Folkhälsopolitiskt bokslut Barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga

Transkript

1 Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 Barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga

2 Årets folkhälso- och förebyggande kommun 2013 Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner, februari Reviderad version

3 Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 Barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga kommun År 2013 utsågs Karlskoga och Degerfors till årets folkhälso- och förebyggande kommun för strategiskt och strukturerat folkhälsoarbete samt för kommunernas samverkansarbete för en jämlik hälsa. Hur står det då till i årets folkhälsokommun med utgångspunkt från barn och unga? Barn och unga är centrala i 2013 års bokslut. Folkhälsopolitiskt bokslut 2013 visar en bild av barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga, med utgångspunkt från ett urval av Karlskoga kommuns övergripande mål. Dessa mål ska leda kommunens arbete och prioriteringar mot en tryggare, mer välkomnande, ansvarsfull, främjande och hållbar kommun. Kommunens prioriterade folkhälsoområden hänger samman med målen och främjar medborgarnas livsvillkor samt arbete för att minska skador av tobak, alkohol och narkotika. Folkhälsoområdena är beslutade av kommunfullmäktige i Karlskoga och Degerfors gemensamma folkhälsopolitiska policy. FN:s konvention om barnets rättigheter bidrar också till bokslutets innehåll. I november 2013 granskades Karlskoga och Degerfors i sitt arbete med barns och trygga uppväxtvillkor inom ramen för Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Resultatet från granskningen är en viktig komplettering till bokslutet. Karlskoga kommun kan förbättra förutsättningarna för kommuninvånarnas hälsa genom tvärsektoriellt arbete och samverkan. Det är möjligt att skapa en god och jämlik hälsa på lika villkor och minska skillnader i hälsa. Genom att utgå från beslutade folkhälsopolitiska mål och folkhälsopolitiskt bokslut 2013 kan Karlskoga göra jämlikt och på så sätt göra skillnad. Folkhälsonämnden, Karlskoga och Degerfors kommuner Christina Gustavsson Eje Johansson Anneli Bramvehl Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattande rekommendationer till Karlskoga kommun... 6 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla... 6 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling... 7 Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskat utsatta barn och unga. 7 Inledning... 8 Vad är ett folkhälsopolitiskt bokslut? Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Bakgrundsfakta om Karlskoga kommun Barns och ungas trygga uppväxtvillkor Goda livsvillkor, delaktighet och inflytande Rökning, snusning, alkohol och narkotika Tobak Alkohol Narkotika Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Må bra Framtidstro Familj och personligt stöd I Karlskoga finns kompetenta föräldrar Sömn Fysisk aktivitet Matvanor Förskola och skola Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskat utsatta barn och unga Ekonomi skyddsfaktor för hälsa Andel barn 0-17 år (%) som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd Bilaga 1: Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Skydds- och riskfaktorer

6 Sammanfattande rekommendationer till Karlskoga kommun Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Integrera jämlikhet i hälsa och barnkonvention i ordinarie styrning och ledning. Utveckla system för uppföljning och analys och bedöm konsekvenserna av olika åtgärder. Utveckla och implementera lokala styrdokument, exempelvis Karlskogas folkhälsopolitiska bokslut och plan. Förbättra möjligheter för en bra start i livet för alla barn och unga. Utveckla familjestödsarbetet, utbildning och arbetsmarknad som hälsofrämjande arenor som tar hänsyn till individens behov och förutsättningar. Utgå från barnrätts-och ungdomsperspektivet exempelvis genom utveckling av Vägledande samspel. Förbättra kommuninvånarnas hälsostatus, genom att utveckla och stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Utveckla reell delaktighet och inflytande för ungdomar och övriga medborgare i kommunen och utveckla den kontinuerliga dialogen mellan politiker och unga. Utveckla samverkan med primärvård, lasarett, Örebro läns idrottsförbund, Örebro läns bildningsförbund samt inom/mellan kommunerna Karlskoga och Degerfors och andra aktörer i samhället för att gemensamt hitta vägar för att öka befolkningens goda och jämlika hälsa. 6

7 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Behåll fokus på genus och jämlikhet i det fortsatta folkhälsoarbetet. Det finns tydliga skillnader i upplevd hälsa, symtom som stress, magont och riskbeteenden mellan killar och tjejer. Det finns även en ökad ojämlikhet mellan olika grupper, beroende på ålder, andel skyddsfaktorer, social status och etnicitet. Utveckla arbetet med äldres hälsa utifrån de fyra hörnpelarna, social gemenskap, delaktighet/meningsfullhet och känna sig behövd, fysisk aktivitet och matvanor. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskat utsatta barn och unga Minska skillnader i hälsa och arbeta aktivt utifrån barnkonventionen. Förbättra förutsättningarna för och prioritera barn och unga med störst behov, med utgångspunkt från skydds- och riskfaktorer. Mer samhällsekonomiskt effektiv användning av gemensamma resurser. Förbättra kommunens arbete med socioekonomi och ekonomiskt utsatta barn/familjer. Utveckla Karlskoga/Degerfors tvärsektoriella nätverk för folkhälsa och barnkonvention. Syftet är att nå en långsiktig politisk och tjänstemannasamordning inom och mellan kommunerna samt med Örebro läns landsting och idéburna organisationer. Gränsöverskridande arbete handlar om att flytta fokus från den egna organisationen till medborgarnas bästa. 7

8 Inledning Kommunen har ett övergripande ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. I pusslet för att förbättra medborgarnas hälsa och livsvillkor ingår samhällets alla delar, vilka utgör olika förutsättningar för främjande av individers jämlika hälsa. För att nå nationella folkhälsomålet God hälsa på lika villkor krävs långsiktighet, struktur och tvärsektoriell samverkan på lokal, regional och nationell nivå med utgångspunkt från hälsans bestämningsfaktorer, se figur 1. Utveckling av välbefinnande hos människan är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors hälsa. Folkhälsan påverkas av allt från biologiska faktorer, relationer, levnadsvanor och strukturella förhållanden som till yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Allt detta påverkar människors hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer delas ofta in i fyra olika skikt. Den yttersta nivån står för övergripande strukturella faktorer. Nästa nivå utgör individens livsvillkor. Därefter följer levnadsvanor och den fjärde nivån närmast människan står för sociala nätverk och relationer. Faktorerna påverkar varandra. Arbetslöshet kan exempelvis påverka matvanorna som i sin tur påverkar vikten som i sin tur påverkar förekomst av hjärtinfarkt. Orsaker behöver med andra ord inte vara kopplade direkt till individen utan kan finnas på samhällsnivå. Ju tidigare en insats sätts in i orsakskedjan, desto bättre 1. Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer för barn och unga. Bearbetad version av Lena Edlund, efter Region Gotlands version av Dahlgrens och Whiteheads original. 1 Källa: ( ) 8

9 I Karlskoga och Degerfors kommuner har folkhälsonämnden det övergripande ansvaret att driva och utveckla kommunernas arbete avseende folkhälsa och barnrättsfrågor. Arbetet hänger samman med nationella och regionala folkhälsomål, samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Folkhälsonämnden verkar för att förbättra förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för alla medborgare i Karlskoga och Degerfors. Barn och unga, föräldrar samt äldre är prioriterade målgrupper. I Karlskoga kommuns folkhälsopolitiska policy 2 och folkhälsopolitisk plan 3 är den jämlika hälsan central. Barns- och ungas trygga uppväxtvillkor är betydelsefulla då förhållanden under barndomen spelar en viktig roll för hälsan under hela livet. Genom tidiga åtgärder som förbättrar hem och förskole/skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa och skillnader i uppväxtvillkoren minska. Under hösten 2013 tilldelades Karlskoga tillsammans med Degerfors kommun pris, för kommunernas gemensamma folkhälsoarbete. Priserna är ett hedrande bevis på ett gott arbete som gör skillnad: Juryns motivering årets folkhälsokommun: Ett välorganiserat och, såväl inom som utom den egna organisationen, starkt förankrat folkhälsoarbete, målinriktat och med en jämlik hälsoutveckling i sikte. Juryns motivering årets förebyggande kommun: Årets pris tilldelas två kommuner i samverkan. Förutom att uppfylla de krav som ställs i nomineringsförfarandet visar de att små kommuner genom regionala och kommunala samverkansavtal och gemensam nämnd kan bedriva ett framgångsrikt och långsiktigt förebyggande arbete. Genom att koppla sitt lokala ANDT 4 - och folkhälsoarbete till de nationella ANDT-målen finns också en långsiktighet mellan det som genomförs på lokal nivå och det som efterfrågas på nationell nivå. Karlskoga har i sitt samverkansarbete på politisk och tjänstemannanivå börjat utvecklingsarbetet för en mer jämlik hälsa som ligger i linje med WHO:s folkhälsostrategi Health 2020 och Michael Marmots utredning Closing the gap. Ökat tvärsektoriellt samarbete över myndighets- och förvaltningsgränser samt en effektiv ledning som främjar delaktighet och styrning av hälsa - som i sin tur minskar ojämlikheten i hälsa - anses vara ett betydelsefullt strategiskt mål med utgångspunkt från Health Policyn är gemensam med Degerfors kommun och är antagen av respektive kommunfullmäktige. KF Karlskoga , 174, KF Degerfors , 36. Policyn gäller för perioden Ladda ner planen från: 3 Folkhälsopolitisk plan är beslutad av kommunfullmäktige 29 januari 2013, 12 och gäller för perioden Ladda ner planen från: 4 ANDT står för alkohol, narkotika, doping och tobak. 9

10 Vad är ett folkhälsopolitiskt bokslut? Karlskogas folkhälsopolitiska bokslut 2013 ska presentera en bild över livsvillkor och levnadsvanor för barns och ungas trygga uppväxtvillkor i Karlskoga kommun. Utgångspunkten är ett urval av Karlskoga kommuns övergripande mål vilka ska leda kommunens arbete och prioriteringar mot ett tryggare, mer välkomnande, ansvarsfull, jämlik och hållbar kommun. Ett folkhälsopolitiskt bokslut är ett verktyg för att styra kommunen och följa upp medborgarnas hälsa. Kommunen har ett åtagande att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn enligt Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Då barn och unga är en prioriterad målgrupp i Karlskoga kommun och även fokus för årets bokslut blir barnkonventionen och resultat från befolkningsundersökningar och skolsköterskornas elevhälsosamtal en viktig grund i folkhälsopolitiskt bokslut Detta bokslut tar ansats utifrån tre av kommunfullmäktiges prioriterade mål Dessa är; Fullmäktigemål 1 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Fullmäktigemål 7 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Under 2013 processades ett nytt fullmäktigemål fram. Då detta har stor betydelse för bokslutets tema ingår även detta. Nya målet är; Fullmäktigemål (process 2013, gäller från 2014) Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga Med utgångspunkt från dessa mål beskrivs förändringar, nuläge, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutveckling för befolkningen i Karlskoga kommun. Inom respektive fullmäktigemål har de bestämningsfaktorer som anses ha störst betydelse för hälsan varit utgångspunkt vid prioritering av statistik och information. Syfte Syftet med bokslutet är att beskriva och följa hälsoutvecklingen i Karlskoga utifrån ett folkhälsoperspektiv, med utgångspunkt från några av Karlskoga kommuns 10

11 övergripande mål. Bokslutet lyfter även fram artiklar från konventionen om barnets rättigheter i samband med de olika målområdena. Bokslutet ska även fungera som besluts- och diskussionsunderlag för främst politikers prioriteringar och beslut i den kommunala folkhälso- och välfärdspolitiken. Målgrupp Målgrupp för bokslutet är framförallt förtroendevalda och tjänstemän inom kommunen. Struktur Resultat och framgång redovisas med indikatorer (skydds och riskfaktorer 5 ) som beskriver medborgarnas hälsa, livsvillkor och livsmiljö. Kort om skydds- och riskfaktorer, se bilaga 1. Jämförelse görs över tid där det är möjligt, samt utifrån ett köns- och åldersperspektiv. Förhållandena som återspeglas ska vara möjliga att påverka genom direkta och/eller indirekta åtgärder, alternativt ses som nyckeltal för utvecklingen. Indikatorerna ska kunna härledas till kommunens verksamhet. En indikator kan inte beskriva i vad mån arbetet har varit framgångsrikt. Analys och värdering måste göras med förståelse för sambanden mellan indikatorerna, uppställda mål och vad som påverkar utvecklingen. Det är därför viktigt att erfarenhet och kunskap som finns inom verksamheterna tillför analys av resultaten och blir del i diskussionen om vad som är viktiga prioriteringar för det fortsatta arbetet. Data och statistik Data och statistik som används är den senast redovisade. För viss data kan det betyda en eftersläpning på 1 2 år. Uppgifterna till bokslutet är främst hämtade från rapporten Barn och unga , utgiven av nuvarande Folkhälsomyndigheten, enkätresultat från forskningsprojektet Kompetenta familjer 2013, Kommun och landstingsdatabasen 7, Skolverket samt Rädda Barnens Årsrapport Dessutom bygger bokslutet på fakta hämtat från Folkhälsomyndigheten, Barnombudsmannens Max 18. Resultat från 2013 års kollegiala granskning på barns trygga uppväxtvillkor är också en kompletterande del av rapporten. Data som beskriver Karlskogas barns- och ungas hälsa 2013 är främst hämtad från skolsköterskornas elevhälsosamtal för läsår 2012/2013 med urval skolår 4 och 8. Statistik som ger en bild av det lokala hälsoläget! När data tolkas är det viktigt att tänka på att antalet svarande personer som statistiken bygger på kan vara lågt och att det kan skilja sig åt mellan olika frågor. Siffrorna är dock viktiga för att ge en bild över det lokala hälsoläget och det är viktigt att fundera på vad som ligger bakom presenterade data. Eftersom det är särskilt svårt att mäta och påvisa barns hälsa bör siffrorna tolkas med försiktighet. 5 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 6 Statens folkhälsoinstitut (2013) Barn och unga Utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund. Elanders Sverige AB, Mölnlycke

12 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Karlskoga kommun prioriterar aktiviteter som är främjande och förebyggande för invånarna i kommunen. Prioriteringen syns på den politiska dagordningen genom kommunens fullmäktigemål som beslutats av kommunfullmäktige och som sedan bryts ner på respektive nämnd. Det syns även genom prioritering av lokala folkhälsomål. Under 2013 syns en ökad medvetenhet inom kommunen, samt en vilja att jobba för ökad jämlikhet i hälsa och aktivt prioritera utsatta grupper. Genom det utvecklade arbetet med medborgardialoger har även kommunens möjligheter att utvecklas tillsammans med medborgarna förbättrats. Karlskoga har även tagit ytterligare steg för att utveckla arbetet med mänskliga rättigheter utifrån ett intensifierat arbete med barnets rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt integration. År 2013 kan beskrivas dels genom uppföljning av indikatorer som kan mäta det prioriterade målet, men även genom att sätta örat mot marken och beskriva viktiga milstolpar på genomförda satsningar under året 8. Gemensamt för samtliga aktiviteter är grundingrediensen samverkan. Inom kommunen men också med andra kommuner, landstinget, idéburen verksamhet samt andra samhällsaktörer. Under 2013 har ett stort antal aktiviteter, processer och projekt genomförts med utgångspunkt från Karlskogas folkhälsopolitiska plan 9 : Aktiviteterna är urval av exempel av Karlskogas arbete för en attraktiv kommun för alla. Detta är sammanställt i en matris på följande sida. 8 Under 2014 kommer folkhälsoplanen att följas upp i Karlskoga kommun 9 Folkhälsopolitisk plan Folkhälsopolitisk plan är beslutad av kommunfullmäktige 29 januari 2013, 12 och gäller för perioden Ladda ner planen från: 12

13 Folkhälsopolitiska mål Ökad och kontinuerlig dialog Delaktighet och inflytande Fysiska och virtuella mötesplatser Synliggöra folkhälsoarbetet Ökad jämställdhet och jämlikhet inom alla samhällsområden Aktivitet Medborgardialog - Ung medborgardialog - Medborgarprojekt med Sveriges ungdomsråd - Feriejobb i kommunen - Politikerluncher - Karlskoga kommuns hemsida utvecklas - Årets folkhälsokommun Folkhälsokonferens Folkhälsa i Fokus Inbjöds till flera nationella arenor för att beskriva kommunens folkhälsoarbete - Planering och uppbyggnad av jämställda förskolan Pärlan - Jämställd snöröjning - Tänk nytt, lätt och rätt handbok om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Kommentar Medborgardialoger genomförs om exempelvis torget och biblioteket Medborgarprojektet avslutades och sprids med gott resultat Karlskogas ungdomsråd utvecklades i denna process. Utveckling av politikercafé, utvecklat av ungdomar i medborgarprojektet. - Samverkan och strategiskt arbete lyftes fram som framgångsfaktorer för årets folkhälsokommun. - Positiva utvärderingar av folkhälsokonferens 2013 Utvecklat arbete för att ha jämlikhet och jämställdhet som en utgångspunkt under planering och arbete. 13

14 Folkhälsopolitiska mål Främjande och förebyggande arbete Tidig upptäckt och insatser Förebyggande aktiviteter i syfte att minska alkoholbruk för ungdomar Fortsatt samverkan mellan berörda aktörer Aktivitet Årets förebyggande kommun Familjecoacher tillsätts - Verksamheten Rymden för barn och unga med föräldrar med alkohol-, drogproblematik, eller psykisk sjukdom - Stoppa langningsarbete - Drogfri skolavslutning - Påbörjat drogförebyggande samverkansarbete Kommentar - Struktur och aktiviteter lyfts fram som vinnande koncept - Fälttjänsterna avslutas Väl fungerande samarbete med Svenska kyrkan - Positivt samarbete med lokaltidning - Positiva recensioner från deltagande ungdomar och samarbetspartners Oro för nätdroger utvecklade ett nära samarbete kring narkotika Bakgrundsfakta om Karlskoga kommun Karlskoga är en varuproducerande kommun i västra Örebro län och tillhörande Värmlands landskap. I december 2013 hade Karlskoga invånare, vilket är en ökning sedan År 2012 fanns cirka familjer med hemmaboende barn (yngre än 21 år). En femtedel av familjerna i Karlskoga består av barnfamiljer, där de flesta har ett eller två barn. I Karlskoga fanns samma år barn i åldrarna 0-19 år. 88 procent av Karlskogas invånare är födda i Sverige vilket är en högre andel om man jämför med länet och riket. Karlskoga har i och med detta en lägre andel utrikes födda invånare än både regionen och riket. Karlskoga har däremot en högre andel medborgare med finskt ursprung i jämförelse med länet och riket. Detta är en anledning till att Karlskoga kommun är ett finskt förvaltningsområde. 14

15 Kommunala basfakta Karlskoga Invånare, antal Varav kvinnor Varav män Invånare 0-12 år, andel (%) 12,2 % 12,3% 12,3% 12,4% Invånare 65+, andel (%) Varav kvinnor 25,8% 26,3% 26,6% 26,8% Varav män 21,4% 21,9% 22% 22,1% Födda, antal Födelseöverskott Döda, antal Medellivslängden 11 i Karlskoga kommun är 82,5 år för kvinnor och 78,6 år för män vilket är precis under värdet för länet och riket. Inflyttade, antal Varav kvinnor Varav män Utflyttade, antal Varav kvinnor Varav män Flyttningsnetto, antal Varav kvinnor Varav män Immigrationsnetto 12, antal Varav kvinnor Varav män Immigrerade, antal Varav kvinnor Varav män Barns och ungas trygga uppväxtvillkor Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter (Barnkonventionen, artikel 2-4). Under 2013 genomfördes en kollegial granskning av Karlskoga och Degerfors kommuner inom ramen för kommunernas partnerskapssamarbete för att utveckla arbetet utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Under en dag undersöktes hur trygga uppväxtvillkor barn och unga har av Partnerskapet för barns rättigheter 10 Källa: Kommun och landstingsdatabasen, 11 Förväntat antal levnadsår vid födseln. Medelvärde för perioden Källa: kommunala basfakta, Folkhälsomyndigheten 12 Nettot räknas ut genom antal immigrerade minus antal emigrerade 15

16 i praktiken 13. Granskningens fokus var barnkonventionen i styrprocessen samt delaktighet och inflytande för barn och unga. Resultatet från Karlskoga och Degerfors kollegiala granskning visar att kommunerna har en mycket tydlig prioritering på barn och unga. Karlskoga och Degerfors kommuner har även en samsyn vad gäller barnrättsfrågor och barnperspektivet. Det finns ett stort engagemang och en tydlig röd tråd mellan förtroendevalda - tjänstemän - verksamhetsnära. Granskningen visar också på att det finns utvecklingsområden. Förtroendevalda ger exempelvis uttryck för att vissa styrdokument låter bra på papper men att de behöver finslipas för att det ska bli en röd tråd från ord till handling. I granskningen lyftes också att barnets rättigheter utifrån barnkonventionen borde vara i centrum lik väl som olika lagar. Granskarna från partnerskapet för barns bästa i praktiken ser en potential för utveckling av samverkan med barnets bästa i fokus. Slutsatsen från granskningen visar att Karlskoga och Degerfors kommuner är på god väg i arbetet med förverkligandet av barnkonventionen, även om en del arbete återstår. Den sammanfattande bild som ges av barnrättsarbetet i Karlskoga och Degerfors är att det finns en röd tråd som genomsyrar arbetet och även ett stort engagemang. Med utgångspunkt från detta finns stora möjligheter att utveckla kommunernas arbete som ska gå från ord till handling i implementeringen av barnets rättigheter 14. Goda livsvillkor, delaktighet och inflytande Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem. Barnet har rätt att bli hört och barnets intresse ska komma i främsta rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras (Barnkonventionen, artikel 12-14). Vid senaste valet (2010) valde 71 procent av förstagångsväljarna att rösta till kommunfullmäktige i Karlskoga. Ungas valdeltagande och förtroende för myndigheter, politiker och institutioner är lägre bland förstagångsväljare än bland övriga. Valdeltagandet bland förstagångsväljare i Sverige har dock ökat de senaste två valen. Däremot saknar nästan varannan ungdom i Sverige tillit till andra människor. 15 World Values Survey-undersökningen i Sverige 2011 har undersökt unga i åldern år och deras förtroende för demokrati. Resultatet visar på ett tydligt trendbrott. Under en längre tid har unga och äldre delat samma värderingsgrund vad gäller demokrati och avståndstagande från diktatur. Den senaste undersökningen visar att nästa 10 procent av den yngre generationen säger att demokrati är dåligt, samtidigt som en allt större grupp värderar diktatur som bra eller mycket bra. Sverige sticker ut som ett land som har blivit mer antidemokratiskt i jämförelse med övriga länder i undersökningen. Detta är ett 13 Karlskoga och Degerfors ingår sedan 2004 i ett nationellt partnerskap för barnets bästa i praktiken. Läs mer om Partnerskapet på 14 Kollegial granskning Karlskoga och Degerfors kommuner. Med fokus på barns trygga uppväxtvillkor. Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. 15 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 16

17 nytt fenomen. Det samband som forskarna Lindberg och Svensson såg som starkast associerat med antidemokratiska värderingar var utbildning. Bland de ungdomar som svarar att de tycker att det vore bra med en annan form av diktatur eller som kan tänka sig att sälja sin rösträtt för pengar saknar nästan alla högre utbildning. 16 Var femte svensk ungdom kan tänka sig att sälja sin röst för en mindre summa pengar Nästan 15 procent av de unga tycker att det vore bra eller mycket bra om Sverige styrdes av militären. Var fjärde svensk ungdom anger att det vore bra eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare så man slapp bry sig om att rösta Figur 2: Rösträtt till salu Lindberg S. I, Svensson R (2012) Rösträtt till salu. Det nya hotet mot demokratin. Premiss förlag. Stockholm 17 Lindberg S. I, Svensson R (2012) Rösträtt till salu. Det nya hotet mot demokratin. Premiss förlag. Stockholm 17

18 Rökning, snusning, alkohol och narkotika Alla barn har rätt att skyddas mot olaglig användning av narkotika och andra droger (Barnkonventionen, artikel 33). Tobak All rökning är en riskfaktor och spelar stor roll för folkhälsan. Det finns en vetenskapligt belagd ökad risk för 58 olika sjukdomstillstånd som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och cancer samt kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Det går fortare och kräver färre cigaretter för att etablera ett nikotinberoende hos ungdomar än hos vuxna. När bruket väl är etablerat är det svårt att bryta. På kort sikt riskerar unga rökare att drabbas av exempelvis minskad lungfunktion, sämre kondition ökad astmaproblematik samt hosta och andnöd. Att röka vattenpipa orsakar samma sjukdomar och skapar även samma beroende som tobaksrök. Hos spädbarn som utsätts för passiv rökning ökar risken för plötslig spädbarnsdöd 18. De som röker dagligen upplever generellt en mindre god hälsa än andra. Det gäller ungdomar och vuxna, oavsett kön. Snus innehåller över giftiga ämnen varav 28 är cancerframkallande. Snusning ökar risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke. Användning av snus är framförallt en manlig vana. För ungdomar finns det en viss skillnad i hälsa mellan dem som snusar dagligen och de som inte gör det. Snusarna har en lägre andel som upplever god hälsa. Svenskfödda pojkar är gruppen som i förhållande till födelseland snusar dagligen i störst omfattning 19. Med utgångspunkt från Liv och hälsa ung undersökningen under perioden , visar utvecklingen en något ökad andel elever i skolår 9 i Karlskoga som röker och snusar dagligen. I elevhälsosamtalen som görs årligen med alla elever i klass 6, 8 samt 1 på gymnasiet ställs frågan om eleven vanor kring tobak, alkohol och narkotika. Elevhälsosamtalen för läsår 2012/2013 visar att 92 procent av tjejerna respektive 88 procent av killarna i skolår 8 aldrig röker. Vad gäller snusning är det 97 procent av tjejerna respektive 89 procent av killarna som aldrig snusar. 18 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 19 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 18

19 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 8, Karlskoga kommun. Alkohol Det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion bland ungdomar och en rad negativa psykologiska, sociala och fysiska hälsokonsekvenser, däribland tobaksbruk, drogmissbruk, skolproblem och oskyddat sex. En undersökning visar att det är fyra gånger större risk att de som börjar dricka alkohol vid 14 års ålder blir alkoholberoende i jämförelse med de som börjar dricka vid 20 års ålder. Med utgångspunkt från nationell statistik är det vanligare med riskabelt alkoholbruk bland ungdomar i åldern år som är födda i Sverige än för ungdomar som är födda utomlands 20. Senaste Liv och hälsa ung undersökningen 2011 visar på en positiv utveckling i Karlskoga där färre ungdomar i skolår 9 anger att de druckit alkohol under vårterminen. Trenden ser likadan ut för både killar och tjejer, men det är fler tjejer än killar som angett att de druckit alkohol. Likaså är det tjejerna som i högre grad anger att de har en hög alkoholkonsumtion. Trenden i Karlskoga följer den nationella trenden med fler ungdomar som avstår alkohol. Hög alkoholkonsumtion och berusningsdrickande är starkt åldersrelaterat och föregås ofta av rökning. I Karlskoga kommuns elevhälsosamtal för skolår 8 21 svarar större delen av eleverna att de inte dricker alkohol. Det är ett positivt resultat. I analysen av svaren bör elevhälsosamtalets genomförande beaktas då eleverna svarar på en enkät som sedan diskuteras med skolsköterska. Upplevelsen från skolsköterskorna som genomför enkäten är att ungdomarna svarar sanningsenligt. Samtalen innebär en viktig möjlighet att kunna förebygga ohälsa då åtgärder kan sättas in vid behov. I jämförelse med Liv och hälsa ung undersökningen svarar alla elever anonymt på en enkät utan efterföljande samtal. 20 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 21 För bokslutet har urvalet gjorts till skolår 8 i samtliga frågor. 19

20 85 procent av flickorna respektive 79 procent av pojkarna i skolår 8 angav i senaste elevhälsosamtalen att man aldrig dricker alkohol. Dessa siffror visar på ett omvänt resultat gentemot senaste årens resultat från Liv och hälsa ung i skolår 9 där fler pojkar anger att man inte druckit under vårterminen. Resultaten är dock inte jämförbara då det är olika mätmetoder och olika åldrar på eleverna. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 8, Karlskoga kommun. Narkotika Elevhälsosamtalen tar även upp frågor som om man provat narkotika samt hur man ställer sig om man blir erbjuden narkotika. Narkotiksbruk medför kraftigt ökade risker för skador både medicinskt och socialt. Skadorna kan uppkomma både akut och efter en tids användning. Nationell data visar att olika typer av psykiska besvär och sjukdomar är vanligare hos personer med skadligt bruk av narkotika. Det omvända syns också, det vill säga att ett mindre regelbundet bruk av narkotika leder till psykisk ohälsa i högre grad. Det finns även ett starkt samband mellan skadligt narkotikabruk och sociala problem som arbetslöshet, hemlöshet och kriminalitet 22. Ur ett länsperspektiv visar de senaste årens mätningar genom Liv och hälsa ung att majoriteten av ungdomarna inte har använt narkotika. Pojkar och gymnasieelever har enligt samma undersökningar brukat narkotika i större utsträckning än flickor, respektive elever i nian. Bland flickor som använt narkotika finns en klart lägre andel som uppger en god hälsa jämfört med dem som aldrig använt narkotika. Detsamma gäller för pojkarna även om mönstret inte är lika uttalat 23. Spice och cannabis är vanligast bland unga i Örebro län. Cannabis innehåller en högre halt THC idag än tidigare, vilket gör drogen starkare. Cannabis är skadligt för den växande hjärnan och påverkar inlärningsförmågan och organisationsförmåga. Spice är en syntetisk substans som ger ett 22 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 23 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 20

21 cannabisliknande rus. Då det finns många olika varianter av spice är det svårt att avgöra styrkan. Det gör att kroppens reaktion är svår att förutsäga. De unga droganvändarna i länet är från år gamla och upp till 25. Att spice inte är narkotikaklassat betyder inte att det är ofarligt. Spice är en drog som kan innehålla både bensin och lösningsmedel. Det är viktigt att stärka föräldrarna så att de har verktyg för att kunna ta samtal med sina ungdomar 24. Elevhälsosamtalen visar att ingen av flickorna i skolår 8 har provat narkotika i jämförelse med 2 procent av pojkarna. Vid frågan hur man ställer sig om man blir erbjuden narkotika svarar 98 procent av flickorna och 97 procent av pojkarna att de säger bestämt nej. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 8, Karlskoga kommun. 24 Nerikes Allehanda, 8 mars Spice och cannabis störst bland unga. Journalist: Helena Björk. 21

22 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Arbetet för en hållbar utveckling kan beskrivas som en process utan färdig lösning och som omfattar sociala/kulturella, ekologiska och ekonomiska aspekter. Helhetssyn, dialog och kritiskt tänkande är grunden. Brundtlandkommissionens ursprungliga definition av hållbar utveckling lyder: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Social hållbar utveckling kan förklaras som en utveckling där man tillgodoser människornas behov och välbefinnande och där samhället byggs på demokratiska värdegrunder. Inom den sociala hållbarheten är hälsa, delaktighet och trygghet i fokus. Genom att jobba med folkhälsomålen, göra hälsokonsekvensbedömningar och välfärdsbokslut kan den sociala dimensionen beaktas och utvecklas. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekologisk hållbarhet kan beskrivas som långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av 25. Under 2013 har ett stort antal aktiviteter, processer och projekt genomförts med utgångspunkt från urval ur Karlskogas folkhälsopolitiska plan 26 : Aktiviteterna är urval och exempel från Karlskogas arbete för en socialt hållbart Karlskoga. Detta är sammanställt i en matris nedan. Folkhälsopolitiska mål Familjestöd Aktivitet Kompetenta familjer - Lokalt arrangerade seminarier Kommentar - Resultat och slutförande av treårigt forskningsprojekt. - Samverkansvinster! 25 Sveriges kommuner och landsting (2013) Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. 26 Folkhälsopolitisk plan Folkhälsopolitisk plan är beslutad av kommunfullmäktige 29 januari 2013, 12 och gäller för perioden Ladda ner planen från: 22

23 Mål Aktivitet 2013 Kommentar Minskad psykisk ohälsa - Planering av dans- och hälsoprojektet Dansa Pausa Samverkan utifrån kostnadseffektiv metod för ökad psykiskhälsa Öka och stärka arbetet med barnkonventionen - Genomförande av kollegial granskning om barns trygga uppväxtvillkor Tredje granskningen sedan 2007 visar på en positiv utveckling av arbetet i Karlskoga Skola för trygghet och utveckling - Invigning av Möckelngymnasiet Positiv satsning för en attraktiv kommun Må bra Varje barn har rätt att överleva och utvecklas (Barnkonventionen, artikel 6). Upplevelsen av att må bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för den enskilde, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet, det vill säga jämlikhet i hälsa. I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om flickors/kvinnors och pojkars/mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. Med utgångspunkt från Liv och hälsa ung undersökningen för perioden , visar utvecklingen av Karlskogaungdomarnas egenupplevda hälsa på en förbättring över tid. Ur ett genusperspektiv så är detta ett viktigt nyckeltal och utvecklingsområde då pojkar i mycket högre grad anger att de mår bra i jämförelse med flickor. Elevhälsosamtalen för läsår 2012/2013 visar att de flesta barnen/ungdomarna anger att de mår bra. Det gäller både för skolår 4 och 8. I skolår 8 kan en liten skillnad ses att fler killar anger att de mår bra i förhållande till tjejer. Den skillnaden syns inte för skolår 4. 23

24 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Framtidstro Varje barn har rätt att överleva och utvecklas (Barnkonventionen, artikel 6). Att se positivt på framtiden är starkt kopplat till att uppleva en god hälsa. Mönstret är detsamma oavsett ålder och kön. För ungdomarna spelar föräldrars arbetssituation in. Av de ungdomar som har en eller ingen förälder i arbete är det få med ljus syn på framtiden. Utbildningsnivån har betydelse för framtidstron, ju högre utbildning, desto högre framtidstro 27. Karlskogas senaste resultat i Liv och hälsa ung (2011) visar upp en optimistisk syn, där över 80 procent av ungdomarna i skolår 9 ser ljust på framtiden. Utifrån ungdomarnas resultat finns en könsmässig skillnad, där män/pojkar har en något ljusare syn på framtiden. Flickorna har å andra sidan en positiv trend med ökad andel som ser mycket eller ganska ljust på framtiden. Elevhälsosamtalen visar på att nästan varje elev i skolår 4 och 8 ser positivt på framtiden. Svaren från elevhälsosamtalen visar på fler barn/unga som ser positivt på framtiden än vad som tidigare framkommit i Liv och hälsa ung undersökningen. Som poängterats tidigare i bokslutet är det olika metoder för genomförande av enkäter och olika åldrar, så jämförelsen ska tolkas med försiktighet. 27 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 24

25 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Elevhälsosamtalen tar även upp frågan om hur många av kommunens elever som känner sig glada. Resultaten samstämmer med andel barn och unga som har framtidstro. Nästan alla ungdomar i skolår 4 och 8 anger att de känner sig glada. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Familj och personligt stöd Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska för dem komma i främsta rummet (Barnkonventionen, artikel 18). 25

26 Majoriteten av barn och unga i Sverige uppger att de kommer bra överens med sina föräldrar och att de har lätt för att prata med dem om sina problem 28. Liv och hälsa ung undersökningarnas länsresultat visar på ett starkt samband mellan graden av tillit till sina föräldrar och upplevd hälsa. Det visar på att det är viktigt för ungdomar att kunna lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Det finns en skillnad i upplevd hälsa i relation till familjeförhållanden. Detta är särskilt tydligt bland flickor. De som bor med båda sina föräldrar anger i högre grad god hälsa än de som bor med bara en förälder. Lägst andel med god hälsa har gruppen som inte bor med någon förälder. Mönstret är likartat, men inte lika uttalat för pojkarna. Flickor och kvinnor har i allmänhet tillgång till personligt stöd i högre grad än pojkar och män. Ur hälsosynpunkt har avsaknad av stöd större betydelse för flickor och kvinnor. 29 Liv och hälsa ung enkäten (2011) undersöker hur många pojkar och flickor som kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Nio av tio ungdomar i Karlskoga (skolår 9) litar på sina föräldrar. Det gäller både tjejer och killar. I elevhälsoenkäten ställs frågan om Karlskogas elever trivs hemma och om de har någon vuxen som de kan prata med om viktiga saker. Resultatet visar att de flesta barnen/ungdomarna trivs hemma. Dessutom anger nästan alla killar att de har någon vuxen att prata med om viktiga saker i jämförelse med flickorna som har något lägre andelar. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. 28 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 29 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 26

27 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. I Karlskoga finns kompetenta föräldrar År 2013 genomfördes en undersökning i Karlskoga inom ramen för forskningsprojektet Kompetenta familjer som Karlskoga och Degerfors genomfört tillsammans med Örebro Universitet. Resultatet visar att 75 procent av papporna och 70 procent av mammorna upplever att de är kompetenta föräldrar. På frågan om de känner sig bekväma i sitt föräldraskap svarar 84 procent av mammorna och 86 procent av papporna att de känner sig bekväma i sitt föräldraskap. Enkäten frågar föräldrarna hur ofta barnet får positiv uppmärksamhet/uppskattning av föräldern. Mer än 8 av 10 anger att de visar sina barn positiv uppskattning varje dag eller flera dagar i veckan. Hur ofta får ditt barn positiv uppskattning/uppmärksamhet av dig? Källa: Föräldraenkät till föräldrar i Karlskoga med barn födda åren 1996, 1998, 2000 och Örebro Universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Genomfördes inom ramen för projektet Kompetenta familjer, våren

28 I december 2013 fick alla barnfamiljer med barn 0-18 år en Familjeguide hem i brevlådan. Familjeguiden visar upp ett smörgåsbord av verksamheter och arenor som finns för familjer i Karlskoga och Degerfors kommuner. Familjeguiden har även delats ut på öppna förskolor, vårdcentraler, biblioteket och på andra offentliga platser i Karlskoga 30. Sömn Barnet har rätt till lek, vila och fritid (Barnkonventionen, artikel 31). En god sömn har en stark koppling till att också uppleva en god hälsa. Framförallt visar sig sömnen ha stor betydelse för den psykiska hälsan. Det gäller både ungdomar och vuxna, oavsett kön. Sömn och sömnkvalitet varierar både beroende på kön och ålder enligt Liv och hälsa ung undersökningen. De senaste undersökningarna visar att killar på högstadiet och gymnasiet rapporterar genomgående en bättre sömn än tjejerna 31. Elevhälsosamtalet tar upp frågan om eleven sover bra om natten. Det är en högre andel barn i skolår 4 som tycker att det stämmer ganska bra eller mycket bra. Det gäller både tjejer och killar. Elevhälsosamtalens resultat visar inte på någon skillnad mellan pojkar och flickor vid senaste undersökningen. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. 30 Familjeguiden uppdateras regelbundet i webbversionen. Familjeguiden finns att ladda ner från 31 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 28

29 Fysisk aktivitet Barnet har rätt till lek, vila och fritid (Barnkonventionen, artikel 31). Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Detta gäller både killar och tjejer, oavsett kön. Bäst hälsa anger de som tränar regelbundet, därefter kommer de som tränar måttligt. Sämst hälsa uppger de som tränar lite eller inte alls 32. Forskning visar att fysisk aktivitet kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga och är därför en viktig skyddsfaktor 33. Andra studier 34 lyfter fram ytterligare skyddsfaktorer som är främjande för psykisk hälsa. Exempel på andra skyddsfaktorer för psykisk hälsa är förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna samt gruppaktiviteter. Gruppaktiviteter kan vara en värdefull insats vilket kan minska känsla av utanförskap. Möjligheten att få nya vänner kan också påverka intresse för regelbundet deltagande i fysisk aktivitet. På nationell nivå är andelen barn och unga som tränar regelbundet oförändrat de senaste tjugo åren. Nationell data visar att det är vanligare att killar tränar ofta, i jämförelse med tjejer. Stillasittande fritid är vanligast bland unga som är arbetslösa samt barn och unga med annat ursprungsland än Sverige. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn i ålder 5-17 år är fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen med en intensitet som är måttlig till hög. Fysisk aktivitet i form av idrott eller lek utvecklar förutom barns motorik och koordination även inlärning och koncentration. Detta är en viktig grund för att barnen ska uppnå goda resultat i skolan 35. I elevhälsoundersökningen tillfrågas elever om de deltar på idrottslektionerna samt om de idrottar och rör sig på sin fritid. Det är fler barn i skolår 4 som säger att de idrottar och rör sig på sin fritid i jämförelse med skolår 8. En markant skillnad syns också i deltagande på idrottslektionerna då 81 procent av tjejerna respektive 99 procent av tjejerna i åttan anger att de deltar på idrottslektionerna. 32 Lindén Boström M, Persson C (2012) Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 33 Larun L, Nordheim LV, Ekeland E, Hagen KB, Heian F. Exercise in prevention and treatment of anxiety and depression among children and young people.cochrane Database of Syst Rev Jago, R., Davis, L., McNeill, J., Sebire, S. J., Haase, A., Powell, J., & Cooper, A. R. (2011). Adolescent girls' and parents' views on recruiting and retaining girls into an after-school dance intervention: implications for extra-curricular physical activity provision. Int J Behav Nutr Phys Act, 8, 91. doi: [pii] 35 Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund 29

30 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. I kommun och landstingsdatabasen finns underlag för antal deltagartillfällen i idrottsföreningar fördelat på invånare. Där syns att det är större andel killar än tjejer som är aktiva i idrottsföreningar. Det är också en markant skillnad utifrån ålder där de yngre barnen är mer aktiva inom föreningsidrotten. 30

31 Kommunala basfakta Karlskoga Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-12 år Varav flickor Varav pojkar Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare år Varav flickor Varav pojkar Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare år Varav flickor Varav pojkar Matvanor Alla barn har rätt att överleva och att utvecklas (Barnkonventionen, artikel 6). Goda matvanor har stor betydelse för hur hälsan, kropp och intellekt utvecklas under barn och ungdomsåren 37. Det finns vissa skillnader i hälsa mellan dem som har goda matvanor och dem som inte har det. Bra matvanor innebär en något högre andel med bra hälsa 38. Enligt rapporten Barn och unga 2013 har andelen barn som äter grönsaker ofta ökat i Sverige. Dessutom syns en nationell trend med minskat intag av godis och läsk. Utifrån ett nationellt perspektiv är det ändå få ungdomar som når det rekommenderade intaget av frukt och grönsaker. Livsmedelsverket rekommenderar att barn från 10 år ska äta 500 gram grönsaker varje dag. Rapporten skriver vidare att flickor och unga kvinnor har bättre matvanor än pojkar och unga män 39. I elevhälsosamtalen ställs frågan om eleverna äter frukost hemma respektive lunch på skolan. Det är en större andel av barnen i skolår 4 än i skolår 8 som äter frukost respektive skollunch varje dag. 36 Källa: Kommun och landstingsdatabasen, 37 Statensfolkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) (2013) Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund Lindén Boström M, Persson C (2012). Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. 31

32 Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Källa: Elevhälsosamtal läsår 2012/2013, skolår 4 och 8, Karlskoga kommun. Förskola och skola Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen ska förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken (Barnkonventionen, artikel 28-29). God omsorg och utbildning har betydelse för folkhälsan. Förskolan och skolan, i vilken barn och unga tillbringar en stor del av sin tid, påverkar inte bara inlärningen utan har även effekter på upplevd livskvalitet. Betydelsen av god kvalitet i förskola och skola är med andra ord stor. Det finns ett klart samband mellan trivsel i skolan och hälsa. Ju högre grad av trivsel, desto bättre hälsa. Det gäller både killar och tjejer. Utbildningsnivå är en 32