Inrätta profilboenden för äldre i Linköpings kommun, svar på motion (MP)
|
|
- Oskar Ivarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (10) T47TOmsorgskontoret Dnr ÄN Susanna Lundstedt Dnr KS Äldrenämnden Inrätta profilboenden för äldre i Linköpings kommun, svar på motion (MP) 47T47TOMSORGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till Äldrenämndens beslut: 1. Motionen tillstyrks enligt omsorgskontorets förslag Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Motionen tillstyrks enligt omsorgskontorets förslag Förslag till Kommunfullmäktiges beslut: 1. Motionen som avser att testa konceptet med profilboende genom att nyinrätta vårdboenden med den profil som äldre efterfrågar bifalls. 2. Äldrenämnden ges i uppdrag att inrätta lämplig typ av profilboende. 3. Ställningstagande till upphandlingsform av profilboende överlåts till äldrenämnden. SAMMANFATTNING Nils Hillerbrand (MP) föreslår i en motion att kommunen ska testa konceptet med profilboende genom att inrätta hela eller delar av nyinrättade vårdboenden, i kommunal regi, med olika profilerade inriktningar som äldre efterfrågar. För att kartlägga förutsättningarna för att inrätta profilboende har omsorgskontoret genomfört en första utredning. Underlaget har hämtats från aktuell forskning och erfarenheter från Solna kommun. Synpunkter har även inhämtats från intresseorganisationer samt från Socialkontoret. Begreppet profilboende används för att beskriva äldre boende med olika inriktningar. Det går att urskilja tre olika typer av profilboende: Utifrån intressen tex musik, konst mm Utifrån olika diagnoskriterier Utifrån olika målgrupper tex kultur och språk Ska syftet vara en ökad valfrihet för den enskilde, där den enskilde vid beslut om särskilt boende ska kunna välja boende med önskad profil, så förutsätter det en överkapacitet med ett antal lediga platser. Syftet med profilboende kan också vara ett
2 2 (10) sätt att öka kvalitén och erbjuda de boende mer av en guldkant i form av olika profiler. Förutom syftet med att inrätta profilboende bör man också ta ställning till vilken typ av profilboende man efterfrågar. De typer som är belysta i den här utredningen är profilboende utifrån intresseområde och profilboende utifrån målgrupp. Det finns många goda erfarenheter av profilboende med kulturell och språklig inriktning. En förutsättning inför ett arbete med att inrätta språkliga och kulturella profilboenden är en noggrann behovsinventering som grundas i de målgrupper är tänkta kunder i boendet. Linköping kan vara i storlek för att det ska vara intressant att göra en sådan invertering. Detta bör i så fall ske som en förlängning av genomförd utredning. Profiler utifrån olika intresseområden tex konst, musik kan vara ett sätt att öka kvalitén i boendet. Det handlar då mer om att ge de boende en guldkant i form av olika profiler i boendet. Utöver de positiva konsekvenser profilboende kan ha för den enskilde brukaren bör också beaktas att det kan upplevas positivt i rekryteringen av personal. Att vid rekryteringen ta hänsyn till andra kvalifikationer utöver kunskap och erfarenhet inom omvårdnad kan upplevas som stimulerande för personalen. Det kan erbjuda medarbetaren andra utvecklingsmöjligheter och göra yrket mer attraktivt. Vi står inför stort rekryteringsbehov och det är därför värt att beakta den aspekten av profilboende. Inrättande av profilboende kan även öppna möjligheten att anställa andra yrkeskategorier inom äldreomsorgen som ett komplement till omvårdnadspersonalen. Utifrån genomförd utredning föreslås att ytterligare utreda möjligheten att inrätta profilboende med inriktning mot olika intresseområden. Syftet bör då vara att genomföra upphandling utifrån andra kriterier och med ett ökat fokus på kvalitet. Utifrån ett delvis förändrat synsätt på upphandling som beskrivs i samverkansprogrammet Höjda ambitioner för Linköping är en tänkbar väg att inrätta profilboende med syfte att öka kvalitén. Förslagsvis ska detta gälla boende i såväl privat som kommunal regi. Beslutsunderlag: Klicka här för att ange text.
3 3 (10) BAKGRUND inkommer Miljöpartiet Nils Hillerbrand med en motion gällande inrättande av profilboende för äldre i Linköpings kommun. Kommunfullmäktige föreslås enligt motionen att besluta om att testa konceptet med profilboende, genom att inrätta boenden med olika profileringar i kommunal regi. För att kartlägga förutsättningarna för att inrätta profilboende har omsorgskontoret genomfört en första utredning. Underlaget har hämtats från aktuell forskning och erfarenheter från Solna kommun. Synpunkter har även inhämtats från intresseorganisationer samt från socialförvaltningen. UTREDNING Målgruppen Äldre är den grupp som haft den största förbättringen av hälsan under de senaste decennierna. Prognosen för 2030 är att 7,7 procent av befolkningen kommer att vara över 80 år. Äldre är ingen homogen grupp, att vara 68 år eller 92 påverkar behov och önskemål. Äldre lever under olika förhållanden och kan ha helt skilda villkor. Äldre har olika värderingar och olika livsstilar. Äldre vistas mer i bostaden och i området där de bor och värderar generellt boendet högre än yngre personer. Det är en stor utmaning att erbjuda de äldre ett boende och en boendemiljö som äldre trivs med och som också möter de äldre behov och förutsättningar. De flesta äldre vill bo kar i sina egna hem så länge som möjligt. När det egna hemmet inte längre har de förutsättningar som krävs är alternativet att flytta till någon form av äldreboende som erbjuder trygghet, omsorg och vård. Utmaningen för samhället är att hantera den här övergången utifrån äldres olika önskemål och behov. ( Äldres boende idag och i framtiden, underlag till diskussion om ett boendepolitiskt program för PRO, mars 2013 ) I Linköpings kommun finns idag ca personer i åldern år och ca 6005 personer i åldern år. År 2033 kommer motsvarande siffror enligt prognosen att vara personer i åldern år och 9724 personer i ålder år. Det finns idag 1289 platser i vårdbostad fördelat på 7 olika utförare. Utöver detta finns det 740 platser i servicehus. De boende i servicehus har biståndsbeslut om särskilt boende men får sina insatser i form av beslut om hemtjänst som utförs inom valfrihetssystemet. Begreppet profilboende Begreppet profilboende används för att beskriva äldreboende med olika inriktningar. Det finns ingen tydlig definition av begreppet och det används på delvis skilda sätt i olika sammanhang. Utifrån den omvärldsbevakning som är gjord i samband med den här utredningen kan man urskilja tre olika typer av profilboende: Profilboende utifrån intresseområden tex mat, musik, konst mm Profilboende olika diagnoskriterier Profilboende utifrån olika målgrupper tex kultur och språk
4 4 (10) Utöver detta så har man i de flesta kommuner inriktningar på boende utifrån olika behov hos målgruppen ett exempel kan vara boende för yngre personer med demenssjukdom. I det här sammanhanget räknas dock inte det som ett profilboende. Utredningen kommer fortsättningsvis att belysa två olika typer av profilboende. Profilboende utifrån intresseområden samt profilboende utifrån målgrupp. Vidare i utredningen kommer inte profiler kring olika diagnoskriterier att tas upp ytterligare. Profil utifrån intresseområden Profilboende utifrån intresseområden är ett sätt att inrätta boende med särskild tyngdpunkt på något område tex mat, konst eller musik. Profilen ska vara den del som ger en extra guldkant på boendet. Profilen ska också genomsyra det övriga omvårdnadsarbetet. I ett boende med inriktning mot mat och dryck ska till exempel särskild uppmärksamhet läggas vid matsituationen, måltidsmljön, samtal kring mattraditioner osv. Här kan listan göras lång och tanken är att det ska bli tydligt att tex maten och samtal kring mat kan bli ett sätt att förhöja vardagen som helhet. På samma sätt kan man använda konsten i ett boende med konst som profil. Solna har kommit långt i sitt arbete med profilboende utifrån intresseområden och vid studiebesök i Solna beskriver de sitt arbete. Vi besökte även att av kommunens boende och fick möta verksamhetschef och profilansvarig. De beskrev hur de konkret arbetar utifrån profilen mat och dryck. Profilerna i Solna är: Konst hantverk Litteratur film - teater Mat dryck Sång musik Natur trädgård Djur Informationsteknik 2009 genomförde Solna en stor upphandling av 7 boenden. I samband med detta kom tankarna kring att inrätta profilboenden som ett sätt att mäta utifrån kvalité i samband med upphandlingen. Syftet var att öka kvalitén i boendena och att profilen skulle utgöra en guldkant även om det tydligt framgår i förfrågningsunderlaget att profilen ska genomsyra all omsorg på boendet. Anbudsgivaren fick själv presentera på vilket sätt man skulle arbeta med sin profil. Utifrån den upphandling som genomfördes 2009 där profilboenden inrättades så har idag Solnas samtliga 9 boende profiler. Solna har 605 vårdplatser inkl de som är anslutna enligt lagen om valfrihet. Boendena har platser för somatiskt sjuka, demenssjukdom samt korttidsplatser. På boendet ska profilen vara tydlig och det ska finnas en profilledare som arbetar med att implementera profilen på ett adekvat sätt. Inrättandet av profilboende har medfört att man rekryterat nya professioner vilket man har kunnat se ger ett mervärde för verksamheten. I samband med rekrytering av omsorgspersonal används profilen och kompetens inom det området som meriterande. På sikt hoppas man på att kunna göra arbetet mer attraktivt genom att även betona annan kompetens och lämna utrymme för det i det dagliga arbetet.
5 5 (10) Uppföljningen av verksamheten sker årligen och utifrån de aktiviteter som anbudsgivaren angett i sitt uppdrag att denne ska göra. På en del av boendena har det varit vissa svårigheter med att komma igång effektivt med sin profil. Avtalen är skrivna på 3 gånger 3 år därmed ges utföraren tid att etablera sin profil. Beställaren har regelbundna träffar med profilledarna utöver övriga verksamhetträffar. Beställaren har även bidragit med olika inspirationstillfällen. Den enskilde har vid begäran om särskilt boende möjlighet att ange önskemål om placering utifrån till exempel en särskild profil. I det sammanhanget har dock profilen inte fått någon stor genomslagskraft utan det är den geografiska placeringen som är avgörande för valet av vårdboende. Ett undantag är profilen kring konst där man har kunnat se att det skett visst byte för att hamna på den profil man efterfrågar. Solna har även boende som är godkända enligt Lagen om valfrihet. Det är då enskilda verksamheter som inte ligger inom Solna kommun. De har ansökt och blivit auktoriserade enligt valfrihetssystemet. Exempel på boende är Persiskt boende, Katolskt boende och boende för finsktalande. Till dessa boende ansöker den enskilde specifikt och de kan då i allmänhet inte tänka sig att komma till något annat boende istället. Det pågår ett arbete i Solna med att utreda möjligheten till att inrätta profilboende utifrån olika diagnosgrupper tex för personer med Parkinson eller Huntington. Upphandlingen sker utifrån kvalitetsaspekter och inte kopplat till pris. I samband med att anbudet inkommer sker en intervju av anbudsgivaren där förutom tjänstemän politiker och äldreorganisationer deltar. Det finns tydliga kriterier som betygssätt på ett strukturerat sätt. Det har inte varit några överklagningar i samband med upphandling i Solna utifrån det här arbetssättet. Biståndshandläggarens har inte påverkats av inrättandet av profilboende. Biståndsbeslutet omfattar beslut om särskilt boende, den enskilde kan ange önskemål om boende men placering sker utifrån behov och ledig plats. Därefter kan den enskilde välja att ställa sig i kö för byte av boende. I Solna fattar biståndshandläggaren beslut om insatser i särskilt boende enligt modellen Äldres behov i centrum ( ÄBIC ). En första uppföljning av beslutet sker av biståndshandläggaren tre månader efter flytt till särskilt boende. Profil utifrån kultur och språk Profilboende utifrån kultur eller språk inrättas utifrån olika målgruppers särskilda behov, vanligtvis då man ansett att språket och kulturen har varit avgörande för att erbjuda god omsorg. Personalen rekryteras då utifrån språklig kompetens och utifrån tillhörighet till en viss kultur. Boendet genomsyras av den kultur eller språkliga inriktning som boendet har. Samtliga som bor på boendet har samma bakgrund vad avser kultur och språk. Generellt finns det inte så mycket forskning kring profilboende men det finns ett flertal artiklar och pågående forskning och då främst kring profilboende med inriktning kring kultur och språk. Det är framför allt boende med finsktalande inriktning som har utvärderats och där är resultaten och beskrivningen ofta mycket positiv.
6 6 (10) Forskaren Enami ( Att vara äldre invandrade Enami Azita, 2011 ) menar att det krävs kunskap och förståelse för invandrares livssituation och perspektiv på livet för att på bästa sätt kunna stödja och möta dessa personer i vården. Hon anser att det innebär problem att vara äldre och invandrare när man kommer i kontakt med den svenska vården, eftersom den är uppbyggd utifrån västerländska ideal och därför inte tillgodoser andras grupper behov och förväntningar. När man intervjuat äldre personer med invandrarbakgrund har det framkommit att anledningar till sjukdomar och ohälsa ofta förklaras utifrån sådant dessa personer har upplevt av invandring. Till exempel tas isolering upp som orsak till att man drabbas av sjukdom. Även inom miljön på äldreboenden kan isolering och utanförskap vara ett problem. I möte med forskaren Eleonor Antelius den 20 februari 2015 beskriver hon sina erfarenheter och tankar kring profilboenden. Eleonor Antelius och hennes doktorander genomför forskning som rör etnokulturell mångfald och demenssjukdom. Bland annat har de bedrivit forskningsprojekt på olika profilboenden i och omkring Stockholm. I det arbetet belyser man flera aspekter med profilboende. Forskningen befinner sig just nu i resultat och analysfasen och det finns därför hitintills få publikationer av den forskning som pågår. Det som beskrivs här är därmed Eleonors tankar och erfarenheter generellt utifrån tidigare forskning och utifrån vad som hittills framkommit i de egna studierna. Dock finns det redan nu att tillgå en generell artikel kring etnisk minoritet och demenssjukdom "Dementia care for people from ethnic minorities: a Nordic perspective" publicerad i International Journal of Geriatric Psychiatry 30(2), , författad av bl.a. Eleonor och övriga forskare i nätverket Nordic Research Network on ethnicity and the dementias. Likaså kommer artikeln Frankly none of us know what dementia is. Dementia caregiving among Iranian immigrants living in Sweden samt Ethnocultural contextualization of dementia care: cross-cultural perceptions on the notion of self att publiceras inom kort i en special issue som behandlar ämnet etnokulturell kontextualisering av demensvård (i vetenskapliga tidsskriften Care Managemnet Journals, special numret är i press). Eleonor beskriver en komplex bild av profilboende och belyser en del av de svårigheter som det kan innebära att kategorisera människor och deras behov. Att inrätta profilboende kopplat till en viss kultur kan vara svårt eftersom kultur är ett komplext begrepp och det är inte säkert att gemensam kulturell bakgrund för människor samman. En svårighet är bl.a. tanken om att kultur är något vi bevarar, som är beständigt, men som i verkligheten hela tiden befinner sig i förändring. Ett tydligt exempel kan vara generationsskillnader. På ett boende där de boende och personalen har samma kulturella bakgrund kan generationsskillnaden ändå medföra att de inte har förståelse för varandras värderingar och synsätt. Vid rekrytering av personal till profilboende finns ibland en övertro på att gemensam bakgrund och språklig kompetens medför en god omvårdnad. Det finns flera exempel på att det krävs en omvårdnadsutbildning för att kunna förstå och bemöta de äldre på ett bra sätt. Kunskap inom omvårdnad kan göra att det mellanmänskliga blir överordnat gemensamt språk och kultur. Det finns kulturella skillnader vad gäller värderingar och synsätt på ålderdomen. Exempel som Eleonor ger utifrån sin pågående forskning är att personer med arabisk
7 7 (10) och Iransk bakgrund fortfarande kan känna ett stort motstånd i att lämna sina gamla på ett boende. Idealet att vårda sina gamla hemma är fortfarande starkt men Eleonors forskning visar också att befintliga profilboenden har haft en viktig funktion i att göra det lättare för anhöriga att ta det steget. Eleonor vill ändock poängtera att gemensamt språk naturligtvis medför att enkla missförstånd kan undvikas och att den enskilde upplever en trygghet i att vara förstådd på sitt eget språk. Likaså ska inte tryggheten i att känna sig hemma underskattas. Vad detta hemma är, är dock inte alltid så lätt att definiera utifrån några (generella) kulturella aspekter. Vid inrättandet av profilboende påtalar Eleonor därför vikten av att behovet påtalas av målgruppen. Det är svårt att ovanifrån inrätta ett boende utifrån ett tänkt behov då det kräver mycket kunskap och förståelse för vad som efterfrågas för att boendet ska bli attraktivt. Och att man inte tänker sig en målgrupp som inte egentligen själva definierar sig som en grupp. Socialstyrelsen (äldreomsorg för finsktalande i Sverige, Kerstin Wigzell, ) har enligt regeringens uppdrag kartlagt och redovisat exempel på hur olika kommuner organiserar och genomför äldreomsorg för finsktalande. Syftet med uppdraget är att Socialstyrelsen ska ta fram goda exempel och ge förslag på hur vården och omsorgen kan organiseras. Brukarintervjuerna visar att många av dem som tar del av finskspråkig äldreomsorg värdesätter den högt. Några anger att finskspråkig äldreomsorg varit avgörande för att de ska acceptera stödinsatser. I ett par fall framkommer också att finskspråkig äldreomsorg har fungerat som ett fullgott alternativ till att återvända till Finland. Anhörigintervjuerna beskriver att finskspråkig äldreomsorg ofta spelar en avgörande roll för anhöriga. Medan en väl fungerande äldreomsorg ofta förmår avlasta anhöriga, gör den inte självklart det för anhöriga till äldre finländare. Pressen på dessa anhöriga kvarstår många gånger fram till dess de vet att den närstående har möjligheten att göra sig förstådd och kan ge uttryck för sin vilja. Personer med ett annat modersmål än svenska tappar ofta det svenska språket vid demenssjukdom. Samma sak gäller också vid andra sjukdomar som t.ex. stroke. Det gör att förutsättningarna att få äldreomsorg snabbt och oväntat kan förändras. En annan konsekvens är att den äldre också kan förlora förmågan att kommunicera med sina barn som inte självklart kan finska. En demenssjuk äldre finländare riskerar att hamna i en dubbelt utsatt situation i ordinärt eller särskilt boende om insatserna inte ges av finskspråkig personal. Därför behöver demenssjuka äldre finländare ägnas speciell uppmärksamhet av landsting och kommuner. Finskspråkig personal som arbetar med äldre finländare har i flera fall uppgivit att de trivs bra. Arbetet med äldre finländare kan alltså utgöra en speciell och meningsfull nisch som ger finsktalande personal ett mervärde i deras arbete. Samtidigt undviks ohållbara arbetssituationer för övriga personal där svårigheten att kommunicera hindrar det samspel mellan brukare och personal som behövs för att bedriva bra äldreomsorg. Insikten är en viktig del i diskussionen om framtidens personalförsörjning.
8 8 (10) Dialog med intresseorganisationer Vid möte med intresseorganisationerna framkommer att man anser att profilering av boendena är bra för att skapa en känsla av samhörighet och gemenskap utifrån intresse och behov. Man uttalar dock en farhåga i att svårigheter kan finnas vad det gäller den egentliga valmöjligheten när behovet uppkommer ganska snabbt och man då är hänvisad till de platser som finns lediga. Man anser det mycket viktigt att befintliga boenden tar tillvara den enskildes behov, önskemål och intressen för att skapa delaktighet och självbestämmande. Det bör vara möjligt att utöva individuella intressen oavsett införande av profilboende. Det är betydelsefullt med aktiviteter t.ex. kultur alla veckans dagar. Det geografiska läget, dvs. bo i den stadsdel som man gjort tidigare, bedöms av de tillfrågade i pensionärsorganisationerna alltid vara viktigast och därmed viktigare är profilen på boendet. Man föreslår kommunen att starta försöksverksamhet med profilboende i centrala Linköping för att kunna testa och utvärdera. Pensionärsorganisationerna föreslår kommun att fortsatt utreda: Vilka grupper som har intresse/behov av profilerade boenden? Tillgång till HBTQ boende kan vara aktuellt. Tillgång till boende med språkkompetens, kultur/religion inriktning etc. Man anser att kommunen bör ha dialog med muslimska föreningen, ortodoxa församlingen etc. Behovet av andra typer av boenden inte enbart särskilt boende/äldreboende som t.ex. trygghetsboende. Man anser att valmöjligheter behöver öka. Dialog med socialkontoret I dagsläget finns ingen tydlig efterfrågan hos de sökande om särskilda profiler. Flertalet av de sökande till särskilt boende anger önskemål om boende. Den faktor som anses vara den huvudsakliga vid önskemål om boende är det geografiska läget på boendet. Socialkontoret framför svårigheten med att införa en valfrihet utifrån olika profiler då det ställer krav på att det alltid finns ett antal lediga platser att välja mellan. Konkurrensutsättningsplan I motionen anges att profilboende ska inrättas i kommunal regi. Vid ställningstagande till hur upphandling ska ske är utgångspunkten konkurrensutsättningsplanen. Konkurrensutsättningsplanen som äldrenämnden beslutat om säger att upphandling i konkurrens kompletteras med verksamhetsuppdrag. Beslut om upphandling i konkurrens eller verksamhetsuppdrag prövas vid varje enskilt upphandlingstillfälle med utgångspunkt från fem kriterier:
9 9 (10) - Verksamhetens och målgruppens känslighet inför förändringar - Behovet av kompetens hos utföraren inom alla verksamhetsområden - Möjlighet till samverkan och synergi mellan verksamheter - Geografisk spridning av de ej upphandlade boendena - Möjligheten att ge kontinuitet till framgångsexempel ÅTGÄRDSFÖRSLAG Inför inrättandet av profilboende bör man tagit ställning till syftet med att inrätta profiler. Ska syftet vara en ökad valfrihet för den enskilde, där den enskilde vid beslut om särskilt boende ska kunna välja boende med önskad profil, så förutsätter det en överkapacitet med ett antal lediga platser. Syftet med profilboende kan också vara ett sätt att erbjuda en annan kvalitén utifrån efterfrågade profiler. Profilerna utgör då mer av en guldkant för de boende. Förutom syftet med att inrätta profilboende bör man också ta ställning till vilken typ av profilboende man efterfrågar. De typer som är belysta i den här utredningen är profilboende utifrån intresseområde och profilboende utifrån målgrupp. Enligt motionen ska profilboendet inrättas i kommunal regi. I genomförd utredning har utgångspunkten varit att äldrenämndens konkurrensutsättningsplan. Utifrån den plan som är antagen bedöms det inte finnas skäl att göra bedömningen att profilboende endast ska inrättas i kommunal regi. Vid beslut om inrättande av profilboende bör profil vara en del i samtliga upphandlingar. De äldre upplevelse av trygghet i boendet och att de bor geografiskt på den plats de önskar är troligen överordnat en specifik profil på boendet. I upplevelsen av trygghet ingår dock att bli förstådd och där spelar språket och kulturen en stor roll. Det finns också många goda erfarenheter av boende med kulturell och språklig inriktning. Det bör dock finnas möjlighet att utforma omsorgen på ett sätt att den enskilde upplever sig vara förstådd utifrån språk och kultur även utan inrättande av profilboende. Vid ett inrättande av profilboende utifrån olika målgrupper tex personer med olika språk och kulturer bör det noggrant grundas i de målgrupper man tänker sig för att vara säker på att uppdelningen stämmer överens med vad som efterfrågas. Linköping kan vara i storlek för att det ska vara intressant att göra en sådan invertering. Detta bör i så fall ske som en förlängning av genomförd utredning. Den typen av uppdelning utifrån olika målgrupper kan också ge signaler om att man grupperar människor och det bör man vara uppmärksam på i planeringen av den typen av profilboende. Profiler utifrån olika intresseområden tex mat, konst, musik kan vara ett sätt att erbjuda ytterligare kvalitén i boendet. Det kan erbjuda de boende en extra dimension i boendet och bidra till en mer meningsfull vardag. Det kan också bidra till ökad kreativitet hos utförarna och ge andra möjligheter att utforma förfrågningsunderlagen. Bedömningen utifrån genomförd utredning är att det är av
10 10 (10) intresse att ytterligare se på möjligheterna att införa boenden med profil utifrån olika intresseområden. Utöver de positiva konsekvenser profilboende kan ha för den enskilde brukaren bör också beaktas att det kan upplevas positivt i rekryteringen av personal. Att vid rekryteringen ta hänsyn till andra kvalifikationer utöver kunskap och erfarenhet inom omvårdnad kan upplevas som stimulerande för personalen. Det kan erbjuda medarbetaren andra utvecklingsmöjligheter och göra yrket mer attraktivt. Vi står inför stort rekryteringsbehov och det är därför värt att beakta den aspekten av profilboende. Inrättande av profilboende kan även öppna möjligheten att anställa andra yrkeskategorier inom äldreomsorgen som ett komplement till omvårdnadspersonalen. Utifrån genomförd utredning föreslås att ytterligare utreda möjligheten att inrätta profilboende med inriktning mot olika intresseområden. Syftet bör då vara att genomföra upphandling utifrån andra kriterier och med ett ökat fokus på kvalitet i form av efterfrågade profiler. Utifrån ett delvis förändrat synsätt på upphandling som beskrivs i samverkansprogrammet Höjda ambitioner för Linköping är en tänkbar väg att inrätta profilboende med syfte att öka kvalitén. Förslagsvis ska detta gälla boende i såväl privat som kommunal regi. JÄMSTÄLLDHET I fortsatt arbete med att utreda möjligheten att inrätta profilboende ska frågan om jämställhet noga beaktas. Detta för att säkerställa att mäns och kvinnors behov och önskemål uppmärksammas på ett likvärdigt sätt. KOMMUNLEDNINGSKONTORET 47TOMSORGSKONTORET Joakim Kärnborg Peder Ellison Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen
Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-16 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning Dnr: 15/51 Sammanfattning av ärendet Äldreomsorgsnämnden
ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun
ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder
De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.
De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten
Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten"
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-14 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten" Dnr: ÄON 15/058 Sammanfattning av ärendet Folkpartiets fullmäktigegrupp
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt
Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Världens bästa land att åldras i
2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest
Behov av finskt särskilt boende i Huddinge kommun
2013-03-05 AN-2012/830.732 1 (7) HANDLÄGGARE Eva Lindqvist 08-535 378 88 eva.lindqvist.2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Behov av finskt särskilt boende i Huddinge kommun Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden
Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018
Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Finansiering och rapportering 3 Arbetsformer 4 Organisation 4 Övergripande 2015 5 Samråd
K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen
Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1
Dnr Son 2013/259 Kartläggning av profilboenden och utredning av behovet av profilboenden i Järfälla
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2013-03-01 Socialnämnden Dnr Son 2013/259 Kartläggning av profilboenden och utredning av behovet av profilboenden i Järfälla Förslag till beslut Socialförvaltningen s förslag 1.
UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anders Olsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-02-12, P 20 1 (4) HSN 1210-1271 Yttrande över motion 201:14 av Lars Dahlberg m.fl.
Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Seniorboende 75 lgh Seniorboende, Axelsberg i Hägersten-Liljeholmens stadsdel.
VÄSTRA SÖDERORT (5) 05 SID 1 2011-01- REVIDERAD ÄLDREBOENDEPLAN 2 BILA BILAGA Platser i vård- och omsorgsboende, korttidsvård, profilboende, servicehus, trygghetsboende och seniorboende i Västra Söderort
är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av
2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens
Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö
Vinster i den privata vården i Malmö en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Inledning Den här rapporten handlar om våra gemensamma skattepengar och hur de används idag.
Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker:
Sven-Erik Andersson T.f. Verksamhetschef Sammanfattning Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Valfrihet i äldreomsorgen.
Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-
Äldrestrategi 2013-16
Äldrestrategi 2013-16 Socialnämndens vägval för att skapa förutsättningar för ett värdigt liv i välbefinnande 1 2 Innehåll Självbestämmande! 4 Ett rikt socialt liv och ett aktivt åldrande 5 Förebyggande
Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
5.4 Funktionalitet och tillgänglighet är i det närmaste orört, bortsett från tillägg från tidigare budgetsatsningar.
Helhetsgrepp om omsorgen, För en feministisk politik i Göteborg, 5. Socialtjänst och omsorg. Omsorgen är ett av de viktigaste områden en kommun hanterar. Inte nog med att den möjliggör ett värdigt liv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Överklagande av Kammarrätten i Stockholms dom 2013-01-23 angående beslut att avbryta upphandling av drift av Katarinagården
PM 2013: RI (Dnr 125-192/2011) Överklagande av Kammarrätten i Stockholms dom 2013-01-23 angående beslut att avbryta upphandling av drift av Katarinagården Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Anvisningar vid resursmätningar för fastställande av ersättningsnivåer inom vård- och omsorgsboende
Handläggare: Ullacarin Holst Hammarlund Telefon: 08 731 3116 Dnr ÄHO/2009:60 Anvisningar vid resursmätningar för fastställande av ersättningsnivåer inom vård- och omsorgsboende 1/7 Innehållsförteckning
Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?
Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.
Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2015
Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2010-02-08 1:0 REMISSUPPLAGA Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010- Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: post@kommun.finspong.se
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Verksamhetsuppföljning, Linghems vårdboende, Leanlink, Datum 2016-02-24
1 (5) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2016-03-04 Dnr ÄN 2016-170 Mattias Bly Verksamhetsuppföljning, Linghems vårdboende, Leanlink, Datum 2016-02-24 Sammanfattning Kvalitets- och utvärderingskontoret
Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun
Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag
Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-06 LS 2015-0474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)
Stockholm 110927. Till: Tolktjänstutredningen. Från: Föreningen Tolkledarna. Synpunkter på utkast daterat 110912
Till: Tolktjänstutredningen Från: Föreningen Tolkledarna Synpunkter på utkast daterat 110912 Tolkledarna har ombetts att i anknytning till mötet med utredarna 110927 inkomma med skriftliga synpunkter på
Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad
Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon
Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Välkommen till PRO:s boendekonferens. Norra Latin 14 mars 2013
PROs medlemsenkät Medlemmarnas syn på PRO:s verksamhet, samhällsfrågor som rör äldre och den egna livssituationen inklusive boenden. Totalt fick 5 928 medlemmar enkäten under januari 2013. 71 procent svarade,
Äldreboende i Stockholms län
Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.
Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.
Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården
Svar på Motion Öka antalet platser för korttidsboende samt tillskapa platser för omvårdnad av äldre sjuka
KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 7 (11) Kommunfullmäktige 2015-10-15 Kf 112 Ks 151 Au 177 KS/2014-0267 Svar på Motion Öka antalet platser för korttidsboende samt tillskapa platser för omvårdnad av äldre sjuka
FÖRSLAG TILL EGET VAL - DAGLIG VERKSAMHET
1 (8) Omsorgskontoret 2009-05-26 Dnr On 2009-58 Bilaga 1 FÖRSLAG TILL EGET VAL - DAGLIG VERKSAMHET En förutsättning för att införa Lag om valfrihetssystem, LOV är att det finns ett förfrågningsunderlag
Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)
Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Minigym på Servicehus
Minigym på Servicehus Slutredovisning av projekt 2008-2011 Leg.sjukgymnast Janne Hammarlyck Hammarlyck Rehab AB Datum: 2012-02-06 Sammanfattning Projektet Minigym på Servicehus har drivits sedan hösten
Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13
Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3
Äldrerapport för Östergötland 2011
Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning
Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 1 (3) HSN 1402-0307 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p 11 Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet
6 Remiss från socialdepartementet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Vård- och omsorgsnämnden 2012-04-24 Tid 2012-04-24, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2 rum 3 Ärenden Justering 1 Rapport kring hälso- och sjukvård 2 Information från
PROTOKOLL 2014-08-25. Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89
Kommunstyrelsen 181 Utdrag ur PROTOKOLL 2014-08-25 Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89 Beslut Kommunstyrelsen föreslår
Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015
Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Viljeyttring och inriktning för att stärka näringslivets förutsättningar Programmet har diskuterats fram och fastställts av ett 30-tal representanter
Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation
Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation
Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01
Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning
STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Strategisk kompetensförsörjning
www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.
Inrättande av vidareutbildning för vårdpersonal Motion av Mirja Räihä Järvinen (s) (2007:27)
Utlåtande 2008: RIV (Dnr 231-2446/2007) Inrättande av vidareutbildning för vårdpersonal Motion av Mirja Räihä Järvinen (s) (2007:27) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Utbildningsnämnden
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, 2014-09-10, 2014-09-23, 2014-10-10.
1 (5) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2014-09-24 Dnr ÄN 2014-415 Malin Robertsson Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, 2014-09-10, 2014-09-23, 2014-10-10. Bakgrund Äldrenämnden har
Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014
Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun
Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se
Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde
2010-09-23 Pressmeddelande Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (KD), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71
Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun
Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen
Beslut och verksamhetsrapport
e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande
Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor
Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Sammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund
Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo
Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri
Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100
Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):
Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi
ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning
2013-2020. Vård- och omsorgsprogram
2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet
Ekonomiska konsekvenser av att ingå i finskt förvaltningsområde KS-2014/1343
Sida 1 av 5 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/1343 Allmänutredare 2014-12-29 Kommunstyrelsen Ekonomiska konsekvenser av att ingå i finskt förvaltningsområde KS-2014/1343
~HÅBO 2016-01-13 KALLELSE TILL VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS EXTRAINSATTA SAMMANTRÄDE "-'KOMMUN
~HÅBO "-' KALLELSE TILL VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS EXTRAINSATTA SAMMANTRÄDE 2016-01-13 KALLELSE Vård- och omsorgsnämnden Ledamöter Lisbeth Bolin (C), Ordfårande Helen Embretsen (KD), l :e vice ordfårande
PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!
KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN Gör plats för hemtjänstens proffs! 1 2 KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I
Äldreomsorg i Hylte kommun
Äldreomsorg i Hylte kommun Innehåll sida Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden 3 Anhörig/Frivilligcenter 3 Anhöringkonsulent 3 Avgifter 3 Stöd i vardagen 4 Dagverksamhet 4 Trygghetslarm 4 Parkeringstillstånd 4
Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under
1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning
Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.
Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,
Nationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Underrättsorganisationen i Stockholms län - förslag till förändringar (Domstolsverkets rapport 2014-05-28) Remiss från Domstolsverket
PM 2014:119 RI (Dnr 669-820/2014) Underrättsorganisationen i Stockholms län - förslag till förändringar (Domstolsverkets rapport 2014-05-28) Remiss från Domstolsverket Borgarrådsberedningen föreslår att
Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun
Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett
Äldreomsorgsplan. ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR BORÅS KOMMUN sidan 1
Äldreomsorgsplan ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR BORÅS KOMMUN sidan 1 Sidan 2 ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR BORÅS KOMMUN Innehåll INLEDNING 5 - syfte 5 - genomförande 5 - uppföljning och utvärdering 6 MÅL FÖR ÄLDREOMSORGEN
Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade
Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation
Konsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Diabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011
1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 Socialnämnden Den 24 mars 2009, 97 Dnr 08/SN066 730 Kommunfullmäktige Den 22 juni 2009, 41 Dnr KS 2009-124 - 730 2 Äldreomsorgsplanen för Nordmalings
3 Remissvar angående Förslag till Botkyrkas nya översiktsplan
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Vård- och omsorgsnämnden 2013-06-11 Tid 2013-06-11, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2 rum 3 Ärenden Justering 1 Information från förvaltningen 2 Svar på medborgarförslag-
Lokal handlingsplan för vård och omsorg 2008-2012
STRÖMSTADS KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN Syfte Lokal handlingsplan för vård och omsorg 2008-2012 Kommunfullmäktige beslutade 2004-09-16 att anta Lokal handlingsplan för vård och omsorg för år 2005-2010.
Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning
1 (10) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning Uppdraget Regeringen har gett i uppdrag till Försäkringskassan att utvärdera de instrument som
Kvalitetsdeklarationer och kvalitetskrav för särskilt boende i Varbergs kommun
Kvalitetsdeklarationer och kvalitetskrav för särskilt boende i Varbergs kommun Varbergs kommun har, som en av sina målsättningar, att vara en bra kommun att åldras i. Som en del i detta inför socialnämnden
Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad
1 Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad Rapport: Ledarskaparna Management, Ionie Oskarson, 2012-02-10 Uppföljning av granskningar av öppenvårdsinsatserna
Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska