SKJUTBANOR I MALMÖ. Miljöförvaltningen Datum Planeringsavdelningen Mats Hörnfeldt
|
|
- Anita Ekström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKJUTBANOR I MALMÖ Förekomst och uppträdande av bly i mark och skjutvallar vid skjutbanor i Malmö kommun - inventering samt åtgärdsförslag för att minimera blyets miljöpåverkan Miljöförvaltningen Datum Planeringsavdelningen Mats Hörnfeldt
2 Sammanfattning En total avveckling av bly ska ske vid all skytteverksamhet. Enligt regeringens beslut skall blyhagel avskaffas innan 31 december 2001 och kulor 31 december Det kan bli ett problem då inga bra alternativ ännu tagits fram. Särkilt gäller detta för kulor som ej har något bra ersättningsmaterial. Bly utgör ingen nytta för levande varelser. En reduktion av blyflödet till den yttre miljön är önskvärd men får inte förknippas med åtgärder eller ersättningsprodukter som leder till andra potentiella negativa konsekvenser för miljön/människan. De nyckelfrågor som man skall utgå ifrån vid bedömning av åtgärdsförslag för skjutbanor i Malmö kommun är följande; - Hur stor del av blyet är biologiskt tillgängligt? - Hur är fördelningen mellan partiklar, vatten, luft? - Spridning till människan? - Exponering? - Toxikologiska risker? När en blykula (hagelskytte) hamnar i marken omger den sig relativt snabbt med ett skikt av blyoxid, blykarbonat eller blysulfat. Hinnan inaktiverar den fortsatta utsöndringen och blyjoner kan således inte komma igenom skiktet. Korrosionen av helmantlade kulor vid gevärsskytte är mindre än vid hagelskytte. Totalhalten bly är inte intressant, utan i stället bör man titta på hur stor del som är löslig och som således kan transporteras vidare till omgivningen. På skjutbanor med mindre känslig omgivning rekommenderas att gränsvärden sätts högre än de normer som Naturvårdsverket satt upp. Urlakbarheten styrs av en mängd faktorer som t.ex. jordart och ph. På vissa platser med mycket höga halter, kan det vara nödvändigt med en sanering med hänvisning till omgivningens känslighet eller om transporten av blyjoner till yt- eller grundvatten är uppenbar. En platsspecifik bedömning har gjorts av de aktiva utomhusbanor som ej har etablerat någon anordning för uppsamling av bly. Aktiva skjutvallar inom Malmö kommun innehåller idag sammanlag cirka13 ton i skjutvallar och 30 ton i mark. Utredningen visar att Spillepengen och Limhamns skjutbanor klassificerats som måttlig risk (klass 3) för omgivningen medan Husie hagelbana klassificerats till mycket stor risk (klass 1). Detta innebär att varken Spillepengens eller Limhamnsskjutbana har en stor miljöpåverkan från bly på omgivning. Det rekommenderas att dessa båda skytteföreningar avvaktar nya rön angående blyproblematiken. Husie hagelbana bör undersökas angående grundvattennivåer, jordartsförhållanden och eventuellt blyläckage till omgivning. Vid hagelskjutning sprids blyet över stora områden. Det är först vid ph- värden lägre än 3 som den skyddande oxidhinnan försvinner. Så låga värden förekommer sällan i naturen, men däremot i djurs matsmältningskanaler. Om djur får i sig haglen kan därför bly lösas ut i kroppen och vålla skador. Skjutningen mot våtmarker och grunda vattenområden kan medföra att fåglar plockar upp hagel vid födosökning. Spridning av bly till dessa områden skall därför undvikas. 2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE / MÅL METOD SKYTTEVERKSAMHETEN BAKGRUNDSVÄRDEN FÖR BLY ENLIGT NATURVÅRDSVERKET AKTUELLT KUNSKAPSLÄGE OM BLY BLYETS KEMI OCH MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR SANERING AV FÅNGSTMATERIAL MALMÖ SKJUTBANOR LIMHAMNS SKJUTBANA Verksamhetsbeskrivning Karta över Limhamns skjutbanor Naturförhållanden Skjutbanor och blyförekomst SPILLEPENGENS SKJUTBANA Verksamhetsbeskrivning Karta över Spillenpengens skjutbanor Naturförhållanden Skjutbanor och blyförekomst HUSIE HAGELBANA Verksamhetsbeskrivning Karta över Husie hagelbanor Naturförhållanden Skjutbanor och blyförekomst HUSIE KORTHÅLLSBANA Verksamhetsbeskrivning KVARNBY SKJUTBANA Verksamhetsbeskrivning Karta över Kvarnby skjutbana Skjutbanor och antal avlossade skott BÖDKAREGÅRDEN Verksamhetsbeskrivning Skjutbanor och blyförekomst TEAM TOP GUN MALMÖSKYTTARNA METODIK MIFO- MODELLEN SAMLAD RISKBEDÖMNING LIMHAMNS SKYTTEFÖRENING SPILLEPENG HUSIE HAGELBANA ÅTGÄRDSFÖRSLAG LIMHAMNS SKJUTBANA SPILLEPENGENS SKJUTBANA HUSIE HAGELBANA SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER DISKUSSION Referenser Bilaga 1 Skriftliga och muntliga. Terrängmodell, Husieområdet. 3
4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Ammunition från olika skytteverksamheter har orsakat att stora mängder bly idag återfinns i skjutvallar och mark. Ett otal utredningar och undersökningar har utförts gällande blyets potentiella spridningsförmåga och påverkan på växter och djur. Provtagningar tyder idag på att blyets miljöpåverkan är helt förknippat med de grund- och markförhållanden som råder på platsen. Helhetsbilden av skjutbaneblyets miljöpåverkan, möjliga källor och utsläpp, saknas för Malmö kommun idag. Utredningen kommer därför att tillföra området mer kunskap och bidra till att riktlinjer upprättas för framtida handlingsplaner. Riksdagen har beslutat om en total avveckling av bly användning och däri inbegripet blyad ammunition. Med anledning av detta lade Miljödepartementet i juni fram ett förslag om förbud. Förbudsdatum för blyhagel gäller den 31 december 2001 och motsvarande datum för annan ammunition är 31 december Miljödepartementet har fått in många remissvar och övervägande del av remissinstanserna, däribland jägareförbundet, anser att datumen i vissa fall är alltför snäva och orealistiska. Departementet håller fortfarande på att bearbeta remiss-svaren och något beslut är i skrivande stund således inte fattat. De skjutformer som förekommer indelas normalt i gevärsskytte, pistolskytte, hagelskytte, militärt skytte och övrigt skytte. I kommunen bedrivs skjutverksamhet för alla dessa genrer. I kommunen bedrivs skjutverksamhet dels som sport, dels som jakt. Sportskyttet omfattar bl.a. skeet och trap. Jakt bedrivs på bl.a. hare, fasan och rådjur. Dessutom förekommer så kallade jaktstigar. Inventering och inspektion har under hösten 2000 utförts av förvaltningen på kommunens fyra civila banor. Limhamns skytteförening håller till på Lernacken. Malmö Jägareklubb använder LV4 området. Malmö skyttegille ansvarar för skjutbanan på Spillepengen. Bödkaregårdens skjutbana ligger strax söder om Ikea och Polisen står för driften. En ny skjuthall för luftvapenskytte har även inrättats vid Lantmannagatan 59 (Bryggeriet). 4
5 1.2 Syfte / Mål Syftet är att utreda förekomsten (mängder), det kemiska tillståndet av bly vid skjutvallar och geologiskt skilda marktyper (jordmåner) där skytte bedrivs eller har bedrivits. Där så är möjligt skall en riskbedömning utföras enligt Naturvårdsverkets MIFO-modell. Lämpliga åtgärdsförslag för att minimera miljöpåverkan från bly kommer även att ges. Målet är att; - Utföra en verksamhetsbeskrivning om skytteföreningar i Malmö för att kunna bilda sig en uppfattning om blyförekomst. Verksamhetsberättelsen kan t.ex. innefatta om skjutvallen rensats, förflyttning av skjutvallar och förbrukad mängd bly över olika år. - Beräkning av blymängd för olika markområden vid varje enskild skjutbana. - Riskbedömning och eventuell klassificering av förorenad mark. - Ge åtgärdsförslag vid sanering av skjutvallar och övrigt kontaminerade markområden. - Övriga åtgärdsförslag som t.ex. användning av kulfång. Utredningen skall även medverka till att en bättre förståelse ges över blyets problematik vid skjutbanor i Malmö. Detta för en korrekt bedömning vid val av metoder för sanering eller andra alternativ. 1.3 Metod Information om naturförhållanden, omgivningsfaktorer och blymängder har samlats in genom intervjuer, inventering av gamla utredningar samt genomgång av arkiv på Miljöförvaltningen i Malmö kommun. Blyets miljöpåverkan har kartlagts genom litteraturstudier och intervjuer. Den totala mängden bly vid varje enskild fångstvall och naturmark har beräknats årsvis och summerats över antalet aktiva år. Träffytan på fångstvall är på cirka 1 m² och kulorna beräknas tränga in 0,5 m i sanden. Vid beräkning av kontaminerade totalmängder bly i mark förmodas djupet i jord vara cirka 0,2-0,3 m. Åtgärdsförslag har givits efter de förutsättningar som råder på platsen. Information om val av saneringsmetod har inhämtats från platsbesök, muntliga redovisningar och litteraturstudier. En klassificering har utarbetats över de olika fångstvallarna efter MIFO-modellen 1. Vid beräkningar över höjddata användes Arc View med tilläggsmodulen Spatial-analys. 5
6 1.4 Skytteverksamheten De vanligaste formerna för utomhusskytte är gevärs-, pistol-, militärt-, viltmål - och lerduveskytte samt övrigt skytte. Gevärsskjutning sker på ett avstånd från 50 m, i dagligt tal kallat korthåll, till 300 m på skjutbana. De vapen som används är mausertyp eller s.k. korthållsgevär. Vanlig ammunitionstyp är 6,5 mm. Pistolskjutning sker med pistol eller revolver, med finkalibrig 5,6 mm eller grovkalibrig minst 7,6 mm; avstånden m förekommer. Pistolskytte består av grovpistol, fripistol, sportpistol, snabbpistol, luftpistol och fältskytte. Militärt skytte består av skjutning med AK4-AK5 och kulsprutepistol. Viltmålsskytte bedrivs på 100, 80 och 50 m avstånd. Målet är på 100 m hjortfigur, på 80 m älgfigur och på 50 m rådjursfigur eller vildsvinsfigur. Valfri kaliber får användas mot älg och rådjur. En mycket stor del av viltmålsskyttet bedrivs av jägare. Lerduveskytte sker i form av trap eller skeet. Den principiella skillnaden mellan de båda formerna är att trap markerar en från marken lyftande fågel och skeet en fågel som lyfter från träd eller sträcker förbi. Målet för både trap och skeet är lerduvan, ett "tefat" av asfaltsmassa, som slungas ut av kastmaskiner. Enligt bilagan till förordningen om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) klassificeras skjutbanor enligt följande punkter; B1, B1, 92,621-1 C. Punkterna inrymmer civil skjutbana eller annan anläggning som uteslutande används för rekreationsverksamhet och som är stadigvarande inrättad för användning av skarp ammunition utomhus. Skytterörelsen i Sverige avseende det civila skyttet är uppdelat på fem olika huvudorganisationer: Frivilliga skytterörelsen Varje skytteförening ingår i ett länsförbund som i sin tur representerar i skytteförbundets överstyrelse. Svenska sportskytteförbundet Är ett specialförbund inom Riksidrottsförbundet. Inom förbundet förekommer gevärs-, pistol-, och lerduveskytte samt skytte mot viltmål. Svenska pistolskytteförbundet Är liksom övriga skytteförbunden en frivillig försvarsorganistation. Skjutverksamhet med pistoler vanligtvis 9 mm. Svenska jägarförbundet och Jägarnas riksförbund-landsbygdens jägare Organisationerna har som uppgift att främja jakt och viltvård samt förbättra skjutskickligheten hos jägarna. 6
7 Militära skyttet Central förvaltningsmyndighet är fortifikationsförvaltningen, som projekterar nya skjutbanor. Som huvudman för skjutbanan står sedan resp. förband. Ammunitionstyper Vid hagelskytte innehåller varje patron ca 24 g blyhagel (idag får endast 24 g blyhagel användas mot tidigare 36 g). Man har räknat att 1980 fanns det i medeltal ca 270 g hagel per m² på svenska banor. Vid användning av kulor gäller följande förhållande; Tabell 1. Typ av skjutvapen med kaliber och beräknad mängd bly. Typ av skjutvapen Kaliber Bly (g) Gevär 6,5 mm 7 K-pist samt pistol 9 mm 8 Gevär Mauser 22 long 2,6 Luftpistol 4,5 mm 0,5 Luftgevär 4,5 mm 0,5 7
8 1.5 Bakgrundsvärden för bly enligt Naturvårdsverket I Naturvårdsverkets remissupplaga av preliminära riktvärden för bedömning av förorenad mark anges för bly 80 mg/kg TS (torrsubstans), känslig markanvändning, 300 mg/kg TS för mindre känsligmarkanvändning med grundvattenskydd och 300 mg/kg TS för mindre känslig markanvändning. Dessa generella riktvärden kan användas efter en platsspecifik bedömning över spridningsförutsättningar, känslighet, skyddsvärde och föroreningars farlighet. Enligt Naturvårdsverkets metodik vid inventering av förorenade områden (MIFO) indelas blyet i olika tillstånd 1 ; Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt <80 mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS >800 mg/kg TS Riktvärden för bedömning av bly i grundvatten är 20 ug/l. Vanliga värden vid Skjutbanor är mg/kg TS. Jämför man dessa värden med Naturvårdsverkets gränsvärden så är blyförekomsten vid skjutbanor anmärkningsvärt hög. Enligt Naturvårdsverket skall dock en platsspecifik riskbedömning alltid utföras. Att använda Naturvårdsverkets riktvärde som något slags gränsvärde för vad som skall gälla för uppgrävning på alla platser i landet är inte helt rätt, utan värdet ska ses som utgångsvärde för bedömningen [muntlig ref. 1]. Det kan finnas en mängd aspekter som medför att man kan sätta ett annat gränsvärde. Som exempel på sådana aspekter kan vara högt ph, hög halt av organiskt material eller att ingen risk föreligger för exponering till människan. 8
9 1.6 Aktuellt kunskapsläge om bly Bly är en mjuk metall med hög kokpunkt (1740 grader) och låg smältpunkt (327 grader). Metallen används för sin höga densitet och sin goda motståndskraft mot korrosion [muntlig ref. 1]. Metallen oxiderar i kontakt med syror och även vatten. Den vanligaste jonformen utgörs av Pb² +. Bly i skjutbanor beräknas vara totalt 900 ton vilket är 3 % av Sveriges blyanvändning. Tabell 2. Jämförelse med övriga blyanvändningsområden (ton/år) [muntlig ref. 1]. Jakt (hagel) 530 (kulor) 300 Sportskytte 750 Fiske 100 Byggnadsindustrin 500 Kabelmantel 3000 Spridning av bly från olika skyttverksamheter Nedfallet av hagel runt varje skeet- och trapbana begränsas vanligtvis till en yta av cirka m². Det mesta av blyet återfinns oftast på en yta meter utifrån skjutplats. Man får dock enligt Jägareförbundet anta att hagel sprids likformigt på hälften av den totala nedfallsytan. Man har räknat att 1980 fanns det i medeltal ca 270 g hagel per m² på svenska banor och att tillskottet framöver skulle bli ca 13 g m² per år. Vid skjutning i terräng blir inträngningen högst cm i mark 2. För skjutning på skjutbana mot ett särkilt kulfång ansamlas kulor och kan få mycket höga halter ( mg/kg TS). Blyet tränger inte ner mer än cm. Marken framför kulfång och/eller markörvärn får också relativt höga blyvärden. Uppskattningen kompliceras av faktumet att i de flesta fall är endast delar av vallarna högkontaminerade 3. 9
10 Omvandling av metalliskt bly Blysulfat PbSO 4 Hydroxidblykarbonat Pb (CO 3 ) 2 (OH) 2 Pb Blykarbonat PbCO 3 Pb² + Till markvätskan Till ytavrinningsvattnet Upptag i växter och djur Till grundvattnet Figur 1. Metalliskt bly (hagelkula) omvandlas till olika föreningar som löses upp under sura förhållanden Blyets kemi och miljöpåverkan Spridningsförutsättningarna för bly är huvudsakligen knutit till jordmånstypen och jordartstypen 4. Faktorer som påverkar nedbrytningen av bly är lågt ph, ökad humushalt och låg kalkhalt. Den vidare transporten i marken beror transporten på hydrologiska förhållanden. I marker med stor andel lera kommer dels vattentransporten i sig att vara låg, dels kan blyföreningar bindas in i lerföreningar. Korrosionen av bly är hög i lermorän. Befinner sig bly i sand är korrosionshastigheten låg fast då föreligger en större andel av blyet i löst form [muntlig ref. 1]. Dessutom är transporthastigheten hög i sand. 10
11 I områden där grundvattenytan ligger högt och fluktuerar ofta bildas s.k. gleyhorisonter under rostjorden. Dessa jordmåner kallas för järnhumuspodsoler och karakteriseras bl.a. av ett 1-5 cm anrikningsskikt av humus mellan blek- och rostjorden. I ett sådant fall är det troligt att blyjoner fastläggs effektivt i detta skikt 4. I andra jordmånstyper som brunjordar, åkerjordar och torvjordar kommer blyets beteende att avsevärt variera beroende på humushalten, jordartstyp, dränerings- förhållanden och mineralsammansättning 4. Transport av bly till ytvatten från en skjutbana sker huvudsakligen medelst bly bundet till humuspartiklar, och kontaminering av sjösediment har konstaterats 5. Blyets tillstånd i kulfång vid skjutbanor Kulfång brukar utgöras av sand/gruspartiklar eftersom materialet har en bra förmåga att bromsa och fånga upp kulor. Dessa har oftast formen av en vall som i denna rapport kallas för fångst- och skjutvall. Efter en tids användning innehåller fångstvallen stora mängder bly från ammunition. Blyet finns i alla storlekar från opåverkad ammunition till partiklar av dammstorlek. Förhållandena varierar dock från vall till vall beroende på själva fångstsubstratet samt typen av ammunition som används. Skjutvallen utgörs av naturlig sand eller sand från kross av sura bergarter, t.ex. granit med hög andel kvarts. I de flesta vallarna förekommer även icke oväsentliga inslag av organiskt material. Flis används t.ex. som ett yttre lager med syfte att hindra nedfrysning av vallen på vintrarna. Allt detta kommer att påverka det fysiska och kemiska tillståndet för blyet. En fraktion av tungmetallerna och då främst bly finns bundet till mindre partiklar ofta i form av stänk. Detta händer troligen vid nedslaget eftersom anslagsenergin kan vara så hög att blyet börjar smälta, vilket även gäller för metaller som utgör kulornas mantel såsom koppar och zink 4. En del av småpartiklar kan vara av storlekar kring 5 µm vilket leder till att de lätt kan spridas med vinden vid nedslaget eller vid senare vittring senare återfångas av omkringliggande mark 4. Figur 2. Skjutvall vid Limhamns skjutbana. 11
12 Hagelkornens nedbrytning Hastigheten och omfånget av omvandlingen bestäms av marktypen. Tidigare utredningar visar att bly kan omvandlas under extrema markförhållanden 6. Transport nedåt i markprofilen av bly och kontaminering av grundvattnet har konstaterats i ett fall vid en skjutbana i Finland. Skjutbanan är belägen på svallad morän mark. Modeller som utarbetats i en dansk undersökning visar att i vissa danska jordar kunde hälften av 6 blyet i kornen omvandlas till blykomponenter inom år och att de skulle helt omvandlas inom år. Processen ökar t.ex. när hagelkornen blandas regelbundet i de övre markskikten genom plöjning vid jordbruksskötsel. Den mekaniska omblandningen har också transporterat blyet till djupare nivåer. Undersökningen visade också att i sura sandiga jordar är dessa nedbrytningsprodukter relativt lättlösliga och rörliga. I jordar med t.ex. högt ph eller höga halter av organiskt material blir dessa produkter mera svårlösliga och fastnar vid hagelkornytor eller i övre marklagrens substrat 6. Figur 3. Malmö Jägareklubbs hagelbana. 12
13 Miljöpåverkan Växter och djur kan ta skada genom biokoncentration, biomagnifikation och i viss utsträckning kronisk förgiftning. Bly är en metall som, såvitt man vet, inte har någon nödvändig funktion i levande organismer. Detta beror bl.a. på att bly förekommer i den ursprungliga naturen i mycket låga halter, vilket i sin tur har inneburit att organismer ej utvecklat några skyddsmekanismer mot bly 4. Bly kan orsaka skador på enzym i organismer, vilket i sin tur leder till störningar som i vissa fall är direkt dödliga. Ekosystemet kan även komma i obalans. Bly kan påverka små markorganismer så att nedbrytningen av förnan i skogmark minskar. Detta betyder att förnan lagras upp, vilket skapar följdeffekter för växter och djur (sämre tillväxt och minskat artantal). Lägre stående organismer lagrar ofta metallen i kroppen. När sedan rovdjur konsumerar organismen, vandrar metallen vidare upp i näringskedjan och slår ut toppkonsumenterna (bioackumulering- biomagnifikation) 4. Att bly även i mindre doser är ett miljögift, beror bl.a. på att det ackumuleras. Det har konstaterats att genom direkt intag kunde blyhagel leda till allvarliga förgiftningar med ofta dödlig utgång hos en del fågelarter, med andfåglar, svanar och gäss som främsta föremål, även i fall där ett enda korn intagits 6. Förgiftningar har också skett genom skadeskjutning eller sekundärt hos t.ex. rovfåglar då de livnär sig på blykontaminerade byten 6. Boskap har även befarats förgiftas genom intag av hagel i samband med bete. Hagel har också påträffats i sädesslag före skörd 6. Bly är groningshämmande under vissa förhållanden och kan störa fysiologiska processer såsom fotosyntes, transpiration, vattenupptag och nedbrytningsmekanismer av organiskt material 7. Förhöjda blyhalter i lingonris har konstaterats intill skjutbanor 8. Skadorna hos högre stående organismer sker på lever, njure och det centrala nervsystemet 9. 13
14 1.8 Åtgärdsförslag för sanering av fångstmaterial Vid val av metod för sanering är det miljönyttan som ska styra. Miljövinsten skall inkludera det som behövs för att uppnå ett resultat där bly gör minst skada. Att enbart fokusera på totalmängden i skjutvallar räcker ej. För att ett föroreningsproblem i skjutvallen ska kunna lösas krävs det en helhetssyn. Det är viktigt att förstå omgivningens karakteristik som t.ex. habitat hos djur eller grundvattennivåer. Platsspecifika riskanalyser ska utgöra underlag för en korrekt bedömning. Valet av saneringsmetod måste vara beroende på att blyet kan tas om hand på ett miljömässigt riktigt sätt. Idag finns ingen metod som garanterar ett i alla avseenden tillfredsställande resultat. Väljer man jordtvättning av fångstmaterialet kan det finnas större risk för utlakning till omgivning än tidigare. För efterbehandling av blyförorenad sand finns följande tekniska möjligheter; - jordtvättning - kalkning - vitrifiering - deponering Många företag har specialiserats sig på teknik för att ta hand om kulfång. Metoderna varierar men har en del gemensamt. För att rena fångstmaterialet från bly används oftast en kombination av reningssteg 3. På uppdrag av SVEDAB utförde Markbyrån under 1997 behandling av 1085 ton blyförorenade schaktmassor från skjutbanevallar vid Limhamns skytteförenings skjutbaneområde 10. Metoden bygger på en process som kombinerar tvättsiktning med ballistisk magnetseparering av stålmantlade kulor samt gravimetrisk seperation av blyfragment. Försvarsmakten tillämpar jordtvättning i samarbete med entreprenörer och har etablerat mobila tvättanläggningar regionalt. Metoden fungerar relativt bra för att nå ner till riktvärdet 300 mg/kg. Det är dock viktigt att notera att jorden fortfarande är förorenad och således inte kan återanvändas överallt. Ett miljöproblem finns alltså kvar. I dagsläget finns dessutom en studie gjord som tyder på att lakningen är lika stor från tvättad sand som från otvättad [muntlig ref. 1]. Forskningsresultat förväntas komma under nästa år om detta. Ett första steg i jordtvättning utgörs av torrskiktning, där de stora fragmenten siktas bort 10. Risker för damning finns vid torrskiktning. Olika kalkblandningar kan tillsättas för att förhindra urlakning från blyförorenad jord. För närvarande håller metoden på att utvärderas för försvarets räkning i samarbete med Uppsala Universitet och Johan Hellden AB avseende tre olika skjutfält. Meningen med metoden är att få en minskad omgivningspåverkan vilket redan nu vissa resultat tyder på. Forskningsprojeket omfattar även vattensidan; att försöka rena vattnet, fastlägga partiklar och fastlägga den lilla lösliga delen som finns genom filtrering i markbädd [muntlig ref. 2]. Vid kalkning som metod ses skjutbanan mer som en deponi som måste skötas om på något sätt och inte som ett område som är åtgärdat av en enstaka kalkning. 14
15 Vid vitrifiering förbränns jorden i SAKAB:s högtemperatur ugn där materialet upphettas till över 1000 grader. Metoden, som är utarbetad för farligt avfall, är mycket kostsam. Det kostar ca 8000 kr/ton och är alltså knappast ett alternativ för privata skjutbanor [muntlig ref. 2]. Kemisk imobilisering och deponier Ett sätt att hantera kulfångsanden kan vara att hindra blyet från att det läcker ut till omgivningen 3. Metoden går i princip ut på att man isolerar den blykontaminerade sanden från nederbörd. Genom att ändra ph-förhållande bildas svårlösliga salter och då kan man förhindra läckage. Detta genomförs med kemisk behandling (kemisk imobilisering) 3. Deponering skall ske enligt med det senaste EU-direktivet och skall utgöra av antingen klass 1 eller klass 2 deponier. Klass 1 deponier är avsedda för farligt avfall, vilket jord från skjutbanor och skjutfält i regel klassas som. Deponering av renade jordmassor kan medföra sättningar i deponin p.g.a. organiskt material. Nya EU-direktiv förbjuder att organiskt material deponeras år Deponering av blyförorenade massor kostar 1400 kr/ton. I en fångstvall 30 meter lång och sex meter hög brukar det bli cirka ton fångstmaterial som måste saneras [muntlig ref. 2]. Åtgärdsförslag för att förhindra blyspridning Ett svenskt företag har tagit fram en ny metod att minska bly från ammunition som lakas ut från skjutbanor. Med den nya metoden byggs skjutbanevallarna upp av gummigranulat från skrotade bildäck som absorberar kulorna. Fukt kan inte tränga in i granulatet och därmed sprids inte heller blyet. I Sverige finns 200 militära skjutbanor som successivt förses med den nya skjutbanevallen. Figur 4. Projektilbana i en skottridå av träbaserat material och projekttilbana i Linatex skottridå (gummimatta). 15
16 Limhamns skytteförening har tagit fram en låda med gummiduk som kan användas för uppsamling av blyet. Figur 5. Ritning utförd av Göte Stjärnemyr, Limhamns skytteförening. Regeringen har beslutat att avveckla bly i hagel och kulor vilket troligtvis kommer att utredas ytterligare. Byte av ammunition är idag omdiskuterat och mycket kommer att hända i framtiden. Vid hagelskytte kan stål ersätta blyet och för kulor finns så kallade miljöpatroner. Miljöpatroner är ofta en kombination av miljövänligare material än bly. 16
17 Lyckan Kampen Masugnen 3 Malm krossen 2. Malmö Skjutbanor En inventering har utförts av aktiva och nedlagda skjutbanor inom Malmö Kommun. Nedan följer en sammanställning över utredningens resultat. Varje ansvarig skytteförening har kartlagts genom en verksamhetsbeskrivning. Schematiskt beskrivna kartor nedan redovisar fångstvallar med hänvisning till tabeller där blymängder återges. Naturförhållanden redogörs för att kunna bilda sig en uppfattning om spridningsrisker och exponering för människan och miljön. # Spillepengens Skjutbana Bödkaregårdens Skjutbana # Malmö Jägareklubb # # Limhamns Skjutbana Kvarnby Skjutbana # Karta 1. Karta över Malmö skjutbanor. 17
18 2.1 Limhamns skjutbana-kortfakta Skjutbanan är belägen i södra delen av Malmö, mellan Limhamn och Bunkeflo strand. Benämning: Civil skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod ). Banägare: Limhamns Skytteförening Fastighetsägare: Scancem Heidelberg Cement AB Adress: Limhamns Skytteförening Kalkbrottsgatan Malmö Telefon: LSF@madsen.se Verksamhet: Huvudinriktning: Övning och tävlingsskytte Fastighetsbeteckning: Limhamn 155:355 Etablerad år: 1913 Antal skyttar i förening: ca 800 Aktiva föreningar vid Limhamnsskjutbanor: Limhamns Skytteförening Malmö Hemvärnskrets Övriga frivilliga försvaret Korporationer Handikappsorganisationer Skolor Skytteförbundets stortävlingar Jaktskyttar (allmänheten) 18
19 2.1.1 Verksamhetsbeskrivning Limhamns Skytteförening har bedrivit skytteverksamhet på Lernacken sedan Banägare är Limhamns skytteförening. Marken ägs av Scancem Heidelberg Cement AB. I Januari 1996 avträddes norra banområdet till SVEDAB (terminalområde, Öresundsbron) med jakt- kpist- pistol och skeetbanor samt bana för praktiskt skytte. Förutom flera skjutbanor på området finns ungdomsgård med luftvapenbana och vaktmästarebostad. Skjutbanorna nyttjas såväl av privatpersoner som hemvärnet, företag och polisen. I början av skjutbanans användning (start 1913) tillämpades havet som kulfång. Efter hand som Lernacken byggdes ut med avfallsmaterial från kalkbrytning, aska och hushållsavfall vilket lades upp som vallar och fick utgöra kulfång. Fångstvallar tillkom på 40-talet och sand har fyllts på efterhand. På 60-talet var vallen cirka meter ifrån nuvarande läge. De fångstvallar som idag nyttjas för kulfång har funnits i 15 år. Kulfången består av sand utan inblandning av flis. Enligt uppgift så har inte något material från vallarna flyttats eller sanerats [muntlig ref. 3]. Sanering har utförts av de skjutvallar som schaktats bort när terminalområdet byggdes för Öresundsförbindelsen 10. Kvarvarande banor är A, B och C (se karta 2) där skytte med K-pist, gevär, luftpistol och luftgevär utövas. I luftvapenhallen uppsamlas blykulorna i kulfång av plåt som tömmes och sändes till uppköpare för återvinning (2 gånger om året). Enligt muntlig uppgift så har skyttet vid kvarvarande utomhusbanor bedrivits på samma område sedan Därefter bedöms skjutningen ha pågått cirka en gång vecka. Mängden bly som tillförs skjutvallarna utomhus varje år är cirka 500 kg. Under de senaste åren har skjutningen minskat med cirka 35%. Den totala mängden bly vid skjutbanan vid Limhamn uppskattas till 30 ton fördelat på den totala ytan, från vall till strandkant. I den yttre delen som idag nyttjas för kulfång är den totala mängden bly cirka 6,8 ton. Den förorenade sanden i den mest koncentrerade ytan (träffyta 1 m²) är 15 m³ för bana A, 10 m³ för bana B och 6 m³ för bana C. Den förorenade sanden beräknat på hela fångstvallen är 53 m³ för bana A, 38 m³ för bana B och 20 m³ för bana C. Limhamnskytteförening är ålagd en avgift för tillsyn enligt miljöbalken. Föreningen har tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva sin verksamhet. Miljöbalken klassar verksamheten som farlig verksamhet enligt: civil skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod ). Vid byte av markmaterial bör borttaget material behandlas som miljöfarligt avfall. 19
20 2.1.2 Karta över Limhamns skjutbanor B B A A C Meters N Skjutvall/Skjutbana A, B och C W E S Karta 2. Karta över Limhamns skjutbaneområde. 20
21 2.1.3 Naturförhållanden Områdesbeskrivning Limhamns skjutbanor ligger vid terminalområdet för Öresundsbron. Yttre Ringvägen som byggdes i samband med Öresundsbron ligger norr om skjutbanan. Ett större område kring Limhamns skjutbana karakteriseras av låglänta partier som sluttar svagt mot havet. Ett närliggande bostadsområde ligger söder om skjutbanan. De kolonilotter som ligger i anknytning till bostadsområdet kommer att tas bort under året. Geologi, hydrologi och terrängformer Platsen Lernacken utgörs av en utfyllnad i Öresund, som huvudsakligen är uppbyggd av restprodukter från Cementas kalkbrott i Limhamn. På Lernacken har också betydande mängder hushållsavfall, kolaska, filterdamm, byggavfall, kanalslam och oljehaltigt slam samt andra typer av farligt avfall deponerats. Skjutbanorna är lokaliserade inom Lernackeområdet och marken definieras som ursprunglig mark (lermorän) samt fyllnadsmassor 11. Den naturliga marken under utfyllnaden består av lermorän. Skjutbanan ligger dock i huvudsak på utfyllnadsmaterial. Topografiskt kan området beskrivas som kuperad med inslag av höga vallar. Från Lernacken och norrut är kustlinjen i det närmaste helt konstgjord med stora arealer utfyllnadsmark med en höjd upptill 30 m. Söder om skjutbanan vidtar en flack kust med grunda bottnar vilka ofta torrläggs vid lågvatten. I och med utfyllnadsmassornas heterogenitet är det svårt med en korrekt bedömning av hydrologiska förhållanden. Troligtvis så bildas akvifärer/magasin i deponin samtidigt som havets inverkan är stor. Grundvattnets trycknivå i kalkberget är cirka 4 m.ö.h 12. Skyttevallarna ligger på cirka 10 m.ö.h., bättre höjddata krävs dock för en korrekt bedömning. Grundvattnet flödar ut mot Öresund. Inga närliggande vattentäkter finns inom riskområdet. Berggrundens övre delar består huvudsakligen av kalksten bildad under yngre krita och äldre tertiär. Rekreation och frilufsliv Rekreation och friluftsliv är av förhållande liten omfattning i området. Naturmark med rekreationsvärde förekommer vid Bunkeflo strand. Friluftsliv sker främst i form av promenader och cykelturer. Utmed kusten sker bl.a. bad, fiske, strövande och fågelskådning. Skjutbanan ligger i nära anslutning till ett bostadsområde (se karta 2). Tillgängligheten till skjutvallarna får anses som liten då området avgränsas med höga skjutvallar. Vegetation och djurliv Inga inventeringar specifikt för Limhamns skjutbana har utförts utan nedanstående resonemang får härledas till området Lernacken och dess omgivning. Kusten mellan Lernacken och kommungränserna i söder är av mycket högt skyddsvärde 13. Hela kustområdet är utpekat som av internationell betydelse för våtmarksfåglar. Området har ett rikt fågelliv med främst rastande och övervintrande fåglar. Skjutbanan gränsar mot Bunkeflo strandängar som är av skyddsvärde
22 2.1.4 Skjutbanor och blyförekomst Tabell 3. Typ av skjutbanor. Nr på Kartan Typ av skjutbanor Längd (m) Bredd (m) Skjutplatser Anlagd år Fångstvall A Gevärsbana Ca 1913 B K-pist samt pistol Ca 1913 C Gevär Ca 60-talet Luftpistol Luftgevär Tabell 4. Mängd bly verksamhetsåret Nr på kartan Typ av skjutvapen Kaliber Bly (g) Skott per år Kg bly per år A Gevär 6,5 mm B K-pist samt pistol 9 mm C Gevär Mauser 22 long 2, Luftpistol 4,5 mm 0, Luftgevär 4,5 mm 0, Tabell 5. Uppskattad total mängd i befintliga skjutvallar. Nr på kartan Ton Bly A 3 B 3,2 C 0,6 22
23 2.2 Spillepengens skjutbana-kortfakta Skjutbanan är belägen i norra delen av Malmö, mellan industriområdet Sjölunda och rekreationsområdet Spillepengen. Benämning: Civil skjutbana som är stadigvarande inrättad med skarp ammunition utomhus (SNI-kod ). Banägare: Malmö Skyttegille Fastighetsägare: Spillepengsstiftelsen Address: Malmö Skyttegille Allandsgatan Malmö Verksamhet: Huvudinriktning: Övning och tävlingskytte Verksamhetens namn: Malmö Skyttegille Fastighetsbeteckning: Kv Hamnen 30:3 Etablerad år: 1863 Antal skyttar i förening: Ca 20 Aktiva föreningar vid Spillepengsskjutbanor: Malmö Skyttegille Hemvärnet Malmöpolisen Tullen Korporationer Lunds skyttegille Skytteförbundets stortävlingar 23
24 2.2.1 Verksamhetsbeskrivning Malmö skyttegille har bedrivit skytteverksamhet på Spillepeng sedan Hela omkringliggande området är planerat för fritidsverksamhet i SYSAV:s regi. Skjutbaneområdet ägs av Spillepengsstiftelsen. Skyttegillet står för banorna och arrenderar marken av Spillepengsstiftelsen som äger marken. Polisen, tullen, hemvärnet och Malmö sportskytteklubb hyr i sin tur in sig på olika skjutbanor i området. Inom området finns ett klubbhus för skytteföreningen och för tullen. Skjutbanan är belägen på en övertäckt och avslutad soptipp som omgärdas av höga vallar. Genom SYSAV:s försorg renas allt vatten som kommer från skjutbanorna. Inom Spillepengens skjutbanor utför även SYSAV kontinuerliga provtagningar av grundvatten och föroreningar 14. Skjutbanor med fångstvallar har byggts i olika omgångar. Enligt uppgift har inte något material från vallarna flyttats [muntlig ref. 4]. Flis har lagts på vallen för att förhindra rikoschetter. Genomgående gäller att inblandning av flis, sand och matjord skett. Innan etablering av banor låg man på de ängar som fanns inom området och bedrev skjutning. Numera är dessa ängar borta och fyllda med sopor som idag bildar deponi. I stort sett all skjutning sker från skyddande skjuthallar. Aktiviteten på skjutbanorna har minskat de senaste åren. Idag avlossas totalt sett endast skott mot tidigare Bana A och B används relativt sällan i förhållande till korthållsbanan, bana C [muntlig ref. 4]. En älgbana är planerad inom området och kommer att färdigställas under år Enligt muntlig uppgift så har skyttet vid kvarvarande utomhusbanor bedrivits på samma område sedan Nuvarande utformning av fångstvallar är från Mängden bly som tillförs skjutvallarna varje år är cirka 500 kg. Under de senaste åren har skjutningen minskat med cirka 30%. Den totala mängden bly i skjutvallar uppskattas till 4-5 ton. Troligtvis finns den större mängden bly längre in i vallen. Den förorenade sanden i den mest koncentrerade ytan är 20 m³ för bana A, 25 m³ för bana B och 15 m³ för bana C. Den förorenade sanden beräknat på hela fångstvallen är 200 m³ för bana A, 100 m³ för bana B och 50 m³ för bana C. Malmö skyttegille är ålagd en avgift för tillsyn enligt miljöbalken. Föreningen har tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva sin verksamhet. Miljöbalken klassar verksamheten som farlig verksamhet enligt: civil skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod ). Vid byte av markmaterial bör borttaget material behandlas som miljöfarligt avfall. 24
25 2.2.2 Karta över Spillepengens skjutbanor B A D E # # C Meters Skjutvall/Skjutbana A, B och C # Skjutvall/Skjutbana D och E W N E S Karta 3. Karta över Spillepengens skjutbaneområde. 25
26 2.2.3 Naturförhållanden Områdes beskrivning Spillepengens skjutbanor är beläget vid Västkustvägen inom stadsplanelagt område vid gränserna mellan Malmö, Burlöv och Lomma kommuner. Skjutbanan är lokaliserad vid Sege å mynning till Öresund. Spillepengsområdet är värderat till ett högt naturvärde enligt Naturvårdsprogrammet 13. Spillepengen är ett stort avfallsupplag som fortfarande är i drift men som successivt täcks över och iordningställs för att fungera som rekreationsområde. Deponering sker i de yttre delarna medan de inre delarna är återställda. Geologi, geohydrologi och terrängformer Spillepengens skjutbanor ligger inom Sege å avrinningsområde. Platsen Spillepeng utgörs av en utfyllnad i Öresund, som huvudsakligen är uppbyggd av restprodukter. Skjutbanorna är lokaliserade inom Spillepengsområdet och marken defineras som övertäckt deponi. Norr om Spillepengen är området i det närmaste helt konstgjord med stora arealer utfyllnadsmark med en höjd upptill 30 m. Grundvattnet uppträder i flera akvifärer. I de övre jordlagren påträffas grundvattnet i allmänhet 1-10 meter under markytan. Detta grundvatten följer i stora drag topografin. Topografiskt kan området beskrivas som kuperad. Det stora sammanhängande grundvattenmagasinet påträffas i sedimentberggrunden 14. Utläckage till det naturliga grundvattnet skall ej förekomma då vattennivån i upplaget är lägre än omgivningen, d.v.s att det sker en grundvattenströmning in mot upplaget 14. Jordarten inom området består av moränlera. Berggrundens övre delar består huvudsakligen av kalksten bildad under yngre krita och äldre tertiär 13. Inga närliggande vattentäkter finns inom riskområdet. Rekreation och frilufsliv För strandängarna norr om skjutbanan råder Länsstyrelsen förordnande 15 och 19 naturvårdslagen. Spillepengen är av stor betydelse för frilufslivet. Skjutbanan ligger i nära anslutning till ett industriområde och ett strövområde. Tillgängligheten till skjutvallarna får anses som liten då området avgränsas med höga skjutvallar. Vegetation och djurliv. Inga inventeringar specifikt för Spillepengs skjutbana har utförts utan nedanstående resonemang får härledas till rekreationsområdet Spillepeng och dess omgivning 13. Området hyser stora biologiska värden 13. Träd och buskskikten är unga och nyetablerade med spridda grupper med mellanliggande öppna gräsytor. Djurlivet i området är ej närmare känt men enligt muntliga uppgifter från Spillepengs skytteförening så finns det rikligt med fasaner och kanin [muntlig ref. 4]. 26
27 2.2.4 Skjutbanor och blyförekomst Tabell 6. Typ av skjutbanor. Nr på Kartan Typ av skjutbanor Längd (m) Bredd (m) Skjutplatser Anlagd år Fångstvall A Gevärsbana Ca 1955 B Gevärsbana Ca 1955 C Gevärsbana Ca 1985 D Tull Pistol Ca 1990 E Polis Pistol Ca 1990 A, B, D och E används mycket sällan Tabell 7. Mängd bly verksamhetsåret Nr på kartan Typ av skjutvapen Kaliber Bly (g) Kg bly per år A Gevär Mauser* 6,5 mm B Gevär Mauser 6,5 mm C Gevär 22 long 2, *även sporadiskt K-pist skytte, nedåtgående trend sen 70-talet Tabell 8. Uppskattad total mängd bly i skjutvallar. Nr på kartan Ton Bly A 0,9-1,5 B 0,9-1,5 C
28 2.3 Husie hagelbana-kortfakta Det undersökta området är beläget i utkanten av östra Malmö. Skjutbanan är belägen vid naturområdet Husie mosse sydost om Husie Kyrkoväg. Benämning: Civil skjutbana som är stadigvarande för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod ). Banägare: Malmö Jägareklubb Fastighetsägare: Fortifikationsverket Adress: Husie kyrkovägen Föreningsaddress: Malmö Jägareklubb Vattenverksvägen Malmö Verksamhet: Huvudinriktning: Lerduveskytte Fastighetsbeteckning: Husie Etablerad år: LV4 omkring år 1945, M J tog över omkring år Antal skyttar i förening: st Aktiva föreningar vid Husie hagelbana Malmö Jägareklubb 28
29 2.3.1 Verksamhetsbeskrivning Malmö Jägareklubb har bedrivit skytteverksamhet på LV4 området sedan Hela närområdet är planerat för fritidsverksamhet och rekreationsområde. Malmö Jägareklubb hyr marken av P7 som i sin tur hyr av Fortifikationsverket. Endast Malmö Jägareklubb nyttjar banorna med undantag för tävlingsverksamhet. Verksamheten består av övningsskytte för hagel, tävling och utbildning för jägarexamen. Inom området finns ett klubbhus. Skjutbanorna är belägna på ängsmark vid Husie mosse. Spridningsradien är ungefär 30 grader utifrån utskjutningsplatsen och går cirka m ut över 2 tunnland (1 ha) åkermark och fuktäng/ängsmark. Skjutbanorna består av två skeet banor- och en trapbana. Enligt muntlig uppgift så har skeet och trapskytte bedrivits på samma område sedan 1945 [muntlig ref. 5]. Från hade militären sina övningsfält här. Fram till 1981 sköt LV 4 dagligen. Därefter bedöms skjutningen ha pågått cirka en gång vecka. Enligt uppgift har inga jordmassor schaktats bort och sanerats. 24 g bly ammunition har använts de senaste 10 åren och dessförinnan 36 g. I början av Malmö Jägareklubbs verksamhet avlossades cirka skott per år. Under 1995 har cirka skott avlossats vilket ökade till skott Detta motsvarar ca kg hagel/år. Blymängderna har minskat lite de senaste åren då tävlingsverksamheten gått över till alternativhagel. Den uppskattade totala mängden bly som sprides på skjutbanan beräknas till omkring 1,5 ton år vilket skulle innebära att totalt cirka 30 ton finns i marken fördelat på 2 tunnland (cirka 1 ha). Det kan dock finnas mer bly då troligtvis militärverksamhet kontanimerat marken under mycket lång tid. Volym blyförorenade jordmassor uppskattas till 2000 m³. Malmö Jägareklubb är ålagd en avgift för tillsyn enligt miljöbalken. Föreningen har tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva sin verksamhet. Miljöbalken klassar verksamheten som farlig verksamhet enligt: civil skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod ). Föreningen bör eftersträva blyfri ammunition efter RÅD Vid byte av markmaterial bör borttaget material behandlas som miljöfarligt avfall. 29
30 2.3.2 Karta över Husie hagelbanor Korthålsbana # # # # Meters # Husie korthållsbana # Utskjutningsplats Förorenad mark Vattendelare Risebergabäcken W N S E Karta 4. Karta över Malmö Jägareklubb skeet- och trapbana. 30
31 2.3.3 Naturförhållanden Områdesbeskrivning Husie hagelbanor ligger vid Husie mosse. Området är beläget i ett rekreationsområde. Risebergabäcken rinner genom området (se karta 4) och följer man den uppströms med början längst i norr så ligger här LV4 korthållsbana på en sandig ås klädd med gamla tallar. Ett större område kring Malmö Jägareklubbs skeet- och trapbanor karakteriseras av låglänta fuktigare partier kring Risebergabäcken 15. Söder om skjutbanan ligger en lång sänka som åter har blivit en sjö genom uppdämning och iordningställande. Kring Risebergabäcken växer al och pil. Hagelskyttebanorna ligger i nära anslutning till dammen (se karta 4). Skytteverksamheten bedrivs på en gräsyta och hagel sprids över stora ytor ängsmark och till viss del åkermark. Geologi, hydrologi och terrängformer Malmö Jägareklubbs hagelbanor ligger inom Risebergabäckens avrinningsområde. Risebergabäcken är ett biflöde till Segeå med mynning vid Valdermarsro. Enligt handlingar till Risebergabäckens reglering år 1968 är avrinningsområdets storlek ca 3700 ha. Terrängen är kuperad och inom området sluttar landskapet i huvudsak i nordvästlig riktning. Hagelbanan ligger i ett utströmningsområdet för grundvatten. Området har en hög grundvattennivå, eller ytvattennivå. Tryckytenivån i det undre grundvattenmagasinet är cirka 16 m.ö.h. Marknivån inom området ligger mellan 15,5-16 m.ö.h 15. Troligtvis avvattnas en del av marken till Husie damm och en del till Risebergabäcken (se karta, bilaga 1 och 2). Öster om skjutbanan finns åkermark som sluttar upp mot Kvarnbyvägen. Jordarten består av lermorän och troligtvis finns även kullar med inslag av sand inom utredningsområdet. Berggrunden utgörs av kritakalksten och sluttar svagt åt nordväst. Inga vattentäkter finns inom riskområdet. Rekreation och frilufsliv Området omkring Malmö Jägareklubbs skeet- och trapbanor är betydelsefulla som strövområde 13. Väster om bäcken finns nyanlagd parkmark med gång och cykelstråk, hit kommer folk för att vandra, rasta sina hundar och koppla av i största allmänhet. Skjutbanan ligger i nära anslutning till ett bostadsområde (se karta 4). Tillgängligheten till skjutbanan får anses som stor då området ingår i ett rekreationsområde. Vegetation och djurliv Floran i området är rik och bl.a. återfinns några orkideer. Kring Husie mosse har ett stort antal olika våtmarkväxter planterats för att påskynda strandvegetationen. Fältskiktet inom området består framför allt av högörtvegetation. Den sällsynta sandödlan finns i områdets sandiga partier. Inom området finns också en viktig häckfågellokal med rikliga populationer av buskskvätta, törnsångare, näktergal, sävsångare, gräshoppsångare och rapphöna. Den nyanlagda dammen har lockat till sig många nya arter bl.a. gråhakedopping, strandpipare och kärrsångare
32 2.3.4 Skjutbanor och blyförekomst Tabell 9. Typ av skjutbanor. Typ av skjutbanor Längd (m) Anlagd år Hagel (skeet) Hagel (trap) Tabell 10. Mängd bly verksamhetsåret Typ av skjutvapen Kaliber Ammunition Skott per år Hagel (skeet) 2,0 mm 24 g Hagel (trap) 2,0 mm vanligast samt 2,25 mm 24 g vikt för 2, Tabell 11. Uppskattad total mängd i fångstvallar. Kartbenämning (se karta 4) Ton Bly Förorenad mark 30 32
33 2.4 Husie korthållsbana-kortfakta Korthållsbanan är belägen ca 120 m öster om vägkorsningen Husie Kyrkoväg- Ellenborgsvägen och är försänkt 3-5 meter i förhållande till omgivande marknivå. Skjutbanans verksamhet har upphört. Benämning: Civil och Militär skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod ). Banägare: Försvarsområdet P7 Fastighetsägare: Fortifikationsverket Adress: Husie kyrkovägen Verksamhet: Huvudinriktning: Skjutbana (nedlagd) Etablerad år: 1945 Nedlagd år: 2000 Föreningar vid Husie korthållsbana Hemvärnet Husie skytteförening Verksamhetsbeskrivning Husie korthållsbana används ej längre då försvaret beslutat att verksamheten ska upphöra. Skjutvallen har tidigare sanerats från bly och ytterligare en sanering kommer att utföras. Försvarets verksamhet har varit korthållsskytte, K-pist, Automakarbin, och M/96. Provtagning och sanering har utförts på skjutvallen. Tidigare skytteverksamhet har tillfört skjutvallen 100 kg bly/år. 33
34 2.5 Kvarnby skjutbana-kortfakta Kvarnby skjutbana ligger vid Yttre Ringvägen vid Kvarnby. Banan är numera belagt med absorptionsmatta som tar hand om allt bly. Försvarsmakten ansvarar idag för all blyförekomst vid Skjutbanan. Benämning: Civil och militär skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod ). Banägare: P7 Kontaktperson: Miljöhandläggare (P7) och Husie skytteförening Adress: Husie skytteförening Kvarnbyvägen PL MALMÖ Hemsida: home5.swipnet.se/~w Verksamhet: Huvudinriktning: Husie skytteförening Verksamhetens namn: Övnings, militärt och tävlingsskytte Antal skyttar i förening: 157 Aktiva föreningar Husie skytteförening Verksamhetsbeskrivning Försvarsmakten och Husie skytteförening använder skjutbanan vid Kvarnby. Skytteverksamheten tillför vallen 100 kg bly/år som samlas upp och återvinns. Föreningen bedriver skytte med gevär, k-pist, pistol, och luftvapen. 34
35 2.5.2 Karta över Kvarnby skjutbana Absorptionsmatta Meters N Absorptionsmatta W E S Karta 5. Karta över kvarnby skjutbaneområde 35
36 2.5.3 Skjutbanor och antal avlossade skott Tabell 12. Typ av skjutbanor. Typ av skjutbanor Längd (m) Gevär 300 Gevär korthåll 200 K-pist 200 Luftgevär - Luftpistol - Pistol - Tabell 13. Mängd skott verksamhetsåret Typ av skjutvapen Skott per år Gevär Gevär korthåll K-pist Luftgevär Luftpistol Pistol
37 2.6 Bödkaregården-kortfakta Banan tillhör polismyndigheten och används enbart för pistolskytte. Bödkaregårdens skjutbana ligger strax söder om IKEA, nedsänkt i ett område med fyllnadsmaterial. Närmaste bostadsfastighet ligger vid Päronvägen (ca 100 meter från banan). Mellan banan och bostäderna ligger Sallerupsvägen. Benämning: Inomhusbana och utomhusbana för pistolskytte Banägare: Polisen Adress: Bödkaregårdens skjutbana Miggårdsgatan Malmö Besöksadress: Granbackestigen Verksamhet: Huvudinriktning: Pistol-Skytte Fastighetsbeteckning: Husie 170:356 Etablerad år: 1940, nuvarande utformning Antal skyttar: Verksamhetsbeskrivning Tidigare utomhusbanor för gevärsskytte har tagits bort och finns inte längre. Skjutbana för pistolskytte finns utomhus där skotten fångas upp i sandvallar. Utomhus finns 75 respektive 25 platser för skjutning med pistol. Inomhus finns banor för luftpistol. Farligt avfall transporteras och omhändertas av godkända företag. Skjutbanan har även byggts om och försetts med skjuthallar och s.k. rörskjutsbanor. 37
Något om efterbehandling och sanering
Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller
EXAMENSARBETE. Miljöpåverkan från blyammunition på skjutbanor och vid jakt. Andreas Bäcklund. Högskoleexamen Samhällsbyggnad
EXAMENSARBETE Miljöpåverkan från blyammunition på skjutbanor och vid jakt Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Miljöpåverkan från
MILJÖTILLSYN AV SKJUTBANOR I LJUSDALS KOMMUN
P R O J E K T A P P O R T L J U S D A L S K O M M U N M I L J Ö E N H E T E N MILJÖTILLSYN AV SKJUTBANOR I LJUSDALS KOMMUN 2014 Kristin Berg, miljöinspektör Bild 1. Skjutbaneområdet för 80 m viltmålsbanan
PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin
2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat
Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun
HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs
Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald
Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta
2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Ser du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Foto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET
Kontroll- program Foto: Ulf Hansson för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Bearbetning och sammanställning: Ulf Qvarfort, FOI Mats Stoltz, SPSF Copyright: Svenska Pistolskytteförbundet Sättning och layout:
Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall
Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar
Grönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.
Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre
Sjön saneras från kvicksilver
Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar
GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING
LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes
Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)
Saneringsanmälan Enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälare Verksamhetsutövare Personnummer/organisationsnummer Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Fastighetsbeteckning
3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Att bygga en skjutbana för luftgevärsskidskytte;
Att bygga en skjutbana för luftgevärsskidskytte; Val av plats för skjutbana 1. Börja alltid med att komma överens med markägaren angående platsen för skjutbanan och meddela polisen om er verksamhet. 2.
Process Guide Rensmuddring
COPENHAGEN MALMÖ PORT AB Process Guide Rensmuddring Myndighetsgodkännande i Sveriges Hamnar 2013-07-04 Innehåll 1. Generellt om beslutsordning... 1 2. Rensmuddring... 1 3. Utfyllnad av muddermassor på
Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09
Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också
Inventering av förorenade områden. Civila skjutbanor i Kronobergs län
Inventering av förorenade områden Civila skjutbanor i Kronobergs län Inventering av förorenade områden Civila skjutbanor i Kronobergs län ISSN 1103-8209, meddelande 2002:29 Text: Roland Kroon Omslagsbild:
Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius
Melleruds Kommun Sunnanådeponin avslutningsplan Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan Stephan Schrewelius 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 ORIENTERING 4 3 DEPONERADE MÄNGDER,
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden
Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 37/2003. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden Markinventeringsprojektet
Förorenade områden. Underlag till ÖP16
Underlag till ÖP16 Förorenade områden 20160107 1 Innehåll Inledning 3 Allmänt 3 Miljökvalitetsmål 4 Nationella mål 4 Regionala mål 5 Lokala mål 5 Förorening och risker 6 Riskbedömning 7 Ansvar för att
SKYTTE EN SPORT FÖR ALLA
SKYTTE EN SPORT FÖR ALLA Skytte inom Svenska Skyttesportförbundet En sport för alla Skytte är en idrott som passar alla. Framför allt på grund av all den variation av grenar och discipliner som erbjuds
Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)
Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar
Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet
Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning
Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie
Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är
RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG
ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553
Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun
NATURVÅRDSVERKET 1(6) 2003-03-14 Dnr: 642-1880-03-Rf Enheten för förorenade områden Fredrika Östlund Sollentuna kommun Miljö och hälsoskyddskontoret Att: Ann-Christin Granfors 191 86 Sollentuna Yttrande
V A P E N P O L I C Y för Svenska Skyttesportförbundet
V A P E N P O L I C Y för Svenska Skyttesportförbundet Vapen som används i Svenska Skyttesportförbundets (SvSF:s) tränings- och tävlingsverksamhet ska vara godkända enligt respektive sektions reglemente,
10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en
Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun
Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro
Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt
2008-05-30 Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt Som en del i arbetet med att öka skyddet för kommunens dricksvatten har Kungsbacka kommun utarbetat ett förslag till vattenskyddsområde
Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338
Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn
Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun
Sida 1 av 5 P14-5358A Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun Uppdrag och syfte bsv har på uppdrag av fastighetsägaren, Mesulan AB, gjort en mer noggrann bedömning
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun
1(7) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap. 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner
Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.
Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter
3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att
Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål
Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Att kunna återanvända och återvinna avfall som anläggningsmaterial är positivt ur miljösynpunkt. Det kan röra sig om schaktmassor, en
Avfallsanläggningar och avslutade deponier
Bilaga 4 Avfallsanläggningar och avslutade deponier Avfallsplan 2011-2015 för 2010-12-01 SYSAV:s ar (Avfallsanläggningar i hela SYSAV-regionen) Hedeskoga Hedeskoga 3:10 Ystads kommun 90.300 Brännbart industri-
Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie
Maria Kallvi Kvalitet & Miljö, SMT Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie GUSAB, Mjölby - historik 1940, 50-tal metallavfall deponeras 1950-tal till 1970-tal metallavfall skickas iväg 1990 undersökning
Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg
Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Varvsområde Förorenat område Blomstrande stadsdel Marie Börnell, Sweco 1 Utveckling av den goda staden Sannegården Eriksberg Lindholmen/ Lundbystrand
PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun
Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2014-03-11 603361 Handläggare Ert datum Er beteckning Kristoffer Gokall-Norman PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen,
Information till besökare i Kebnekaiseområdet
Information till besökare i Kebnekaiseområdet juni 2013 Den 15 mars 2012 havererade ett norskt militärt flygplan på Kebnekaise. I denna tragiska olycka miste fem personer livet. Olyckan medförde att flygplansdelar
Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Möte den 22 januari 2015
Möte den 22 januari 2015 Inventeringar Aktuellt på NV och länsstyrelserna Ebh-stödet Bidrag Tillsyn, tillsynsvägledning Projekt Kurser m.m Rapporter, remisser Övrigt Aktuella frågor och ärenden Nästa möte
Flyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun. - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1.
Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1 Nina Heinesson 2013 Bilagor Bilaga 1. Analysprotokoll nedströms och uppströms Tåstarps
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
DETALJPLAN FÖR DEL AV STRÖMSTAD 3:13 M FL, STRÖMSVATTNETS NORRA STRAND ANTAGANDEHANDLING STRÖMSTADS KOMMUN GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN
ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STRÖMSTAD 3:13 M FL, STRÖMSVATTNETS NORRA STRAND STRÖMSTADS KOMMUN GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN Upprättad av Gränsland Arkitektkontor 1997-06-15 ANTAGEN AV KF 1997-12-18
METALLER I VATTENDRAG 2005.
Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,
ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun
F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR
Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
2.14 Grundvatten, grus och berg
2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Vattenrening nr 53400
53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment
Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Orup vattenskyddsområde
Orup vattenskyddsområde Allmänt Nedan angivna skyddsföreskrifter gäller inom Orup vattenskyddsområde, se karta nedan. Skyddsområdet är indelat i primär samt sekundär skyddszon. Där väg, järnväg, vattendrag
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering
SYSAV Box 50344, 202 13 Malmö Telefon 040-635 18 00 Telefax 040-635 18 10 www.sysav.se epost@sysav.se Juni 2010 Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi.
Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Undertecknade är och företräder närboende runt den aktuella deponin. Vi är också ledamöter i den nybildade föreningen Telge närmiljö.
Anneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun
Handläggare Ann-Sofie Östlund Telefon +46 10 505 32 32 Mobil +46 0 32 6 395 E-post ann-sofie.ostlund@afconsult.com Till Varbergs kommun Att: Fredrik Olausson Samhällsutvecklingskontoret 432 80 Varberg
ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING
MUNKHYTTANS SKJUTBANA ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING SLUTRAPPORT Stockholm 2013-06-30 Uppdragsansvarig: ELIN PIRARD Beställare Johan Tranquist Lindesbergs kommun HIFAB AB Smedjegatan 1 Sveavägen
Miljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av
Sandningsförsök med Hyttsten
Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på båtskroven av 30 stycken av föreningens båtar. Detta
RAPPORT Ljudnivåmätningar av finkalibriga skjutvapen
RAPPORT Ljudnivåmätningar av finkalibriga skjutvapen 2009-11-27 Kund Naturvårdsverket Ebbe Adolfsson 106 48 Stockholm Konsult Box 92093 120 07 Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel: +46 8 688 60 00 Fax:
Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme
Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme Samrådsunderlag inför prövning enligt miljöbalken Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Hur går tillståndsprocessen
Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN
Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade
Efterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se
GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar
Helgö, skottbuller, Ekerö kommun
Rapport nummer: 2014-182 r01 Datum: 2015-01-30 Helgö, skottbuller, Ekerö kommun L:\2014\2014-182 SS Helgö, påverkan av skottbuller, Combitech AB\Rapporter\2014-182 r01.docx Bild: karta över Helgö med omnejd,
2009-06-08 Samrådsunderlag
Vårt datum Vår beteckning 2009-06-08 Samrådsunderlag Tjänsteställe/handläggare Thomas Örnberg 0123-191 00 thomas.ornberg@valdemarsvik.se Valdemarsviks kommun Miljöprojekt Valdemarsviken KOMPLETTERANDE
Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012
Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)
25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak
Naturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006
Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken
Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11
ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1
ÖSTRA HAMNEN Bilaga 1 Bilaga 2 KVARTER BRÄNSLET Kollagring ca. 1940-1970. Från 1970-talet har verksamheten bestått i Järn, plåt- och stålhantering. Färg- och lösningsmedelshantering inomhus. Dieseltankanläggning.