GESTERBY OCH SMEDSBY DELGENERALPLAN Anmärkningar och planläggarens bemötanden om förslaget till plan

Transkript

1 GESTERBY OCH SMEDSBY DELGENERALPLAN Anmärkningar och planläggarens bemötanden om förslaget till plan 1. Leif och Gun Nylund, Tarja och Aaro Lång, Merja Turtiainen, Elsi Tyni, Marketta och Kenneth Lindvall, Rapatus Oy, Lena och Carl Wahlberg, Soili och Hans Holmström, Eija och Mårten Beijar, Tapio Lappalainen och Riitta Musikka-Lappalainen, Matias Eertola, Pertti Marjomaa, Johan Huldin, Christian Ollus, Jaakko och Sanna Soininen, Tor Wessman (med fullmakt), Jan Holmberg 1.1 Brevet har undertecknats av invånare och markägare som bor på ett område som finns i Gesterby by. En del av grannarnas tomter har anvisats som AP-område. De undertecknade vill ha mer byggrätt, så att jämlik behandling ska kunna beaktas. Byggplatsens minimiareal borde vara högst 2000 m2 för ett fristående hus eller också borde de undertecknades tomter anvisas som AP-områden. Planförslaget har ändrats så att områdena i de undertecknades ägo har innefattats i det utvidgade AP-området. Det finns inte grunder för utökning av byggrätten från det som föreslås i delgeneralplaneförslaget utan detaljplanering. De markägare som inte har undertecknats anmärkningen, men vars lägenheter ingår i det ändrade AP-området, har hörts med ett separat brev. 2. Oy Julius Tallberg Ab 2.1 Anmärkningen gäller lägenhet vars areal är ca 38 ha. I anmärkningen omber man att delgeneralplanen samt den kommande detaljplanen skulle möjliggöra ett större och mer koncentrerat område för småhusbyggande än vad som förslås på områdets södra del på båda sidor av Kyrkvägen i enlighet med referensplanen som fogats till anmärkningen (ca 20 byggplatser) Den byggeffektivitet som anvisats i referensplanen skulle förutsätta uppgörande av en detaljplan. Genom lägenhet 1:29 löper den ena av planeringsområdets två viktigaste ekologiska korridorer och på dess område finns dessutom område som ska skyddas (s-1) eftersom det konstaterats vara flygekorrevir. Med iakttagande av lägenhetens placering och ovannämnda naturvärden är det inte motiverat att anvisa området som område som ska detaljplaneras före delgeneralplanens målår Enligt gällande generalplan 2020 har lägenheten sex kalkylerade oanvända byggplatser. I delgeneralplaneförslaget har lägenheten anvisats nio (9) byggplatser för en bostadsbyggnad på det villkoret att de ansluts till den lokala kommunaltekniken. 3. Joel Gärkmans dödsbo (Berit Yrjö-Koskinen, Marita Gärkman-Michelsson, Mona-Stina Forblom) 3.1 På delgeneralplaneförslagets östra del, på område som ägs av anmärkningsgivarna, har man föreslagit en områdesavgränsning som kallas eventuellt utvidgningsområde för samhällsstruktur. Markägarna anser att p.g.a. den utmärkta trafikmässiga placeringen vore det ändamålsenligt att justera planbeteckningen så att den i framtiden möjliggör behövligt byggande utan att ändra generalplanen. Genomförande av området förutsätter inte genomförande av helt nya trafikleder och de kommunaltekniska projekten framskrider inom de närmaste åren på området. Läget nära det växande Masaby skulle möjliggöra byggande av ett koncist bostads- och bycentrum på en trafikmässigt fördelaktig plats. Det övriga området på ca 250 ha i märkägarnas ägo på delgeneralplanens område förblir nästan orört (i delgeneraplaneförslaget finns endast 43 byggplatser). Detta torde på ett tillräckligt 1

2 sätt genomföra målen för natur- och landskapsskyddet samtidigt som målen för tätt samhällsbyggande borde genomföras. Jämlik behandling av markägarna gällande antalet byggplatser i förhållande till markområdet skulle då kunna genomföras (planområdets storlek 665 ha och dess övriga markägare totalt 128 byggplatser). Planförslaget har ändrats så att beteckningen för det eventuella utvidgningsområdet av samhällsstrukturen ersätts med beteckning för Reservområde för småhusdominerat område (AP/res). Samtidigt har området preciserats och förminskats så att den östra delen där området stiger brantare än 10 % och som är mycket utmanande för byggande har lämnats utanför reservområdet. Området har anvisats byggrätt så att det är möjligt att bygga egnahemshus. Man kan också bygga i bolagsform på området varvid det högsta möjliga antalet bostäder eventuellt vore ca 100. Enligt planbestämmelsen kan området genomföras först då delgeneralplaneområdets småhusområden som ska detaljplaneras huvudsakligen har genomförts och man kan anvisa trygga gång- och cykelleder från området till den viktigaste servicen. På norra sidan av Vecklaxvägen har man på samma sätt anvisat byggrätt på AP-området för högst motsvarande ca 30 egnahemshus. Lägenhetshelheten i dödsboets ägo har dessutom anvisats två byggplatser (AO-1) som kan genomföras med avgörande som gäller planeringsbehov. 4. Leena Mutanen och Juha Mutanen, Lauri Mutanens arvingar (Juha Mutanen, Marika Mutanen, Pauliina Mutanen och Anne Mutanen, Leena Mutanen och Seppo Nyqvist, Tuomi Mutanen och Tellervo Mutanen 4.1 I planförslaget har ett VL-område märkts ut på norra och sydöstra delen av lägenhet 2:67 som avlägsnar över 1/3 av hela lägenhetens areal. VL-området bryter också av en betydande del av den norra-nordostliga delen av lägenhet 2:107. De undertecknade ägarna av och invånarna på lägenheterna 2:67 och 2:107 samt ägarna av och invånarna på de angränsande lägenheterna motsätter sig placering av ett VL-område på lägenheternas 2:67 och 2:107 område. Planförslaget har ändrats så att VL-området ingår i AP-området. I enlighet med planbestämmelsens AP ska områdesreserveringen innehålla också rekreationsområden som betjänar invånarna. Användningen av området avgörs noggrannare i samband med detaljplaneringen. 4.2 De undertecknade understöder alternativ 3 beträffande vägdragningen, vilken går på åkern och följer kraftledningen. Detta alternativ skulle styra trafiken på ett naturligare sätt och förorsaka minst störningar i riktning mot Masaby, dit den största delen av trafikflödet riktas. Ifall man ändå beslutar sig för att använda den gamla Gesterbyvägens dragning borde planen garantera så små störningar som möjligt för fastigheterna vid vägen och bevarande av gårdsområdena. Det vore också viktigt att äntligen få en gång- och cykelväg vid väglinjen eftersom det är direkt livsfarligt för fotgängare och cyklister att röra sig på det nuvarande smala och kurviga vägavsnittet. Antecknas för kännedom. 5. Nancy och Patric Carpelan (Dalkullagränden 9), Inger och Gustaf Karlsson (Dalkullavägen 50), Katri och Alpo Kukko (Dalkullavägen 37), Helena Åhlgren och Esko Huovinen (Dalkullagränden 1) 5.1 De undertecknade motsätter sig AP-beteckningen som planeras runt Dalkullavägen. Området är för effektivt planerat och det borde ändras för att bevara landsbygdsmiljön. Redan nu riktas riklig rekreationsanvändning från närmiljön till området. För koncist byggande av området begränsar de vilda djurens revir och blockerar deras vandringsrutter. Lägenheterna i de undertecknades ägo finns i Dalkullagrändens omgivning nära de nuvarande detaljplaneområdena. Avlägsnande av området från småhusdominerat område AP som anvisats till att detaljplaneras skulle försvåra hela den kommande detaljplaneringen. 2

3 Eftersom byggrätten som anvisats AP-områdena i delgeneralplanen är mycket måttfull och motsvarar effektiviteten e = 0,05-0,1, kan detaljplanelösningen anpassas så att omgivningen och naturvärdena kan tryggas på ett tillfredsställande sätt. 5.2 I den nya planeringen ska man på ett rättvist sätt ta matartrafiken till det nya bosättningsområdet i beaktande. I generalplaneförslaget finns ett planerat vägavsnitt i södra delen av AP-området som ska detaljplaneras mellan Dalkullavägen 37 och Dalkullagränden 1. Bredden enligt gatans nuvarande vägservitut kommer inte att räcka och leder till tvångsinlösning från de små egnahemsfastigheternas områden, vilket inte är rättvist mot de nuvarande invånarna. Vid planeringen bör matartrafiken och ringvägarna reserveras från områdena som ska planläggas utan att röra de nuvarande tomterna. Väglinjen mellan ovannämnda tomter ska avlägsnas. Vägförbindelsen som löper mellan fastigheterna Dalkullavägen 37 och Dalkullagränden 1 som föreslås i delgeneralplaneförslaget befinner sig på en separat självständig lägenhet som omfattar endast vägområdet. Lägenheten är kilformad och på det smalaste stället 7 meter och på det bredaste stället 21 meter bred. Detaljplanens eventuella gatuområde, vilket som smalast kan vara ca 9-10 meter, kommer därmed huvudsakligen att rymmas på ifrågavarande område för den nuvarande vägen. Trafiknätet som anvisats i delgeneralplanen preciseras överhuvudtaget vid detaljplaneringen. 6. Inger Huldin-Snabb 6.1 Ägaren till lägenheterna Danibacka 8:38, Björnskogen 8:36 och Vilhelmsåker 2:111 meddelar att lägenheten Danibacka 8:38 är ett historiskt värdefullt gårdscentrum från 1500-talet. Lägenheten är välskött och på gården finns gamla värdefulla träd, vilka ska beaktas vid planeringen av en gång- och cykelled och eventuellt breddande av vägområdet. På lägenheten Danibacka (8:38) har sedan gammalt utöver huvudbyggnaden funnits tre separata boplatser. Man kan fortfarande se lämningar av dessa. På basis av detta, dessutom med iakttagande av lägenhetens stora storlek, 13 ha, kräver ägaren att lägenheten Danibacka anvisas minst fyra byggplatser. På kartan från 1872 finns sammanlagt fem bostadsbyggnader på den gamla bytomten som nu består av lägenheterna Danibacka och Rocket Hill. Av dem befinner sig fyra i närheten av Gesterbyvägen och en på norra sidan av gårdscentret invid åkerområdet. På kartan från år 1926 som ägaren fogat till sin anmärkning finns betydligt fler byggnader, men deras användningsändamål har inte definierats. I delgeneralplaneförslaget hör båda lägenheterna till område för lantbrukslägenhets driftscentrum AM, och på planbestämmelsens båda lägenheter kan två bostadsbyggnader placeras. Eftersom de nuvarande bostadsbyggnaderna både till storlek och utseende avviker på ett betydande sätt från situationen på talet och 1990-talets början är det inte med tanke på bevarande av områdets historiska värde motiverat att placera flere byggnader på området. 6.2 Lägenheten Björnskogen 8:36, vars areal är 1,76 ha, ska anvisas en byggplats vid Kyrkvägen. På lägenhet 8:36 finns enligt generalplanen en byggplats. Lägenheten har efter inledningen av delgeneralplaneprojektet beviljats undantagstillstånd för byggande av egnahemshus. Byggplatsen har genomförts och den är styckad till den egna lägenheten 8:48. Därmed har byggplatsen enligt generalplanen flyttats till denna lägenhet och kan inte enligt principerna i delgeneralplanen anvisas ytterligare en byggplats. Däremot hör den östligaste delen av lägenhet 8:36 till område som anvisats för företagsverksamhet PT, där man med detaljplanering kan placera företagsverksamhet. 6.3 Lägenheten Vilhelmsåker 2:111 har i planförslaget anvisats en för bred skyddszon bredvid kraftlinjen. Skyddsområdet ska ändras till minimiavstånd, vilket från kraftledningens mittlinje är 14 meter. Delgeneralplaneförslaget har ändrats så att kraftledningens skyddszon på ifrågavarande lägenhet är 40 meter. I planlösningen följer man de rekommendationer som ges i Strålsä- 3

4 kerhetscentralens (STUK) publikation Voimajohdot ympäristössämme. STUK rekommenderar att man undviker att bygga bostäder, daghem, skolor och andra utrymmen som är avsedda för barn på platser där det magnetiska flödets täthet konstant överstiger en nivå på 0,4 µt. Enligt publikationen är avståndet gällande en stolpe för två ledningar på 110 kv, vars magnetiska flöde sannolikt alltid underskrider 0,4 µt, 40 meter. Skyddsområdets bredd granskas vid detaljplaneringen. 6.4 Detaljplaneringen bör inledas snarast. Detaljplaneringen kan inledas då beredskap för byggande av vattenförsörjning finns och projektet finns i planläggningsprogrammet. Markägarna ska framföra ett initiativ till kommunen om uppgörande av detaljplan. 7. Johan Huldin 7.1 Ägaren till lägenheterna Rocket Hill 8:47 och Nya Tider 2:100 meddelar att lägenheten Rocket Hill 8:47 är ett historiskt värdefullt gårdscenter från 1500-talet. På lägenheten har tidigare funnits fyra separata boplatser utöver huvudbyggnaden. Lämningar av dessa syns fortfarande. Lägenheterna Danibacka och Rocket Hill bildar tillsammans en historiskt värdefull helhet. Lägenheten Rocket Hill 8:47 är styckad från lägenheten Danibacka år Lägenheten har i planförslaget anvisats en byggplats på södra sidan av Gesterbyvägen. Men eftersom man har föreslagit en rakare sträckning av väglinjen, förminskas dess yta så mycket att undertecknad hoppas att byggrätten kunde flyttas till norra sidan av Gesterbyvägen i samband med de befintliga boplatserna. På basis av ovanstående man att lägenheten Rocket Hill 8:37, vars areal är ca 10 ha, ska anvisas sammanlagt fem (5) buggplatser. På basis av kartan från 1872 anvisas sammanlagt fem bostadsbyggnader på den gamla bytomten som nu består av lägenheterna Danibacka och Rocket Hill. Av dem befinner sig fyra i närheten av Gesterbyvägen och en på norra sidan av gårdscentret invid åkerområdet. På kartan från år 1926 som ägaren fogat till sin anmärkning finns betydligt fler byggnader, men deras användningsändamål har inte definierats. I delgeneralplaneförslaget hör båda lägenheterna till område för lantbrukslägenhets driftscentrum AM, och på planbestämmelsens båda lägenheter kan två bostadsbyggnader placeras. Eftersom de nuvarande bostadsbyggnaderna både till storlek och utseende avviker på ett betydande sätt från situationen på 1800-talet och 1990-talets början är det inte med tanke på bevarande av områdets historiska värde motiverat att placera flere byggnader på området. På området för lägenhet 8:47 på södra sidan av Gesterbyvägen har inte anvisats någon byggplats i planförslaget. 7.2 Lägenheten Nya Tider 2:100 har i planförslaget anvisats en för bred skyddszon bredvid högspänningslinjen. Skyddsområdet ska ändras till minimiavstånd, vilket från kraftledningens mittlinje är 14 meter. Se punkt Detaljplaneringen bör inledas snarast. Se punkt Reimond och Cyneide Skarp 8.1 Dalkullavägens dragning är inte bra eftersom den styrs österut bort från Kyrkslätts centrum. Denna dragning förlänger resan till Kyrkslätts centrum med ca 600 eller 700 meter och förorsakar onödig trafik. Ifall avsikten är att minska väganslutningarna till den nya Gesterby landsväg, vore det rätta sättet att dra Pulkusvägen mot Dalkullavägen. 4

5 Dalkullavägens nuvarande dragning tar i södra ändan slut på ett område där man i samband med det anhängiga delgeneralplaneprojektet för kommuncentrum, etapp 2 kommer att planera en ringvägslinje mot väster. Eftersom man inte känner till linjens läge kan man inte styra trafiken till området i denna delgeneralplan. Pulkusvägen ansluter till Gesterbyvägens dragning som anvisas i delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp Kommunen kan spara genom att avstå från onödiga utredningar, där man utreder en eventuell väg utmärkt med punktlinje genom det västra AP-området. Området är ett gammalt kärr och dess lämplighet som väg är tvivelaktig. Planförslaget har ändrats så att beteckningen för förbindelsebehov har strukits från det södra AP-området. 8.3 AP-områdets byggeffektivitet är så stor att man där skulle bli tvungen att planlägga många små tomter på under 1000 kvadratmeter. Vi vill alltså att tomtstorleken vore minst 1500 kvadratmeter, vilket skulle möjliggöra glesare byggande. I delgeneralplanen har väster om den nya linjen för Dalkullavägen och dess södra del anvisats AP-byggrätt om v-m2, vilket motsvarar effektiviteten e=0,05-0,1. Dimensioneringen är gles i förhållande till den normala byggeffektiviteten på detaljplaneområden. Byggrätten möjliggör sammanlagt byggplatser för egnahemshus på området då man räknar med de nuvarande. I detaljplaneringen preciseras byggrätten och byggandet placeras så att tillräckliga grönområden förblir mellan bostadsbyggnaderna. Se också punkt Man konstaterar att VL-området som placeras på lägenheten är onödigt ifall den västra grannens område förblir utan byggnader i framtiden. Planförslaget har ändrats så att VL-området har gjorts smalare och ändrats till MU-område. Det bör dock beaktas att AP-områdesreserveringen innefattar de omedelbara närrekreationsområdena. Grannlägenheten på västra sidan av ifrågavarande lägenhet hör till delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 2. Dess byggmöjligheter kommer att avgöras vid ovannämnda projekt. 8.5 Man önskar att kommunen ber elkraftbolagen samt telebolagen utnyttja de diken som grävs i samband med kommunaltekniken för jordkablar, så att man blir av med onödiga luftkablar. Antecknas för kännedom. Kablarnas placering och byggande avgörs vid detaljplaneringen och vidare vid gatuplaneringen. 8.6 Kravet att husen ska byggas i trä begränsar byggandet av området onödigt mycket. Planbestämmelsen AP har ändrats så, att bestämmelsen om fasadmaterial har strukits. 8.7 Då den slutgiltiga delgeneralplanen är klar vore det bra om också tidtabellen för byggande av kommunaltekniken framkommer. Man beslutar om vattenförsörjningsverkets investeringar för ett år i taget, så man kommer inte att känna till en bindande tidtabell för byggande före behandlingen för godkännande av delgeneralplanen. Planbeskrivningens uppskattning om tidtabellen för byggande av vattenförsörjning har uppdaterats på basis av de senaste uppgifterna. 5

6 9. Alice Nordman 9.1 Anmärkaren meddelar att då hon år 1981 skaffade lägenheten hade den en byggrätt som anskaffats med undantagstillstånd. I delgeneralplaneförslaget har tomtens värde sjunkit då den anvisas som jordbruksområde (MT). Lägenheten ska ändras till AP-område såsom dess näromgivning eller åtminstone till P-område. I delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, som godkändes år 2009 och vann laga kraft år 2010 har området för lägenhet 2:55 anvisats en anslutning för Gesterbyvägens nya dragning. I delgeneralplaneförslaget som nu är ifråga anvisas den nya Gesterbyvägen från ifrågavarande korsningsområde norrut, vilket reserverar en betydande del av ifrågavarande lägenhet 2:55. Till sin terräng är lägenheten låglänt dikad åker och den gränsar till Jolkbyåns västra gren, och därför vore den utmanande för bostadsbyggande. Dessutom hör en del av lägenheten till kraftlinjens skyddsområde. Den nya Gesterbyvägens noggranna läge avgörs i samband med uppgörandet av vägplanen eller detaljplanen, där man också utreder eventuella inlösningsersättningar. 10. Camilla Berner 10.1 I anmärkningen ber man att man som södra och östra gräns för AP-området som befinner sig på lägenhet fastställer en linje som dras på 20 meters avstånd från kraftlinjen som går genom fastigheten. Detta skulle möjliggöra utveckling av den södra sluttningen till ett trevligt småhusområde utan att förstöra den traditionella gårdsomgivningen till huset som är skyddsobjekt på området. I planlösningen följer man rekommendationerna som ges i Strålsäkerhetscentralens (STUK) publikation Voimajohdot ympäristössämme (2011). STUK rekommenderar att man undviker att bygga bostäder, daghem, skolor och andra utrymmen som är avsedda för barn på platser där det magnetiska flödets täthet konstant överstiger en nivå på 0,4 µt. Enligt publikationen är avståndet gällande en stolpe för två ledningar på 110 kv, vars magnetiska flöde sannolikt alltid underskrider 0,4 µt, 40 meter. Skyddsområdets bredd granskas vid detaljplaneringen Skyddandet av den befintliga byggnaden begränsar utnyttjandet av området. Man föreslår att kvadratmetrarna i huset ifråga inte skulle belasta områdets byggrätt i planen. Delgeneralplaneförslaget har ändrats så att man lagt till en allmän bestämmelse i planen enligt vilken små byggnader under 130 v-m2 vilka anvisats att de ska skyddas inte inverkar på byggrätten som anvisats lägenheten. 11. Gun och Leif Nylund 11.1 Man föreslås att lägenheterna 2:41 och 2:42 i Gesterby by anvisas med beteckningen AP. Ifall detta inte är möjligt föreslår man att man utöver den befintliga byggplatsen kan placera två nya byggplatser på lägenhet 2:41 ( m2) och tre byggplatser på lägenhet 2:42 (9800 m2). Detta skulle gottgöra grönområdet som planerats på området. Planförslaget har ändrats så att det småhusdominerade bostadsområdet (AP) på västra sidan av Gesterbyvägen har utvidgats och det omfattar ifrågavarande lägenheter. 12. Tom Wessman 12.1 I anmärkningen önskar man att lägenhet (418) 2:72 anvisas byggrätt till samma värde som grannlägenheterna 2:102 och 2:69. Dessa har anvisats byggrätt 1+1. Anmärkaren anser att lägenhet 2:72 ska ha samma byggrätt som lägenhet 2:69. Byggrätten på lägenheterna som anvisats med beteckningen för glesbygdsområde AO/1 baserar sig på stamlägenhetsberäkningen som ingår i Kyrkslätts generalplan Lägen- 6

7 het 2:72 är bildad 2002, så den är inte en byggplats enligt Kyrkslätts generalplan På den grunden har man inte kunnat anvisa lägenheten byggrätt. Delgeneralplaneförslaget har ändrats så att det småhusdominerade bostadsområdet (AP) på västra sidan av Gesterbyvägen har utvidgats och det omfattar ifrågavarande lägenhet 2:72. Då avgörs lägenhetens byggmöjligheter vid detaljplaneringen. 13. Markus Engberg 13.1 Anmärkningen gäller lägenhet 1:242 (2,95 ha) i Gesterby by. Lägenheten ifråga befinner sig på gränsen mellan delgeneralplanen och delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 2. På lägenhetens område har man ritat ett brett VL-område. Man förslår att planläggaren tar i beaktande att VL-området inte i sin helhet får placeras på denna lägenhets område utan att hälften ska anvisas i delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 2. Planbeteckningen för VL-området ska ändras till MU-beteckning. Se punkt Jaakko Rahja 14.1 Anmärkaren föreslår att man väljer linjealternativ VE 3 för Gesterbyvägen, där vägen löper på åkern. I ett längre perspektiv är alternativet en hållbarare lösning än den nuvarande väglinjen VE1. Åkerlinjens enda svaghet är störningen i åkerlandskapet, vilken kan minimeras i planeringsskedet. I och med genomförandet av delgeneralplanen och ökningen i trafikmängd och befolkning följer oundvikligen att förbättring av den nuvarande vägen inte är tillräckligt. VE3 motsvarar bäst behovet av boende och trafik hos största delen av invånarna och betjänar på bästa sätt vägens huvudsakliga trafikriktning, alltså mot Masaby. Den nuvarande Gesterbyvägen skulle betjäna befolkningen och den skulle t.o.m. kunna stängas för genomfartstrafik med motorfordon. Kommunstyrelsen beslutade i samband med framläggningen av planförslaget i det av samhällstekniska nämnden godkända planförslaget lägga till en vägreservering från början av Kyrkovägen norrut. Delgeneralplaneförslaget lämnar markanvändningen på åkerområdet på östra sidan av Gesterbyvägen som det är, huvudsakligen för odling, så det hindrar inte byggande av väglinjen ifall det på lång sikt visar sig finnas behov för det Man föreslår att en gemensam badplats för Smedsby och Gesterby placeras vid Humaljärvis strand på ett område där det redan finns vägservitut och en skogsväg av något slag. Det går alltså att anvisa någon form av förbindelse dit. Generalplaneförslaget har ändrats så, att en badplats har lagts till vid Humaljärvis strand på sydvästra sidan av Korkberget. Man har inte i det här skedet kunnat anvisa en bilväg till stranden, utan man har anvisat en reservering för en liten parkeringsplats vid Kyrkovägen. Parkeringsområdet befinner sig på privatägd mark och genomförande av det förutsätter avtal med markägaren. 15. Harri Naarajärvi och Wilma Levonmaa 15.1 Man föreslår att Pulkusvägens och Dalkullavägens omgivning bevaras som nuvarande glesbygdsområde där bostädernas storlek per tomt är mer begränsad än i delgeneralplaneförslaget. Se punkt Man önskar att MU-området och Mullmossens kärr på norra sidan av Pulkusvägen skulle begränsas till västra och norra kanten av lägenhet 2:74, såsom nu. Anmärkarna har nyligen flyttat till området uttryckligen p.g.a. den glesa boendeomgivningen. På norra sidan av lägenhet 2:74, på lägenhet 2:108 på vars område kärret befinner sig finns enligt den nuvarande generalplanen 2020 två oanvända byggplatser. Med detaljplanering 7

8 kan man med all sannolikhet finna en lösning för placering av byggande som är bättre för gles bebyggelse och som bevarar naturen bättre. 16. Patrik Boström 16.1 Allmänt anser anmärkaren att planförslaget är bra men vill fästa uppmärksamhet vid att man för AP-områden som ska detaljplaneras har föreslagit byggrätt med effektiviteten e=0,05-0,1, vilket är mindre än för områdena AO-1 vilka förblir glesbygdområden, för vilka effektivitetstalet blir e=0,117. Skillnaden är inte stor men då man tar i beaktande att detaljplaneringen förutsätter markanvändningsavtal dvs. deltagande i kostnaderna för byggande av kommunalteknik samt anslutningsavgifter. Markägarna på detaljplaneområden ska inte försättas i en sämre position än ägarna till AO-1-områden som får gratis byggrätter. Ett lösningsförslag till detta missförhållande som föreslås är låga avgifter för markanvändningsavtal eller höjning av byggeffektiviteten på områden som ska detaljplaneras till 0,15. Områdesreserveringen AP innefattar också park- och rekreationsområden, varvid byggeffektiviteten per tomt blir större än den områdeseffektivitet som anvisas i delgeneralplaneförslaget. Storleken på markanvändningsavgifterna beror på antalet byggrätter som anvisas i detaljplanen, men det är först i samband med detaljplaneprojektet man beslutar om noggrannare principer. På AO-1-områdena som förblir glesbygdsområden är tilläggsbyggrätten knuten till byggande av vattenförsörjning, vars kostnader markägarna på området till sin del blir tvungna att ansvara för Anmärkaren tycket det är bra att fastigheten Märtas 2:32 som ligger vid Pulkusvägen har anvisats som område som ska detaljplaneras. För områden längs samma väg, vars markägare inte vill ha detaljplan, kan man använda beteckningen AO-1 eller motsvarande. Antecknas för kännedom. Se punkt Byggnadens fasadmaterial borde inte begränsas till användning av endast trä. Trä kräver skötsel. Inte heller våningsantalet borde begränsas till två (II). I den brant sluttande terrängen skulle byggande i II1/2 våning bilda en enhetligare taksilhuett. Se punkt 8.6. I brant sluttande terräng är användning av våningsantalet ½II att rekommendera. Våningsantalet II½ avser i praktiken en byggnad som har boendeutrymmen i tre våningar. Så högt byggande är mycket utmanande att anpassa till skogs- och bergsomgivningen. 17. Camilla och Bo Johansson 17.1 Anmärkarna anser att Pulkusvägens traditionella kulturlandskap så lång som möjligt bör bevaras. Byggande på AP-området, på sydvästra delen av planområdet, borde koncentreras till båda sidor av den befintliga landsvägen så att den norra gränsen går vid ellinjen. Området på norra sidan av ellinjen borde ändras till AO-område så att områdets betydande naturvärden bevaras. Se punkt Området har en rik fauna och många viktiga djurrutter (bl.a. älg, vitsvanshjort, rådjur, räv, mårdhund, fälthare) rör sig genom planeringsområdet. Alla sorters grönkorridorer fattas i delgeneralplanen. Vi föreslår att grönkorridorer ritas in i nord-sydlig och sydost-nordvästlig riktning från Gesterbyvägen mot Humaljärvi. Delgeneralplanen har justerats på basis av den nyaste utredningen om ekologiska korridorer (Keiron Oy 2013). Nätverket presenteras i bilaga 3. 8

9 17.3 Under de senaste åren har vi kunnat observera räv, grävling, igelkott, hermelin, skogshare och fälthare samt sett spår av två björnar. Vi har också hört grannarnas säkra observationer om varg och lodjur på området som nu föreslås bli AP-område. Kräl- och groddjur ser man ofta på området, t.ex. snok, kopparorm, huggorm, padda, groda/åkergroda. Också fågelbeståndet är rikligt, man ser ofta t.ex. järpe, gråspett, nattskärra, stjärtmes, kattuggla, sparvhök och spillkråka på området. Också fladdermöss finns det rikligt av. Antecknas för kännedom. I samband med en eventuell detaljplanering preciseras de uppgjorda naturutredningarna till den del det behövs På östra sidan av Pulkusvägens ås finns ett litet klapperstensfält vilket är en del av en större helhet. På västra sidan av Dalkullavägen finns två klapperstensfält på ca 20 x 80 meter. Dessa bör absolut bevaras. Dessutom finns det historiska minnesmärken som bör undersökas och bevaras, t.ex. ett litet stenbrott från arrendetiden av Porkala på norra sidan av Käringberget samt en eventuell bunker/rester av starkspritsframställning på den nordöstra delen av AP-området. Antecknas för kännedom. Man har lagt till uppgifter om detta i punkt 8 i planbeskrivningen, Genomförande av planen, vad man bör ta i beaktande vid uppgörande av detaljplan I barrskogen på östra sidan av Pulkusvägen växer knärot som hör till orkidéerna. Knäroten är krävande när det gäller växtplats, skogen måste få växa i fred i minst 50 år innan knäroten uppenbarar sig. På samma område växer också tallört samt olika pyrolaarter. I den absoluta norra kanten av det föreslagna AP-området finns ett ovanligt stort växtbestånd av orkidén Jungfru Marie nycklar, här finns eventuellt också skogsnycklar. Se punkterna 17.3 och Vi anser att det inte finns användning för en gång- och cykelled i öst-västlig riktning. Det har en negativ inverkan på områdets rika natur och samtidigt bryter den av djurens vandringsrutter. Det är viktigare att bygga en gångoch cykelled längs Gesterbyvägen. Delgeneralplaneförslaget har ändrats så att endast de viktigaste förbindelserna för friluftsrutter har anvisats i det justerade delgeneralplaneförslaget. Också ifrågavarande reservering för friluftsrutt har strukits. De behövliga gång- och cykelförbindelserna avgörs vid detaljplaneringen. 18. Anne och Patrik Forsberg 18.1 Anmärkarna är huvudsakligen nöjda med planförslaget. Byggande av kommunalteknik anser man är bra eftersom hushållsvattnet på deras lägenhet 2:84 i Gesterby by är dåligt. I anmärkningen hoppas man att man skulle få någon form av service till närområdet samt goda gång- och bussförbindelser. Antecknas för kännedom Man föreslår att AO-området som hör till lägenheten förstoras och att MU-området förminskas. Planförslaget har ändrats så att AO-området har förstorats. 19. Margareta Degerlund 19.1 Ägaren till lägenhet 2:94 Nedre Pulkus föreslås att eftersom en stor del av områdena i hennes ägo är anvisade som VL- och MU-områden, ska byggrätten utökas i samband med byggplatsen som anvisats MU-området. Lägenhetens byggrätt kan inte på basis av detta utökas utan att äventyra den jämlika behandlingen av markägarna. 9

10 19.2 Jordlotten på lägenheten vid Gesterbyvägen har anvisats som VL-område. Anmärkaren anser inte att det är förnuftigt att placera ett rekreationsområde vid vägen utan föreslår att det anvisas för byggande. Delgeneralplaneförslaget har ändrats så att området på östra sidan av Gesterbyvägen som hör till lägenheten ingår i AP-området. 20. Annikki och Martti Karppinen 20.1 Lägenhet 2:28 i anmärkarnas ägo hör till AP-området som enligt delgeneralplaneförslaget ska detaljplaneras. De frågar varför man inte genast får bygga ett hus eller två på lägenheten. Det nya byggandet på detta område är både skäl att ansluta till den lokala vattenförsörjningen och det ska basera sig på en noggrannare plan med vilken man tryggar en jämlik behandling av markägarna, trygga trafiksystem och tillräckliga grönområden Anmärkarna godkänner inte vägarna och friluftsrutterna som anvisats lägenheten. Nya vägar eller friluftsrutter har inte i delgeneralplaneförslaget anvisats lägenhetens område. För att förbättra Gesterbyvägen blir man däremot eventuellt tvungen att flytta gränsen för det nuvarande vägområdet längs hela Gesterbyvägen. Förbättring av Gesterbyvägen är nödvändigt till följd av den ökande trafiken och trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafik. 21. Taisto Kivimaa 21.1 Anmärkaren kräver att hans lägenhet 1:63 som ligger vid Humaljärvis strand på ett RA-område enligt den nuvarande generalplanen men som i delgeneralplanen har AO-beteckning ändras tillbaka till RA-beteckning. Som motivering konstaterar han att lägenheten är lång, smal, till sitt väderstreck oförmånlig och så brant att det inte finns någon lämplig plats för året runt-boende. Också körförbindelsen är besvärlig till följd av den branta och leriga terrängen. En ändring till område för småhus skulle enligt skattemyndighetens specialexpert förorsaka betydande höjningar i fastighets- och annan beskattning. I Kyrkslätts kommun är fastighetsskatten för semesterbostadsfastigheter högre än för fastigheter för året runt-boende. Eftersom andra markägare i ifrågavarande grupp inte har givit respons om AO-märkningen har man ansett det vara motiverat att hålla fast vid områdesreserveringen enligt delgeneralplaneförslaget. 22. Martti Karhunen 22.1 De nuvarande redan byggda områdena (invid Pulkusvägen) bör ändras från AP-områden till AO-områden och AP-områdena flyttas närmare Gesterbyvägen och till obebyggda områden. Se punkt Den riktgivande friluftsrutten som planerats på lägenhet 2:61 ska flyttas till tomtens övre gräns där det redan finns en befintlig stig på det vackra naturberget. Berget borde till stor del fredas från byggande. Planförslaget har ändrats så att den riktgivande friluftsrutten har strukits från lägenhetens område Egen användning av utgallrings- och energiträd borde tillåtas utan separata tillstånd. Tagande av energiträd som behövs för eget bruk från ifrågavarande lägenhet som är i bostadsbruk kan anses vara en så liten åtgärd att åtgärdsbegränsningen som utfärdats för 10

11 AP-området inte gäller det. Ifall en detaljplan uppgörs för området krävs huvudsakligen tillstånd för att fälla träd. 23. Anders Engberg och Linda Enkvist 23.1 Delgeneralplanen är välgjord och tar också jord- och skogsbrukets behov i beaktande. AP-området på åkern är mycket lämpligt för byggande eftersom jordmånen är dålig för odling men bra för byggande. Områdets avgränsning kunde ändå vara rak ända till bygränsen eftersom det inom odlingen är lättare att använda raka linjer. Delgeneralplaneförslaget har ändrats gällande avgränsningen ifråga. Avgränsningen preciseras i detaljplaneringen Förenande av Dalkullavägen och Pulkusvägen är en bra idé som möjliggör en fungerande väganslutning. Anslutningen till åkerområdet kommer antagligen att ske via den gamla Dalkullavägen, som förblir en gång- och cykelled. Den bredd som jordbruksmaskinerna kräver ska tas i beaktande vid planeringen av vägen. Antecknas för kännedom. Kravet att ta den bredd som jordbruksmaskinerna kräver i beaktande har lagts till i planbeskrivningens punkt 8 Genomförande av planen vid detaljplaneringen och värt att ta i beaktande vid vägplaneringen Ringvägen som märkts ut med en streckad linje från Pulkusvägen borde sluta vid Dalkullavägen. Se punkt I planeringen av förbättringen av Gesterbyvägen bör man beakta färdsel med jordbruksmaskiner. Se punkt Holger, Evelina, Marina och Emma Koroleff Lägenhet har i delgeneralplaneförslaget märkts ut som AP-område. I förslaget har man dessutom ritat ut en friluftsrutt och en eventuell vägförbindelse. Det att friluftsrutten och vägförbindelsen korsar varandra vid lägenheten och delar den i fyra delar, det strider mot det kommande byggandet på min lägenhet. Förbindelserna bör planeras så att de löper och följer varandra så att för fastighetsägaren förorsakas så lite skada som möjligt. Det är också märkligt att en eventuell diagonal vägförbindelse ritats ända till det planerade VL-området. Till VLområdet behövs ingen byggd väg. Se punkterna 8.2 och Tomas Engberg 25.1 Anmärkarens lägenhet gränsar till planområdets gräns. Vid den har man ritat ett brett VL-område. Planläggaren bör beakta att även på det intilliggande planområdet (delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 2) bör ett VL-område planeras, så att området inte kommer i sin helhet på min lägenhet. VL-området borde ändras till MU-område och området borde vara hälften smalare. Planen är i övrigt bra, Dalkullavägen och Dalkullagränden gör trafiken smidig. Se punkt Rolf Hellgren 26.1 Fordras att byggplatserna enligt Kyrkslätts generalplan bevaras på lägenheten Kalliorinne Rnr 2:84. Då lägenheten köptes år 1999 framgick att den hade flera byggplatser, vilket då var grund för det höga tomtpriset. Enligt 11

12 delgeneralplaneförslaget har lägenheten en byggplats + en byggplats då byggplatserna ansluts till vatten- och avloppsnätet. Lägenhetens två byggplatser är redovisade i beräkningen som ingår som bilaga till delgeneralplanens beskrivning. Delgeneralplaneförslaget har ändrats så att byggplatserna desssutom märkts ut i plankartan. 27. Juha och Hannu Suvanto 27.1 Begärs att förslaget ändras så att den del av lägenheten 2:109 som anvisats som jord- och skogsbruksdominerat område (MU) minskas och att området som anvisats för byggande (AP) utvidgas norrut till lägenhetens gräns. Planförslaget har ändrats så att AP-området utvidgats så att det börjar vid ifrågavarande lägenhets gräns. Det bör dock beaktas att AP-områdesreserveringen innefattar även de närmaste rekreationsområdena. 28. Tuula och Eero Koskinen 28.1 De nuvarande redan byggda områdena (invid Pulkusvägen) bör ändras från AP-områden till AO-områden och AP-områdena flyttas närmare Gesterbyvägen och till obebyggda områden. Se punkt Lägenheterna 2:32 och 2:75 bör lämnas som rekreationsområden. Områdesreserveringen för småhusdominerat bostadsområde, planbeteckningen (AP), innefattar även rekreationsområden. För att säkerställa jämlikt bemötande av markägare är det viktigt att placeringen av nytt byggande och samtidigt bevarandet av naturvärden och tillräckliga grönområden avgörs genom detaljplanering De nya tomterna ska vara tillräckligt stora (0,5 ha) för att den naturnära miljön ska bevaras. Antecknas för kännedom. Tomtstorleken avgörs i en eventuell detaljplanering. 29. As Oy Taskuraha / Eero och Marja Vauhkala 29.1 Anmärkningen gäller byggrätten på lägenheten Hasselbacken 1:25 i Smedsby by. I planförslaget som nu är framlagt har byggrätterna på vår tomt Hasselbacken 1:25 inte alls utökats trots markområdet på ca m2 som blir under vattenledningen/avloppet. Vi anser att detta inte är jämlikt bemötande av markägare. Vi kan inte godkänna att vägen dras tvärs över vår tomt utan att byggrätterna på fastigheten Hasselbacken 1:25 utökas i planförslaget för att ersätta den del av tomten som blir under vägen och vattenledningen/avloppet. Vi anser att en skälig ersättning för väg- och vattenledningsområdet är 3 byggplatser på den kvarstående tomten. Den nya väglinjen som anvisats norrut reserverar det kilformiga området på ca 800 m2 väster om lägenheten. Lägenheten 1:25 har anvisats byggrätt enligt principen som använts för hela glesbygdsområdet i planförslaget. Principen grundar sig på den gällande generalplanen Lägenhetens byggrätt kan på basis av vägreserveringen inte höjas i strid med principen, utan för området bör en detaljplan utarbetas. Med beaktande av lägenhetens läge är det i det här skedet inte realistiskt att utarbeta en detaljplan för området. Det finns inga planer för byggandet av vägen. Det kommer sannolikt att ske långt in i framtiden. På basis av AO-beteckningen kan på lägenheten uppföras tilläggsbyggande genast då vattenförsörjning byggts till området och lägenheten anslutits till vattenförsörjningen. 12

13 30. Marina Sumelius / Robert Mattson genom fullmakt 30.1 Ägaren till lägenheten Kojan Rnr 8:3 i Smedsby föreslår att skyddsbeteckningen sr-p49 för den på lägenheten (Kojan) belägna lilla stockstugan med valmtak stryks. Ägaren har redan i planens beredningsskede redogjort för planläggaren för hur stugan i fråga under årens lopp tagit stor skada med anledning av den långvariga hyresgästens försummelser. För att utreda byggnadens skick har man skaffat ett expertutlåtande (bilaga till anmärkningen). Av utlåtandet framgår att renovering och iståndsättning av huset är diskutabel och antagligen skulle bli dyrare än att bygga en ny motsvarande byggnad. Skyddsbeteckningen har diskuterats i myndighetssamrådet som ordnades om planförslaget Nylands NTM-central ser inga grunder för att stryka beteckningen. Planförslaget har ändrats så att till skyddsbeteckningen sr lagts till en bestämmelse enligt vilken små byggnader under 130 v-m2 inte inverkar på byggrätten som anvisats lägenheten. 31. Kerstin och Paavo Pennanen 31.1 Anmärkarna motsätter sig den riktgivande friluftsrutten som anvisats genom deras lägenhet (Fiala 1:40). Planförslaget har ändrats så att den riktgivande stigen strukits och istället för den anvisats MU-områden som ska lämnas obebyggda. 32. Sami och Hanna Holopainen, Janne och Johanna Rainio 32.1 Den nya vägförbindelsen som anvisats invid Kyrkovägen bör avlägsnas. Linjen skulle innebära två vägar bredvid varandra och den nya linjen skulle öka trafiken och bullret på ett annars lugnt bostadsområde. Fridfullheten och de stora tomterna har varit orsaker till varför invånarna flyttat till området. Kommunstyrelsen beslutade i samband med framläggningen av planförslaget lägga till vägförbindelsen ifråga i det av samhällstekniska nämnden godkända förslaget till plan. Det finns inga beslut om tidtabellen för vägbygget, så det eventuella bygget ligger längre fram i tiden Önskas att gång- och cykeltrafikleden längs Gesterbyvägen byggs så fort som möjligt. Antecknas för kännedom. 33. Veikko och Sirpa Tertsunen 33.1 Den nya väglinjen bör flyttas. Korsningsområdet har dålig sikt och är därför farligt. Området som anvisats som flygekorrarnas revir fälldes i slutet av förra året (2012). Under väglinjen finns 4-5 stora aspar. I bakgrunden finns även en ca 10 m hög skogsdunge. Byggande av vägen på den föreslagna linje skulle fälla dessa träd och målet för naturskyddet skulle fungera precis tvärtemot det som var meningen. Lägenheten 8:37 har iståndsatts systematiskt i tio års tid. Även vid vägområdet som föreslagits på lägenhetens område har man planterat ett arboretum där ca 50 olika trädarter planterats. Vägbygget till den föreslagna platsen skulle förstöra helheten med trädbeståndet i arboretumet, förorena kvaliteten på vattnet till egnahemshuset och bastun samt stjäla lugnet från den privata naturparken. Planförslaget har ändrats så att vägförbindelsens läge justerats något och väganslutningen till Vecklaxvägen flyttats österut. Reserveringen för område för service och förvaltning (P) på lägenhetens område har utvidgats i och med att vägen strukits. Gränsdragningen kan justeras i samband med detaljplaneringen. 13

14 34. Markku Nissinen och Jaana Nyström 34.1 Den nya väglinjen längs Kyrkovägen bör strykas. Om den blir verklighet skulle den förstöra den lantliga miljön i början av Kyrkovägen och medföra avsevärd bullerolägenhet för invånarna. Om den ändå bevaras bör den nuvarande väglinjen breddas jämnt på båda sidor. I planförslaget har Kyrkovägen breddats så att den löper vid lägenheten 1:43 ensidigt så att nästan 25 % av lägenhetens areal blir under vägen. Se punkt Vägens exakta läge avgörs i vägplanen eller annan exaktare plan där även ersättningarna som erläggs markägarna utreds. 35.Lauri Valli 35.1 Väglinjen bör flyttas. Den föreslagna linjen löper i mycket svår terräng och den planerade anslutningen har dålig sikt. Anslutningens läge har motiverats med skydd av MY-området, men trädbeståndet fälldes senhösten Väglinjen föreslås löpa längs den södra gränsen till det gamla MY-området och som plats för anslutningen föreslås det gamla MY-området där sikten är som bäst. Planförslaget har ändrats så att vägförbindelsens läge justerats något och väganslutningen till Vecklaxvägen flyttats österut. 36. Roger och Virve Lindman 36.1 Hänvisning till den föregående anmärkaren (35). Därtill konstateras att korsningsområdet i planförslaget föreslagits precis vid den gamla ockupationsgränsen där gränsstolpar rests för att märka ut gränsen. Den gamla gränsen bör respekteras i placeringen av vägen. Se punkt Raimo och Helvi Lakanen 37.1 Den nya väglinjen föreslår man att stryks eftersom den skulle medföra oskälig olägenhet för markägarna på området. Däremot föreslås att väglinjen för Gesterbyvägen ändras så att den nya vägen skulle löpa turvis på var sida om den nuvarande Gesterbyvägen, på så sätt att den skulle börja från Kyrkovägens korsning mot nordost norr om vägen och övergå till den södra sidan vid MU-området som föreslagits i planförslaget, så att den upphör i närheten av Vecklaxvägens korsning. Se punkt Olika linjealternativ till vägförbindelsen som ersätter Gesterbyvägen har man sökt vitt och brett i början av planläggningen. De betydande landskaps- och naturvärdena på området som anmärkaren föreslår begränsar möjligheterna kraftigt. 38. Pentti och Ulla Koistinen, Anja Riila / genom fullmakt Reijo Riila 38.1 I anmärkningen föreslås att byggplatserna utökas på lägenheten 1:76 i Smedsby by så att på lägenheten istället för den i delgeneralplaneförslaget föreslagna AO-byggplatsen (kan indelas i två genom anslutning till vattenförsörjningen) anvisas fem (5) AO-byggplatser indelade i grupper om två och tre byggplatser. Motiveringen är att lägenheten på ett väsentligt sätt anknyter till de gällande vägförbindelserna och de nuvarande byggplatserna. Tilläggsbyggplatserna ökar väsentligt möjligheterna att genomföra kommunaltekniken som ska byggas samt kommunalteknikens kostnadseffektivitet. Lägenheten 1:76 har anvisats byggrätt enligt principen som använts för hela glesbygdsområdet i planförslaget. Principen grundar sig på den gällande generalplanen Lägenhetens byggrätt kan inte ökas i strid med principen om den ska bibehållas som AOområde som förblir glesbygdsområde. På basis av detta har planförslaget ändrats så att 14

15 den del av den ifrågavarande lägenheten som ligger vid Grävlingsvägen anvisats som område som ska detaljplaneras AP, varvid antalet byggplatser som anmärkaren föreslår sannolikt kan genomföras på området. Inledandet av detaljplaneprojektet fordrar av markägarna lämnar in ett planläggningsinitiativ till kommunen. AO-byggplatsen har ändrats till två AO-1-byggplatser. Eftersom på lägenheten finns en oanvänd i Kyrkslätts generalplan 2020 avsedd byggplats, kan för en av AO-1-byggplatserna ansökas om undantagslov för byggande av egnahemshus innan vattenförsörjningen byggs På VU-1-området som föreslås på lägenheten anser man att en för det egnahemshusbetonade området gemensam lekpark jämte byggnader för barn skulle passa. Man vill diskutera med kommunen om planläggningen av området och områdets användningsändamål. Antecknas för kännedom. Se föregående, punkt Det är möjligt att ansluta området till detaljplanen som eventuellt ska utarbetas På Humaljärvis strand föreslås en gemensam badstrand för byn och en vindskyddsaktig plats med tak där man kan göra upp eld. Se punkt Tauno Nikander 39.1 Lägenheten 1:35 är anvisad med beteckning för jordbruk och genom den har en stig märkts ut. Lägenheten är privat gårdsområde, så beteckningen är felaktig och bör korrigeras. Syftet är att bygga ett bostadshus på lägenheten. På lägenheten finns ingen skog eftersom stormen fällt en massa träd. På grannlägenhetens område utfördes kalhygge för något år sedan. Delgeneralplanen har ändrats så att den riktgivande friluftsrutten flyttats till den norra gränsen av lägenhet 1:35 och lägenheten har anvisats en AO-1-byggplats Beteckningen s-1 för flygekorrerevir som anvisats på områdena för lägenheterna Akila 1:35 och Hirvelä 1:34 är felaktig. Det finns inga flygekorrar på området eftersom trädbeståndet är litet, området är snårigt och i närområdet finns kalhyggen. Beteckningen bör strykas. Delgeneralplanen har ändrats så att s-1-områdesbegränsningen har justerats. På området har träd fällts under tiden då planen varit anhängig. Lägenheten ligger på flygekorrarnas rutt, så man kan anta att om de tillfälligt skulle lämna område, skulle de då trädbeståndet växer återvända till rutten På lägenheterna Akila och Hirvelä bör på båda märkas ut de egna byggrätterna, precis som på grannlägenheterna. Båda lägenheterna har styckats På lägenheten Hirvelä finns en fritidsbyggnad. För lägenheten Akila fanns ett giltigt bygglov som blivit oanvänt. Se punkt Maria von Willebrand-Bäckman och Anders Bäckman 40.1 Anmärkarna bor på Ässjevägen alltså i den norra änden av Gesterbyvägen där man hoppas att trafiken minskar då de som kör till Veikkola börjar använda den nya vägen som kommer vid sidan av Kyrkovägen. En stor del av genomfartstrafiken på området går dock från centrum till Masaby. Anmärkarna hoppas att även genomfartstrafiken till Masaby skulle styras till Kyrkovägens parallellväg och att genomfartstrafiken på den krokiga och smala norra änden av Gesterbyvägen då kunde minskas genom att sänka hastighetsbegränsningen på avsnittet mellan Kyrkovägen och Masabyvägen/Vecklaxvägen och förstärka detta genom att bygga fartguppar eller avsmal- 15

16 ningar eller motsvarande på detta avsnitt. Annars kommer de som kör till Masaby ändå att gena via deras område. Antecknas för kännedom för fortsatt planering. 41. Markku Nissinen och Jaana Nyström 41.1 Anmärks att för lägenhet 1:43 bör anvisas en egen byggplats. Lägenheten 1:43 har styckats från lägenhet 1:92 där det finns ett parhus. Bygglov beviljades för lägenheten 1:43 år 2006 ( A). Lovet gick ut då ägarna väntade på beslut om väglinjerna. Planförslaget har ändrats så att en i Kyrkslätts generalplan 2020 avsedd byggplats delats upp i två AO-1-byggplatser för en bostadsbyggnad. Lösningen har tillämpats bl.a. på de byggplatser för en byggnad, vilka har delats och där ägandet splittrats. 42. Karo Lipponen 42.1 Ärendet gäller lägenheten Peltola dvs. byggrätten på Gesterbyvägen 396. Man skulle vilja bygga en sidobostad på lägenheten, men tomtens areal är 0,413 ha, vilket alltså inte riktigt räcker till de 5000 ha som behövs. Finns det i detta fall möjlighet att få byggrätt för en sidobostad då tomtens areal ändå är mycket nära de 5000 ha som krävs. Lägenheten kan inte anvisas rätt till sidobostad i delgeneralplanen utan att bryta mot den iakttagna principen. Beviljande av sidobostad med undantagslov kan övervägas i detta fall, t.ex. på basis av att lägenheten skulle anslutas till vattenförsörjningen på området Dessutom önskas att breddandet av vägen / uträtningen av vägen / gång- och cykelleden vid den här punkten skulle byggas väster om den nuvarande vägen eftersom fastigheten (på den östra sidan) redan nu ligger väldigt nära vägen där det går mycket trafik framför allt under rusningstider och medför buller och andra belastningar. Antecknas för kännedom. Platsen för gång- och cykelleden avgörs i vägplanen eller i någon annan noggrannare planering. 43. Jaana Immonen 43.1 Anmärkningen gäller den på Gesterby och Smedsby planeringsområde i Smedsby by belägna lägenheten Lintukoto 1:91 på adressen Kyrkovägen 44. Från lägenheten i fråga har i september 2006 sålts ett outbrutet område på 0,5 ha som bildat en lägenhet Mustikka 1:100. På lägenheten finns ett egnahemshus, en ekonomibyggnad och en gårdsbastu. Efter styckningen blev Lintukotos (1:91) areal ca 1,5 ha av vilket 1 ha ligger ovanför lägenheten Mustikka och 0,5 ha nedan om Mustikka. Enligt delgeneralplaneförslaget delar lägenheten Lintukoto byggplatsen tillsammans med lägenheten Mustikka 1:100. Detta beaktar inte att Lintukoto och Mustikka är två separata lägenheter. Förslaget möjliggör inte utnyttjandet av byggrätten för någondera parten eftersom Mustikkas 0,5 ha redan bebyggts. Delgeneralplanen har ändrats så att byggplatsen som lägenheterna 1:91 och 1:100 utgör delats in i två AO-1-byggplatser. Se punkt Lägenheterna Lintukoto 1:91 och Mustikka 1:100 ligger på ett område som enligt grundstrukturen som föreslås i delgeneralplaneförslaget blir ett spatiöst landsbygdsaktigt glesbygdsområde. Tätare byggande har anvisats i områdets södra och norra delar. I den här delgeneralplanen är det inte motiverat att föreslå att området detaljplaneras som AP eftersom områden som ska detaljplaneras och som är mer gynnsamt belägna inte kommer att räcka till långt in i framtiden. 16

17 43.2 MU-området som märkts ut i planförslaget bör strykas. Det står framför allt inte i balans med att lägenheten ligger på en central plats på planläggningsområdet, utöver det som redan tidigare nämnts. Det är motiverat att genomföra AO-1-byggplatsen som anvisats lägenheten 1:91 på parcelen som ligger längre bort från vägen. Det är skäl att utreda byggmöjligheterna på parcellen som gränsar till den nya väglinjen först sedan då man får klarhet i det eventuella byggandet av vägen och vägens slutliga plats Vi är beredda att godkänna den föreslagna väglinjen som har klar skadlig inverkan på den 0,5 ha stora delen av lägenheten Lintukoto längs Kyrkovägen. Antecknas för kännedom. 44. Peter Korhonen 44.1 Anmärkningen gäller fastigheten 1:58 Neljän tuulen kukkula och MU-området som anvisats fastigheten. På en ca 1,5 ha stor fastighet får man enligt förslaget bygga en tilläggsbyggnad. Hela fastigheten ligger på en hög kulle som sluttar mycket brant både norr- och västerut. De nuvarande byggnaderna har byggts ganska tätt så att de utgör ett enhetligt gårdsområde. Det enda området där man kan bygga med skäliga kostnader och utan att störa det övriga boendet är området som i förslaget märkts ut om MU-område. Dit leder även en gammal väg som lätt kan utnyttjas. Området är granskog och där har inga naturvärden observerats. I planförslaget finns på området i fråga flera MU-områden och enligt anmärkaren är det inte rimligt att placera sådant område på tomtmark. Planförslaget har ändrats så att AO/3-området utvidgats i riktningen som anmärkaren föreslagit och MU-området förminskats På grund av Gesterbyvägens farlighet önskas att gång- och cykelleden byggs snarast. Antecknas för kännedom. 45. Hannu Kause Undertecknad markägare (ny fastighet som ska grundas i Smedsby på adressen Vecklaxvägen 34) begär att P- området utvidgas att omfatta hela markområdet som markägaren äger på var sida om Vecklaxvägen (kartbilaga 1 till anmärkningen). Det P-område som nu föreslagits i planen skulle dela upp fastigheten som ska styckas på tre olika planbeteckningar, MA, MU och P. Som motivering framförs planerna att utveckla ladugården på Sonninmäki till småföretagsutrymme. Planförslaget har ändrats så att P-områdesreserveringen för ladugården på Sonninmäki utvidgats söderut till åkerområdets gräns på det sätt som anmärkaren föreslagit. Däremot har P-områdesreserveringen norr om Vecklaxvägen bevarats i närheten av vägen. Det är åtminstone i det här skedet inte motiverat att anvisa det storslagna bergsområdet för service och förvaltning, utan exaktare markanvändning på området utreds i samband med noggrannare planläggning av områdesreserveringen som tidigare anvisats som område för utvidgning av samhällsstrukturen och nu ändrats till reservområde för bostadsbyggande Undertecknad markägare ifrågasätter och ber kommunen--- skyddsbeteckningen (sr-p50) som föreslås i planen för vagnskjulsbyggnaden som hänger samman med den gamla ladugården norr om Vecklaxvägen på fastigheten i fråga. Vägområdet mellan ladugården och förrådet är redan nu exceptionellt, i praktiken farligt smalt, bara ca 10 m brett, då den på andra håll på Vecklaxvägen är ca 20 m (staten ägare av området för vägunderlaget). Då man tar i beaktande de ökande trafikvolymerna i framtiden och behoven av att förbättra och bredda vägen framför allt precis på den platsen (t.ex. gång- och cykelled), är den enda riktningen att bredda vägen alltså norrut (den massiva stenladugårdens norra gavel söder om vägen ligger endast ca 8 m från mittlinjen på den nuva- 17

18 rande vägen). Då blir alltså förrådsbyggnaden på den norra sidan ohjälpligt under breddningen och måste rivas. På grund av detta gör skyddets ändamålsenlighet som "tillfällig lösning" en betänksam. Förrådsbyggnaden är också i mycket dåligt skick och även dess fasadmaterial; hela taket och delvis även väggarna är av skadliga gamla asbestskivor. Det skulle vara orimligt även ekonomiskt sett för ägaren att underhålla och renovera denna förfallna byggnad på grund av dess framtidsutsikter. Förrådet är dock ännu för närvarande i användning (uthyrt till utomstående) och därför borde man redan i planen beakta att erbjuda fastighetsägaren byggrätt norr om vägen som ersättning för förrådsbyggnaden. På ovan nämnda begäran inverkar betydligt även förrådets nuvarande plats delvis på statens vägområde (ca 20 % av bottenarealen) som även nu utgör ett juridiskt problem. Ladugårdsbyggnaden och vagnskjulet tillsammans med åkerlandskapet som öppnar sig västerut och skogsterrängen som stiger österom bildar en fin och värdefull helhet. Förbättring av Vecklaxvägen genom breddning och byggande av gång- och cykelled fordrar endera en vägplan eller en detaljplan. Båda alternativen erbjuder avsevärt bättre möjligheter än delgeneralplanen att utreda möjligheterna och alternativen för bevarande av vagnskjulet samt även ersättningar till markägaren. 46. Mika och Hannele Mollberg 46.1 Anmärkarna äger lägenhet 8:35 som enligt planförslaget kan få en andra byggplats då lägenheten anslutits till vattenförsörjningen. En del av lägenheten har anvisats som MU-område som skär en relativt stor del av lägenhetens udd och samtidigt berövar den bästa möjliga byggplatsen. MU-områdets gräns föreslår man att flyttas längre österut varvid byggplatsen bevaras (ritning som bilaga till anmärkning). Planförslaget har ändrats så att MU-områdets gräns flyttats något så att den önskade byggplatsen som föreslås i kartbilagan är möjlig. 47. Tom Grönberg 47.1 I delgeneralplanen finns i det nordöstra hörnet av lägenheten Ollas Rnr 3:4 ett område som betecknats som landskapsmässigt värdefullt åkerområde MA. Området gränsar i norr till landsvägen och i nordost till ett stort dike. Det relativt lilla området ca 80 x 35 meter är dock inte längre åker. I norra delen av området växer ca meter höga granar och björkar medan den södra delen bevarats öppen och använts för jordbrukets behov. För området beviljades "bygglov". Kyrkslätts kommuns beslutsprotokoll, byggnadstillsynen Jag föreslår att beteckningen MA för området skulle ändras till AM. Området utgör en naturlig del av lantbrukslägenhetens ekonomicentrum. Planförslaget har ändrats på föreslaget vis. 48. Tytti och Benedict von Wright 48.1 Anmärkarna bor på adressen Gesterbyvägen 425. Söder om huset (delgeneralplanens MU-område) finns en fårhage som sommarbete. Genom hagen löper i delgeneralplanen en riktgivande friluftsrutt. Ägarna anmärker på att det är väldigt svårt att genomföra en allmän promenadrutt genom en fårhage. Dessutom är det problematiskt med hundägare som trots begäran inte håller sina hundar kopplade. Planförslaget har ändrats så att de riktgivande friluftsrutterna gallrats så att endast de viktigaste rutterna anvisats i det justerade planförslaget. Även den riktgivande ruttreserveringen har strukits från området. 49. Simo Solkinen 49.1 Vi anmärker aktningsfullt på att MU-områdets gräns som anvisats på området för lägenheten Rnr 1:32 bör strykas eller flyttas till delen vid Städvägen. I närheten av gränsen som föreslagits i planförslaget kan man då placera en byggplats så som den framförts som eventuell byggplats för sidobostad i den bifogade situationsplanen. På grund av de stora höjdskillnaderna är det omöjligt att placera byggplatsen på någon annan plats. Planförslaget har ändrats så att MU-området strukits från lägenhetens område. 18

19 49.2 Den på lägenheten belägna schaktbrunnen bör beaktas om vägalternativ 1 blir verklighet. Vattentäkten från brunnen bör vara möjlig även efter byggandet av breddningen och gång- och cykelleden (platsen för brunnen har märkts ut i kartbilagan till anmärkningen). Antecknas för kännedom. Ärendet avgörs i vägplanen eller detaljplaneringen som behövs för att förbättra/bredda vägen. 50. Erkki Blomroos 50.1 Undertecknads tomt är den enda på hela delgeneralplaneområdet som av någon anledning delats in i två delar med en MT-remsa. (På MT-område är det tillåtet att bygga endast i anknytning till jordbruket). Korridoren som spjälker min egnahemshustomt och tomthörnet som blir på andra sidan korridoren tar ungefär en tredjedel av den del av anmärkarens lägenhet som omfattas av förnuftigt byggande. Betyder detta att ett svinhus, hönshus eller en ladugård får byggas på MT-remsan eller att grannen får bygga ett sådant där? Vid remsan är det inte fråga om en väglinje, avloppslinje eller annat motsvarande. Att behandla en tomt på ovan nämnda vis tyder redan på despotism eller rentav avsiktligt förtret och är inte i någon form lämpligt för god finsk förvaltningssed. Därför krävs att den nämnda MT-zonen avlägsnas från min tomt i delgeneralplanen. Planförslaget har ändrats så att MT-områdesreserveringen strukits från lägenheten 1:53 i Smedsby. Syftet med områdesreserveringarna för jord- och skogsbruksområden (som börjar på bokstaven M) som anvisats på områden för redan bebodda lägenheter är att styra nybyggandet närmare det befintliga byggnadsbeståndet för att vattenförsörjningen ska kunna genomföras så effektivt som möjligt. 51. Lennart Westerholm 51.1 Den i delgeneralplanen märkta friluftsrutten i anmärkarens trädgård på lägenhet 8:39 i Smedsby har inte flyttats fastän man under den föregående framläggningen lovat söka en annan lösning. Flygekorrområdet omfattar redan cirka hälften av anmärkarens lägenhet och i den andra kanten av lägenheten vill man placera en friluftsrutt. Hummelrödslansvägen och en del av Kyrkovägen har föreslagits som gång- och cykelled, vilket är en mycket bättre och naturligare lösning att få invånarna i Vecklax till Korkberget. Från Kyrkovägen har genom det vackra bergsområdet ritats en stig direkt till stranden och Korkberget, den här stigen uppfyller kraven även för den mer krävande vandraren. Planförslaget har ändrats så att den riktgivande stigen strukits och istället för den anvisats MU-områden som ska lämnas obebyggda. 52. Raimo Mättö 52.1 Gesterbyvägen har under decenniernas lopp utvecklats från historiska Måsabacka, Danibacka och Ollas bycentrum till en väg som efterföljer naturen både i riktning mot Kyrkslätts centrum och mot Masaby. Bosättningen har till stor del uppstått mycket nära trafikleden och utgör för närvarande en betydande begränsning för breddning av vägen och genom det ökning av trafiken, utan alldeles orimlig olägenhet för dem som bor permanent på området och för de ömtåliga naturvärdena i omgivningen. Under senare tid har även flera barnfamiljer slagit sig ner i området och på vägen finns flera motionärer båda från centrum och från Masaby. Alltså är det självklart att den norra delen av Gesterbyvägen inte lämpar sig för genomfartstrafik, utan att den bör iståndsättas i så stor utsträckning som möjligt så att den iakttar den nuvarande linjen och reserveringarna. Gång- och cykeltrafikens behov kan genomföras enligt samma principer som t.ex. på Överbyvägen där området för gång- och cykeltrafik omedelbart ansluter till körbanan. För att trygga säkerheten är det nödvändigt att den högsta tillåtna hastigheten är 49 km/h. Detta har barnfamiljerna på området krävt redan länge. Så har man också gjort i närheten av Kyrkslätts centrum. Antecknas för kännedom. Gesterbyvägens område har i delgeneralplanen anvisats som ett för bybilden värdefullt område (sk-1), vilket beaktas så väl som möjligt, liksom även trafiksäkerheten, i den kommande vägplaneringen. Dimensioneringen av väglinjen grundar sig 19

20 på uppfattningen om att gång- och cykelleden placeras fast i körbanan på problematiska platser I förslaget har en betydande del av min fastighet (Smedsby 476, 1:55 Mansikka) föreslagits som MT-område, vilket jag i och för sig inte kritiserar, eftersom området under de senaste decennierna även för oss varit en slags skyddszon och naturpark. Eftersom en sådan ändring ändå kan inverka på byggrätten eller andra förmåner, fordrar jag att min fastighet på den del som kvarstår och som betecknats som AO-område kompenseras till fullo för eventuellt förlorade förmåner. Planförslaget har ändrats så att hela lägenheten 1:55 innefattas av AOområdesreserveringen Jag hoppas att byggandet av vattenförsörjning inleds så snart som möjligt då att fastigheterna på området kan anslutas till den kommunala vattenförsörjningen. Antecknas för kännedom. 20