Stadshuset, klockan

Transkript

1 ESLÖVS KO M N Sammanträdesprotokoll Sida 1 (7) Rådet för Hälsa och Trygghet Plats och tid Stadshuset, klockan Beslutande Johan Andersson (S) ordförande Tony Ekblad (M) ledamot Tony Hansson (S) ledamot Bengt Andersson (NI) ledamot Claus-Göran Wodlin (M) ledamot Karl-Etik Malmgren (S) ledamot Övriga närvarande Lesley Holmberg (FP) ersättare Ann Ahlzen Wikberg (S) ersättare Sven-Oloy Wallin (FP) ersättare Lena Wöhlecke (M) ersättare Henrik Wöhlecke (M) ersättare Håkan Larsson (IVIP) ersättare Göran Winden (NKR) ers ättare Stig-Åke Grönvall Diabetesförbundet Göte Roth Diabetesförbundet Snezana Milivojevic Synskadades riksförbund Ingalill Wennborg Reumatikerföreningen Arne Westerberg FUB Mellanskåne Inger Isaksson RBU Skåne Erika Hjelm Kornmunledningskontoret Elsa von Friesen Kommunledningskontoret Annie Niubé Kommunledningskontoret

2 Sammanträdesprotokoll sida 2 (7) Rådet för Hälsa och Trygghet Utses att justera Henrik Wöhlecke 3usteringens plats och tid Kommunledningskontoret Paragrafer Nr den 30 april 2015 Sekreterare Erika Hjelm Ordförande Johan Andersson Justerande Henrik Wöhlecke

3 ESLÖVS K MM Sammanträdesprotokoll Sida 3 (7) Rådet för Hälsa och Trygghet 514 Hur kan en kommun förbättre stödet till barn och unga som riskerar att fara illa? (Sara Svensson,Verksamhetsutvecklare, Rädda barnen) Sara berättar om Rädda Barnens arbete med barnfatbigdom och barn och unga som far illa. Deras roll är att väcka opinion och stötta barn i utsatta situationer, i Sverige och i världen. Utsatta barn kan till exempel vara barn som utsätts för våld, befinner sig på flykt, har missbrukande eller sjuka föräldrar, befinner sigi sorg eller lever i ekonomisk utsatthet. Rädda Barnen ger ut en årlig rapport där de följer upp barnfattigdom i Sverige. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har barnet rätt att inte vara fattig, detta beaktas särskilt i artikel 27, 4 och 2. I Sverige har vi goda förutsättningar att leva upp till barnkonventionen. Bamfattigdom mäts genom inkomststandard och eventuellt försörjningsstöd levde 12 % av alla barn i Sverige i fattigdom. Risken för barn att hamna i fattigdom skiljer sig betoende på om de bor med ensamstående eller sammanboende föräldrar, föräldrar med svensk bakgrund eller med föräldrar födda utanför Sverige. För barn till en ensamstående förälder född utanför Sverige är risken att hamna i fattigdom över 50 % (se tabell i bifogad Powerpoint). Rädda barnens förslag på åtgärder är till exempel att avsätta resurser för att undersöka orsakerna till fattigdom, säkerställa att inga barnfamiljer vräks och se till att obligatoriska barnkonsekvensanalyser föregår alla politiska och administrativa beslut. Kalmar är ett exempel på en kommun som har en målsättning och handlingsplan mot barnfatigdom. Sara berättade även om barn och unga som far illa. Resultat från den nationella urvalsundersökningen Ung Röst 2014 visar att 29 % av barnen i Sverige inte vet var de ska vända sig när de utsätts för våld, hot eller andra brott. Vanligaste formen av våld mot barn är omsorgssvikt. Barn med funktionshinder, kroniska somatiska sjukdomar, låg socioekonornisk tillhörighet och migrationsbakgrund är en extra utsatt grupp. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

4 ESIÖ S Sammanträdesprotokoll Sida 4 (7) Rådet för Hälsa och Trygghet Många barn som lever i familjer där det förekommer våld, vart 12:e barn har någon gång bevittnat våld mot en förälder, vart 20:e barn upplever det ofta. 95 % av förövarna är män. Diskussioner förs kring vad vi kan göra i Eslöv. Frågan om det ska finnas ett tak för hur många barn det får vara per skolkurator och skolspykolog tas upp. Vikten av varaktigt föräldrastöd, att det finns kommunala överenskommelser med föreningar kting hur man kan lösa situationen för extra utsatta barn samt att vi har ett barnrättsperspektiv på arbetsmarknadspolifiken är aspekter som lyfts. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

5 ES LS VS Sammanträdesprotokoll Sida 5 (7) Rådet för Hälsa och Trygghet 15 Östra skolan en skola för alla, med både förtjänster och utmaningar (Annika Hellborg, Kurator, Barn och elevstödsenheten Eslöv) På Östra Skolan går barn i förskoleklass och upp till årskurs elever är fördelade på 9 klasser och ca 75 % har annat modersmål än svenska Annika börjar med att berätta om Östra skolans förtjänster, vi får höra barnen trivs och tar hand om varandra. Nya barn tas emot av de som gått på skolan längre, de har själva varit i samma situation, vet hur det känns Trivsel leder till goda skolresultat och i årskurs 3 har alla klarat nationella proven i matte. En bidragende orsak till de goda skolresultaten är att Östra skolan har förlängt skoldagen till id. 2, även för elever även på lågstadiet. Förlängs skoldag motverkar skillnader i möjlighet till läxhjälp. Föräldrarna har ett stort förtroende för pedagogerna på skolan. Vidare berättar Annika om skolans utmaningar: Att 75 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska, 3-4 elever i varje årskurs har kommit till Sverige detta läsår och att det fmns begränsade möjligheter till studiehandledning. Det fmns en stor okunskap hos barnens föräldrar vad gäller skolplikt, många gånger har föräldrarna även bristande kunskaper om den svenska lagen mot att aga barn. Skolan arbetar förbyggande såväl som operativt med ovan nämnda uttnaningar. De operativa insatserna sker i nära samverkan med Barnahus, socialtjänsten och polisen. Skolan lägger en stor del av sin budget på tolkar. Frågor kring fördelningssystemet lyfts Ann tar frågan med sig till BoFnämnden. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

6 Sammanträdesprotokoll Sida 7 (7) Rådet för Hälsa och Trygghet 16 Övrigt Justerares signatur Utclragsbestyrkande

7 Rädda Barnen

8 Barn utsatta för våld Barn utsatta för sexuella övergrepp Barn som lever ekonomisk utsatthet Barn på flykt Barn tim missbrukande föräldrar Barn till psykisk sjuka föräldrar Barn i sorg Barn tim frihetsberövade föräidrar Barn 1 vårdnadstvister Etc.

9 Rädda Barnen

10 Rädda Barnen

11 Rädda Barnen Rädda Barnen och barnfattigdom i Sverige Bygga upp.kunskap Möten med barn.sp-rida.kunskap Påverkansarbete

12 Rätt att inte vara fattig :s konvent. si rn ets r:.tt varje barns rätt tid den levnadsstandard som krävs för barnets utveckling (artikel 27) skall säkerställas till det yttersta av landets tillgängliga resurser (artikel 4) detta skall ske utan diskriminering (artikel 2)

13 Rädda Barnen Hur mäter Rädda Barnen barnfattigdom? Låg inkomststandard Inkomststandard = Dis onibel inkomst er konsumtionsenhet Norm för baskonsumtion + boendenorm Familjer med försärjningsstöd

14 Rädda Barnen Barnfattigdom i Sverige utvalda år Diagram Altdät an OWr åkoraoriiidtttågsgua:natshäll P997: % 20% 15% 10% 5% 0% 11. an,.45 est.( fl 4-1 C.4 4,1 10

15 Rädda Barnen Årsrapport barni Sverige levde fattigdom 2012 Årsrapport Det motsvarar 12,0 % av aha Minskning med 0,1 procentenheter (ca barn) sedan 2011 Fortsatt stora skillnader mellan olika grupper av barn r Rädda Barnen 11

16 Rädda Barnen Fortsatt stora skillnader mellan barn till ensamstående och sammanboende föräldrar barn med svensk och utländsk bakgrund barn i de fattigaste och rikaste familjerna rika och fattiga kommuner rikare och fattigare stadsdelar i storstäderna

17 Rädda Barnen Både utländsk bakgrund och ensamstående förälder Olagra m:6. Alliii0:6änni ekonomkt tvie' drars.. rtgridotrrinlitteifiölintcr';i % 50% 40% 30 % 20 % 10 % Sannnanboende Ensarnstiende :Sarnmanboende föräldrar, förälder. föräldrar,. svenskfödda svenskfödd en svensk. och en utriketfödd Saturnanbnende föräldrar, unikesfädda Ensarbstäende fikälder, utriikesfädd 13

18 Barnfattigdomen i Eslöv jämfört med hela landet Hela landet Eslöv

19 Rädda Barnen

20 Rädda Barnen Barnfattigdom innebär diskriminering Hälsa Utbildning Friti Trygghet, ffi I I! I :I I. I e 1 t I '. 1 II t - r 1D. i r, f 16

21 .1a o o o o o Deo OO o o o oopoo [ prapopoopo..., % or r öv 40; ' tt familjens pen räcka tul set de ehöver 39% har un att t me ailee r et s naste wret engar tifi aktivitet"-r skoi (40) ; ar inte ska 6% har u d pen. ar et se C året fått avstå från någon aktmtet me skoll.n för att den k stade % h - r under det senaste året behövt akfiviteter friti(0:en fer tt e t kostat 5% 'häf töät sii ötfbr ätt ih f vräkta vstå från engar 11" `Rädda Barnen

22 14W; JA9 kämnpma soclat-rikes tif PfssivrAPt PÅ9 vap tja9 5A Pen faktia9-101a PersvArfrite-P frmolom. frteey - m - eihe 03, gis,k5st Rädda Barnen

23 '''.(.;;:sg".4';a:z '.: -./3. o #4:KINntivfStrANS A ptt AkAttiortirt Ofrt frimf.1~ kämilt-k V4KA flfla, Ateo,=r kolitiax.pot."(9a.ithisehr 9.ö: 9 f Tjej, rskurs 8 ofgr e o Rädda garnen

24 ' s *.ter, - 4 A9 A KOAllittlef SKA M AMMSSAP " M KOPUIIWKKAP OCIJ Mir/P59ÅKPAK Kille,årskurs 8 -, 4.7.4, 'nger 0 0 e 0 Rädda Barnen

25 Rädda Barnen

26 FN:s barnrättskommitt Oroar sig för att många barn växer upp fattigdom i Sverige och viii att Avsätter resurser för att undersöka orsakerna tih fatti dom Stärker och ökar stödinsatser till ekonomiskt utsatta familjer, särskilt ensamstående föräidrar Säkerställer att inga barnfamiljer vräks Ser till att obligatoriska barnkonsekvensanalyser föregår alia politiska och administrativa besiut

27 Rädda Barnen Genomförda nationella reformer 2412 Höjt riksnormen för försärjningsstöd mer än inflationen 2 12 Höjt barntillägg 1 bostadsbidraget 2113 Höjd grundnivå i föräidrapenningen till 225 kr/dag 2 13 Dator och internet räknas som hemutrustning Fritidspeng Länsstyrelserna tar fram stöd till kommuner att göra handlingspianer för barn i ekonomisk utsatthet 2 15 Höjt underhålisstöd 201 Gratis glasögon för alla barn Barnkonventionen på väg att bli lag

28 Rädda Barnen Handlingsplan mot ekonomis< utsatthet bland barn t'd Omfatta olika politikområden Tydliga mål Förebyggande insatser Generella vs riktade åtgärder * Ansvar Resurser Uppföljning = Larnm n E.korsomist utmllhet,cch deezktin9aleånser bland barn 'tiårå7p-1.31' Pik,,,,å1IROP (55N COMMITAICNI Prue.slan2,ri,T.,213L3 4Y017;) fingl CONEMN:IEKINUECICCSIENTWECIN atå.t.tegji Invegia Metrarlbiskahlii cyde illsmtynnrage. 24

29 Rädda Batnen Kommuner tar steg i rätt riktning Handlingsplaner (ex. Kalmar) Kommissioner för social hållbarhet Sociala investeringsfonder Proportionerlig universalism Arbete och försörjning Vräkningsförebyggandearbete Satsningar på skola och förskola Barnperspektiv i socialtjänsten Barnkonskvensanalyser

30 Rädda Barnen

31 op11.121:11: D "00" ,701301:1130 [ : eeeu oaaauee o 7% är oroli vuxen a för att utsättas för 'iåk. av någo 6% känn Ii int(4.1" Itid fak % har un rit eiler 29% v för vål ".,EK et s,(41% ;.; te v 40=rt sk vä hot eller andra br tt ste året känt sig kränkt a sig när e utsätts': ''. eatea... aartnouusautraana ouauvaapena euevenualaueveueunee eueneaueuuaa'' ')RöszT Rädda Barnen

32 0 0 0

33 Rädda Barnen Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt vål och mot vanvård eller utnyttjande av föräidrar elier andra vårdnadshavare. Artikel

34 Rädda Barnen I 2 IS % i normaipopulati n varav 3 % ofta (Allmänna Barnhuset 2000; 2007; 2012, Annerbäck et al 2010) Ökad risk: barn med funktionshinder, kroniska somatiska sjuk om/tillstånd, låg socioekonomisk tillhörighet och migrationsbakgrund. (Svensson et al, 2011)

35 Rädda Barnen Anukt anmigada fall arminisshandel de senaste tio åren ' 1 Mat barn 7-14 år ' " i Mat barn 0-13 ar : a..,..._,...-,,, o_ ikiji BA

36 Rädda Barnen r e Vart 2:e arn har nå on gång bevittnat våld mot en förälder. Vart 20:e barn uppiever det ofta. 95 % av förövarna är män. Starkt samband med barnmisshandel. (Allmänna Barnhuset, 2011)

37 Stor variation gällande: = psykologiska svårigheter beteendeproblem somatiska symtom och fysiska skador traumasymtom

38 Rädda Barnen Garantinivån före yggande arbete och tidigt Ungdomsmottagning Familjecentral (Tåbdund) e Uppsökande socialtjänst e Krissamtal och stödgrupper Tillgänglig elevhälsa Förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck Samverkansgrupp

39 Rädda Barnen arnens rr rn ch aim mar m utsatt ssit tion r 42

40 Rädda Barnen

41 Rädda Barnen

42 Östra skolan en skola för alla med både förtjänster och utmaningar

43 Östr skolan en skola för alla med både förtjänster och utmaningar Östra rektorso rådet består av Östra skolan åk F-6 och Östra Strö skola åk F-4

44 Östra skolan en skola för alla med både förtjänster och utmaningar * Östra skolan består av ca 200 elever fördelade på 9 klasser (en öknin under innevarande läsår med nästan 40 elever) Ca 75% av eleverna har annat modersmål På skolan arbetar ca 25 personer samt ca 10 modersmålslärare

45 Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagog, skoisköterska, skolpsykolog ch skolkurator. * Arbetar frärrist för byggande och frärnjande Särskiit stöd ges till elever som inte når målen eller som behöver stöd av andra anledningar

46 Skolans f" rtjä ster * Erfaren personal med rätt kompetens * Elever som trivs goda enkätresuitat ~7ste>, "

47 Skolans förtj'änster Flickor POjkar. Totalt Ej besvarat 27. Jag trivs i skolan: Alltid För det mesta Ibland Sällan Aldrig. Antäl, Antal AntalTotalt antal 33 77% 35. _69% 68 72% 15% 13 25% 21 22% 5% 3 6% 5 5% 0% 0 0% 0 0% 0%

48 Skolans förtjänster * Elever med studiemotivation och goda studieresultat * Etik oc moral varje vecka alla årskurser

49 Skolans rtjånster Mindfulness ett sätt att kunna fokusera Föräldrars inställning ch förtroende för skolan

50 Skolans utmaningar Ca 75% med annat modersmål * 25 nyanlända ei-ver innevarande läsår, ca 3-4 elever/årskurs Begränsad studiehandledning

51 Skolans utmaningar * Den da liga kommunikationen med elever och föräidrar försvåras pga språket Samhällets förväntnin ar på föräl rar nmäinin:ar enligt SoL, med polisanmälan och besök på Barnahus som följ

52 Förbättringsbehov Ny skola! 1.3 Et91.ja graserid SZD Z63,120 szareffirszmemeraucauesr e~sasszar IffigSga A.IC= 0951 EM47. IS151~1 usat «CI 1~6213 reff.0519 /31Ir Effill~ Z150~~ Iffiridazgeffligniabangi ZDZIESIESEIMOSTIZZEI 'Ma

53 Förbättrin sbehov Studiehan ledning som motsvarar behoven * Grundläggande föräldrainformation Elevhälsopersonal till ängli varje dag Skolans rykte Integrera at5stra området med hela Eslöv

54 k.

55 Annika eilborg Kurator Barn- och elevstödsenheten Eslövs kommun