Ekonomi och företagande i ett historiskt perspektiv. Läsanvisningar. Föreläsning 4. HFÖA 86 Ekonomprogrammet Linköpings universitet

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomi och företagande i ett historiskt perspektiv. Läsanvisningar. Föreläsning 4. HFÖA 86 Ekonomprogrammet Linköpings universitet"

Arne Sandberg
för 9 år sedan
Visningar:

1 Ekonomi och företagande i ett historiskt perspektiv HFÖA 86 Ekonomprogrammet Linköpings universitet Läsanvisningar Schön Kap 3. ss ; Kap 4. ss ; ; ; Kap 5. ss ; ; Kap 6. ss ; Föreläsning 4 Svensk ekonomisk guldålder Industrialismens guldålder Svensk ekonomi sedan 1970-talet

ss. 327-358; 375-384; 401-426 Kap 6. ss.

2 Internationellt Allmän orientering om efterkrigsperioden USA i depression och stagnation Först under andra världskriget vände USA Krigsboom Expansion USA i täten Europeisk integration Bretton Woods - USA Keynesiansk konjunkturpolitik Aktiv stat och tillväxt i offentlig sektor Kalla kriget och balanceof power Strukturkris Den nya globaliserade ekonomin och integration Nya tillväxtområden Ny ekonomisk doktrin fr ån Keynes till Friedman USA i Täten USA tog ledningen över den internationella ekonomin Samförstånd och samarbete IMF, FN, Marshall, Bretton Woods Det teknologiska gapet massproduktion och industriell teknik Arbetsproduktivitet Kombination av två tillväxtfaser i Europa Komplementaritet masskonsumtion och massproduktion Svenskt 1930-tal Kreugerkrasch 1932/33 leder till ökat bankägande och att man ser över lagstiftning transparens och VD:s befogenheter styrelsens ansvar Riksdagsvalet 1932 Ådalen och stigande arbetslöshet Ernst Wigforss den nya ekonomiska politiken keynesinspirerad kortfristiga underbalanseringar av budget öka investeringar och sänka arbetslöshet Missnöjet med det kapitalistiska systemets svängningar Guldmyntfoten överges Stor osäkerhet på internationella kapitalmarknader 1931 kronan flöt 15 procent depreciering

ekonomisk doktrin fr ån Keynes till Friedman USA i Täten USA tog ledningen över den internationella ekonomin Samförstånd och samarbete IMF, FN, Marshall, Bretton Woods Det teknologiska gapet

3 Sverige Sverige blir en välfärdsstat det trygga Sverige Sysselsättning och jämlikhet sociala skyddsnät (barn, pension, löntagare) Utvecklad samsyn och fred SAF SAP LO En historisk kompromiss mellan Storkapitalet och Staten Social ingenjörskonst att lägga livet tillrätta. Att bygga bort ojämnheter och genomföra kollektivets intresse Industrisamhällets höjdpunkt, befolkning, livsstilsmönster, välfärdssverige, sociala projekt och social ingenj örskonst Socialdemokratisk hegemoni över svensk debatt och politik inleds under talen Nyckelord för att förstå Socialdemokratisk politik Folkhemmet Social ingenjörskonst Svenska modellen Keynesianism Att med politiska beslut på vetenskapliggrund lösa sociala problem Svensk modell Saltsj öbadsandan SAF-LO, Välfärdsm ål och hög tillväxt. Solidarisk lönepolitik, progressiv inkomstbeskattning, offentligt sparande och styrning av kapitalmarknader. Existerande företag gynnades framför nygrundade företag. Kapitalförsörjning. Liten skatt så länge kapital stannade i företaget, medan skattetyngd lades på inkomst av arbete och kapital. Låglönebranscher slogs ut och l åga löner i vinstgivande företag. Familjeföretagen och Pyramiden

Att bygga bort ojämnheter och genomföra kollektivets intresse Industrisamhällets höjdpunkt, befolkning, livsstilsmönster, välfärdssverige, sociala projekt och social ingenj örskonst Socialdemokratisk

4 Den tredje industriella revolutionen Tjänstesamhället tj änsteproduktion Offentlig sektor särskilt Sysselsättning Omflyttningar mot städer. Invandring Kvinnor i arbetslivet Förädlingsvärde och produktivitet Hemmamarknaden Bostadsbyggandet Vägbyggande, infrastruktur KF och ICA -landet Hushållen och ungdomarna Förorten Välfärdsstat och Offentlig sektor Offentlig sektor som konsument och producent som arbetsgivare och ägare som reglerare, omreglerare och avreglerare som alternativ till privata värden och världen

Invandring Kvinnor i arbetslivet Förädlingsvärde och produktivitet Hemmamarknaden Bostadsbyggandet Vägbyggande, infrastruktur KF

5 intermission Den svenska storföretagspolitiken Stordrift är bra och naturligt säger folket och teorin (Schumpeter, Galbraith, Wigfors) Skattelagstiftning och allmänna arbetsmarknadslagar till fördel för stora företag. Den drivande gruppen företag under efterkrigsperioden. Dynamik, forskning och utveckling, produktivitetshöjande åtgärder, Satsande på exportföretagen - Nya utvecklingsblock nya produkter, nya marknader, catch up USA, och nya folkrika industriländer att handla med. Olika typer av kriser Strukturkris när långsiktigt förändrade villkor och förutsättningar sprids i samhället. Finanskris Bank och finansmarknader omfattande kreditrisker, bankrun, oförutsedda förändringar på kurser och räntor stärker oron. Agarkris längre tids obalans mellan konsumtion och produktion. Överproduktion

Dynamik, forskning och utveckling, produktivitetshöjande åtgärder, Satsande på exportföretagen - Nya utvecklingsblock nya produkter, nya marknader, catch up USA, och nya folkrika industriländer att

6 Vad gick snett på 1970-talet? Internationaliseringen tilltog och svenska modellen förutsatte en viss avskärming från omvärlden De svenska storföretagen förlorade mycket av sin dynamik Det hade blivit ett ogynnsamt klimat i Sverige för entreprenörskap Samarbetet mellan näringsliv-statfackföreningsrörelsen försämrades/upphörde Löntagarfonder ett tecken i tiden Sverige i perspektiv Från 1975 förlorar Sverige internationellt Internationell strukturkris som slog extra Lägst tillväxt Sist i Norden Två perspektiv på den relativa tillbakagången - Strukturella faktorer eller politiska faktorer Ekonomernas perspektiv Systemfel orsakade av den ekonomiska politiken Skatter, minskad lönespridning, transfereringar, utbyggda trygghetssystem, ineffektiva och försvagade incitament till arbete och förnyelse. Kreditmarknadens tröga omvandling och allokeringsproblem av produktionsresurser. Felaktig politik vid kristillfällen. Överbryggningspolitik, subventionspolitik och devalveringspolitik konserverar strukturer och ökar obalanser.

Sverige för entreprenörskap Samarbetet mellan näringsliv-statfackföreningsrörelsen försämrades/upphörde Löntagarfonder ett tecken i tiden Sverige i perspektiv Från 1975 förlorar Sverige

7 Det strukturella perspektivet Positiva och negativa komponenter i kriser Sammanfl ätning mellan regering och fack hade skapat starka intressen. Ambitionerna ökades med offentlig sektor Samma sak inom näringslivet, flertal starka företag och ägargrupper Stabiliserande och mindre flexibelt Befolkningens ålderssammansättning ökat offentlig sektor, ökade transfereringar Den svenska modellens kris Inflation och backande svensk ekonomi. Relativt mindre industrisektor. Offentlig sektor låg effektiviseringsgrad Det trögrörliga välfärdssystemet - the logic of collective action. arbetslivets organisering och struktur Löntagarfonder och skepsis till privat ägande och tilltro till statligt ägande det l ångsiktiga Den tynande entreprenören och sm åföretagande i välfärdssverige. Keynes versus Friedman Inflationsekonomin är långsiktigt omöjlig. Aktörer anpassar sig och agerar på ett sätt som inte modellen förutsätter. Inflation gav bara negativa omfördelningseffekter och gav stora skador på produktion och sysselsättning Löntagarna är bara intresserade av sina reallöner Begreppet förväntningsinflation och Phillipskurvan Monetaristerna pekade på penningpolitikens fördelar:

sektor, ökade transfereringar Den svenska modellens kris Inflation och backande svensk ekonomi. Relativt mindre industrisektor.

8 1980-talets kasinoekonomi Yuppies, White Knights, Hostile Takeovers Avregleringen av marknader. Internationalisering Keynes blir Friedman och Reaganomics Fastighetsindex och Aktieindex Banker andas ny luft, säkerheter och utl åning till företag och hushåll Entreprenören, Innovatörer och Avancerad teknologi blir allt mer respekterat. Sverige blir omsprunget men tappar inte fart talets ekonomiska Sverige Sverige springer in i väggen Bankkris och Statsskuld Sverige och EG-medlemskap Den politiska förändringen i Östeuropa och Kina Det nya liberala/konservativa Sverige med Socialdemokratisk regering. Entreprenören och Internationaliseringen av Svensk ekonomi och företag. Svenska företag köper och blir köpta. Omvandling tal Snabb omvandling institutionellt och strukturellt Expansion devalvering som defensiv strategi mot utlandet. För expansiv politik under åren efter. Snabb utveckling på avveckling och omregleringsområdena.

Avancerad teknologi blir allt mer respekterat. Sverige blir omsprunget men tappar inte fart.

9 Något om branscher 1990-talet Starkt rationaliserade traditionella branscher, Nya branscher, bioteknik och it, mediebranschen Konvergens mellan olika teknologier och Medier informationsteknologi och kommunikationsteknologi. Sysselsättning. Tjänstesektorn växer. Produktivitetsökning snabbast i basindustrins branscher, stålverk och papper, och de nya tillväxtbranscherna som läkemedel och elektronikindustri. Annars fortsatt avindustrialisering och ökad tjänstesektor.

Relevanta dokument

En modern svensk ekonomisk historia

En modern svensk ekonomisk historia Tillväxt och omvandling under två sekel LENNART SCHÖN Fjärde upplagan iw) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord till första upplagan 7 Förord till andra upplagan 9 Förord