Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning

Transkript

1 Bulletinen Nr Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Det är härligt med en riktig vinter - här i Västergötaland Grönhult Bys VS utanför Tibro. Foto: Göran Sundström Vad anser våra partier om enskilda vägar - och vad tycket Du om deras uttalanden? Läs svaren på REV:s frågor och låt oss få Era synpunkter - sidorna 5-7 PBL-remissen REV har svarat på slutbetänkandet - här i förkortad form - hela svaret på REV:s hemsida Teknikartiklar - Flygaska i mark- och vägbyggnad - Kalla beläggningar för enskilda vägar Sid 9 Styrelsearbetet - den förenklade handledningen Nu närmar vi oss föreningsstämman Sid 4 Sid 12 Sid 14 Intressanta insändare Varning för oseriösa täktägare Lantmäteriets kostnader Kronofogdens agerande - positivt Sid 5 Sid 8 Sid 9 Se även

2 Svens ruta God fortsättning på det nya året och en förhoppningsvis skön avslutning av vintern önskas REV:s medlemmar och alla prenumeranter av vår allt trevligare Bulle! Vi har ju numera ett antal prenumeranter utöver medlemmarna. Eftersom vi numera antar enbart väghållare som medlemmar, väljer många med intresse för enskild väghållning att prenumerera på vår eminenta tidskrift. Det är positivt. Tidskriftens utveckling från Arne Eidlerths delvis handskrivna, Xeroxkopierade dubbelvikta A4 till dagens flerfärgsprodukt med pärmar och annonsörer är steget långt, men uppskattat. Bengt Allfors som stått för förändringarna hävdar nu att han med ålderns rätt skall ha någon annan som gör jobbet, men att han gärna fortsätter att komma med råd och anvisningar. Lyhörda som vi är har vi efter viss jakt spårat en värdig efterträdare/medhjälpare. Vår enskilda vägvärld som till stor del består av gubbar undergår en tydlig förändring vad gäller kvinnligt engagemang. Som vi också kan konstatera bland deltagarna i kursverksamheten besätts allt fler styrelseposter i vägorganisationerna med damer, vilket ger ytterligare och ofta bättre perspektiv på vår väghållning och våra uppdrag. Välkommen Gunilla Hellström! Försäkringspaketet Som framgår på annan plats har vi nu ett nytt försäkringsbolag. Erfarenheterna hittills är positiva, ett genuint intresse för REV och våra medlemmars verksamhet. Bra försäkringsvillkor och förmånligare kostnadsutveckling. Informationsansvaret och den kontakt som skall vara mellan bolag och försäkrade kommer nu att skötas av den försäkringsmäklare vi anlitade. Eftersom han dessutom är ordförande i en vägförening kan vi räkna med ett kunnigt och sakligt bemötande. Välkomna If! Statsbidraget Utvecklingen av statsbidragsnivån är alltid en källa till oro. Vi har levt med en ständig turbulens, egentligen sen 1984, med nedskärningar men återkommande löften om återställande av nivån. Sen i fjol så satte Vägverket tydligen ner foten och i Näringsdepartementets regleringsbrev för 2006 hade de enskilda vägarna till skillnad från annan verksamhet fått en tydlig anslagshöjning. Visserligen långt under återställningsnivå, men ändå! Vi har sen försökt understödja en fortsatt positiv utveckling med anslaget i år som ett trendbrott. Signalerna har varit olika, före jul till och med oroväckande, men i skrivande stund verkar det som om våra vädjanden har hörsammats. För 2007 arbetar Vägverket nu för ett fortsatt höjt anslag. Skall de väghållare som köat med sina investeringsobjekt i tio år äntligen få sätta spaden i jorden? Välkomna Vägverket och Regeringen! Valet Vi redovisar i detta nummer också svaren från de politiska riksdagspartierna på de frågor vi ställde i föregående nummer. (Ursäkta kd, ni var med på sändlistan, men borttappade i Bullen)! Samtliga partier har vänligen svarat men vi avstår från styrelsens sida att kommentera svaren i detta nummer. Varför föregripa, varför inte låta våra medlemmar reagera och redovisa ett urval synpunkter i nästa nummer av Bulletinen? Vi kanske till och med hinner be om eventuella kommentarer från något eller några partier på följdfrågor. Vi skall enligt beräkningarna komma med ytterligare två nummer av Bulletinen innan valet. Era synpunkter vill vi ha före 1 maj. Organisation Våra medlemmar har tydligt uttalat vid flera tillfällen att REV inte skall ha någon stor organisation med huvudkontor, regioner och avdelningar. Juristråd och lantmätarråd kan lämnas per telefon, mail eller fax. Ett problem uppstår när det blir nödvändigt med vägtekniska frågor, det är svårt att göra en besiktning per telefon och man vill ha hjälp av en bra besiktningsman. Vi har därför nu börjat knyta kvalificerade vägtekniker till oss som skall kunna nå våra medlemmar ute i landet med rimliga reseavstånd. Vi har redan tillgång till Sven Lindskog i Lund utöver vår egen Helge Johansson i Stenungsund och har nu knutit till oss Sune Öberg i Stockholm. Vi är på god väg med en resurs i Östergötland och söker intensivt i Norrland. Tips från medlemmarna? Ha en skön senvinter och vår med ett minimum av tjälskador! P.S. Några bra idéer inför förbundsstämman 2007? D.S. 2 REV-Bulletinen utges av Riksförbundet Enskilda Vägar Adress: Riddargatan STOCKHOLM Telefon: Fax E-post: kansliet@revriks.se Postgiro: Bankgiro: REV-Bulletinen utkommer med 4 nr per år. Citera gärna Bulletinen - men ange källan. Ansvarig utgivare: Elwe Nilsson Redaktör: Bengt Allfors Övriga i redaktionen: Bengt Nydahl Sven Ivarsson samt gästskribenter Annonser: Jan Ellström REV tar inget ansvar för annonsörernas utlovade förpliktelser m m. Användarnamn: Se pappersutgåvan Lösenord: Se pappersutgåvan

3 INNEHÅLL ALLMÄNT If, vårt nya försäkringsbolag! Så är vi då i mål! Med benäget bistånd av Martin Felldin, ordförande i Gladökvarns vägförening och försäkringsmäklare till professionen, har vi nu ett nytt försäkringsavtal, ett bättre! Försäkringsvillkoren ligger på vår hemsida, men kan naturligtvis också fås per post om Ni ringer kansliet. De bättre försäkringsvillkoren består bland annat av följande: Vi har för våra tidigare försäkringar i vissa fall fått högre försäkringsbelopp, i andra fall lägre självrisker. Utöver de försäkringar vi hade i paketet tidigare ingår nu också en överfallsförsäkring och en krisförsäkring. Överfallsförsäkringen gäller för misshandel eller annat uppsåtligt våld och krisförsäkringen för kristerapi efter brand, explosion, olycksfall, inbrott, rån eller överfall. Vi har en avsiktsförklaring att If tillsvidare, liksom Länsförsäkringar gjorde, kommer att godta att Lindhés Advokatbyrå går in som ombud när det gäller tvister där rättsskyddsförsäkringen tas i anspråk. Detta med hänsyn till den speciella kompetens som advokatbyrån har inom det speciella området. Vissa andra ändringar blir det också. Så skall till exempel skada numera anmälas till REV kansli, som kontrollerar medlemskap och erlagd avgift varefter skadeanmälan vidarebefordras till rätt enhet inom försäkringsbolaget. En annan ändring är att mäklaren ligger kvar som kontakt när det gäller frågor kring försäkringen. I sådana fall, när man vill diskutera försäkringens innehåll eller villkor vänder man sig till Brim AB där Martin Felldin eller Sven-Erik Spjut svarar på telefon eller mejlar mf@brim.se och reder ut alla oklarheter. Vid skada, tänk på följande! o Anmäl till REV så snart som möjligt. o Lämna inga utfästelser eller löften om ersättning, hänvisa till att försäkringsbolaget skall hantera skadan. o Gör minnesanteckningar, fotografera gärna. REV kommer att ha regelbundna träffar med Brim och försäkringsbolaget där förutom övergripande frågor även skadefall ska tas upp och diskuteras. 2 Svens ruta 3 If, vårt nya försäkringsbolag! 5 Partierna har svarat på REV:s frågor angående enskilda vägar 6 Partiernas svar 13 REV informerar genom INFO-häften 13 Öppet Forum - REV:s diskussionssida 16 Hälsningar från Anita Edholm 16 Anita hälsar Försäkringsbesked Anmälnings-, ändrings- och beställningsblankett 21 Med Bulletinen i 10 år 21 Från statliga till enskilda vägar 22 Information från REV 23 Låna pengar av Nordea 23 Viktiga uppgifter 23 Valda funktionärer JURIDIK - FÖRVALTNING 4 REV har svarat på remiss över PBL-kommitténs slutbetänkande 4 Ingarö-Ramsdalens SFF nådde inte ända fram 5 Kan väghållaren bestämma platsen för uppsättning av postlådor inom vägområdet? 9 Webbportal för REV-anslutna vägsamfälligheter 14 Styrelsearbetet en verklighetsanknuten förenklad handledning TEKNIK 9 Flygaska i mark- och vägbyggnad. Grusvägar 12 Kalla beläggningar för enskilda vägar INSÄNDARE 5 Varning för oseriösa täktägare! 8 Ändrade andelstal lantmäteriets kostnader ett återkommande problem? 9 Kronofogden agerar effektivt! Vi har stora förväntningar på den nya försäkringsrelationen och hoppas att det hittills goda intrycket består! Sven Ivarsson 3

4 REV har svarat på remiss över PBL-kommitténs slutbetänkande Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77) Den 1 juli 1987 trädde Plan- och bygglagen (1987:10), PBL, i kraft. Lagen innehåller bestämmelser av planläggning av mark och vatten och om byggande. Sedan några år tillbaks har PBL-kommittén haft uppdrag att göra en översyn av bl a PBL. Under hösten 2005 lämnade kommittén sitt slutbetänkande (SOU 2005: 77). Utredningen är på två delar och omfattar cirka 1150 sidor. Betänkandet har skickats på remiss till 171 instanser för synpunkter, bl a till REV. Utredningen föreslår inga stora förändringar av regelverket men lämnar en mängd förslag till hur planering och byggande skall förbättras i framtiden. REV har i sitt remissvar utgått ifrån hur enskilda väghållare kan komma att beröras av förslaget. Till en början har REV påpekat vikten av att enskilda väghållare tidigt kommer in i planprocessen både när det gäller kommunens arbete med detaljplaner och översiktsplaner. Väghållaren har ofta en mycket god kunskap om vägarna inom det egna ansvarsområdet. Om en planläggning innebär ökad trafik inom området kan det bli aktuellt i ett planärende att pröva frågor som rör bärighet, förstärkningar breddning mm som väghållaren kan ha kunskaper om. Man kan naturligtvis ha olika uppfattningar om hur långt en enskild väghållare skall engagera sig i planarbetet. Enligt REV:s uppfattning kan man vara aktiv i planprocessen så länge man agerar inom sitt ansvarsområde. Utanför detta bör man dock inte gå. En fråga som behandlats i utredningen är om huvudmannaskapet för allmänna platser skall vara kommunalt eller enskilt. Om planen föreskriver kommunalt huvudmannaskap skall kommunerna sköta gatorna och andra allmänna platser. Om det är enskilt huvudmannaskap skall fastighetsägarna inom planområdet sköta vägarna och allmänna platser (grönområden). Detta sker vanligtvis genom en samfällighetsförening. PBL föreskriver idag som huvudregel att det skall vara kommunalt huvudmannaskap om det inte föreligger särskilda skäl för enskilt huvudmannaskap. Avsikten med detta har i stort sett varit att enskild väghållning skall finnas inom planer med utpräglad fritidshusbebyggelse. I planer som förutsätter permanentboende skall det vara kommunen som sköter gatuhållningen. I praktiken har det under årens lopp visat sig att många kommuner inte tillämpar denna uppdelning. I många fall har planer föreskrivit enskilt huvudmannaskap även i kommunens centralort. Utredningen har nu kommit med vissa förslag hur man skall kunna komma tillrätta med en del olägenheter i det befintliga regelverket. Ett av förslagen är att det i samma detaljplan skall kunna vara möjligt med delat huvudmannaskap. I princip har REV inte något att erinra mot detta. En uppdelning kan exempelvis vara att en samfällighetsförening sköter vägarna inom ett område och kommunen svarar för grönområden och lekplatser. Ett annat av utredningens förslag är att det skall vara möjligt för en kommun att ansluta sig till en gemensamhetsanläggning och få ett andelstal som motsvarar det allmännas behov. REV avstyrker detta av flera olika skäl. De lagar som reglerar förvaltningen av enskilda vägar är uppbyggda kring fastighetssamverkan. Förslaget att en kommun skall få andel i en anläggning strider mot grundläggande principer i det aktuella regelverket. En kommuns intresse är fundamentalt skild från en fastighets behov av delaktighet i en gemensamhetsanläggning. En kommun är en myndighet och politisk styrd och kan ha helt andra intressen än att på objektiva grunder förvalta en gemensam anläggning. REV har även framfört ytterligare skäl mot förslaget i denna del. För den som önskar ta del av REV:s remissvar i sin helhet kan kontakta kansliet om detta. Bengt Nydahl Uppföljning Ingarö-Ramsdalens SFF nådde inte ända fram I målet som gällde stora skador på föreningens väg i samband med att en medlem forslat bort bergmassor m m omfattande ca 100 lastbilslass. En notis om detta rättsfall publicerades Bulletinen i nr 2, Domen i Fastighetsdomstolen lyder som följer: 1. Fastighetsdomstolen förpliktar fastighetsägarna att solidariskt till Ingarö-Ramsdalens samfällig- 4 hetsförening betala trettiotusenfemhundra (30 500) kr jämte ränta enligt 6 räntelagen på kr från den 5 augusti 2004 till och med den 21 november 2005 och på kr från den 21 november 2005 till dess betalning sker. 2. Vardera parten skall stå för sina rättegångskostnader. Uno Jakobsson på Lindhés advokatbyrå företrädde föreningen. Unos kommentar till domen var: Både jag och föreningsstyrelsen är besvikna på utgången. Vi tyckte att vi hade mycket god bevisning, men uppenbarligen nådde vi inte ända fram, eftersom domstolen valde att inte döma ut ersättning för hela återställandekostnaden. En extrastämma har beslutat att föreningen skall överklaga till Svea hovrätt. Vi följer denna rättssak vidare. Bengt Allfors

5 Uppsättning av postlådor Kan väghållaren bestämma platsen för uppsättning av postlådor inom vägområdet? Som huvudregel gäller att väghållaren äger rätt att besluta om utplacering av föremål inom vägområdet. När det gäller postlådor är dock situationen speciell. Med postlåda avses enskildas lådor för mottagande av post. Grunderna för postverksamheten regleras i postlagen (1993:1684). Enligt dess inledande paragraf skall det finnas en posttjänst i landet som innebär att alla kan ta emot brev m m. Det är med stöd av denna bestämmelse och det samhällsomfattande uppdrag som man därmed ålagts som Posten anser sig ha rätt att besluta om platsen för uppsättande av postlådor. Något uttryckligt stöd i postlagen för Posten att kräva uppsättning av postlådor på angiven plats finns dock inte. Post- och Telestyrelsen är den myndighet som regeringen har utsett att utöva tillsyn över postverksamheten. Den 31 augusti 2005 beslutade Postoch Telestyrelsen om allmänna råd för utdelning av post, PTSFS 2005:5. Följer postoperatören som innehar det samhällsomfattande uppdraget dessa allmänna råd, så anses denne fullgöra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Av de allmänna råden framgår att Posten anvisar plats för postlådans placering. Enligt Posten gäller detta även för väghållare av enskild väg. Vid anvisande av plats för uppsättning skall Posten ta hänsyn till trafiksäkerhetsaspekter och möjligheterna till god väghållning, vilket från väghållarens sida får tas till intäkt för att de praktiska följderna av Postens tämligen långtgående tolkning av sitt samhällsomfattande uppdrag får begränsade praktiska följder. Det kan konstateras att det vid uppsättning av postlådor inom vägområdet till allmän väg krävs tillstånd av väghållaren, dvs. Vägverket. I konsekvens härmed borde inte heller Posten inom vägområde för enskild väg ha rätt att anvisa plats för postlådor utan tillstånd från väghållaren. Av de allmänna råden framgår dock att om en dylik fråga inte kan lösas i samförstånd mellan Posten och postmottagaren har Posten rätt att istället lämna posten på närmaste utlämningsställe. Väghållaren har således ett uppenbart intresse av att beakta medlemmarnas intresse av en väl fungerande posttjänst vid en eventuell diskussion med Posten om plats för uppsättning av postlådor. Rasmus Rodhe Insändare: Varning för oseriösa täktägare! Karlstad Tenvik Sällaby SFF tillsammans med flera vägföreningar i dess omedelbara närhet omsätter årligen upp till 100 tkr i enbart inköp av grus. Huvudvägen för dessa går rätt igenom ett täktföretag. Därmed borde allt vara frid och fröjd. Upphandling av väggrus tillgår enligt anbudsförfarande där alla tänkbara täktföretag ombeds lämna ett anbud för en tid av två år. Men vem skulle kunna konkurrera med ett företag som har hela verksamheten på ort och ställe? Inte utan förvåning konstaterar vi i samband med anbudsöppning att täktföretaget, beläget direkt i anslutning till aktuell väg, har ett pris som är högre än företag som ligger långt därifrån!! Vi drar oss då till minnes att aktuell täktägare vid ett annat sammanhang uttryckt förvåning att han fått en leverans till kund åtskilliga mil därifrån, trots att det fanns lokala täktföretag. Uppenbarligen är det så att många täktföretag, i sin omedelbara närhet tillämpar ett monopolistiskt synsätt, nämligen att sätta upp priset precis så högt att ingen utomstående kan konkurrera. Det vill säga, inte ett fast pris i grop för alla kunder med ett rimligt distributionspåslag utan hur mycket kan vi ta ut? Samtidigt med detta synsätt ge det lägsta tänkbara priset till perifert belägna köpare. Alltemellanåt kommer då gissningen att gå fel, man förlorar då såväl bra kunder i sin omedelbara närhet samtidigt som man får leverera med liten vinst till avlägsna köpare. Täkttillsånd meddelas av länsstyrelsen. Kanske borde dessa därför ha insyn i företagens bokföring eftersom detta oetiska vinstintresse inte bara kostar köparna, och därmed också stat och kommun i form av högre bidrag, utan även belastar miljön genom ökade och onödiga transporter. Styrelsen för Tenvik Sällaby SFF Partierna har svarat på REV:s frågor angående enskilda vägar förra numret av REV Bulletinen I publicerades det brev som vi sände till våra partiledare. Förutom de tre frågor som vi ställde fanns också kortfattade bakgrundsfakta. På följande uppslag återges frågorna och svaren. Nu är det, som Sven I skriver i sin ruta, upp till Er, vördade läsare, att kommentera svaren. Sänd Era synpunkter till oss före den 1 maj så för vi om möjligt dessa vidare för ytterligare kommentarer till kommande nummer. Varsågod, vänd på bladet, läs svaren, tänk till och låt oss ta del av Era synpunkter! Bengt Allfors 5

6 Frågorna som REV ställt Hur ser ni allmänt 1 på situationen för de bidragsberättigade enskilda vägarna? Hur ska vi bäst kunna vidta de åtgärder som den framtida traf ikökningen kommer att kräva på det vägnät som får en allt större betydelse för vår samhällsutveckling? Anslaget till enskilda väghållare ligger i dag ca 300 mkr under statsbidragsförordningens intentioner, hur skulle Ni vilja förändra detta? Hans Stenberg, ledamot i Traf ikutskottet (s) Många av de enskilda vägarna har stor betydelse för samhället och därför är det av stor vikt att det f inns möjlighet att ge bidrag upp till de procentsatser som anges i statsbidragsförordningen. Kostnaden för statsbidrag till det enskilda vägnätet måste sedan givetvis vägas mot andra angelägna behov i statsbudgeten. Vartefter budgetläget förbättras bör dock anslaget till de enskilda vägarna kunna höjas. Lars Ohly (vp) De enskilda vägarna fyller en viktig funktion i samhället. Vänsterpartiet anser att kommunikationer och infrastruktur som är av betydelse för många människor måste säkerställas genom att vara öppna och tillgängliga för alla. Det är därför viktigt att det f inns statsbidrag till enskilda vägar, eftersom statsbidraget ska ses som en kompensation till de enskilda väghållarna för att de håller vägarna öppna för allmänheten. Under 90-talet var det väldigt många verksamheter inom den statliga budgeten som drabbades av nedskärningar, så även statsbidrag till drift och underhåll för enskilda vägar. Sedan dess har statsbidraget ökat och i den senaste budgetpropositionen för år 2006 (som är en uppgörelse mellan vänsterpartiet, miljöpartiet och socialdemokraterna), ökade bidraget från kr till kr år För år 2007 beräknar de tre samarbetspartierna anslaget till kr och för 2008 beräknas anslaget uppgå till kr. Jämfört med 2005 så kommer anslaget till enskilda vägar 2008 ha ökat med drygt 11 procent. Denna utveckling välkomnar vi! Partiernas svar Det är viktigt att komma ihåg att det även f inns en rad andra verksamheter inom den gemensamma sektorn som behöver ökade resurser. Det gäller t.ex. tandvården, äldrevården, förskolan och skolan. Därför krävs det avvägningar mellan de resurser vi har till förfogande och fördelningen av dessa mellan olika verksamheter. Peter Eriksson o Per Bolund, politiskt sakkunning (mp) En situation med försämrad bärighet och framkomlighet på enskilda vägar är en mycket oroande utveckling. Miljöpartiet har drivit igenom en kraftig ökning av anslaget för bärighet och tjälsäkring på det statliga vägnätet. Eftersom en stor del av traf iken går på enskilda vägar är det rimligt att även det enskilda vägnätet bör få motsvarande satsning. Vi anser att resurser bör tas från nybyggnad av väginfrastruktur och satsas på drift och underhåll av vägnätet, både den statliga och den enskilda delen. Bidragsvägarna får 2 allt svårare att klara traf ikutvecklingen, vilket aktualiserar frågor om att införa traf ikrestriktioner, till exempel mot främmande eller tung traf ik. Är en sådan utveckling acceptabel på ifrågavarande vägar? En förutsättning för att statsbidrag ska utgå är att vägarna hålls öppna även för främmande traf ik. Det är självklart inte acceptabelt om en stor del av de enskilda vägarna stängs för främmande traf ik. Däremot måste det naturligtvis f innas en möjlighet att begränsa den tunga traf iken om vägen inte är dimensionerad för att tåla sådan traf ik. Det är tveksamt med restriktioner på bidragsvägar, eftersom statsbidraget just är ämnat till att kompensera för den allmänna traf ikens påverkan på de enskilda vägarna. Sker en ökad traf ikutveckling måste vi i stället diskutera nivån på statsbidraget, som under de kommande tre åren enligt de tre samarbetspartiernas budgetplanering leder till en ökad budgetram. Nej, miljöpartiet anser att vägarna ska hållas öppna för samtliga traf ikanter. Skulle det utifrån en 3 politisk bedömning vara värdefullt om framtida behov av väghållningsåtgärder struktureras och redovisas i form av alternativa program och mål för enskild väghållning? Det kan gälla utförande av enkla, miljömässiga beläggningar, förstärkning av vägkroppen, förbättrad avvattning etc. Detta skulle också på sikt innebära nämnvärda besparingar. Det är alltid till fördel om man har tydliga och väl underbyggda utgångspunkter för en diskussion. Utgångspunkten för bidragen till enskilda vägar är vägens betydelse för att uppnå de transportpolitiska målen, samt en avvägning mot andra för samhället angelägna målsättningar. Frågan är intressant, men även svår att svara på. Det skulle i sådana fall betyda att statsbidraget i större utsträckning styrs från centralt håll. Det kan vara bra om man är klar över vad man vill åstadkomma. I annat fall kan en sådan styrning bli kontraproduktiv, eftersom de lokala väghållarna antagligen i större utsträckning själva vet vilka behov som behöver åtgärdas på den enskilda vägen. Ja, det behövs bättre beslutsunderlag, och det skulle därför vara värdefullt med denna typ av redovisning. 6

7 Göran Hägglund (kd) De enskilda vägarna är utan tvekan en av de delar i transportsystemet som lidit mest av det röd-gröna regeringssamarbetet och dess nedprioritering av allt vad vägar heter. Lösningen på dagens problem stavas mer resurser. I Kristdemokraternas budgetalternativ för 2006 föreslog vi en anslagsökning till vägnätet på 600 miljoner kr jämfört med regeringens budgetproposition. Bidragen till enskilda vägar föreslog vi skulle öka med 10 procent, 70 miljoner kr, till 760 miljoner kr. På sikt behöver nivån öka ytterligare. Maud Olofsson o Sven Bergström, ledamot av traf ikutskottet (c) Centerpartiet har varit pådrivande för en högre ambitionsnivå så att också det enskilda vägnätet kan ges en godtagbar standard. Efter den socialdemokratiska regeringens halvering av statsbidragen i mtten av 90-talet till 330 mkr, var det centerpartiet som ett par år senare drev fram i stort sett en återställning av bidragsnivån. Vi har därefter fortsatt kräva en successiv höjning av nivåerna och vi har konsekvent betonat vikten av att ge enskilda vägar tillfredsställande förutsättningar, så att riksdagens transportpolitiska mål kan uppfyllas. För att detta ska vara möjligt måste regeringen och riksdag dels kunna följa kostnadsutvecklingen, dels kunna bedöma behovet av eventuella omfördelningar mellan årligt och särskilt bidrag. Vi anser att regeringen och samarbetspartierna i frågor om kostnadsutveckling och bidragsfördelning har fått allt det underlag som de efterfrågat. Det är väl dokumenterat att bidragen är underdimensionerade och att kostnader för exempelvis reparationer av broar är större än vägsamfälligheter klarar av att bära. I Centerpartiets budgetalternativ har vi anslagit 100 mkr mer till enskilda vägar och vi inser behoven av en fortsatt uppräkning av anslagen.. Det har visat sig f innas en bred politisk majoritet för att avvisa BREV-utredningens förslag om att i stor omfattning överföra allmän väg till enskild väghållning. Däremot är det angeläget att fullfölja andra delar av utredningens förslag, bl.a. om att Vägverket skall ta över ansvaret för s.k. konstbyggnader i form av bl.a. broar Lars Leijonborg o Tina Sandin, partiledarstaben (fp) Folkpartiet har redan tidigare avvisat förslag om sänkta anslag till enskilda vägar liksom BREV -utredningens förslag att lågtraf ikerade statliga vägar skulle föras över till det enskilda vägnätet. Den socialdemokratiska traf ikpolitiken har inte minst under de senaste åtta årens samarbete med de rödgröna stödpartierna inneburit att anslagen till både investeringar, drift och underhålla av vägnätet, både det statliga och det enskilda, urgröpts alltmer. På sikt leder det till en oacceptabel försämring av vägnätet i hela landet. Folkpartiet förordar en större satsning på alternativa f inansieringsmodeller för infrastrukturen s k OPS-lösningar. Därigenom skulle både investeringar, drift och underhåll av vissa vägprojekt kunna ske vid sidan av de statliga anslagsramarna, som därmed i ökad utsträckning skulle kunna användas för vägar som idag inte ryms inom de alltför begränsade ramarna. Tyvärr har regeringen, med största sannolikhet med starkt stöd av sina stödpartier, avstått från att lägga förslag som skulle kunna leda till en användning av alternativ f inansiering av bl a vägar. Fredrik Reinfeldt o Joachim Glassell, traf ikpolitisk handläggare (m) Vi anser att de enskilda vägarna är en viktig del av vägnätet på framför allt landsbygden och att det krävs statligt stöd för att upprätthålla dessa. De enskilda vägarna är öppna för allmän traf ik på i princip samma villkor som allmänna vägar, och utgör därmed en viktig del av vårt kommunikationssystem, de har stor betydelse för möjligheten att leva och bo på landsbygden men också för bland andra turism- och skogsindustrin. Därför är vi angelägna om att väsentligt förbättra förutsättningarna för de enskilda vägarna. Vi moderater vill satsa sju miljarder kronor mer än regeringen på vägarna under två år för att komma till rätta med de värsta bristerna i vägnätet. I detta paket ligger en satsning på de enskilda vägarna för att komma till rätta med den nedrustning av det enskilda vägnätet som vänsterkartellen åstadkommit. Varje enskild väg som av ekonomiska skäl stängs för främmande eller tung traf ik måste betecknas som en svår förlust. Vi har en sådan nivå på skatterna i Sverige att staten ska kunna bidra till att i princip hela vägnätet hålls öppet för allmänheten. Traf ikrestriktioner som drabbar näringslivet vore dessutom mycket olyckligt för den regionala utvecklingen i stora delar av landet. Centerpartiet avvisar en utveckling där man blir tvungen att införa traf ikrestriktioner på de enskilda vägarna. Det är ett samhälleligt ansvar att anslagen till de enskilda vägarna svarar mot de verkliga behoven. De är enligt vår mening mycket viktigt att det enskilda vägnätet kan hållas öppet för allmän traf ik på i princip samma villkor som allmänna vägar. De enskilda vägarna är av avgörande betydelse för vår unika tillgänglighet till naturen, jakten, f isket, bär- och svampplockningen och till landsbygdens kulturlandskap.en bra standard på de enskilda vägarna är också oerhört viktigt för landsbygdsföretagens och skogsnäringens transporter. Nej, en sådan utveckling skulle inte vara acceptabel. Vi måste ha ett vägnät med en acceptabel minimistandard. Däremot vill vi komma åt den tunga traf ikens överlaster, som utgör ett hårt tryck inte minst på det enskilda vägnätet. Vi anser att ett rikt land som Sverige skall ha en god standard på vägnätet. Därför är det oacceptabelt på sikt med restriktioner till följd av underf inansiering av vägnätet. Vi anser att mer pengar måste till för att säkerställa att Sverige har den vägstandard som vi kan förvänta oss. Det bidragsberättigade enskilda vägnätet måste underhållas med minst samma långsiktighet och rationalitet som statliga vägar. Så ja, det vore värdefullt om de statliga bidragsinsatserna tog sin utgångspunkt i en planering med tydligare mål och i högre grad f ick formen av långsiktiga program. Det är naturligtvis eftersträvansvärt att det framtida behovet av väghållningsåtgärder struktureras så att det ger bästa möjliga effekt. Vi har alltid hävdat att ett bra vägunderhåll, en välskött väg, alltid är bäst också ekonomiskt ur ett långsiktigt perspektiv. Som i svaret på fråga 2 menar vi att även det enskilda vägnätet måste hålla en given minimistandard. Däremot kan man säkert tänka sig förenklingar både i upphandling och utförande av insatser för det enskilda vägnätet. Det kan vara värt att se över. Vi anser att det är en självklarhet att Riksförbundet Enskilda Vägar skall beredas möjlighet att bistå med kunskap om det enskilda vägnätets behov. 7

8 Insändare Ändrade andelstal lantmäteriets kostnader ett återkommande problem? Våren 2005 beslutade vi på ett styrelsemöte att ändra andelstalen för 5 fastigheter för vilka användningssättet stadigvarande ändrats från fritidsboende till permanentboende och vice versa. Detta skedde helt i överensstämmelse med den fastighetsrättsliga beskrivning som upprättades i samband med en omprövningsförrättning Beslutet skickades därefter till Lantmäteriet för registrering. Fakturan från Lantmäteriet ser i korthet ut som: Projekt/Ärendenr. Antal tim a pris Belopp (kr) (kr) Överenskommelse enl 43 AL (ÖKAL) Förrättningshandläggning 2, Överenskommelse enl 24a AL (ÄDAL) 0, SUMMA Således 624 kr per ändrat andelstal, vilket är ungefär den utdebitering vi har per normalfastighet. Vi överklagade denna faktura till Fastighetsdomstolen, via Lantmäteriet, på 2 grunder. 1. Vi hävdade att proceduren enl 43 AL inte behövs för registrering av nya andelstal. 2. Vi ifrågasatte tidsåtgången, 3 tim, för registrering av 5 nya andelstal. Av Lantmäteriets yttrande till Fastighetsdomstolen framgår följande: De bestrider ändring av den överklagade fakturan. De medger att överenskommelse enligt 43 AL inte behövs, det var en felaktighet och skulle vara 24a AL i stället. De beskriver proceduren och tidsåtgången för registrering av andelstal. Av deras svar framgår att de uppskattar tidsåtgången till 2 tim oberoende av antal fastigheter plus 10 min per fastighet. I vårat yttrande hävdar vi att deras beskrivna procedur är mer i överensstämmelse med 43 AL än 24a AL. Fastighetsdomstolens utslag , Mål nr , är på 3 sidor där fakturabeloppet bestäms till kr. Det har kommit till min kännedom att andra föreningar som har klagat på för höga kostnader hos Lantmäteriet och hänvisat till detta utslag inte fått gehör för detta utan i så fall överklagat om de inte är nöjda. Det är naturligtvis beklagligt om föreningarna av kostnadsskäl avstår från att registrera nya andelstal. Mitt förslag är att: REV (åter igen) tar upp denna fråga med Lantmäteriet, går igenom deras procedurer, kollar upp tidsåtgången och försöker få fram en rimlig och för alla likvärdig bedömning. Föreningar som inte är nöjda med Lantmäteriets fakturor överklagar till Fastighetsdomstolen med hänvisning till detta mål. Storudden vägförening, Torö, Nynäshamns kommun. Bernt Danielsson, ordf REV:s kommentarer till Lantmäteriets kostnader Att registrera ändring av andelstal kostar - men en ljusning skymtar vid horisonten. Ändring av andelstal kan ske som överenskommelse enligt 43 anläggningslagen mellan fastighetsägare och samfällighetsförening. Om föreningens styrelse fått rätt därtill i förrättning kan styrelsen själv besluta om ändrat andelstal enligt 24 a samma lag. I båda fallen skall ändringarna in till lantmäteriet för registrering. Lantmäteriet får då enligt särskild förordning ta ut en avgift som skall täcka självkostnaden. Om andelstalen för f lera fastigheter ändras samtidigt blir avgiften per fastighet lägre. Det kan därför vara klokt att samla ihop årets ärenden och sända in dem vid ett tillfälle. Lantmäteriets kostnader upplevs av väghållarna ofta som alltför höga. REV har i olika sammanhang framfört detta till ansvariga på Lantmäteriverket som dock hävdar att man endast debiterar självkostnad för utfört arbete. Statsmakten har uppdragit åt Lantmäteriet att i samråd med Vägverket m f l redovisa lämpliga förändringar vad avser ovan nämnda registreringsförfarande. Förslag lämnades till departementet i september I förslaget ingår bl a att föreningarna själva via Internet skall kunna registrera andelstal. Förhoppningsvis skall detta leda till minskade kostnader. Måtte detta bli verklighet inom en snar framtid. Sture Källgården 8

9 Webbportal för REV-anslutna vägsamfälligheter Enklare och effektivare styrelsearbete. Bättre och mer aktuell information till enskilda föreningar. Det är målsättningen med ett webbprojekt som drivs i samverkan mellan REV:s Bengt Allfors och Mediakontaktens Bo Hultman Arbetet med att skapa den portalbaserade webbtjänsten pågår under våren och försommaren. När det är färdigt ska de föreningar som önskar kunna ha en egen lättskött hemsida till minimal kostnad. Sidorna uppdateras automatiskt med ny information som hämtas direkt från REV. Denna kompletteras med lokal information som föreningen själv lägger in. Portalen bygger på Anxious avancerade Combination-plattform. ( Pilotstudie visade att medlemmarna är mogna för webbtekniken För att säkerställa att projektet låg rätt i tiden genomfördes en pilotstudie där ordföranden i ett 40-tal slumpvis utvalda samfälligheter kontaktades och hade vänligheten att svara på frågor. Av de tillfrågade var nästan alla intresserade av att gå med. Ca 80 % var mycket intresserade. Intressant var också att mycket små föreningar såg nyttan med en egen hemsida. Möjligt att förhandsboka adress under enskildvag Portalen kommer att ha det gemensamma namnet enskildvag.se. Det är både lätt och roligt att underhålla sidorna Genom att lägga föreningens namn före detta får man en komplett webbadress. T ex: stugvagen.enskildvag.se. De som önskar kan redan nu förhandsboka sitt vägnamn. Maila önskemålet till: info@enskildvag.se. Man kan naturligtvis också registrera en vanlig webbadress som länkas till portalen. Detta medför dock en extra årlig merkostnad för registerhållning. Fasta e-postadresser Som ett led i förenklingsarbetet är tanken att varje förening ska ha tre fasta e-postadresser: ordf@stugvagen.enskildvag.se kassor@stugvagen.enskildvag.se styrelse@stugvägen.enskildvag.se Flygaska i mark- och vägbyggnad. Grusvägar Teknik Ny handbok som behandlar f lygaska i mark- och vägbyggnad och som alternativt material i grusvägar - Handboken är tänkt att fungera som en vägledning och ett stöd för alla dem som önskar använda f lygaska i grusvägar eller vid konstruktion av industriytor, säger Hanna Munde, projektledare inom Vattenfall Värme Norden, som själv har stor praktisk erfarenhet från användning. Handboken Flygaska i mark- och vägbyggnad. Grusvägar kan beställas i tryckt form till en kostnad av 300 kronor på SGIs hemsida Den f inns också att tillgå kostnadsfritt i elektronisk form på Starkt förkortat pressmeddelande / Bengt Allfors När man väljer nya ledamöter byter man bara lösenord. Det betyder att den nya styrelsen har tillgång till såväl nya som gamla sparade mail. Mail som riktas till styrelsen kan användas av samtliga styrelsemedlemmar. Fördelar för samfälligheten: Man får ett eget informationsplank på nätet. Man kan administrera egna lokala nyheter samtidigt som man kan se riksnyheter från REV. Man kan lägga ut en lista på styrelsemedlemmarna med namn, tel, adress e-post, etc. Man kan lägga ut en lista på alla lokala kontakter inom Kommunen, Lantmäteriet, uppge vem som ansvarar för snöröjning etc. Valberedningen kan lägga ut förslag på kandidater för omval. Protokoll kan läggas ut i pdfformat. Dokument i form av handlingar, bilder, ritningar etc kan sparas i ett arkiv för att alltid f innas tillgängliga. Möjlighet att skapa en informationsplats för föreningar inom vägföreningen, t ex ett lokalt boule-lag, frivillig skötsel av gemensamma grönytor etc. Kostnaden är mycket låg i förhållande till nyttan. Mer information följer... Bo Hultman 9

10 Stora kunskaper om små vägar Att lita på hela vägen För mer info kontakta: Stig Halldorf Weholite vägtrummor Dim mm Polyeten Korrosionsbeständiga Lång livslängd en avgörande miljöaspekt! Ring för mer information Utgivningsplan: Annonsera i Tekniska fakta/priser Småannonserna enligt exempel t h införs huvudsakligen samlade. Andra storlekar och i färg offereras på begäran, kontakta kansliet Gärna digitalt material. Nummer 2006/2 2006/3 2006/4 2007/1 Sista bokningsdag 3 maj 14 aug 26 okt 9 feb Annonsoriginaldag 11 maj 21 aug 2 nov 16 feb Utgivningsdag, ca 13 juni 12 sep 5 dec 20 mars Bulletinen Annonsexempel: Format 60 x 60 mm Tre införanden på insida kr för svart/vitt kr i färg 10

11 Du får utan kostnad vår kundtidning På Väg Sju nummer per år laddade med läsning om byggande, drift och underhåll av belagda vägar och grusvägar. Kontakta Inga-Greta Knutz, Postadress: Vägverket Produktion, Borlänge Din lokala entreprenör FÖR VÄGEN Trafikspeglar i hög kvalité FÖR VÄGEN Hydro-klean-teknik ger im- och underhållsfri spegel i alla väder. Kontakta oss för beställning och information. Pris från 3.045:- ex. moms & frakt. Konventionella speglar HYDRO speglar Vattendroppar Skikt av Super-Hydrophillic Jämn vattenfilm Vattenfilm Spegelyta Spegelyta Specialisterna på beläggning av Enskilda Vägar Beläggning av grusvägar. Nya slitlager på beläggningar. Hållagning med maskin. Förstärkning med indränkt makadam. Kontakta oss för rådgivning! MASAB ASFALT AB Wiboms väg 8, Solna Tel Arbetschefer: Tel , SKYLTAR VÄGGRIND BOM Det ni behöver finns hos Skogmahuset, Hammerdal Tel Fax

12 Kalla beläggningar för enskilda vägar Till nästan alla asfaltbeläggningar som görs idag använder man en blandning av bitumen och grusmaterial. Bitumen är den tyngsta beståndsdelen som utvinns genom att destillera råolja. Bitumen kan tillverkas så att den får olika konsistens eller hårdheter men de flesta sorter som vi använder i Sverige, stelnar i rumstemperatur. För att kunna blanda bitumen med grusmaterial måste man därför bearbeta bituminet så att det får en mjukare konsistens. Det finns i princip tre sätt att mjuka upp bitumen. Man kan värma upp det till ca 160 C, man kan blanda i lösningsmedel och på så sätt få det flytande eller så kan man göra vad vi kallar, bitumenemulsion som är en blandning mellan bitumen och vatten. Emulsioner behöver inte värmas och det är de som vi normalt använder då vi pratar om kalla beläggningar eller kallteknik. Det finns ett stort antal olika beläggningstyper och tekniker som vi betecknar som kallteknik. Tankbeläggningar är den vanligaste formen av kallteknik där beläggningen tillverkas direkt på vägen genom att bindemedel och stenmaterial sprids var för sig direkt på vägen. Kalla beläggningar är oftast lite enklare att tillverka och därmed i regel billigare än varma beläggningar och är därför ett mycket bra alternativ för de mindre vägarna. lika viktigt som att huset står på stadig grund eller att man har gjort ett riktigt underarbete innan man lackerar bilen. Vatten är vägens största fiende och därför måste man se till att vatten leds bort i fungerande diken och trummor. Körbanan måste ha ordentligt tvärfall så att vatten snabbt kan rinna av ytan. Lämpliga tekniker för detta kan vara kantskärning med lastmaskin, dikning med grävmaskin eller hyvel och byte av trummor. Bristande bärighet i en vägkonstruktion och under en beläggning, ger upphov till sprickor, spårbildningar och kanthäng. Innan man lägger beläggningen måste man därför se till att man har tillräcklig bärighet i undergrunden och även åtgärdar tjälproblem. Här finns en rad olika alternativ som kan höja bärigheten. Det vanligaste är att man tillför krossat bergmaterial som förstärkning och/eller bärlager. Andra alternativ för att höja bärigheten kan vara infräsning av makadam och/eller bitumen. Förstärkning med krossat asfaltgranulat är en metod som är både billig och bärighetshöjande på det mindre vägnätet och som kan kompletteras med en försegling alternativt ett nytt slitlager av t ex ytbehandling eller indränkt makadam. Stenplockning, urgrävning och massutskiftning, isolering kan vara alternativ för att motverka tjälproblemen. Det finns även vissa beläggningstyper som hjälper till att skapa en ökad bärighet. T ex indränkt makadam, s k IM eller RunBase som är en blandning av grov makadam, bitumenemulsion och varm massa. viktigt att hålla efter och laga sprickor och hål för att förhindra att vatten tränger ner i konstruktionen och som annars påskyndar nedbrytningen av vägkroppen. Det finns ett antal enklare former att laga sprickor och hål. Det vanligaste är att man lägger i någon form av kallblandad asfaltmassa i hålen, s k oljegrus. Dessa lagningar kan ibland vara svåra att få dem att hålla. Bättre metoder är därför speciella tankutrustningar för att laga sprickor och hål, s k SR1500 el likvärdigt och för att täta större öppna ytor kan en s k HP27 användas. Bägge maskinerna skapar en blandning av bitumenemulsion och makadam som ger bättre och mer hållbara lösningar. Äldre belagda vägar som t ex oljegrus, Y1G eller likvärdigt kan med tiden Före beläggning Innan en väg ska beläggas med någon form av bitumenblandning, måste man se till att underlaget är rätt. Det är 12 Reparation av bef intliga beläggningar Alla har vi irriterats när vi kör ner i ett potthål i beläggningsytan. Potthålen uppstår oftast på fläckar där bärigheten är otillräcklig och de första tecknen är ofta sprickor och krackeleringar som så småningom utvecklas till riktiga hål. Det är Faktaruta Råolja har troligtvis bildats för miljontals år sedan genom att döda växter och djur samlats på botten av sjöar och havsvikar, täckts av lera och slam och sedan under stort tryck och hög temperatur omvandlats till en komplex blandning av olika kolväten. Denna blandning brukar vi idag kalla råolja.

13 torka ur, bli öppen och tappa sten. På dessa vägar finns ett antal mycket ändamålsenliga metoder. Den enklaste formen är en s k bindemedelsförsegling där man sprider en bitumenemulsion för att täta öppna porer och som sedan tätas med ett tunt lager av sand. Ett bättre alternativ är att göra en ny ytbehandling på den befintliga beläggningen och där olika storlekar på stenmaterial kan användas. Detta ger en betydligt starkare beläggning. I de fall då endast hjulspåren behöver tätas kan man göra en s k spårytbehandling där man i princip lägger en ytbehandling endast i hjulspåren. beläggningstyp på det lågtrafikerade vägnätet. Bindemedlet består normalt av bitumenemulsion och stenmaterialets storlek kan variera beroende på krav på slitage och buller m m. Indränkt makadam, s k IM är ett mycket prisvärt, bundet bärlager. Om den indränkta makadammen utförs som en tät konstruktion, s k IMT, kan beläggningen även användas som slitlager på det lågtrafikerade vägnätet. Dessa beläggningar är bärighetshöjande och dränerande vilket innebär att vatten kan passera igenom beläggningen. Indränkt makadam läggs normalt i tjocklekar om 3-6 cm. Med kall beläggningsteknik kan man förstärka vägar, reparera befintliga beläggningar och lägga nya slitlager. Kall beläggningsteknik är ofta mer prisvärd än andra alternativ och passar därför enskilda vägar. Kall beläggningsteknik är dessutom mer miljövänlig. Björn Carlqvist Vägverket Produktion REV informerar genom INFO-häften Vi har tagit fram några informationshäften som kan rekvireras från kansliet. För närvarande finns följande: Lagen om offentlig upphandling. Underhållsplan för enskilda vägar. Väghållning och miljö. Virkesavlägg vid enskild väg. Försummelse att betala debiterad avgift. Enskild väghållning - vem gör vad? Inför föreningsstämman. Momshantering. Det pågår arbete med flera häften som behandlar intressanta ämnen för väghållare. Se även REV:s hemsida: välj Medlemssidor INFO-häften Nya beläggningar/slitlager Ytbehandling är en enkel form av beläggning där bindemedel och stenmaterial sprids var för sig direkt på underlaget som kan antingen vara grus eller en belagd yta. Ytbehandling kan läggas i ett lager, s k Y1G, Y1B eller i två lager s k Y2G eller Y2B. Ytbehandling är en mycket bra och ekonomisk Ett annat sätt att skapa en belagd vägbana är att använda sig av krossat asfaltgranulat som läggs ut med läggare och som kan kompletteras med en försegling alternativt ytbehandling eller indränkt makadam. De flesta kommuner har tillgång till asfaltgranulat som är ett mycket bra och prisvärt alternativ för de mindre vägarna. Öppet Forum - REV:s diskussionssida Det har framkommit ett behov att på REV:s hemsida kunna utbyta erfarenheter genom att skriva ett inlägg till REV och kunna få andras synpunkter. Vi gör därför ett nytt försök med en sådan funktion. Ett ÖPPET FORUM. På denna sida finns det nu möjlighet att få sina tankar publicerade. Förhoppningsvis också kommenterade. Sänd Ditt inlägg till e-postadressen nedan så kommer det att läggas ut här inom en rimlig tid av den hemsidesansvarige. Naturligtvis måste Du ange namn och föreningstillhörighet. oppet.forum@enskildavagar.se Välkomna med bidrag! 13

14 Styrelsearbetet en verklighetsanknuten förenklad handledning Detta är del 3 i denna kortserie. Den handlar om Gruskornets samfällighetsförening som har haft föreningsstämma, konstituerade styrelsesammanträdet och några ytterligare styrelsesammanträden. Det tidigare relaterade verksamhetsåret ligger nu bakom oss. Dagens möte är således det första på det nya verksamhetsåret. Det är dags att summera föregående års verksamhet och förbereda den ordinarie föreningsstämman. Viss reklam för REV-produkter förekommer i denna artikelserie. Del 3 Olle förklarade sammanträ det öppnat och hälsar alla välkomna till ett nytt verksamhetsår i Gruskornets samfällighetsförenings styrelse. Olle klargjorde också att det är den gamla styrelsen som verkar fram till dess föreningsstämman hållits. Ingen frånvarande. Föredragningslistan hade Per sänt ut som vanligt. Följande dagordning hade bifogats kallelsen: 1. Mötet öppnas 2. Fastställande av dagordning 3. Genomgång av föregående protokoll 4. Ekonomisk rapport 5. Skrivelser 6. Rapporter 7. Verksamhet 8. Lantmäterifrågor 9. Inför föreningsstämman 10. Övriga frågor 11. Nästa möte 12. Avslutning Olle frågare om det fanns några övriga frågor att anteckna till dagordningen. Ingen yttrade sig varför Olle frågade om man kunde arbeta efter den förslagna dagordningen, vilket besvarades med ja. Under punkten 3, genomgång av föregående protokoll, klargjorde Olle att den handlingsgång som man beslutat i början av verksamhetsåret hade fungerat bra. Den innebar att man under varje punkt förbundsstämma behandlar de från föregående möten beslutade åtgärder. Därefter behandlas nytillkomna ärenden. Därmed tappas inte gamla ej slutförda ärenden bort. Inga synpunkter fanns på protokollet 14 som beslutades läggas till handlingarna. Nisse Nyman, som hade valts in i styrelsen vid senaste föreningsstämman, undrade om vi kunde publicera styrelseprotokollen på föreningens kommande hemsida. (som Mimmi Mätare och Kalle Krona fått till uppgift att hantera, mer om detta under punkten Rapporter.) Olle förklarar att styrelsens protokoll inte är offentliga och således inte bör läggas ut på hemsidan. Detta för att styrelsen bl a ska kunna diskutera angelägenheter som kan vara känsliga. De enda förutom styrelsen som står med på protokollens sändlista är föreningens revisorer. Protokoll från föreningsstämmorna är däremot offentliga. Under punkten ekonomisk rapport, redovisade Kalle Krona aktuella resultat- och balansrapporter. Kalle förklarade att det nya rapportutseendet erhålls i och med att föreningen köpt ett integrerat register- och bokföringsprogram efter att ha sett en annons i REV Bulletinen. Lånet som erhållits av Nordea, genom REV, för byggnationen av räcket efter den sida av Porfyrvägen som har en brant slänt ned mot Djupsjön hade bokförts på separat konto. Lånesumman hade så när som på 400 kr räckt till. Statsbidraget hade erhållits med samma summa som föregående år. BREV-utredningen (Bidrag och regler för Enskild Väghållning) hade diskuterats på ett tidigare möte. I styrelsen trodde man inte att den skulle komma att påverka föreningens omfattning, då dess vägar anslöt till en kommunal väg. Enligt utredningen bör Vägverket överta drift och underhåll av bland annat broar. Kan gälla föreningens bro över Långån. Beslutades att Olle skall ta kontakt med Vägverket angående ett eventuellt övertagande. Årets resultat visade att föreningens ekonomi var i god balans. Vi återkommer om ekonomin under punkten 9, Inför föreningsstämman föreslår Olle. Man övergår till punkten Skrivelser, inga kvarstående åtgärdspunkter f inns. Först ett brev från Paulina Parkman som vill att styrelsen ser till att en skrotbil, som stått utanför hennes fastighet i två månader, forslas bort snarast. Bilen har numera några sönderslagna rutor och kan anses som både en fara och en olägenhet i området. Nisse har läst på REV:s hemsidor om ett informationsblad Anmodan om bortforsling av traf ikfarliga hinder. Nisse får i uppgift att ta reda på omständigheterna, kontakta ägaren, och om nödvändigt kontakta kommunen för att få hjälp. Man konstaterar också att bilen står ganska nära Tvärvägen varför den kan anses som ett traf ikfarligt hinder. Niklas Näring begär av styrelsen att få uppgift om vilken moms som föreningen betalat. Näring driver ett mindre företag med specialisering på tillverkning av inredningsdetaljer till fordonsindustrin. Näring anser att han kan göra momsavdrag i sin rörelse för den moms som föreningen betalar. Kalle Krona tar på sig att sammanställa alla momsbelopp som föreningen erlagt under just avslutat verksamhetsår. Denna summa delas upp på alla andelar som ingår i föreningen och Näring meddelas den summa som hans andel motsvarar. Blankett för detta f inns på REV:s hemsida påpekar Nisse. Det är enligt reglerna så att endast den del som kan hänföras till näringsverksamheten utgör underlag för denna beräkning påpekar Mimmi. Kalle tror inte att det är möjligt skilja på bostadsdelen och näringsdelen i föreningens andelsuppgifter, varför redovisade belopp hänför sig till hela fastigheten.

15 Från Laila Lampinen hade inkommit en motion angående dålig belysning på Gnejsvägen, speciellt utanför hennes fastighet. Laila önskar att föreningen kompletterar med en belysningsstolpe. Åke ansåg att det nog var befogat med denna komplettering. Styrelsen beslutade enligt Åkes förslag. Frans som haft uppdraget vid kompletteringen av belysningen på Granitvägen ombads att ta kontakt med Elbolaget igen. Under punkten rapporter framgick av föregående protokoll att föreningens vägnamnsskyltar borde ses över och i ett fall kompletteras. Åke hade som vanligt fått det jobbet som han nu rapporterade att han utfört bara någon vecka efter föregående möte. Skyltarna hade han beställt efter att ha sett en annons i REV Bulletinen. Nisse rapporterade att han deltagit i den traf iksäkerhetsgrupp som skolan organiserat och att denna grupp nu utformat en skrivelse till alla föräldrar till skolbarnen, att lämna barnen i korsningen innan skolan och sedan svänga höger mot infartsvägen för att på så sätt minimera traf ikfarliga vändningar utanför skolan där många skolbarn rör sig. Därefter hade traf iksituationen blivit bättre ansåg föräldraföreningen som också är med i gruppen. Mimmi Mätare rapporterade om styrelsens planer om att hon och Kalle Krona fått till uppgift att ta fram ett förslag till hemsida för Gruskornets SFF. Vid kontakt med REV hade framkommit att man inom förbundsstyrelsen arbetar med att kunna erbjuda medlemmarna en enkelt, funktionell och billig lösning. Man beslutade att avvakta information från REV. Verksamhet. Underhålls- och förnyelseplanen från förra årets föreningsstämma, hade legat till grund för allt arbete och också huvudsakligen kunnat följas. Vid föregående styrelsemöte hade den reviderats med anledning av de uppgifter som styrelsemedlemmarna anmodats inhämta. Sammanfattningsvis ansågs att Skiffervägens beläggning var dålig, många sprickor och f lera potthål hade lagats de senaste åren. Beslutades att belägga med någon typ av Y1B. Tveksamheter uppstod då Frans läst i REV Bulletinen om skiftande erfarenheter av denna beläggning. Beslutades att Olle och Frans undersöker närmare med f lera leverantörer om vilka garantier m m som de kan erbjuda. Asfalt är säkert det bästa men troligtvis för kostsamt ansåg man i styrelsen efter det att Åke, med sina erfarenheter, förklarat kostnadsbilden i stort. När lantmäterifrågorna kom upp meddelade Mimmi att fastigheten på Porfyrvägen 22 hade registreras som avsedd för permanentboende hos Lantmäteriet. Man hade enligt rekommendation från REV av avgiftsskäl väntat med denna anmälan tills för ca två månader sedan. Några f ler fastighetsförändringar som erfordrade anmälan hade emellertid inte uppstått. Inga nya lantmäterifrågor anmäldes. Dagens möte handlar också om punkten Inför föreningsstämman. Olle började med att fråga alla ledamöterna om någon hade för avsikt att avsäga sig vidare arbete i styrelsen. Ingen yttrade sig varför Olle avsåg att meddela valberedningens sammankallande detta. Per Penna och Kalle Krona hade tillsamman tagit fram ett förslag till ett häfte som skulle skickas till alla fastighetsägare. Man hade för några år sedan kommit överens om detta förfarande för att kunna informera medlemmarna, 398 st fastigheter, om föreningens verksamhet. Häftet genomgicks noggrant i enlighet med följande innehåll som här redovisas i sammandrag: Dagordning - 19 punkter -- Huvudsakligen enligt stadgarna Årsredovisning - Förvaltningsberättelse -- Styrelsens ledamöter -- Kassaförvaltare -- Revisorer -- Sammanträden m m -- Medlemmar -- Resultaträkning -- Balansräkning --- Noter, d v s förklaringar till vissa poster -- Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse Kalle hade haft kontakt med revisorerna. Bokslutet var klart men revisorerna ville gärna se hela informationshäftet med budget och övrigt. Därmed var det klart för alla att man på dagens möte måste besluta om alla siffror i budgeten och även andra som kommentarer till vissa poster speciellt på utgiftsidan. Budgetförslag Flera i styrelsen hade synpunkter på de belopp som Kalle hade budgeterat. Efter diskussion enades man om alla poster och siffror. Därmed kunde styrelsen också besluta om att rekommendera föreningsstämman om oförändrade avgifter med den motiveringen att budgeterat resultat innebär ett mindre överskott utöver posten Övrigt som kan komma att belastas vid oförutsedda utgifter av allahanda slag. Styrelsen beslutade införa följande text i slutet på denna punkt: Ovanstående budgetförslag är baserat på en utdebitering av 500 kr per andel. Andelarna är fastställda vid förrättning, för några fastigheter korrigerade av styrelsen och i dessa senare fall registrerade hos Lantmäteriverket. Styrelsen föreslår föreningsstämman att fastställa denna utdebitering. Styrelsen hemställer också att inbördes omdisponering av anslagen får äga rum. 15

16 Planerade arbeten/ traf iksäkerhetsåtgärder Betalning av vägavgifter Man beslutade införa följande text: Vi vill påminna om att debiterade vägavgifter skall vara erlagda senast enligt i debiteringslängden angiven förfallodag, Vid betalningspåminnelse debiteras en förseningsavgift på 50 kr. Fastigheten står i pant för debiterad vägavgift. Vägavgifter, ej betalda efter en påminnelse, överlämnas till Kronofogdemyndigheten. Ägarbyten - Anmälan om ägarförändring Medlem som säljer sin fastighet är skyldig att till vägföreningen anmäla ägarbyte. Vägavgifterna debiteras den som står registrerad som fastighetsägare i fastighetsregistret vid räkenskapsårets början. Fastigheten står som pant för vägavgiften och avräkning av vägavgifter för del av bokslutsår regleras mellan säljare och köpare. Använd gärna blanketten på följande blad för meddelanden till vägföreningen eller kontakta oss per telefon (telefonsvarare f inns) eller via kansliet@gruskornet.se Här infogas en blankett som medlem enkelt kan fylla i och sända till föreningsadressen. Vägdiken Styrelsen uppmanar vägföreningens medlemmar att hålla vägdiken utanför sina fastigheter fria från buskar och annan vegetation. Se sista sidan. Vägdiken och vägtrummor mellan körbanan och tomtmark skall underhållas av fastighetsägaren och får inte fyllas igen utan skriftligt medgivande. Fastighetsägaren är själv ansvarig för eventuella ytvattenskador som kan uppstå p g a dåligt underhållna vägdiken. Föreslagen budget är baserad på ovanstående egeninsats. Skyltar och armaturer Anmäl skadade eller nedrivna skyltar tfn Trasig vägbelysning anmäls direkt till Bygdens Energi AB tfn Motioner Inkommen motion från Laila Lampinen redovisas här. (Styrelsen kommer att på förenigsstämman redovisa att man har handlagt motionen på så sätt att man begärt in kostnadsförslag från Elbolaget). Information på Internet För att förbättra informationen till medlemmarna avser styrelsen att skapa en hemsida på Internet under adressen: Mer om denna styrelses arbete följer i nästa nummer av REV Bulletinen Nisse Nyman frågade om det verkligen var nödvändigt med en sådan här omfattande tryckt redovisning. Olle Ordning förklarade att man i mindre föreningar kan klara sig med en enklare redovisningsform men att alla uppgifter till och med budgetförslaget måste redovisas på något sätt ett häfte liknande detta är bra i en sådan stor förening som Gruskornets. Vidare beslutades att Kalle ska ta fram en debiteringslängd. På REV:s hemsida f inns exempel på hur en sådan bör vara utformad för att, i den händelse någon medlem inte har betalat inom förskriven tid och efter en påminnelse, kunna gå vidare till Kronofogden. Kalle skall också ta fram en röstlängd som de på föreningsstämman närvarande har att fylla i. Kallelsen till föreningsstämman d v s häftet skall enligt stadgarna överlämnas till postbefordran senast 14 dagar före stämman. Kalle var medveten om detta. Lokalen i Folkets Hus hade Åke bokat. Därmed ansågs förberedelserna inför föreningsstämman vara avklarade. Under punkten övriga frågor framkom inget som Olle ansåg behövas protokollföras. Styrelsen beslutade att hålla nästa sammanträde en och en halv timme före förbundsstämman på samma plats. Olle tackade för deltagandet och förklarade mötet avslutat Bengt Allfors Följande hälsning till alla REVar kom häromveckan till kansliet: Jag vill tacka och hälsa till alla medlemmarna för så många trevliga och framförallt roliga samtal jag haft under de åtta år jag fanns på kontoret. Hälsningar Anita Edholm. Därmed slöts ännu en epok för den administrativa funktionen vid REV. Den epok som Arne Eidlerth och Anita startade på Drottninggatan med stora skratt och härlig stämning, syftande till att ge medlemmarna bästa möjliga service. REV var fortfarande en liten 16 Anita hälsar... organisation, men en organisation som växte så det knakade. För Anita gällde det att ibland klara stora uppgifter med små resurser. Hon lärde sig snabbt att kostnadsmedvetenhet är naturligt för REV:s medlemmar och hon kom också snart underfund med att skulle man Hälsningar från Anita Edholm klara gubbarna ute i landet gällde det att kunna svara för sig och inte vara rädd för att tala klarspråk. En egenskap som innebar att skratten ofta ekade mellan väggarna på det minimala kontoret. Vi som är kvar på kansliet vill på egna och många medlemmars vägnar tacka för åren, lyhördheten, tålamodet, servicekänslan och den glada, positiva uppkäftigheten. Tack Anita och lycka till! Detta innebär också att vikarierande Maria Sundström blivit fast anställd som ansvarig för kansliet. Sven Ivarsson

17 Försäkringsbesked Försäkringsbesked Försäkring nr N avseende medlemmar i Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) Försäkringen gäller för REV och till REV anslutna medlemmar i egenskap av väghållare och för sådan verksamhet som ingår i medlems stadgar. Försäkringen gäller också för REV eller medlem såsom ägare av gemensamma lekplatser, båt- och badbryggor samt fastigheter och byggnader. ANSVARSFÖRSÄKRING Vid skadeståndskrav som omfattas av försäkringen och som överstiger grundsjälvrisken åtar sig If att: o utreda om er förening har skadeståndsskyldighet o förhandla med den som kräver skadestånd o föra den försäkrades talan vid rättegång och betala rättegångskostnaderna o betala det skadestånd som den försäkrade är skyldig. Högsta ersättning vid person- och sakskada: 10 miljoner kronor per skada, max 20 miljoner kronor per år. Självrisken är 10 % av basbeloppet. STYRELSEANSVARSFÖRSÄKRING Försäkringen gäller för skadeståndskrav mot styrelseledamot i föreningen. Försäkringen gäller inom Norden. Högsta ersättning per år och skada är 50 basbelopp. Självrisken är 10 % av basbeloppet. RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING Försäkringen omfattar kostnader i samband med tvist, mål eller ärende. Gäller inom Norden. Högsta ersättning är 5 basbelopp per skada, max 50 basbelopp per försäkrad förening och försäkringsår. Självrisken är 20 % av skadebeloppet, dock lägst 10 % av basbeloppet per tvist. EGENDOMSFÖRSÄKRING FÖR VERKSAMHETEN Försäkringen är en Allriskförsäkring och omfattar bl.a. brand, inbrott, vatten och rån för Försäkrad egendom Högsta ersättning Byggnad, inkl maskinutrustning 5 basbelopp Inventarier, redskap och verktyg avsedda för 2 basbelopp föreningens verksamhet Vägbommar 2 basbelopp Ritningar, arkivalier och datamedia 2 basbelopp Pengar och värdehandlingar o förvarade i värdevalv, värdeskåp, 1 basbelopp deponeringsskåp, servicebox, kontantautomat, kassaskåp eller säkerhetsskåp enligt svensk standard eller i värdeskåp enligt europeisk standard LPS 1183 o förvarade på annat sätt 20 % av basbeloppet o vid rån och överfall 2 basbelopp Trädgård och tomt 2 basbelopp Självrisken är 10 % av basbeloppet. Skadeblanketter f inns att hämta på REV:s hemsida 17

18 Försäkringsbesked ÖVERFALLSFÖRSÄKRING Gäller för personskada genom misshandel eller annat uppsåtligt våld som inträffar på försäkringsstället och vid tjänsteresa för föreningens räkning inom Norden. Försäkringsbeloppet är upp till 5 basbelopp vid vare skada. Självrisken är 10% av basbeloppet. KRISFÖRSÄKRING Ersätter kostnad för kristerapi för medlemmar och anställda i föreningen, som till följd av brand, explosion på försäkringsstället drabbas av psykisk kris. Ersättning lämnas även vid olycksfall, inbrott rån eller överfall. Ingen självrisk. FÖRMÖGENHETSBROTTSFÖRSÄKRING Försäkringen gäller för ekonomisk förlust som drabbar föreningen genom brott, t.ex. förskingring eller bedrägeri, som begås av en person som är anställd eller förtroendevald av föreningen. Försäkringen gäller inom Norden. Högsta ersättning per år är 25 basbelopp för skador som inträffar under ett och samma försäkringsår. Självrisken är 10 % av basbeloppet. Basbeloppet 2006: är kr. Villkor: AA801 Allm Avtalsbestämmelser, K790 Prissättning, K755:2 Samfällighet, K757 Tillägg till samfällighet samt GR112 Tillägg Riksförbundet Enskilda vägar. OLYCKSFALL Försäkringen gäller i Norden vid olycksfallsskada som drabbar den försäkrade under arbete i vägföreningens regi. Försäkringsmoment: Försäkringsbelopp: Medicins invaliditet 10 basbelopp Ekonomisk invaliditet 20 basbelopp Dödsfallskapital 0,5 basbelopp Läke-, rese- och tandbehandling Nödvändiga och skäliga Rehabilitering Merkostnader: - personliga tillhörigheter - extrakostnader under akut läkningstid 2 basbelopp 0,5 basbelopp 3 basbelopp Ingen självrisk. Villkor: Allmänna försäkringsvillkor Olycksfallsförsäkring, 1 januari FÖR ATT OMFATTAS AV FÖRSÄKRINGEN Krävs medlemskap i Riksförbundet Enskilda Vägar, kontakta därför kansliet på telefon eller Premien för försäkringen ingår i REV:s medlemsavgift. För ny medlem gäller försäkringen från och med att medlem blivit antagen. VART VÄNDER JAG MIG Vid allmänna försäkringsfrågor Martin Felldin, Brim AB, Sven-Erik Spjut, Brim AB Vid skada REV's kansli, ATT TÄNKA PÅ VID SKADA Anmäl skadan så snart som möjligt. Lämna inga utfästelser eller garantier för ersättning till några skadelidande. Komplettera gärna med fotografier vid ansvarsskada. 18

19 Anmälnings-, ändrings- och beställningsblankett Klipp ur sidan, tejpa och sänd den till REV (portot betalt) eller faxa hela sidan till Till REV, Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan STOCKHOLM Föreningsnamn: önskar bli medlem i REV från och med: Vägförening Vägsamfällighet Samfällighetsförening (datum) är medlem och vill nu komplettera vår förenings uppgifter Kommun: Län: Vi har m väg totalt, varav m med statsbidrag. (Vägnummer: ) I organisationen ingår det medlemsfastigheter. Vid komplettering: Medlemsnummer Tidigare kontaktperson Kontaktperson: Namn Adress Postnr Ort Tfn dagtid Tfn bost E-post Kassör Namn Adress Postnr Ort Tfn dagtid Tfn bost REV:s verksamhetsperiod omfattar tiden 1 juli juni Medlemsavgiften för ett år är 750 kr + 55 kr per påbörjad km. (Försäkring ingår). För innevarande verksamhetsår (1 juli - 30 juni) sker avisering av medlemsavgiften i oktober. Beställer även ex av handboken EVA-REV. Medlemspriset är 450 kr. För icke REV-medlem kostar EVA-REV 650 kr. Moms, 6%, och porto tillkommer för alla. Värvad av: Förening: Underskrift: <--OBS!! Bulletinen 1 /

20 Avsändare: Vik här och tejpa ihop Frankeras ej REV betalar portot REV, Riksförbundet Enskilda vägar SVARSPOST Kundnummer STOCKHOLM 20