Förebyggande hembesök i Umeå kommun

Transkript

1 Förebyggande hembesök i Umeå kommun - En översyn och förslag till förändring Lena Bolin och Erika Kågström Enheten för stöd och utveckling, oktober 2015

2 Sammanfattning Förebyggande hembesök är en insats vars syfte är att bevara god hälsa och oberoende hos äldre personer och har funnits i Umeå kommun sedan 1999 och genom statliga stimulansmedel från spreds modellen successivt till alla stadsdelar och har från 2008 skett i samverkan med Västerbottens landsting. Kommunen har tillsammans med hälsocentralerna varit utförare av insatsen. Uppdraget riktar sig till alla 75-åringar som inte har någon annan stödinsats och har i praktiken inneburit ett förebyggande hembesök samt uppföljningssamtal de två nästkommande åren. När det gäller forskning på området har det visat sig att förebyggande hembesök behöver innehålla vissa faktorer för att vara hälsofrämjande; väl genomförda hembesök, utförda av professionella personer, erbjudna vid upprepade (minst 3-4) tillfällen samt innehålla en hälsoundersökning. Trygghetslarm kan vara en indikation på en närstående stödinsats, vilket därmed kan vara en faktor av betydelse vid bestämmande av målgrupp. Ur en demografisk synvinkel visar befolkningsprognosen i Umeå kommun att det kommer att ske en fortsatt ökning av folkbokförda 75-åringar. Kommunen kan även komma att stå inför en förändring från 2017 vad gäller samverkan, då landstinget i sin verksamhetsplan för 2016 formulerat att de ska ta fram en modell för strukturerad hälsovård för äldre över 65 år. Med detta som utgångspunkt stärks behovet av att genomföra en förändring. Förvaltningens förslag är att insatsen förebyggande hembesök förändras till att omfatta alla personer i kommunen över 65 år som ansöker om trygghetslarm som enda insats (undantaget är hemleverans på mat). De förebyggande hembesöken bör följas upp årligen för att undersöka hur den nya målgruppen svarar på insatsen. Förutom förebyggande hembesök finns det andra insatser och initiativ som kan göra skillnad för de äldre i positiv bemärkelse. Informationsträffar i grupp har exempelvis visat sig vara en hälsofrämjande aktivitet som det kan vara värt att stärka upp allt mer i framtiden. 1

3 Förebyggande hembesök i Umeå kommun en översyn och förslag till förändring 1. Bakgrund Förebyggande hembesök prioriterades av regeringen som ett område inom äldrevård och äldreomsorg och har med hjälp av stimulansmedel som finansiering bedrivits nationellt inom både landsting och kommun från Syftet med insatsen är att försöka bevara självständighet och hälsa, samt minska graden av sjuklighet hos äldre 1. Insatsen har dock använts i Sverige sedan slutet av 1990-talet och i Umeå kommun startade förebyggande hembesök i Hörnefors År 2008 var hela kommunen igång och insatsen riktade sig då inledningsvis till 76-åringar, för att sedan övergå i länssamverkan då åldern sänktes till 75 år. De förebyggande hembesöken har genomförts tillsammans med landstinget, där kommunen tillsammans med hälsocentralerna tagit hälften var av de som varit aktuella för insatsen. Vid årsskiftet 2014/2015 fick förvaltningen ett uppdrag från Äldrenämnden att göra en översyn av förebyggande hembesök. Översynen kom att innefatta en omvärldsbevakning av förebyggande hembesök samt en parallell kvalitativ studie där de som idag arbetar med insatsen fick komma till tals och delge sina erfarenheter och upplevelser. Landstinget hade aviserat en förändring av förebyggande hembesök som skulle innebära en nedläggning till förmån för hälsokontroller av äldre. Den 20 oktober 2015 fattade dock Landstingsfullmäktige beslutet att ha kvar samma förutsättningar för hälsocentralerna att behålla förebyggande hembesök under Landstinget har i sin verksamhetsplan för 2016 beslutat att ta fram en modell för strukturerad hälsovård för äldre över 65 år. Det kan innebära att kommunen står kvar som ensam utförare av alla förebyggande hembesök. Översynen ska öka kunskapen kring förebyggande hembesök och hur insatsen genomförs samt fungera som underlag till beslut kring det fortsatta arbetet. 1.1 Frågeställningar De frågeställningar som översynen behandlar rör följande frågeområden; 1. Vilka fördelar och nackdelar finns med förebyggande hembesök? 2. Hur fungerar hembesöken i Umeå kommun, ger de något mervärde? 3. Hur ser man på den nuvarande åldersnivån 75 år, ur ett framtidsperspektiv? 4. Hur har insatsen utvecklats över tid, hur gör man på annat håll, erfarenheter från andra kommuner som ligger i framkant? 1 ok Hämtad:

4 5. Vilka alternativa vägar finns att gå när det gäller att arbeta förebyggande med målgruppen friska äldre? 6. Vilka parallella resurser har vi för att möta upp denna målgrupp (träffpunkter, informationsutskick, hemsidor, med mera)? 1.2 Metod och genomförande För att få svar på översynens frågeställningar genomfördes en gruppintervju med de ansvariga för hembesöken i kommunen. Kontakter har även tagits med en nyckelperson i Skellefteå kommun, en forskare som under flera års tid varit involverad i vetenskapliga undersökningar kring förebyggande hembesök samt en seniorlots i Örebro. Därutöver har en sammanställning av demografi och prognos för personer i olika intervall 75 år och äldre tagits fram. Vid genomgången av det skriftliga materialet i omvärldsbevakningen samt material från berörd verksamhet har fokus varit att inta en beskrivande och samtidigt reflektiv hållning, där delarna och helheten och deras relation sinsemellan varit central 2 och där frågeställningarna varit centrala. Vid intervjuerna har forskaren Steinar Kvales rekommendationer gällande bearbetning av utsagorna utifrån tematisk ansats använts Omvärldsbevakning I denna del presenteras resultat som genererats under översynens genomförande med avsikt att ge en övergripande bild av förebyggande hembesök som insats samt erfarenheter från Umeå kommun och andra regioner. Avsnittet innehåller även en översiktlig presentation av demografiska data av relevans för översynen. 2.1 Förebyggande hembesök som insats Enligt Socialstyrelsen är det förebyggande hembesöket ett tillfälle att delge den äldre information av olika slag som kan som insats variera beroende på verksamhet och land. Det som vanligtvis ingår i insatsen är: Hur kommunens äldreomsorg fungerar Fallförebyggande åtgärder Risker i hemmet Aktiviteter i närområdet Livsstilsrelaterade faktorer som motion, sömn, kost och näring Inslag av hälsokontroller och kartläggning av olika funktionsförmågor Överenskommelser om åtgärder eller förändringar som kan följas upp vid nästkommande besök eller annan överenskommen tidpunkt 4 2 Olsson & Sörensen, Steinar Kvale, Hämtad

5 Det har också visat sig positivt om det finns ett intervjuformulär vid mötet som kan användas som samtalsstöd på ett flexibelt sätt utifrån personens behov. Målet är att bilda sig en god uppfattning om den äldres livssituation. Hembesöken brukar vanligtvis utföras av professionella inom sociala och hälsorelaterade frågor och det finns en variation mellan olika verksamheter vad gäller antalet hembesök. Antalet förebyggande hembesök i Sverige brukar variera mellan 1-5 hembesök under en period på ett eller flera år Förebyggande hembesök i Umeå kommun Hembesökets upplägg I Umeå kommun bedrivs förebyggande hembesök i samverkan med landstinget och de ansvariga för hembesöken är två konsulenter/socionomer, en rehabiliteringsassistent samt en sjukgymnast. Tillsammans med hälsocentralerna görs en genomgång av alla 75-åriga personer som saknar insatser via socialtjänstlagen (inklusive personer med trygghetslarm och hemleverans på mat). Den målgrupp som tas fram fördelas sedan jämt mellan kommunen och landstinget. I Umeå kommun erbjuds ett förebyggande hembesök samt uppföljningssamtal de två nästkommande åren. Ett brev skickas ut till den äldre cirka två veckor innan hembesökaren ringer för att erbjuda ett förebyggande hembesök. Till den som väljer att tacka nej till ett förebyggande hembesök går ett informationsbrev ändå ut med viktiga telefonnummer, om var det går att höra av sig vid behov. Hembesök som tar cirka 1,5-2 timmar utgår till struktur och innehåll från en utarbetad rutinbeskrivning framtagen i samarbete med Västerbottens läns landsting. Hembesökaren har vid samtalet med den äldre en samtalsguide som till viss del har formen av ett motiverande samtal på den äldres villkor, där det finns en aktiv strävan från hembesökaren att skapa en förtroendefull relation. Samtalet utgår från ett salutogent synsätt, där målet är att bevara det som är bra och som fungerar i den äldres liv, samt identifiera eventuella signaler på att något är fel. Hälsans fyra hörnpelare; social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor är också i fokus 6. Det finns en strävan att så långt det är möjligt låta den äldre ha kontakt med samma representant från kommunen eller landstinget. Informationsmaterial delas ut vid besöket kring var personen kan vända sig vid behov av stöd och hjälp samt kring aktiviteter som pågår i kommunen, vad gäller träffpunkter och sociala nätverk. Samtalet brukar avslutas med en sammanfattning kring hur man eventuellt går vidare med något som behandlats under hembesöket och en överenskommelse kring när nästa kontakt ska tas och av vem Erfarenheter De som arbetar med förebyggande hembesök på kommunsidan var som tidigare nämnts föremål för en gruppintervju. Där beskriver de att insatsen ger ett stort mervärde och en upplevelse av att de skapade så mycket av så lite. De tycker att arbetssättet är humant, att insatsen hjälper till att bryta isolering, oro och ångest, att de kan hjälpa till med att prata om 5 Ibid 6 Hämtad

6 bland annat bostadssituation, kost och motion samt att förebygga kommande krämpor. Iakttagelser de gjort över tid är att äldre med utländsk härkomst oftare är svårare att få kontakt med per telefon, vilket resulterar i färre hembesök, men att de som tackat ja varit nöjda med insatsen. I gruppintervjun framgår också att de tidigare upplevde att fler kvinnor än män tackade ja, men att det nu blivit mer jämnt när det gäller kön. De har också erfarenhet av att vissa samtal där den äldre haft en partner hemma blivit mer som en parrådgivning. Över lag verkar det som att insatsen sker med mycket värme och stor flexibilitet beroende på person och situation, hembesöket följer en på förhand uppgjord struktur men där den äldre ändå får styra inriktningen på samtalet. Funderingar har funnits hos hembesökarna att dela upp insatsen i fler mindre delar med färre frågor per träff, då det för vissa kan bli för mycket att ta in vid ett och samma tillfälle. När det gäller målgruppen på 75 år, som insatsen riktar sig till tycker hembesökarna att det fungerar, men att det inte finns några egentliga belägg för att just den åldern är den rätta. Däremot uttrycktes en svårighet att bedöma vilken åldersgrupp som är bäst lämpad. Däremot kändes det inte förebyggande i samma utsträckning om åldern skulle höjas till 80 år. Hembesökarnas respons från de äldre upplevs som att alla är så positiva! De äldre har beskrivit att de känner sig sedda och tycker att det känns tryggt att de får ett ansikte på en person som de sedan kan höra av sig till och som kan ge hjälp och stöd samt lotsa vidare vid behov. Varje år görs en uppföljning av hembesökargruppen, där frågemanualen ändras vid behov och där cheferna sedan informeras kring det som framkommit innan eventuella ändringar i arbetssätt och rutiner sker. När det gäller själva omfattningen av de som fått insatsen så var det 307 personer som var aktuella på kommunsidan under Av dessa tackade 208 ja till insatsen. Motsvarande genomförda förebyggande hembesök på Umeå kommuns hälsocentraler samma år var 164 stycken. 2.3 Erfarenheter från Danmark Förebyggande hembesök har i Danmark varit en lagstadgad insats från 1996, där den äldre har rätt till minst två förebyggande hembesök per år. Forskning har visat att dessa förebyggande hembesök, vars insatser är kontinuerliga, sociala och hälsoinriktade, bevarar de äldres fysiska och psykiska färdigheter och stärker även de äldres möjligheter att klara sig själv längre. I Danmark förespråkas att den som arbetar med förebyggande hembesök har en bred professionell kompetens inom det sociala området, men även inom folkhälsoområdet. I tillägg till detta bör hembesökaren vara motiverad och engagerad i uppdraget att arbeta med äldre människor 7. I Ældreforums skrift Ældre & forebyggande hjemmebesøg presenteras ett antal huvudspår, som kanske kan ses som dokumenterade framgångsfaktorer vad gäller förebyggande hembesök i Danmark, vilka kan tyckas vara av 7 Ældre & forebyggande hjemmebesøg, Ældreforum,

7 tyngd då insatsen funnits länge i Danmark, med över tid väl utarbetade arbetssätt för att möta upp målgruppen. Dessa huvudspår var följande: Den information och undervisning som kommer den äldre till godo genom förebyggande hembesök har visat sig göra skillnad Besökens antal och rutiner har betydelse för utfallet Kvinnor har mer ut av besöken än män 80-åringar har mer ut av de förebyggande hembesöken än 75-åringar Att samma person utför de förebyggande hembesöken och att en god kontakt mellan denna och den äldre etableras har betydelse i positiv bemärkelse Insatsen är kostnadsneutral, den kostar men ger tillbaka i likvärdig omfattning Erfarenheter från Örebro Örebro kommun har precis som Umeå arbetat med förebyggande hembesök under ett flertal år. Där arbetar man i dagsläget utifrån en modell där man anställt seniorlotsar, som genomför förebyggande hembesök. Det har fungerat bra och idag finns åtta lotsar anställda fördelade på fem heltidstjänster. Förebyggande hembesök erbjuds till alla som fyllt 75 år utan hemvård och sedan erbjuds ett hembesök per år. Behöver man mer hembesök så får man det och i tillägg till detta kan man också följa upp per telefon vid behov. Förutom förebyggande hembesök erbjuder seniorlotsarna föreläsningar och aktiviteter som är sociala och hälsoinriktade. Man strävar efter ett hälsosamt åldrande, där meningsfullhet, social samvaro, fysisk aktivitet och goda matvanor är målet (utifrån hälsans fyra hörnpelare). En dietist har författat en kokbok, vars recept riktar sig specifikt till äldres behov och finns tillgängligt på kommunens hemsida Förebyggande hembesök. Ett motsvarande dokument kring fysisk aktivitet är under bearbetning. Seniorlotsarna samarbetar med pensionärsföreningarna kring aktiviteter och anordnar även en seniorfestival varje år, samt håller sig uppdaterade kring vad som händer i kommunen på äldresidan. Seniorlotsarna tar ett helhetsgrepp om det förebyggande arbetet där kontinuitet i relationen till de äldre är en av målsättningarna. På Örebros kommuns hemsida har man på ett strukturerat, enkelt och tilltalande sätt fångat upp de behov, de tjänster och de aktiviteter som erbjuds till de äldre. Det är också en gruppbild på de seniorlotsar som finns i kommunen vilket ger ett personligt intryck. En seniorlots i Örebro berättar att seniorlotsarna bör vara biståndshandläggare, arbetsterapeut, eller sjuksköterska samt ha god erfarenhet kring hur vård och omsorg fungerar i kommunen och ha ett genuint intresse för målgruppen äldre. Seniorlotsarna arbetar förebyggande och behovsanpassat och de ska samverka med andra myndigheter och det civila samhället. De samarbetar även med en sjukgymnast som är kopplad till hemrehabilitering. Seniorlotsen beskriver att målgruppen 75 år har visat sig vara bra på att använda nätet och de har inte haft problem med att tolka och använda hemsidan. Seniorlotsarna brukar annars ha med sig en surfplatta vid det förebyggande hembesöket för att visa hur hemsidan fungerar. På 8 Ibid 6

8 hemsidan finns även länkar till olika seniorträffpunkter där aktiviteter som erbjuds i kommunen beskrivs Erfarenheter från Skellefteå I Skellefteå kommun har man inom äldreomsorgen erbjudit äldre personer hembesök för samtal om vad den enskilde kan göra för att bibehålla sin självständighet. Uppsökande hembesök erbjöds först till 85-åringar och under 2010 ändrades åldern till 80 år. Uppsökande hembesök har sedan 2011 skett i samarbete med landstinget och övriga kommuner i Västerbotten, vilket inneburit att besöken då riktats till 75-åringar. I Skellefteå kommun kunde man se en minskning av andelen som tackade ja till besöken när åldersgränsen sänktes till 75 år 10. Detta var en av anledningarna till att man såg över insatsen och beslutade i oktober 2014 att starta upp på ett nytt arbetssätt riktat till äldre genom seniorträffar. Detta mot bakgrund av bland annat forskning från Vårdalsinstitutet (2012) som visat på att äldre som deltagit i seniorträffar eller fått hembesök minskat risken att drabbas av sjuklighet med hälften i upp till två år. Seniorträffar ansågs följaktligen som den mest fördelaktiga insatsen, då träffar i grupp gett goda effekter för de äldre då det stödjer ett aktivt åldrande, ökar oberoende och att behovet av stöd från äldreomsorgen också skjuts upp. Den nya insatsen innebär att seniorträffar ska erbjudas till personer från 65 år och uppåt, som inte hade kommunal omsorg. Skellefteå kommun anordnar fyra träffar per år, där innehållet består av en relevant föreläsning och kommuninformation. Arbetssättet med seniorträffar bedöms vara effektivt då flera medborgare kan nås samtidigt vid varje informationstillfälle. 2.6 Effekter av förebyggande hembesök När det gäller forskning på området har det visat sig att förebyggande hembesök behöver innehålla vissa faktorer för att positiva resultat som bättre funktionsförmåga, uppskjuten sjuklighet och dödlighet ska kunna påvisas 11. De komponenter som är nödvändiga för att uppnå detta är väl genomförda hembesök, utförda av professionella personer, erbjudna vid upprepade (minst 3-4) tillfällen och som innehåller en hälsoundersökning 12. En studie från vårt närområde, Nordmalings kommun visade på positiva hälsoeffekter om besökaren var utbildad kombinerat med det teamarbete och kunskapsutbyte som uppstått mellan inblandad personal från kommun och landsting. 13 Vad som också dokumenterats i ett flertal vetenskapliga studier är att äldre människor genom förebyggande hembesök kan få ett mer självständigt liv med mer livskvalitet. Det har också visat sig att denna insats kan leda till tidig upptäckt av dolda problem och behov hos de äldre, där åtgärder kan vara nödvändiga 14. I en annan studie som gjorts i Nordmaling framkom även att vissa grupper i större utsträckning 9 Utifrån samtal med seniorlots i Örebro 10 Protokoll, Socialnämnden Skellefteå kommun, Hämtad Hämtad Sahlén m fl (2006) 14 Hendriksen, C & Vass, M (1997). 7

9 hade nytta av insatsen, vilka var kvinnor, samt ensamstående 15. Vid en vetenskaplig översikt är det svårt att hitta något negativt skrivet om förebyggande hembesök, utan istället verkar erfarenheterna av insatsen uppskattas både av de äldre och av de som varit utförare av insatsen (Säffle kommun, Örebro kommun, Stockholms läns landsting m fl). Några slutsatser som identifierades i en studie kring förebyggande hembesök i Stockholms läns landsting var att; Hälsosamtalen gav den äldre möjlighet att reflektera över sin egen hälsosituation, livsstilsfaktorer, åldrandet och dess möjligheter och bekymmer tillsammans med en kunnig person som både kunde bekräfta den äldre och ge sakkunnig information. Hälsosamtalen i hemmet gav en möjlighet att lära känna sina patienter och etablera en relation som kunde vara värdefull för framtida kontakter. Hemmiljön skapade en trygg ram för själva samtalet, och underlättade dialog kring att förebygga risker i hemmet och utemiljön Samverkansprojektet Hemma i Botnia Klas-Göran Sahlén, universitetslektor på Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet är vetenskapligt bevandrad kring förebyggande hembesök som insats och har även skrivit en avhandling i ämnet, Ett hekto förebyggande åtgärder ger ett kilo bot - förebyggande hembesök hos friska äldre i norra Sverige. För närvarande är Sahlén involverad i ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt med fokus på att utveckla en modell för förebyggande hembesök i Kvarkenregionen, där bevarat oberoende och hälsa hos äldre är i fokus. Målet med detta kunskaps- och erfarenhetsutbyte är att skapa en modell för förebyggande hembesök som på ett effektivt sätt främjar de äldres hälsa, välbefinnande och hemmaboende. Tanken är också att dessa hembesök förutom att värna om de äldres bästa även ska stödja närståendevårdare 17. Resultaten från Hemma i Botnia visar på att det finns behov av hembesök som tar hänsyn till den äldres individuella behov, samt individuella preferenser och som kan anpassas utifrån önskemål och hälsotillstånd. Hembesöken behövde också vara kontinuerliga för att möjliggöra ett relationsskapande mellan den äldre och hembesökaren, inte bara ett besök. Utöver detta visade resultaten att för att kunna möta upp individuella behov inom äldregruppen behövdes aktiviteter som främjar socialt, kulturellt och samhälleligt engagemang, samt informationsaktiviteter och kartläggande aktiviteter för att förbättra hälsa, men även livsvillkoren för de äldre i hemmiljö Sahlén m fl (2008) 16 Karp, A m fl. Hälsosamtal med 75-åringar i Stockholms läns landsting. Rapporter/Stiftelsen Stockholmsläns Äldrecentrum 2010:11 ISSN Hämtad Hämtad

10 2.8 Demografi och prognos För att kunna ta ställning till och presentera förslag på ett alternativt tillvägagångssätt för att arbeta förebyggande med äldre i kommunen kan en demografisk översikt vara av betydelse. Utifrån Umeå kommuns statistikdatabas ses att antalet 75-åringar har ökat under den tid som insatsen förebyggande hembesök erbjudits i Umeå kommun. Tabell: Befolkningsprognos 75 år och 80 år, år år Tabell: Befolkningsprognos 75 år och 80 år, (Om inte rapport utskriven i färg är de vänstra staplarna 75-åringar) När de förebyggande hembesöken startade upp 2008 fanns det 604 folkbokförda 75-åringar i Umeå kommun, år 2014 var motsvarande siffra 764 (en ökning med 20 %). Enligt 9

11 befolkningsprognosen kommer det att ske en fortsatt ökning till 1104 folkbokförda 75- åringar år 2020, vilket motsvarar en ökning från idag på 30 %. Prognosen visar motsvarande ökning, om än i mindre omfattning, vad gäller 80-åringar. År 2014 fanns det 541 folkbokförda 80-åringar och prognosen visar på att det kommer vara åringar år 2020 (en ökning med 18 %). 3. Förändrad målgrupp? Detta avsnitt undersöker vilka alternativa scenarion som kan tänkas vara möjliga i framtiden när det gäller förebyggande hembesök och då främst med fokus på målgrupp. 3.1 Ringa in rätt målgrupp Forskaren Klas-Göran Sahlén anser att om det endast finns begränsade medel att tillgå för en förebyggande insats, bör man ändå välja att inrikta sig på en modell med vetenskaplig evidens och satsa kvalitativt, istället för att satsa kvantitativt 19. Med det menar han att ta sig tid att ringa in en liten målgrupp och rikta en mer rejäl insats mot dem, som visat sig ge positiva hälsoeffekter. Sahlén ser anmälan om trygghetslarm som en indikation för en närstående stödinsats, där det kan vara läge med ett förebyggande hembesök. Utöver det beskriver Sahlén att forskningen har visat att ensamstående har mer ut av förebyggande hembesök än de som lever med partner, samt att det kan vara en utmaning att ringa in målgruppen som svarar bäst mot insatsen, men att det kan vara värt det i slutändan Förebyggande hembesök i samband med trygghetslarm När det gäller trygghets larm, finns det ofta en problematik i bakgrunden, det kan vara att den äldre känner sig otrygg och/eller har ramlat och de som ansöker om larm är ofta ensamstående eller oroliga närstående. Från februari till september 2014 var det sammanlagt 109 av 400 personer som fått beslut på larm i kommunen och som inte hade någon annan insats (förutom hemleveranser på mat). Det innebär ett snitt på 13,6 beslut per månad om trygghetslarm för personer utan andra insatser. Vid en ansökan om trygghetslarm gör biståndhandläggarna i Umeå kommun en förenklad handläggning. Ett alternativt arbetssätt vid förebyggande hembesök kan vara att dessa personer i samband med larminstallation får information om att de kommer att bli kontaktade för ett erbjudande om ett förebyggande hembesök. Alternativt är att hembesökaren får signal från biståndshandläggaren och samma arbetssätt som idag används (se avsnitt Hembesökets upplägg). En sådan målgrupp skulle bli mer avgränsad än den nuvarande då det under 2014 i snitt gjordes 25,5 hembesök av kommunen per månad. 3.2 Höja åldern på målgruppen till 80 eller 85 år? Skellefteå kommun som slutat med förebyggande hembesök upptäckte när de beslutade att sänka åldern från 80 till 75 år, att allt fler tackade nej till insatsen. I Danmark anser man att de som svarar bäst på denna typ av insats är 80-åringar. Däremot kan man diskutera hur 19 Muntlig referens Klas-Göran Sahlén utifrån samtal 20 Ibid 10

12 pass förebyggande insatsen blir, det kanske mer blir ett upprätthållande av nuvarande status vid valet av den åldersgruppen, men kanske är det gott nog. Skulle Umeå kommun ta över landstingets del av förebyggande hembesök skulle det bli allt för många personer att rikta insatsen mot utifrån nuvarande budgetram. Att antalet 75-åringar också ökar (se prognos i avsnitt 2.8), skulle det oavsett förändring kring samverkan kräva alltmer resurser vid valet att fortsätta med nuvarande arbetssätt. Att höja åldern till 85 år är ett alternativ, men det är dock så sent i livet att en del av målsättningen med förebyggande hembesök kan gå förlorad. 4. Komplement till förebyggande hembesök Förutom förebyggande hembesök finns det andra insatser och initiativ som gör skillnad för de äldre i positiv bemärkelse. Det handlar om riktad information och aktiviteter som erbjuds av bland annat kommunen och pensionärsföreningar och som kan möjliggöra upplevelsen av en tryggare och rikare tillvaro. 4.1 En tilltalande hemsida och informationsmaterial I Örebro kommun har man samlat information, nätverk och aktiviteter som rör de äldre på ett tilltalande sätt på en hemsida. Sidan känns uppdaterad, personlig och ger energi då den utgår från hälsans fyra hörnpelare, samt ger att man på ett enkelt sätt får information om var man kan vända sig vid behov. Det finns också en gruppbild på de seniorlotsar som finns anställda i kommunen, vilket ger ett ansikte på person och kan kännas tryggt. Umeå kommuns hemsida som riktar sig till äldre personer är också väl utarbetad. Den heter Senior och finns under fliken Omsorg och hjälp 21. Den har samma ingredienser som hemsidan i Örebro och kanske skulle denna sida kunna utvecklas, hållas mer uppdaterad och marknadsföras mer, då de flesta äldre idag vet hur man använder internet. Tidningen Hallå senior skickas ut årligen till alla hushåll i Umeå kommun där någon som är 65 år eller äldre bor. Tidningen ges ut av socialtjänsten i Umeå kommun och målet är att skapa goda förutsättningar för ett gott och hälsosamt seniorliv. Även här kan den äldre läsa om olika former av stöd och insatsen som kommunen eller andra aktörer erbjuder 22. Tidningen finns länkat till under omsorg och hjälp på de äldres sida Senior. Att all information är samlat på ett ställe på Umeå kommuns sida är positivt och kan vara befogat att bevara även i framtiden Hämtad f451359a4.html. Hämtad

13 4.2 Vetenskapliga studier som visar på positiva effekter av insatser i grupp är kostnadseffektiva Det har visat sig att arbetsterapeutiska insatser som fokuserar på meningsfulla aktiviteter kan ge positiva effekter på äldres hälsa och även minska samhällets kostnader för vård och omsorg. Magnus Zingmark vid Umeå universitet presenterade i sin avhandling betydelsen av att äldre får möjlighet att delta i diskussioner kring aktivitet och hur man kan fortsätta vara aktiv trots de aktivitetsbegränsningar som brukar infinna sig på ålderns höst. Det finns enligt Zingmark ett värde i att de äldre som söker hjälp från hemtjänst i första hand erbjuds insatser som stärker den egna förmågan att klara av aktiviteter istället för att på en gång beviljas hemtjänst 23. Träffarna som var både enskilt och i grupp fokuserade på aktiviteters betydelse på den egna hälsa och hur de äldre kunde hantera olika typer av svårigheter som riskerade deras möjligheter att vara aktiva. Resultaten från studien i avhandlingen visade att de äldre som erbjudits aktivitetsfokuserade under ledning av arbetsterapeut gav positiva effekter när det gäller aktivitetsengagemang och självskattad hälsa jämfört med en kontrollgrupp som inte fick någon insats alls. Studien gav även ett visst stöd för att dessa arbetsterapeutiska insatser minskade kostnaderna för hälso- och sjukvård i försöksgruppen i relation till kontrollgruppen 24. Det har visat sig att de arbetsfokuserade insatser i grupp gav samma hälsoeffekt på den enskilde som de insatser som riktats till den enskilde. Slutsatsen blev då att diskussionsgruppen blev den mest kostnadseffektiva interventionen då man riktade sig till flera samtidigt 25. Då det blir allt fler äldre i samhället är det viktigt att utveckla metoder som stärker oberoende och ett aktivt liv för att kunna påverka hälsa och välmående. Zingmark anser att det finns fog för att erbjuda arbetsterapeutiska insatser till äldre personer som är i riskzonen för aktivitetsbegränsningar Gruppträffar som insats Att arbeta som Skellefteå kommun valt att göra, där man via grupper och nätverk fångar upp varandra kan vara ett bra tillägg till förebyggande hembesök, men kanske inte som en insats att ensam vila på, då de som inte är med i föreningsliv och de träffpunkter för pensionärer som kommunen anordnar inte nås av detta. Det är också viktigt att nå de som är isolerade och de som har ett litet socialt nätverk. Däremot är gruppträffar som alternativ för de som väljer att engagera sig, en hälsofrämjande faktor som kan finnas med som en del av ett förebyggande arbete. Att erbjuda gruppträffar med liknande upplägg som Skellefteå i större utsträckning, bör ses som en möjlighet. 4.4 Förslag till beslut Antalet 75-åringar antas utifrån befolkningsprognosen öka samtidigt som Umeå kommun står inför en situation där samverkan med landstinget kan komma att upphöra. Ett sätt att 23 Hämtad Ibid 25 Ibid 12

14 avgränsa målgruppen för förebyggande hembesök kan vara att höja åldern på de som erbjuds hembesök. Ifall åldern höjs från 75 år till 80 år minskar antalet individer med ungefär en tredjedel. Om samarbetet med landstinget upphör innebär det ett större antal personer än vad kommunen har kapacitet att hantera med befintliga medel. Att erbjuda förebyggande hembesök till de personer som ansöker om trygghetslarm är ett annat sätt att avgränsa målgruppen, då trygghetslarm kan vara en indikation på att personen har en upplevelse av otrygghet och risk för fall och därmed befinner sig i riskzonen för närstående stödinsats. Det övergripande syftet med förebyggande hembesök; att förlänga självständighet, hälsa och oberoende är då fortsatt i fokus. Under perioden februariseptember 2014 fattades i snitt 13,6 beslut per månad om trygghetslarm där personen saknade andra insatser. Utifrån att det är färre än antalet hembesök som gjordes under 2014 (i snitt 25,5 besök per månad) bör det också medföra att resurser frigörs för att utveckla kompletterande aktiviteter som medför ett bättre informationsflöde (kring stödinsatser, gruppträffar mm) till våra äldre. 13

15 5. Referenser Edler, S. Kandidatuppsats (VT-2004). Förebyggande hembesök hos pigga pensionärer. En studie om besökens verksamma ingredienser och positiva effekter. Umeå universitet. Institutionen för socialt arbete. Karp, A m fl. Hälsosamtal med 75-åringar i Stockholms läns landsting. Rapporter/Stiftelsen Stockholmsläns Äldrecentrum 2010:11 ISSN Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Olsson, H & Sörensen, S (2011). Forskningsprocessen, kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB. Sahlén, K-G m fl. (2006) Sahlen, K. G., Dahlgren, L., Hellner, B. M., Stenlund, H., & Lindholm, L. (2006). Preventive home visits postpone mortality--a controlled trial with time-limited results. BMC Public Health, 6 (220). Skellefteå kommun, socialnämnden. Protokoll Förebyggande arbete. En utveckling av förebyggande hembesök. Dnr SN Hendriksen, M & Vass (1997). Forebyggande hjemmebesǿg till ǽldre mennesker. Hvorfor og hvordan. Fredrikshavn: Dafolo forlag. Elektroniska källor Hämtad Hämtad Hämtad ebyggandehembesok somaraldre.5.3f5fc95914ce7bcf451359a4.html. Hämtad html. Hämtad

16 An Ounce of Prevention is Worth a Pound of Cure - Preventive Home Visits among healthy seniors in the north of Sweden (Ett hekto förebyggande åtgärder ger ett kilo bot - förebyggande hembesök hos friska äldre i norra Sverige). Hämtad