Föreläsning 9. Ägande och industriell omvandling Jan Glete

Transkript

1 Föreläsning 9 Ägande och industriell omvandling Jan Glete

2 Kreditmarknaden i Sverige under efterkrigsperioden 1950-talets statliga regleringar Planeringsoptimism och keynesiansk politik Kreditvolymer styrdes mot investeringar i priorterade områden som energiutbyggnad och bostadsbyggande Den totala kreditvolymen styrdes genom utlåningstak för bankerna

3 Kreditmarknaden fortsättning Under 1970-talet Kreditregleringarnas negativa effekter på konkurrens och innovationstakt Stora statliga budgetunderskott inflationsdriven oljan spelade in Ökad utlandsupplåning - dramatiskt Valutaregleringen behövde luckras upp

4 1980-talets boomekonomi Devalveringar den sista 1982 Konjunkturuppgång med undervärderad krona Inflation och spekulation i aktier och fastigheter Stort valutainflöde gjorde kreditmarknaden lätt Inflation och kreditexpansion

5 Finansiell oro och avreglering Avregleringen under 1980-talet En nödvändig liberalisering av systemet Som gav kreditmarknaden större frihet Och expansionskraft Snabb prisökning på fastigheter och På aktier En finansboom och spekulationsdriven uppgång som slutar i finansiell destabilisering

6 Från boom till bust Vände 1989 Samma år avskaffades valutaregleringen Frihet att investera utomlands medförde ökning av svenska fastighetsköp i Europa Fastigheter vände sedan snabbt nedåt Hög belåning drabbade fastighetsbolag och därmed banker och andra finansiärer

7 Banksystemet hotat Växande kreditförluster statliga räddningsaktioner Garantera insättarnas pengar Nordbanken, Första Sparbanken, Gota bank En allmän garanti statlig Liksom på 1920-talet förstärktes både den finansiella krisen och den industriella lågkonjunkturen av en deflationistisk politik Med sikte på stabil växelkurs, låg inflation och stärkt konkurrenskraft för industrin På kort sikt innebar politiken stora påfrestningar

8 Ägandet och den industriella dynamiken Har ägarna och ägarstruktur någon betydelse? (Jan Glete) Hur kommer det sig att svensk industri kommit att domineras av stora men dynamiska storföretag? Den industriella dynamiken har bevarats men har flyttats från offensiv (nya kombinationer) till defensiv (vidareutveckling av etablerade kombinationer)

9 Dynamik inom ägandet Tendenser Rena familjeföretag en liten grupp Institutionella ägare (försäkringsbolag etc.) Det personliga ägandet i entreprenöriellt ledda företag både stora och mindre företag Direktionsstyrda bolag och stora koncerner

10 Svensk industris struktur Svenska storföretag företrädesvis från tiden före världskrigen. Förhållandevis stabil struktur Vilka ägargrupper/strukturcentra har dominerat?

11 Ägandet och industrin En industriell guldålder Ökad efterfrågan och snabb produktionsförbättring Relativt låg realränta stigande reallöner Beskattningsmodell industrin självfinansierad Höga arvsskatter och hög inkomstskatt (progressiv) svårt att skapa förmögenhet och motverkar privata förmögenheter Utjämning och inkomstskillnader Effekter på bolagens sätt att fungera - Bolag kunde konsolideras genom avskrivningar Industrin självfinansierad bankernas roll förändras Aktiemarknad endast för de rika - utdelningsfokus Resultat på ägande = Ägarkapital permanentades hos etablerade företagargrupper

12 Förändringar från 1960 Stark negativ bild av privata ägare och särskilt ärvda företag Opinionen vändes mot privata storkapitalet och familjerna Krav på ökad demokratisering av företagsstrukturen Lagen om Medbestämmande 1976 gav facken inflytande i styrelserna Löntagarfonder och Positiv syn på staten som ägare

13 Ägandet Från aktiva ägare till institutionella ägare passiva Ägare utan intresse av makt och ansvar men också utan kompetens Finans- och fastighetskapitalister Snabba pengar och anseende, men inte så mycket ansvar Gav efterhand ökad medvetenhet om ägarnas betydelse Studier av ägarstrukturens betydelse vad är det för skillnad på institutionella placerare och industriella ägare med långsiktiga relationer till företag och kunskap om marknad och bransch (1980-talet och framåt) Ägarstyrningsfrågor corporate governance

14 Ägarstrukturens betydelse Vad vet vi om ägarnas betydelse Jyrki Veranen (1989) Ägarens incitament att agera en institutionell fråga En fråga också om storlek på ägande, på kompetens ägare besitter (nätverk och kunnande) och befogenheter (möjligheter att agera) Passiva, reaktiva och aktiva ägare

15 Företagsledaren med kontroll Företagsledarnas motiv inte alltid samma som ägarnas Principal/agent teori Maximerar gärna tillväxt, storlek, kontroll Lockar till befästning och till interlocking med andra företag för att låsa ute ägargrupper Pehr G. Gyllenhammar, Volvo och Procordia

16 Företagsledarnas ambitioner teorier kring detta Att bli stora och framgångsrika för att Stärka sin egen ställning och dynasti Att minska inflytande från ägare eller andra ägare Att ha kontroll över både strategisk och operationell verksamhet Att tjäna mer pengar och ära genom detta till företag och sig själv.

17 Direktörledda grupper Glete nämner fyra stora grupper De var sammanknutna i nätverk dessutom De fyra dominerade 1990 helt eller delar tio stora företag Volvo, Ericsson, SKF, Procordia, Sandvik, Skanska, SCA, AGA, Trelleborg, Cardo Uppbyggda kring kontrollposter ofta mycket dyra och i intrikat nätverksägande Syfte att nå prestige och kraft Antagligen negativt ur dynamisk synvinkel - Glete

18 Det svenska ägandet Entreprenörer snart en bristvara i svenskt näringsliv Svårt att finna öppningar i existerande strukturer Skatter var en del missgynnande Existerande maktstrukturer konserverades istället i ohelig politisk allians

19 Tre ägargrupper : Bankerna SEB - Wallenberg Sammanhängande ägarsläkt med ägarfilosofi Skandinaviska banken Samarbets- och kontaktorgan för storföretag och storägare i de tre metropolerna Handelsbanken Omstruktureringscentrum för företagsledare

20 De riktigt stora ägarna De stora företagen var knutna till tre sfärer SHB, Skandinavbanken, SEB Dessa satt säkert En mer instabil situation under Journalistik näringslivsjournalist med kritiska förhållningssätt Samhällelig diskussion radikalisering Fackföreningar mer aktiva på bolagsstämmor Aktiefonder och institutionellt ägande Nya ekonomiska aktörer som satte press på gamla företag

21 Miljön för ägande förändras Enskilda aktieägares minskad betydelse Institutionella ägare Finanshajar utan industriellt intresse Direktörernas reaktion mot aktiemarknadens utveckling Ägarnas reaktion mot aktiemarknaden

22 Släktdynastier teorin kring dessa Bonnier Wallenberg Familjen har en roll i kapitalismen borgarklassens ambitioner och möjligheter Pierre Bourdieu eliternas strategier. Från handelskapital till industri eller finanskapital Från fattig och obildad till bildad och etablerad Vilka arenor finns det att göra sig känd? Vilken är den högsta nivån? Vad kan vara möjligt att uppnå?

23 Sammanfatttning Glete konstaterar: Ägare har inte förlorat kontrollen Få nya ägare De gamla företagen har fått nya ägare, också de etablerade ägare och storbanker Främst som krisföretag till framgångsrika

24 Familjeföretagen Sådana har gått olika vägar En del har köpts av direktörer (MBO) En del har fått nya ägarformer stiftelser En del har sålts till större industriföretag och handelsföretag En del har utvecklats utanför aktiemarknadens domän IKEA, Bonnier En del är nu i mindre utsträckning familjeföretag sålt ut delar vid börsintroduktion H&M

25 Nätverkens betydelse Glete betonar: Företag med tillgång till flera nätverk har större möjlighet att överleva och utvecklas Olika nätverk ger olika kompetens etc. Tre nätverk: ägarnas, bankernas, industrins Pekar på att det underlättat smidiga maktförändringar och bidragit till att förhindra kriser

26 Behövs en ägarpolitik? Är tillflöde av nya entreprenörer något naturligt? Var hamnar kontrollen över svenska bolag Hur kommer nästa strukturrationaliseringar inom branscher se ut? Vad har svenska politiker för möjligheter? Är det en samsyn som eftersträvas Vad händer exempelvis med Scania eller med statliga företag när de privatiseras