Torlunda S:2 del av, m.fl. Södra

Transkript

1 Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (20) Stadsbyggnadsförvaltningen SBN/2010: Planavdelningen Karolina Ehrén, Samrådshandling Detaljplan för Torlunda S:2 del av, m.fl. Södra Hällbybrunn Eskilstuna kommun Planbeskrivning Planprocessen normalt planförfarande med program Ett planprogram har upprättas som sänds ut på samråd till berörda. Syftet med ett planprogram är att ange förutsättningar för planarbetet, uttrycka kommunens vilja och mål med planuppdraget samt att i ett tidigt skede ta del av berördas synpunkter. Efter stadsbyggnadsnämndens godkännande av planprogrammet avgörs om arbetet ska gå vidare med detaljplan för hela eller delar av programområdet. Om det finns en aktuell översiktsplan eller fördjupad översiktsplan behövs inget särskilt program. I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under plansamrådet ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning av allmänheten. Detaljplanen godkänns av stadsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagandet har ej tillgodosedda sakägare möjlighet att överklaga detaljplanen innan den kan vinna laga kraft.

2 Eskilstuna kommun 2 (20) INLEDNING Handlingar Utredningar Syfte Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta Fastighetsförteckning Behovsbedömning Planprogram Samrådsredogörelse planprogram Förhistoriska spår i Hällbybrunn arkeologisk utredning 2014 Kulturmiljöanalys av Hällby, Hällbybrunn, Lerdalen, Eskilstuna Syftet med planen är att ändra huvudmannaskapet, från enskilt till kommunalt, på de vägar som idag förvaltas av Hällbybrunns vägförening. Syftet är också att ge befintlig bebyggelse byggrättsreglerande bestämmelser, samt att se över möjligheten till förtätning inom området. Plandata Läge och areal Detaljplanområdet ligger i Hällbybrunns västra del, ca 6 km från centrala Eskilstuna. Planområdet upptar en yta på ca 32,5 ha. Planområdets avgränsning Bilden visar planområdets avgränsning. Markägande Fastigheterna inom området är i privat ägo. Nästan all naturmark och lucktomter i området ägs utav Eskilstuna kommun. Flerbostadshusen i centrum ägs utav Eskilstuna kommunfastigheter. Vägområdena är samfälld mark med undantag av Eskilstunavägen samt Hagbyvägen som är kommunalt ägd.

3 Eskilstuna kommun 3 (20) Miljöbedömning För att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL har en behovsbedömning gjorts av planförslaget. Planen är förenlig med hushållningsbestämmelserna i kap 3, 4 och 5 i miljöbalken. Inga naturvärden eller kulturmiljövärden berörs. Inga miljökvalitetsnormer överskrids. Planförslaget bedöms därför inte innebära någon betydande påverkan på miljön. En miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL upprättas därför inte. Kommunala ställningstaganden Översiktsplan Detaljplan Eskilstunas Översiktsplan 2030 antagen av kommunfullmäktige 2013 men överklagad (överklagandet rör inte planområdet) pekar ut Hällbybrunn som en mindre tätort. Inom ett område av 500 meter kring Hällbys centrum ska en förtätad bebyggelsestruktur eftersträvas. Detaljplaneområdet är idag inte planlagt, förutom vid Hagbyvägen i öster. Detaljplanen som gäller för vägområdet är Stadsplan för Gustavsborg som antogs i kommunfullmäktige den 31 maj Största delen av stadsplanen ligger utanför plangränsområdet. Tanken med stadsplanen var att möjliggöra för en utbyggnad av bostadshus. Gällande planer inom och angränsande planområdet. Röda strecket visar planområdets avgränsning. Angränsande till området i öster ligger Byggnadsplan nr fastställd , syftet var att möjliggöra utbyggnad av ett bostadsområde. Även Stadsplan för Hällbyskola nr antagen av kommunfullmäktige ligger angränsande till planområdet. Syftet med planen var att möjliggöra en tillbyggnad av nuvarande låg- och mellanstadieskola.

4 Eskilstuna kommun 4 (20) Planprogram Planprogram för Hällby, Hällbybrunn och Lerdalen godkändes i Stadsbyggnadsnämnden den 15 maj Syftet med planprogrammet var att ange förutsättningar inför det fortsatta arbetet med att ändra huvudmannaskapet från enskilt till kommunalt på de vägar som idag förvaltas av Hällbybrunns vägförening. Syftet var också att föreslå nya områden för exploatering i Hällbybrunn samt att göra en bebyggelseprincip för friliggande villor i Hällbybrunn. Planprogrammets avgränsning. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och kultur Mark och vegetation Marken inom planområdet består mestadels av privat tomtmark, vägar samt några mindre naturområden. Berggrunden i området går på många ställen i dagen vilket sätter sin prägel på områdets naturområden. Berggrunden är på flera ställen brant mot omgivande gator och tomter, med stora block och hällar. Hela planområdet ligger placerat på Strömsholmsåsen med grovsediment. Åsen medför bitvis branta höjdskillnader i sluttningarna mot de omgivande åkermarkerna där grundläggningsförhållandena blir sämre och går mot finare sediment och lera. Vegetationen på de allmänna ytorna domineras av tall med enstaka ekar och andra lövträd. Träden är mellan 40 och 80 år. Markskiktet i skrevor och gropar

5 Eskilstuna kommun 5 (20) är artrikt mellan de kala eller lavklädda hällarna. Markradon Områden på och kring åsen bör ses som högriskområden ur radonsynpunkt. Ny bebyggelse ska radonsäkras i bygglovskedet. Geotekniska förhållanden Markförhållandena i området utgörs av åsens grovsediment med inslag av morän och berg i dagen. Områdets sydöstra del övergår mot finsediment i och med att åsens sluttningar övergår till åkermark. Markföroreningar I planområdets västra del har ett gammalt sågverk legat Persson & Son AB. I sågverket har ingen doppning och impregnering skett. I anslutning till planområdets södra del har Hörnhammars handelsträdgård legat, verksamheten lades ner före För handelsträdgården har MIFO fas 1 genomförts. Handelsträdgårdens placering och utbredning visas i bilden nedan. Länsstyrelsen genomförde 2014 en inventering då verksamheter som handelsträdgårdar ofta använde sig av bekämpningsmedel som man i dag vet kan inebära risker. Bedömningen baseras enbart på arkivstudier och inga prover har tagits i detta skede. Undersökningens slutsats är att vidare utredningar krävs om utveckling ska vara aktuellt inom området. Då handelsträdgårdens verksamhet enbart berör en bit av naturmarken inom planområdet görs inga vidare utredningar i det här skedet. I de områdena där nybebyggelse planeras finns inga uppgifter om verksamheter som kan har bidragit till markföroreningar.

6 Eskilstuna kommun 6 (20) Den röda markeringen visar handelsträdgårdens placering. Röda strecket visar handelsträdgårdens utbredning med odlingar. Det blå stecket symboliserar planområdets avgränsning. Historik I Kulturmiljöanalysen som gjorts under våren 2015 står det att i början av 1800-talet startade ett tegelbruk i Nedre Hällby som hade sin storhetstid kring Runt tegelbruket växte även bostäder till arbetarna fram och en skola för barnen byggdes. Hällbybrunn fick sitt namn efter den kuranläggning som fanns på orten från slutet av 1800-talet till en tid in på 1930-talet. Runt talet var det vanligt att människor drack brunn för att vårda sin hälsa. Inom brunnsområdet fanns förutom hällsokällan även ett badhus, societetshus, en musikpaviljong samt krocket- och tennisplaner. Det som återstår av brunnsbebyggelsen idag är den Pallinska läkarvillan. År 1895 byggdes Hällbybrunns järnvägsstation som en linje mellan Eskilstuna- Torshälla, stationsbyggnaden var belägen på Lerdalssidan av järnvägen. Runt järnvägsstationen började området Lerdalen växa fram vissa av villorna byggdes som sommarhus andra som permanentbostäder. Den tidigare järnvägsstationen är idag en privatbostad. Även brunnsområdet fortsatte att expandera under den här tiden väster ut ner mot nuvarande Kamhagsområdet. Flera villor byggdes även längst Eskilstunavägen och Hällbyvägen under talet. Under talet pågick kriget i Europa och det byggdes enbart ett fåtal hus i området, i slutet av talet kom byggnationen igång igen. Områdena kring Domarringensvägen, Rakåsvägen, Dalavägen och Hagbyvägen byggs. Under slutet av 1950-talet byggs flerfamiljsbostäderna vid Ekenhillsvägen och under 1960-talet sker utbyggnaden av hus vid Kolsvedsvägen, Anneviks- och Torsvedsområdet. Byggandet blev nu alltmer rationellt, flera större områden planerades och bebyggdes med likadana hus på regelbundna tomter. På 1960-talet flyttar centrumfunktionerna upp på åsen, här fanns då kommunalkontor, bibliotek, skola, affär, post, bank, distriktssköterskemottagning samt barnomsorg.

7 Eskilstuna kommun 7 (20) Fornlämningar En arkeologisk utredning genomfördes av planområdet 2014 Förhistoriska spår i Hällbybrunn. Inom planområdet gjordes ett flertal utgrävningar där man påträffade en boplats vid objekt 14 i planområdes södra del. Boplatsen upptar en yta på 50 x 23m. Vid objekt nummer 14 noterades två härdar varav en skulle kunna vara en kokgrop. Om man vid grävning eller annat arbete påträffar fornlämning föreligger anmälningsplikt enligt kulturminneslagen. Då kan en lämplig åtgärd för att värna om berört fornminne tas. Riksintressen Inom planområdet finns det inga utpekade riksintressen.

8 Eskilstuna kommun 8 (20) Bostäder Befintlig bebyggelse De olika typer av bostadsbebyggelse som finns inom planområdet idag. Befintlig bebyggelse är i första hand lokaliserad på åsen och består av småhusenheter för permanentboende och av hyreshusenheter med bostäder och lokaler. En karaktärsbeskrivning av befintliga bostäder inom programområdet har gjorts. Följande fyra typer finns: Villor, oregelbunden tomtstruktur Området ligger spritt inom programområdet men i huvudsak inom planområdet södra delar. Villorna har i huvudsak tillkommit från 1940-talet och framåt, ibland med hjälp av avstyckningsplaner. Villornas utseende varierar och området karaktäriseras av en brokighet. Det typiska spannet för området har en byggnadsarea på m2, men det finns byggnader som avviker från spannet. Tomtstruktur och tomtstorlek är varierande inom området. Det typiska spannet av tomtstorlek varierar mellan 700 m2 upp till 2600 m2. Jämfört med den äldre villabebyggelsens vägnät är vägarna bredare och med rakare vägdragningar.

9 Eskilstuna kommun 9 (20) Villor, regelbunden tomtstruktur Området består av friliggande villor från 1950-talet och framåt. Området ligger i huvudsak i planområdets västra och centrala delar. Villorna och tomtstorlekarna har ungefär samma storlek. Placeringen av husen på tomten och mot gatan är konsekvent. Tomtstorleken inom området är mellan m2. Vägarna är raka med få återvändsgator. Eftersom villorna ligger med ungefär samma avstånd från gatan bildas ett tydligt definierat gaturum. Byggnadsarea för villorna är m2. Parhus Området har en enhetlig bebyggelse som har byggts ut samtidigt inom de olika grupperna. Tomtstorleken är mellan m2. De parhus som finns i de sydöstra delarna av Hällbybrunn är en förtätning av tidigare tomter. Eftersom parhusen ofta är inpassade i en tidigare tomtstruktur innebär det att vägstrukturen varierar. Det finns även ett parhus område i planområdets västra delar. Flerbostadshus Området består av flera olika grupper. De flesta flerbostadshusen ligger i Hällbybrunns centrum, men flerbostadshus finns även i de äldre delarna av Hällbybrunn. Flerbostadshusen är två våningar höga, men eftersom de har inredd vind och källare är de i praktiken tre till fyra våningar höga. Husen är av lamellhustyp och fasadmaterialet består av puts eller tegel. Alla fastigheter har markparkering. En kulturmiljöanalys genomfördes över planprogramområdet under våren Syftet var att identifiera de kulturhistoriska värden som objekt, strukturer och historiska markanvändning. Den framtagna kulturmiljöanalysen pekar ut området längs Anneviksvägen och Kolsvedsvägen som två områden som växte fram under efterkrigstiden. Husen uppfördes med liknande formspråk på regelbundna tomter i ett eller ett och ett halft plan med gavlarna placerade mot vägen. Husen är uppförda i rött tegel och har sadeltak med rött eller svart tegel. Området har både samhällshistoriska och arkitekturhistoriska värden. Områdets homogena karaktär är viktig att bevara och vid underhåll skall traditionella material och metoder användas. Marken mellan gata och hus bör ej bebyggas. I plankartan prickas marken mellan hus och gata och bygglovbefriade åtgärder tillåts inte. Ny bebyggelse Kulturmiljöanalys Byggrättsprincipen för friliggande villor I planprogrammet för Hällby, Hällbybrunn och Lerdalen kom man fram till en byggrättsprincip som bör gälla för alla friliggande villor i hela programområdet. Principerna för byggrättsprincipen var utarbetad utefter den karaktärsbeskrivning som gjordes av området. Generellt när det gäller byggrättsprincipen För villatomterna är inriktningen att varje fastighet ska kunna bebyggas med en villa för permanentboende som utan problem ska rymma de funktioner som krävs i bostaden för en familj. Utöver själva bostaden kan funktioner som garage, gästrum och förråd tillkomma i en eller flera komplementbyggnader. Behovet av garageplatser, gästrum och förråd varierar inte nämnvärt med

10 Eskilstuna kommun 10 (20) fastighetens storlek och det bör därför vara en enhetlig byggrätt när det gäller komplementbyggnader för samtliga småhusfastigheter, oavsett storlek. På större tomter finns en större möjlighet att rymma en större huvudbyggnad samtidigt som en betydande del av tomten bibehålls obebyggd. Genom att relatera byggrätten till fastighetens storlek kan därmed mycket av Hällbybrunns karaktär bevaras. I områdena med mer regelbunden tomtstorlek är också huvudbyggnaderna mer lika i storlek. Därför kan det vara lämpligt att låta byggrätten vara samma för grupper av hus i sådana områden. För specialgrupper som parhus, radhus och kedjehus gör en enhetlig bedömning för respektive grupp som bygger på att befintliga byggnader ska rymmas inom byggrätterna samt en mindre tillbyggnad. Minsta fastighetsstorlek för friliggande villabebyggelse är 700m 2. Det överensstämmer med storleken på den befintliga mindre villatomterna i området. Att kunna stycka av nya fastigheter förutsätter att bebyggelsen på den kvarvarande fastigheten inte blir planstridig genom avstyckningen, t ex genom att huvudbyggnaden blir för stor. Dessutom måste det vara möjligt att anordna nya tillfarter till nya fastigheter. Byggrätten för en tomt med friliggande villa är att huvudbyggnaden får vara 20% av fastighetens areal. Bibehålls stora tomter blir också byggrätterna på de stora tomterna större. Görs istället avstyckningar av befintliga villatomter blir det fler tomter inom samma område men respektive byggrätt minskar. Principen bör kombineras med en största byggnadsarea för huvudbyggnader för att inte medge orimligt stora byggnader på de största tomterna. En lämplig övre gräns kan vara 250 m 2 för huvudbyggnad. För komplementbyggnader föreslås en maxgräns på 50 m 2 per fastighet utöver byggrätten för huvudbyggnaden. Det ger möjlighet att bygga ett dubbelgarage på tomten. De 50 kvadratmetrarna kan fördelas på flera byggnader, t ex genom ett enkelgarage och en gäststuga om 25 m² vardera. Utöver byggrätten för komplementbyggnader tillkommer en byggrätt för mindre komplementbyggnader om sammanlagt 15 m² (s k friggebodar) per fastighet för småhus- och parhusfastigheter. Nya villatomter Detaljplanen medger en förtätning utav befintlig villastruktur i området. Förtätningen kommer ske på de befintliga lucktomter som idag finns inom planområdet. De nya villatomterna i området har samma byggnadsprincip som de befintliga fastigheterna.

11 Eskilstuna kommun 11 (20) Ny bebyggelse i centrum Detaljplanen medger en förtätning ut av Hällbybrunnscentrum. Den nya bebyggelsen tar i anspråk parkeringar och grönytor för att komplettera den befintliga bebyggelsen och skapa en tätare bebyggelsestruktur. De nya bostäderna placeras i ett centralt läge där det redan idag finns god utbyggd infrastruktur. Övergripande bild över Hällbycentrum där de planerade förtätningstomterna för flerbostadshus är illustrerade. Illustaration över hur husen kan placeras. Område 1, Ekenhillsvägen Tre punkthus uppförs vid naturmarken vid Ekenhillsvägen i 6 våningar. Husen uppförs längst med Ekenhillsvägen så att stora delar av naturområdet behålls på höjden. Parkeringen kommer att ske inom kvartersmarken mellan husen.

12 Eskilstuna kommun 12 (20) Illustaration över hur husen kan placeras. Illustration från Hagbyvägen och Ekenhillsvägen Område 2, Hagbyvägen Två flerbostadshus uppförs i korsningen Hagbyvägen/ Hagaholmsvägen. Husen kommer att uppföras i fyravåningar. Parkeringen kommer att ske på kvartersmarken bakomhusen. Förråd för sophantering och cykelparkering får uppröras. Illustaration över hur husen kan placeras. Område 3, Hagaholmsvägen Tre stycken flerfamiljshus uppförs i fyravåningar vid Hagaholmsvägen. Parkeringen kommer att ske på kvartersmarken mellan. Förråd för sophantering och cykelparkering får uppröras.

13 Eskilstuna kommun 13 (20) Service & verksamheter Inom planområdet ligger Hällbybrunns centrum med bland annat en pizzeria och en djuraffär. I centrum har det tidigare även legat en matbutik som idag är nerlagd. Beläget centralt i planområdet ligger förskolan Ekenhillsvägens förskola med ca 80 barn. Inom planområdet ligger Ekenhillsvägens förskola i korsningen Ekenhillsvägen/ Asphagsvägen. Öster om planområdet ligger Hällby skola. Som har barn från förskoleklass till årskurs 6. Strax utanför planområdet ligger även Hällbybrunns vattentorn som är 24 m högt. På andra sidan järnvägen ligger Folkesta handelsområde. Lek och rekreation De grönytor som finns inom planområdet finns inom områdets höjdpartier. Grönytan i planområdets norra del har bostadsbebyggelse runt sig och är svåråtkomlig för besökare utifrån. På vissa platser finns det gröna släpp som leder in till naturytan men många av släppen har till viss del privatiserats av de kringboende. De gröna släppen har även till viss del växt igen vilket gör det svårt att uppfatta att ytan är tillgänglig. Grönområdet vid Hagbyvägen/Eskilstuna vägen är idag igenväxt. Den befintliga lekplatsen vid Anneviksvägen ligger i utkanten av bebyggelsen. Att flytta lekplatsen till en placering längs med Hällbystigen skulle göra att lekplatsen kan få ett mer centralt läge i Hällby och på en plats där fler personer vistas. Naturmiljö Jämställdhet Strövområden samt motionsspår finns öster om planområdet. Områdena har en god funktion som mosaiknatur. I kombination med de väl uppväxta trädgårdarna kan de upprätthålla ett växt och djurliv typiskt för villaområden. Genom att skapa nya bostäder i centrala lägen kommer fler människor röra sig inom området. Ett större flöde av människor kommer leda till en ökad känsla av trygghet och säkerhet i området.

14 Eskilstuna kommun 14 (20) Gator och trafik Gatunät och trafik Gatorna är i området är asfalterade och har belysning. Dagvatten tas om hand genom ränndalar på varje sida av vägen som leder vattnet till brunnar. Lokalgatorna i villabebyggelsen är ca 7-10 m breda, med en hastighet på 30km/h. Bilden visar Anneviksvägen. Principsektion för en lokalgata i Hällbybrunn. Det inom de röda streckade linjerna tillhör vägområdet. Utanför de röda linjerna ligger privata fastigheter. Huvudgatorna inom planområdet utgörs av Eskilstunavägen och Hagbyvägen. Hastigheten på Hagbyvägen är 30 km/h, hastigheten på Eskilstunavägen är 50 km/h förutom vid Hällby skolan där hastigheten är 30 km/h. Gång- och cykelvägar Kollektivtrafik Längs med Eskilstunavägen och Hagbyvägen finns en separat gång- och cykelbana. Den bit av cykelbanan som saknas på Hagbyvägen mellan Eskilstunavägen och Hagaholmsvägen ska byggas för att öka säkerheten i området för cyklisterna. Buss numer 3 och 23 passerar genom området längs med Eskilstunavägen och Hagbyvägen. Busshållplatserna ligger idag kopplade till Hällbybrunnscentrum.

15 Eskilstuna kommun 15 (20) Parkering Parkering sker inom den egna fastigheten. Förskolan i området har en separat parkering. Störningar Buller Från Eskilstunavägen förekommer det lokalt buller närmast vägen. Viss bullerstörning kan uppstå från motorbanan i Gröndal nordväst om planområdet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp El, tele, bredband och värme Avfall Hällbybrunn ingår i Eskilstuna Energi och Miljö ABs verksamhetsområde för vatten och avlopp. Det innebär skyldighet för fastighetsägare att ansluta sig till VA och skyldighet för kommunen att ordna anslutningspunkt. Eskilstuna energi och miljö är ansvariga för elledningar. Skanova har ledningar i området. Hushållen har enskild uppvärmning. Det är Eskilstuna Energi och Miljö AB som är ansvariga för sophämtningen i området. Hushållssopor hämtas vid respektive fastighet. Det innebär att gatorna måste vara dimensionerade för att sopbilarna ska kunna ta sig fram utan att behöva backa. Vägarna ska följa Avfall Sveriges råd och anvisningar. Återvinningsstationer i området ligger vid den gamla matbutiken i korsningen Hagbyvägen/ Eskilstunavägen, vid förskolan på Gustavsborgsvägen samt vid Stationsvägen. Återvinningscentralen i Eskilstuna ligger i Lilla Nyby. Dagvatten Planområdet ligger uppe på Strömsholmåsen som är en rullstensås. Högsta höjden i planområdet är +45m i den nordöstra delen. Planområdet sluttar ner från åsen åt söder och har som lägst en höjd på +27 m. I Eskilstunas Översiktsplan 2030 pekas lämplig terräng (enligt bild en ovan) ut för fördröjning av avrinning mot recipient, relaterade till bebyggda områden. Bilden visar svackor där vattnet naturligt kan stanna upp. Planområdet består till stora delar av grovsediment, berg i dagen och morän. Möjligheterna för infiltration bedöms vara goda. Dagvattenhanteringen inom planområdet ska syfta till att bevara vattenkvalitet, grundvattenbalansen, minska risken för översvämning samt utnyttja dagvattnets estetiska potential. Detta kan

16 Eskilstuna kommun 16 (20) tillgodoses genom LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten). Befintlig dagvattenhantering Bild: Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö VA Planering Dagvattenledningarna i Hagbyvägen går vidare söderut mot Blåklocksvägen och mynnar i vägdike och via diverse diken har dagvattnet slutlig recipient Eskilstunaån. Bild: Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö VA Planering Dagvattenledningarna från Ekenhillsvägen leds vidare norrut. Det befintliga dagvattensystemet kommer inte klara påkoppling av ny bebyggelse. Det krävs fördröjning upp till 10-års regn för nytillkommande hårdgjorda ytor. Stora delar av Hällby ligger på isälvsmaterial, vilket gör att det finns goda infiltrationsmöjligheter av dagvattnet. Föreslagen dagvattenhantering Om bebyggelse i centrum sker enligt föreslagen planskiss, förväntas

17 Eskilstuna kommun 17 (20) avrinningen från området öka då andelen hårdgjorda ytor ökar och andelen ytor där dagvatten kan infiltreras minskar. För att kompensera den ökade avrinningen och därigenom minska risken för översvämning, föreslås utjämning av dagvatten så att maxflödet vid ett 10-års regn är samma efter exploatering som i dagsläget. Vid större regn föreslås att dagvattnet ges möjlighet att omhändertas på ytan söder om planområdet som är utpekad i ÖP2030. En dagvattenutredning för den nya bebyggelsen i centrum kommer att tas fram under sommaren Dagvattenutredningens syfte är att redovisa den beräknade fördröjningsvolymen, dimensionerade renings- och fördröjningsåtgärder samt lokalisering av anläggningarna för den nya bebyggelsen i centrum. Det rekommenderas att dagvattnet fördröjs så nära källan som möjligt, genom så kallat lokalt omhänderagande av dagvatten (LOD). Det rekommenderas att andelen hårdgjorda ytor hålls nere i möjligaste mån. Inom varje tomt anläggs fördröjningsmagasin av erforderlig storlek som bräddar till närliggande diken. Privata fördröjningsmagasin på tomtmark bedöms vara mer fördelaktiga ur skötselsynpunkt än ett gemensamt magasin. Dagvattnet föreslås i första hand avledas ytledes, men i de fall det inte går att ordna av praktiska skäl, kan ledningar anläggas. Dagvatten från tak och parkeringsytor ska omhändertas på tomtmark innan det avleds till en samlad fördröjning i en ledning eller dike. Det första dagvattenhanteringssteget kan ske genom fördörjning på gröna tak och på befintlig gräsmatta inom planområdet. Fördröjning på fastighetsmark kan också göras med en gemensam anläggning genom dagvattensmagasin under mark. Utjämningsmagasin kan utformas med dagvattenkassetter eller som ett makadammagasin. I magasinet fördröjs dagvatten samtidigt som infiltration till underliggande mark tillåts. Föreslagna lösningar kräver inte stora ingrepp utan principen är att utnyttja mark som inte används till något för dagvattenhantering, t.ex. att parkeringsytor leds via grönytor till en dräneringsledning eller ut på gatan till befintligt system igen. Längs med lokalgatorna anläggs vägdiken alternativt makadamdiken med dräneringsrör i botten. Diken eller svackdiken anläggs runt om de nyexploaterade områdena för att skapa en trög avrinning mot de omgivande områdena. Vid regn med längre återkomsttid än tio års fylls magasinen och bräddning sker via ordnade bräddledningar eller via markytan. Bräddning sker i första hand till föreslagna vägdiken där även lokalgatorna kan avleda vatten vid mycket kraftig nederbörd. Fastighetsägares ansvar Varje fastighetsägare har ett ansvar för att se till så att dagvattnet omhändertas på den egna fastigheten. För att tillgodose att erforderlig fördröjning av dagvatten uppnås inom kvartersmark kan krav ställas på fastighetsägare. Med en tydlig ansvarsfördelning mellan fastighetsägare och huvudman för VA underlättas uppföljning vid eventuella uppkomna brister i systemet för dagvattenhantering.

18 Eskilstuna kommun 18 (20) GENOMFÖRANDE Genomförandebeskrivningen har till syfte att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Denna beskrivning tar upp principiell ansvarsfördelning och möjligheter till genomförande av detaljplanen. Organisatoriska frågor Tidplan 2015 Samråd kvartal 2/3 Granskning kvartal 3/4 Antagande kvartal 4 Laga kraft, om planen ej överklagas, 3 veckor efter antagandet. Förrättning/fastighetsreglering kvartal 1, 2016 till kvartal 2. Genomförandetid Huvudmannaskap Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB är huvudman för ledningsnäten i området Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsrättsl iga åtgärder Fastighetsregleringar: Genom fastighetsreglering överförs samfälld vägmark, Hällby-Ökna S:1-2 och Torlunda S:2 mfl till angränsande kommunala gatufastigheter som enligt planförslaget lagts ut som allmän platsmark. En mindre del av Torlunda S:2 förs till blivande kvartersmark inom Hällby-Ökna 1:220. Fastighetsreglering har initierats av kommunen och är ett pågående ärende hos Lantmäteriet. Del av Hällby-Ökna 1:220 ska genom fastighetsreglering föras till Hällby- Ökna 1:211. Avtal om fastighetsreglering ska upprättas mellan Eskilstuna kommun och ägaren till Hällby-Ökna 1:211, Eskilstuna Kommunfastigheter AB, innan marköverföringen sker. Del av Torlunda 1:270 kan genom fastighetsreglering föras till bostadsfastigheten Torlunda 1:258. Avtal om fastighetsreglering ska upprättas mellan Eskilstuna kommun och ägaren till fastigheten innan marköverföringen sker. Del av Torlunda 1:270 ska genom fastighetsreglering föras till blivande bostadstomt Torlunda 1:255. Fastigheterna ägs av Eskilstuna kommun och regleringen aktualiseras först när nytt läge för lekplats har fastställts och anläggningen byggts ut. Genom fastighetsreglering ombildas fastigheterna Hällby-Ökna 1:44, 1:45, 1:46 och Hällby 18:2. Kvartersmarken bildar en eller flera fastigheter och den

19 Eskilstuna kommun 19 (20) allmänna platsmarken NATUR och lokalgatan läggs till angränsande kommunal fastighet, förslagsvis Torlunda 1:270. Fastighetsbildningen regleras i kommande exploateringsavtal mellan Graflunds Byggnads AB och Eskilstuna Kommun. Avstyckning: Avstyckning av nya bostadstomter, del av Torlunda 1:270 och del av Torlunda 1:231, kan ske enligt detaljplanens förskrifter. Avstyckning ska även ske av en eller flera fastigheter för flerfamiljshus från del av Hällby-Ökna 1:220. Eskilstuna kommun svarar för ansökan om fastighetsbildning när detaljplanen vunnit laga kraft och en byggherre har utsetts. Anläggningsförrättning: En omprövning av gemensamhetsanläggningen Hällby ga:4 ska göras så att vägarna som enligt planförslaget utgör allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap utgår ur gemensamhetsanläggningen. Det långsiktiga målet är att överta de vägar som uppfyller kommunens standard med avseende på gatubredder, överbyggnad, asfaltering, belysning och dagvattenhantering. Innan ett överlämnande av vägarna till kommunen kan ske behöver vägarna uppnå kommunal standard. Ansökan till Lantmäteriet kan göras när detaljplanen vunnit laga kraft, antingen av kommunen eller av någon andelsägare. Då gemensamhetsanläggningen omfattar även andra vägar som inte ingår i detaljplanen föreslås ett stegvis övertagande innan samtliga planer är antagna för att spara in förrättningskostnader och handläggning. Ett överlämnande av vägarna till kommunen förutsätter att vägarna har det skick man kommit överens om enligt tidigare avtal mellan kommunen och samfällighetsföreningen. Kostnaderna för förrättningen ska fördelas mellan andelsägarna. Ekonomiska frågor Kostnader Vatten och avlopp El Stadsnät Plankostnader för ändrat huvudmannaskap för vägarna betalas av Hällbybrunns vägförening genom det planavtal som tecknades mellan vägföreningen och kommunen. Plankostnader för nyexploatering betalas av exploatörerna genom de planavtal som tecknats mellan exploatörer och kommunen. Kommunen står för kostnaden att bygga gång- och cykelväg längs med Hagbyvägen, från Eskilstunavägen till Hagaholmsvägen enligt tidigare beslutad investeringsbudget för Stadsbyggnadsförvaltningen. Anslutning till Eskilstuna Energi & Miljö AB:s vatten- och avloppsnät sker enligt gällande taxa. Anslutning till Eskilstuna Energi & Miljö AB:s elnät sker enligt gällande taxa. Anslutning till Eskilstuna Energi & Miljö AB:s stadsnät sker enligt gällande taxa.

20 Eskilstuna kommun 20 (20) Tekniska frågor Vatten och avlopp El Parkering Dagvatten Eskilstuna Energi & Miljö AB är huvudman för vatten och avloppsnätet inom planområdet. Kapaciteten bedöms räcka till enligt Eskilstuna Energi & Miljö. Eskilstuna Energi & Miljö AB är huvudman för elnätet inom planområdet. Kapaciteten bedöms räcka till enligt Eskilstuna Energi & Miljö. Parkering anordnas på kvartersmark. Dagvatten ska omhändertas lokalt inom varje fastighet. ARBETSGRUPPEN Sara Duvelid Lisa Eriksson Sheraz Iqbal Mats Andersson Kent Andersson Jorma Seimilä Sven-Erik Kangas Magnus Nyström Anna Götzlinger Peter Jensen-Urstad Jörgen Westerlund Åsa Bengtsson Sjörs Conny Pettersson Stadsbyggnadsförvaltningen/Planavdelningen Stadsbyggnadsförvaltningen/Planavdelningen Stadsbyggnadsförvaltningen/Planavdelningen Stadsbyggnadsförvaltningen/Parkavdelningen Stadsbyggnadsförvaltningen/Trafikavdelningen Stadsbyggnadsförvaltningen/Gatuavdelningen Stadsbyggnadsförvaltningen/Bygglov Kommunledningskontoret/Mark- och exploatering Kultur och fritidsförvaltningen/arkiv och museer Miljö- och räddningsförvaltningen/miljökontoret Eskilstuna energi och miljö/va Eskilstuna energi och miljö/va Eskilstuna energi och miljö/återvinning/transport Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Anna Ekwall Planchef Karolina Ehrén Planarkitekt