarna. Alla aktiviteter kommer att anpassas utifrån ungdomarnas egna resurser och intressen för att alla ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. Det kommer att finnas organiserade former av möjlighet till inflytande, t ex genom ansvarsgrupper eller gårdsråd. Verksamheten kommer att präglas av mångsidiga aktiviteter för att ge stimulans och samtidigt bidra till delaktighet i samhällslivet och självständig utveckling hos den enskilde ungdomen. Verksamheten ska även präglas av god omvårdnad och föräldrasamverkan för att säkerställa att de behov ungdomarna har tillvaratas. Förvaltningens förslag Socialförvaltningen ser fördelar med att nämnden väljer utbildningsförvaltningen som utförare av LSS-insatsen

22 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 15 (15) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare korttidstillsyn. Korttidstillsynen kommer att vara samlokaliserad med fritidsgårdsverksamheten som är riktade till ungdomar med funktionsnedsättning. Aktiviteterna Onsdaxklubben och Aspkvällar kommer i att vara lokaliserade på Ekens gård. Samlokaliseringen på Riksäpplet kommer att medföra färre transporter mellan skola, korttidstillsyn och fritidsgård. Lokalernas närhet till allmänna kommunikationsmedel och Rudans friluftsområde är en stor fördel. Lokaliseringen på Riksäpplet innebär en bättre resursutnyttjade av kommunens lokaler då dessa är outnyttjade och de står till förfogande. Lokaliseringen på Riksäpplet tryggar även den fortsatta integreringen av korttidstillsynen med fritidsgårdsverksamheten (kvällverksamheten). Socialförvaltningen föreslår nämnden att välja utbildningsförvaltningen som utförare av korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Nuvarande avtal med kultur- och fritidsförvaltningen löper ut 14 augusti Förvaltningen föreslår nämnden att ge förvaltningschefen i uppdrag att i samråd med utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen besluta från vilket datum utbildningsförvaltningen ska utföra insatsen och teckna erforderliga avtal. Expedieras: Akt För verkställighet: utbildningsförvaltningen kultur- och fritidsförvaltningen Avdelningschef LSS

23 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Protokoll 1 (4) Sammanträdesdatum Justerare Utdragsbestyrkande

24 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Protokoll 2 (4) Sammanträdesdatum Dnr SN 2015/ Korttidstillsyn för skolungdom med särskilda behov över 12 år enligt LSS Ändring av utförare Sammanfattning Korttidstillsyn av skolungdomar med särskilda behov utförs av kultur- och fritidsförvaltningen på uppdrag av socialförvaltningen. Socialförvaltningen har på förekommen anledning gjort en uppföljning av verksamheten och har funnit vissa kvalitetsbrister. För att säkerställa rättsäkerhet och kvalitet i verksamheten har socialförvaltningen tagit fram ett avtalsförslag. Förslaget har skickats till kultur- och fritids-, utbildnings- och socialförvaltningen (egen regi) med frågan om de vill åta ansvaret sig att vara utförare av insatsen. Såväl kultur- och fritids-, utbildnings- och socialförvaltningen (egen regi) har visat intresse driva verksamheten. Socialförvaltningen anser att utbildningsförvaltningen är mest lämpad att driva verksamheten. Socialnämnden föreslås anta utbildningsförvaltningen som utförare av verksamheten. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år enligt LSS- Ändring av verksamhet - Tillägg i tjänsteskrivelsen. - Avtalsförslag, Mätinstrument Förslag till beslut 1. Socialnämnden väljer utbildningsförvaltningen i som utförare av korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år enligt LSS. 2. Socialnämnden ger avdelningschefen för LSS i uppdrag att besluta från vilket datum utbildningsförvaltningen ska påbörja utföra insatsen. Justerare Utdragsbestyrkande

25 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Protokoll 3 (4) Sammanträdesdatum Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Ärendet lämnas till socialnämnden utan eget ställningstagande. Överläggningar i socialnämnden Petri Salonen (C), Ann-Christine Erlandsson (S) och Sahir Drammeh (MP) lämnar egna förslag och yrkar bifall till det. Bilaga 1. Socialnämnden återremitterar ärendet till socialnämnden. 2. Socialförvaltningen ges i uppdrag att återkomma med begärd komplettering till socialnämndens sammanträde i februari Socialförvaltningen ges i uppdrag att teckna ett tillfälligt avtal med kultur och fritidsförvaltningen till och med Alexandra Anstrell (M) och Kristina Hallberg (L) lämnar eget förslag och yrkar bifall till det. Bilaga Att återremittera ärendet och ge förvaltningen i uppdrag att i bred dialog arbeta fram ett förslag för hur Korttidstillsyn för skolungdom med särskilda behov över 12 år enligt LSS kan bedrivas med ökad valfrihet, större inflytande och som uppfyller Socialtjänstlagen och uppsatta kvalitétskrav. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns tre förslag till beslut: - Förslag från förvaltningen - Förslag från Petri Salonen (C), Ann-Christine Erlandsson (S) och Sahir Drammeh (MP) - Förslag från Alexandra Anstrell (M) och Kristina Hallberg (L) Ordföranden ställer proposition om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras. Ordföranden finner att majoriteten vill återremittera ärendet. Justerare Utdragsbestyrkande

26 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Protokoll 4 (4) Sammanträdesdatum Ordföranden ställer förslagen från Petri Salonen (C), Ann-Christine Erlandsson (S) och Sahir Drammeh (MP) mot förslag från Alexandra Anstrell (M) och Kristina Hallberg (L). Ordföranden finner att majoriteten stödjer förslagen från Petri Salonen (C), Ann-Christine Erlandsson (S) och Sahir Drammeh (MP). Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden återremitterar ärendet till socialnämnden. 2. Socialförvaltningen ges i uppdrag att återkomma med begärd komplettering till socialnämndens sammanträde i februari Socialförvaltningen ges i uppdrag att teckna ett tillfälligt avtal med kultur och fritidsförvaltningen till och med Reservationer Alexandra Anstrell (M), Kristina Hallberg (L), Lars Lindholm (M) reserverar sig mot beslutet. Expedieras: Akt För verkställighet: Avdelningschef LSS För kännedom: Avdelningschef LSS kommunicerar ut till berörda intressenter Justerare Utdragsbestyrkande

27

28

29 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (9) Avdelning Datum Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Korttidstillsyn för skolungdom med särskilda behov över 12 år enligt LSS Ändring av utförande Sammanfattning Korttidstillsyn av skolungdomar med särskilda behov utförs av kultur- och fritidsförvaltningen på uppdrag av socialförvaltningen. Socialförvaltningen har på förekommen anledning gjort en uppföljning av verksamheten och har funnit vissa kvalitetsbrister. För att säkerställa rättsäkerhet och kvalitet i verksamheten har socialförvaltningen tagit fram ett avtalsförslag. Förslaget har skickats till kultur- och fritids-, utbildnings- och socialförvaltningen (egen regi) med frågan om de vill åta ansvaret sig att vara utförare av insatsen. Såväl kultur- och fritids-, utbildnings- och socialförvaltningen (egen regi) har visat intresse att driva verksamheten. Socialförvaltningen anser att utbildningsförvaltningen är mest lämpad att driva verksamheten. Socialnämnden föreslås anta utbildningsförvaltningen som utförare av verksamheten. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år enligt LSS- Ändring av verksamhet - Avtalsförslag, Mätinstrument Förslag till beslut 1. Socialnämnden väljer utbildningsförvaltningen som utförare av korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år enligt LSS. 2. Socialnämnden ger avdelningschefen för LSS i uppdrag att besluta från vilket datum utbildningsförvaltningen ska påbörja utföra insatsen. Siw Lideståhl Fällgren förvaltningschef Linda avdelningschef POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

30 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Bakgrund Gällande lagstiftning Barn över 12 år med särskilda behov, som har förvärvsarbetande vårdnadshavare, har rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet. Detta är en insats inom ramen för LSS. Insatsen erbjuds före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov. Korttidstillsynen ska erbjuda en avkopplande och aktiv fritid i trygg miljö med goda vuxenförebilder. Den ska främja social gemenskap, ge fysisk och psykisk stimulans. Behovet av tillsyn kan variera mycket och måste därför kunna utformas på ett flexibelt sätt. Nuvarande utförare Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år enligt LSS beslutas av socialförvaltningen, LSS avdelningen. Insatsen utförs av kulturoch fritidsförvaltningen, på Jordbrogården och Lill-leken. I vissa enskilda omsorgskrävande fall utför utbildningsförvaltningen insatsen. Socialförvaltningen ha ett avtal med kultur- och fritidsförvaltningen som upphör

31 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Ärendets beredning Ärendet har beretts inom kansliet i samråd med avdelningen LSS. Det har skett samråd med kultur- och fritidsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och avdelningen boende och boendestöd inom socialförvaltningen. Förvaltningen har samrått med ideella föreningen Attention1 som har fått möjlighet att lämna synpunkter på det föreslagna avtalet. Även ideella föreningen FUB2 har bjudits in till samråd men har inte medverkat. Ärendet är samverkat med fackliga arbetstagarrepresentanter Vårdförbundet, SSR samverkar utan eget ställningstagande. SACO och Vision samverkar ärendet. Vision har lämnat eget yttrande. 3 Kommunal har förklarat sig oenig. Arbetsgivaren har kallat kommunal till förhandling enligt MBL enligt 11. Förvaltningens synpunkter Uppföljning Under juli 2015 gjorde socialförvaltningen ett oanmält besök på Jordbrogården. Skälet till besöket var att det hade kommit ett brev från det fackliga skyddsombudet som begärde åtgärder enligt arbetsmiljölagen. Skyddsombudet bedömde att personalens arbetsmiljö inte var tillfredsställande. Under augusti 2015 gjorde socialförvaltningen en planerad uppföljning av Jordbrogården. Uppföljningen gjordes på förekommen anledningen då det fackliga skyddsombudet hade uttryckt oro för arbetsmiljön samt att verksamheten endast gjort en lex Sarah rapport sedan Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiska funktionshinder, anhöriga och yrkesverksamma. 2. FUB är intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning med målsättning att de ska kunna leva ett gott liv /Protokoll-2015/

32 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Uppföljningen visar på brister i verksamhetens dokumentation, kvalitet och ledning. Se uppföljning Dnr 2015/250. Uppföljningen presenteras för socialnämnden Kvalitetsansvar Socialnämnden kan lämna över genomförandet av en insats till någon annan, till exempel en annan förvaltning. Även om det är någon annan som utför insatserna är socialnämnden (beställaren) ändå ansvarig för att insatsen är av god kvalitet. Socialnämnden ska säkerställa att utföraren driver verksamheten i enlighet med de lagar och regler som gäller för insatsen och att verksamheten är av god kvalitet. Socialnämnden (beställaren) är skyldig att följa upp utförarens verksamhet och vidta åtgärder om kvalitetsbrister konstateras. Nytt avtal Inför 2016 har socialförvaltningen tagit fram ett förslag på ett nytt avtal. Avtalet reglerar villkoren för utförande av korttidstillsyn för skolungdomer med särskilda behov över 12 år enligt LSS. Avtalet ställer krav på rättssäkerhet, kvalitet och uppföljning. Avtalet innebär även en justering av nuvarande ersättningsnivåer. Ersättningsnivåerna i avtalet stämmer bättre överens med ersättningsnivåerna i andra kommuner. Socialförvaltningen kommer tillsammans med utföraren att följa upp avtalet och de överenskomna ersättningsnivåerna under augusti Det föreslagna avtalet skickades till tre kommunala utförare, kultur- och fritidsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen (avdelningen boende och boendestöd). Alla parter har haft fram till på sig att svara om de är intresserade att utföra denna insats åt socialförvaltningen. Alla tre utförarna har tackat ja till att utföra insatsen. Ersättning av insatsen Ersättningsnivåer enligt gällande avtal: Ersättningsnivåerna bedöms av beställaren. I ersättningen används fyra olika ersättningsnivåer beroende på brukarens omsorgsbehov.

33 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Ersättningsnivåerna har beräknats för tre olika tillsynstider, vanliga dagar, lovdagar och morgontillsyn. Ersättning, kronor per dag. Utföraren ersätts utifrån brukarens planerade närvaro. Ersättning ges oavsett om barn och ungdomarna kommer till verksamheten eller inte. Ersättning, kronor per dag Vardagar Lovdagar Morgontillsyn Nivå Nivå Nivå Nivå Föreslagen ersättning Ersättningsnivåerna bedöms av beställaren. I ersättningen används fyra olika ersättningsnivåer beroende på brukarens omsorgsbehov. Ersättningsnivåerna har beräknats för tre olika tillsynstider, vanliga dagar, lovdagar och morgontillsyn. Ersättning, kronor per dag. Utföraren ersätts utifrån brukarens faktiska närvaro. Detta ger utföraren incitament att aktivt arbeta med att öka barnens och ungdomarnas närvaro. Ersättning, kronor per dag Vardagar Lovdagar Morgontillsyn Nivå Nivå Nivå Nivå Socialförvaltningens förslag på val på utförare Socialförvaltningen har skickat sex utvärderingsfrågor till kulturoch fritids-, utbildnings- och socialförvaltningen (egen regi). Frågorna handlade om läget på lokalen där verksamheten ska bedrivas, planering av verksamheten, hur barnen ska komma till och från aktiviteterna, bemötande av barnen, personalens kompetens samt inflytande och medbestämmande. Alla tre

34 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 6 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare intresserade utförare gavs lika lång tid att skriftligen besvara frågorna. Utvärderingen gjordes genom att betygsätta varje svar från skala 0 till 3, utifrån hur väl utförarens planering stämmer väl med de kvalitetskrav som ställs i lagar och förordningar som gäller för området. Total kan man få 18 poäng. Kultur- och fritidsförvaltningen, 6 poäng av 18. Socialförvaltningen (egen regi) 11 poäng av 18. Utbildningsförvaltningen, 16 poäng av 18. Kultur- och fritidsförvaltningen uppfyller kraven för lokalens läge och tillgång till transporter. Kultur- och fritidsförvaltningen uppfyller inte kraven på verksamhetsplanering, bemötande, personalens kompetens och barnens inflytande och medbestämmande. Kultur- och fritidsförvaltningen medger att de har svårt att vara flexibla och planera verksamheten när det kommer nya barn om de inte har fått information långt tidigare. Verksamheten använder inte de lagstadgade verktygen, såsom genomförandeplan, för att ge barnen och föräldrarna inflytande om hur insatsen ska genomföras. Verksamheten beskriver inte hur de kommer att löpande säkra bemanning och personalens kompetens. Utan verksamheten anser att det är resursfråga och beskriver att verksamheten har en lagom bemanning och en utmärkt kompetens. Socialförvaltningen (egen regi) uppfyller kraven på bemötande, personalens kompetens och barnens inflytande på ett bra sätt. Socialförvaltningen anser att de lokaler som kultur- och fritids-, utbildningsförvaltningen har är bättre än de lokaler som egen regi föreslår. Kultur- och fritids- och utbildningsförvaltningens lokaler ligger i mer centralt läge och är större samt närmare allmänna kommunikationsmedel. Utbildningsförvaltningen uppfyller samtliga krav som socialförvaltningen ställt. Utbildningsförvaltningen planerar att förlägga verksamheten i anslutning till två skolor i Handen. Utbildningsförvaltningen beskriver att de planerar verksamheten och aktiviteteran utifrån barnens individuella förutsättningar.

35 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 7 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Personalens bemötande utgår från förvaltningens värdegrund och utifrån kunskap om barnens funktionsnedsättning. Utbildningsförvaltningen beskriver genom vilka verktyg som personalen kommer att möta barnens individuella behov och förutsättningar för att öka deras inflytande och medbestämmande. Socialförvaltningen anser därför utbildningsförvaltningen är bäst lämpad att utföra insatsen med god kvalitet. Socialnämnden föreslås därför ge förvaltningschefen på socialförvaltningen i uppdrag att teckna den föreslaga avtalet med utbildningsförvaltningen i Haninge kommun. Risk och konsekvenser av det föreslagna beslutet Tänkbara risker för brukarna vid byte av utförare Socialförvaltningen anser inte att det innebär några större negativa konsekvenser för ungdomarna. Utbildningsförvaltningen utför redan i dag insatser åt socialförvaltningen för omsorgskrävande brukare, och har kompetensen för att utföra insatsen. Det är även till fördel för ungdomarna att korttidstillsynen utförs av utbildningsförvaltningen som även har huvudansvaret för ungdomarnas skolgång och utbildning. Social- och utbildningsförvaltningen kommer tillsammans att ta fram en kommunikationsplan för hur barnen, ungdomarna och deras föräldrar ska informeras om bytet av utförare så att tryggheten för barnen och ungdomarna säkerställs. Följande tre risker har identifierats: 1. Risk att barnen och ungdomarna blir oroliga vid ny utförare: Både social- och utbildningsförvaltningen kommer att informera och ha dialog med barnen och ungdomarna i god tid före bytet av utförare. Personalen kommer att anordna studiebesök på den nya verksamheten, tillsammans med personal som de känner väl och har förtroende för.

36 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 8 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Socialforvaltningen kommer att säkerställa att det blir en smidig överflyttning och inskolning av barnen och ungdomarna. I början kommer personalen att ha en förstärkt uppföljning av insatsen så att ungdomarna känner sig hörda och får möjlighet att komma med synpunkter. 2. Risk att föräldrarna blir oroliga Tydlig information till föräldrarna, om när, var och hur övergången ska ske. Socialforvaltningen kommer att anordna informationsträff för föräldrarna där de får information från personlen. Personalen är medveten om att även föräldrarna kan vara i behov av anpassad information. Förvaltningen kommer att ha särskilt telefonnummer så att föräldrarna kan vända sig till med sina frågor och synpunkter. Socialförvaltningen kommer inom sex månader efter bytet att följa upp verksamheten för att säkerställa att föräldrarna känner sig hörda och får möjlighet att komma med synpunkter. 3. Risk att det förekommer störningar vid nystart Både utföraren och beställaren kommer att kvalitetssäkra verksamheten säkerställa att lokalerna är ändamålsenliga och att personalen har rätt kompetens. Socialförvaltningen kommer att följa upp verksamheten och göra brukarundersökningar. Ekonomiska konsekvenser Socialförvaltningens analys av de ekonomiska konsekvenserna bygger på vissa antaganden av olika brukares stödbehov samt lokalbehov. Det är svårt att jämföra de föreslagna ersättningsnivåerna med ersättningen i andra kommuner då de olika ersättningsmodellerna är olika utformade. Förvaltningen bedömer dock att de föreslagna ersättningsnivåerna är väl avvägda för att skapa goda förutsättningar för en god verksamhet. Dessutom så kommer avtalet att utvärderas senast för att säkerställa att verksamhetens förutsättningar är rimliga för att säkerställa god kvalitet. Socialförvaltningen kommer att samverka med kultur- och fritidsoch utbildningsförvaltningen för att övergången av verksamheten sker utifrån ett koncernperspektiv och effektiv resursanvändning. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden att ge avdelningschefen

37 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 9 (9) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare för LSS i uppdrag att besluta från vilket datum utbildningsförvaltningen ska påbörja utföra insatsen. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom:

38 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (3) Avdelning Datum Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Tillägg i ärende - Korttidstillsyn för skolungdom enligt LSS - Ändring av utförande Bakgrund Socialförvaltningen anser att det finns anledning att redovisa vissa överväganden som gjorts i beredningsförfarandet av ärendet Korttidstillsyn för skolungdom enligt LSS - ändring av utförande. Det gäller: - Barnkonsekvensanalys - Risk- och konsekvensanalys enligt arbetsmiljölagen - Risk- och konsekvensanalys - kvalitet - Ekonomisk konsekvensanalys Socialförvaltningen har för rutin att innan beslut om verksamhetsförändringar fattas ta ställning till om ovanstående risk- och konsekvensanalyser ska göras. Så har även skett i beredningen av detta ärende. Barnkonsekvensanalys enligt barnkonventionen Enligt barnkonventionen ska barns bästa alltid beaktas. FN:s barnkommitté rekommenderar att en barnkonsekvensanalys bör göras vid beslut som rör barn där flera alternativ finns och om beslutet kan förväntas innebära negativa konsekvenser för berörda barn. Barnkonsekvensanalysen ska bland annat redovisa vilka konsekvenserna är och hur de kan kompenseras med andra åtgärder. Frågor som en barnkonsekvensanalys ska besvara är bland annat följande: - Påverkas barn och unga av beslutet? På vilket sätt, och vilka? - Vilka barn och unga har fått uttrycka sina åsikter, och har det gjorts på ett sätt som passar dem? - Vad tycker dessa barn om förslaget till beslut? - Vad säger aktuell kunskap, erfarenhet eller forskning om liknande förändringar/beslut? POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

39 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (3) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare - Innebär beslutet negativa konsekvenser för dessa barn? I så fall, vilka kompenserande åtgärder har tagits fram? Det förslag som socialnämnden ska ta ställning till är valet av ansvarig förvaltning för utförande av insatsen korttidstillsyn för skolungdom enligt LSS. Förslaget grundar sig på de utvärderingsfrågor som de tre intresserade förvaltningarna besvarade samt även de brister som konstaterades i den uppföljning som socialförvaltningen gjorde september Socialförvaltningen har gjort bedömningen att förslaget om utbildningsförvaltningen som ny utförare inte medför negativa konsekvenser för barnen. Detta baseras på att utbildningsförvaltningen redan idag arbetar med barn med särskilda behov och har beskrivit hur de kommer att säkerställa en god kvalitet för verksamheten. Efter val av ny utförare kommer vid behov barnkonsekvensanalyser göras ifråga om lokalernas utformning, planering av aktivitetet och andra mer konkreta frågor. Även ungdomarnas föräldrar kommer att involveras i detta arbete. Risk- och konsekvensanalys enligt arbetsmiljölagen När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför eventuella risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Det förslag som socialnämnden ska ta ställning till är valet av ansvarig förvaltning för utförande av insatsen korttidstillsyn för skolungdomar enligt LSS. Alla tre tänkbara utförare är förvaltningar i Haninge kommun. En risk- och konsekvensanalys bör lämpligen göras av den förvaltning som kommer att ansvara för verksamheten vid beslut om förändringar. Då det är denna förvaltning som kommer att ha personal- och arbetsmiljöansvaret på verksamheten. Socialförvaltningen kommer i det föreslagna avtalet säkra att den nya utföraren tar fullt personal- och arbetsmiljöansvar för verksamheten.

40 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (3) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/125 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Ekonomisk konsekvensanalys Socialförvaltningen har gjort en ekonomisk konsekvensanalys av förslaget. Förvaltningen bedömer att den föreslagna ersättningsmodellen är väl avvägd för att skapa goda förutsättningar för en god verksamhet. Dessutom så kommer avtalet att utvärderas senast för att säkerställa att verksamhetens förutsättningar är rimliga för att säkerställa god kvalitet. Därefter kommer ersättningsnivåerna att ses över årligen. Kvalitetsanalys Socialförvaltningen har i sin beredning av ärendet gjort en analys för att kartlägga vilka risker för ungdomarna som finns vid byte av utförare. Detta är redovisat i socialförvaltningens tjänsteskrivelse Korttidstillsyn för skolungdom enligt LSS, ändring av utförande. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom:

41 25 Januari 2016 Central stödavdelning Patrik Lönn Förslag till verksamhet för korttidstillsyn (KTT) för skolungdom över 12 år enligt LSS inom utbildningsförvaltningen, från augusti 2016 Förslaget gäller den verksamhet som för närvarande bedrivs vid Jordbrogården och Lilleken Inledning Nedan beskrivs utbildningsförvaltningens förslag till KTT-verksamhet. Beslut om att utbildningsförvaltningen ska bedriva denna verksamhet är ännu inte taget. Ärendet är planerat att tas upp i socialnämnden den 22 mars. Förslaget rör både ungdomar som nu har KTT på Lilleken såväl som ungdomar som har KTT på Jordbrogården. Det mesta som beskrivs i detta förslag berör båda ungdomsgrupperna. Där det finns skillnader i förslag till verksamhet för grupperna framgår det av texten. Bakgrund/utgångspunkt Utbildningsförvaltningen vill ta utgångspunkt i det som har varit bra i KTTverksamheterna på Jordbrogården och på Lilleken och bygga vidare på det. Vi har förstått att man i båda verksamheterna, för ungdomar i åldrarna år, har lyckats skapa en atmosfär som varit positiv, utvecklande och baserad på respekt för de ungdomar som deltagit i verksamheterna. Därmed är utbildningsförvaltningens förslag att vi fortsätter bedriva verksamhet för ungdomar i åldrarna år gemensamt. Utbildningsförvaltningen föreslår att de ungdomar som nu går på Lilleken erbjuds en fortsatt egen verksamhet och att de ungdomar som nu går på Jordbrogården erbjuds en egen verksamhet, men i en gemensam organisation. Det finns kompetent personal inom den nuvarande KTT-verksamheten på Jordbrogården och Lilleken. Utbildningsförvaltningen kommer att behöva kompetent personal för att bedriva KTT. Ifall socialnämnden fattar beslut om att 1

42 utbildningsförvaltningen blir utförare av KTT kommer processen att påbörjas när det gäller att se över kompetenskraven för verksamheten och matcha det mot personalen på Jordbrogården och Lilleken och på det viset kunna erbjuda medarbetare fortsatt anställning inom kommunen. Verksamhet och organisation Utbildningsförvaltningen föreslår alltså en gemensam organisation med två verksamheter för åldrarna år. Av språkliga skäl används fortsättningsvis ordet verksamheten för båda verksamheterna. Verksamheten ska leda tankarna till en ungdomsgård där ungdomar ska få möjlighet att delta utifrån var och ens individuella förutsättningar, behov och önskemål. Verksamheten kommer att bedrivas avskild från skolverksamheten och ha fritidsinriktning. Verksamheten kommer att planeras, genomföras och utvärderas med fokus på inflytande och medbestämmande från ungdomarna. Alla aktiveteter kommer att anpassas utifrån ungdomarnas egna resurser och intresse för att alla ska kunna delta utifrån sina förutsättningar. Det kommer att finnas organiserade former av möjlighet till inflytande, t ex genom ansvarsgrupper eller gårdsråd Verksamheten kommer att präglas av mångsidiga aktiviteter för att ge stimulans och samtidigt bidra till delaktighet i samhällslivet och självständig utveckling hos den enskilde ungdomen. Verksamheten ska även präglas av god omvårdnad när dessa behov finns. Verksamheten kommer att ha en egen föreståndare som kommer att vara anställd av central förvaltning inom utbildningsförvaltningen. På det sättet får verksamheten också möjlighet till stöd av de centrala resurser och den kompetens som finns på central förvaltning kring ungdomar med funktionsnedsättning. Verksamheten kommer att präglas av föräldrasamverkan och dialog för att säkerställa att de behov ungdomarna har tillvaratas. Lokaler Verksamheten planeras ha sina lokaler på Riksäpplet i centrala Handen. I första hand i de lokaler som heter Trossen, men även andra lokaler kommer att tas i anspråk efter behov. Lokalerna är ändamålsenliga och rymliga med många olika rum där verksamhet kan anpassas utifrån individuella förutsättningar, behov och intressen. Möjlighet till egen ingång till verksamheten finns. 2 (7)

43 De rymliga lokalerna erbjuder många möjligheter till flertalet olika typer av aktiviteter. Cafédelen som börjar innanför ingången är lokalernas hjärta och en naturlig samlingspunkt. Det finns även gym, välutrustad bildverkstad, pingisrum, särskilt datarum, kök för matlagning och konditori. Möjligheter finns att anordna disco. Lokalerna är flera, av olika storlek och möjligheterna till individuella lösningar är många. Alldeles inpå lokalerna finns Rudans friluftsområd med möjlighet till flertalet sommar- och vinteraktiviteter. Lokalerna är centralt belägna i kommunen i närheten av Handenterminalen, med bara minuter till pendeltåget och bussar. Det blir på det viset en naturlig knutpunkt för ungdomar från kommunens olika geografiska delar. Övergång till ny verksamhet Om socialnämnden fattar beslut om utbildningsförvaltningen som ny utförare kommer övergången av verksamheten att planeras och genomföras i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen för att säkerställa att övergången blir så bra som det är möjligt för de enskilda ungdomarna. Om så blir fallet kommer arbetet omedelbart att påbörjas med att rekrytera en föreståndare med ansvar för KTT inom utbildningsförvaltningen. Målsättningen är att ha en föreståndare på plats under våren Föreståndaren ska säkerställa att utbildningsförvaltningen står klar i augusti att påbörja verksamheten. Det innebär att vi fram till dess ska detaljplanera verksamheten, rekrytera personal och i samarbete med Jordbrogården, Lilleken och kultur- och fritidsförvaltningen genomföra en planerad övergång till verksamhet inom utbildningsförvaltningen. Ansträngningar kommer att göras för att de ungdomar som har behov av det får komma på besök till lokalerna före sommaren 2016 för att de på det sättet ska kunna förbereda sig för den förändring som sker. Kompetens och kvalitet Föreståndaren ska ha relevant kompetens, utbildning och yrkeserfarenhet för uppdraget. Det innebär goda kunskaper i lagstiftning, föreskrifter och de allmänna råd som gäller för verksamhet med KTT. Övrig personal ska ha relevant kompetens för att kunna erbjuda aktiviteter, ge god service och god omvårdnad som utgår ifrån den enskildes behov och önskemål. Utbildningsförvaltningen kommer att ha rutiner för uppföljning av verksamheten för att säkerställa att den håller god kvalitet. I det ingår att ta fram ett ledningssystem för verksamheten. 3 (7)

44 Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna till utbildningsförvaltningen ges genom avtal med socialförvaltningen. Genom att organisera verksamheten effektivt kommer utbildningsförvaltningen att bygga en verksamhet som använder resurserna på ett sätt så att varje krona används på ett genomtänkt sätt. Det innebär att vi kan få mycket verksamhet för pengarna. Genom en gemensam organisation med två verksamheter ges möjligheter till samordning. Sammantaget ger det utbildningsförvaltningen förutsättningar att skapa en verksamhet av hög kvalité för de ungdomar som har rätt till KTT. Enligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som bedriver tillsyn av verksamheter inom bland annat LSS ska det finnas en grundbemanning, som möjliggör att god service och omvårdnad alltid kan ges, oavsett vilka personer som finns i verksamheten för tillfället. Personaltätheten ska också vara tillräcklig för att kunna erbjuda ett individuellt anpassat stöd, service och omsorg som utgår från den enskildes behov, önskemål, förmågor, vilja och känslor. Det innebär att utbildningsförvaltningen som utförare tar på sig att åstadkomma detta. Föräldra- och ungdomsdialog Dialog med er föräldrar med anledning av förslaget till verksamhet inom utbildningsförvaltningen påbörjas i februari (se inbjudan). Målsättningen med det är att få era synpunkter på det här förslaget. Eftersom beslut ännu inte är fattat är socialförvaltningen ansvarig för den dialogen och för de synpunkter som där framkommer. Det är viktigt för kommunen att lyssna till vilka behov ni som föräldrar ser i den verksamhet som finns i det här förslaget. Dialog kommer även att genomföras med de ungdomar för vilka verksamheten är till för. Planeringen är att den dialogen genomförs i samarbete med Speak app, ett projekt inom kommunen. Speak app påbörjade en dialog med ungdomarna genom en app under senhösten där ungdomarna kan lämna synpunkter kring den föreslagna förändringen. Möten med dialog med ungdomarna kommer att genomföras under februari-mars innan eventuellt beslut fattas av socialnämnden. Särskild inbjudan kommer att gå ut senare. Om socialnämnden fattar beslut den 22 mars att utbildningsförvaltningen blir ny utförare kommer ytterligare dialog med er föräldrar att genomföras där ni ges möjlighet till att lämna synpunkter på hur den praktiska verksamheten med KTT ska genomföras för att ungdomarnas olika behov ska kunna tillvaratas. 4 (7)

45 5 (7)

46 Bilaga: Bilder Café Målarrum 6 (7)

47 Spelrum Kök 7 (7)

48 26 februari 2016 Utveckling och stöd Ann-Britt Öhrstig Öppen kultur- och fritidsverksamhet riktad till personer med funktionsnedsättning inom kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningens arbete med att erbjuda barn och unga med funktionsnedsättning tillgång till kultur- och fritidsutbudet på samma villkor som andra är en viktig del av förvaltningens åtagande och uppdrag. Förvaltningen arbetar därför med att all verksamhet genomsyras av ett tillgänglighetsperspektiv både vid planering av ny verksamhet samt inom alla befintliga verksamhetsområden. Arbetet sker genom nära samverkan mellan samtliga verksamheter inom idrott, kultur, bibliotek och fritidsgårdar. På så sätt skapas en helhetssyn som ger positiva effekter för kommunens innevånare med funktionsnedsättning. Alla delar inom förvaltningen skapar en helhet och hänger ihop. Fritidsgårdsverksamheten som är riktad till barn och unga med funktionsnedsättning har en viktig roll i utveckling av detta arbete genom att man når många ungdomar och på så sätt kan bidra till deras möjligheter att få en fritid på samma villkor som andra och slussa dem vidare till andra aktiviteter. Jordbrogården Öppen fritidsgårdsverksamhet riktad till alla ungdomar med funktionsnedsättning måndag, tisdag, torsdag och fredag klockan Jordbrogården besöks av ungdomar mellan 13 och 21 år från Haninge kommun och hela Stockholmsområdet. Ett fåtal av ungdomarna som är inskrivna i korttidstillsynen enligt LSS besöker kvällsverksamheten. Verksamheten är även öppen för ungdomar utan funktionsnedsättning för att möjliggöra och främja inkludering mellan grupperna. Ett mindre antal ungdomar tar denna chans och det har berikat ungdomsgrupperna från båda håll. Förutom den ordinarie öppna verksamheten på fritidsgården arbetar fritidsledarna uppsökande ute i kommunen och möter upp ungdomar som inte självmant söker sig till fritidsgårdarna eller till Jordbrogårdens kvällsverksamhet. Det kan ske exempelvis i skolan eller ute i samhället. Man bygger relationer som i sin tur leder till att man träffar ungdomarna kontinuerligt och hittar på aktiviteter. Exempel på verksamheter utanför Jordbrogårdens lokaler är äventyrsgrupp som prövar på olika fritidsaktiviteter, tjejgrupp, killgrupp, samverkan med fritidsgårdar i andra kommuner bl a Stockholm och Nynäshamn för att få kompisar över kommungränsen, utflykter in till stan för att pröva på utbudet, Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Rudsjöterassen 2 Växel: Haninge Direkt: ann-britt.ohrstig@haninge.se 1

49 coachar och stödjer ungdomar in i föreningslivet och fotboll i sporthallen. Fredagskvällar arrangeras disco. Jordbrogården har ett nära samarbete med övriga fritidsgårdar i kommunen för att möjliggöra att ungdomar ska känna sig välkomna även på dessa gårdar. Även samverkan med bibliotek, miljöverkstad och övriga verksamheter inom kultur- och fritid sker kontinuerligt. Jordbrogårdens personal och ett antal ungdomar har ingått i ett riksomfattande 3-årigt Arvsfondsprojekt Självbestämmande, inkludering och hälsa som bidragit till att Haninges ungdomar fått möjlighet att bli med självständiga och fått kunskap i hur man kan påverka och ha inflytande över sin fritid och hälsa. Onsdaxklubben Varje onsdagskväll arrangerar Jordbrogården Onsdaxklubben som är en öppen verksamhet för vuxna personer med funktionsnedsättning från 18 år. Besökarna kommer från gruppbostäder i Haninge och hela Storstockholmsområdet. Förutom träffpunkt och caféverksamhet erbjuds olika teman, scenprogram, tävlingar m.m. Onsdaxklubben är mycket välbesökt och populärt med ett snitt på ca 80 besökare per kväll. Aspkvällar på Ekens gård Varje tisdagkväll bedrivs öppen verksamhet för ungdomar med AST (inom autismspektrat) i åldrarna Antalet besökare varierar mellan ungdomar per kväll och ungdomarna kommer från Haninge men även från andra kommuner i Stockholmsområdet. Ett fåtal av ungdomarna som är inskrivna i korttidstillsynen enligt LSS på Lilleken besöker kvällsverksamheten Syftet med verksamheten är att få möjlighet att umgås och lära känna nya kompisar och att delta i vanliga fritidsgårdsaktiviteter som t ex innebandy, pingis, biljard, spela spel, baka, bio, samtal, pyssel/hobby. Utöver detta planeras ett tema varje kväll. Föreningar bjuds in för att ge ungdomar möjlighet att prova på deras verksamhet t ex kampsport och dans. Övriga arrangemang, regional samverkan och riktad marknadsföring. Kultur- och fritidsförvaltningen samverkar regionalt med flera kommuner främst på Södertörn genom att bl a skapa gemensamma arrangemang som ger barn och unga möjlighet att träffas över kommungränserna. Det har visat sig vara en framgångsrik strategi. Beachparty på Dalarö Årligen arrangeras Beachparty på Dalarö i samarbete med fyra grannkommuner under en dag+ kväll på sommarlovet. Arrangemanget omfattar barn och unga mellan år och besöks av ungdomar. Ett stort antal föreningar och andra aktörer medverkar och erbjuder prova-på aktiviteter inom idrott, friluftsliv, konstnärlig verksamhet, kajaker, ribbåt och djurverksamhet. Arrangemanget avslutas 2 (4) C:\Program Files (x86)\formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Temp\Öppen fritidsverksamhet kultur- och fritidsförvaltningen_ _35.docx.pdf

50 med grillning och disco samt scenframträdande. Ungdomarna bussas från respektive kommun. Fritidsledarna i fritidsgårdsverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning bildar stommen i att leda detta arrangemang både när det gäller att vara gruppledare för ungdomarna som besöker Beachpartyt men även som funktionärer för att stödja föreningslivet och de verksamheter som bedrivs. Fritidsmässan minfritid.nu Vartannat år arrangeras Sveriges största fritidsmässa som riktar sig till personer med funktionsnedsättning på Södertörn. Mässans syfte är att erbjuda föreningar och aktörer möjlighet att ställa ut sin verksamhet samt ordna prova-på aktiviteter och förmedla fritidsaktiviteter till besökarna. Dessutom erbjuder mässan ett stort scenprogram med artister med och utan funktionsnedsättning. Den första mässan arrangerades av kultur- och fritidsförvaltningen i Haninge på Torvalla sedan dess har värdskapet alternerat mellan de medverkande kommunerna som är sju stycken. Mässan genomförs under två dagar, fredag och lördag, i maj och besöks i genomsnitt av besökare. Ett omfattande arbete läggs ner de medverkande kommunerna och planeringen startar ett år i förväg.. Fritidsledare från fritidsgårdsverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning deltar både i planeringsarbetet inför mässan samt arbetar på plats under mässan som ansvariga och funktionärer. Kärlekskväll på kulturhuset Årligen arrangeras den sk. Kärlekskvällen på kulturhuset i en kväll i februari i samband med Alla hjärtan dag. Arrangemanget riktar sig till boende med personal i kommunens gruppbostäder. Syftet med arrangemanget är att skapa möjlighet för besökarna att delta i kulturaktiviteter, bibliotekets verksamhet samt att erbjuda en högklassig kulturupplevelse i form av ett scenprogram under kvällen. Det är även en social mötesplats med möjlighet att umgås och fika tillsammans mellan gruppbostäderna. Arrangemanget besöks i genomsnitt av ca personer varje år. Fritidsledare från Jordbrogården (Onsdaxklubben) deltar både i planeringsarbetet av arrangemanget samt delta under arrangemanget och håller i bl a mingel och förtäring tillsammans med besökare från Jordbrogården. Ung Livsstilsundersökningar i särskolan Var fjärde år genomför kultur- och fritidsförvaltningen en undersökning av ungdomars livskvalitet och fritidsvanor i samverkan med forskningsledare Ulf Blomdahl och socialhögskolan. En del av undersökningen riktar sig till särskolans elever och genomförs med hjälp av undersökningsledare i klassrummen. Fritidsledarna på fritidsgårdar med verksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning har en viktig roll p g a sin särskild kompetens under den perioden undersökningarna pågår. De schemaläggs för att åka ut till skolorna och hålla i undersökningarna i klasserna. Resultatet av undersökningen ligger till grund för satsningar och prioriteringar de kommande åren bl a inom fritidsgårdsverksamheten. 3 (4) C:\Program Files (x86)\formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Temp\Öppen fritidsverksamhet kultur- och fritidsförvaltningen_ _35.docx.pdf

51 Särskilt riktat utbud i Katalogen Kultur och fritid för alla tips för dig som behöver extra stöd Förvaltningen samarbetar med länets kommuner genom gemensam riktad marknadsföring. Det är aktiviteter både i kommunal regi men även föreningsverksamhet som får stöd av kultur- och fritidsförvaltningen för att satsa på specialanpassade aktiviteter i föreningslivet. Här marknadsförs t ex den öppna fritidsgårdsverksamheten och även annan verksamhet inom bibliotek, kultur och idrott. Fritidsgårdarnas arbete med att coacha ungdomar ut till föreningslivet genererar nya aktörer som sedan marknadsför sin verksamhet genom dessa kanaler. Fritidsnätet Dessutom har kultur- och fritidsförvaltningen slutit avtal med Fritidsnätet där 23 av länets kommuner har skapat en gemensam webbplats för att marknadsföra alla aktiviteter som riktar sig till personer med funktionsnedsättning i länet. 4 (4) C:\Program Files (x86)\formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Temp\Öppen fritidsverksamhet kultur- och fritidsförvaltningen_ _35.docx.pdf

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (10) Avdelning Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Budgetuppföljning 2016 Sammanfattning Nämndens utfall för perioden är 125,2 mnkr mot periodens budget på 128,6 mnkr, dvs. ett överskott på 3,4 mnkr jämfört med budget. Förvaltningens bedömning är att detta förklaras av tillfälliga kostnadsminskningar samt vissa periodiseringseffekter. Prognosen för förvaltningen är därmed en budget i balans. Underlag för beslut Ekonomiskt utfall t.o.m. 29 februari Förslag till beslut 1. Socialnämnden lägger uppföljningen till handlingarna. Siw Lideståhl Tiselius förvaltningschef controller Henrik POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

65 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (10) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Ärendets beredning Ärendet har beretts med socialförvaltningens avdelningschefer. Förvaltningens synpunkter Nedan redovisas en sammanställning av socialförvaltningens utfall och kommentarer per 29 februari Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom:

66 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (10) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Förvaltningens budgetram Budgetramen är enligt kommunfullmäktiges beslut och har haft följande justeringar: Förändring av nämndens ram Nämndens ram enligt beslut KF den 9 juni 2015, 146 Reviderad budget förbehållsbelopp ekonomiskt bistånd KF den 7 december, 253 Reviderad budget statsbidrag nyanlända KF den 15 februari, 21 Tusentals kronor Ny budgetram Förvaltningens synpunkter Nedan redovisas en sammanställning av socialförvaltningens utfall och kommentarer per 29 februari 2016.

67 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (10) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Resultat per avdelning I följande avsnitt redovisas nämndens samt avdelningarnas ackumulerade nettokostnader samt avvikelser under perioden. Ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per avdelning samt nämnd (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-feb jan-feb Nettokostnader Budgetavvikelse Nämndens kostnader Förvaltningsgemensam verksamhet Beställaravdelningar (myndighet) LSS Barn och unga Vuxen Utföraravdelningar Social omsorg Boende och boendestöd Arbete, sysselsätt & assistans Summa socialnämnden Nämndens kostnader samt nämndreserv

68 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (10) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Nämnden har en negativ avvikelse mot budget på 1,1 mnkr och detta förklaras av att en stor del av föreningsbidragen redan har utbetalats. Prognosen är att budgeten för arvoden, föreningsbidrag samt övriga omkostnader för nämnden under året kommer att hållas. Eftersom nämndens reserv är budgeterad under nämndens kostnader så kommer ett överskott att uppstå i denna del. Därmed är prognosen för nämndens kostnader ett överskott på 8,0 mnkr motsvarande den oförbrukade nämndreserven. Förvaltningsgemensam verksamhet Den centrala förvaltningens verksamhet har en budgeterad nettokostnad motsvarande 62,5 mnkr Periodens sammanlagda nettokostnader är 1,8 mnkr lägre än budgeterat för perioden. Prognosen för den förvaltningsgemensamma verksamheten är en budget i balans. Avdelning LSS (beställare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-feb Ackumulerade nettokostnade r jan-feb Budgetavvikels e Insatser SoL, vuxna Insatser LSS Administration verksamhet funktionshindrade, inkl. Resursteamet (HSL) Personer med funktionsnedsättning

69 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 6 (10) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Avdelningen LSS har en sammanlagd årsbudget på 310,2 mnkr och de budgetmässigt största kostnaderna är insatserna boende enligt LSS och personlig assistans. Avdelningen har en sammanlagd budgetavvikelse motsvarande ett överskott av 1,6 mnkr för perioden. Avdelningens prognos är budget i balans. Avdelning Barn och unga (beställare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-feb Ackumulerade nettokostnader jan-feb Budgetavvikelse Drogpreventionssamordnar e mm Individ- och familjeomsorg, barn och unga Summa avdelning Avdelningen barn och unga har en sammanlagd årsbudget på 166 mnkr och de budgetmässigt största kostnaderna är myndighetsutövning samt kostnader för köp av insatser i form av familjehem, institutionsplaceringar samt öppenvård. Avdelningen ansvarar även för verksamheten för ensamkommande barn som finansieras med statsbidrag. Avdelningen har en positiv avvikelse jämfört med periodiserad budget motsvarande 2,9 mnkr. Detta förklaras till största delen av vakanta tjänster som ännu inte är tillsatta. Förvaltningens prognos är att avdelningen kommer att ha en budget i balans.

70 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 7 (10) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Avdelning Vuxen (beställare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-feb Ackumulerade nettokostnader jan-feb Budgetavvikelse Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd Insatser individ- och familjeomsorg, vuxna (missbruk) Insatser för personer med funktionsnedsättning (socialpsykiatri) Summa avdelning Vuxen Avdelningen har en sammanlagd årsbudget på 211,6 mnkr och de budgetmässigt största verksamheterna är ekonomiskt bistånd, öppenvård för personer med missbruk (Ifo) och socialpsykiatriska insatser. Avdelningen har sammanlagda nettokostnader under perioden på 34,3 mnkr jämfört med budgeterade nettokostnader på 34,5 mnkr, vilket är ett överskott på 0,3 mnkr under perioden.

71 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 8 (10) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Ekonomiskt bistånd Kostnaderna för ekonomiskt bistånd utgörs dels av utbetalt försörjningsstöd och dels av själva biståndshandläggningen. Budgeterade kostnader för försörjningsstöd är 70,9 mnkr medan budget för biståndshandläggningen är 16,1 mnkr under Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd ligger på samma nivå som motsvarande period 2015 och är 0,5 mnkr lägre än budgeterat för perioden. Förvaltningens prognos är att avdelningen vid årets slut sammantaget kommer att ha en budget i balans. Avdelning Social omsorg (verksamhetsutförare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-feb Ackumulerade nettokostnader jan-feb Budgetavvikels e Öppen och behovsbedömd verksamhet, SoL Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Summa avdelning Social omsorg Avdelningen har en sammanlagd nettobudget på 32,2 mnkr och får sina resurser till stor del genom intäkter enligt prislista (ca 33,9 mnkr). Avdelningen har ingen avvikelse jämfört med periodens budget.

72 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 9 (10) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Förvaltningens prognos är att avdelningen vid årets slut kommer att ha en budget i balans. Avdelning Boende och boendestöd (verksamhetsutförare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-feb Ackumulerade nettokostnader jan-feb Budgetavvikels e Boende och boendestöd, SoL Boende och boendestöd, funktionsnedsättning Summa avdelning Boende och boendestöd Avdelningen har en sammanlagd nettobudget på 4,1 mnkr och får sina resurser genom anslag främst genom intäkter för utförd verksamhet. Avdelningens budgeterade bruttokostnader uppgår till 175,3 mnkr under Avdelningen har ett sammanlagt negativ avvikelse på 0,6 mnkr jämfört med budget. Avvikelsen beror på vissa tomgångsplatser samt i verksamheten boendestöd. Förvaltningens ambition är att avdelningen vid årets slut har en budget i balans, men detta kommer att kräva kraftiga omstruktureringar av verksamheten. Avdelning Arbete, sysselsättning och assistans (verksamhetsutförare)

73 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 10 (10) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Budget helår Budget jan-feb Ackumulerad e nettokostnader jan-feb Budgetavvikels e Arbetsmarknadsåtgärder Daglig verksamhet LSS Personlig assistans Övrig verksamhet (träffpunkt samt admin) Summa arbete, sysselsättning och assistans För dessa verksamheter har avdelningen en sammanlagd nettobudget på 6,8 mnkr och får sina resurser framförallt genom intäkter från försäkringskassan för utförd assistans (96,7 mnkr). Enhetens verksamheter har även intäkter enligt prislista (30,9 mnkr). Avdelningens budgeterade bruttokostnader uppgår till 153 mnkr under Verksamheten uppvisar en negativ avvikelse på 1,5 mnkr under perioden vilket till stor del förklaras av eftersläpning i ersättning från försäkringskassan. Förvaltningens prognos är att avdelningen vid årets slut kommer att ha en budget i balans. Prognos Avdelningens samtliga avdelningar har lämnat prognoser om en budget i balans. Förvaltningen bedömer dock att det kommer att finnas flera utmaningar under året som kan innebära att förvaltningens reserv kan komma att förbrukas. Sammantaget är därmed förvaltningens prognos ett nollresultat.

74 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (5) Avdelning Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen, Ksf SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Revidering av 2016 års budget Sammanfattning Socialnämndens beslutade budget är tkr enligt Mål och budget Den 7 december 2015 beslutade kommunfullmäktige ( 253) om en ökning av socialnämndens budgetram med 1,5 mnkr. Den 15 februari 2016 beslutade kommunfullmäktige om en ökning av socialnämndens budgetram med 10,1 mnkr. Nämndens driftbudget uppgår därmed till 804,4 mnkr. Med anledning av beslutet om utökad budgetram med 10,1 mnkr måste nämndens beslutade budget revideras. Underlag för beslut Revidering av 2016 års budget. Förslag till beslut 1. Förvaltningens förslag till ny budget 2016 fastställs. Siw Lideståhl Tiselius förvaltningschef controller Henrik POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

75 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (5) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen, Ksf SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Bakgrund Den 15 februari beslutade kommunfullmäktige om en ökning av socialnämndens budgetram med 10,1 mnkr som en del av det extra statsbidraget för nyanlända. Nämndens driftbudget uppgår därmed till 804,4 mnkr. Nämndens beslutade fördelning av budgetramen måste därför revideras. Ärendets beredning Ärendet har beretts i samråd med förvaltningens ledningsgrupp. Förvaltningens synpunkter Det extra statsbidraget är ett tillfälligt stöd till kommuners hantering av flyktingsituationen för att minska trycket på den kommunala ekonomin. Medlen avses att täcka kostnader som förväntas uppstå Om statsbidraget kvarstår efter 2016 är okänt. I tabellen nedan redovisas förvaltningens förslag till ändringar i 2016 års driftbudget (tusentals kronor). Besluta Avdelning d budget 2016 Förslag till förändring Ny budget 2016 Nämnd samt nämndreserv Förvaltningscentral verksamhet Beställaravdelningar Avdelning LSS Avdelning Barn och Unga Avdelning Vuxen Utföraravdelningar Avdelning Social omsorg Avdelning Boende och Boendestöd

76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (5) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen, Ksf SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Avdelning Arbete, sysselsättning o assistans Summa Den av KF beslutade ramförändringen på 10,1 mnkr föreslås tillföras budget för förvaltningscentral verksamhet, avdelningarna barn och unga, vuxen samt social omsorg enligt nedanstående beskrivning. Förvaltningscentral verksamhet Etableringskostnader för uppförande av modulbyggnation och gäller för både för ensamkommande barn och andra nyanlända vuxna och familjer. Vid uppbyggnad av paviljonger tillkommer en etableringskostnad för grundläggning. Kostnad 7,1 mnkr. 1 Under 2016 behövs en tillfällig förstärkning för att tillsammans med lokalförsörjningsenheten söka efter och granska lokaler, hålla i kontakter och utbyggnad av ytterligare boendeplatser för ensamkommande. En samordnande resurs som arbetar med lokalförsörjningsenheten men också har tät kontakt med enheten för ensamkommande och flyktingsamordnare behövs. Kostnad 700 tkr. Avdelning barn och unga Verksamheten med mottagande av ensamkommande barn har hittills finansierats helt via statsbidragen. Hösten 2015 finns fem socialsekreterare i arbetsgruppen. Inför 2016 bildas en ny enhet för ensamkommande barn inom avdelning Barn och Unga och en ny enhetschef tillsätts. Två familjehemsrekryterare, två administrativa assistenter samt ytterligare en socialsekreterare anställs. Denna utökning görs genom den befintliga finansieringen som beskrivits. 1 Kostnaden är beräknad utifrån förslaget om uppförande av paviljong intill Vendelsömalmsskolan, vilket inte längre är aktuellt. Inventering av andra alternativ pågår genom lokalförsörjningsenhetens försorg.

77 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (5) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen, Ksf SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller En tillfällig förstärkning med en socialsekreterare utöver ovanstående behövs för att komma i kapp i arbetet med omplaceringar från jourhemmen. Kostnad 500 tkr. Avdelning vuxen I arbetet med att skapa en pool av genomgångslägenheter uppstår kostnader för renovering av befintliga modulbyggnader. Uppskattad kostnad 2016 är 800 tkr. I och med det ökade antal genomgångslägenheter som bo-enheten ska administrera 2016 behövs initialt en förstärkning till enheten i form av en administrativ assistent. Kostnad 450 tkr. Socialförvaltningen kan via avtal med landstingets Transkulturellt Centrum ordna kurser och diskussionsfora på modersmålet för nyanlända ungdomar och vuxna i Haninge. Hälsokommunikatörerna har samtliga en sjukvårdsutbildning i botten, är specialutbildade inom hälsokommunikation och arbetar på de nyanländas modersmål, dari, persiska, arabiska, tigrinja och somaliska. Kostnad 150 tkr. Avdelning social omsorg För att främja hälsa och förebygga ohälsa bland nyanlända och ensamkommande behövs samarbete med landstinget. En tillfällig satsning planeras på ungdomsmottagningen, där en 50 % kuratorstjänst arbetar uppsökande tillsammans med enheten för ensamkommande barn för att bedöma behoven av specifika vårdinsatser för gruppen ensamkommande ungdomar. Till satsningen behövs även lokalt informationsmaterial skrivas och översättas till de vanligaste språken. Kostnad 400 tkr.

78 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (5) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen, Ksf SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom:

79 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (4) Avdelning Datum Diarienummer Kansliet SN 2016/19 Handläggare Inger Dahlberg, Drogsamordnare Xerxes Fallah, Utredare Samverkansavtal Future Teens i Haninge Sammanfattning Socialnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda behovet samt utveckla samarbetet med de föreningar som har fått föreningsbidrag. Förvaltningen har tillsammans med ideella föreningen Future Teens, även kallad FT-för unga, tagit fram ett förslag på samverkansavtal. Parterna har kommit överens om en målgrupp på minst 30 ungdomar och unga vuxna som av olika skäl befinner sig i riskzonen för ohälsa och som inte är föremål för socialtjänstens insatser. Enligt avtalet ska föreningen genom sina insatser visa att målgruppens ingångvärde har förbättrats i form av trygghet, hälsa och personlig utveckling. Förvaltningen föreslår nämnden att bevilja Future Teens i Haninge föreningsbidrag med 1 krona och 10 öre per kommuninvånare, motsvarande kronor för år Samverkansavtalet gäller ett år i taget. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse samverkansavtal Future Teens i Haninge - Förslag samverkansavtal med Future Teens i Haninge Förslag till beslut 1. Future Teens i Haninge beviljas föreningsbidrag med 1 krona och 10 öre per kommuninvånare, motsvarande kronor, för Socialnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att teckna det föreslagna avtalet Future Teens i Haninge. 3. Förvaltningschefen ges i uppdrag att säga upp och omförhandla detta avtal. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

80 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (4) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/19 Handläggare Inger Dahlberg, Drogsamordnare Xerxes Fallah, Utredare Siw Lideståhl Timonen Porshage förvaltningschef avdelningschef Maria

81 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (4) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/19 Handläggare Inger Dahlberg, Drogsamordnare Xerxes Fallah, Utredare Bakgrund Future Teens, även kallad FT-för unga, är en ideell förening som arbetar med ungdomar från 15 år och uppåt. Föreningens syfte är att på frivillig basis skapa goda förutsättningar för att ungdomar ska klara sin vardag och ha en fungerande sysselsättning. Föreningen tar ut en medlemsavgift på 100 kronor per familj och 250 kronor för företag. Övriga intäkter som finansierar föreningen är bidrag från olika företag samt upphandlade uppdrag från kommuner i länet. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen barn och unga och kansliet i dialog med föreningen Future Teens. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tillsammans med Future Teens i Haninge tagit fram ett förslag på samverkansavtal. Syftet med detta avtal är att främja ungdomars hälsa genom att erbjuda ungdomar möjlighet att hitta en arena där de kan utvecklas och känna sig trygga. Målgruppen för det föreslagna avtalet är minst 30 ungdomar och unga vuxna som: - är bosatta Haninge, - är mellan år, - saknar syselsättning och - inte är föremål för socialtjänstens insatser. Socialförvaltningen har tillsammans med Future Teens tagit fram mål för den identifierade målgruppen. Vid utvärderingstillfället ska föreningen genom sina insatser visa hur målgruppens ingångvärde har utvecklats i form av trygghet, hälsa och personlig utveckling.

82 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (4) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/19 Handläggare Inger Dahlberg, Drogsamordnare Xerxes Fallah, Utredare De identifierade målen för ungdomarna är följande: - Deltar regelbundet i någon form av organiserad fritidsaktivitet varje vecka - Har ökat framtidstro - Är nöjdare med livet - Har minst en vän som han eller hon kan anförtro sig till - Upplever att ha bra relation till föräldrar eller vårdnadshavare - Har daglig syselsättning, i form av utbildning, jobb eller praktik. Det föreslagna avtalet är inom ramen för socialnämndens verksamhetområden och är förenligt med bidragsreglemente för fördelning av föreningsbidrag. Föreningens verksamhet utgör ett komplement till socialförvaltningens förebyggande verksamhet och är till nytta för Haningebor. Mätning och uppföljning Inför omförhandling av avtalet ska parterna göra en uppföljning av avtalet. Föreningen ska visa i vilken omfattning de uppsatta målen har uppnåtts samt redogöra för sina insatser. Finansiering Socialnämnden föreslås bevilja Future Teens föreningsbidrag med 1 krona och 10 öre per kommuninvånare, motsvarande kronor för år Avtalet följs upp senast sista september 2016 inom ramen för socialnämndens bidragsreglemente. Expedieras: Akt För verkställighet: Future Teens, Assistent För kännedom:

83 Samverkansavtal mellan Socialförvaltningen i Haninge kommun och ideella föreningen Future Teens (FT-för unga) i Haninge 1 Avtalsparter Socialförvaltningen i Haninge kommun. Telefon , E-post socialforvaltningen@haninge.se Future Teens (FT-för unga) i Haninge, Box 23, Handen Telefon: , E-post: info@ft-forunga.se 2 Bakgrund Arbetet inom ideella föreningar utgör en del av basen i det civila samhället och är ett viktigt komplement till den kommunala verksamheten. Detta innebär inte att kommunen avhänder sig sitt ansvar och finansieringen av välfärdstjänster. Future Teens är en ideell organisation som arbetar med ungdomar från 15 år och uppåt. Föreningens syfte är att på frivillig basis skapa goda förutsättningar för att ungdomar ska klara sin vardag och ha en fungerande sysselsättning. Problematiken är olika hos alla därför anpassas verksamheten till de skiftande behov som finns hos den enskilde individen. 3 Avtalets syfte Syftet med detta avtal är att främja barn och ungas hälsa genom att erbjuda barn och ungdomar möjlighet att hitta en arena där de kan utvecklas och känna sig trygga. 4 Målgrupp Målgruppen för detta avtal är minst 30 ungdomar som är: - bosatta i Haninge - mellan år och - saknar syselsättning och som - inte är föremål för socialtjänstens insatser. 5 Målet med avtalet Vid utvärderingstillfället ska föreningen genom sina insatser visa att målgruppens ingångvärde har förbättrats i form av trygghet, hälsa och personlig utveckling. - Deltar regelbundet i någon form av organiserad fritidsaktivitet varje vecka - Har ökat framtidstro - Är nöjdare med livet - Har minst en vän som han eller hon kan anförtro sig till - Upplever att ha bra relation till föräldrar eller vårdnadshavare - Har daglig syselsättning, i form av utbildning, jobb eller praktik 6 Mätning och indikator Föreningen tar fram indikatorer och skattar varje ungdom vid första kontakt genom en självskattningsenkät, (basmätning). Självskattningsenkäten följs löpande upp för att skatta ungdomen välmående och insatsen resultat. 1

84 2

85 7 Annonsering och marknadsföring Föreningen får inte utan Haninge kommuns samtycke använda kommunens logga. Haninge kommun har rätt att annonsera och informera om föreningens verksamhet i samråd med föreningen. 8 Allmänna krav Föreningen ska säkerställa att verksamheten: - kännetecknas av hög tillgänglighet för Haningebor, - ha ett tydligt barnperspektiv, - kännetecknas av gott bemötande, - verka för jämställdhet mellan alla människor oavsett kön, sexuell läggning, sexuell identitet, ålder, funktionsnedsättning, etniskt tillhörighet eller trosuppfattning. - personalen är lämplig för sitt uppdrag och gått utbildning för nattvandring och ledarskap eller motsvarande - har ett system att systematisk arbeta med att följa och förbättra kvaliteten på sin verksamhet 9 Övrig finansiering Föreningen ska söka att hitta andra sätt att finansiera sin verksamhet. 10 Avstämning Föreningen ska årligen senast i 30 april till socialförvaltningen lämna en fullständig ekonomisk redovisning: I fylld avstämningsblankett. Årsredovisning för föregående år. Information om externa bidrag. Verksamhetsberättelse för föregående år. Budget för innevarande år. Verksamhetsplan för innevarande år. Beslutsprotokoll vilka som är valda till styrelsen. Statistik över inkomna ärenden, antal personer hemmahörande i Haninge som fått hjälp och stöd. Av redovisningen ska framgå vilket stöd de har fått. Socialförvaltningen ska årligen senast 30 september kalla till ett avstämningsmöte. Syftet med avstämningsmötet är att föreningen i dialog med förvaltningen redogör hur verksamheten bedrivs. Senast 30 september ska föreningen årligen lämna in ansökan om föreningsbidrag. 11 Föreningsbidrag Socialnämnden stödjer föreningens verksamhet genom att bevilja föreningsbidrag med 1 krona och 10 öre per kommuninvånare. Utöver detta har föreningen möjlighet att ansöka om aktivitetsbidrag i enligt socialnämndens bidragsreglemente. 12 Utbetalning Utbetalning av föreningsbidraget sker senast 28 februari varje år. 13 Uppföljning 3

86 Detta avtal följs upp årligen senast september. Föreningen ska visa hur väl föreningen når uppsatta mål och vilka resultat som uppnåtts med verksamheten. Föreningen ska även redovisa vilka insatser som har används. 14 Föreningens anmälningsskyldighet Föreningen är alltid skyldig att till socialförvaltningen anmäla: - misstanke om att barn far illa enligt socialtjänstlagen 14 kapitel 1, - misstanke av brott. 15 Avtalstid och omförhandling Avtalet gäller från och med det undertecknas och förlängs årligen. Parterna har rätt att säga upp detta avtal för omförhandling med tre månaders varsel. Uppsägningen ska ske vara skriftligt. 16 Hävning av avtal Socialförvaltningen har rätt att säga upp detta avtal till omedelbart upphörande om: - föreningen försätts i konkurs, träder i likvidation, ställer in betalningarna, på annat sätt kan antas vara på obestånd eller att det sker sådana - det sker förändringar i föreningens ekonomi, verksamhet eller styrelse som i väsentlig grad avviker från de omständigheter som rådde när avtalet ingicks - föreningen inte fullgör de betalningsskyldigheter avseende skatter, sociala avgifter och övriga betalningsåligganden som enligt lag eller kollektivavtal åvilar arbetsgivare - föreningen åsidosätter sina skyldigheter enligt detta avtal och inte vidtar rättelse inom trettio (30) dagar efter avsändandet av skriftligt meddelande härom - föreningen bryter mot lag, förordning eller av myndighet utfärdad föreskrift. Föreningen har rätt att säga upp detta avtal eller del därav till upphörande trettio (30) dagar efter avsändandet av den skriftliga uppsägningen, om socialförvaltningen är i dröjsmål med betalning och inte erlägger betalning till utföraren senast trettio (30) dagar efter skriftlig uppmaning därom. Uppsägningen ska göras skriftligt. 17 Befrielsegrunder (Force Majore) Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt detta avtal om underlåtenheten har sin grund i omständighet ( Befrielsegrund ), som ligger utanför parts kontroll och som förhindrar fullgörandet därav. Så snart hindret upphört ska förpliktelsen fullgöras på avtalat sätt. 18 Underskrifter Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. För Haninge kommun - Socialförvaltningen Datum: Ort: Namn Namnförtydligande För föreningen 4

87 Datum: Ort: Namn Namnförtydligande 5

88 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (3) Avdelning Datum Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2016/47 Handläggare Marie Nyström, utvecklingsledare Reviderade riktlinjer för handläggning och dokumentation av barn- och ungdomsärenden Sammanfattning Förändringar i sociallagstiftningen samt nya föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen kräver en revidering av socialförvaltningens befintliga riktlinjer för handläggning och dokumentation av barn- och ungdomsärenden. Revideringarna härrör bland annat till de ökade krav som finns kring handläggning och dokumentation samt till att stärka barn och ungas stöd och skydd. Syftet med riktlinjerna är att ge socialsekreterare stöd och vägledning i arbetet för att uppnå rättsäkerhet och likabehandling när det gäller att utreda och bedöma barn och ungas behov av stöd och/eller skydd samt att planera och följa upp verkställda beslut. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Reviderade riktlinjer för handläggning och dokumentation av barn- och ungdomsärenden. - Riktlinjer för handläggning och dokumentation av barn- och ungdomsärenden Förslag till beslut 1. Socialnämnden antar de reviderade riktlinjerna. 2. Riktlinjerna gäller från och med 1 april Siw Lideståhl Timonen Porshage förvaltningschef avdelningschef Maria POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se

89 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (3) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2016/47 Handläggare Marie Nyström, utvecklingsledare Bakgrund Socialförvaltningens nuvarande riktlinjer för handläggning och dokumentation av barn- och ungdomsärenden är från år Riktlinjerna syftar till att ge socialsekreterare stöd och vägledning i arbetet för att uppnå rättsäkerhet och likabehandling när det gäller att utreda och bedöma barn och ungas behov av stöd och/eller skydd samt att planera och följa upp verkställda beslut. Då nya bestämmelser har införts i sociallagstiftningen och då Socialstyrelsen gett ut nya föreskrifter och allmänna råd behöver socialförvaltningens riktlinjer revideras. Socialstyrelsen har även omarbetat BBIC (Barns behov i centrum), vilket är det system som används för handläggning, genomförande och uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården. Även detta kräver en revidering av befintliga riktlinjer. Ärendets beredning En arbetsgrupp bestående av en enhetschef, en socialsekreterare samt tre gruppledare inom avdelningen barn och unga har tillsammans med utvecklingsledare reviderat riktlinjerna. Avdelningschef och enhetschefer vid avdelningen barn och unga har granskat riktlinjerna och avdelningschef samt enhetschefer vid avdelningen social omsorg har beretts möjlighet att lämna synpunkter. Riktlinjerna har även granskats av biträdande kommunjurist. Förvaltningens synpunkter De revideringar som gjorts i riktlinjerna härrör till de ökade krav som finns på dokumentation såväl under utredning, som vid bedömning och uppföljning av insatser. Revideringarna rör även de förändringar som gjorts för att stärka stödet och skyddet för barn och unga. Förtydliganden har gjorts avseende exempelvis anmälningsskyldigheten, förhandsbedömningar, samverkan, samt kring utredningar i ärenden om misstänkt våld eller övergrepp i nära relationer. Andra revideringar som gjorts härrör till de förändringar som gjorts i BBIC. Utöver ny lagstiftning samt nya förskrifter och allmänna råd är förändringarna främst redaktionella.

90 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (3) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2016/47 Handläggare Marie Nyström, utvecklingsledare Expedieras: Akt För verkställighet: Avdelningen barn och unga, ansvarig handläggare För kännedom:

91 Riktlinjer för handläggning och dokumentation av barn- och ungdomsärenden Dokumenttyp Riktlinjer Beslutat av Socialnämnden Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning och dokumentation av barn- och ungdomsärenden Ansvarig för dokumentet Socialförvaltningen, Kansliet Gäller från datum Dnr SN 49/2012 Reviderad Dnr SN 2016/47 Dokumentinformation Dessa riktlinjer syftar till att ge socialsekreterare stöd och vägledning i arbetet för att uppnå rättssäkerhet och likabehandling när det gäller att utreda och bedöma barn och ungas behov av stöd och/eller skydd samt att planera och följa upp verkställda beslut. Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden och revideras vid behov.

92 2 Innehållsförteckning 1. ALLMÄNT...6 OM RIKTLINJERNA...6 INLEDANDE BESTÄMMELSER I SOCIALTJÄNSTLAGEN...7 FÖRÄLDRABALKENS REGLER OM FÖRÄLDRAANSVAR...7 ANSVARIG KOMMUN...8 KVALITET BARNETS RÄTT...10 BARNETS BÄSTA...10 Barns rätt att komma till tals...10 Utredningskontakter med barn...11 BARNETS JURIDISKA STÄLLNING OCH SEKRETESSBESTÄMMELSER...12 Barnets företrädare...12 Beslut för barn när den ena vårdnadshavaren inte samtycker...13 Ungdomars rätt att själva söka bistånd...13 Föräldrars rätt till insyn i socialnämndens uppgifter om deras barn...13 SOCIALNÄMNDENS ANSVAR...14 Myndighetsutövning...15 OLIKA TYPER AV BESLUT...15 BARN SOM FAR ILLA - DEFINITIONER...16 SAMVERKAN...17 RÅDGIVNING OCH MYNDIGHETSUTÖVNING...18 UTREDNINGSSKYLDIGHET...19 ÖVERFLYTTNING AV ÄRENDE...19 INSATSER...19 Biståndsbedömda öppenvårdsinsatser...19 Dygnetruntvård...20 Familjehem...20 HVB...21 Jourhem hem...22 Stödboende...22 En särskild socialsekreterare utses för barnet eller den unge...22 Informationsmaterial till placerade barn UTREDNINGSSYSTEM...24 ANMÄLAN/ANSÖKAN...24 Information och anmälningsplikt inom socialförvaltningen...25 Informationens form...25 Sekretesskydd för uppgiftslämnare...25 Mottagande av anmälan...26 Erbjudande om möte...26 Återkoppling vid anmälan...27 SAMRÅD/KONSULTATION...27 FÖRHANDSBEDÖMNING...28 Omedelbar skyddsbedömning...28 Förhandsbedömning inom 14 dagar...28 Beslut att inte inleda utredning...29 Särskilda skäl att inte genast underrätta vårdnadshavaren...29

93 Erbjudande om service...30 Klargörande samtal med unga...30 ATT INLEDA UTREDNING...31 Regler för socialnämnds utredning...31 Beslut att inleda utredning...32 Information till den enskilde...32 Utredningsplanering...33 UTREDNINGEN...33 Grundprinciper...34 Tidigare kännedom...34 Skyddade personuppgifter...35 Insatser under utredningens gång...35 BBIC-TRIANGELN SOM STÖD FÖR BEDÖMNING AV BARNETS BEHOV...35 INHÄMTA UPPGIFTER...36 Samtal med barn och föräldrar...36 Referenspersoner och sakkunniga...37 Socialtjänstens kännedom om barnet och familjen...37 Standardiserade bedömningsinstrument...37 ANALYS, BEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL BESLUT...38 Analys...38 Bedömning...38 Beslut om förlängd utredningstid...39 Uppföljning efter avslutad utredning...39 EJ VERKSTÄLLDA BESLUT...40 DOKUMENTATIONEN - JOURNALANTECKNINGAR, BESLUTSUNDERLAG OCH PLANER...40 Allmänt om dokumentation...40 Dokumentation vid öppenvårdsinsatser...41 Dokumentation vid behov av vård utanför det egna hemmet...42 Samtycke...43 Samordnad individuell plan, SIP...43 BROTT MOT BARN...44 Misstanke om våld och övergrepp...44 Samråd, polisanmälan och tvärprofessionell planering...44 Information till vårdnadshavare...45 Samtal med barnet...45 Socialförvaltningens närvaro vid polisförhör...46 Läkarundersökning...46 Barn som upplever våld i hemmet...47 Könsstympning...48 OMEDELBART OMHÄNDERTAGANDE...48 VÅRD MED STÖD AV LVU...49 Ombud/offentligt biträde...50 Förebyggande insatser enligt LVU - mellantvång...50 Ansökan om vård enligt LVU...50 Beredande av vård enligt 2 LVU miljöfallen...51 Beredande av vård enligt 3 LVU - beteendefallen...52 Beredande av vård enligt 3 andra stycket LVU...53 ANDRA BESLUT ENLIGT LVU...54 Flyttningsförbud...54 Placeringsbeslut enligt 11 LVU...54 Umgänge och röjande av vistelseort...54 VÅRDKOSTNADER...55 UPPFÖLJNING AV PLANER OCH BESLUT

94 Bistånd i öppenvård enligt 4 kap. 1 SoL...55 Vård utanför hemmet...56 MÖJLIGHETER TILL UPPFÖLJNING NÄR EN PLACERING UPPHÖRT...56 Möjligheter till återkoppling till utomstående kontakter...57 UPPHÖRANDE AV VÅRD...57 Vård enligt LVU...57 Vård enligt SoL...58 ANSVAR EFTER VÅRDTIDENS SLUT...58 OM ETT BARN BEHÖVER NY VÅRDNADSHAVARE...59 Överflyttning av vårdnad till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare:...59 Ändring i vårdnaden p.g.a. att en eller båda föräldrarna dör...59 Nationell adoption UNGA LAGÖVERTRÄDARE...61 ALLMÄNT...61 Skyndsamhetskrav...61 Samverkan...61 BARN UNDER 15 ÅR...62 Underrättelse till socialtjänsten och socialtjänstens närvaro vid förhör...62 Krav om skyndsamhet och återrapportering...63 Tvångsmedel...63 STRAFFVARNING...63 PÅFÖLJDSSYSTEM...64 SÄRSKILDA PÅFÖLJDER FÖR UNGA...64 Ungdomsvård...64 Ungdomstjänst...65 Kombination av påföljder...65 Sluten ungdomsvård...65 Straffvarning och undanröjning...66 STRAFFÖRELÄGGANDE...66 BÖTER...66 KRIMINALVÅRDSPÅFÖLJDER...66 Villkorlig dom...66 Skyddstillsyn...67 Fängelse...67 HANDLÄGGNING INOM SOCIALTJÄNSTEN...67 Inkommande information och utredning enligt SoL...67 Sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör utlämnande av uppgifter till polisen...68 Närvaro vid polisförhör...68 Häktning...68 YTTRANDE...68 Innehåll i yttrande...69 Socialnämndens bedömning...69 Ungdomsvård - särskilt vårdbehov...69 Särskilt kvalificerad kontaktperson...70 UNGDOMSTJÄNST - PEDAGOGISK GRÄNSSÄTTNING...71 Innehåll...71 Beräkningsgrund...72 När ska påföljden verkställas?...72 SOCIALNÄMNDENS SKYLDIGHET ATT UNDERRÄTTA ÅKLAGAREN...72 Misskötsamhet...73 SLUTEN UNGDOMSVÅRD ENLIGT LSU OCH UTSLUSSNING...73 SLUTEN UNGDOMSVÅRD ENLIGT LSU OCH LVU

95 SAMVERKAN MED KRIMINALVÅRDEN...74 MEDLING...74 HANINGES UNGDOMSARBETE I SAMVERKAN...75 SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA BROTT...75 Vem omfattas?...75 Finns risk för brottslig verksamhet?...75 Kan uppgiften antas bidra till att förhindra brottslig verksamhet?...75 Är det olämpligt att lämna ut uppgiften?...76 Gäller uppgiften ett redan begånget brott?...76 Är socialtjänsten skyldig att lämna uppgifter till polisen?...76 BILAGA 1. ORDLISTA ÖVER FÖRKORTNINGAR...77 BILAGA 2. VIDARE LÄSNING

96 6 1. Allmänt Om riktlinjerna Riktlinjerna utgör de principer som ska gälla vid handläggning och dokumentation av inkomna ärenden och uppföljning av beslutade insatser inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. De syftar till att ge socialsekreterare stöd och vägledning i arbetet och ska leda till en ökad rättssäkerhet för den enskilde. Riktlinjerna är ett komplement till, men inte ersättning för, de lagar och föreskrifter som finns för verksamheten. Med barn och unga avses i det följande personer i åldern 0-18 år samt i vissa fall personer upp till 21 år. Riktlinjer baseras huvudsakligen på socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och berör även Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), föräldrabalken (FB), Förvaltningslagen (FL) och socialtjänstförordningen (SoF). Under avsnitt fyra hänvisas till ytterligare lagstiftning som särskilt berör unga lagöverträdare. Riktlinjerna baseras även på relevanta förskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen som rör handläggning av barn- och ungdomsärenden: SOSFS 1997:15 (S) Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. SOSFS 2006:20 (S) Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. SOSFS 2011:5 (S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah; SOSFS 2013:16 (S) Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2011:5) om lex Sarah. SOSFS 2011:9 (M och S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. SOSFS 2014:4 (M och S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. SOSFS 2014:5 (S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. SOSFS 2014:6 (S) Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller barn och unga. SOSFS 2014:7 (S) Socialstyrelsens föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Övriga riktlinjer som gäller i Haninge kommun och som har relevans även för handläggning av barn- och ungdomsärenden är: Länsgemensamma riktlinjer för ensamkommande barn och ungdomar, samt Riktlinjer för handläggning av familjehemsärenden.

97 Inledande bestämmelser i socialtjänstlagen Enligt 1 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) ska socialtjänsten på demokratin och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna intressen. Verksamheten ska bygga på respekt på människornas självbestämmanderätt och integritet. Av socialtjänstlagen framgår även att socialtjänsten ska: 7 verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och unga av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och unga inte vistas i miljöer som är skadliga för dem med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynnsam utveckling i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört eller sedan verkställighet av sluten ungdomsvård upphört (5 kap 1 SoL). Föräldrabalkens regler om föräldraansvar Föräldrabalkens (FB) regler om föräldraansvar finns bl.a. i 6 kap. 1 och 2. Här framgår att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Vidare framgår att ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan ska vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.

98 8 Ansvarig kommun Huvudregeln enligt 2 a kap. SoL är att det är den enskildes bosättningskommun som ansvarar för det stöd och de insatser som den enskilde kan vara i behov av. En och samma kommun bör så långt det är möjligt ha det samlade ansvaret för insatserna. Ofta, men inte alltid, sammanfaller bosättningskommun och vistelsekommun. Är den enskilde bosatt i en annan kommun än den kommun han eller hon för tillfället vistas i är det i första hand bosättningskommunen som ansvarar för eventuellt bistånd/insatser. Det yttersta ansvaret för att den enskilde får stöd och hjälp vilar i annat fall på vistelsekommunen som då får ansvaret för de aktuella behov som kan uppstå under vistelsen i kommunen och under förutsättning att den enskilde ansöker om en insats. I akuta nödsituationer är det dock alltid vistelsekommunen som är ansvarig. Med akuta nödsituationer avses sådana situationer som uppstår oväntat och oförutsett, men det kan också förekomma andra situationer då den enskilde inte kan invänta insatser från annan kommun eller huvudman. Vilken kommun som ska betraktas som bosättningskommun avgörs av vilken kommun den enskilde har starkast anknytning till. Det är bosättningskommunen som är ansvarig för att utreda, besluta om, verkställa och finansiera de stöd- och hjälpinsatser som den enskilde kan vara i behov av. Hur detta ska bedömas framgår av kapitel 2 a SoL. I de fall det inte är klarlagt vilken kommun som är ansvarig får vistelsekommunen inte avvisa eller avsluta ärendet innan en överenskommelse med annan kommun angående ansvarsfrågan ingåtts. För barn med föräldrar som bor i olika kommuner är vistelsekommunen oftast den kommun där barnet är folkbokfört. Om barnet byter vistelsekommunen under utredningstiden krävs det att den nya kommunen samtycker till att ta över den pågående utredningen enligt 11 kap. 4 SoL. Om barnet byter vistelsekommun är den nya vistelsekommunen skyldig att på begäran bistå med den utredning som socialnämnden kan behöva för att fatta beslut i ärendet. Kvalitet Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet vilket framgår av 3 kap. 3 SoL. Detta krav gäller oavsett om det är kommunen själv eller någon annan som utför de biståndsbedömda insatserna. Av samma lagparagraf framgår också att kvaliteten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. I lagens förarbeten utvecklas resonemanget om viktiga faktorer för god kvalitet. Här anges bland annat rättssäkerhet, den enskildes medinflytande och en lättillgänglig vård och service. Väsentligt är också att socialtjänsten visar lyhördhet och inlevelseförmåga i den enskildes förhållanden samt att denne har insyn och ett reellt inflytande över de insatser som ges. För att kunna upprätthålla en god kvalitet är personalens kompetens väsentlig. Enligt lagen ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för utförande av uppgifter inom socialtjänsten (3 kap. 3 SoL). För att tydliggöra vilken kompetens som behövs finns bestämmelser om lägsta utbildningsnivå för dem som utför vissa arbetsuppgifter inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård och att personal som utför dessa arbetsuppgifter självständigt, har tillräcklig erfarenhet för detta (3 kap. 3 a SoL).

99 9 Socialstyrelsen har i SOSFS 2014:7 meddelat föreskrifter om vad som gäller vid bedömning och prövning av socialsekreterares behörighet. Genom att tydliggöra vilken kompetens som behövs ökar enligt regeringen förutsättningarna för att barn och unga får lämpliga insatser av god kvalitet. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ska finnas ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvalitet. Ledningssystemet ska innehålla de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs. Den som bedriver socialtjänst ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Lex Sarah är en del av det systematiska kvalitetsarbete som enligt bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL ska bedrivas. Syftet är att komma tillrätta med missförhållanden i den egna verksamheten och förhindra att sådana uppkommer igen. Av 14 kap. SoL framgår att de som arbetar inom socialtjänsten eller är praktikant, uppdragstagare eller deltagare på ett arbetsmarknadspolitiskt program inom kommunens verksamheter omfattas av regleringen om lex Sarah. Alla som berörs omfattas av en skylighet att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden till socialnämnden. Det är socialnämndens ansvar att se till att de som omfattas av rapporteringsskyldigheten får information om sina skyldigheter minst en gång per år. Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter om lex Sarah (SOSFS 2011:5 samt SOSFS 2013:6) och detaljerad information och rutin för lex Sarah finns på kommunens intranät.

100 10 2. Barnets rätt All verksamhet som rör barn ska vila på de grundläggande bestämmelserna i gällande lag- stiftning och i FN:s barnkonvention. Enligt Haninge kommuns strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling ska all kommunal verksamhet präglas av de rättigheter som barnkonventionen föreskriver. Barnets bästa Grunden i barnkonventionen är principen om barnets bästa. Denna princip uttrycks i svensk lagstiftning som rör barn, bland annat i 6 kap. 2 a föräldrabalken. Med barn avses varje människa under 18 år. Barn ska behandlas som subjekt med egna rättigheter och vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande (1 kap. 2 SoL). Vid beslut enligt 1 LVU gäller också att det som är bäst för den unge ska vara avgörande. I 6 a lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) uttrycks att barnets bästa särskilt ska beaktas när åtgärder rör barn. Socialtjänsten i Haninge kommun arbetar sedan 2007 enligt handläggnings- och dokumentationssystemet Barns behov i centrum (BBIC) som syftar till att barnets bästa ska vara i fokus i allt arbete som rör barn och unga. Det innebär att all handläggning inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård, dvs. förhandsbedömning, utredning, planering och uppföljning av insatser ska ske med stöd av BBIC. Barns rätt att komma till tals Barns rätt att komma till tals i mål och ärenden är fastställt i lag. Bakgrunden är bl.a. artikel 12 i FN:s barnkonvention som stadgar att barnet ska ha rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör det och att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Kraven på att inhämta barnets inställning har skärpts dels genom konventionen, dels genom bestämmelser i SoL. Av 11 kap. 10 SoL följer att när en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Det är inte bara faktauppgifter som ska delges, även möjliga resultat av utredningen. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. När information lämnas och barnets eller den unges åsikter och inställning inhämtas, ska hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av ålder, mognad, tidigare kännedom om vad som hänt m.m. Liknande skrivelser finns i 36 LVU. Barnet kan framföra sina åsikter på olika sätt; det kan ske muntligt, skriftligt eller på annat sätt. Barnet bör ges möjlighet att uttrycka sin åsikt både genom att svara på frågor och berätta fritt. Vidare kan barnet framföra sina åsikter direkt eller genom ställföreträdare. Barnet ska dock aldrig vara skyldigt att framföra sina åsikter, utan bara ges möjlighet att göra det. Om barnet inte kan, dvs. inte är i stånd att bilda egna åsikter, eller inte vill framföra sina åsikter ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Detta kan ske genom inhämtande av uppgifter från barnets närstående eller någon annan företrädare för barnet. Vidare kan inställningen klarläggas genom dokumentation av vad barnet tidigare har framfört. Barn har rätt att framföra sina

101 11 åsikter i frågor som rör barnet oavsett om socialtjänsten anser att det tillför utredningen något. En regel om särskild ställföreträdare för barn i mål och ärenden enligt LVU är införd. Barn som fyllt 15 år har partsställning i mål och ärenden enligt SoL och LVU som rör barnet. Det innebär bl.a. att ett barn över 15 år kan överklaga ett beslut om vård enligt LVU och har rätt att föra sin egen talan i mål och ärenden. Är barnet däremot under 15 år har det ingen möjlighet att själv föra talan. Den som förordnats som barnets offentliga biträde enligt rätts-hjälpslagen för ett barn som inte fyllt 15 år kommer också att vara den unges ställföreträdare i det mål eller ärende som förordnandet avser. Det innebär att det offentliga biträdet kan föra barnets talan och överklaga beslut om vård. Barn under 15 år har ingen självständig talerätt i mål enligt SoL och LVU Ett barn som är yngre får höras i domstol, om barnet inte kan antas ta skada av det (11 kap. 10 SoL). Detta synsätt återfinns även i FB 6 kap 1 : "Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart" och i barnkonventionen, artikel 12. Utredningskontakter med barn Socialtjänsten ska göra sitt yttersta för att komma till tals med berörda barn för att få del av deras berättelser. För att underlätta detta behövs ett gott samarbete och förtroende mellan barnets vårdnadshavare och socialtjänsten. I anmälningssituationer är vårdnadshavare utsatta för en granskning och det är lätt att de känner sig kränkta. Oavsett vad som framkommit i anmälan måste de behandlas med både respekt och tydlighet. Av 11 kap. 10 tredje stycket SoL framgår att socialnämnden får tala med ett barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Denna möjlighet har socialnämnden dock endast vid utredning om ett barns skydd eller stöd enligt 11 kap. 1 och 2 SoL och vid en utredning på socialnämndens initiativ om överflyttning av vårdnad enligt 6 kap. 7 eller 8 FB. Vårdnadshavaren bör informeras om samtalet innan det genomförs. Information till vårdnadshavaren om samtalet bör ske i samband med det samråd som sker om den utredningsplan som inleder utredningen. Bestämmelsen innehåller inte några regler kring hur ett samtal med barn praktiskt ska genomföras i ett fall när vårdnadshavaren motsätter sig samtalet. Hur socialtjänsten bör agera för att få till stånd ett samtal får avgöras utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall. Har barnet nått viss mognad och ålder är det dock tillräckligt med barnets eller den unges samtycke. Socialtjänsten har till uppgift att dokumentera barnets åsikter och om vårdnadshavaren motsätter sig samtal med barnet ska detta dokumenteras. Barnet eller den unge har en unik kunskap om sin verklighet och därför måste socialsekreteraren försöka träffa barnet. Socialsekreteraren får inte pressa barnet på synpunkter utan ska försöka få till stånd en dialog och möta barnet på ett sätt som gör det möjligt för denne att berätta om sin vardag. Ett barn får aldrig avtvingas något ställningstagande så att denne riskerar att försättas i en lojalitetskonflikt med sina föräldrar. Ett samtal med ett barn behöver inte föras med barnet enskilt och det måste i varje situation göras en bedömning av var, när och hur man ska genomföra ett samtal med ett barn för att det verkligen ska gagna barnet och utredningen. Ett samtal med ett

102 barn inom ramen för en utredning inom socialtjänsten ska inte förväxlas med förhör av barn inom exempelvis polisen och syftar inte till att samla bevis utan till att lyfta fram barnet som subjekt i utredningen. 12

103 13 I kontakt med barn kan med fördel olika hjälpmedel användas såsom papper och färgpennor, nätverkskartor, dockor, skalor och önskefrågor. Respekten för barnet ställer stora professionella krav på socialtjänsten. Socialsekreteraren ska under utredningen genom samtal med barnet eller, när det gäller de yngsta barnen, egna observationer av barnet i hem- eller förskolemiljö, skaffa sig en egen bild av barnet och lyssna till barnets åsikter och önskemål. Denna bild blir en viktig faktor vid den sammantagna bedömningen av barnets behov av skydd, stöd och vård. Det är också av psykologiskt värde i en eventuellt kommande process att socialsekreteraren har en relation till barnet. Socialsekreteraren kan därigenom mer övertygande företräda barnets intressen både i dokumentation och i domstolsförhandlingar. I vissa fall kan det vara omöjligt att få till stånd en dialog med ett barn. Då bör socialsekreteraren sträva efter att åtminstone ge barnet saklig information om socialtjänstens funktion, hur socialsekreteraren uppfattar barnets situation och behov och, om möjligt, vad som kommer att ske den närmaste tiden. Barns och ungas inställning inhämtas, förutom genom socialsekreterarens egen kontakt, med utsagor av andra som har nära kontakter med barnet - föräldrar, syskon, personal i förskola, skola etc. Barn och unga har rätt att ha med sig någon i samband med förhandsbedömningar, utredningar eller andra insatser. Socialtjänsten måste vara lyhörd för att barn och unga som besöker dem vill ha med sig någon som de har förtroende för och även informera dem om denna möjlighet. Barnets juridiska ställning och sekretessbestämmelser Barnets företrädare Barn företräds av sin eller sina vårdnadshavare i t.ex. mål och ärenden enligt föräldrabalken (FB), socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barnet kan också höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte tar skada (6 kap 19 FB). Det är viktigt att vara observant på förändringar i vårdnadsfrågan och inte utgå från gamla uppgifter. Aktuella uppgifter ska således inhämtas. Barn som kommit till Sverige utan legal vårdnadshavare (ensamkommande barn) och ansöker om asyl, ska enligt SFS 2005:429, företrädas av en god man, som inträder i såväl förmyndares som vårdnadshavares ställe. Det vanliga är att Migrationsverket ansöker om god man för dessa barn. Annars har socialnämnden skyldighet att utan dröjsmål ansöka hos Södertörns överförmyndarnämnd om god man för barnet. Ensamkommande barn som får permanent uppehållstillstånd (PUT) ska ha en särskilt förordnad vårdnadshavare. Socialnämnden ska anmäla behovet till tingsrätten, som i sin tur förordnar den person som nämnden föreslagit. Även för ensamma utländska ungdomar som vistas tillfälligt i Sverige, kan överförmyndaren, efter ansökan från socialförvaltningen, utse god man. Se vidare i Ensamkommande barn och ungdomar - Riktlinjer för handläggning av ärenden vid socialtjänsten

104 14 Beslut för barn när den ena vårdnadshavaren inte samtycker Av 6 kap 13 a Föräldrabalken framgår att socialtjänsten kan besluta om vissa åtgärder mot den ena vårdnadshavarens vilja, förutsatt att åtgärden krävs för barnets bästa. Beslut avser psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling, behandling i öppna former med stöd av 4 kap. 1 SoL samt utseende av en kontaktperson eller familj som avses i 3 kap. 6 b första stycket SoL. Reglerna omfattar också vissa åtgärder enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Om barnet självt anses kunna samtycka till eller motsätta sig olika åtgärder krävs inget samtycke från vårdnadshavarna. Beslutet om medgivande fattas av socialnämndens individutskott efter noggrann utredning och prövning. Av 3 kap. 6 a SoL följer att socialnämnden ansvarar för att det finns tillgång till öppna insatser för att kunna möta barns, ungdomars och vårdnadshavares olika behov. För barn som har fyllt 15 år får nämnden besluta om öppna insatser även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det. I 6 b finns särskilda bestämmelser om kontaktperson och om kontaktfamilj. Ungdomars rätt att själva söka bistånd Ungdomar som fyllt 15 år har rätt att själva föra talan i mål eller ärenden enligt SoL och LVU. Den unge kan under vissa förutsättningar själv ansöka om och få bistånd även om vårdnadshavaren inte samtycker till insatsen. För barn som fyllt 15 år får nämnden besluta om öppna insatser även utan vårdnadshavrens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till insatsen (3 kap. 6 a SoL). Bistånd i form av placering utom det egna hemmet kan dock inte beslutas om vårdnadshavaren motsätter sig det. Vård utan vårdnadshavares samtycke förutsätter beslut enligt LVU. När barnet är över 15 år kan en kontaktperson enligt 3 kap. 6 b SoL aldrig utses mot barnets vilja. Om ett barn, som är över 15 år begär att få en kontaktperson har vårdnadshavarens inställning inte någon avgörande betydelse. Det innebär att socialnämnden får utse en kontaktperson som stöd även om vårdnadshavaren motsätter sig det. Det faktum att nämnden ges en möjlighet att fatta beslut mot vårdnadshavarens vilja innebär inte att ett sådant beslut ovillkorligen ska fattas när barnet begär eller samtycker till det. Det måste också bedömas vara till barnets bästa och utgå från barnets behov. Det är angeläget att sträva mot samförståndslösningar så långt det är möjligt. När allvarliga konflikter mellan ungdomar och deras föräldrar omöjliggör samförståndslösningar kan dock bestämmelsen öka socialtjänstens möjlighet att bistå dessa ungdomar. Föräldrars rätt till insyn i socialnämndens uppgifter om deras barn Vårdnadshavare har som regel rätt att ta del av uppgifter som rör deras barn. Detta följer av vårdnadshavares rätt och skyldighet att företräda barnet i personliga angelägenheter. Att en utredning inletts kan inte sekretessbeläggas för en vårdnadshavare. Man kan dock avvakta något med att underrätta vårdnadshavaren om inledd utredning, om det finns särskilda skäl, t.ex. att vårdnadshavaren är svårt sjuk och inte bör oroas eller att vårdnadshavaren eller någon annan familjemedlem är misstänkt för ett övergrepp mot

105 barnet. Se även avsnittet Klargörande samtal med unga. 15

106 16 Vad gäller vårdnadshavares rätt till insyn i pågående utredning, gäller att vårdnadshavare alltid är part och har partsinsyn. Dock tunnas vårdnadsrätten ut med barnets stigande ålder och då begränsas vårdnadshavarens rätt att ta del av sekretesskyddade uppgifter och handlingar rörande barnet. Barn i tonåren kan sägas ha uppnått sådan ålder att de kan anses ha ett berättigat intresse av integritet gentemot sina föräldrar, t.ex. anses vårdnadshavare inte längre kunna göra anspråk på att få veta vad barnet har berättat för t.ex. socialsekreteraren. Det blir här fråga om en bedömning där socialsekreteraren måste väga betydelsen av karaktären av den sekretesskyddade uppgiften samt den mognadsnivå barnet uppnått mot vårdnadshavarens rättigheter och skyldigheter. Sekretessen mellan en underårig och dennes vårdnadshavare är reglerad i Offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Sekretess gäller för uppgift till skydd för underårig i förhållande till vårdnadshavaren, om det kan antas att den underårige lider betydande men, om uppgiften röjs för vårdnadshavaren (12 kap 3 första stycket 1 OSL). Med betydande men avses t.ex. att den unge löper påtaglig risk att skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt, om uppgiften lämnas ut. Det kan vara fråga om särskilt integritetskänsliga uppgifter, men även andra uppgifter som kan missbrukas av vårdnadshavaren på ett sätt som allvarligt skadar barnet. Bestämmelsen gäller oavsett barnets ålder och kan gälla t.ex. vid vårdnads- och umgängestvister, vid öppenvårdsbehandling och i omhändertagandesituationer. Rätten att ta del av handlingar rörande barnet tillkommer föräldrarna i egenskap av vårdnadshavare. Någon motsvarande rätt för förälder som inte är vårdnadshavare finns inte. Däremot har vårdnadshavaren enligt 6 kap. 15 FB en skyldighet att ge en umgängesberättigad förälder sådana upplysningar rörande barnet som kan främja umgänget. En förälder som inte är vårdnadshavare kan dock bli part i ett mål eller ärende som gäller vårdnad eller umgänge med barnet. Till följd av sin partsställning ges denne rätt att få del av annars sekretesskyddade uppgifter gällande barnet och vårdnadshavaren i den utsträckning uppgifterna förekommer i utredningsmaterial, som ska ligga till grund för beslut i mål eller ärende. Någon gång kan det bli aktuellt att vägra lämna ut handlingar eller uppgifter därför att man måste skydda anmälare. Se även avsnittet Sekretesskydd för uppgiftslämnare. Normalt har vårdnadshavare rätt att få reda på barnets adress. Detta gäller även om barnet vårdas i familjehem och flyttningsförbud meddelats. 14 LVU ger socialnämnden vissa möjligheter att begränsa denna rätt. Se även avsnittet Andra beslut enligt LVU. Socialnämndens ansvar I lagstiftningen används begreppet socialnämnd för ansvarig myndighet. I Haninge kommun ansvarar socialnämnden för de verksamheter som rör enskilda inom individ- och familjeomsorg och omsorg om funktionshindrade. Socialnämnden och dess individutskott har ett övergripande ansvar för barns uppväxtvillkor. Ansvaret omfattar bl.a. skydd, vård, stöd och psykosocial behandling av utsatta barn och ungdomar i enlighet med SoL, FB, LVU och LSS. Detta ansvar understryks av bestämmelserna om andra myndigheters och befattningshavares anmälnings- och uppgiftsplikt till socialnämnden. I det följande används begreppen

107 socialnämnd och nämnd för att tydliggöra skillnaden gentemot tjänstemannanivån. Socialnämnden beslutar om sin delegationsordning. Det är därför viktigt att noggrant kontrollera i delegationsordningen vem som äger rätt att fatta vilka beslut. 17

108 I familjerättsliga avseenden för barn har lagstiftaren ålagt socialnämnden ett ansvar för att ta initiativ till överflyttning av vårdnad, förordnande av ny vårdnadshavare eller god man m.m. (5 kap. 2 och 3 Socialtjänstförordningen, SoF). Socialnämndens särskilda ansvar gäller alla underåriga, dvs. barn upp till 18 års ålder. Även ungdomar upp till 21 års ålder omfattas i vissa fall av detta ansvar (t.ex. placerade ungdomar och ungdomar som vårdas med stöd av LVU). Socialtjänsten har skyldighet och ansvar även för unga som fyllt 18 år och socialnämndens organisation får inte omöjliggöra eller försvåra för unga vuxna att få hjälp och stöd. Ungdomar som fyllt 18 år är myndiga och står inte längre under någons vårdnad, och utredningar får som regel inte göras mot en myndig persons vilja. Undantag kan göras i de fall det inte kan uteslutas att den unge är i behov av vård med stöd av 3 LVU (eget beteende), som i vissa fall gäller upp till 21 års ålder. Om en myndig person fortgående missbrukar kan uppgifter om honom eller henne lämnas till socialtjänsten om det behövs för att den enskilde ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd (10 kap 19 OSL). En utredning kan i dessa fall inledas enligt 11 kap. 1 SoL. Bestämmelsen bör användas med urskillning och varsamhet. Den unges tidigare vårdnadshavare (oftast föräldrarna) ska inte underrättas om en utredning inleds, och inte heller kommuniceras utredningen. Om den unge bor kvar hemma, eller nyligen har lämnat hemmet, kan dock föräldrarna behöva kontaktas även mot den myndige ungdomens vilja, för att ge sin syn på den unges situation och deras möjlighet att hjälpa honom eller henne. Myndighetsutövning Socialnämndens utredningsansvar kan inte överlämnas till annan (2 kap. 4, 5 SoL). Ansvaret ligger hos socialnämnden även om nämnden kan ta annan myndighet eller fristående person till hjälp för att komplettera den egna utredningen. Denna kompletterande utredning definieras då alltid som ett led i nämndens myndighetsutövning. 18 Olika typer av beslut I samband med handläggning av ärenden som rör enskilda inom socialtjänsten fattas olika typer av beslut; handläggningsbeslut, slutliga beslut och verkställighetsbeslut. Det är viktigt att skilja på dessa beslut då de delvis hanteras olika. Ett exempel är att förvaltningslagens bestämmelser om kommunicering inför beslut och bestämmelser om motivering av beslut enbart gäller vid slutliga beslut. Vid handläggningsbeslut fattas beslut under handläggning som är av betydelse för ärendets utgång men som inte avgör ärendet slutligt, exempel är att kräva komplettering från sökanden, begära in yttrande från sakkunnig eller en annan myndighet och besluta att bordlägga ett ärende. Handläggningsbeslut går inte att överklaga. När nämnden ska avsluta handläggningen av ett ärende ska det ske genom ett beslut, ett s.k. slutligt beslut som innebär att sakfrågan avgörs och beslutet går att överklaga. Efter att nämnden fattat ett slutligt beslut om t.ex. bistånd eller insatser beslutar nämnden hur beslutet praktiskt ska verkställas - verkställighetsbeslut. Dessa beslut är som regel inte överklagningsbara. Undantag från denna huvudregel är när en domstol fattat beslut om beredande av vård enligt LVU. Det är nämnden som sedan beslutar om hur vården av den unge ska ordnas och var den unge ska vistas. Ett sådant verkställighetsbeslut går att överklaga.

109 Barn som far illa - definitioner Socialtjänstens uppmärksamhet ska i första hand riktas till barn som far illa eller riskerar att fara illa på grund av förhållandena i hemmet men även barn och unga som genom sitt eget beteende t.ex. missbruk, kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende utsätter sin hälsa eller utveckling för risker för skada. Ett barn riskerar att fara illa och barnets personliga utveckling riskerar att skadas när det utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller när den som vårdar barnet försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Kommittén mot barnmisshandel ger följande exempel på situationer när barn riskerar att fara illa (se regeringens proposition 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer). 19 Fysiskt våld innebär att ett barn av någon annan orsakas kroppsskada, sjukdom, smärta eller blir försatt i vanmakt eller annat liknande tillstånd. Det kan innebära att en annan person slår barnet med eller utan tillhygge, nyper, sparkar, knuffar, kastar, skakar, luggar, river eller biter barnet, trampar eller stampar på det eller tvingar in föremål i barnets mun. Det är också fysiskt våld och övergrepp att förgifta, bränna, skålla, riva, försöka dränka eller kväva barnet. Varje form av kroppslig bestraffning räknas som fysiskt våld. I flera former av sexuella övergrepp ingår fysiskt våld dels för att tvinga barnet till underkastelse, dels som en del av övergreppet. Psykiskt våld betyder att ett barn systematiskt, oftast under lång tid utsätts för nedvärderande omdömen, nedbrytande behandling eller avsiktligt känslomässigt lidande. Även en enstaka allvarlig händelse kan innebära att ett barn riskerar att fara illa. Orimligt hårda bestraffningar, förlöjligande, hån, nedvärdering, avvisande, utfrysning, orimliga krav, påtvingad isolering från sociala kontakter och åldersanpassade aktiviteter eller konstant vägran att lyssna till barnets synpunkter är ytterligare exempel på psykiskt våld. Som exempel på nedbrytande behandling kan nämnas fostran till asocialt beteende eller kriminalitet. Att ett barn tvingas bevittna (se eller höra) våld i sin närhet eller leva i en miljö där våld och hot om våld förekommer ofta, kan också göra att ett barn far psykiskt illa. Sexuella övergrepp mot ett barn innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en annan person. Sexuella övergrepp innebär att personen utnyttjar barnets beroendeställning, att handlingen utgår från den personens behov, att handlingen kränker barnets integritet, att handlingen sker mot barnets vilja eller är en handling som barnet inte kan förstå, inte är moget för eller inte kan ge informerat samtycke till. Det finns stor variation mellan handlingar som ryms i begreppet sexuella övergrepp. Lättare former av ickefysisk kontakt som verbala anspelningar, att någon blottar sig inför barnet eller att titta på pornografisk bild- eller ljudupptagning tillsammans med barnet kan vara både obehagliga och skrämmande för barnet. Fysisk kontakt som t.ex. sexuellt betonade smekningar av bröst eller könsorgan inklusive onani på den andra personen är andra handlingar som begås av personer som utsätter barn för övergrepp. De allvarligaste formerna av sexuella övergrepp kan handla om fullbordade vaginala, anala eller orala samlag.

110 20 Kränkning innebär att barnets psykiska hälsa skadas eller äventyras, oftast under lång tid, genom att en person i ord eller handling behandlar barnet på ett nedlåtande sätt eller angriper barnets personlighet. Kränkningar kan ske genom att exempelvis på ett förnedrande sätt kommentera barnets utseende, språk eller begåvning, förolämpa barnet fysiskt eller verbalt inför kamrater eller vuxna, läsa barnets dagbok, frysa ut barnet eller liknande. Att utsätta ett barn för fysiskt eller psykiskt våld eller sexuella övergrepp är alltid kränkande. Fysisk försummelse innebär att barnets vårdnadshavare, oftast under lång tid, skadar eller äventyrar ett barns fysiska hälsa eller utveckling genom att underlåta att ge barnet god fysisk omsorg. Bristande omsorg gäller alla aspekter av ett barns fysiska hälsa och utveckling, dvs. hygien, kost och omvårdnad, årstidsanpassade kläder, möjlighet till vila och sömn, skydd och husrum, tillsyn, förebyggande hälsovård, medicinsk vård inklusive tandvård samt skydd mot olycksrisker eller skadlig exponering. Till skadlig exponering räknas t.ex. att återkommande vara utsatt för skadligt hög bullernivå, att vistas i miljöer med droganvändning, ständig tobaksrök eller hög alkoholkonsumtion. Psykisk försummelse är när barnets psykiska hälsa skadas eller äventyras, ofta under lång tid, genom att ett barns grundläggande behov av t.ex. uppmärksamhet, anknytning, fostran, vägledning, stimulans och utveckling inte tillgodoses. Nämndens ansvar omfattar förutom barn som utsätts för skadlig behandling eller bristande omsorg i hemmet även barn och unga som genom sitt eget beteende t.ex. missbruk, kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende utsätter sin hälsa eller utveckling för risker för skada. Huvudregel är att det råder sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen hindrar inte socialtjänsten från att polisanmäla en misstanke om brott mot någon som inte har fyllt 18 år. Socialtjänsten har en möjlighet men ingen skyldighet att polisanmäla vissa brott mot barn och unga. Att anmäla ett brott till polisen är ett handläggningsbeslut som inte är överklagningsbart och som inte kräver vårdnadshavarens eller barnets samtycke. Brott mot barn ska skyndsamt polisanmälas om det är till barnets bästa. Motivering till att en polisanmälan görs eller inte görs dokumenteras i barnets journal. Vem som gör polisanmälan framgår av gällande delegationsordning. Samverkan Av 5 kap. 1 a SoL framgår att socialnämnden i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa ska samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Nämnden ska aktivt arbeta för att samverkan kommer till stånd. Med det omfattande ansvar som därmed ligger hos socialnämnden följer att socialförvaltningen ska bygga upp en strukturerad intern samverkan men också samverkan med förskola, skola, hälso- och sjukvård, polis, kriminalvård samt försäkringskassan. Värdefulla samverkansparter är också frivilligorganisationerna som kan bidra med viktig kunskap. Inom socialförvaltningen finns olika rutiner för samverkan se intranätet.

111 21 Haninge kommun tecknade 2012 en överenskommelse med Stockholms läns landsting om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd så kallad BUS-överenskommelsen. BUS-överenskommelsen omfattar barn under 18 år som är i behov av särskilt stöd från skolan och/eller socialtjänsten samt från hälso- och sjukvården. Överenskommelsen syftar till att tydliggöra ansvaret och att beskriva gemensamma utgångspunkter och samverkans-strukturer för att barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. De övergripande målen är att utveckla och förbättra samverkans-strukturerna mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin och barnmedicin. Motsvarande överenskommelse finns även för personer över 18 år framtagen av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län. Målet är att den enskilde får vård och insatser som är samordnade mellan kommunens och landstingets verksamheter. I samverkan som rör det enskilda barnet ska barnets behov kartläggas utifrån ett helhetsperspektiv. Då barnet behöver stöd ska, vid behov, övriga aktörer identifieras och involveras för att samordna insatserna för barnet och vårdnadshavarna. I 2 kap. 7 SoL och i 3 f HSL finns bestämmelser om att kommunen och landstinget, vid behov tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP), om det finns behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Den som har en insats enligt lagen om stöd till vissa funktionshindrade (LSS), ska erbjudas en individuell plan enligt 10. Planen ska innehålla beslutade och planerade insatser men även redovisa åtgärder som vidtas av andra än kommunen och landstinget. Kommunen ska arbeta för att insatserna i planen samordnas. Rådgivning och myndighetsutövning Om socialtjänsten exempelvis mottar en ansökan, en anmälan eller erhåller information på annat sätt, exempelvis genom begäran om yttrande, uppstår hos myndigheten ett ärende. Ärenden avseende barn- och ungdomar inom socialtjänsten innefattar i princip alltid myndighetsutövning. För ärendehandläggning finns i SoL och FL rättssäkerhetsregler om insyn, kommunikations- och dokumentationsskyldighet, motivering av beslut m.m. Utanför begreppet ärendehandläggning och myndighetsutövning sorterar det som kallas information, rådgivning och service. Socialnämnden erbjuder professionella sociala tjänster utan biståndsbedömning eller beslut. De regler som gäller för ärenden som avser myndighets- utövning mot någon enskild blir då inte tillämpliga. Inte heller dokumentationsreglerna enligt SoL eller FL. Om ett råd eller en upplysning är felaktig kan dock under vissa omständigheter ett skadeståndsansvar inträda för kommunen. I rådgivande och upplysande verksamhet kan det dock uppkomma behov av insatser enlig t.ex. SoL. De regler som gäller för ärendehandläggning måste då följas. Därutöver gäller för alla som arbetar i myndigheter som handlägger frågor som rör barn och ungdomar anmälningsskyldighet enligt 14 kap 1 SoL. Framkommer i kontakter sådana uppgifter som innebär att socialnämnden är skyldig att ingripa med

112 22 skydd eller stöd måste det klargöras för den enskilde. Oavsett organisation är det viktigt att det är tydligt för dem som arbetar med barn och ungdomar var gränserna för myndighetsutövning och råd och stöd går. Det är inte antalet rådgivningstillfällen/samtal som avgör om det rör sig om myndighetsutövning utan innehållet i kontakten. Så snart det gäller att samla in ytterligare information om ett barn för att kunna ta ställning till barnets behov inträder utrednings- och dokumentationsskyldighet. Kravet på utredning är ovillkorligt när en förhandsbedömning inte kan utesluta att det kan finnas behov av skydd eller annat stöd direkt för barnet eller den unge. Utredningsskyldighet Socialnämnden ansvarar för handläggning och beslut i enskilda barn- och ungdomsärenden. Handläggningen sker inom avdelningen barn och unga. Det gäller även ärenden enligt FB. Mot bakgrund av samhällets särskilda ansvar för barn och barns utsatta ställning vid intressekonflikter i förhållande till vårdnadshavare, ska dessa ärenden ha högsta prioritet. Särskilt ärenden som rör barn som misstänks fara illa i hemmet eller genom eget skadligt beteende och kan vara i behov av skydd, ska handläggas med förtur. Socialförvaltningen har en ovillkorlig skyldighet att utreda misstänkta missförhållanden. Med utredning avses den aktivitet hos förvaltningen som syftar till att få fram ett allsidigt och tillförlitligt underlag för nämndens beslut. Utredningen ska bedrivas skyndsamt. Den nämnd som inlett utredning har skyldighet att slutföra den även om familjen flyttar till annan kommun. Den nya vistelsekommunen är dock skyldig att på begäran av den utredande nämnden bistå den med utredningen (11 kap. 4 SoL). Om den nya vistelsekommunen samtycker till att ta över en pågående utredning, bör den fatta beslut om detta och skriftligt informera den kommun som inledde utredningen om när beslutet fattades och av vem. Överflyttning av ärende I 2 a kap. 10 SoL stadgas att överflyttning kan ske om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt. Om de berörda kommunerna inte kan komma överens får den kommun där frågan om överflyttning uppkommit ansöka hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om att ärendet överflyttas (2 a kap. 11 SoL). Den som lämnar ärendet måste försäkra sig om att mottagaren är beredd att följa uppgjorda vård - och/eller genomförandeplaner. När det gäller utredning enligt 11 kap. 1 och 2 SoL är nämnden skyldig att slutföra den om inte den nya vistelsekommunen samtycker till att överta utredningen (11 kap. 4 SoL). Insatser Biståndsbedömda öppenvårdsinsatser Med öppenvård avses här alla former av behovsprövade insatser som inte är heldygnsvård.

113 23 Öppenvårdsinsatser kan delas in enligt följande: Kontaktperson/kontaktfamilj - insats som syftar till att barn och ungdomar ska få bättre förutsättningar att klara sin skolgång och sociala situation. Programverksamhet - insatser som ges under en begränsad period och som syftar till att påverka barnets eller familjens färdigheter/kunskap eller beteende enligt ett program, såsom Trappan-samtal och program inom HANNA-mottagningen. Familjebehandling - insats som syftar till att stärka föräldrars kompetens, gynna en positiv kommunikation i familjen samt stödja ungdomars möjlighet att fullgöra sin skolgång. Familjebehandling syftar även till att stärka relationer i nätverket. Målgruppen är familjer till barn och unga 0-20 år samt deras övriga nätverk. Familjebehandlingen ska vara strukturerad med tydlig början och tydligt slut. Riktad dagverksamhet - insatser som ges under en längre period och som syftar till att påverka barnets/familjens livssituation genom en strukturerad verksamhet, såsom Gröna Huset och Stigen. Socialpedagogisk insats - insatser som syftar till påverka den unge/barnets/familjens situation genom pedagogiskt använda aktiviteter, såsom familjepedagogiska insatser i hemmet. Inom social omsorg finns även annan icke biståndsbedömd verksamhet, dvs. service som erbjuds utan beslut om bistånd och utan att utredning genomförts. Detta avser exempelvis HANBA (Haninges barn- och tonårsgrupper), Föräldramottagningen, Krisstöd, Närvaroteam, Kvinnogrupp, Familjecentralen, Anhörigstöd under 65 år, Ungdomsmottagningen och HANNA-mottagningen. Dygnetruntvård De placeringsalternativ som finns inom socialtjänsten är främst placering i familjehem, olika kategorier av hem för vård eller boende (HVB) eller stödboende. För tillfällig placering eller placering i samband med utredning är jourhem ett vanligt alternativ. Vård av barn under 18 år utanför det egna hemmet är av så ingripande karaktär för dem ärendet rör och har sådan dignitet, att beslut alltid bör fattas av nämnd. Undantagna från regeln om nämndbeslut är utredningsplacering på HVB och korttidsplaceringar i jourhem eller annat tillfälligt boende. Jfr delegationsordningen. Vid ställningstagande till vad som kan betraktas som korttidsplacering ska tidsperspektivet vägas mot barnets ålder. För föräldrar till de minsta barnen innebär redan några dygns separation att de inte kan utöva sitt föräldraskap och separationen får därmed för barnet en avgörande betydelse, medan föräldrar till äldre barn och ungdomar, trots fysisk separation, kan upprätthålla sitt psykologiska föräldraskap under längre tid. Familjehem Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden personligen tar emot ett barn eller en ungdom för stadigvarande vård och fostran. Det är socialnämnden som är skyldig att utreda ett tilltänkt familjehems lämplighet. Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att

114 24 förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av socialnämnd (6 kap. 6 andra stycket SoL). Nämnden kan inte överlåta till en organisation, stiftelse, bolag eller motsvarande att utreda ett tilltänkt familjehem då utredning av familjehem/jourhem utgör myndighetsutövning. Medgivande krävs från socialnämnd. Om socialnämndens prövning gäller ett barn och medgivande eller beslut om vård enligt 6 och avser ett tilltänkt enskilt hem i en annan kommun, ska nämnden också informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut. Om det finns någon i det enskilda hemmet som vistas där efter beslut av en annan kommun, ska nämnden informera och samråda även med den kommunen (6 kap. 6 a SoL). Socialnämnden ska i samband med beslut om placering i ett familjehem ingå avtal med dem som nämnden avser att anlita som familjehem. Nämndens och familjehemmets åtaganden som avser barnets behov av stöd och skydd under placeringen ska framgå av avtalet (6 kap. 6 b SoL). Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem (se riktlinjer för familjehemsärenden). Placering i familjehem är i allmänhet den mest naturliga och lämpliga vårdformen för underåriga, i synnerhet yngre barn, både enligt SoL och LVU. Enligt SoL ska nämnden alltid överväga om barnet eller den unge kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Nämndens vårdansvar kvarstår även när det direkta vårdansvaret överlämnats till ett familjehem. HVB Med hem för vård och boende (HVB) avses heldygnsomsorg som yrkesmässigt tillhandahåller vård, behandling, omvårdnad och tillsyn för barn och ungdomar. Verksamheten får inte bedrivas utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). HVB kan användas dels för kortare tids utredning eller för att tillgodose ett akut vårdbehov, dels för längre tids vård och behandling. Nämndens vårdansvar kvarstår även när det direkta vårdansvaret överlämnats till ett HVB. Barn och ungdomar kan vårdas på HVB både med stöd av SoL och LVU. HVB-vård är upphandlad och placeringar ska som regel göras inom ramavtal. Jourhem Enligt 6 kap 6 tredje stycket SoL gäller att socialnämnd måste utreda förhållandena och förutsättningarna för vård i de enskilda hem som fungerar som jourhem. Med jourhem avses ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen under kortare tid, men inte stadigvarande, tar emot olika barn för akuta placeringar på uppdrag av socialnämnden. Nära anhöriga eller god vän till familj som tillfälligtvis vårdar ett barn betraktas inte som jourhem. Att utreda förhållandena i ett tilltänkt jourhem och förutsättningarna för vård i det är myndighetsutövning. Utredningsansvaret kan därför inte överlåtas på bolag, stiftelser eller motsvarande. En ansvarig nämnd har dock möjlighet att anlita uppdragstagare som är fysiska personer och som knyts till nämnden på sådant sätt att de kan anses delta i nämndens verksamhet för att utföra utredning.

115 25 Om socialnämndens prövning gäller ett barn och medgivande eller beslut om vård enligt 6 och avser ett tilltänkt enskilt hem i en annan kommun, ska nämnden informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut. Om det finns någon i det enskilda hemmet som vistas där efter beslut av en annan kommun, ska nämnden informera och samråda även med den kommunen. Jourhem Syd som är en samverkan mellan Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem och Värmdö kommuner, ska alltid i första hand kontaktas vid behov av jourhem. Enligt 6 kap 6 fjärde stycket SoL får ett barn inte vårdas i ett jourhem längre tid än två månader räknat från den tidpunkt då nämndens utredning enligt 11 kap. 1 och 2 SoL avslutats, om inte särskilda skäl finns. Om utredningstiden på fyra månader av olika skäl förlängts räknas tiden från när utredningen faktiskt avslutades. Särskilda skäl kan t.ex. vara att en process om vården av barnet pågår vid förvaltningsdomstol eller att det saknas ett lämpligt familjehem eller annan lämplig placeringsform där barnet kan placeras för stadigvarande vård och fostran. Det kan också handla om att barnet kan komma att flytta hem inom kortare tid, att det finns ett tilltänkt hem som kan ta emot barnet vid en senare tidpunkt eller att behovet av en placering kommit upp i sent skede under utredningstiden. En placering som inledningsvis varit avsedd att bli kortvarig, men av olika skäl förlängs ska senast inom fyra månader föreläggas nämnd för beslut. Socialnämnden har ett ansvar enligt 6 kap. 7 b SoL och 13 a LVU att noga följa vården av de barn och unga som vårdas i familjehem, jourhem eller HVB. Även ansvaret för utredning, utbildning, stöd och uppföljning omfattar såväl jourhem som familjehem och HVB. 12-hem Målgruppen är ungdomar mellan år som utsätter sig själva eller sin omgivning för omedelbar fara t.ex. genom kriminalitet, missbruk, våld, prostitution eller annat socialt nedbrytande beteende. Det är Statens institutionsstyrelse (SiS) som är central förvaltningsmyndighet för de särskilda ungdomshemmen. SiS svarar för anvisning av platser och föreståndaren vid den anvisade institutionen är ansvarig för vården och har rätt att fatta beslut under vårdtiden. Placering på 12-hem sker enligt 11 första stycket LVU och föregås alltid av nämndbeslut, antingen i form av beslut om omedelbart omhändertagande eller i form av beslut om vård. Det senare förutsätter att domstol har beslutat om vård. En placering på ett 12-hem kan ske vid akut vårdbehov, för utredning eller vid behov av längre tids vård och behandling. Stödboende Barn och unga i åldern år som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna ska kunna tas emot i ett stödboende. Barn i åldern år får endast tas emot i ett stödboende om det finns särskilda skäl. Placeringsformen avser äldre ungdomar med förutsättningar att bo i ett eget boende med anpassat stöd, och som inte har behov av sådana vård- och behandlingsinsatser som motiverar en placering i HVB. De är också så pass mogna och självständiga att en familjehemsplacering inte bedöms lämplig. Det huvudsakliga syftet med stödboende är att under trygga former, träna och förbereda barnet eller den unge för ett självständigt boende och vuxenliv. Stödboendet kan vara ett fristående placeringsalternativ eller fungera som utslussning efter annan vård utanför det egna hemmet, i t.ex. familjehem eller HVB men också efter vård vid ett särskilt

116 26 ungdomshem. Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till stödboenden och ett sådant boende ska bedrivas i samråd med socialnämnden. Socialnämnden har ett övergripande ansvar för barn och unga som placeras i stödboende, på motsvarande sätt som gäller barn och unga som placeras i familjehem och hem för vård eller boende. En särskild socialsekreterare utses för barnet eller den unge I 6 kap. 7 c SoL finns en bestämmelse om att när vård ges i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende (HVB), ska det finnas en särskild socialsekreterare för barn och unga. Med hem för vård eller boende avses även särskilt ungdomshem enligt 12 LVU (se 3 kap. 10 socialtjänstförordningen). Syftet med bestämmelsen är att garantera att det under hela den tid vården pågår finns en särskilt utsedd socialsekreterare som har att ansvara för kontakterna med barnet eller den unge. Det är socialnämndens ansvar att se till att en sådan socialsekreterare utses. Namnet på den särskilda socialsekreteraren ska registreras i verksamhetssystemet. Om den särskilt utsedda socialsekreteraren slutar sin tjänst eller av annan anledning inte kan ansvara för kontakterna med barnet eller den unge ska socialnämnden genast utse en ersättare. Självfallet ska barnet eller den unge informeras om något sådant sker. Rollen som barnets eller den unges socialsekreterare innebär framför allt att handla i barnets eller den unges intresse. Det betyder att denna person så långt det är möjligt ska ha en självständig ställning i förhållande till familjehemmet eller hemmet för vård eller boende, dvs. inte handlägga frågor som rör villkoren för uppdraget mellan socialtjänsten och vårdgivaren. Det behöver däremot inte utses en helt ny person att vara barnets eller den unges socialsekreterare. Det är inte alltid det bästa alternativet för ett visst barn eller en ung person. Många gånger kan en god relation till barnet eller den unge ha byggts upp under utredningen. Att då bryta den kontakten i samband med placeringen kan ur barnets eller den unges perspektiv vara olyckligt. Socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål. Informationsmaterial till placerade barn Barn och unga som bor i ett familjehem, stödboende, HVB eller SiS har rätt att växa upp i en trygg miljö. Hos IVO kan man beställa informationsmaterial som innehåller fakta om barns rättigheter, vad placerade barnen kan förvänta sig av hemmet de placerats i, vad de kan förvänta sig av sin socialsekreterare och när de kan få hjälp av IVO. Materialet är anpassat för mindre respektive äldre barn och ska delas ut till alla placerade barn och unga och deras vårdnadshavare.

117 27 3. Utredningssystem Det system som används i Haninge för handläggning, genomförande och uppföljning av socialtjänstens barn- och ungdomsvård är Barns behov i centrum (BBIC). Systemet är framtaget av Socialstyrelsen och kräver licens, vilket Haninge kommun haft sedan år Inga andra mallar än BBIC får användas för utredning av barn och unga och samtliga mallar är integrerade i verksamhetssystemet. BBIC bygger på ett antal grundprinciper om hur socialt utrednings- och uppföljningsarbete ska förstås och bedrivas. Teoretiska utgångspunkter är utvecklingsekologisk teori, anknytningsteori, teorier om risk- och skyddsfaktorer, om sårbarhetsfaktorer, utvecklingsavvikelser och stressfaktorer samt om kritiska utvecklingsperioder i barns utveckling. Därtill kommer teorier om familjers funktion, föräldrars omsorgsförmåga och faktorer i miljön/närsamhället. BBIC-systemet förstärker och förtydligar barnets ställning som eget rättssubjekt helt i linje med de åtgärder som genom den svenska lagstiftningen satt barns rätt i fokus. Barnets vilja och åsikter ska beaktas med hänsyn till barnets ålder och mognad. I komplexa situationer kan socialsekreterarens uppmärksamhet ledas bort från barnets eller den unges behov av stöd och hjälp, till problem som finns hos de vuxna, t.ex. akuta bostadsproblem, starka familjekonflikter eller psykisk sjukdom hos en förälder. Resultatet kan bli att man missar hur detta påverkar barnet eller den unge. BBICsystemet ska säkerställa att barn och unga blir uppmärksammade och lyssnade på. Se vidare i BBIC Grundbok samt BBIC Metodstöd. Anmälan/ansökan En förutsättning för att socialtjänsten ska kunna ingripa till barns skydd eller utreda deras behov av stöd och behandling i övrigt, är att socialtjänsten får vetskap om förhållanden som kan innebära en risk för ogynnsam utveckling. SoL:s regler om anmälningsplikt har tillkommit just för att vidga informationsflödet och därigenom ge barn ett bättre skydd. Anmälningsskyldigheten regleras i 14 kap. 1 SoL och innebär att en anmälan ska göras när någon får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten riktar sig till myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar, t.ex. BVC, förskolan och skolan, men också till andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, kriminalvården och annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet. Någon skillnad mellan privatpraktiserande och offentliga yrkesutövare finns inte, utan det är samma skyldighet att anmäla oavsett om man är anställd inom en offentlig eller en privat verksamhet. Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten m.fl. omfattas inte av anmälnings- eller uppgiftsskyldighet gentemot socialtjänsten. Trots det får myndighet som inte omfattas av anmälnings- eller uppgiftsskyldighet gentemot socialtjänsten, lämna ut sekretessbelagd uppgift enligt 10 kap. 27 OSL till socialnämnden, om det är uppenbart att intresset av att överlämna uppgiften, har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda (generalklausulen). I kap c SoL står att var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa, bör anmäla detta till socialnämnden. Allmänheten har möjlighet att lämna anmälan anonymt, d.v.s. utan att uppge sin egen identitet. Uppger anmälaren sitt namn är

118 anmälan inte anonym. Däremot kan behovet av sekretesskydd för uppgiftslämnare prövas enligt 26 kap. 5 OSL. 28

119 29 Information och anmälningsplikt inom socialförvaltningen Utredningsansvaret ligger hos avdelningen barn och unga. Anställd vid annan enhet inom socialförvaltningen t.ex. vid en missbruks- eller försörjningsstödsenhet, som uppmärksammar förhållanden som kan vara till skada för barn eller ungdomar, har en ovillkorlig skyldighet att omgående överlämna denna information till den enhet inom verksamheten som har ansvar för barn- eller ungdomsutredningar för ställningstagande. I 11 kap. 1 SoL stadgas att socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt. Informationen anses ha kommit till nämndens kännedom när den blivit känd på annan enhet inom socialförvaltningen. Uppgifterna anmäls inte med stöd av 14 kap. 1 SoL, utan är att betrakta som överföring av information mellan olika enheter inom samma nämnd. Handläggare av LSS-ärenden tillhör dock en annan verksamhetsgren och omfattas därmed av den ovillkorliga anmälningsplikten enligt SoL. Det är enheterna för mottagning eller utredning barn och unga som ansvarar för att bedöma uppgifterna eftersom socialnämnden ensam har utredningsskyldigheten. Underlåtenhet att anmäla eller överlämna information kan riskera att dömas till ansvar för tjänstefel (brottsbalken BrB 20 kap. 1 ) eller åläggas disciplinpåföljd enligt lagen om offentlig anställning (LOA). Det kan också finnas bestämmelser i kollektivavtal som gör det möjligt för arbetsgivaren att vidta disciplinåtgärder. Informationens form En anmälan kan komma in till socialförvaltningen i skriftlig, muntlig eller annan form. Observera att anmälan ska beaktas och registreras oavsett i vilken form den kommer in, alltså även e-post, DVD eller cd-skiva etc. Se JO:s beslut dnr Anmälan/ansökan ska alltid registreras i verksamhetssystemet. De socialsekreterare som tar emot anmälningar om barn som far illa, ska använda BBIC:s dokumentationsstöd för anmälan och med stöd av det ställa de viktiga frågor som behöver ligga till grund för en bedömning av om utredning ska inledas eller inte. Uppgifterna från samtalet ska dokumenteras. De som omfattas av anmälningsskyldighet ska alltid uppmanas att inkomma med en skriftlig anmälan (i efterhand om det är brådskande). Se JO:s beslut dnr Allmänheten däremot får inte avkrävas en skriftlig anmälan. Sekretesskydd för uppgiftslämnare Enligt 11 kap. 6 SoL bör den enskilde hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Huvudregeln är att uppgifter av enskilda personer och uppgiftslämnarens identitet inte får hemlighållas för den person som berörs av dem. Därför är det viktigt att en privatperson som anmäler något får denna information innan han eller hon har lämnat sitt namn. Genom en bestämmelse i 26 kap. 5 OSL ges möjlighet till sekretesskydd inom socialnämnden för anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som gjort anmälan eller avgivit utsagan eller honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Det måste vara fråga om obehag i påtaglig form. Till

120 30 allvarligt men räknas exempelvis telefonterror. Restriktivitet ska iakttas vid tillämpning av bestämmelsen. Det är bara fråga om de fall då behovet av skydd för en uppgiftslämnare är särskilt uttalat och då riskerna för repressalier är stor. Uppgiftslämnarens namn ska antecknas. Har uppgiftslämnaren begärt att informationen ska sekretesskyddas ska detta också antecknas. När någon begär att få ta del av uppgifter som röjer uppgiftslämnarens identitet ska socialförvaltningen vid varje enskilt tillfälle pröva om uppgiften kan lämnas ut. Socialförvaltningen kan således inte fatta ett för framtiden bindande beslut om att uppgifterna inte ska lämnas ut. Uppgiftslämnaren/informatören bestämmer alltså inte över om sekretess ska gälla. Myndigheten beslutar om det finns skäl till sekretess med stöd av 26 kap. 5 OSL. Sekretesskyddet gäller endast för enskilda personer och inte för offentliga funktionärer (politiker och tjänstemän). Mottagande av anmälan Socialförvaltningen ska ha rutiner som gör det möjligt att omedelbart ta emot information om barn som riskerar fara illa. Det får inte råda någon tvekan om till vem en anmälare ska hänvisas. Alla anmälningar (skriftliga och muntliga) ska tas om hand genast för en omedelbar skyddsbedömning. Hänvisning till socialjouren ges av växeln efter arbetstidens slut. Mottagande av anmälningar om barn som riskerar att fara illa ställer stora krav på den som tar emot information hos nämnden. BBIC:s dokumentationsstöd för anmälan innehåller alla de frågor som behöver ställas och är därför ett nödvändigt stöd för den mottagande socialsekreteraren. Det är av största vikt att ta reda på vem/vilka som har vårdnaden om barnet. Det kan ske via lokala skattemyndigheten och sökning i kommuninvånarregistret, KIR. Socialsekreteraren bör kontrollera med anmälaren att muntliga uppgifter som har antecknats uppfattats korrekt. Om anmälaren inte vill lämna sitt namn och telefonnummer kan mottagaren be anmälaren att ringa igen efter några dagar då det senare kan uppstå behov av kompletterande information. Den mottagande socialsekreteraren är skyldig att omedelbart se till att informationen kommer berörd arbetsledare till del så att en skyddsbedömning genast kan ske. Erbjudande om möte Socialnämnden ska, enligt 14 kap. 1 a SoL, kunna erbjuda ett möte i samband med att anmälan görs. Syftet är att tillvarata anmälarens engagemang och kompetens och att uppmärksamma barnets situation, oavsett om anmälan leder till en utredning eller inte. Ett möte bör hållas inom 14 dagar. Anmälaren, vårdnadshavaren och barnet, beroende på dess ålder och mognad, bör kallas till mötet. Det är frivilligt att delta. Om ett möte genomförs måste de närvarande ta hänsyn till den sekretess som gäller inom socialtjänsten. Genom att inhämta samtycke från vårdnadshavarna och i förekommande fall den unge i de fall han eller hon har uppnått en sådan ålder och mognad att han eller hon själv disponerar över sekretessen kan mötet genomföras utan hinder av sekretess. Det finns även sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör visst informationsutbyte oavsett samtycke. En anmälningsskyldig, som vid ett möte anmäler att ett barn far illa eller misstänks fara illa, kan lämna de uppgifter som socialtjänsten behöver utan hinder av sekretess (jfr 14 kap. 1 SoL och 10 kap. 28 OSL). Vidare finns visst utrymme för

121 31 informationsutbyte inom och mellan socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården (25 kap. 12 och 26 kap. 9 OSL). Skulle vårdnadshavarna välja att inte närvara finns inget som hindrar att mötet ändå genomförs. Om familjen har en pågående kontakt med socialtjänsten kan det vara lämpligt att tala med vårdnadshavare och barn före mötet om vilken information socialtjänsten kan lämna ut vid ett sådant möte. Det kan dock finnas skäl att inte ha ett möte. Det gäller t.ex. om anmälan rör misstanke om brott mot barnet i hemmet, hedersrelaterat våld och förtryck eller att nämnden har annan information som gör mötesformen olämplig. Informationen i anmälan kan också vara av det slaget att det blir fråga om ett omedelbart omhändertagande. Återkoppling vid anmälan Socialnämnden får enligt 14 kap. 1 b SoL ge återkoppling till anmälningsskyldiga anmälare. Enligt bestämmelsen får socialnämnden informera den som gjort anmälan enligt 14 kap. 1 om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta. Socialnämndens informationsskyldighet gäller om anmälaren särskilt begär det. Nämnden får dock även på eget initiativ möjlighet att informera anmälaren. Skyldigheten att informera gäller endast om det med hänsyn till omständigheterna inte framstår som olämpligt att göra detta. Som exempel kan nämnas den situationen när vårdnadshavaren ännu inte har underrättats om att en utredning har inletts. I dessa fall är det olämpligt att anmälaren får kännedom om att en utredning inletts före vårdnadshavaren. De uppgifter som ska kunna återkopplas till anmälaren är av sådant slag att de omfattas av sekretess. En sekretessbrytande bestämmelse finns därför i 26 kap. 9 a OSL avseende dessa situationer. Den sekretessbrytande bestämmelsen gäller endast till förmån för den som gör en anmälan pga. att det föreligger en anmälningsskyldighet (14 kap. 1 ). Bestämmelsen gäller inte då någon enskild gör en anmälan (14 kap. 1 c ). Samråd/konsultation Både professionella och privatpersoner kan samråda med mottagningsenhetens socialsekreterare utan att röja ett barns identitet. Detta är en bra möjlighet att sprida information om socialförvaltningen och att i förekommande fall samråda inför en framtida anmälan tillsammans med socialförvaltningen. I vissa fall framkommer att det är frågan om så allvarliga förhållanden att en utredning behöver inledas snarast och det är då väsentligt att med bibehållet förtroende uppmana personen att röja barnets identitet. Om man på ett förutsättningslöst sätt kan diskutera på vilket sätt anmälan ska ske, hur vårdnadshavaren, barnet och andra viktiga personer ska få informationen och tänkbara scenarier för hur man kan gå vidare ökas möjligheten till en god samarbetsrelation med både barnet, familjen och anmälaren betydligt. Eftersom anmälaren oftast är en person som på något sätt står familjen nära är det av stor vikt att anmälaren känner sig delaktig i förfarandet så långt det är möjligt. En anmälare kan aldrig ta tillbaka information om exempelvis ett barns identitet utan har socialtjänsten väl fått informationen gäller att besluta om utredning ska inledas eller inte.

122 32

123 Förhandsbedömning Omedelbar skyddsbedömning Socialnämnden ska, när en anmälan enligt 11 kap. 1 rör barn eller unga, genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1 a SoL). En sådan bedömning ska motiveras och dokumenteras. Bestämmelsen gäller endast anmälningar. Ansökningar ska alltid utredas och utredning ska inledas utan dröjsmål. Skyddsbedömningen ska göras samma dag som anmälan kommer in eller senast dagen efter om anmälan kommer in sent den dagen. Informationen i anmälan bör i normalfallet ge tillräcklig information för denna bedömning. I andra fall kan handläggaren behöva ta kontakt med den som berörs av anmälan och eventuellt en förnyad kontakt med anmälaren. Skyddsbedömningen kan leda till att en utredning behöver inledas omgående. Förhandsbedömning inom 14 dagar Enligt 11 kap. 1 a SoL ska beslut att inleda eller inte inleda utredning fattas inom 14 dagar efter det att anmälan kommit in, om det inte finns synnerliga skäl. 14 dagar ska vara en övre gräns för hur lång tid en förhandsbedömning får ta. Det är dock allvaret i anmälan som avgör hur snabbt beslut om utredning måste fattas. I normalfallet bör det ta kortare tid än 14 dagar och i vissa fall bör beslut fattas omgående. Tiden kan förlängas om det finns synnerliga skäl till detta. Anmälan kan t.ex. inkomma i ett läge när det finns uppenbara skäl som gör det omöjligt att hinna ta ställning till anmälan innan tidsgränsen gått ut. Det kan t.ex. handla om att synkronisera socialtjänstens utredningsarbete med polisens förhör med en ung lagöverträdare, där polisförhöret behöver hållas innan socialtjänsten inleder sin utredning. Men det kan också handla om att det, trots ansträngningar, inte går att få tag i familjen. Här avgör allvaret i anmälan om det går att avvakta med att inleda en utredning. Möjligheten att åberopa synnerliga skäl för att förlänga tiden för förhandsbedömning ska tolkas restriktivt och får inte relateras till organisatoriska skäl, arbetsanhopning eller bristande resurser för hantering av anmälningar. Det framgår uttryckligen av lagtexten att det rör sig om ett beslut som ska dokumenteras. Ett beslut behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om det barn eller den unge som anmälan avser. Tidsgränsen gäller endast anmälningar. Vid ansökningar och information som når nämnden på annat sätt, dvs. nämndens egna iakttagelser, liksom begäran om yttrande från åklagare och domstol m.m. gäller att en utredning ska inledas utan dröjsmål. Även när finns misstankar om att ett barn blivit utsatt för våld eller övergrepp av en närstående eller bevittnat våld eller övergrepp mot en närstående ska en utredning inledas utan dröjsmål (SOSFS 2014:4). Inom ramen för en förhandsbedömning får socialsekreteraren inhämta det som är känt om barnet eller familjen inom socialförvaltningen. Socialsekreteraren får också ta kontakt med anmälaren om det finns behov av förtydliganden om innehållet i anmälan. Socialsekreteraren får även träffa den anmälan rör, barnet och dess vårdnadshavare, tillsammans med anmälaren för att få en fördjupad bild av hur oron hos anmälaren ser ut och hur barnet och vårdnadshavaren ställer sig till den. Man kan dock aldrig kräva av anmälare att delta i ett sådant möte. Om socialsekreteraren inhämtar information av någon annan än anmälaren eller 33

124 34 den det rör har man i praktiken inlett en utredning och det är inte tillåtet inom ramen för en förhandsbedömning. Beslut att inte inleda utredning Beslut att inte inleda utredning dokumenteras i BBIC:s dokumentationsstöd. Dokumentationen ska, förutom beslutet att utredning inte inleds, innehålla skyddsbedömning (se ovan), motivering till beslutet samt datum och underskrift. Om förhandsbedömningen gäller ett barn, och barnet inte själv har kommit till tals, ska anledningen till detta dokumenteras (SOSFS 2014:5). Innan beslut att inte inleda utredning fattas bör uppgifter som finns i förekommande personakt och tidigare inkomna anmälningar hos den egna nämnden bekatas. Dokumentationen sparas i en pärm tillsammans med anmälan i datumordning från när anmälan kom in. Handlingarna får ett löpnummer som också skrivs in på ett försättsblad i pärmen. På försättsbladet skrivs löpnummer och datum. Registret på försättsbladet får inte innehålla namn, personnummer eller varifrån anmälan kom. Pärmen ska förvaras i ett låsbart brandsäkert skåp. Gallring sker efter två år i enlighet med Arkivnämndens beslut. Även försättsbladet ska gallras. Om det finns ett pågående ärende avseende barnet ska beslutet och anmälan läggas i personakten och kopplas till ärendet i verksamhetssystemet. Anmälan ska dokumenteras som inkommande information och beslut om en ny utredning behöver inledas (vid pågående insats)ska fattas. Om ärendet är avslutat i verksamhetssystemet sparas handlingen och beslutet i personakten. Nämnden eller individutskottet bör hållas informerad om inkomna anmälningar som lett till beslut att inte inleda utredning, dock är det inte tillåtet att upprätta listor med namn, personnummer eller anmälare. Informationens innehåll och barnets eller den unges behov av skydd och/eller stöd, oavsett vem som lämnat den, är det som ska styra socialnämndens fortsatta handlande. Särskilda skäl att inte genast underrätta vårdnadshavaren Enligt 11 kap. 2 tredje stycket SoL ska den som berörs av en utredning genast underrättas om att en utredning har inletts om inte särskilda skäl talar emot det. Syftet med bestämmelsen är att lagfästa rådande praxis om att underrättelse kan avvaktas i vissa särskilda undantagsfall. Vårdnadshavare ska som grundregel genast underrättas om ett beslut att inleda utredning om ett barns behov av stöd eller skydd. I vissa situationer behöver det dock finnas möjlighet avvakta med en sådan underrättelse. Vanligtvis uppstår frågan när det gäller äldre barn och föräldrabalkens regler om barns ökade beslutskompetens i takt med stigande ålder och mognad, vilket talar för en lyhördhet för barnets önskemål. Det kan dock även avse situationer som rör yngre barn. En sådan situation kan vara att vårdnadshavarna eller någon annan närstående är misstänkt för övergrepp mot barnet och att polisutredningen befinner sig i ett känsligt läge. En annan situation kan vara då barnet självt är misstänkt för att ha begått ett brott och det kan innebära ett stort men för brottsutredningen om vårdnadshavarna underrättas. Ytterligare ett skäl att avvakta med att underrätta vårdnadshavarna kan vara önskemål från barnet eller den unge själv. Hon eller han

125 kan ha vänt sig till socialtjänsten och berättat om förhållanden i hemmet som föranleder en utredning, men motsätter sig att vårdnadshavarna kontaktas. Det kan bl.a. handla om flickor och pojkar som rymmer eller kastas ut hemifrån eller situationer där någon utsatts för hedersrelaterat våld. I dessa lägen kan socialtjänsten behöva tala med personer i barnets professionella nätverk ha ytterligare samtal med barnet och i särskilt allvarliga fall planera för hur skyddet av barnet ska utformas innan vårdnadshavarna informeras om att en utredning inletts. Erbjudande om service Om det vid en förhandsbedömning inte kan uteslutas att det finns behov av stöd eller skydd för ett barn måste utredning inledas. Om familjen är motiverad att ta emot hjälp kan man göra en kort utredning och bevilja ett bistånd. Om det står helt klart att det är föräldrarna som stödet ska riktas till och man har uteslutit att barnet är i behov av stöd eller skydd kan familjen hänvisas till råd och stöd utan föregående utredning och beslut om bistånd. Dock ska socialsekreterare först ha tagit ställning till att inte inleda utredning och dokumentera detta enligt ovan. Det får aldrig förekomma någon form av förhandling där föräldrar samtycker till råd och stöd för att inte behöva genomgå en utredning. Någon rätt för socialförvaltningen att ange hur närvaron ska se ut, eller att följa upp om familjen vänt sig till erbjuden rådgivning eller avbrutit kontakten finns inte. Om den rådgivande verksamheten under arbetets gång upptäcker behov av skydd eller stöd för barnet har den naturligtvis skyldighet att föra informationen vidare till de som utreder barn och unga. Klargörande samtal med unga När en pojke eller flicka under 18 år berättar att de är utsatta för kontroll, hot eller våld i hemmet och är rädda för sina föräldrar och/eller släktingar kan socialförvaltningen träffa ungdomen några gånger för klargörande samtal utan att informera vårdnadshavaren. Att en ung person kan vara utsatt för hedersrelaterat förtryck och befinner sig i riskzon för våld är en svår situation att bedöma som kräver mycket av den person som ska föra samtalen. Det är viktigt att ha kunskap om familjeförhållanden, kultur, religion, hedersrelaterat förtryck och HBTQ- frågor (förkortning för homosexualitet, bisexualitet, transperson och queer), men allra viktigast är att lyssna till den unges egen berättelse och uppfattning om sin livssituation. Samtalen med den unge ska fokusera på vad som kan göras på kort och på lång sikt, klargöra olika handlingsalternativ, vilken praktisk hjälp som finns att få och information om hans eller hennes rättigheter. Därtill ska den unge informeras om hur en utredning går till och om eventuell polisanmälan samt rätt till juridiskt ombud. Det är fundamentalt viktigt att socialsekreteraren får fram den unges egen inställning och ger stöd åt hans eller hennes beslut, samt får fram tillräckligt med information för att kunna göra en noggrann bedömning av hur allvarlig situationen är. Tre öppna frågeställningar att diskutera med den unge: - Vad vill du göra som du inte får göra? - Vad måste du göra som du inte vill göra? - Vilka regler eller normbrott anser familjen/släkten att du har brutit eller begått? Vid misstanke om hedersrelaterat förtryck ska socialförvaltningen inleda utredning. Skyddsaspekten är extra viktig. Socialnämnden måste överväga om 35

126 det finns skäl för omhändertagande. Socialnämnden har möjlighet att avvakta viss tid med att informera vårdnadshavarna att en utredning har inletts. Detta för att kunna skydda den unge genom omedelbart omhändertagande (6 LVU) och placering (11 LVU) i skyddat boende. Först därefter underrättas den unges vårdnadshavare. Vid fara för att familjen eller släkten kommer att leta efter den unge kan socialnämnden hemlighålla adressen för vårdnadshavaren (26 kap. 2 OSL och 14 LVU). 36

127 37 Vid bedömningen av vilka skydds- och stödinsatser som är lämpliga för flickor/unga kvinnor eller pojkar/unga män som vuxit upp med hedersrelaterat förtryck, är det viktigt att tänka på att flertalet kan behöva mer skydd och stöd över längre tid än vad flickor/unga kvinnor eller pojkar/unga män i motsvarande ålder vanligtvis behöver, t.ex. kan placering i familjehem vara lämpligare i stället för hjälp till ett eget boende. Att inleda utredning Regler för socialnämnds utredning Utredningar inom socialtjänsten utförs med stöd av 11 kap. 1 SoL. Där anges att social- nämnden utan dröjsmål ska inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Syftet med utredningen är att få fram ett allsidigt underlag för beslut att avslå eller bevilja en ansökan, att vidta åtgärder. När utredningen rör en underårigs behov av stöd eller skydd ger lagen socialtjänsten vissa särskilda befogenheter enligt 11 kap. 2 SoL. Socialförvaltningen får konsultera sakkunniga och ta de utomstående kontakter som behövs för utredningen (11 kap. 2 och 14 kap. 1 SoL). I 11 kap. 2 anges att utredningen inte onödigt får utsätta någon för skada eller olägenhet och ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd, inberäknat sammanställning och delgivning, senast inom fyra månader. Se avsnittet Beslut om förlängd utredningstid. Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet och får inte pågå längre än vad som är motiverat för att kunna bedöma barnets eller den unges behov av skydd. Framgår det klart under en utredning att vårdnadshavaren, eller barnet när han eller hon fyllt 15 år, inte kommer att ta emot erbjudna stödinsatser, kan socialtjänsten inte tvinga dem till det varför utredningen avslutas. Det är viktigt att i dessa fall noga dokumentera varför utredningen avslutades utan insats. Endast om förhållandena är sådana att LVU inte kan uteslutas, kan utredningen fortsätta mot vårdnadshavarens och den unges vilja. Utredning gällande unga mellan år bedrivs med stöd av 11 kap. 1 SoL. Vid oro gällande ofödda barn, är det den blivande modern som utreds med stöd av 11 kap. 1 SoL. Utredning av modern kan bara inledas med samtycke. Först när barnet fötts kan utredningen inledas av barnet enligt 11 kap. 1 och 2 SoL. Utredningen avseende modern måste då avslutas. Vad gäller ungdomar mellan år, får socialtjänsten genomföra utredning även mot den unges vilja om grunderna för 3 LVU föreligger, dvs. missbruk, brottslig verksamhet och/eller annat socialt nedbrytande beteende (t.ex. skolskolk i större omfattning, oförmåga att acceptera samhällets grundläggande normer, vagabonderande). Skyldighet att lämna ut sekretesskyddade uppgifter från exempelvis skolan eller hälso- och sjukvården finns dock endast vid utredning gällande minderårig. Enligt den s.k. generalklausulen i OSL (10 kap. 27 ) får emellertid sekretesskyddad uppgift lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att lämna ut uppgiften väger tyngre än vad uppgiften ska skydda (OBS att detta inte gäller socialnämnden). Exempelvis kan skolan efter en intresseavvägning lämna ut sekretesskyddade uppgifter om en ungdom mellan år till socialförvaltningen, för

128 att han eller hon ska få stöd och hjälp. 38

129 Med socialnämndens särskilda ansvar för barn och unga följer att utredning alltid ska inledas Vid ansökan om bistånd. Om den minderårige kan vara i behov av stöd från socialnämnden/socialförvaltningen. Om risk för den underåriges hälsa eller utveckling kan misstänkas föreligga till följd av brister i hemmiljön eller den unges eget beteende. Om annan myndighet (domstol, polis, åklagare) begär nämndens yttrande. Många utredningar inleds med anledning av att den enskilde själv ansökt om bistånd i någon form. Även om socialförvaltningen självständigt bestämmer hur en utredning ska genomföras för att ett allsidigt beslutsunderlag ska kunna arbetas fram ska socialsekreteraren alltid eftersträva samförstånd med dem utredningen rör och noga informera om vilka kontakter som tas och vad som kommer fram i dessa. Om det inte är olämpligt bör den enskilde vara närvarande vid de olika sammanträffanden socialsekreteraren arrangerar vid insamling av information. I de fall vårdnadshavaren eller barnet om det fyllt 15 år motsätter sig utredning är det särskilt angeläget att sträva efter öppenhet och delaktighet. Beslut att inleda utredning Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom 14 dagar efter att anmälan kommit in. Beslut ska alltid motiveras och motiveringen ska dokumenteras, likaså när och av vem beslutet fattats. Det är viktigt att vara tydlig i förhållande till den enskilda familjen i skälen till varför utredning inleds. Beslut att inleda utredning är reglerat i lag och kan inte överklagas av den enskilde. Begreppet utredning avser den aktivitet hos socialtjänsten som ska leda fram till ett beslut. Utredningar kan vara av mycket olika beskaffenhet och omfattning. Inför inledande av utredning är det av största vikt att ta reda på vem/vilka som har vårdnaden om barnet. Det kan ske via lokala skattemyndigheten och sökning i kommuninvånareregistret, KIR. Observera att vårdnaden om ett barn kan komma att ändras under pågående utredning, varför det är viktigt att alltid se till att man har alldeles nya uppgifter. Vårdnadshavare underrättas muntligt och skriftligt om att utredning inleds. Av rättssäkerhetsskäl ska beslut fattas om såväl inledande som avslutande av utredning. Det får aldrig råda minsta tveksamhet om vilken aktivitet som pågår - rådgivning, utredning eller så kallat faktiskt handlande, dvs. verkställighet av ett beslut om stöd, vård eller behandling. Information till den enskilde De som berörs av utredningen ska ha tydlig information om vem som ansvarar för utredningen och om hur beslut fattas. Den som berörs av en sådan utredning ska, om inte särskilda skäl talar mot det, genast underrättas om att en utredning har inletts (11 kap 2 SoL). Den muntliga informationen bör kompletteras med skriftlig information om vad en barn- och ungdomsutredning innebär, vilka lagregler som gäller, utredningstider och om hur information inhämtas. De berörda ska också informeras om sina rättigheter - såsom besvärsrätt, insyn m.m. enligt SoL och förvaltningslagen (FL). Broschyren Utredningar av barn och ungdomar 0-20 år ska lämnas till de berörda. 39

130 40 Det är viktigt att både vårdnadshavare och barn hela tiden görs delaktiga i utredningen och informeras om orsaken till att utredning inletts, vad som framkommer under utredningen och om vilka bedömningar socialsekreteraren under hand gör. Det slutliga resultatet av utredningen bör således inte komma som en överraskning för dem den berör. Utredningsplanering Utredningsplaneringen bör alltid göras i samarbete med familjen och barnet/den unge men behöver förberedas av arbetsledaren och den eller de socialsekreterare som ska genomföra utredningen. Alla uppgifter som behöver vara med finns i BBIC:s dokumentationsstöd, men eftersom alla utredningar är olika är det viktigt att tänka igenom och planera vad man behöver samla in för information i varje enskilt fall. Under utredningens gång kan det komma fram ytterligare riskfaktorer och planen kan då behöva revideras. Det är dock fortfarande oerhört viktigt att hålla fokus på det som har framkommit i anmälan för att inte utredningen ska svälla och ta mer tid än de lagstadgade fyra månaderna. I utredningsplanen formuleras frågeställningar som ringar in de områden/rubriker i BBIC-triangeln som ska utredas och som är relevanta utifrån frågeställningen. Se avsnittet BBIC-triangeln som stöd för bedömning av barnets behov. Med hjälp av tydliga och konkreta frågeställningar som är kopplade till den oro som anmälan innehåller kartlägger man vilka behovsområden och föräldraförmågor som behöver belysas. Socialsekreteraren planerar tillsammans med familjen hur man ska få svar på utredningens olika frågor, när detta ska göras och vilka som ska delta. Svaren får socialsekreteraren genom att ställa frågor till olika personer, göra observationer, hämta in annan dokumentation, med hjälp av standardiserade bedömningsinstrument eller genom skalfrågor. När tillräcklig information samlats in kan materialet analyseras och frågeställningarna besvaras. Planeringen bör enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:6) omfatta: - vad som ska klargöras i utredningen, - hur samtal och möten ska utformas så att barnet ges goda förutsättningar att framföra sina åsikter, - när och hur samtal och möten ska äga rum med barnet enskilt eller tillsammans med dess vårdnadshavare eller någon annan, - när och hur enskilda eller gemensamma samtal ska äga rum med vårdnadshavaren, - hur behov av tolk eller kommunikationsstöd ska tillgodoses, - om standardiserade bedömningsmetoder ska användas och i så fall vilka, - vilka referenspersoner och sakkunniga som behöver kontaktas samt syftet med kontakterna, och - när utredningen beräknas vara slutförd. Utredningen Med utredning avses både den aktivitet - insamlande av uppgifter - som senare ska ligga till grund för en analys och bedömning av behovet av insatser, samt dokumentationen av de insamlade uppgifterna. Utredningsplanen leder till olika

131 41 aktiviteter såsom samtal, hembesök och inhämtande av utlåtanden från experter utanför socialnämnden. Den information som samlas in dokumenteras fortlöpande i journalanteckningar och i BBIC:s dokumentationsstöd. Grundprinciper Socialnämnden kan ensidigt avgöra hur utredningen ska genomföras och därmed vilka kontakter som behöver tas. Det är dock viktigt att utredningen genomförs på ett sätt som gagnar barnet och det samarbete som krävs med för barnet viktiga personer. Därför bör alltid vårdnadshavarens synpunkter på vilka kontakter som ska tas beaktas i möjligaste mån. Genom att inledningsvis bygga upp ett förtroende med vårdnadshavarna och gemensamt komma fram till vilket slags information som behövs för att utredningen ska ge en bra bild av barnets situation utifrån de frågeställningar som framkommit i anmälan har man den största möjligheten att formulera gemensamma mål för vad som behöver förändras. Det är viktigt att redan inledningsvis även lyfta fram det som fungerar väl för barnet och vilka resurser barnet och familjen har för att få en nyanserad bild. Det är också avgörande vid förslag till insatser att dessa är ämnade att förstärka resurserna och inte ensidigt fokusera på att undanröja brister. Det är även viktigt att förslag till insatser förankras hos dem de berör. Familjens krav på integritet talar för att socialförvaltningen inte ska ta fler kontakter än vad som är nödvändigt. I SoL finns regler om detta, 11 kap. 2. Eftersom utredningen rör barnets behov och rättigheter i första hand har dock socialnämnden ett stort ansvar för att det beslut som ska fattas efter genomförd utredning blir riktigt sett ur ett barnperspektiv. Av hänsyn till barnet måste utredningen ge tillräckligt underlag för en helhetsbedömning inför beslut om stöd, vård och behandling. Ju mer relevant kunskap som inhämtats om och direkt från det enskilda barnet eller den enskilda ungdomen, desto mindre risk föreligger för felaktiga beslut. I utredningsarbetet är socialförvaltningen beroende av medverkan från andra professioner och myndigheter och från enskilda. I dessa kontakter ställs stora krav på socialsekreteraren. Socialsekreteraren måste tydligt klargöra socialnämndens utredningsskyldighet, hur lämnade uppgifter kommer att användas, tänkbara konsekvenser för uppgiftslämnaren (t.ex. att figurera som referent i beslutsunderlag eller att uppträda som vittne i domstol) samt skyldigheten för myndigheter att lämna uppgifter av betydelse för utredningen (14 kap. 1 SoL). Tidigare kännedom Det som redan är känt om familjen kan hämtas ur verksamhetssystemet. Kontrollera om någon i familjen är aktuell vid annan enhet, exempelvis missbruk, inom den egna nämnden. Familjen kan ha varit aktuell vid en annan kommun och tidigare utredningar kan då rekvireras därifrån. Använd BBIC:s blankett för grunduppgifter där inhämtas automatiskt uppgifter om adress och vårdnadshavare. Inhämta aktuellt besked om vem som är vårdnadshavare. Interimistiska beslut om vårdnad har inte alltid hunnit registreras varför kontroll kan behöva göras hos domstol. Om det är fråga om barn utan vårdnadshavare i Sverige måste ansträngningar göras för att utreda barnets familjerättsliga ställning. I förekommande fall ska initiativ tas till förordnande av god man (5 kap. 2 SoF). Se även länsgemensamma riktlinjer för ensamkommande barn och

132 ungdomar. 42

133 43 Skyddade personuppgifter När barn eller föräldrar lever med skyddade personuppgifter får inga sekretessbelagda uppgifter lämnas ut, som kan röja förälderns, barnets eller den unges adress, såsom namnet på barnets förskola/skola, namn på personal som kontaktats eller ens i vilken kommundel den ligger. Insatser under utredningens gång Om barnet, den unge eller familjen behöver insatser under utredningens gång, kan nämnden inte underlåta att vidta nödvändiga åtgärder. Det kan handla om placering under utredningstiden eller någon form av stödinsats. Ett beslut om insats måste fattas i vederbörlig ordning. BBIC-triangeln som stöd för bedömning av barnets behov För att utreda och följa upp barn och ungas behov ska BBIC-triangeln användas som mall. Triangeln har tre sidor: Barnets utveckling, Föräldrarnas förmåga och Familj och miljö. Barnets utveckling består av fyra utvecklingsområden hos barnet: Hälsa, Utbildning, Känslor och beteenden samt Sociala relationer. Områdena utgår ifrån ett medicinskt, ett psykologiskt, ett pedagogiskt respektive ett socialt perspektiv på barns utveckling. Föräldrarnas förmåga beskrivs med hjälp av fyra olika områden: Grundläggande omsorg, Stimulans och vägledning, Känslomässig tillgänglighet samt Säkerhet. Familj och miljö omfattar det sammanhang som barnet och föräldrarna befinner sig i och är indelat i fyra olika områden: Nuvarande familjesituation, Familjebakgrund, Boende, arbete och ekonomi och Socialt nätverk och integrering.