Systematiskt lärande och följeforskning i Projektet Syster Gudrun fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg

Transkript

1 Linköpings Universitet Ht 2008 HELIX Systematiskt lärande och följeforskning i Projektet Syster Gudrun fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg ================================================================= Paper Kurs i lärande utvärdering/följeforskning 7, 5 hp Gunilla Albinsson Kerstin Arnesson 1

2 Innehåll 1. INLEDNING KUNSKAPSSPRIDNING FÖR REGIONAL TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR DISPOSITION PROJEKTET SYSTER GUDRUNS FULLSKALELAB. I BLEKINGE FÖR IT I VÅRD OCH OMSORG VERKSAMHETSSTRATEGI OCH MÅL FÖRVÄNTADE NYTTOASPEKTER OCH EKONOMISKA VINSTER PROJEKTORGANISATION TEORETISK RAM FÖRDJUPNING OCH ANALYS AV PAPRETS FRÅGESTÄLLNINGAR UTGÅNGSPUNKTER FÖR FÖLJEFORSKNING INOM PROJEKT SGF FORMALISERING AV PROCESSTÖDET INOM PROJEKTET SGF FORMALISERING AV LÄRANDE INOM PROJEKTET SGF FORMALISERING AV DEN OFFENTLIGA DEBATTEN INOM PROJEKTET SGF SKAPANDET AV ETT HÅLLBART LÄRANDE INOM PROJEKT SGF SAMMANFATTANDE DISKUSSION...15 LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING...17 BILAGOR Bilaga A Organisationsplan 2

3 1. Inledning 1.1 Kunskapsspridning för regional tillväxt och hållbar utveckling EU:s viktigaste verktyg för att minska regionala skillnader inom och mellan medlemsländerna är Europeiska Unionens strukturfonder. Sverige befinner sig för närvarande i den tredje programperioden, vilket innebär att under tiden satsas nationell medfinansiering för cirka 30 miljarder kronor i olika strukturfondsprojekt. Dessa medel ska användas inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen till att utveckla regioner, sysselsättning och kompetenshöjning. En förutsättning är att det är varje regions eget ansvar att skapa sådan utveckling som i förlängningen leder till ett framtida välstånd. 1 Europeiska regionala utvecklingsfonden har prioriterat och bifallit stöd till projektet Syster Gudruns fullskalelab. i Blekinge för IT i vård och omsorg (SGF). I syfte att understödja erfarenhetsspridning och processtöd under och efter projekttiden, vilken är tre år, har EUkommissionen anvisat följeforskningsinsatser istället för traditionell utvärdering. 2 Enligt kommissionen bör följeforskningen inriktas på att understödja erfarenhetsspridning och processtöd under och efter projekttiden, något som måhända skiljer den från traditionell utvärdering. I dokumentet Nytta med följeforskning. En vägledning för utvärdering av strukturfonderna anges att uppgifterna för följeforskning är att: Bidra till att projekt och program bättre styr mot sina mål (det styrande inslaget i följeforskningen skiljer den från traditionell forskning) Dokumentera erfarenheter och kunskaper som uppkommer i projekt och program Skapa lärande och återföra kunskap från de innovativa och nydanande momenten i projekten Skapa en offentlig debatt och lärande om strukturfondsprogrammen Publiceras för att skapa offentlig debatt 3 Enligt projektdirektivet för SGF ska följeforskning löpande ske med extern resurs under projektets genomförande. Denna ska: / / särskilt följa hur projektet bidrar till att stärka ett utvecklat informationssamhälle, regional konkurrenskraft och sysselsättning genom att: vara innovativt och ha hög grad av förnyelse och vidareutveckling ha hög grad av överlevnad och långsiktighet öka robusthet och kvalitet IT infrastrukturen samt bidra till attitydförändrade insatser och metodutveckling 4 Inom projektet SGF har under det första halvåret resurser för följeforskning anslagits omfattande kr. Denna följeforskning utförs av Gunilla Albinsson och Kerstin 1 Brulin, Göran. (2008), Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt och hållbar utveckling. Linköping: Linköpings universitet HELIX Working Papers, s. 1 2 Beslut om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Stockholm: Nutek, s. 1 3 Brulin, Göran, Halvarsson, Sune. (2008), s Projektdirektiv, (2008), Landstinget Blekinge, s. 5 3

4 Arnesson, lektorer vid Sektionen för management, Blekinge Tekniska Högskola. Löpande skriftlig redovisning av dessa forskningsinsatser kommer att ske till Nutek. 1.2 Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med föreliggande paper är att reflektera över systematiskt lärande inom SGF. Ytterligare ett syfte är att problematisera följeforskarens uppdrag och roll. I papret söks svar på följande frågor: Hur formaliseras processtödet, lärandet och den offentliga debatten inom projektet SGF? Vilket är följeforskarens uppdrag och vilken roll ska följeforskaren inta inom projektet SGF? Hur skapas ett hållbart lärande inom projektet SGF? 1.3 Disposition Paprets första del behandlar utgångspunkter, syfte, mål och verksamhetsstrategi som ligger till grund för SGF. Vidare redogörs för projektets organisation. I den andra delen presenteras de teorier och forskningsresultat inom området utvärderingsforskning. Därefter följer, i del tre, en fördjupning och analys av paprets frågeställningar. Avslutningsvis diskuteras följeforskning och lärande inom projektet SGF. 2. Projektet Syster Gudruns fullskalelab. i Blekinge för IT i vård och omsorg Sjukvårdsgarantin ställer krav på en tillgänglighet som sjukvården idag har stora svårigheter att leva upp till. Det är orealistiskt att tro att dessa problem löses enbart med ökade resurser. Genom förändrade arbetsmetoder bör patienten kunna få stöd och hjälp på annat sätt än genom det personliga mötet utan att för den skull äventyra god vårdkvalitet. För projektet SGF är grundidén att öka användandet och nyttan av vardagsteknologi för människor och företag samt bidra till utveckling av mera effektiva samhällstjänster genom tillämpning av befintlig teknik. Ny teknik ska endast utvecklas där sådan inte finns Verksamhetsstrategi och mål Den övergripande intentionen med SGF är enligt projektdirektivet att: / / påvisa kombinationen mellan å ena sidan sjukvårdens tillgänglighetetsproblem och möjligheterna med den nya tjänsteinfrastrukturens å den andra, och på så vis även påvisa möjligheterna för samhälle och offentlig sektor i stort, och för de aktörer som är verksamma inom detta område, till exempel näringsliv och forskning. 6 Vidare ska projektet arbeta patientorienterat och undanröja eventuella hinder för samarbete över de organisatoriska gränserna. Ett utgångsläge är att projektet ska utnyttja befintliga ITsystem på ett optimalt sätt. Genom denna verksamhetsstrategi arbetar projektet i enlighet med 5 Projektdirektiv, (2008), s. 2 6 Projektdirektiv. (2008), s. 2 4

5 det nya processinriktade arbetssättet i Landstinget Blekinge. Utvecklandet av vårdtjänster via vardagsteknik innebär att SGF bidrar med ökad livskvalitet och självständighet för vårdtagaren. Dessutom ska projektet medverka till en ökad delaktighet för fler grupper i samhället såsom handikappade och äldre. 7 En generell utgångspunkt är att i projektet ska all kunskapsinhämtning och problemlösning jämställdhets- och mångfaldsintegreras. 8 Projektets mål uttrycks i projektansökan till EG:s strukturfonder, regionalt strukturfondsprogram enligt nedan: 1. Vi ska bygga upp ett produktionsinriktat fullskalelab. inom vård och omsorg i Blekinge och delar av Skåne. I olika vårdmiljöer kommer olika IT lösningar att byggas upp för operativa tester och så småningom fullskaledrift i verklig miljö för effektivisering och höjning av kvaliteten 2. Vi ska parallellt med detta bygga upp ett forskningslab. som ska inrättas på Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Detta lab. ska jobba med innovationer samt forskning och utveckling kopplat till fullskalelabbet. Verktyg och teknik testas innan det eventuellt kommer till fullskalelabbet och därefter förs ut i vården för implementering och användning. 3. Utveckling av det virtuella hälsotorget. IT och tekniken gör det möjligt till en utvecklad hälsodialog med befolkningen som ett komplement till den nationella sjukvårdsrådgivningen. 4. Vi ska öka kompetensen kring IT i vård och omsorg och fungera som inspiratörer, idéspridare och utbildare såväl nationellt som internationellt. Detta ska göras inom ramen för Blekinge kompetenscentrum. Här krävs mycket interaktivitet med andra liknande projekt både i Sverige och på annat håll. Kompetensutbyte och liknande miljöer kommer att byggas upp och utvecklas. 5. Kompetensutveckling av medarbetare inom området IT och modern vård och omsorg avseende IT i samarbete med Kompetenscentrum Förväntade nyttoaspekter och ekonomiska vinster Genom att utöka antalet vårdsamtal till att även omfatta samtal till/från Tv:n eller datorn/telefonen kan troligtvis andelen vårdsamtal öka och kostnaden för vården minska i motsvarande grad. Detta antagande bör, enligt projektdirektivet, även sättas i relation till såväl det ökade antalet åldringar i det svenska samhället som minskad miljöpåverkan genom mindre bilkörning för såväl patienter som vårdpersonal Projektorganisation Projektet SGF drivs av Landstinget Blekinge. Samverkanspartner och medfinansiär är Blekinge Tekniska Högskola samt Karlskrona kommun. Samverkanspart för vissa delar av 7 Projektdirektiv, (2008), s. 2 8 Projektdirektiv, (2008), s. 4 9 Projektansökan ur EG:s strukturfonder. Regionalt strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning, (2007), Stockholm: Nutek, s Projektdirektiv, (2008), s. 4 5

6 projektet är även Lunds universitetssjukhus. 11 Projektet organiseras enligt linjestabsmodellen. Staben utgörs av en styrgrupp och projektledningsgrupp. Antalet personer som ingår i den förstnämnda är fem, enligt konstellationen projektägare, planeringsdirektör, projektledare samt två resursägare. De sistnämnda representeras av IT-enheten, Landstinget Blekinges kansli samt Blekinge Tekniska Högskola. Styrgruppens verksamhet överensstämmer med de riktlinjer som finns angivna i dokumentet Projektmodell - Projektil Kortversion för styrgrupp, utgiven av Stockholm Läns Landsting. Det innebär att SGF:s styrgrupp ansvarar för att projektets resultat är i linje med projektdirektiven, säkerställer att projektet följer projektplanen, stödjer projektledaren aktivt, håller sig informerade om projektet och omvärlden för att få ett bra beslutsfattande, tillför projektet de resurser som behövs samt fattar beslut inom projektets ramar tillsammans med projektägaren. 12 I styrgruppen för projektet SGF ingår dessutom fyra mottagare och en sekreterare. Mottagarna ansvarar för projektresultatet efter avlämnandet i brytpunkten genomförande/avvecklingsfasen och för att såväl effektmål som nyttorealisering mäts och uppnås. 13 I projekt SGF består mottagarna av representanter för Blekingesjukhuset, primärvården, psykiatrin, samt tandvården. Under styrgruppen finns en projektledningsgrupp bestående av projektledaren, sju delprojektledare, projektkoordinator, ekonomiansvarig samt en administratör. Projektledningsgruppens uppgift är operationell. Övergripande ansvar i denna grupp har projektledaren. Projektledningsgruppen har två expertgrupper knutna till sin verksamhet. Den ena expertgruppen representerar datasäkerhet medan den andra företrädes av en IT-strateg och en IT-koordinator. Linjeorganisationen består av sju delprojekt. Dessa är Forskningslab., IT-fullskalelab., Hälsotorgskanalen, Kurs/logistik, Virtuell ungdomsmottagning, Vårdkanalen samt Samordnad vårdplanering. (se bilaga A). 3. Teoretisk ram EU kommissionen ställer krav på att projekt som finansieras av strukturfonderna under perioden ska följas med ongoing evaluation, istället för användandet av traditionell utvärdering. Ongoing evaluation kan översättas till lärande utvärdering, följeforskning eller processtödjande utvärdering. Syftet är att sprida kunskaper och erfarenheter från nydanande, nyskapande och innovativa projekt, som långsiktigt leder till nya arbeten och företag. 14 Det finns ingen entydig definition av begreppet utvärdering. Gemensamt i de flesta definitioner är dock att en formell utvärdering handlar om att något på ett systematiskt och genomtänkt sätt värderas. 15 När det gäller att beskriva olika varianter av utvärdering lyfter 11 Beslut om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, (2008), Stockholm: Nutek, s Projektmodell Projektil. Kortversion för styrgrupp, (2005), Stockholm: Stockholms läns landsting, s.6 13 Projektmodell Projektil. Kortversion för styrgrupp, (2005), s Brulin, Göran. (2008), s. 10ff; Nutek. (2008). Nytta med följeforskning; Stockholm. Nutek, s Carlström, Inge. Carlström Hagman, Lena-Pia. (2006). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund: Studentlitteratur, s 49-52; Ellström, Per-Erik, (2008). Föreläsning inom ramen för kursen Lärande utvärdering/följeforskning. Linköpings universitet; Jerkedal, Åke. (2001). Utvärdering steg för steg. Om projekt- och programbedömning. Stockholm: Norstedts juridik, s ; Karlsson, Ove. (1999). Utvärdering - mer än metod. Stockholm: Kommentus Förlag, s. 15f; Ungdomsstyrelsen. (2007). Framgångens hemlighet. Att utvärdera måluppfyllelse, effekter, effektivitet och genomförande. Stockholm: Ungdomsstyrelsen, s. 14; 6

7 samtliga författare fram målresultatutvärdering samt processutvärdering. 16 Karlsson tillför, även den interaktiva utvärderingen samt flera andra utvärderingsmodeller. Den mest intressanta av dessa modeller, utifrån vårt perspektiv, är intressentmodellen. 17 Flera forskare ifrågasätter, den traditionella utvärderingen efter att ett projekt avslutats. De hävdar att strategin för utvärdering bör förändras i riktning mot lärande utvärdering för hållbar utveckling. 18 Vår syn på utvärdering i projektet SGF ligger i linje med processutvärdering, interaktiv utvärdering, intressentmodellen samt lärande utvärdering. Följeforskarna reflekterar och analyserar kontinuerligt SGF:s aktiviteter och försöker genom dialog påverka styrningen mot projektets uppsatta mål. Det interaktiva inslaget innebär att inflytandet från dem som medverkar i projektet förstärks samt att det finns en förändringsstrategi. För att uppnå detta är tillförandet av intressentmodellen mest relevant. I projektet SGF innebär det att målgruppen vidgas och intressenterna blir förutom deltagarna i projektet även exempelvis användare, utförare och ansvariga beslutsfattare. Uppgiften blir att lyssna på de olika intressenterna och ett viktigt uppdrag blir också att på olika nivåer förankra projektet. Ovanstående kan enligt vårt synsätt inkluderas i en definition av lärande utvärdering eller följeforskning. Särskilt intressant blir då att fokusera på lärprocessen och kunskapsbildningen under hela SGF:s projekttid. Fokus förflyttas mot närhet till verkligheten, kritisk analys och dialog under pågående projekt och det medför att projekt på ett effektivt sätt kan styras mot uppsatta mål. Lärandet är starkt beroende av att förhållningssättet mellan följeforskare, projektledare och styrgrupp karaktäriseras av närhet, öppenhet och förtroende. För oss innebär det att vi har möjlighet att delta i sammankomster och ta del av all skriftlig dokumentation. Utifrån våra iakttagelser, reflektioner och analyser sker en systematisk återkoppling till projektledare och styrgrupp. Utvärderingen blir därmed en pågående lärprocess för samtliga involverade. När det gäller lärandet inom ramen för utvärdering bör följeforskaren reflektera över flera olika frågeställningar. Frågor som vi som följeforskare problematiserar inom SGF är vem som ska lära, när sker lärandet, vad ska deltagarna lära sig och hur ser lärprocessen ut. Det går dock inte helt att bortse från målresultatutvärderingen. Det innebär att vi som följeforskare måste utgå från exempelvis de horisontella kriterierna; jämställdhet, mångfald, integration och hållbar miljö. Om utvärderaren ska rekryteras externt eller internt är ytterligare ett val som projektledningen måste ta ställning till. En extern utvärderare väljs om syftet är att en verksamhet bör studeras av en som inte är involverad. Är syftet däremot att främja organisationsutveckling och lärande faller valet ofta på en person som har en inifrånvy. När det gäller en intern utvärderare kan det alltid diskuteras om denne kan eller vågar vara kritisk mot sin egen organisation. Utvärderarrollen kan, enligt Karlsson, analyseras utifrån motsatsparen extern intern utvärderare och objektivistisk värdeneutral subjektivistisk värdebaserad utvärdering. Den externa utvärderaren kan antingen vara en värdeneutral traditionell utvärderare eller en demokratisk värdebaserad utvärderare. En motsvarande analys visar att en intern utvärderare kan välja att vara värdeneutral eller värdebaserad i form av deltagande utvärderare. 19 Vedung. Evert. (1995). Utvärdering och de sex användningarna. Rombach, Björn. Sahlin- Andersson, Kerstin. (1995). Från sanningssökande till styrmedel. Stockholm; Nerenius & Santerius Förlag, s. 27f; 16 Carlström, Inge. Carlström Hagman, Lena-Pia. (2006), s 55: Jerkedal. Åke. (2001), s ; Karlsson, Ove. (1999), s. 16f; Ungdomsstyrelsen. (2007), s. 21; Vedung, Evert. (2007), s. 51, Karlsson, Ove. (1999), s Brulin, Göran. (2008), s. 11f. 19 Karlsson, Ove. (1999) Utvärdering mer än metod, (1999), Stockholm: Kommentus Förlag, s. 66f 7

8 Följeforskarna inom SGF kan beskrivas som externa och demokratiska värdebaserade utvärderare. En poäng i sammanhanget är att forskarna även har en inifrånvy, som handlar om kunskap om hälso- och sjukvårdens organisationskultur. Utvärderingens perspektiv avgör vilken roll som det är möjligt för utvärderaren att inta. Ett alternativ är att utvärderaren är en objektiv fristående expert som uttalar sig om måluppfyllelse, medan ett annat är att hon/han är granskande och stödjande i projektets utveckling. Gemensam nämnare är att båda är kritiskt granskande och att de därefter ger ett värdeomdöme. Den objektive utvärderaren kritiseras av flera forskare och frågan är om det är möjligt att vara en objektiv och värdeneutral utvärderare. 20 I egenskap av följeforskare i SGF har vi, i likhet med Karlssons beskrivning, valt att vara engagerade medforskare eller medarbetare. Det innebär en pendling mellan närhet, att vara med i processen, till distans under analysfasen för att återigen vara nära vid återkopplingen. Det finns dock en inbyggd konflikt i rollen som kritisk granskare, processtödjare och innovatör. Karlsson uppmärksammar denna problematik och lyfter fram flera tänkbara uppfattningar om utvärderaren. 21 Flera av dem är ur vårt perspektiv värda att reflektera över. Uppfattas vi som fristående experter, amatörer, infiltratörer, spioner, lakejer, provokatörer, tipsare, rådgivare, utbildare eller projektledare? Lundin och Söderholm använder begreppen mamman, ängeln, fogden och demonen när de beskriver komplexiteten i utvärderarens roll. De två först nämnda associerar till förtroende och positiv uppfattning, medan fogden och demonen sammankopplas med olika varianter av misstroende negativ rolluppfattning. De beskrivna rollerna är inte statiska utan kan förändras över tid. 22 För följeforskarna inom projektet SGF är relationen till framförallt projektledaren avgörande för utfallet. En förhoppning är att vi ska uppfattas som utvecklande kraft och inte som kontrollerande. Utvärderingens syfte och svaret på frågan vad är det som ska utvärderas avgör vilken eller vilka metoder som följeforskaren kan använda vid insamling av data. 23 Är syftet att förbättra en pågående verksamhet är utvärderingen formativ. Riktas intresset istället mot resultatet av en insats så är utvärderingen summativ. 24 En lärande utvärdering eller följeforskning inom projektet SGF förutsätter framförallt en formativ utvärdering, men det finns även inslag av en kombination av de båda utvärderingarna. Såväl projektets mera långsiktiga effekter, som processen under pågående projekt är av vitalt intresse för följeforskarna. Detta för oss över till en tankemodell där mål, process och resultat är viktiga komponenter i utvärderingen. Användandet av både formativ och summativ utvärdering innebär för oss ett förhållningssätt där det kan finnas en friktion mellan kontroll, stöd och lärande. Resonemanget aktualiserar även frågan om vilken kunskap som följeforskaren bör söka efter. Karlsson lyfter fram tre perspektiv på kunskap och hämtar de tre kunskapsfilosofiska begreppen från Aristoteles. Han använde begreppen episteme, techne samt froniesis. Episteme står för den vetenskapliga och teoretiska kunskapen, medan techne definieras som handlingsbaserad, praktisk kunskap, ibland benämnd tyst kunskap. Fronesis, slutligen är den värdebaserade eller etiska kunskapen. Överförs kunskapsperspektivet till SGF innebär 20 Jerkedal, Åke. (2001), s. 60f; Karlsson, Ove. (1999), s Karlsson, Ove. (1999), s Lundin, Rolf A. Söderholm, Anders. (1995). Bland änglar och demoner om utvärderarrollen. I Rombach, Björn. Sahlin- Andersson, Kerstin. (1995). Från sanningssökande till styrmedel. Stockholm; Nerenius & Santerius Förlag, s , Carlström, Inge. Carlström Hagman, Lena-Pia. (2006), s Jerkeldal, Åke. (2001), s. 38f; Karlsson, Ove. (1995), s Jerkedal, Åke. (2001), s. 38f; Karlsson, Ove. (1995), s. 34 8

9 det att den processinriktade, interaktiva och lärande utvärderingen kan relateras till såväl techne som fronesis. Vi som följeforskare söker efter tolkande, beskrivande, handlingsinriktad kunskap, men vi försöker även finna värdeinriktad, etisk kunskap. Kunskapsperspektivet avgör vilken information som inhämtas, vad som blir viktigt att uppmärksamma, vilka problem som upptäcks och prioriteras samt vilken förklaring som anses relevant. För att som följeforskare i SGF realisera ovanstående tankemodell bör flera olika utvärderingsmetoder användas. I relation till intressentmodellen genomförs observationer, intervjuer, fallstudier och dialoger. En av huvudpoängerna med utvärdering är spridning av resultat och en hög användningsgrad. Flera författare problematiserar bristen på användning av utvärderingsresultat på såväl individ- som organisationsnivå. 25 Särskilt intressant i sammanhanget är Vedungs beskrivning av den upplysande användningen samt den interaktiva användningen. Upplysningsmodellen innebär att avnämaren får nya begrepp för att den egna förståelsen för ett problem ska fördjupas. Beslut fattas när problemet har bearbetas utifrån ny kunskap. Den interaktiva användningen betyder att utvärderare och användare, under en längre tid, i samspel med varandra tillsammans skapar fördjupad kunskap. 26 Det finns en gemensam kärna i Karlsson och Vedungs användning av begreppet interaktiv. Båda menar att det innebär att flera aktörers uppfattningar och perspektiv är av avgörande betydelse för utvärderaren. 27 Överförs resonemanget på följeforskningen kan konstateras att kravet på ny utvärderingsmetodik delvis har vuxit fram ur behovet av att lösa problemet med bristfällig spridning och användning av utvärderingsresultat. Kraven på följeforskarnas uppgift har även skärpts. EUkommissionen framhåller att följeforskningen ska understödja erfarenhetsspridning såväl under som efter projekttiden. Uppgiften innebär även att följeforskaren under projekttiden ska skapa offentlig debatt och lärande kring strukturfondsprogrammen samt det enskilda projektet. 28 Resonemanget ligger i linje med vad flera författare menar, när de framhåller att utvärderingen ska leda till att kunskap ska komma till nytta även utanför avnämarna. Vedung menar vidare, att varje utvärderare måste ha en spridningsstrategi, produktionsstrategi, avnämarstrategi eller insatsstrategi för att olika aktörer ska nås. Spridningsstrategin kan bestå av rapporteringsmetoden och av mellanhandsmetoden. Produktionsstrategin utgår från en nära relation mellan utvärderare och praktiken. 29 Den spridningsstrategi som diskuteras inom SGF innehåller en traditionell spridning i form av rapportskrivning. Värdet av rapporter kan dock debatteras samtidigt som det är svårt att argumentera för en ersättningsform. Kreativiteten bör istället riktas mot kompletterande och nyskapande spridningsformer. Inom SGF finns ambitionen att den kunskap som utvecklas inom projektet ska spridas till breda grupper såväl inom som utanför projektet. Massmedia och den offentliga debatten är två viktiga inslag. 25 Jerkedal, Åke. (2001), s. 67; Karlsson, Ove. (1999), s. 75; Vedung, Evert. (2007), s. 209f 26 Vedung, Evert. (2007), s. 210, Karlsson, Ove. (1999), s. 76; Vedung, Evert. (2007), s. 221f. 28 Nutek. (2008), s. 15ff. 29 Vedung, Evert. (2007), s

10 4. Fördjupning och analys av paprets frågeställningar 4.1 Utgångspunkter för följeforskning inom projekt SGF Följeforskningens uppgift att bidra till att projekt och program som stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonder bättre styr mot sina mål. Andra uppgifter är att skapa offentlig debatt och lärande om strukturfondsprogrammen samt att bidra till ett systematiskt lärande om hur det regionala tillväxtarbetet och arbetsmarknadspolitiken kan bedrivas i bättre former. Följeforskningen ska skapa förutsättningar för ett kontinuerligt lärande och tillvaratagande av erfarenheter under hela processen. Med ovanstående utgångspunkter måste initialt tre frågor ställas: Vem är följeforskarens uppdragsgivare? Vad innebär uppdraget? samt Vilket ansvar har följeforskaren inom projektet? Enligt vår uppfattning är uppdragsgivaren den som finansierar forskningsuppdraget, vilket i det aktuella fallet är den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Eftersom kravet på följeforskning tillkom efter det att budgeten fastställts finns inga medel avsatta för detta ändamål. Projektägaren måste således fortsättningsvis söka extern finansiering, vilket innebär att Landstinget Blekinge är uppdragsgivare. När det gäller innebörden av uppdraget ska följeforskarna kontinuerligt granska projektets utveckling och hur arbetet bedrivs för att nå målen. Iakttagelser och analyser kommuniceras löpande med de som ansvarar för projektets genomförande. Det medför att följeforskaren både ska vara kritiskt granskande och samtidigt tillsammans med projektledningen ge processtöd och råd om förbättringar. Ansvarsfrågan i relation till uppdraget blir för följeforskarens del inte i första hand att projektet genomförs och når sina mål. Istället ligger fokus på ett reflekterande förhållningssätt där återkommande resonemang förs vad gäller projektidén och vad som är lärande inom projektet. Följeforskarens roll är primärt att vara stödjande och att ge handledning. På detta sätt skapas förutsättningar för ett processuellt lärande. 4.2 Formalisering av processtödet inom projektet SGF Formaliseringen av processtödet inom projekt SGF innefattar att styra mot projektets såväl effekt- som projektmål. Dessutom finns krav på projektet att all kunskapsinhämtning och problemlösning ska ske med beaktande av de horisontella kriterierna jämställdhet, mångfald, integration och hållbar miljö. Flera av effekt- och projektmålen är direkt överförbara till SGF:s olika delprojekt exempelvis forskningslab., fullskalelab,. hälsotorg, samordnad vårdplanering samt nätbaserat lärande. Det innebär att dessa mål framstår som tydliga för såväl styrgrupp som för dem som aktivt deltar inom varje delprojekt. Beträffande de horisontella kriterierna är dessa betydligt mera diffusa. En fråga som då väcks är hur man ska kunna utvärdera de horisontella kriterierna om de till och med är otydliga för projektledare och styrgrupp. Andra frågor som måste ställas är: Hur ska man arbeta med de horisontella kriterierna? Ska arbetet drivas uppifrån eller nerifrån i de olika verksamheterna/delprojekten? Ska de horisontella kriterierna integreras eller drivas som en självständig fråga? Det övergripande syftet med projekt SGF är att påvisa kombinationen mellan å ena sidan sjukvårdens tillgänglighetsproblem och möjligheterna med den nya tjänstinfrastrukturen å den andra, och på så vis även påvisa möjligheterna för samhälle och offentlig sektor i stort och för de aktörer som är verksamma inom detta område till exempel näringsliv och 10

11 forskning. 30 Av denna formulering framgår att SGF inte primärt fokuserar på jämställdhet, integration, mångfald eller hållbar utveckling. De horisontella kriterierna måste därför, enligt vår bedömning, säljas in av projektledare och följeforskare och finnas med i de olika delprojekten som en del av lärprocessen. Kriterierna bör tillämpas vid genomförandet av projektet, det vill säga under processen, vid framställandet av resultatet och i relation till effekterna. En förutsättning för att detta ska kunna ske är att sådan kunskap etableras som utgör grogrund för såväl möjligheter som nya perspektiv. Som följeforskare måste man även vara medveten om att de horisontella kriterierna genomsyras av normer, värderingar och attityder som kan vara svåra att varaktigt förändra. Här aktualiseras frågor som: Hur mäter man förändrade attityder? Vilka kortsiktiga resultat respektive långsiktiga effekter kan man förvänta sig? Etableringsfasen för projekt SGF påbörjades under maj Kravet på följeforskning formaliserades först efter det att Europeiska regionala utvecklingsfonden bifallit stöd till projektet, något som medförde att inga budgeterade medel fanns för följeforskning. Medel avsattes dock för det första halvåret. Detta medförde att följeforskning kunde inledas i augusti En fördel för följeforskarna var att i ett tidigt skede kunna ta del av projektdirektiv samt träffa olika projektdeltagare. Processtödet formaliserades under denna första fas och innebar dels att vi valde styrgruppen som bas, dels att projektledaren utvaldes som nyckelperson. Konkret innebar det att vi deltog vid styrgruppens möten och på detta sätt följde utvecklingen inom projektet. En del av projektets lärande var att vi vid varje styrgruppsmöte delgav synpunkter och råd vad gäller projektets utveckling och hur arbetet bedrevs för att nå målen. Denna utgångspunkt stöddes även av projektledaren. Följeforskarna insåg på ett tidigt stadium att samspelet och relationen med projektledaren var av avgörande betydelse för att kunna inta ett interaktionistiskt förhållningssätt inom SGF. Under hösten 2008 deltog följeforskarna vid tre styrgruppsmöten. Vid det första handlade det primärt om att förutsättningarna för följeforskningen presenterades samt att inhämta kunskap om projektet och styrgruppens arbete. En iakttagelse som då gjordes var att flera verksamhetsansvariga, mottagare av projektet, inte var närvarande vid mötet. Följeforskarnas första reflektioner delgavs vid det andra styrgruppsmötet. En sådan var att det patientorienterade synsätt, som anges i projektdirektivet i större utsträckning skulle tydliggöras. Följeforskarna föreslog att detta skulle formuleras i den projektplan som skrevs under hösten Vid det tredje styrgruppsmötet framfördes tre synpunkter. För det första ansåg vi att projektets budget borde genomlysas vid varje möte. Ytterligare en synpunkt var att styrgruppen skulle prioritera frågor som handlade om riskanalys. De risker som i nuläget var prioriterade ansåg vi vara att någon delprojektledare temporärt hade ansvar för mer än ett projekt, medan någon annan hade avsagt sig uppdraget som delprojektledare. Även när det gällde aktiviteter inom projektet konstaterades att dessa inte fullt ut var i fas med tidsplanen. En annan risk var att en av de vårdcentraler där en testmiljö hade etablerats nu behövde dessa lokaler för annan verksamhet. Detta föranledde en generell diskussion om vikten av att alla de som var berörda av projektet måste känna sig involverade i processen för att ett lärande ska komma till stånd. Den tredje synpunkten berörde projektet SGF i förhållande till 30 Projektplan, 2008, s 4 11

12 programkontexten och då företrädesvis de horisontella kriterierna. Dessa är jämställdhet, mångfald, integration och hållbar miljö. Följeforskarna konstaterade att de fyra kriterierna finns angivna som krav på projektet i såväl projektansökan som i dokumenten projektdirektiv och projektplan, men reflekterade över hur detta ska operationaliseras inom projektet. Frågor som väcktes var: På vilket sätt implementerar varje delprojekt kriterierna i sin verksamhet? Hur arbetar expertgrupperna, projektledningsgruppen, styrgruppen samt projektstaben med kriterierna? Att välja projektledaren som nyckelperson innebar att regelbundet stämma av utvecklingen av projektet. Detta genomfördes dels genom diskussion av sådant material som projektledaren lämnat oss, dels genom samtal och förankring av synpunkter inför styrgruppsmötena. Under följeforskningens initiala fas såg vi det som väsentligt att skapa en tillitsfull relation till projektledaren. En viktig del i de återkommande kontakterna med projektledaren under hösten 2008 var att lära känna varandra och därigenom skapa ett tillåtande arbetsklimat. Även relationen till styrgruppen var helt avgörande för utvecklandet av rollen som stödjeforskare. Återkommande i våra interna diskussioner var hur vi uppfattades såväl av projektledaren som av styrgruppen. I en lära-känna-fas ligger det nära till hands att uppfattas som infiltratör, spion, expert eller lakej, något som måhända kan förklaras med den osäkerhet som alltid finns när människor med olika professioner, positioner, kunskaper, erfarenheter och organisationskulturer kommer samman och ska påbörja ett samarbete. För oss var målsättningen att inte uppfattas som kontrollerande och styrande utan snarare som rådgivande, stödjande och handledande. En intressant fråga som dock har aktualiserats är hur följeforskaren bör förhålla sig till pendlingen mellan en inifrånoch utifrånvy, det vill säga när blir närhet, bekräftelse och tät interaktion okritisk? Vid intervjuer/samtal med projektägaren och projektledaren diskuterades följeforskning och följeforskarens uppdrag. Båda framhöll att följeforskningens primära uppdrag var att styra projektet mot uppsatta mål. Följeforskarnas möjlighet att växla mellan en inifrån- och utifrånvy uppfattas som positivt. Båda framhöll att den återkoppling som skett under hösten 2008 varit värdefull då den bland annat fokuserats på patient-/medborgarperspektiv, tillgänglighetsaspekten samt de horisontella kriterierna. Projekt SGF ska stödja regional tillväxt och hållbar utveckling. En problematik som kan identifieras är den konflikt som finns mellan statligt reglerade upphandlingsregler och det regionala näringslivet. Offentlig upphandling gynnar stora etablerade aktörer som exempelvis Microsoft på bekostnad av regionala småföretag. I våra samtal framkom att det fanns en medvetenhet om detta dilemma. En reflektion är att detta borde kunna hanteras genom att i större utsträckning tillämpa så kallad förenklad, direkt upphandling där offerter skickas från projektet direkt till lokala företag. 4.3 Formalisering av lärande inom projektet SGF I den interaktiva delen av följeforskning sätts lärandet i fokus. Överfört till projektet påbörjades lärprocessen och spridningen av kunskap i samband med att projektansökan skrevs och pågår under hela projekttiden. Ur följeforskarnas perspektiv är målgruppen primärt projektledare och styrgrupp. Lärandet inom SGF handlade initialt om att samtliga deltagare och följeforskare skaffade sig kunskap och förståelse för projektidén och de olika delprojekten. Följeforskarna funderade mycket över hur de i mötet med projektledaren och styrgruppen skulle kunna skapa ett lärande klimat. Vid återkopplingar var det särskilt viktigt 12

13 att skapa ett reflekterande förhållningssätt och att lära av varandras erfarenheter. En viktig förutsättning är dock att det finns ett intresse för lärande och en öppenhet för olika synsätt. I lärprocessen finns även en inbyggd problematik, nämligen den att den fortlöpande utvärderingen inte får den genomslagskraft som vore önskvärt för att driva projektet mot utsatta mål och horisontella kriterier. Lärandet inom SGF ska tolkas som en process där analys och reflektion av konkreta handlingar är startpunkten. Nästa steg är abstraktion, generalisering och värdering, som i sin tur leder till experimenterande och tillägnande av nya handlingsalternativ. Men vad händer om de regler som omgärdar projektet blir alltför styrande? Enligt vår bedömning finns en uppenbar risk att projektledaren istället för att inspirera, driva och utveckla blir alltför upptagen av att leverera resultat på bekostnad av det processuella lärandet. Formaliseringen av lärandet och spridning inom projekt SGF innehåller flera delar. Initialt har flera seminarier ägt rum under hösten 2008 där syftet var att lära av varandra inom projektet men även att informera och presentera projektet utanför projektgruppen. Landstiget Blekinge arrangerade i oktober Forskningens dag, där följeforskningen inom SGF presenterades i en posterutställning. Vidare har information om projektet lags ut på webbplatsen projektkoll.nu Andra insatser som har gjorts är dels en kartläggning av utbud i förhållande till besökares önskemål om utbud vid ett hälsotorg, dels en studie av distriktssköterskors förväntningar vad gäller vårdplanering på distans och deras uppfattning av begreppet tillgänglighet. Vid lärprocessens formalisering har även likartade, externa, nationella projekt identifierats. Motsvarande kartläggning bör göras vad gäller internationella projekt för att i nästa steg formalisera ett erfarenhetsutbyte. I SGF:s projektplan beskrivs hur kommunikation och rapportering ska ske inom projektet och till projektets intressenter. Dessa utgörs exempelvis av anställda inom Landstinget Blekinge, BTH, Nutek, patientorganisationer, medborgare i Blekinge län, privata vårdgivare, kommuner, politiker, näringsliv och leverantörer. Informationsmöten, seminarier, nätbaserad information samt artiklar i personaltidningar utgör då primära kunskapskällor, liksom möten med referensgrupper så som patientföreningar samt anhörig- och ungdomsgrupper. En del av lärprocessen är den kommunikation som kontinuerligt sker under projekttiden i form av minnesanteckningar från styrgruppsmöten, lägesrapporter från delprojektledare och projektledare till Nutek fyra gånger per år. Dessutom skriver delprojektledarna uppföljningsrapporter och följeforskarna lämnar muntlig rapport inför varje styrgruppsammanträde. När lärandet inom projekt SGF diskuterades med projektägaren och projektledaren ansåg de att de horisontella kriterierna särskilt borde genomlysas inom såväl projektets styrgrupp som delprojektsgrupper. Projektledaren menade att jämställdhet, integration och miljö kunde finnas med i form av ett seminarium vid ett planerat internat våren Följeforskarnas bedömning är dock att ingen av dem hade en klar uppfattning huruvida de horisontella kriterierna ska integreras i verksamheten eller drivas som en självständig fråga. Inte heller gav de några tydliga förslag på hur kriterierna ska utvärderas. 13

14 4.4 Formalisering av den offentliga debatten inom projektet SGF Ett av följeforskarnas uppdrag är att skapa offentlig debatt om strukturfondsprogrammen samt om det enskilda projektet SGF. Projektets grundidé att öka tillgängligheten och nyttan av vardagsteknologi för människor och företag samt bidra till utveckling av effektivare samhällstjänster genom ny tillämpning av befintlig teknik 31 är intressant sett såväl ur ett individ- som samhällsperspektiv. Eftersom sjukvårdsgarantin ställer krav på en tillgänglighet som sjukvården i dag har stora svårigheter att leva upp till borde SGF inta en tydlig plats i den offentliga debatten. Vid en presskonferens i maj presenterades projektet för lokala medier. Ytterligare information till dessa medier kommer att ges i december vid en gemensam workshop med politiker och projektdeltagare. I de tidningar som ges ut av Landstinget Blekinge har inga reportage ännu publicerats om projektet, dock har en mindre notis skrivits i den interna tidningen Puls. Vid formaliseringen av den offentliga debatten utgör ovanstående medier viktiga fora för att väcka intresse. Detta kan exempelvis ske genom debattartiklar, reportage, insändare eller workshops. Eftersom hälso- och sjukvården är en politikerstyrd organisation är även den politiska argumentationen del av den offentliga debatten rörande SGF. Även projektets samverkanspartner och medfinansiärer, det vill säga Blekinge Tekniska Högskola och Karlskrona kommun, bör aktivt delta i den offentliga debatten. 4.5 Skapandet av ett hållbart lärande inom projekt SGF Projekt SGF:s övergripande syfte är att öka tillgängligheten med hjälp av förändrade arbetsmetoder. Genom användandet av befintlig teknik är målsättningen att patienten ska ges stöd och hjälp med god kvalitet även på annat sätt än genom det personliga mötet. För att det hållbara lärandet i denna projektidé ska kunna implementeras i såväl hälso- och sjukvårdens som omsorgens vardagliga verksamhet krävs en medveten strategi. Hur denna strategi ska läggas upp låter sig dock inte besvaras på ett entydigt sätt. Efter att ha följt flera projekt på nära håll kan konstateras att det ofta finns en tendens att fokusera på det konkreta, dagliga arbetet där prestationer och resultat framstår som viktiga. Om de aktiviteter som ska utföras inom ramen för projektet blir mål i sig finns måhända en risk att den lärande dialogen kommer i skymundan. Strategin för det hållbara lärandet ska även ses i förhållande till projekt SGF:s målgrupp. Denna utgörs av samtliga deltagare i projektet, samverkanspartner, andra projekt, det regionala näringslivet samt det omgivande samhället, således en ytterst omfattande och heterogen grupp med olika erfarenheter och preferenser. Ett troligt utgångsläge är att en del projektdeltagare, vårdtagare och andra avnämare initialt inte har en odelat positiv uppfattning när det gäller användandet av den digitala tekniken som komplement till befintligt vårdutbud. Svensson och Selg refererar till uppgifter från World Internet Institute, som påvisar att cirka hälften av alla svenskar som fyllt 65 år fortfarande står utanför centrala delar av det som vi kallar IT-samhället. För den enskilde kan detta upplevas som plågsamt och en känsla av avvikelse utvecklas då man inte upplever sig behärska de centrala redskapen i dagens svenska samhälle. 32 Samtidigt går det inte att bortse från att det säkerligen finns en mängd stereotypa föreställningar som handlar om att äldre människor känner en fobi och rädsla inför att använda ny teknik. Som följeforskare är det då viktigt att inta rollen som facilitator, det vill säga hjälpa grupper att reflektera och kommunicera för att i förlängningen finna sina potentialer. Genom att bekräfta den aktiva diskussionen bör följeforskaren tillsammans med projektledaren kunna identifiera ett utgångsläge och arbeta utifrån modellen process- och måluppfyllelseanalys. 31 Projektdirektiv, (2008), s Svensson, Bo, Selg, Håkan. (2007). Du kan också. Att främja seniorers användande av Internet. Stockholm: Vinnova. s. 3 14

15 Ytterligare en utgångspunkt i projektet SGF är att all kunskapsinhämtning och problemlösning ska ske med beaktande av jämställdhet, mångfald och miljö. De horisontella kriterierna är impregnerade med vanor, värderingar och attityder som kan vara svåra att förändra. Följeforskarens uppgift kan då handla om intervention, det vill säga ta del av människors tankar och upplevelser i syfte att kartlägga påverkansfaktorer i projektet från åtgärd till effekt. Genom process- och måluppfyllelseanalys av händelseförloppet bör även bakomliggande faktorer som attityder och rädsla för att pröva alternativa lösningar kunna synliggöras. Projekt SGF:s primära syften är inte relaterade till jämställdhet, mångfald och miljö. Detta innebär särskilda utmaningar för projektledare och följeforskare, vilka måste överbrygga den brist på kunskap som ofta finns vad gäller dessa områden och verka för att dessa kriterier läggs som ett raster på all verksamhet inom projektet. Attityder avser den inställning, eller förhållningssätt som individen har gentemot den fysiska värld som omger henne/honom. Ett gemensamt karaktäristika är att attityder refererar till ett särskilt mål, till exempel en människa, grupp av människor, objekt eller föreställning. 33 Enligt Secord och Beckham definieras attitydbegreppet som särskilda regelbundenheter vad gäller en individs tankar känslor och predispositioner att agera gentemot någon aspekt i omgivningen. De föreställningar och idéer som individen har om ett speciellt objekt, situation eller annan individ representerar den kognitiva komponenten, känslorna som individen hyser mot objektet i fråga den affektion och benägenheten att handla på ett visst sätt i förhållande till den aktuella situationen eller personen utgör handlingskomponenten. Attityder är bedömningsbara, och återspeglar en persons benägenhet att känna tänka eller förhålla sig på ett positivt eller negativt sätt gentemot det som är föremål för attityden. 34 Överfört till projekt SGF är bedömningen att det inom projektet måste finnas en medvetenhet och en dialog om hur attitydens kognitiva och affektiva komponent påverkar den mänskliga handlingsrepertoaren. Följeforskarens interaktiva arbetssätt, som beskrivits ovan, bör öppna upp för insikter vad gäller såväl den egna attityden som för hur attityder kan förändras över tid. Skapandet av en subjekt-subjektrelation där följeforskarens och projektdeltagarnas ömsesidiga lärande sätts i fokus utgör, enligt vår bedömning, en grund, som leder till kunskapsbildning och hållbart lärande. 5. Sammanfattande diskussion Det är ett krav från EU-kommissionen att projekt som finansieras av strukturfonderna ska använda följeforskning, on-going evaluation, istället för traditionell utvärdering. Bakgrunden är kritik mot bristande analys, reflektion och lärande i tidigare projekt. Projektet Syster Gudruns fullskalelab. i Blekinge för IT i vård och omsorg har en budget omfattande kr. I projektet är många olika kategorier engagerade exempelvis anställda inom hälso- och sjukvården, omsorgen, patienter, medborgare, patientorganisationer och näringslivet. Att följeforskningen, ur dessa perspektiv, har en viktig uppgift i att hjälpa till med att projektet bättre styrs mot dess formulerade effekt- och projektmål samt de horisontella kriterierna är därför odiskutabelt. En fråga som aktualiseras är vad som skiljer följeforskningen från annan mål- och processutvärdering. Vår erfarenhet efter att under några månader arbetet med följeforskning, 33 Egidius, Henry. (2005). Psykologilexikon. Stockholm: Natur och Kultur. s 64 f 34 Secord, P. F., Backham, C. W. (1969). Social Psychology. New York: Mc Graw-Hill. s 72 ff 15

16 inom projektet SGF, är att det finns flera betydande skillnader. Att följa projektet från början mot de uppsatta målen, istället för att som vid annan utvärdering ställas inför fullbordat faktum, upplevs som stimulerande. Möjligheten att som utomstående utvärderare kunna påverka projektet under hela projekttiden borde stärka kvaliteten. En annan väsentlig skillnad är betoningen av det hållbara lärandet under projektprocessen. Att lära av varandra är en framgångsfaktor när människor med olika erfarenheter och kompetens möts. Den gemensamma analysen och reflektionen leder till att nya möjligheter och nya perspektiv frambringas. En svårighet är dock att på ett medvetet sätt vilja lära av andra och att mötas på samma nivå. När så olika kunskapstraditioner som teknik och vård möts finns en risk för att det i lärprocessen skapas ett förhållande av över- och underordning. Maktobalansen leder inte till ett ömsesidigt lärande utan ett ensidigt lärande och en markering av vilken kunskap som skall bedömas som viktig. En utmanande uppgift för följeforskaren är då att skapa ett lärande klimat, där att lära genom erfarenhet är utgångspunkten. Det hållbara lärandet innehåller även ett ansvar för spridning av erfarenhet såväl inom som utom projektet. Den offentliga debatten lyfts fram som ett viktigt kunskapsforum. Men i detta förhållningssätt finns en inbyggd konflikt; nämligen finns utrymme för lärande utvärdering när både mål och medel är fastställda. En uppenbar risk är att det snarare handlar om att studera huruvida projektplanen uppfyllts eller inte. Våra erfarenheter är dock att det som följeforskare gäller att vara ödmjuk för vad som är möjligt att uppnå. Det är ju ändå så att det är projektägaren som ytterst ansvarar för att projektet leds i rätt riktning. 16

17 Litteratur- och källförteckning Beslut om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. (2008). Stockholm: Nutek. Brulin, Göran (2008). Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt och hållbar utveckling. Linköpings universitet. HELIX Workings Papers. Carlström, Inge. Carlström Hagman, Lena-Pia. (2006). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Egidius, Henry. (2005). Psykologilexikon. Stockholm: Natur och Kultur. Jerkedal, Åke.(2001). Utvärdering steg för steg. Om projekt- och programbedömning. Stockholm: Norstedts juridik. Karlsson, Ove. (1999). Utvärdering - mer än metod. Stockholm: Kommentus Förlag. Lundin, Rolf A. Söderholm, Anders. (1995). Bland änglar och demoner om utvärderarrollen. I Rombach, Björn. Sahlin- Andersson, Kerstin. (1995). Från sanningssökande till styrmedel. Stockholm; Nerenius & Santerius Förlag. Nutek. (2008). Nytta med följeforskning. Stockholm: Nutek. Projektansökan ur EG:s strukturfonder. Regionalt strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning (2007) Stockholm: Nutek. Projektdirektiv (2008). Landstinget Blekinge Projektmodell Projektil. Kortversion för styrgrupp. (2005). Stockholm: Stockholms läns landsting. Secord, P. F., Backham, C. W. (1969). Social Psychology. New York: Mc Graw-Hill. Svensson, Bo, Selg, Håkan. (2007). Du kan också. Att främja seniorers användande av Internet. Stockholm: Vinnova. Ungdomsstyrelsen. (2007). Framgångens hemlighet. Att utvärdera måluppfyllelse, effekter, effektivitet och genomförande. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Vedung. Evert. (1995). Utvärdering och de sex användningarna. I Rombach, Björn. Sahlin- Andersson, Kerstin. (1995). Från sanningssökande till styrmedel. Stockholm: Nerenius & Santerius Förlag. Vedung. Evert. (2007). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. Muntliga referenser Ellström, Per-Erik, (2008). Föreläsning inom ramen för kursen Lärande utvärdering/följeforskning. Linköpings universitet

18 18