Barnmorskorna om äldre kvinnors hälsa och sexualitet

Transkript

1 Barnmorskorna om äldre kvinnors hälsa och sexualitet

2 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller särskilda analyser. Publiceringen sker endast på nätet. I föreliggande rapport har följande medverkat, alla från Vårdförbundet: Kerstin Belfrage, förbundsombudsman, Gruppen för Yrke och villkor; Susanna Hammarberg, samordnare Gruppen för utredning; Ingridh Holmér, utredare, Gruppen för utredning; Carin Lyckéus, strateg i hälso- och sjukvårdsfrågor, Gruppen för utredning; Anette Richardsson, förbundsombudsman, Gruppen för Yrke och villkor samt i slutskedet Maria Carlson, utredare, Gruppen för utredning. VÅRDFÖRBUNDET RAPPORT NR 2004:5UR Susanna Hammarberg 2 Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn

3 Förord...4 Sammanfattning...5 Inledning...6 Arbete för bättre hälsa...7 Några definitioner...7 Folkhälsoarbete vad är det?...7 Förbättrad hälsa bland äldre...7 Att åldras...8 Kvinnors åldrande...9 Sexualiteten och åldrandet...9 Sexuell dysfunktion till följd av sjukdom och funktionshinder...11 Sexualitetens betydelse för livskvalitet...11 Sjukvården och bemötande...11 Barnmorskan...13 Barnmorskan i folkhälsoarbetet...15 Undersökningen...16 Enkätstudien...16 Bakgrundsfrågor...16 Utbildning och erfarenhet...16 Nuvarande arbetsområde...16 Åldersgruppering av patienter...16 Samarbete med andra yrkesgrupper...16 Instämmande- och påståendefrågor...17 Påståendefrågorna Vad anser du...19 Avslutande diskussion...21 Referenser...22 Bilaga 1 Enkätformulär Bilaga 2 Enkätsvar Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn 3

4 Förord Det finns stora möjligheter att bibehålla och förbättra äldres hälsa genom ett aktivt förebyggande arbete och genom tidiga insatser. I detta arbete har barnmorskan en kompetens, som kan användas för att möta flera av de stora hälsoproblemen bland äldre. Ändå saknas barnmorskan i dagens äldrevård. Trots att hon eller han har kompetens att ge reproduktiv omvårdnad och behandling till alla åldersgrupper, så erbjuder vården denna kompetens i huvudsak endast till personer som är under 50 år. Detta visas i den gjorda enkätstudien, som presenteras i rapporten. Barnmorskan arbetar förebyggande, men också med att behandla och identifiera problem. Det gäller bland annat inkontinens. Över personer, 80 år och äldre, lever idag med inkontinensproblem. Den enskilda individen har ofta både praktiska, sociala och psykologiska besvär till följd av detta. Vården lyckas idag endast identifiera ett fåtal av de äldre med inkontinens. Inte heller fungerar det förebyggande arbetet när det gäller dessa besvär. Även i detta har barnmorskan en viktig roll. Framfall och urinvägsinfektion, som också drabbar många äldre, är andra exempel där barnmorskan tillför viktig kompetens. Sexuell hälsa är ett område, där barnmorskan återfinns, men där vården i huvudsak ignorerat de äldre åldersgrupperna. Det är anmärkningsvärt att inte vården ägnat detta område större uppmärksamhet och inte heller belyst bemötande och vård ur ett köns- och åldersperspektiv i större utsträckning. Dagens kunskaper om effekter på sexuell funktion av olika sjukdomar är goda. Vården förmår dock inte att möta individens behov i detta avseende. Det gäller med största sannolikhet i särskild utsträckning äldre kvinnor. Inte heller förmår den enskilda att föra fram sina behov i tillräckligt stor utsträckning. Det är angeläget att öka kunskaperna i klinisk sexologi hos alla yrkesgrupper, men det är också angeläget att barnmorskans kompetens, som består i att se kvinnans hälsa utifrån hela livscykeln och sexualiteten utifrån individens relationer och inte bara från ett fysiologiskt perspektiv, tillförs äldrevården. Vårdförbundets studie visar att barnmorskor behövs i äldrevården. Utifrån den ohälsa och de behov som idag finns kan barnmorskor med sin kompetens förbättra hälsoläget för äldre. Den visar också att barnmorskorna själva ställer sig mycket positiva till att arbeta inom äldrevården. Eva Fernvall Förbundsordförande 4 Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn

5 Sammanfattning I syfte att belysa frågan om barnmorskornas syn och kompetens på äldre kvinnors sexualitet och hälsa har Vårdförbundet tillfrågat 300 barnmorskor om deras uppfattning och erfarenheter på området. Gruppen äldre är i rapporten definierad som personer över 60 år. Barnmorskor har en särskild kompetens när det gäller kvinnors hälsa, varför rapporten huvudsakligen fokuserar på kvinnor 60 år eller äldre. Under senare år har ett medvetet hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete utvecklas. Insatserna syftar till att stärka såväl den enskilda individen som att bidra till ett mera hållbart välfärdssamhälle. Studier som Folkhälsoinstitutet har genomfört visar att det i stor utsträckning går att förebygga sjukdom och påverka äldres psykiska och fysiska hälsa genom riktade insatser. Bibehållen hög fysisk, psykisk och social aktivitetsnivå är grundläggande faktorer för god hälsa och hög livskvalitet hos äldre. Hur sexualiteten påverkas under livets senare del, liksom dess betydelse för individens välbefinnande har tidigare inte uppmärksammats i någon större utsträckning. Studier visar att de allra flesta i gruppen äldre är sexuellt aktiva. Samtidigt finns undersökningar som pekar på brister inom sjukvården när det gäller dess möjlighet att tillgodose äldres behov av rådgivning och behandling kring sexualitet och samlevnad. Barnmorskor i Sverige arbetar inom ett mycket brett verksamhetsområde med fokus på kvinnors reproduktiva hälsa men har kunskap om gynekologisk vård för kvinnor i alla åldrar. Trots det finns idag flera områden där barnmorskornas kompetens inte används och deras kunskap kring äldre kvinnors sexualitet och hälsa är i många fall en outnyttjad resurs. Barnmorskorna arbetar hälsofrämjande, förebyggande och behandlande och utgår från ett livscykelsperspektiv med inriktning på att stärka det friska hos kvinnan. Undersökningen visar att barnmorskorna är positivt inställda till sitt eget yrkeskunnande, sin egen utveckling och till sitt verksamhetsområde. De ser möjligheter till utveckling både när det gäller yrket och när det gäller sin delaktighet i verksamheter som berör äldre kvinnor och äldre kvinnors sexualitet. Av undersökningen framgår att 40% av de tillfrågade anser att de i ganska hög grad/mycket hög grad har kunskaper om de förändringar som sker hos kvinnan efter klimakteriet. När det gäller kunskap om äldre kvinnors sexualitet svarar 14% att man har kunskap i ganska hög grad/mycket hög grad. De anser att rådgivning och behandling kring äldre kvinnors sexualitet är viktigt. Samtliga tillfrågade svarar att man bör beakta frågor om sexualiteten ur ett livscykelperspektiv. Nästan alla (99%) anser också att barnmorskorna bör ha en tydlig roll när det gäller äldre kvinnors hälsa, sexualitet och samliv. Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn 5

6 Inledning Barnmorskor är en yrkesgrupp med bred kunskap och med ett omfattande arbetsområde. Trots det kan vi se att barnmorskornas kompetens saknas inom flera områden idag. Det gäller särskilt barnmorskornas kompetens om kvinnors hälsa ur ett livscykelperspektiv som inte kommer äldre kvinnor tillgodo. Barnmorskornas särskilda kunskap i frågor som rör sexualitet och samlevnad, ett område som starkt är kopplat till individens hälsa och välbefinnande, kommer heller inte äldre kvinnor till del i tillräcklig utsträckning. Dessa frågor uppmärksammas sällan, trots att det handlar om många kvinnors hälsa. Det gäller de kvinnor som redan har kontakt med vården, men där man inte ser behovet av barnmorskans kompetens. Det gäller också alla kvinnor som inte har någon vårdkontakt, vars behov idag knappast är synliggjorda eller ens erkända. Vårdförbundet har tillfrågat ca 300 slumpvis utvalda medlemmar som är barnmorskor, om deras erfarenheter och uppfattningar i frågor som rör äldre kvinnor och deras hälsa och sexualitet. Syftet med undersökningen är att skapa en grund för en framtida diskussion om dessa gruppers behov av barnmorskans specifika yrkeskompetens. Vårdförbundet vill också aktualisera frågan såväl inom barnmorskekåren som i den allmänna debatten kring äldre kvinnors välbefinnande. 6 Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn

7 Arbete för bättre hälsa Några definitioner I fokus för rapporten står äldre kvinnors hälsa och välbefinnande och hur barnmorskornas kompetens skulle kunna ha en positiv påverkan på denna. Vad menar vi då med äldre? Gruppen äldre är långt ifrån någon enhetlig grupp. Begreppet är heller inte entydigt. Är det personernas kronologiska ålder som avses, deras funktionsförmåga eller hur en person känner sig? Och när räknas man som äldre? Eftersom ett syfte med undersökningen är att ta reda på barnmorskors erfarenhet att arbeta med kvinnor efter klimakteriet, har vi valt att definiera äldre som över 60 år. Samtidigt bör man vara medveten om att hälsoläget bland personer över 60 år vanligtvis visar större variationer mellan de olika individerna, än det gör bland människor under 60 år. Denna åldersgrupp är alltså mer heterogen än andra åldersgrupper. Det betyder bland annat att många över 60 år inte känner igen sig i beskrivningen av gruppens hälsoläge. Samtidigt finns det naturligtvis personer under 60 år som tycker att beskrivningen passar väl in på dem. Barnmorskor har särskild kompetens inom området för kvinnors hälsa. Därför är det kvinnor över 60 år som är fokus för rapporten. Samtidigt har de kunskaper i frågor som i hög grad även handlar om mäns hälsa, som exempelvis frågor som rör sexualitet och samlevnad, varför flera resonemang och slutsatser i rapporten torde vara tillämpliga även för män. Folkhälsoarbete vad är det? Folkhälsoarbete är ett befolkningsinriktat förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det förebyggande arbetet kan bedrivas som primärprevention, för att undvika sjukdom och skador, samt för att tidigt upptäcka sjukdomar och för att förhindra att en sjukdom återkommer eller förvärras. Folkhälsoarbetet är en angelägenhet för många samhällsektorer och olika yrkesgrupper, däribland Vårdförbundets medlemsgrupper sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Vissa former av folkhälsoarbete är sedan länge så etablerade att de ses som självklara. Det gäller framförallt barn- och mödrahälsovården. Inom dessa verksamhetsgrenar spelar sjuksköterskor och barnmorskor kanske den största rollen när det gäller direkta patientkontakter och kontinuitet. Likaså har det skadeförebyggande arbetet varit mycket framgångsrikt. Inom andra områden har de livsstilsfrågor som har stor betydelse för hälsan uppmärksammats. Dit hör t.ex. konsumtionen av tobak och alkohol, där en kombination av samhällspolitik och det direkta hälsoarbetet gett goda effekter. Även om mycket gjorts och en hel del arbete pågår, finns många områden som inte uppmärksammats tillräckligt. Att arbeta mera aktivt för att ta tillvara äldres egna resurser och möjligheter är ett sådant område. Förbättrad hälsa bland äldre Man måste vara öppen för och medveten om att människor oavsett ålder är olika. En vanlig föreställning om äldre människor är att de är en enhetlig grupp. Detta bottnar ofta i brist på kunskap. Åldrande är inte en sjukdom utan något normalt. Äldre personer bedömer också ofta sin hälsa mer positivt än man kanske förväntar sig. Åldrandet i sig innebär i stor utsträckning anpassningar till genomgripande förändringar. Det grundläggande för ett bra liv för äldre personer är dock i hög grad detsamma som för yngre: trygg ekonomi, god hälsa, bra socialt nätverk, meningsfull sysselsättning och att kunna bestämma över sitt liv. Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn 7

8 Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete har under senare år utvecklats på ett medvetet sätt både för att stärka individerna och bidra till ett hållbart välfärdssamhälle. Ett arbete med fokus på hälsan är lika viktigt när det gäller äldre människor som yngre. Statens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag kartlagt erfarenheter och möjligheter av folkhälsoarbete bland äldre. Den viktigaste slutsatsen av deras arbete är att det i stor utsträckning går att förebygga sjukdom och påverka äldres psykiska och fysiska hälsosituation genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Denna möjlighet är större än man tidigare trott. Grundläggande för hälsa och livskvalitet är att äldre bibehåller en hög fysisk, psykisk och social aktivitetsnivå. Självfallet är de hälsomässiga vinsterna det avgörande vid en medveten folkhälsosatsning även på äldre människor. Men vid sidan om detta tillkommer en inte obetydlig samhällsekonomisk aspekt. Eftersom andelen äldre personer i befolkningen ökar, ökar också betydelsen av bättre hälsa bland dem. Kan man således stärka hälsan för äldre och undvika sjukdom kan samhället göra betydande besparingar som kan användas för andra angelägna ändamål. När man börjar bli gammal är det viktigt att bevara och stärka det friska samt förebygga sjukdom och funktionshinder som kan påverka livskvaliteten i den närmaste framtiden. Insatserna bör syfta till att bevara hälsa, fördröja åldringsprocessen och minska risken för sjukdomar som är vanliga bland äldre. Åldrandet i sig innebär förändringar och försämringar av kroppen och kroppens funktioner, vilket gör äldre personer mer sårbara. När äldre drabbas av sjukdom är det angeläget att de får stöd och hjälp så fort som möjligt. Om inte, finns det stor risk för en bestående försämring av deras hälsa. Även om äldre oftare än yngre drabbas av sjukdomar av olika slag finns det mestadels samtidigt friskfaktorer som kan stärkas och som kan ge både en ökad hälsa och ett större välbefinnande. Det förebyggande arbetet måste därför bedrivas integrerat med den övriga hälso- och sjukvården för att det skall bli meningsfullt. Medellivslängden fortsätter att öka i Sverige och det finns flera tecken på en förbättrad hälsa framför allt bland äldre. Socialstyrelsen konstaterar i sin undersökning av äldres levnadsförhållanden , att den subjektiva hälsoupplevelsen i gruppen äldre (över 65 år) i stort sett är oförändrad år 2002 jämfört med 1988/89, möjligen något bättre. Uppgifter om långvarig sjukdom och nedsatt rörlighet visar inga större förändringar. Ett hälsoindex som Socialstyrelsen använder, visar en svag tendens till förbättrad hälsa. Samtidigt har de äldre blivit än äldre i genomsnitt, dvs. det finns fler personer som är över 80 år. Fram till 1988/89 ökade antalet äldre och andelen mycket gamla bland dem, därefter är det främst andelen mycket gamla som stegrats. Under kommande decennier sker ett inflöde av yngre pensionärer, vilket kommer att påverka hälsoutvecklingen bland personer över 65 år. När det gäller folkhälsa så beror de största förändringarna, enligt Folkhälsoinstitutet, på människors upplevelse av psykiskt välbefinnande. Men det är stort skillnad mellan hur olika åldersgrupper upplever sitt psykiska välbefinnande. Överlag är det människor i förvärvsarbetande åldrar som uppger sig må allt sämre. I åldersgruppen år har det psykiska välbefinnandet snarare förbättrats. Att åldras Åldersförändringar kan beskrivas på olika sätt. Vanligast är att man utgår från den kronologiska åldern som ju anger avstånd från födseln och som är lätt att mäta. Eftersom den kronologiska åldern inte säger någonting om individens funktionsförmåga, finns det en rad andra sätt att beskriva åldrande: 8 Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn

9 Den sociala åldern, beskriver funktionen inom de sociala systemen och hur dessa förändras. Vi definierar människor som exempelvis barn, vuxna eller pensionärer, beroende på vilken roll de har i samhället. Den psykologiska åldern anger hur en person kan anpassa sig till krav från omgivningen. Intelligens och personlighet spelar roll för hur den psykologiska åldern upplevs. Den biologiska åldern beskriver funktionsförmågan. Den kan vara lätt att bestämma för olika organ, men svårare att ange för en individ som helhet. Åldersförändringar inträder långsamt och fortskrider successivt under hela livstiden. I allmänhet uppfattar vi åldrandet som linjärt mot tiden, dvs. att det sker i ungefär samma takt hela tiden. Man kan också tänka sig att åldrandet under vissa perioder accelererar. Ett exempel är kvinnans menopaus. Kvinnans kropp genomgår då under en 5-10-årsperiod stora förändringar. Efter menopaus skulle åldrandeprocessen tidsmässigt sakta ned igen. Kroppens olika funktioner påverkas av åldrandet. Hjärnans normala åldrande medför ofta endast en lätt minnespåverkan men en tämligen starkt nedsatt psykomotorisk förmåga, vilket bl.a. innebär att reaktionstiden ökar. Det autonoma nervsystemet förändras, vilket kan medföra försämrad blodtrycksreglering och nedsatt temperaturreglering. Synen och hörseln försämras i allmänhet. Bristande balans är vanligt och många får en försämrad sömn. Åldersförändringar i hjärta och kärl gör att den maximala fysiska arbetsförmågan minskar. Hudens åldrande ger oss de mest karakteristiska åldersförändringarna som gör att vi ser äldre ut. En förändrad kroppssammansättning åtföljer åldrandet med mindre andel muskulatur och mer fett. Det finns många teorier om varför vi åldras, men ingen kan helt förklara åldrandet. Kvinnors åldrande Kvinnor och män går till viss del igenom olika faser i åldrandet, eftersom deras kroppar har olikheter. En del av kvinnors åldrande hänger exempelvis samman med förändringar i deras reproduktiva förmåga. Äggstockarna åldras och producerar allt mindre östrogen. Menopaus, d v s upphörande av menstruationer, inträffar. Bland svenska kvinnor inträffar detta vanligtvis omkring års ålder. Perioden omedelbart före och omkring ett år efter menopausen kallas för klimakteriet. Det är då vanligt med olika symptom som störningar i det autonoma nervsystemet (värmevallningar, hjärtklappningar), psykogena förändringar (huvudvärk, sömnstörningar) samt metabola förändringar (benskörhet, hudatrofi). Den minskade östrogenproduktionen sätts i samband med ökad risk för en rad sjukdomar och problem som exempelvis inkontinens, sjukdomar i hjärt-kärlsystemet och osteoporosfrakturer. Sexualiteten och åldrandet Åldrandet påverkar livet på flera olika sätt. En del som fått relativt liten uppmärksamhet är hur sensualiteten och sexualiteten påverkas under livets senare del, liksom sexualitetens betydelse för individens välbefinnande i högre åldrar. Äldres sexualitet har länge varit ett tabubelagt område och fördomarna har varit många. Flera av dem lever fortfarande kvar trots att det idag för de flesta är en självklarhet att de sexuella behoven och den sexuella förmågan sträcker sig över hela det vuxna livet. Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn 9

10 Fortfarande ser många människor, och inte minst de äldre själva, åldrandet som förknippat med avtagande sexuell lust. Man tror att den sexuella förmågan och sexualiteten närmast upphör någon gång i årsåldern. Sexualiteten är dock i hög grad en fråga om samspel där sociala, kulturella, psykologiska och fysiologiska faktorer spelar in som en integrerad del av personligheten hos varje människa. Sexuell hälsa är en grundläggande rättighet, liksom rätten till all hälsa. Deklaration om sexuella rättigheter Sexuella rättigheter är grundläggande och universella mänskliga rättigheter. Antagen i Hong Kong vid den 14:e Världskongressen i Sexologi, 26 augusti 1999 av WAS, World Association for Sexology Sexualitet är en integrerad del av personligheten hos varje människa. Dess fulla utveckling är beroende av tillfredsställandet av grundläggande mänskliga behov såsom önskan om intimitet, känslomässigt uttryck, njutning, ömhet och kärlek. Sexualiteten är konstruerad genom samverkan mellan individen och sociala strukturer. Full utveckling av sexualiteten är nödvändig för individuellt, mellanmänskligt och socialt välbefinnande. Sexuella rättigheter är universella mänskliga rättigheter grundade på alla människors nedärvda frihet, värdighet och jämlikhet. Eftersom hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet, så måste sexuell hälsa vara en grundläggande mänsklig rätighet. I syfte att tillförsäkra människor och samhällsutvecklingen av hälsosam sexualitet, måste följande sexuella rättigheter erkännas, stödjas, respekteras och försvaras av alla samhällen med alla medel. Sexuell hälsa är resultatet av en omgivning som erkänner, respekterar och tillämpar dessa rättigheter. Rätten till sexuell frihet. Sexuell frihet innefattar möjligheten för individen att tutrycka sin fulla sexuella potential. Det utesluter emellertid alltid och i varje situation av livet alla former av sexuellt tvång, utnyttjande och övergrepp. Rätten till sexuell självständighet, sexuell integritet och skydd för den sexuella kroppen. Denna rättighet innefattar möjligheten att göra självständiga beslut om sitt eget sexuella liv i överensstämmelse med den egna personliga och sociala etiken. Det innefattar kontroll och njutning av våra egna kroppar fria från tortyr, stympning och våld av alla slag. Rätten till sexuellt privatliv. Detta innefattar rätten till individuella beslut och intima beteenden så länge som de inte inkräktar på andras sexuella rättigheter. Rätten till sexuell jämlikhet. Detta innebär frihet från all form av diskriminering oavsett kön, könsroll, sexuell orientering, ålder, ras, socialgrupp, religion eller fysisk och känslomässig oförmåga. Rätten till sexuell njutning. Sexuell njutning, inklusive autoerotik, är en källa till fysiskt, psykiskt, intellektuellt och andligt välbefinnande. Rätten till känslomässiga sexuella uttryck. Sexuella uttryck är mer än erotisk njutning och sexuella aktiviteter. Människor har rätt att uttrycka sin sexualitet genom kommunikation, beröring, känslomässiga uttryck och kärlek. Rätten till att fritt välja sexuella förbindelser. Det innebär möjligheten att gifta sig eller låta bli, att skilja sig och att etablera andra typer av ansvarsfulla sexuella förbindelser. Rätten att göra fria och ansvarsfulla val vid reproduktion. Detta innefattar rätten att välja att ha barn eller inte, antal och mellanrum mellan dem, och rätten till full tillgång till fertilitetsreglering. Rätten till sexuell information grundad på vetenskapliga data. Denna rättighet syftar på att sexualinformationen bör grunda sig på avslöjande och fortfarande vetenskapligt etisk forskning och spridas på lämpliga sätt till alla sociala nivåer. Rätten till omfattande sexualundervisning. Detta är en livslång process från födelsen genom livscykeln och bör involvera alla sociala institutioner. Rätten till sexuell hälsovård. Sexuell hälsovård bör finnas tillgänglig för att förebygga och behandla alla sexuella svårigheter, problem och rubbningar. 10 Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn

11 Att bli äldre innebär för många en rad positiva dimensioner. Många får mer tid för sig själva och sin partner och stressen minskar. De flesta upplever också tiden efter pension - eringen som något positivt. De första 15 åren efter pensioneringen är en ålder med lägre grad av emotionella problem än vid någon annan period i livet. De flesta är väldigt aktiva i föreningsliv, hobbies och andra fritidsaktiviteter. På den negativa sidan finns olika förluster som kan inträffa under senare delen av livet och som ofta påverkar sexualiteten negativt: däribland förlusten av livspartner och vänner. Likaså ökar risken för olika sjukdomar och i samband med detta ökar läkemedelsförbrukningen. Attityden till sexualiteten förändras med nya generationer. Individen tar med sig sina sexuella vanor genom livet. Man kan därför förvänta sig att kommande generationer äldre som varit sexuellt aktiva som unga, kommer att ta med sig sina vanor även i äldre år. Det finns studier som visar att kvinnors sexuella aktivitet är beroende av vilken partner man lever tillsammans med. Kvinnor med yngre partner har en högre sexuell aktivitet än kvinnor med äldre partner. När partnern dör upphör i regel den äldre kvinnans sexuella aktivitet. De sexuella funktionerna påverkas av anatomiska och fysiologiska åldersförändringar. Frekvensen av sexuella problem ökar med stigande ålder, både för kvinnor och för män, men är oftare relaterade till samtidiga somatiska eller psykiatriska sjukdomar än till ålder. Vaginala problem som torrhet, smärta vid samlag och flytningar förekommer hos två av tre kvinnor vid 75-års ålder. Av detta följer att kroppens svar på sexuell stimuli avtar med åren, vilket i sig inte är något hinder för sexuell aktivitet. Östrogenpreparat kan delvis reducera effekterna av åldersförändringar i könsorganen hos kvinnor. Sexuell dysfunktion till följd av sjukdom och funktionshinder Sjukdom och funktionshinder kan påverka sexualiteten negativt. Sjukdomar som kan ge sexuell dysfunktion är exempelvis diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Urininkontinens är ett problem som har missgynnsam inverkan på kvinnor på flera sätt, bl.a. sexualitet och samliv. Trots att inkontinens i de flesta fall kan såväl förebyggas som behandlas uppfattas problematiken ofta fortfarande som en del i kvinnans naturiga åldrande. Diabetes och prostatasjukdomar har en negativ påverkan på erektionsförmågan hos män. Demens som påverkar minne, språk, orienteringsförmåga och personlighet, kan också ha inverkan på sexualiteten. Vissa läkemedel kan också ha en negativ inverkan på sexualiteten. Äldre personer har ofta en högre förbrukning av läkemedel än andra. De är också mer känsliga för biverkningar, vilket kan påverka både den sexuella förmågan och lusten. Sexualitetens betydelse för livskvalitet Sexuell hälsa är en basal mänsklig rättighet. Trots det finns fortfarande relativt få studier som behandlar äldres sexualitet och dess betydelse för livskvaliteten. Några av de studier som genomförts visar dock att tillfredsställande sexuella relationer hos äldre är en positiv indikator för ett långt liv. Sjukvården och bemötande Idag finns relativt goda kunskaper om hur sjukdomar, mediciner och behandlingar kan påverka den sexuella upplevelsen och funktionen hos en människa. Däremot vet vi mindre om hur vården bemöter människor med sexuell dysfunktion, framför allt kvinnor. Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn 11

12 Utredningen Jämställd vård olika vård på lika villkor (1996:133) genomförde en enkätstudie till landets rehabiliteringskliniker för att få en uppfattning om hur vården såg på sin egen insats när det gällde att uppmärksamma och behandla sexuell funktionsnedsättning. Utredningen menar att det är personalens egna värderingar och erfarenheter som avgör bemötandet. Utbildningen i sexologi för sjukvårdspersonal var obetydlig eller bristfällig. Från tillgängliga data, verkade det också som att mäns sexuella problem oftare uppmärksammades, då männen antogs uppleva sexuell problematik som mer bekymmersamt. Av Folkhälsoinstitutets rapport Om sexuallivet i Sverige 1996, framkommer att trots att sexuella problem är vanligare än de flesta folksjukdomarna, har få sökt hjälp. Bland de experter man vänder sig till, är den vanligaste gruppen läkare inom den somatiska vården. Kvinnor mellan 18 och 24 år och män mellan 66 och 74 år är de som oftast söker hjälp. Folkhälsoinstitutets slutsats är att den stora andelen svenska kvinnor och män med sexuell tillfredsställelse och sexuella problem pekar på behovet av resurser för sexologiskt omhändertagande och behandling, liksom på nödvändigheten av utbildning i sexologi för de olika yrkesgrupperna inom vården. 12 Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn

13 Barnmorskan Barnmorskor i Sverige arbetar för kvinnors reproduktiva hälsa inom ett mycket brett verksamhetsområde. De har kunskaper inom sitt specialområde obstetrisk och gynekologisk vård som gäller kvinnor i alla åldrar. Barnmorska är ett yrke som är reglerat genom legitimationsbestämmelser. För att få legitimation som barnmorska ska man ha genomgått en 60 poäng lång utbildning till barnmorska. Som behörighet gäller då att man ska ha legitimation som sjuksköterska och i allmänhet viss yrkeserfarenhet. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1995:5) 1 omfattar barnmorskans specialområde förebyggande verksamhet/reproduktiv hälsa ur ett livscykelperspektiv. Barnmorskan kan genom sin utbildning sägas vara fokuserad på det friska/normala hos kvinnan under hela hennes livscykel. Hon har också kunskaper om vissa sjukdomar som kvinnor kan få men är i första hand inriktad på att bevara och skapa goda förutsättningar för det friska och hälsan. Vid gynekologisk sjukdom förmedlar barnmorskan kontakt med andra specialister. Karaktäristiskt för professionen är också en yrkesetisk hållning med förmåga att etiskt värdera frågeställningar för såväl kvinnor som män i relation till sexualitet, perinatalperiod samt kring kvinnors hälsoproblem. Dagens utbildning till barnmorska omfattar tre års sjuksköterskeutbildning samt ytterligare 18 månaders barnmorskeutbildning. Tyngdpunkten i utbildningen behandlar graviditet och förlossning. En stor del av utbildningen är också förlagd till klinisk verksamhet, huvudsakligen på förlossningsavdelning/motsvarande. Samtliga utbildningar 2 innehåller även kurser i kvinno- och mödrahälsovård/hälsoupplysning, folkhälsa och kunskaper i rådgivning rörande normala förändringar i kvinnans endokrinologi under livscykeln, möjliga substitutionsmetoder under kvinnans övergångsålder, liksom stöd och kunskapsspridning om sex- och samlevnadsfrågor. I samtliga litteraturlistor ingår litteratur i sexologi, öppenvårdsgynekologi och i flera fall också litteratur om exempelvis urininkontinens m.m. Dessa kurser utgör dock kortare moment i utbildningarna. Enligt uppgift från Socialstyrelsen var antalet legitimerade barnmorskor Vid samma tidpunkt var legitimerade barnmorskor medlemmar i Vårdförbundet. 1 Socialstyrelsen har påbörjat arbete med att se över kompetensbeskrivning för yrkesgrupper med skyddad yrkestitel. 2 De kursplaner som studerats är aktuella kursplaner för utbildningar vid följande universitet/högskolor: Lunds universitet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Skövde, Högskolan i Borås Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn 13

14 Ur Socialstyrelsens allmänna råd Legitimerad barnmorska Yrkes-/specialområde och funktioner Barnmorskans specialområde obestrisk och gynekologisk vård omfattar förebyggande verksamhet/reproduktiv hälsa i ett livscykelperspektiv För blivande och nyblivna föräldrar samt nyfödda barn För kvinnor i olika åldrar, bl.a. i samband med gynekologisk hälsokontroll, familjeplanering och klimakterierådgivning För ungdomar med bl.a. utåtriktad hälsoupplysning Förlossningsvård För blivande och nyblivna föräldrar samt nyfödda barn på förlossningsavdelningen eller i hemmet Eftervård För nyblivna föräldrar samt nyfödda barn under barnsängstiden på BB-avdelningen eller i hemmet Gynekologisk vård För kvinnor i olika åldrar med gynekologiska sjukdomar och problem vilka undersöks och behandlas inom öppen eller sluten vård. Hälso- och sjukvårdslagen och åliggandelagen styr barnmorskans arbete. Med utgångspunkt i dessa lagar måste en barnmorska inom obstetrisk och gynekologisk vård kunna med ett etiskt förhållningssätt och i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet inom specialområdet Ta initiativ till och vidta åtgärder om syftar till att främja hälsan och förebygga uppkomsten av sjukdomar Ansvara för patienternas omvårdnad Ansvara för vissa undersökningar, behandlingar och förlossning av enskilda kvinnor samt medverka vid läkares undersökningar och behandlingar Informera, undervisa, och handleda enskilda och grupper Följa, utnyttja och medverka i forsknings- och utvecklingsarbete samt ta initiativ till och leda utvecklingsarbete Leda, planera och utveckla arbetet inom sitt arbetslag samt samarbeta med företrädare för andra yrken. Barnmorskan måste i yrkesutövningen följa och kunna tillämpa de författningar, föreskrifter och andra regler som gäller inomspecialområdet. 14 Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn

15 Barnmorskan i folkhälsoarbetet Barnmorskan medverkar i folkhälsoarbetet genom att exempelvis delta i informations- och undervisningsverksamhet som är riktade till olika grupper. Hon samverkar också med andra yrkes- och intressegrupper för att öka kunskaperna i samhället kring sex och samlevnad och föräldraskap. Inom det förebyggande arbetet, har barnmorskan ett särskilt ansvar för att ta initiativ till och utföra åtgärder som främjar den reproduktiva hälsan i ett livscykelperspektiv och som förebygger sjukdomar inom specialområdet. Barnmorskan har bland annat kunskap om kvinnofrågor, samlevnadsfrågor och reproduktiv hälsa. I sitt arbete möter många barnmorskor människor i olika livssituationer. I de flesta verksamhetsgrenar som barnmorskor är verksamma inom, möter hon människor med olika bakgrunder och i olika situationer. Genom en helhetssyn på kvinnans hälsa ur ett livscykelperspektiv, utgår barnmorskan från den livssituation som kvinnan eller mannen befinner sig i. Frågor som gäller såväl livsstil som relationer ingår i barnmorskans område. Barnmorskan har också fördjupade kunskaper i sexualitet och samlevnadsfrågor, vilka hon kan använda såväl individuellt som i samhället. Utöver detta har barnmorskan kompetens att se sambanden mellan ett gynekologiskt ingrepp/tillstånd eller sjukdom och sexualitet. Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn 15

16 Undersökningen Enkätstudien Enkäten handlade i huvudsak om i vilken utsträckning barnmorskorna har kunskap om äldre kvinnors hälsa inklusive sex och samlevnad samt erfarenhet från att arbeta med äldre kvinnor (60 år och äldre). Enkäten omfattade ett antal instämmande- och påståendefrågor om hälsoarbete, information och rådgivning, som alla fick svara på oavsett vilka åldersgrupper man arbetade med. Undersökningen genomfördes i form av en postal enkät som skickades ut under maj och juni Enkäten skickades ut till ett slumpvis urval, där ca 5% (300) av de barnmorskor som är medlemmar i Vårdförbundet tillfrågades. 76% svarade på enkäten. Nedan redovisas resultaten från enkätundersökningen. Procentsatserna som redovisas avser de valida värdena d v s procent exklusive bortfall. Bakgrundsfrågor Majoriteten, 68%, av de barnmorskor som besvarat enkäten är 40 år eller äldre. 10% är över 60 år. De flesta, 90%, arbetar inom landsting eller region, 5% är privat anställda och 4% är anställda inom kommun. På frågan om sysselsättningsgrad svarade 54%, att de arbetar heltid. Utbildning och erfarenhet 18% svarade att de hade en fördjupad utbildning och erfarenhet om hälsofrågor för kvinnor i övergångsåldern och senare. 14%, svarade att de hade en fördjupad utbildning och erfarenhet om äldre kvinnors sex- och samlevnadsvanor. Nuvarande arbetsområde På frågan om nuvarande arbetsområde kunde man fylla i flera kryss, vilket innebär att en del svarat att de arbetar inom flera arbetsområden. 85% svarar att man arbetar inom BB/förlossningsvård och mödrahälsovård/barnmorskemottagning. 11%, respektive 10%, svarar att man arbetar inom gynekologisk hälsokontroll respektive gynekologisk mottagning. De som svarade Annat (totalt 20%) uppgav abortmottagning, akutmottagning, ambulans, skolhälsovård, åldringsvård och ultraljud. Även olika mottagningar såsom ungdomsmottagning, klimakteriemottagning, sex- och samlevnadsmottagning och STDmottagning förekom som alternativ. Åldersgruppering av patienter 14% uppgav att de arbetade med flera olika åldersgrupper. Majoriteten, 80%, arbetade med patienter under 50 år. Endast ett fåtal (6 barnmorskor) angav att man arbetar med patienter mellan år. Som yrkesverksamheten är utformad i dagens läge tycks undersökningens resultat motsvara den verkliga fördelningen. Samarbete med andra yrkesgrupper På frågan om Vilka yrkesgrupper samarbetar du med, fanns det möjlighet att ange flera alternativ. Resultatet visar att de flesta har ett naturligt samarbete med andra barnmorskor, läkare, och undersköterskor/sjukvårdsbiträden. Det gäller även sjukgymnaster, sjuksköterskor, distriktsköterskor och biomedicinska analytiker. När det däremot gällde samarbete med yrkesgrupper som finns inom verksamhetsområden som berör äldre, visade undersökningen att mellan 94% 98% inte har något samarbete med yrkes- 16 Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn

17 grupperna inom vare sig kommunal äldrevård, landstingsdriven primärvård för äldre eller yrkesgrupper inom någon annan vård för äldre. Instämmande- och påståendefrågor Enkäten innehöll ett antal instämmande- och påståendefrågor som man fick gradera genom att kryssa i ett av de olika alternativen. Nedan redovisas de viktigaste resultaten av instämmandefrågorna. Jag har kunskap om de förändringar som sker hos kvinnan i samband med klimakteriet Undersökningen visade att 55% anser sig ha kunskaper i ganska hög grad/mycket hög grad. F11 Jag har kunskap om de förändringar som sker hos kvinnan i samband med klimakteriet (% av svarande) Nej, inte alls Ja, i viss grad Ja, i ganska hög grad Ja, i mycket hög grad Källa: Vårdförbundet Jag har kunskap om de förändringar som sker hos kvinnan efter klimakteriet Undersökningen visade att 40% anser sig ha kunskaper inom området i ganska hög grad/mycket hög grad. F12 Jag har kunskap om de förändringar som sker hos kvinnan efter klimakteriet (% av svarande) Nej, inte alls Ja, i viss grad Ja, i ganska hög grad Ja, i mycket hög grad Källa: Vårdförbundet Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn 17

18 37% svarade att de inte har någon erfarenhet av att ge information/rådgivning om de förändringar som sker hos kvinnan i samband med klimakteriet. 46% svarade att de heller inte hade någon erfarenhet av att ge information och rådgivning om de förändringar som sker hos kvinnan efter klimakteriet. När det gällde kunskap om äldre kvinnors sexualitet svarade 14% att man hade kunskap i ganska hög grad/mycket hög grad. 22% svarade dock att man inte alls hade någon kunskap. F11 Jag har kunskap om de förändringar som sker hos kvinnan i samband med klimakteriet (% av svarande) Nej, inte alls Ja, i viss grad Ja, i ganska hög grad Ja, i mycket hög grad Ingen uppfattning Ej svar mm Källa: Vårdförbundet Jag har erfarenhet av att ge information/rådgivning om äldre kvinnors sexualitet Undersökningen visade att 34% anser sig ha kunskaper inom området i viss grad. 7% i ganska hög grad/mycket hög grad. 59% svarade nej inte alls. En naturlig orsak till att så många inte har någon erfarenhet inom området kan vara att de flesta (80%), arbetar med patienter upp till 50 år och därmed inte kommer i kontakt med så många äldre patienter. F16 Jag har erfarenhet av att ge information/rådgivning om äldre kvinnors sexualitet (% av svarande) Nej, inte alls Ja, i viss grad Ja, i ganska hög grad Ja, i mycket hög grad Källa: Vårdförbundet 18 Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn

19 Inställningen till frågan om anser du att barnmorskans kompetens behövs inom samtliga vårdområden som riktar sig till äldre kvinnor, visade på en stor positiv majoritet. 72% svarade i ganska hög grad/mycket hög grad. Endast 3% svarade nej, inte alls F17 Anser du att barnmorskans kompetens behövs inom samtliga vårdområden som riktar sig till äldre kvinnor (% av svarande) Nej, inte alls Ja, i viss grad Ja, i ganska hög grad Ja, i mycket hög grad Källa: Vårdförbundet Likaså ansåg man det viktigt att i hälso- och sjukvårdsarbetet uppmärksamma äldre kvinnors behov och problem vid sex och samlevnad. 90% svarade i ganska hög grad/mycket hög grad. Ingen svarade nej på den frågan. Påståendefrågorna Vad anser du 100% av de svarande tyckte att vikten av att lyfta fram äldre kvinnors behov och problem kopplat till sexualitet och samlevnad stämde helt (78%) eller delvis (22%) F19 Det är viktigt att i hälsoarbetet lyfta fram äldre kvinnors behov och problem kopplat till sexualitet och samlevnad (% av svarande) 0 Stämmer delvis Stämmer helt Källa: Vårdförbundet Att ge information och rådgivning till äldre kvinnor om åtgärder för att kunna behålla ett bra sexualliv, ansåg man också vara en viktig fråga. 17 % svarade stämmer delvis. 83% svarade stämmer helt. Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn 19

20 Samtliga barnmorskor ansåg att man bör beakta frågor om sexualiteten ur ett livscykelperspektiv. Ingen av de som besvarade enkäten svarade nej på den frågan. F23 Barnmorskor bör beakta frågor om sexualiteten i ett livscykelperspektiv (% av svarande) Stämmer delvis Stämmer helt Källa: Vårdförbundet Påståendet att man bör utarbeta riktlinjer för hjälp och stöd till äldre kvinnor om sexualitet och samlevnad utifrån ett hälsoperspektiv, tyckte 83% stämmer helt. 16% svarade stämmer delvis. Endast 1%, tyckte att påståendet inte stämde alls. De flesta av barnmorskorna som besvarade enkäten ansåg sig ha kunskaper som borde komma andra yrkesgrupper, som arbetar med äldre kvinnor i olika sammanhang tillgodo. Stämmer helt, tyckte 61%, stämmer delvis, 39%. Nästan alla (99%) ansåg att Barnmorskor har en viktig roll när det gäller äldre kvinnors sexualitet och samliv. Likaså ansåg samtliga att Sexualiteten spelar en väsentlig roll för individens välbefinnande även vid hög ålder. 75% tyckte att påståendet stämde helt, 25% tyckte att det stämde delvis. Samtliga svarade även instämmande på påståendet om att Sexualitetens roll för äldres välbefinnande förbises idag. F26 Sexualitetens roll för äldres välbefinnande förbises idag (% av svarande) Stämmer delvis Stämmer helt Källa: Vårdförbundet 20 Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn

21 Avslutande diskussion De positiva trenderna inom folkhälsan under senare år har framför allt gällt den äldre befolkningen. Det finns flera tecken som visar att hälsoläget har förbättrats. Ett exempel är att medellivslängden fortsätter att öka. Samtidigt vet vi att andelen äldre i befolkningen kommer att växa under kommande decennier. Mot bakgrund av detta är äldres hälsa och välbefinnande av stor såväl allmänpolitisk som socialpolitisk betydelse. Tillsammans med förändrade attityder hos nya generationer äldre kommer den positiva hälsoutvecklingen och den framtida demografiska strukturen att ställa förändrade krav på hälso- och sjukvården. I det hänseendet är sexualitet och sensualitet friskfaktorer som bör bejakas och som kan ge positiva effekter på hälsan ur ett brett perspektiv. Förändrade levnadsmönster och attityder hos nya generationer äldre för med sig frågor och aspekter kring åldrandet som tidigare inte uppmärksammats i samma utsträckning. Sexualitet och samlevnad under ålderdomen är exempel på en sådan fråga. Studier på området visar att många personer i gruppen äldre är sexuellt aktiva. Behovet av rådgivning och stöd kring äldre personers sexualitet förväntas därför att öka. Samtidigt pekar studier på att hälso- och sjukvården i dag brister när det gäller möjlighet att möta behov av insatser i tillräcklig omfattning. Rådgivning och behandling kring sexualitet och samlevnad behövs både i samband med åldersförändringar och vid sjukdom eller funktionshinder som kan påverka sexualiteten negativt. Ett exempel på ett sådant område är såväl förebyggande som vårdande insatser vid inkontinens. Hur vården skall kunna tillgodose rådande och framtida behov kring äldre kvinnors sexualitet och hälsa är därför en adekvat fråga. Barnmorskorna är en yrkesgrupp med bred kunskap och som har kompetens om gynekologisk vård för kvinnor i alla åldrar. Genom sin utbildning har barnmorskorna fokus på det friska hos kvinnan under hela livscykeln. Trots det arbetar de flesta barnmorskorna idag huvudsakligen med kvinnors reproduktiva hälsa. Kompetensen kring äldre kvinnors sexualitet och hälsa är en outnyttjad resurs. Barnmorskorna arbetar hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. De kan också förmedla kontakt med andra specialister. Barnmorskorna torde därför kunna utgöra en värdefull resurs när det gäller vårdens möjligheter att tillgodose eftersatta behov kring äldre kvinnors sexualitet och hälsa. Undersökningen visar också att barnmorskorna är positiva till att utveckla sin delaktighet kring äldre kvinnors sexualitet och hälsa. Av svaren framgår att närmare hälften av de tillfrågade anser att de har kunskaper om de förändringar som sker hos kvinnan efter klimakteriet i ganska hög grad/mycket hög grad. När det gäller kunskap om äldre kvinnors sexualitet har de flesta barnmorskor någon form av kunskap. 14% att man har kunskap i ganska hög grad/mycket hög grad. Samtidigt svarar 22% att man inte har någon kunskap alls, vilket kan bero på att endast ett fåtal barnmorskor arbetar inom området idag. Undersökningen visar ändå att barnmorskorna anser att rådgivning och behandling kring äldre kvinnors sexualitet är ett viktigt område. Nästan alla (99%) anser också att barnmorskorna bör ha en tydlig roll när det gäller äldre kvinnors hälsa, sexualitet och samliv. Resultatet visar en yrkesgrupp med ett brett kunnande och som är beredd att utveckla nuvarande arbetsområde och möta nya utmaningar. Det finns därför anledning att lyfta diskussionen om barnmorskornas framtida roll när det gäller såväl förebyggande och hälsofrämjande som vårdande insatser för äldre kvinnor. Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn 21

22 Vård på rätt nivå, Vårdförbundet (1997) Referenser Gerontologi Åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv, Natur och Kultur (2000) Birgit Dagmar Johansen, Kärlek har ingen ålder, Liber (1999) Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1995:5) P.O. Lundberg (red), Sexologi, Almqvist och Wigzell (1994) Birgitta Hulter, Kön och sexualitet, Skolhälsovård, nr 2/ I livets tjänst, Om barnmorskans ideologi och yrke, Vårdförbundet Sex i Sverige, om sexuallivet i Sverige, Folkhälsoinstitutet Jämställd vård olika vård på lika villkor, SOU 1996:133 Äldres levnadsförhållanden , Hälsa, funktionsförmåga och vård- och omsorgsmönster, Socialstyrelsen (2004) Folkhälsa och sociala förhållanden, Lägesrapport 2003, Socialstyrelsen (2004) Birgitta Hulter, Sesam AB, Hemsida Kursplaner för barnmorskeutbildning vid: Lunds universitet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Skövde, Högskolan i Borås 22 Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn

23 Bilaga 1 Enkät till barnmorskor om äldre kvinnors hälsa inklusive sex och samlevnad Bakgrundsfrågor 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder Nuvarande arbetsgivare Landsting/Region Kommun Privat Annan, ange. 4. Sysselsättningsgrad Heltid Deltid Utbildning/Erfarenhet 5. Har du fördjupad utbildning/erfarenhet om hälsofrågor för kvinnor i övergångsåldern och senare? Ja Nej 6. Har du fördjupad utbildning och/eller erfarenhet om äldre kvinnors sex- och samlevnadsvanor, utöver din barnmorskeutbildning? Ja Nej 7. Nuvarande arbetsområde BB/Förlossningsvård Ungdomsmottagning Mödrahälsovård/Barnmorskemottagning Gynekologisk mottagning Klimakteriemottagning Sex- och Samlevnadsmottagning STD-mottagning Vårdavdelning Gynekologisk Hälsokontroll Annat, ange. 8. Vilken åldersgrupp tillhör de flesta av dina patienter? Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn 23

24 9. Vilka yrkesgrupper samarbetar du med? Barnmorskor Sjuksköterskor Distriktsköterskor Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Psykologer Läkare Biomedicinska analytiker/cytodiagnostiker Undersköterskor/sjukvårdsbiträden Annan, ange. 10. Samarbetar du med yrkesgrupper inom följande verksamhetsområden? (Flera kryss möjliga) Kommunal äldrevård Annan vård för äldre Landstingsdriven primärvård för äldre Instämmer du i följande påståenden! 11. Jag har kunskap om de förändringar som sker hos kvinnan i samband med klimakteriet Ja, i mycket hög grad 12. Jag har kunskap om de förändringar som sker hos kvinnan efter klimakteriet Ja, i mycket hög grad 13. Jag har erfarenhet av att ge information/rådgivning om de förändringar som sker hos kvinnan i samband med klimakteriet Ja, i mycket hög grad 14. Jag har erfarenhet av att ge information/rådgivning om de förändringar som sker hos kvinnan efter klimakteriet Ja, i mycket hög grad 15. Jag har kunskap om äldre kvinnors sexualitet Ja, i mycket hög grad 16. Jag har erfarenhet av att ge information/rådgivning om äldre kvinnors sexualitet Ja, i mycket hög grad 24 Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn

25 17. Anser du att barnmorskans kompetens behövs inom samtliga vårdområden som riktar sig till äldre kvinnor? Ja, i mycket hög grad 18. Anser du att det är viktigt att i hälso- och sjukvårdsarbetet uppmärksamma äldre kvinnors behov och problem vid sex och samlevnad? Ja, i mycket hög grad Vad anser du om följande påståenden? 19. Det är viktigt att i hälsoarbetet lyfta fram äldre kvinnors behov och problem kopplat till sexualitet och samlevnad 20. Det är viktigt att ge information och rådgivning till äldre kvinnor om åtgärder för att kunna behålla ett bra sexualliv 21. Man bör utarbeta riktlinjer för hjälp och stöd till äldre kvinnor om sexualitet och samlevnad utifrån ett hälsoperspektiv 22. Barnmorskor har kunskap som bör komma andra yrkesgrupper tillgodo, som arbetar med äldre kvinnor i olika sammanhang 23. Barnmorskor bör beakta frågor om sexualiteten i ett livscykelperspektiv 24. Barnmorskor har en viktig roll när det gäller äldre kvinnors sexualitet och samliv 25. Sexualiteten spelar en väsentlig roll för individens välbefinnande även vid hög ålder Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn 25

26 26. Sexualitetens roll för äldres välbefinnande förbises idag 27. Övriga synpunkter som inte framkommit i enkäten Tack för din medverkan! 26 Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn

27 Bilaga 2 Enkätsvar Barnmorskor om äldre kvinnors hälsa inklusive sex och samlevnad Bakgrundsfrågor 1. Kön Kvinna Man 100 % 0 % 2. Ålder % 22 % 32,2 % % 9,8 % 3. Nuvarande arbetsgivare Landsting/Region Kommun Privat 90 % 5,2 % 4,3 % Landsting/Region, Kommun och Privat 0,5 % 4. Sysselsättningsgrad Heltid Deltid 54 % 46 % Utbildning/Erfarenhet 5. Har du fördjupad utbildning/erfarenhet om hälsofrågor för kvinnor i övergångsåldern och senare? Ja Nej 18,4 % 81,6 % 6. Har du fördjupad utbildning och/eller erfarenhet om äldre kvinnors sex- och samlevnadsvanor, utöver din barnmorskeutbildning? Ja Nej 13,6 % 81,6 % 7. Nuvarande arbetsområde 3 BB/Förlossningsvård Mödrahälsovård/Barnmorskemottagning 52,8 % 32,2 % Ungdomsmottagning Gynekologisk mottagning 8,9 % 10,3 % Klimakteriemottagning Sex- och Samlevnadsmottagning 2,8 % 1,9 % STD-mottagning Gynekologisk Hälsokontroll 1,4 % 11,2 % Vårdavdelning Annat 4 8,4 % 19,6 % 3 Möjlighet att lämna svar på ett eller flera arbetsområden. 4 Abortmottagning, akutmottagning, ambulans, familjecentral, ultraljud, åldringsvård, skolhälsovård, administration m.m. Äldre kvinnors hälsa och sexualitet barnmorskornas syn 27