VÄLFÄRDSRAPPORT FÖR LINKÖPING 2002

Transkript

1 VÄLFÄRDSRAPPORT FÖR LINKÖPING 2002

2 Sida 2 0 Sammanfattning Har vi en demokratiskt hållbar utveckling i Linköping? Har vi en ekonomiskt hållbar utveckling för medborgarna, för kommunen och för det geografiska området? Har vi ett socialt hållbart Linköping? Har vi ett ekologiskt hållbart Linköping? Barn och ungdomars välfärd Inledning Vad är ett välfärdsbokslut? Vad är välfärd? Vad avses med hållbar utveckling? Hur och till vad ska välfärdsrapporten användas? Val av indikatorer Hur och av vem har välfärdsrapporten utarbetats? Har vi en demokratiskt hållbar utveckling i Linköping? Valdeltagande Tillgång till information om kommunen och möjligheten för medborgarna att initiera ärenden Läskunnighet Tidningsläsning Mångfald Demokrati/inflytande i skolan Grundskolan Gymnasiet Lärare God självkänsla hos barn och ungdom De förtroendevaldas representativitet Har vi en ekonomiskt hållbar utveckling för medborgarna, för kommunen och för det geografiska området? Befolkningsutveckling Medborgarnas möjlighet att försörja sig Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Kontantmarginal Arbete/Sysselsättning Socialbidrag Andel hushåll som erhållit socialbidrag någon gång under året Andel hushåll med socialbidrag i stadsdelar Andel socialbidragstagare i jämförelse med andra kommuner Har näringslivet och den offentliga sektorn tillgång till arbetskraft? Förvärvsfrekvenser år Lokalt företagsklimat Företagsklimatet i Linköping Näringsliv Arbetsmarknad Kommunens markberedskap Utbildningsnivå Pendling Ekonomisk hållbarhet för kommunen som organisation...45

3 Sida 3 4 Har vi ett socialt hållbart Linköping? Hälsa Ohälsa Självskattad psykisk hälsa Alkohol Fysisk aktivitet Social förankring Bostad Hemlöshet Bostadsbrist Boendesegregation Utbildning Trygghet Trygghet i närmiljön Brott Tillgång till närservice Kultur Rekreation Tillgång till parker/grönområden Har vi ett ekologiskt hållbart Linköping? Biologisk mångfald Ekologisk odling Välhävdade ängar och hagar Skog Skyddad natur Klimat Energi Frisk luft Svavel- och kvävenedfall Hållbara konsumtionsmönster Konsumtion - Avfall Tungmetaller Kretslopp mellan stad och land Kollektivtrafik Produktionsmönster Barn och ungdomars välfärd Ekonomi Rekreation Fritid Rökning Alkohol Narkotika Barn och ungdomars psykiska hälsa Mobbning Tandhälsa Matvanor Övervikt Astma/allergi bland barn och ungdomar Simkunnighet Val av indikatorer Demokratiskt hållbar utveckling...84

4 Sida Ekonomiskt hållbar utveckling Socialt hållbar utveckling Ekologiskt hållbar utveckling...86 Tabell 1: Disponibel medelinkomst per familj Tabell 2: Disponibel medelinkomst per hushållstyp. Källa: SCB...33 Tabell 3: Andel förvärvsarbetande per näringsgren i Linköping Källa: SCB...42 Tabell 4: Andel förvärvsarbetande i näringslivet i Linköping Källa: SCB Källa:SCB...42 Tabell 5: Källa: Tekniska Verken AB...71 Figur 1: Valdeltagande i riksdagsval. Källa Valmyndigheten Figur 2: Valdeltagande i Linköpings kommun Källa: valmyndigheten Figur 3: Valdeltagande i kommunvalet 2002 Källa: Valmyndigheten Figur 4: Förändring i valdeltagande Källa: Valmyndigheten Figur 5: Röstning hos 1:a-gångsväljare, 2:a-gångsväljare, utländska medborgare samt övriga i valet Källa: Valmyndigheten Figur 6: Godkända prov i svenska, årskurs 5 år Figur 7: Godkända prov i svenska, årskurs 9 år Figur 8: Tidningsläsning i Linköping. Avser samtliga dagstidningar inklusive kvällstidningar. Källa: Research International Sweden AB (Orvesto) Figur 9: Andel anställda i Linköpings kommun 2001 med utländsk bakgrund Figur 10: Demokrati/inflytande i grundskolan 1997 Källa: Skolkvalitetsmätning i Linköpings grundskolor Figur 11: Demokrati/inflytadne i gymnasieskolan Källa: Skolkvalitetsmätningar i Linköpings gymnasieskolor Figur 12: Lärarinflytande i grundskolan Källa: Skolkvalitetsmätningar i Linköpings gymnasieskolor Figur 13: Andelar av befolkningen 18- resp. av KF-ledamöter och ersättare Figur 14: Linköpings befolkning 1986, 1994 och åldersfördelning Figur 15: Linköpings befolkning 2002 jämfört med riket Figur 16: Befolkningsutveckling i Linköpings kommun Figur 17: Disponibel inkomst per familj i Linköpings kommun. Nominella belopp Källa: SCB inkomststatistik Figur 18:Arbetslöshet i Linköpings kommun Källa: Länsarbetsnämnden Figur 19: Öppet arbetslösa och i program i Linköpings kommun Källa: SCB arbetsmarknadsstatistik Figur 20: Öppet arbetslösa och i program i Linköpings kommun, länet och riket Källa: Länsarbetsnämnden Figur 21: Andelen arbetslösa och i program i bebodda stadsdelar i Linköping Källa: Länsarbetsnämnden Källa: Länsarbetsnämnden Figur22 Andel hushåll med socialbidrag i Linköpings kommun. Källa: SCB inkomststatistik Figur 23: Andel hushåll med socialbidrag i stadsdelar Källa: SCB inkomststatistik Figur 24: Andel socialbidragstagare i procent av befolkningen Källa: SCB inkomststatistik Figur 25: Arbetskraften i Östergötlands län Källa: Länsarbetsnämnden, prognos tom 2003, våren 2002; SCB bef.statistik Figur 26: Förvärvsfrekvenser i Linköpings kommun. Källa: SCB Ampak Figur 27: Företagsklimatet i Linköping 2000 resp Källa: Svensk Näringsliv Figur 28: Kommunal markberedskap 2002 Källa: Stadsbyggnadsgruppen Figur 29: Befolkningens utbildningsnivå i Linköping. Källa: SCB Utbildningsstatistik Figur 30: Arbetspendling till/från Linköpings kommun. Källa: SCB Ampak Figur 31: Resultatutveckling i Linköpings kommun. Källa: SCB Ampak Figur 32: Ohälsotal könsindelat i Linköpings kommun. Källa SCB Ohälsodata Figur 33: Ohälsotal åldersgrupperat i Linköpings kommun. Källa SCB Ohälsodata Figur 34: Ohälsotal i Linköpings kommun relaterat till var man är född. Källa SCB Ohälsodata Figur 35: Ohälsotal i stadsdelar av Linköpings kommun Källa SCB Ohälsodata Figur 36: Andel med uttalade (MH 0 50) respektive lindriga besvär av psykisk ohälsa (MH 51 65) i olika kommuner Figur 37: Alkoholkonsumtion(liter ren alkohol) per invånare i Linköping Källa: Systembolaget samt befolkningsstatistik Figur 37: Disponibel inkomst 2000, medelbelopp per hushåll, stadsdelar i Linköpings kommun. Källa SCB inkomststatistik Figur 38: Andel utlandsfödda i befolkningen , stadsdelar i Linköpings kommun. Källa SCB Befolkningsstatistik Figur 39: Behöriga till nationella program. Källa: Skolverket... 54

5 Sida 5 Figur 40: Behöriga till nationella program från högstadieskolor i Linköpings kommun. Källa: Skolverket Figur 41:. Andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år Källa: Skolverket Figur 42:. Andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år från respektive gymnasieskola Källa: Skolverket Figur 43:. Andel gymnasieelever som trivs i skolan Källa: Skolkvalitetmätningar i Linköpings gymnasieskolor Figur 47:. Anmälda brott i Linköping per invånare. Källa: BRÅ Figur 44:. Polisanmälda brott mot brottsbalken per 100 invånare Källa: Polismyndigheten i Östergötlands län, Planeringsenheten; SCB, Statistisk Årsbok Figur 45:. Anmälda brott i Linköpings kommun Källa: Polismyndigheten i Östergötlands län, Planeringsenheten 58 Figur 46:. Anmälda misshandelsbrott i Linköpings kommun Källa: Polismyndigheten i Östergötlands län, Planeringsenheten Figur 48:. Anmälda förmögenhets brott i Linköping per invånare. Källa: BRÅ Figur 49:. Besök på biblioteket. Källa: Linköpings stadsbibliotek Figur 50:. Antal medialån per invånare, folkbibliotek Källa: Linköpings stadsbibliotek; SCB, Statistisk Årsbok.. 60 Figur 51: Tillgång till planlagd parkmark Källa: Klk, Teknik- & Samhällsbyggnadsenheten Figur 52: Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling Källa: Länsstyrelsen, Lantbruksenheten Figur 53 Välhävdad ängs- och hagmark i Linköpings kommun Källa: Länsstyrelsen, Lantbruksenheten Figur 54: Andel skyddad natur Källa: Klk, Teknik- & Samhällsbyggnadsenheten Figur 55: Bensinförbrukning per kommuninvånare i Linköping Källa: SCB Figur 56: Elanvändning per kommuninvånare i Linköping Källa: Tekniska Verken Figur 57:Andel förnybar elproduktion i Linköping Källa: Tekniska verken AB Figur 58: Kvävedioxidhalten i luft, vinterhalvårsmedelvärden Källa: SCB Figur 59: Bensen i luft, vinterhalvårsmedelvärden, mikrogram per kubikmeter Källa: SCB Figur 60: Svavel- och kvävenedfall på skogliga provytor, öppet fält Källa: Länsstyrelsen, IVL, Svenska Miljöinstitutet AB Figur 61: Försäljning av ekologisk mjölk från Arla i butiker inom Linköpings kommun Figur 62: Mängd insamlat hushållsavfall per kommuninvånare Källa: Tekniska Verken AB Figur 63 Kadmium och kvicksilver i avloppsslam Källa: Tekniska Verken AB Figur 64 Andel spritt avsloppsslam till på odlingsmark Källa: Tekniska VerkenTrafik Figur 65 Antal kollektivtrafikresor per invånare Källa: Östgötatrafiken Figur 66 Antal miljöcertifierade företag i Linköpings kommun Källa: Challenium Information, Figur 67 Andel barn under 18 år med socialbidrag i Linköpings kommun Källa: Socialstyrelsen Figur 68 Andel fattiga barn i Linköping Källa: SCB Figur 69 Andel barn vid 8 månaders ålder 2000 med minst en rökande förälder Källa: Landstingets barnavårdscentraler Figur 70 Andel tobaksfria 16-åringar valda områden i Linköping Källa: Landstingets folktandvård Figur 71 Andel tobaksfria 19-åringar valda områden i Linköping Källa: Landstingets folktandvård Figur 72 Andel tobaksfria 16- och 19-åringar över tid i Linköping Källa: Landstingets folktandvård. 78 Figur 73 Ungdomars nyttjande av alkohol Källa: Drogenkät, Linköpings kommun Figur 74 Andel åringar som provat narkotika Källa: Drogenkät, Linköpings kommun Figur 75 Kariesfria 6-åringar 1998, 2000, 2001 och 2002 Källa: Folktandvården, Landstinget Figur 76 Andel barn i årskurs 4 med höt BMI 2002 Källa: Figur 77 Andel elever i årskurs 7 med allergi och astma Källa: Elevhälsan, Linköpings kommun... 83

6 Sida 6 Välfärdsbokslutet, en bok om Linköping just nu Det du inte visste om din stad, men borde veta. Så kan man beskriva känslan efter att ha tagit del av välfärdsbokslutet för Det är en spännande resa i tid och rum genom Linköpings utveckling under de senaste åren. En utveckling på både gott och ont, men mest gott ändå. För den som är förtroendevald är den här sammanställningen ovärderlig. Mycket har jag naturligtvis i olika sammanhang kunnat ta del av, men när det som nu är samlat på ett ställe får men den överblick, som också gör det möjligt att hitta orsakssamband, mellan t.ex. hälsa, inkomst, utbildning och social situation. Det är en beskrivning av hur vi som invånare har det ställt just nu och hur vi mår, men också hur det står till med vår stad i jämförelse med övriga Sverige. De kommenterande texterna till de olika avsnitten är visserligen kortfattade, men mycket tydliga. Det är på många ställen direkt uppmaningar till oss, förtroendevalda såväl som övriga linköpingsbor, att bättra oss. Det kan gälla sopsortering, energiförbrukning, alkoholförtäring och matvanor, men det kan också gälla hur vi tar hand om våra barn. Vad kan vi göra på politisk nivå och vad kan vi göra som individer? Jag uppmanar alla att ta del av årets utgåva av välfärdsbokslutet. Jag kallar det gärna en bok om Linköping, en bok som vi alla i Linköping är med om att skriva. Jag ser redan fram emot nästa del i serien om ett år.

7 Sida 7 0 Sammanfattning I Välfärdsrapport beskrivs tillståndet i kommunen indelat i fem huvudområden: Har vi en demokratiskt hållbar utveckling i Linköping? Har vi en ekonomiskt hållbar utveckling för medborgarna, för kommunen och för det geografiska området? Har vi ett socialt hållbart Linköping? Har vi ett ekologiskt hållbart Linköping? Barn och ungdomars välfärd. För att bedöma utvecklingen används sammantaget 52 indikatorer. Indikatorerna avses användas återkommande och kompletteras med tillkommande information till nästkommande välfärdsrapport. För att visa åt vilket håll en indikator pekar används illustrationen med röda, gula och gröna stoppljus. En röd indikator visar att utvecklingen går åt fel håll, en gul indikator att utvecklingen är stabil eller att ingen tidsserie ännu finns. En grön indikator signalerar att utvecklingen går åt rätt håll. 0.1 Har vi en demokratiskt hållbar utveckling i Linköping? Utvecklingen inom området uppvisar 6 röda stoppljus, 5 gula och ett grönt. Röda indikatorer är bl.a. andel godkända elever i svenska årskurs 5, demokrati och inflytande i skolan, valdeltagande i olika former samt de förtroendevaldas representativitet. 0.2 Har vi en ekonomiskt hållbar utveckling för medborgarna, för kommunen och för det geografiska området? Utvecklingen inom området visar 4 röda stoppljus, 10 gula och 8 gröna. De röda indikatorerna gäller i första hand arbetslöshet och andelen familjer med socialbidrag per stadsdel. De gröna indikatorerna avser befolkningsutvecklingen, förvärvsfrekvenser, befolkningens utbildningsnivå och andelen hushåll med socialbidrag.

8 Sida Har vi ett socialt hållbart Linköping? Området visar upp 8 röda ljus, 17 gula ljus och inget grönt ljus. De röda indikatorerna kommer främst ur ohälsotalen men även inom brottsutvecklingen. Samtliga indikatorer inom bostadsområdet är gula, liksom inom utbildningsområdet. 0.4 Har vi ett ekologiskt hållbart Linköping? Inom ekologiområdet återfinns två röda ljus, 8 gula ljus och 5 gröna ljus. Det röda ljuset avser kollektivtrafikåkandet och andelen spritt avloppsslam till odlingsmark, de gula ljusen avser bl.a. biologisk mångfald, insamlandet av hushållsavfall och antalet miljöcertifierade företag i Linköping. De gröna indikatorerna avser bl.a. hållbara konsumtionsmönster, elanvändning samt frisk luft. 0.5 Barn och ungdomars välfärd. Inom området finns fyra röda indikatorer, 8 gula och två gröna. De röda indikatorerna avser bl.a. användning av tobak, alkohol allergi/astma och fetma. De gröna indikatorerna gäller barn med socialbidrag och tandstatus. Sammantaget finns det inom samtliga fem undersökta sektorer ett antal indikatorer som pekar på att utvecklingen inte går år rätt håll. Samtidigt finns också ett antal indikatorer som visar att utvecklingen går år rätt håll, men dessa är generellt sett färre.

9 Sida 9 1 Inledning Kommunfullmäktige har beslutat att införa Välfärdsbokslut för Linköping som redovisar utvecklingen för ett demokratiskt, ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart Linköping. Välfärdsbokslutet ska ge medborgare, förtroendevalda och anställda ökad kunskap om välfärdens tillstånd och utveckling förbättra underlaget för en diskussion bland medborgarna samt mellan medborgare och förtroendevalda om en hållbar utveckling ge ett fördjupat underlag för styrning och planering av kommunens verksamhet 1.1 Vad är ett välfärdsbokslut? Vad är välfärd? Välfärdsresurser är i denna rapport de resurser som står till medborgarnas förfogande för nuvarande och framtida generationers välfärd. Det är resurser med vars hjälp medborgarna kan kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor. Det är individuella och gemensamma resurser. Exempel på sådana resurser är kunskap, pengar, sociala relationer, frisk luft och rent vatten. I stället för att söka mäta ett eftersträvansvärt idealtillstånd som gäller för alla individer, vilket per definition är omöjligt, mäts vilka resurser och möjligheter individerna har att förverkliga sina egna mål i livet, vilka dessa än är. En resursstark person är i detta sammanhang någon med stort handlingsutrymme, dvs. en person som har ett flertal alternativ att välja mellan i olika livssituationer. Detta knyter an till hur en skandinavisk forskningstradition har knutit begreppet välfärd till medborgarnas resurser inom de områden som tillsammans formar välfärden. Medborgaren är aktiv och ansvarstagande. Kommunen ses som en av flera aktiva och ansvarstagande parter i samhället som tillsammans formar en demokratisk, ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling i Linköpings kommun. Ett samhälle där alla medborgare känner delaktighet och har vilja och förmåga att ta ansvar för sitt handlande utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling.

10 Sida Vad avses med hållbar utveckling? Begreppet Hållbar utveckling används här i enlighet med den definition som gavs i Bruntlandkommissionens rapport Our common future Där definieras begreppet så att en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Denna definition används självklart också i Linköping. Vid FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 samlades världens länder för att diskutera hållbar utveckling på jorden. Deltagande länder enades om gemensamma strategier för att lösa problem med miljöförstöring, överutnyttjande av jordens naturresurser, fattigdom och hälsoproblem problem som är nära kopplade till varandra och kräver en samlad global strategi för att lösas. Konferensen enades om handlingsprogrammet Agenda 21 för att uppnå en hållbar utveckling. Agenda 21 genomförs och följs upp på global, nationell, regional och lokal nivå. Vad/Hur är ett hållbart samhälle på lokal nivå? Det behöver vi veta för att kunna avgöra vilka områden som är strategiskt viktigt att belysa med ett antal indikatorer för att se om utvecklingen går mot ett alltmera hållbart Linköping. Ekonomiskt Demokratiskt Socialt Ekologiskt Ett demokratiskt hållbart Linköping ger alla medborgare möjlighet att delta i det politiska arbetet, påverka den kommunala verksamheten och ha ett stort inflytande över sin egen livssituation. Detta betyder att kommunen aktivt arbetar för att

11 Sida 11 underlätta för människor att kunna och våga uttrycka sina behov och åsikter informera om aktuella samhällsfrågor och om medborgarnas rättigheter och skyldigheter på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig informationen beslut och reformer ska leda till ökad valfrihet för berörda brukare, så länge valfriheten inte går ut över andra underlätta för människor att vara delaktiga i olika kommunala verksamheter och i samhället i övrigt. Indikatorer på demokratisk uthållighet kan sökas hos medborgarna, hos politiken och i den kommunala verksamheten. Ett ekonomiskt hållbart Linköping har en befolkningsutveckling i balans (ålders- och könsfördelning, förändringstakt) medborgarna har möjligheter att försörja sig, näringslivet och den offentliga sektorn har tillgång till arbetskraft. Det finns ekonomisk hållbarhet för den enskilde medborgaren, för Linköping som geografiskt område och för kommunen som organisation. Ett socialt hållbart Linköping är ett samhälle där alla människor har tillgång vissa resurser av grundläggande betydelse för att kunna styra sina egna liv. Det är grundläggande resurser avseende hälsa, social förankring bostad, ekonomi, utbildning, arbete/sysselsättning, trygghet och framtidstro, kultur rekreation inflytande och delaktighet Ett ekologiskt hållbart Linköping bygger på att alla människor har insikten om att naturen har ett skyddsvärde och att vår rätt att förändra och bruka den är förenad med

12 Sida 12 ett ansvar att förvalta den väl. Det innebär att alla arbetar aktivt för att minska användningen av icke förnyelsebara naturresurser och förebygga föroreningar kontinuerligt minska energianvändningen och öka andelen förnyelsebar energi bevara den biologiska mångfalden bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Bevarar vi växter, djur och andra organismer skapar vi livskraftiga ekosystem och även en god livsmiljö för människan. Människans behov av natur- och kulturupplevelser, avkoppling och att känna närhet till naturen är en del av den sociala dimensionen. En hållbar utveckling kan beskrivas som att värdet av samhällets samlade kapital per person, vilket består av humankapital, realkapital, samt miljö 1 - och naturkapital 2, inte minskar över tiden. Målet om en hållbar utveckling omfattar demokratiska, ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter 3. Dessa aspekter är beroende av varandra och måste vägas samman för att målet om en hållbar utveckling skall uppnås. Det handlar om att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god livskvalitet och goda framtidsutsikter. Ett antal indikatorer används i denna rapport för att belysa om vi har en hållbar utveckling i Linköping Hur och till vad ska välfärdsrapporten användas? Information till och dialog med medborgarna Underlag för arbetet med förslag till mål Politisk analys, bedömning och beslut Underlag för styrning och planering av kommunens verksamhet I denna rapport finns inte en färdig analys av det material som presenteras, inget färdigt förslag till politisk värdering och inga förslag till åtgärder i syfte att förändra linköpingsbornas välfärd. Allt detta förutsätts ske i en dialog som i sig själv kan utgöra ett tecken på att det är en hållbar utveckling som kommunen arbetar för. Enligt den motion som ligger till grund för kommunfullmäktiges beslut 1 Med miljöresurser avses luft, vatten, skogsekosystemet och jordbruksekosystemet. 2 Med naturkapital avses resurser som utvinns för ekonomisk vinning, t ex metaller, fossila bränslen, fisk, vilt, bär och svamp. 3 Ibland nämns kulturella aspekter särskilt. Här inryms de i de sociala aspekterna.

13 Sida 13 ska en samlad uppföljning i ett gemensamt välfärdsbokslut ersätta tidigare särskilda redovisningar. Välfärdsrapporten kan också ses som ett komplement till kommunens befintliga områdesbeskrivningar. Många fakta finns idag eller kan sammanställas per område/stadsdel. En möjlighet är att områdesbeskrivningarna framgent kompletteras med alla de indikatorer i välfärdsrapporten som är möjliga att erhålla och lämpliga att redovisa per område. Ordet välfärdsrapport används i stället för ordet välfärdsbokslut, som användes i kommunfullmäktiges beslut. Ordvalet syftar till att markera skillnaden mellan denna rapport och det bokslut som kommunen enligt lag är skyldig att upprätta. Välfärdsrapporten syftar till att beskriva hur människorna har det hur det är att bo, verka och vistas i Linköping och om en hållbar utveckling pågår. Rapporten beskriver inte kommunens insatser för Linköpingsborna och för den hållbara utvecklingen Val av indikatorer I denna rapport används 52 indikatorer för att belysa om vi har en hållbar utveckling. Utöver dessa beskriv 11 indikatorer/områden där kommunledningskontoret bedömer att redovisning kan ske 2004 och ytterligare 10 indikatorer/områden där nya enkäter eller annan uppgiftsinhämtning behövs för komplettera de uppgifter som varit möjliga att ta fram till denna rapport. (Se bilaga 1) Tidsserier kan byggas upp successivt. De använda indikatorerna har olika grad av tillförlitlighet och aktivitet. Vissa uppgifter, t.ex. hushållens disponibla inkomst är till sin karaktär sådana att de tar tid att få fram medan andra uppgifter är relativt gamla p.g.a. prioritering av tillgängliga resurser för datainsamling. För att förbättra tillgången på angelägna uppgifter behövs samordning internt och fortsatt ökad samverkan externt med t.ex. landstinget och statliga myndigheter. Ett omfattande arbete med att ta fram indikatorer sker på många håll nationellt och internationellt. Kommunen bör både anpassa sig och försöka påverka så att en jämn och hög kvalité på uppgifterna kan säkerställas. En indikator beskriver ett faktiskt förhållande men kan också signalera något mera. En dålig tandhälsa signalerar t.ex. signalerar också mera generellt en risk för utveckling av sämre hälsa. En bra indikator för hållbar utveckling uppfyller flera av följande kriterier. Viktig i förhållande till kommunens önskade hållbara utveckling

14 Sida 14 Medborgarperspektiv i stället för verksamhetsperspektiv Begriplig för vanliga kommuninvånare, d.v.s. ickeprofessionella Möjlig att ta fram under en lång tidsperiod så att en långsiktig utveckling kan följas. Möjlig att jämföra med andra (världen, EU, Sverige, andra kommuner). Att jämföra med andra kan underlätta att värdera den egna nivån på en viss indikator samt att hitta goda exempel som vi kan lära oss något av. Många indikatorer behöver fördelas på Åldrar för att ge ett livscykelperspektiv Kön Invandrare/Person med utländsk bakgrund/utländsk medborgare 4 Stad tätort - landsbygd, bostadsområde. Kommunens områdesbeskrivningar innehåller en fördelning på 24 stadsdelar i Linköpings tätort, 20 övriga tätorter samt omland till dessa tätorter. Informationen finns också summerad för de 11 geografiska utskotten. I denna rapport finns vissa indikatorer fördelade på de 24 stadsdelarna samt 20 tätorter med omland. Fördelningarna är viktiga för att visa skillnader mellan olika befolkningsgrupper och mellan olika geografiska områden. Detta har stor betydelse för att kunna göra en meningsfull analys, söka efter orsaker, värdera och föreslå åtgärder. Inför framtida välfärdsrapporter bör fler indikatorer redovisas fördelat på olika grupper/områden. Kommittén Välfärdsbokslut (slutrapport SOU 2001:79) m.fl. redovisar fakta även för särskilda grupper som t.ex. ensamstående mödrar, funktionshindrade och arbetslösa samt för utsatta grupper, nämligen människor med alkohol- och narkotikamissbruk, kriminalitet och hemlöshet. Kommunledningskontoret bedömer att de nationella studier som finns om dessa grupper för närvarande ger tillräckligt faktaunderlag även för kommunen. 4 Invandrare: Person med utländsk bakgrund som har invandrat till Sverige. Person med utländsk bakgrund: Person som är utländsk medborgare, fördd utomlands eller har minst en förälder fördd utomlands.

15 Sida Hur och av vem har välfärdsrapporten utarbetats? Modellen för denna välfärdsrapport har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av personer som tillsammans representerar kompetens inom alla perspektiv som omfattas av begreppet hållbar utveckling. I det praktiska arbetet med att forma modellen och välja indikatorer har gruppen samverkat främst med landstinget i Östergötland, Linköpings universitet genom Centrum för kommunstrategiska studier, försäkringskassan och länsstyrelsen i Östergötland samt internt i kommunen med representanter för olika nämnders och styrelsers kontor/kanslier. Arbetet med att ta fram statistiskt underlag, statistisk bearbetning samt teknisk utformning av rapporten har skett genom medverkan av LK Statistik & Utredningar, Sten Johansson och Michael Nydén. Personerna i arbetsgruppen är Anna Bjärkmar, Faiz Jaber Helena Kock Åström, Arne Savilahti, Per-Anders Svensson och Ingalill Thor. Ledningsgrupp är Christer Sjölund och Jörgen Öckinger. Projektledare är Inger Karlsson. Politisk styrgrupp är kommunstyrelsens planeringsutskott. På en övergripande nivå har landstinget, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och länsstyrelsen beretts möjlighet att lämna synpunkter på modellen och val av indikatorer. Någon formell remiss med ett färdigt förslag som underlag har inte genomförts. Detta kan göras med föreliggande rapport som underlag och med sikte på att synpunkter kan beaktas inför kommande års välfärdsrapport.

16 Sida 16 Läsanvisning I välfärdsrapporten används en enkel illustration för att ge en snabb och enkel sammanfattning av vad indikatorn säger om välfärden i Linköping: används när indikatorn tyder på att tillståndet försämrats över tid eller när även ett enstaka värde ger anledning till allvarig oro. används när antingen ingen förändring har inträffat i indikatorn över tid eller när någon trend inte kan utläsas eftersom mätdata saknas. används när indikatorn visar en positiv förändring över tid eller när även ett enstaka värde är mycket glädjande.

17 Sida 17 2 Har vi en demokratiskt hållbar utveckling i Linköping? Enligt regeringsformen förverkligas den svenska folkstyrelsen genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Det lokala demokratiska klimatet inom kommunen består av flera delar. Exempel på sådana frågor avspeglar sig i de indikatorer som redovisas i detta avsnitt men kan även vara t.ex. medborgarnas föreningsengagemang, antal partimedlemskap, medborgarnas förtroende för lokalpolitikerna, lokaltidningens betydelse och antal anmälda rasistiska brott. Människor kan utifrån vars och ens syn på demokrati lägga olika vikt vid olika delar. Ett demokratiskt hållbart Linköping ger alla medborgare möjlighet att delta i det politiska arbetet, påverka den kommunala verksamheten och ha ett stort inflytande över sin egen livssituation. 2.1 Valdeltagande I en representativ demokrati är valdeltagandet av grundläggande betydelse för att det beslutade styrelseskicket ska kunna anses fungera. Ett högt valdeltagande garanterar att de valda på ett korrekt sätt representerar väljarna, och därmed främjas förutsättningarna för att de politiska besluten skall vara förankrade i folkflertalets önskemål. Procent Valdeltagande i riksdagsval Riket Linköping Figur 1: Valdeltagande i riksdagsval. Källa Valmyndigheten Definition: Andel av de röstberättigade som deltagit i kommunvalet i olika delar av kommunen med specifikation för första- och andragångsväljare. Enligt kommunförbundet är det f.n. inte motiverat att lägga ner ett omfattande manuellt arbete på att få fram valdeltagande fördelat på kön. De studier som tidigare gjorts visar att ingen skillnad mellan kön. Bland utländska medborgare i Linköping har män och kvinnor

18 Sida 18 Förändringen i Linköping följer i stort förändringen i riket. Valdeltagandet minskar dock inte lika mycket i Linköping som i riket. Det minskande valdeltagandet ger anledning till oro för det representativa systemets funktion. studerats för sig och där röstar en något högre andel kvinnor än män. Mätmetod/Källa: Statistik från valmyndigheten samt egen manuell bearbetning av röstlängder. Procent Valdeltagande i Linköpings kommun Riksdagsval Kommunalval Figur 2: Valdeltagande i Linköpings kommun Källa: valmyndigheten Valdeltagandet är något högre i riksdagsval än i kommunalval. Denna skillnad tenderar att öka. Valdeltagande i stadsdelar Skäggetorp Tornby Tallboda Malmslätt Vasastaden Gottfrids- Innerstaden Ryd berg Ö Valla Tannefors T1 Uni- Ramsversi- Mjärdevi häll tetet Johannelund Berga Lambohov Vidingsjö Ekholmen Hackefors Hjulsbro Slaka Haninge Ullstämma Valdeltagande i kommunvalet 2002: (Bebodda stadsdelar) <70 % % % % % >90 % Figur 3: Valdeltagande i kommunvalet 2002 Källa: Valmyndigheten Valdeltagandet varierar kraftigt mellan stadsdelarna, som minst 59 %

19 Sida 19 (Skäggetorp) och som mest 93 % (Vidingsjö). Förändringar i valdeltagande i stadsdelar Skäggetorp Tornby Tallboda Vasastaden Malmslätt Ryd Ö Valla Tannefors T1 Ramshäll Johannelund Universi- Mjärdevi tetet Gottfridsberg Innerstaden Hackefors Berga Lambohov Vidingsjö Ekholmen Hjulsbro Haninge Ullstämma Slaka Valdeltagande i kommunval, förändring : (Bebodda stadsdelar) Ej mätbart >2 % minskning 0,5-2% minskning ± 0,5 % 0,5-2% ökning >2% ökning Figur 4: Förändring i valdeltagande Källa: Valmyndigheten Omflyttningen mellan områden varierar från mindre än 5% per år i äldre villaområden till nära 30% i ytterområdenas hyreshus. När ett områdes valdeltagande ses för olika år är det alltså i varierande grad samma invånare som förändrar/inte förändrar sitt valdeltagande. Valdeltagandet har minskat särskilt i del av Skäggetorp, Malmslätt, Johannelund och Haninge. Valdeltagandet har ökat mest i del av Skäggetorp, Ryd, Lambohov, Innerstaden, Östra Valla T1, Ekholmen och Ullstämma.

20 Sida 20 Valdeltagande vissa grupper 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1a g. Välj. 2:a g. välj. övriga utl.medb. alla Geo. utsk. 1 Vreta Kloster/Ljungsbro/Stjärnorp. Geo. utsk. 2 Kärna/Malmslätt/Kaga/Leddberg/Vikingstad.. Geo. utsk. 3 Vist/Skeda.. Geo. utsk. 4 Törnevalla/Gistad/Rystad/Askeby... Geo. utsk. 5 Lambohov/Slaka Geo. utsk. 6 Ryd/Gottfridsberg/Östra Valla. Geo. utsk. 7 Skäggetorp.. Geo. utsk. 8 Innerstaden/vasastaden/Tannefors. Geo. utsk. 9 Berga/Vidingsjö/Ramshäll.. Geo. utsk. 10 Johannelund Geo. utsk. 11 Landeryd/Ekholmen/Hjulsbro.. Figur 5: Röstning hos 1:a-gångsväljare, 2:a-gångsväljare, utländska medborgare samt övriga i valet Källa: Valmyndigheten Diagram 5 visar valdeltagandet i procent av antalet röstberättigade vid valet 2002 fördelat per geografiskt område i kommunen. Diagrammet visar att yngre väljare födda röstar i avsevärt lägre grad än valmanskåren i övrigt. 2.2 Tillgång till information om kommunen och möjligheten för medborgarna att initiera ärenden Det är viktigt med tillgång till information och fora för dialog, debatt, kritik och samtal. Kommunen bör se till att olika grupper får information genom olika kanaler samt att informationen är tillgänglig/anpassad för olika grupper. En systematisk hantering av förslag, synpunkter och klagomål ger kommunen möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten och medborgaren förenklad möjlighet att påverka verksamheten. För närvarande har endast omsorgsnämnden en rutin för detta. Kommunens tidning Dialog utkommer fyra gånger per år och distribu-

21 Sida 21 eras till alla hushåll. Varje nummer trycks i elva versioner, var och en anpassad till sitt geografiska utskottsområde. Enligt en läsvärdesundersökning tar närmare 60% av Linköpingsborna del av innehållet. Kommunfullmäktiges sammanträden sänds över det lokala TV-nätet samt via Internet. Allmänheten kan ringa eller med e-post ställa frågor i anslutning till de frågor som behandlas. Svar ges direkt av ansvarig politiker. Sändningarna följs av 12% av linköpingsborna. Kommittén för demokrati, trygghet och mångfald har beslutat föreslå kommunfullmäktige att införa medborgarförslag under försöksperioden Medborgarförslag innebär att ärenden i kommunfullmäktige får initieras av alla som är folkbokförda i kommunen. Detta kan bli en för Linköping ny metod för dialog mellan förtroendevalda och linköpingsbor. Metoden kan vara särskilt viktigt för barn och ungdomar samt personer med utländsk bakgrund som ännu inte fått kommunal rösträtt. Om medborgarförslag införs kan antalet inlämnade medborgarförslag vara en indikator på om invånarna tycker att det är en bra metod för inflytande. Det behövs mera kunskap för att bedöma vilka fora och metoder för information och dialog som når många linköpingsbor och uppfattas som bra vägar till inflytande och delaktighet. Inför framtida välfärdsrapporter föreslås en redovisning av t.ex. antal pressmeddelanden och annonser, antal besökare på medborgarkontor, antal öppna nämndsmöten, samrådsmöten och informationsmöten samt antal besökare vid de olika mötena, antal förslag och klagomål, och antal besök på kommunens hemsida m.m. Rutiner för sådan redovisning bör tillämpas inför Läskunnighet Läskunnighet är av grundläggande betydelse för att aktivt kunna ta del i samhällslivet, underlättar deltagande i demokratiska processer och är en förutsättning för de flesta yrken. Andel invånare med god läskunnighet har socioekonomisk betydelse på individnivå och på samhällsnivå. Den vikt som skolan lägger på varje elevs läskunnighet kan också påverka vilken syn på demokrati som eleverna uppfattar att skolan och därmed kommunen förmedlar.

22 Sida 22 Definition: Andel elever som är godkända i nationella proven i svenska i årskurs 5 respektive 9. Mätmetod/Källa: Statistik från Skolverket Figur 6: Godkända prov i svenska, årskurs 5 år 2003 Andelen godkända prov i svenska varierar mellan skolorna från 100% till 55%. Flera flickor än pojkar har godkända prov.

23 Sida 23 Figur 7: Godkända prov i svenska, årskurs 9 år 2002 Andelen godkända varierar mellan skolorna från 100% till 86%. Andelen flickor med godkända prov ligger något högre än andelen pojkar. Inför kommande välfärdsrapport bör materialet kunna redovisas fördelat på elevernas hemadress för att visa om den stora skillnaden i andelen godkända prov i årskurs 5 då avspeglar sig även i årskurs Tidningsläsning Att vara intresserad av att veta vad som händer, vilka frågor som diskuteras och skaffa sig viss kunskap är en förutsättning för att bilda sig en egen uppfattning, ha möjlighet att på olika sätt delta i ett samhälleligt samtal och kunna påverka. Att läsa en dagstidning är inte det enda sättet att hålla sig informerad men fortfarande det vanligaste även om det alltmer kompletteras med information via radio, TV och Internet.

24 Sida 24 Andel personer år i Linköpings kommun som läser någon dagstidning en genomsnittlig dag, medeltal % 20% 40% 60% 80% 100% Totalt Kön: Män Kvinnor Ålder: år år år år år år Hushållsinkomst: hush ink < hush ink hush ink hush ink > Definition: Andel personer år som läser någon dagstidning en genomsnittlig dag. Mätmetod/Källa: Intervjuundersökning utförd av företaget Research International Sweden AB (Orvesto). Kultur- och fritidsnämnden planerar att under hösten 2003 genomföra en enkät om ungdomars livsstil. Där kommer att finnas en fråga om tidningsläsning. Undersökningen riktas till ett slumpmässigt urval ungdomar i grundskolans årskurs 5 och 8 samt gymnasiet årskurs 1 Figur 8: Tidningsläsning i Linköping. Avser samtliga dagstidningar inklusive kvällstidningar. Källa: Research International Sweden AB (Orvesto) Av diagrammet framgår att mer än 90% läser någon dagstidning samt att tidningsläsandet samvarierar med hushållsinkomsten och även med ålder. 2.5 Mångfald Som ett av många möjliga mått på mångfald används här andel personal med utländsk bakgrund i barnomsorg och skola respektive i kommunen som helhet. Vi tror att den viktigaste vägen till mångfald i det svenska samhället är allas deltagande i arbetslivet. Genom ett arbete för man inte bara en meningsfull sysselsättning och sin försörjning utan också möjlighet till inblick i svenskars sätt att leva, social samvaro och möjlighet till träning i svenska språket. Den arbetsplats som vi bedömer allra viktigast för mångfalden är barnomsorgen och skolan. Barnomsorg och skola är inte bara viktig som arbetsplats för de vuxna utan också för de barn och ungdomar som finns där och som kommer att forma vår uthålliga framtid. För att ge bästa möjliga barnomsorg och skola till våra barn och ungdomar behöver personalen dels yrkeskompetens och dels bör de spegla barnens och ungdomarnas etniska bakgrund och därigenom ha en samlad kompetens att möte de ungs behov i vid mening.

25 Sida 25 10,0% Andel anställda i Linköpings kommun 2001 med utländsk bakgrund 5,0% 0,0% Kommunen totalt Utbildning Figur 9: Andel anställda i Linköpings kommun 2001 med utländsk bakgrund Utländsk bakgrund = född utomlands eller med minst en förälder född utomlands Som jämförelse kan nämnas att 16,5 % av befolkningen i åldern år har utländsk bakgrund. Andelen anställda med utländsk bakgrund är alltså lägre än andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder och har utländsk bakgrund. Definition: Som ett av många möjliga mått på mångfald används här andel tillsvidareanställd personal med månadslön i kommunalt drivna barnomsorgsoch skolenheter respektive i kommunen som helhet, som har utländsk bakgrund Mätmetod: Personalenkät, svarsfrekvens 70%. I den enkät om ungdomars livsstil som kultur- och fritidsnämnden planerar att genomföra hösten 2003 skall svar från ungdomar med invandrarbakgrund kunna särredovisas. 2.6 Demokrati/inflytande i skolan Skolan är en viktig plats för att praktiskt och tankemässigt utveckla den enskildes förmåga att fungera i ett demokratiskt system. Det är också en rättighet enligt flera styrdokument t.ex. läroplanen, skollagen och FN: s barnkonvention. Att veta att man kan påverka och hur man kan påverka om man behöver det har också stor betydelse för hälsan. Att uppleva att man blir sedd, att uttrycka sig och förstå sammanhang är betydelsefullt för lärande, demokratisk kompetens och hälsa.

26 Sida Grundskolan 4 Demokrati/inflytande i grundskolan Åk 4-6 Åk 7-9 På min skola får vi elever ofta säga vad vi tycker om undervisningen i olika ämnen Som elev får jag vara med och bestämma hur det ska se ut i skolan t ex i klassrum och på skolgården Som elev kan jag vara med och bestämma vilka regler som ska gälla i skolan Jag har märkt att vi elever har kunnat påverka undervisningen 1 = instämmer inte alls 2 = instämmer delvis inte 3 = instämmer delvis 4 = instämmer helt Figur 10: Demokrati/inflytande i grundskolan 1997 Källa: Skolkvalitetsmätning i Linköpings grundskolor 1997 Definition: Andel elever i grundskolans årskurs 4 6 och 7-9 samt i årskurs 2 och 3 i gymnasiet tycker att de har inflytande i skolan. Mätmetod: Enkät i Linköpings grundskolor I den enkät om ungdomars livsstil som kultur- och fritidsnämnden planerar att genomföra 2003 kommer att finnas fråga om elevernas inflytande i skolan. De hälsosamtal som genomföras av elevhälsan läsåret 2003/2004 i årskurs 7 sker på ett enhetligt sätt och kommer att kunna sammanställas. Där finns en fråga om eleverna tycker att de kan vara med och påverka hur det är i skolan.

27 Sida Gymnasiet 5,0 Demokrati/inflytande i gymnasieskolan 4,0 3,0 2,0 1, Som elev känner jag att man lyssnar på mig Som elev kan jag påverka hur vi arbetar i skolan, t ex om vi ska arbeta i grupp, göra egna undersökningar eller ha lärarledd undervisning Som elev kan jag påverka vilka läromedel vi ska ha Som elev kan jag vara med och bestämma vilka regler som ska gälla i skolan Figur 11: Demokrati/inflytadne i gymnasieskolan Källa: Skolkvalitetsmätningar i Linköpings gymnasieskolor = instämmer inte alls 2 = instämmer delvis inte 3 = varken eller 4 = instämmer delvis 5 = instämmer helt Resultatet överensstämmer med skolverkets nationella studier som visar att gymnasieelever generellt upplever sig ha större möjligheter att påverka arbetssättet i skolan än vilka regler som ska gälla eller val av läromedel. Sammantaget visar diagrammen för grundskolan och gymnasiet att de flesta elever inte anser sig ha möjlighet till det inflytande som kommunens mål m.fl. styrdokument anger. Därför visas rött ljus för grundskolan trots att det endast redovisas en mätning som är flera år gammal. För gymnasiet visas gult ljus då det är osäkert om det finns en stabil trend för elevernas omdömen. Enkäterna finns inte särredovisade för flickor respektive pojkar.

28 Sida Lärare Studier har visat att lärares egen möjlighet till inflytande över sin arbetssituation starkt påverkar vilken demokratibild man förmedlar till sina elever. 4 3 Lärarinflytande i grundskolan 1997 Definition: Andel lärare som anser att de kan påverka skolmiljön. Resultatet fördelas på var läraren har sin huvudsakliga tjänstgöring; åk 4-6 respektive 7-9. Mätmetod: Enkät till lärare 2 1 Åk 4-6 Åk 7-9 Vi lärare har stora möjligheter att påverka hur skolmiljön ska förändras t ex lokaler och utemiljö På min skola uppmuntras de som kommer med idéer och vill pröva nya saker Rektor tar hänsyn till vad vi lärare tycker 1 = instämmer inte alls 2 = instämmer delvis inte 3 = instämmer delvis 4 = instämmer helt Figur 12: Lärarinflytande i grundskolan Källa: Skolkvalitetsmätningar i Linköpings gymnasieskolor 1997 Lärarnas bedömning liknar elevernas. Elever och lärare i årskurs 4-6 bedömer att de har mer inflytande än vad elever och lärare i årskurs 7-9 anser sig ha. 2.7 God självkänsla hos barn och ungdom För den som saknar formell makt (t.ex. barn och ungdomar) handlar inflytande i huvudsak om att bli lyssnad till, bli förstådd och tagen på allvar kunna och våga uttrycka sina behov och förmedla sina upplevelser och erfarenheter. En god självkänsla är grunden till att våga uttrycka sina åsikter. Barn och ungdomar som är nöjda med sig själva känner att de duger kan sägas ha god självkänsla. Indikatorn blir möjlig att redovisa i framtida välfärdsrapport. Mätmetod: I den enkät om ungdomars livsstil som kultur- och fritidsnämnden avser att genomföra hösten 2003 finns frågan om självkänsla med. Hälsosamtalen med elever i åk 7 läsåret 03/04 kommer att sammanställas. Där frågas om eleven är nöjd med sig själv. I framtida rapport blir det möjligt att redovisa indikatorn god självkänsla hos barn och ungdom.

29 Sida De förtroendevaldas representativitet Representativitet underlättar för de förtroendevalda att ha kunskap om olika medborgares livsvillkor och en rent praktisk närhet i bostadsområden, på arbetsplatser etc. ger ökade förutsättningar till dialog med många olika medborgare. Denna dialog kan bidra till allas motivation för engagemang och ansvarstagande för gemensamma angelägenheter i samhället. 100% 80% 60% Andelar av befolkningen 18- år resp. av KF-ledamöter och ersättare Befolkn. KF Definition: Antal förtroendevalda i kommunfullmäktige fördelat efter kön, ålder, utlandsfödda och bostadsområde. Mätmetod: Statistisk jämförelse mellan förtroendevalda och befolkning i olika områden hämtade från befolkningsstatistik, Klk sam KID. 40% 20% 0% Bor i Övriga kommunen Bor i Yttre staden Bor i Inre staden Utlandsfödda Sverigefödda 65- år år år år år Kvinnor Män Figur 13: Andelar av befolkningen 18- resp. av KF-ledamöter och ersättare "Inre staden" = Gottfridsberg, Vasastaden, Innerstaden, Tannefors, Östra Valla, Ekkällan, Ramshäll samt Hejdegården. "Yttre staden" = övriga Linköpings tätort Källa: SCB Befolkningsstatistik, Klk, KID Diagrammet visar i vilken utsträckning de förtroendevalda i kommunfullmäktige är representativa i jämförelse med medborgarna vad gäller ålder, kön, etnisk härkomst eller var man bor i Linköping. Av diagrammet framgår att utlandsfödda personer, personer i åldersgrupperna år samt 65 år och äldre är underrepresenterade.

30 Sida 30 3 Har vi en ekonomiskt hållbar utveckling för medborgarna, för kommunen och för det geografiska området? 3.1 Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har en grundläggande betydelse för den långsiktiga utvecklingen. Det gäller såväl antalet invånare som deras ålder- och könsfördelning. Personer 2500 Linköpings befolkning 1986, 1994 och 2002, åldersfördelning Definition: Antal invånare, födelseöverskott, flyttningsnetto, könsoch åldersfördelning Mätmetod/Källa: SCB Ålder Figur 14: Linköpings befolkning 1986, 1994 och åldersfördelning Det stora antalet studenter i Linköping medför att vi har en stor övervikt av åringar jämfört med riket. Utbyggnaden av Linköping har medfört att vi har relativt sett färre äldre än motsvarande kommuner.

31 Sida 31 Figur 15: Linköpings befolkning 2002 jämfört med riket. Blå och röda staplar = Linköpings kommun Gul "skugga" = Riket. Personer Befolkningsutveckling i Linköpings kommun Flyttningsnetto Födelseöverskott Figur 16: Befolkningsutveckling i Linköpings kommun I Linköping föds mellan tre och fyra barn per dag. Sedan några år tillbaka ökar barnafödandet i Linköping och under år 2002 föddes 1491 barn. Den kraftiga inflyttningen i början av 90-talet beror på regelförändringar vilket innebar att studenterna skulle folkbokföras på studieorten. Utflyttningen under 1997 och 1998 beror på Garnisonens nedläggning vilket ledde till att många militärer erhöll tjänster på andra orter. Såväl antalet nyfödda som antalet inflyttande visar åter en positiv trend.

32 Sida Medborgarnas möjlighet att försörja sig Ekonomiska resurser underlättar för människor att styra sina liv genom att det är en resurs som kan användas för att tillägna sig andra resurser. Det finns också empiriskt samband mellan ekonomiska resurser och levnadsvillkor i övrigt. Kommittén Välfärdsbokslut 5 visar ett mycket starkt samband mellan ekonomi bidragstagande, utbildning arbetsmarknadsförankring, hälsa och politiska resurser Disponibel inkomst per familj i Linköpings kommun Gifta/samboende Ensamstående Födda utomlands Samtliga familjer Figur 17: Disponibel inkomst per familj i Linköpings kommun. Nominella belopp Källa: SCB inkomststatistik Uppgifter för "födda utomlands" finns bara för åren Diagrammet visar förändringen i disponibel inkomst per hushåll Den disponibla inkomsten per familj, median för riket år 2000 var 170,5 tkr och för Linköping 165,6 tkr. Som ytterligare jämförelse kan nämnas: Västerås 172,0 tkr Jönköping 171,0 tkr Riket 170,5 tkr Linköping 165,6 tkr Uppsala 165,0 tkr Sundsvall 164,9 tkr Helsingborg 163,5 tkr Norrköping 159,8 tkr Örebro 157,2 tkr Tabell 1: Disponibel medelinkomst per familj. 5 Slutbetänkande SOU 2001:79 m.fl. rapporter

33 Sida 33 Av tabellen framgår att den disponibla inkomsten per familj i Linköping år 2000 var c:a 5000 kr lägre än medianen för riket. 3.3 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet För att jämföra olika hushålls ekonomiska standard behöver man relatera inkomsten till försörjningsbördan. Begreppet konsumtionsenhet tar hänsyn till antalet personer i hushållet samt till personernas ålder och stordriftsfördelar i en större familj. Familjetyp Disponibel medelinkomst år 2000, tkr år gifta/sambo utan hemmaboende barn 189,5 Gifta/samboende alla åldrar utan hemmaboende 158,3 barn Alla hushåll år gifta/samboende 142,1 Alla gifta/samboende 138,6 Som ovan, utan hemmaboende barn 129,8 Alla ensamstående män år 129,0 Ensamstående män utan hemmaboende barn 128,4 Hushåll 65- år gifta/samboende 127,9 Ensamstående män 127,7 Hushåll år 126,4 Hushåll 20- år 123, år gifta/sambo, med hemmaboende barn 121,5 Hushåll 65- år ensamstående män 118,1 Gifta/samboende med minst ett hemmaboende 117,2 barn under 18 år Hushåll 65- år 112, år ensamstående män med hemmaboende 112,2 barn år ensamstående kvinnor utan hemmaboende 109,8 barn Ensamstående kvinnor utan hemmaboende barn 105,3 Hushåll år ensamstående kvinnor 104,7 Ensamstående kvinnor 102,4 Ensamstående män med minst ett hemmaboende 98,7 barn under 18 år Hushåll 65- år ensamstående kvinnor 97, år ensamstående kvinnor med hemmaboende 85,5 barn Ensamstående kvinnor med minst ett hemmaboende 79,9 barn under 18 år Definition: Disponibel inkomst är vad som återstår sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria transfereringar. För att kunna jämföra disponibel inkomst mellan hushåll av olika storlek och sammansättning används ett viktsystem, s.k. konsumtionsenheter, som tar hänsyn till antal personer och personernas ålder. Mätmetod/Källa: SCB Tabell 2: Disponibel medelinkomst per hushållstyp. Källa: SCB Tabellen visar den disponibla medelinkomsten per konsumtionsenhet för vissa hushållstyper år Medelinkomsten varierar från 189,5 tkr för gifta/samboende år utan barn till 79,9 tkr för ensamstående kvinnor med barn. Bland barnfamiljerna år märks t.ex. att ensamstående kvinnor