Läs Fyra av tio blundar... Idag är Harry nykter I huvudet på en alkoholrådgivare Nationella riktlinjer m m

Transkript

1 Läs Fyra av tio blundar... Idag är Harry nykter I huvudet på en alkoholrådgivare Nationella riktlinjer m m

2 FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM Manpower genomförde i samarbete med Kairos Future under april-maj 2009 en Work Lifeundersökning personer svarade på en utskickad enkät. De som svarat ingår i Manpower Work Life panelen som består av över personer och som motsvarar Sveriges arbetsföra befolkning med avseende på kön, ålder och boendeort. I enkäten har man ställt frågorna: Hur vanligt är det att man misstänker att en kollega har alkoholproblem? Och väljer man att göra något åt saken? Morgan Karlsson, Föreståndare Aleforsstiftelsen 23 % av de anställda misstänker att någon av kollegorna har alkoholproblem. Störst är problemen bland operatörer och inom Management. Misstankarna förekommer i minst utsträckning bland anställda inom Ekonomi och Finans. 38 % av de anställda som har misstankar har valt att inte göra något åt saken. 24 % (av dem som har misstankar om att en kollega har alkoholproblem) har valt att tala direkt med den berörda och 21 % har valt att tala med chefen om misstankarna. Men beteendena skiljer sig åt mellan branscher och generationer. Värt att notera är även att det enbart är 18 % (något under genomsnittet av alla anställda) av de anställda inom Marknad, Reklam, PR och Information som misstänker att någon kollega har alkoholproblem, trots att förekomsten av alkohol i samband med jobbrelaterade aktiviteter är vanligast i denna bransch. Av de anställda inom Marknad, Reklam, PR och Information som har misstankar är det en relativt stor andel som väljer att inte göra någonting åt saken. Faktum är att det är den mest passiva yrkesgruppen, näst efter anställda inom Service, Handel och Butik. Se diagram 2 nedan! Man kan konstatera att det är ovanligast att avstå från att göra något åt sina misstankar inom branscher där det är direkt fara för andras hälsa och liv om någon är alkoholpåverkad, så som inom Hälso- och sjukvård samt Bygg, Anläggning.

3 Manliga anställda och 50-talister pratar direkt med den berörda Hur hanterar man egentligen misstankar om att en kollega har alkoholproblem? Den senaste Manpower Work Life-studien visar att det finns tydliga generations- och könsskillnader i hur man agerar när man misstänker att en kollega har alkoholproblem. Det varierar även mellan olika branscher. Anställda födda på femtiotalet tar saken i egna händer när de misstänker att någon kollega har alkoholproblem. Av alla generationer är det 50-talisterna som oftast väljer att tala direkt med den berörda. Mest passiva är 80-talisterna. Hälften av 80-talisterna väljer att inte göra någonting alls. Detta kan jämföras med enbart en knapp tredjedel (32 %) av 50- talisterna som väljer att vara passiva. 32 % av 50-talisterna och enbart 13 % av 80-talisterna väljer att prata direkt med den berörda. Dubbelt så många män (30 %) som kvinnor (15 %) talar direkt med den berörda om alkoholproblemen. Kvinnorna väljer i något högre utsträckning än männen att tala med andra kollegor om misstankarna. 60-talisterna är de som oftast tar upp frågan med chefen. En fjärdedel av 60- talisterna och enbart 14 % av 80-talisterna väljer att prata med chefen om misstankarna. Från vår sida på Aleforsstiftelsen tvingas vi än en gång konstatera att verksamheten med att upptäcka och åtgärda alkohol- och drogproblem måste förbättras kraftigt på våra arbetsplatser. Alkohol- och drogmissbruk utgör ett av de största arbetsmiljöproblemen i dag. Anställda med dessa problem hinner förstöra stora delar av sitt eget och andras liv innan åtgärder sätts in. Det verkar som erfarenhet underlättar för ett bra ingripande, för dem som inte ingriper krävs tydliga regler och utbildning i dessa frågor. Morgan Karlsson föreståndare Aleforsstsiftelsen

4 IDAG ÄR HARRY NYKTER - Det bästa med att leva nykter är att jag sköter mina åtaganden. Idag har jag ingen alkoholrelaterad frånvaro från mitt arbete. För inte så länge sedan såg det annorlunda ut med tidvisa sjukskrivningar från arbetet för att kunna dricka som kontrast till de däremellan spritfria perioderna. Ändå hade Harry bestämt sig när han för fem år sedan skrevs ut från Aleforshemmet. Nu skulle han leva nykter. Och det gick bra till en början. Men sakta började gamla sätt att tänka komma tillbaka. - Jag tänkte att nu har jag varit nykter så länge att jag kan ta några öl, berättar Harry när vi träffas över en kopp kaffe uppe på hemmet en eftermiddag i början av september. - Såhär i efterhand kan jag se att det rörde sig om förnekelse av mitt problem. Det kan inte ha varit något annat. Och dessa några öl blev snart till drickande över hela veckosluten. Karusellen var igång och fick mer och mer fart i takt med att missbruket eskalerade. Harrys problem med alkoholen blev uppmärksammat på arbetsplatsen och arbetsgivaren bekostade ett återfallsprogram. varje dag. Flera morgnar hade varit tidiga med besök hos en langare redan klockan sju. Harry drog sig undan och till slut svarade han inte ens i telefon. Nu när - Jag fick redskap. Lärde mig grunden till varför jag är alkoholist. - Jag har omvärderat saker och ting, berättar Harry. Jag har ett bra liv i vilket jag är aktiv och kreativ och där jag kan tänka. Allt det jag förutsätter att göra, det gör jag. semestern var över hade Harry sjukskrivit sig från jobbet för att kunna möjliggöra sitt drickande. Hans två kolleger körde honom till Östra Sjukhuset och därifrån kom han till avgiftning. När Harry låg för avgiftning malde det i hans huvud: - Vad är detta för liv? Nu är botten nådd och nu är det bara uppåt som gäller. Harry ville ha en förändring. De senaste åren hade varit turbulenta. De negativa konsekvenserna av drickandet var många. Sitt eget 50-årskalas missade Harry på grund av fylla. Tårtan fanns på plats liksom syskonen och mamma, men födelsedagsbarnet var spårlöst försvunnet. - Jag kunde mitt problem teoretiskt, berättar Harry. Men jag hade ingen känslomässig insikt i min alkoholism. Kanske var jag heller inte färdigsupen. Trots återfallsprogrammet fortsatte Harry att dricka i perioder fram till den där dagen efter semestern 2009, då två av hans kolleger sökte upp honom i hans lägenhet. Själva semestern hade gått åt till att dricka Vägen tillbaka till livet gick genom Aleforsstiftelsens öppenvårdsprogram i Göteborg. Harry arbetade på bred front för att hitta nykterheten. Han bestämde sig för att sköta närvaron på jobbet och att återuppta kontakten med syskonen. Suparkompisarna bröt han med. Harry hittade också en AAgrupp med vilken han kände sig bekväm och trivdes i.

5 Harry berättar att det är viktigt att ha fått bearbeta sina känslor och upplevelser för att på så vis nå en harmoni inombords. På den resan har han haft gott stöd från arbetskamrater, familjen och inte minst sina lagkamrater i Schackklubben Kamraterna. Idag har Harry fått förtroendet att vara lagledare i division III-klubben. Och visst är det annorlunda mot förr. - Jag har omvärderat saker och ting, berättar Harry. Jag har ett bra liv i vilket jag är aktiv och kreativ och där jag kan tänka. Allt det jag förutsätter att göra, det gör jag. Harry berättar vidare: - Jag är som vilken människa som helst, men med den skillnaden att jag är alkoholist. Jag kan vara med i de flesta situationer, men jag vet att jag är kemiskt beroende och utgår alltid från det. Även om Harry idag har en stabil nykterhet och en meningsfull tillvaro, kan det ändå gå upp och ner ibland, som för de flesta av oss människor. - Har jag haft en dålig dag så mår jag bättre av att få lyssna på Muddy Waters. Det räcker med ett par låtar. För att riktigt Jan Ivarsson alkoholrådgivare Aleforshemmet träffade Harry kunna ta till mig musiken så måste jag vara klar i pallet. En god illustration till hur Harry förhåller sig till sina erövrade insikter. Idag är Harry närvarande i livet på ett helt annat sätt, både känslomässigt och i tankarna. En klar kontrast till hur det var förr. Han berättar att om en atombomb hade släppts under perioden han var aktiv i sitt drickande, så hade han brytt sig mer om att skaffa alkohol. När jag träffar Harry har han varit nykter i 14 månader och det senaste året betraktar han som klockrent. Att ha en behandling i botten är stommen till att jag blivit nykter, menar Harry. - Jag fick redskap. Lärde mig grunden till varför jag är alkoholist. Jag är mycket nöjd med hur jag har det idag. För ett år sedan kunde jag inte föreställa mig att jag skulle må så bra som jag gör nu. Det mesta flyter på och jag upplever inga direkta motgångar. Jag klagar inte ens om jag får en förkylning den går ju över. Det är en sådan skillnad! JAN IVARSSON Alkoholrådgivare Aleforshemmet Några siffror År 2010 skrevs 141 patienter in på Aleforshemmet 26 % från stiftar- och medlemsföretag 28 % från övriga företag eller privat 23 % via socialtjänst 23 % via frivården 96 % fullföljde behandlingen

6 I huvudet på en rådgivare ATT BLI ALKOHOLIST är en lång och smärtsam process. När jag och mina kollegor möter våra patienter för första gången i ett bedömningssamtal eller studiebesök är det inte sällan människor som gjort idoga försök att bli nyktra. Alkoholister är som människor är mest, det finns en vilja att klara sig själv, att ta hand om sina egna problem. Det är otroligt frustrerande att vara emot något övermäktigt som inte går att bekämpa på egen hand och känslan av uppgivenhet växlar med hopp om att förnyade försök skall ge ett nyktert resultat. Birgit Senf Men slutligen tar känslan av maktlöshet överhand, smärtan blir för stor och man övervinner skammen och BER OM HJÄLP. Detta är en beskrivning av en alkoholist som har god prognos att tillfriskna och bli nykter alkoholist. Värre är det med de alkoholister som inte kan eller vill släppa alkoholen, som inte kan eller vill förstå varför omgivningen är så påflugna och hela tiden tjatar och skäller och predikar. Ibland följer det går nämligen inte att hjälpa en alkoholist som inte vill ha hjälp. alkoholisten med till oss på studiebesök bara för att få tyst på omgivningen. Det är en del av arbetet som inte är så roligt: det är hjärtskärande att se en lidande alkoholist som fullständigt förnekar sitt problem oavsett att omgivningen står på huvudet för att komma till rätta med problemet. Då är det vi som är maktlösa det går nämligen inte att hjälpa en alkoholist som inte vill ha hjälp. Vi får släppa taget även om vi vet och ser problemet. Vi kan inte behandla någon som inte vill i behandling. Dessutom är det alkoholisten/patienten själv som gör arbetet i behandlingen. Vi tillhandahåller ett program, en struktur. Vi erbjuder en trygg miljö och viktigast av allt: en förstående, ickefördömande atmosfär och det behövs verkligen. Därför att alkoholister dömer sig själva så hårt och har ofta förlorat sin självrespekt och självkänsla för att inte tala om självförtroende efter alla misslyckade försök på egen hand. -alkoholister dömer sig själva så hårt och har ofta förlorat sin självrespekt Ingen kan föreställa sig att de flesta efter 28 eller 35 dagar hos oss säger: detta är det bästa jag någonsin gjort. En tid fylld med skratt och tårar, en tid för eftertanke, en tid att hämta sig fysiskt, mentalt och känslomässigt, en tid tillsammans med andra likasinnade. Nyktra erfarenheter som är guld värda när man sedan lämnar behandlingen för att påbörja sitt nyktra liv, med en god plan i bakfickan för hur det skall gå till. Birgit Senf Alkoholrådgivare Aleforshemmet

7 Den lilla människan - ett inlägg för de utsatta Tänk så mycket tacksamhet för lite värme, några smörgåsar, en säng och någon som lyssnar. Tänk att kunna sätta sig ner på en stol, få en kopp kaffe utan att frysa, utan att känna sig ensam och jagad. Vi har det varmt och skönt, en säng som väntar, någon att luta sig mot och kramas med. Hur stor är skillnaden på oss och den hemlöse? Inte så stor som man kan tro, det kan gå utför mycket snabbare än man kan ana. - Varför tar de sig inte i kragen och skärper sig? Men utan stöd, pengar och vänner så är du väldigt Lars Järrebring, alkoholrådgivare Aleforshemmet och Öppenvården i Göteborg ensam. Ingen som ställer upp, ingen som vill kännas vid dig. Vad har alla dessa människor gjort för fel? Tänk efter, det är en helt vanlig normal person, precis som vi. Så glöm aldrig att linan i livet är väldigt tunn, tunn som ett hårstrå. Det kan brista när som helst. Se alltid på dina medmänniskor med kärlek i blicken, det vinner du på. Hemlösheten är tung att bära för dem som drabbas. Lars Järrebring Alkoholrådgivare Aleforsstifelsens fasta programpunkter Våren 2011 Aleforshemmet i Alingsås kl följande tisdagar: 8/2, 15/3, 12/4, 17/5. Anmälan om deltagande tfn: Informationen är kostnadsfri. Aleforsstiftelsen, Första Långgatan 21 i Göteborg onsdagarna: 12/1, 16/2, 13/4, 11/5, 8/6. Kl Familjeprogrammet ingår i Aleforsstiftelsens utbildning/behandling när man har en anhörig på Aleforshemmet eller i Aleforsstiftelsens öppenvård. Övriga betalar kr för 10 ggr. Anmälan till Romana på tfn: Onsdagen den 23/3 kl HSB konferens, Första Långg 28A, Göteborg Torsdagen den 26/5 kl HSB konferens, Första Långg 28A, Göteborg Arbetsplatsprogrammet ingår i Aleforsstiftelsens utbildning/behandling när man har en patient på Aleforshemmet eller i Aleforsstiftelsens öppenvård. Kostnad på 1 950:- för övriga. Anmälan tfn alt info@aleforsstiftelsen.com.

8 Riskbruk, missbruk och beroende -hantering och rehabilitering - en halvdagskonferens några noteringar av Lizbeth Hallberg Örnefors Morgan Karlsson, föreståndare Aleforsstiftelsen, berättade att i Sverige dricker var tionde person (10 %) så mycket att han behöver hjälp och ungefär lika många (10 %) är helnykterister. Resten dvs 80 % av befolkningen är så kallade normalkonsumenter. Vilka är normalkonsumenter och hur mycket dricker en normalkonsument? Morgan Karlsson gav två exempel: Moster Elsa som tar ett litet glas vid jul, nyår, påsk, midsommar och kanske på sin födelsedag. Morbror Bertil som varje fredag tar vägen förbi systembolaget och köper 8 starköl och en flaska starksprit. På lördag är allt urdrucket. Båda är normalkonsumenter och exemplet visar att det är mycket stora variationer i dryckesmönstret inom denna grupp. Cirka 20 % av normalkonsumenterna antas stå för den ökning av alkoholintag som skett och anses ligga i riskzonen. Hur mycket ska man dricka för att hamna i riskzonen? Kvinnor som dricker 9-25 glas/vecka och män som dricker glas/vecka har en ökande risk. Dricker man mer än 25 resp 35 glas/vecka har man nått en skadlig nivå i sitt drickande som garanterat ger skador såsom högt blodtryck, magkatarr, infektionssjukdomar, leverskador, sömnstörningar. Riskkonsumenterna får alltså försvagningar i fysisk och psykisk hälsa. Kan man fånga upp dessa i tid kan man med mycket små medel få stora effekter. Man räknar med att c:a 25 % av riskkonsumenterna kan backa tillbaka till Alkoholkonsumtion per vecka: Kvinna upp till 9 glas låg risk Kvinna 9-25 glas ökande risk Kvinna över 25 glas skadlig nivå riskfri konsumtion. Morgan Karlsson menade att det kan räcka med ett 20 min långt motiverande samtal. Han hänvisade till en undersökning Hälsan hos medelålders män i Malmöregionen (dr Christensson 1980-talet) som visat att riskpersoner som haft ett kort motiverande samtal mådde klart bättre än kontrollgruppen, tjugo år senare. Det finns ett antal olika sätt att mäta förekomsten av missbruk. Vanligast idag är en kombination av AUDIT (Alcohol Use Disorder Identifikation Test) som består av ett antal frågor om alkoholvanorna under senaste året och CDT (kolhydratfattigt transferrin) ett blodprov. Alkoholens påverkan på balansen gör att adrenalin och noradrenalin bildas för att få jämvikt i nervsystemet. Dagen efter har kroppen därför en överproduktion av adrenalin och noradrenalin (=fysiologisk stress) och medför dålig sömn, nedstämdhet m m. Alkohol i sig är ångestdämpande men det man köper via alkohol ska betalas tillbaka med ränta. Morgan Karlsson berättade vidare om Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruk/beroende av alkohol (2007) där både medicinska metoder (ex Antabus) och psykosociala metoder (ex 12- stegsbehandling) beskrivs (se annan plats i tidningen). Det är viktigt att, vilken metod man än väljer, se till att välja en metod som ger högsta möjliga effekt. Man upp till 14 glas låg risk Man glas ökande risk Man över 35 glas skadlig nivå 1 glas = 45 cl folköl = 33 cl starköl = 12 cl vin = 8 cl starkvin eller 4 cl starksprit.

9 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Syftet var att utveckla och förbättra missbruks- och beroendevården Socialstyrelsen gav år 2007 ut nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Det var första gången Socialstyrelsen gav ut riktlinjer som vände sig till både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Syftet var att utveckla och förbättra missbruks- och beroendevården och att verksamheten och tillsynen över verksamheten ska kunna bedrivas med kunskap om vilka metoder och tekniker som är mest effektiva. Missbruksvård ska utföras med kunskap om vilka insatser som är mest effektiva både ur klientens synvinkel och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det är viktigt med tidiga insatser också för personer med lindriga missbruksproblem. Metoder och insatser som utgår från bästa tillgängliga kunskap innebär bäst kvalitet för brukare och patienter. Socialstyrelsens rekommendation för patienter med missbruk eller beroende* av alkohol är följande psykosociala behandlingsformer: - 12 stegsprogram - Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk - Motivationshöjande behandling (en mer strukturerad variant av motiverande samtal) - CRA-behandling (Community Reinforcement Approach-bygger på kognitiv beteendeterapi) - Kort intervention (terapeutisk och preventiv rådgivning under en kort och begränsad period) - Interaktionell terapi (t.ex. transaktionsanalys, TA). - Dynamisk terapi (en psykologisk behandlingsmetod med samtalet som grund och rötter i psykoanalysen) - Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende. Effekten av behandlingen är 1) nykterhet, 2) minskad konsumtion och färre dagar med missbruk och 3) förbättrad livskvalitet. Evidensgraden är 1 **. Gemensamt för de metoder som visar effekt är att behandlingen utmärks av: - klar struktur - fokus på missbruket och beroendet AA har i flera undersökningar - väldefinierade åtgärder visat sig öka förutsättningarna - detaljerade riktlinjer (manual) för ett positivt utfall. När 12-stegsbehandling, kognitiv beteendeterapi och motivationshöjande behandling jämfördes visade det sig att 12-stegsbehandling gav bäst resultat. En möjlig förklaring kan vara att personer som följt ett 12-stegsprogram var mer aktiva i AA (Anonyma Alkoholister) än övriga. Deltagande i AA har i flera undersökningar visat sig öka förutsättningarna för ett positivt utfall. Lizbeth Hallberg Örnefors Aleforshemmet *) Definition enl DSM-IV: Missbruk är när man upprepat ställer till det för sig p.g.a. en drog. Beroende är när den egna viljan ej längre räcker för att styra intaget. **) Evidens (bevis): Evidens 1: Minst två studier med högt bevisvärde eller en systematisk översikt av högt bevisvärde Evidens 2: En studie med högt bevisvärde + minst två med medelhögt bevisvärde och entydiga resultat Evidens 3: Minst två studier med medelhögt bevisvärde och entydigt resultat Evidens 4: Enbart studier med lågt bevisvärde eller avsaknad av studier. Expertutlåtanden eller konsenstuutlåtanden utan explicit systematisk genomgång.

10 Hur gör man för att komma på tolvstegsbehandling hos Aleforsstiftelsen? Aleforsstiftelsens tolvstegsbehandling (Aleforshemmet och öppenvården i Göteborg) är ett behandlingsalternativ för missbrukande män och kvinnor över 25 år och som själva tror på en förändring. Vi ser alkoholism/kemsikt beroende som en sjukdom och målet med behandlingen är helnykterhet/drogfrihet med höjd livskvalitet som följd. I behandlingen ingår utbildning för kontaktpersoner på arbetet (Arbetsplatsprogrammet) och anhöriga (Anhörigprogrammet). Före behandlingsstart ska man: 1) göra ett bedömnings-/studiebesök. 2) uppvisa minst 1 veckas kontrollerad nykterhet och lämna negativa urinprov. 3) göra klart med finansieringen av behandlingen. Första kontakten. Man kan söka sig till Aleforsstiftelsens behandlingsprogram på eget/anhörigs initiativ eller via arbetsgivare, socialtjänst, eller kriminalvård. Bedömnings-/studiebesök. Behandlingen börjar med ett bedömnings- /studiebesök antingen på Aleforshemmet i Alingsås eller på Aleforsstiftelsen i Göteborg. Syftet med bedömningssamtalet är att få en helhetsbild över alkohol- /drogproblemet. Finansieringen. Behandlingen bekostas av arbetsgivaren, kriminalvården, socialförvaltningen eller genom egen betalning. Kontrollerad nykterhet. Den kontrollerade nykterheten och provtagningen inleds oftast med ett läkarbesök. Därefter skall man uppvisa kontrollerad nykterhet, dvs ta Antabus dagligen i minst 7 dagar och lämna minst ett urinprov (kan bli flera beroende på missbruk). Behandlingen. När man har kommit så här långt kan man påbörja sin behandling, antingen internat eller öppenvård. Aleforshemmet i Alingsås har 28-dagars primärprogram, 35-dagars läkemedelsprogram och 10-dagars återfallsprogram. Behandlingen avslutas med ett års eftervård. I Göteborg finns ett öppenvårdsprogram som pågår i ett år, 3 tim/gång - 40 tillfällen. Eftervården. Eftervården består av gruppträffar en kväll i veckan under ett år alternativt en dag var fjärde vecka dagtid i Alingsås. Grupperna leds av gamla aleforsare med flera års drogfrihet. Efter eftervården? Ett bra fortsatt stöd är att gå på AA, NA och liknande självhjälpsgrupper. Lizbeth Hallberg Örnefors Aleforshemmet Aleforshemmet, Aleforsvägen 11, Alingsås. Tfn: Aleforsstiftesen, Första Långgatan 21, Göteborg. Tfn: ,

11 Aleforsstiftelsen Stiftare Chalmers tekniska högskola, Göteborgs Sjukvård Göteborgs Hamn AB KF Väst AB Marks Stiftelse Posten SKF AB Telia AB VOLVO AB Volvo Cars Corporation Medlemsföretag Alingsås kommun Arctic Paper AB Arla Food AB Göteborg Mejeri B&B Tools AB Bostads AB Poseidon Borealis AB Brady Converting AB Broströms Ship Management AB DFDS Tor Line Dormer Tools AB Eka Chemicals AB Familjebostäder i Gbg AB FömedC Got Event AB Green Cargo AB Göteborgs Symfonikar AB Göteborgs Spårvägar AB Göteborgs universitet Hajoms Skjutdörrar AB Harrys Pubar AB HSB Göteborg ICA City i Borås INEOS Sverige AB Idrotts-o Föreningsförvaltningen Johns Bygg & Fasad AB Kasthall Mattor och Golv AB Latour Industries International AB Liseberg AB Lentab AB Park-o Naturförvaltningen Parker Hannifin AB Perstorp Oxo AB Renova AB Stora Enso SAAB Automobile AB SCA Hygiene Products AB Stena Line AB Svenska kyrkan i Göteborg Svevia AB Sv Transportarbetarförbundet Svitzer Sverige AB Tibco Software AB, Sportfire Division Tranemo kommun Volvo Aero Corporation Västra Götalandsregionen Aleforsstiftelsen har också ett antal intresseanslutna företagshälsor och avtal med flera kommuner och kriminalvården

12 Utvärderingar Aleforsstiftelsens utvärderingar och statistik visar glädjande nog ett fortsatt förtroende för Aleforsstiftelsens behandlingsprogram. Senaste kundnöjdhetsmätningen som gäller remittenter/kontaktpersoner till patienter som skrevs in på Aleforshemmet (AFH) i oktober 2010 gav ett genomsnittligt betyg på 3,7 (svarsfrekvens 79 %) och i öppenvården 3,7 (4=mycket bra, 3= bra, 2=mindre bra och 1=dåligt). Remittenterna tillfrågas om helhetsintryck, tillgänglighet, pålitlighet, kompetens, serviceberedskap och kommunikation. 4=mkt bra, 3=bra,2=mindr bra,1=dåligt 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Kundtillfredsställelse remittenter AFH oktober ,7 Helhetsintryck Tillgänglighet Pålitlighet Kompetens Serviceberedskap Kommunikation Summa 4=mkt bra,3=bra,2=mindr bra,1=dåligt 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Öppenvård remittenter hösten -10 Helhetsintryck Tillgänglighet Pålitlighet Kompetens Serviceberedskap Kommunikation Genomsnitt och statistik År 2010 skrev Aleforshemmet in 141 patienter och öppenvården i Göteborg 50 varav 4 flyttade över till Aleforshemmet. Det är alltså 187 personer som under 2010 genomgått 12-stegsbehandling via Aleforsstiftelsen. Om man tittar på staplarna nedan kan man se att antalet patienter/år under de 24 år som stiftelsen funnits varit relativt stabilt. (Startåret 1987 öppnade Alingsåshemmet för sina första patienter i augusti.) Sedan starten har nästan personer fått hjälp med sitt missbruksproblem genom Aleforsstiftelsens behandlingsprogram. Inskrivna Öppenvården Aleforshemmet Antal inskrivna

13 Wolfgang ny pensionär Efter nästan 20 år som alkoholrådgivare på Aleforshemmet har Wolfgang gått i pension. Vi önskar honom all lycka i sin nya frihet - att ta dagen som den kommer. Nu är det Birgit, Jan och Lars som är alkoholrådgivare på Aleforshemmet. Lars kommer att dela sin tid mellan Aleforshemmet och Öppenvården i Göteborg. Läs deras artiklar på annan plats i tidningen. Morgan Karlsson, föreståndare Aleforsstiftelsen och Wolfgang betraktar presentbordet sista arbetsdagen Så här har det sett ut när Wolfgang och Janne varit i arbetstagen på Aleforshemmet......och så här på utflykt med arbetskamraterna Wolfgang och Birgit Filmtips Bänken Varje dag sitter de där, på bänken. Men bakom varje ansikte finns ett levnadsöde - som Kaj som bara vill glömma sitt förflutna. En realistisk, trovärdig och omskakande film som blev en stor framgång i hemlandet Danmark Utsedd till bästa film, bästa regi och bästa skådespelare vid Danska filmgalan. 28 dagar Gwen åker fast för rattfylleri och döms till fängelse eller 28 dagars behandling. Hon väljer det hon tror är den enklaste utvägen... Sandra Bullock i en av sina bästa roller. Rachel getting married När Kim återvänder hem till familjen, på permission från ett behandlingshem för att fira sin systers bröllop, tar hon med sig en historia av personliga kriser och familjekonflikter. Varm, kärleksfull och trovärdig (Amelia).

14 Kärleksbarnet en berättelse om alkohol, bingo och brutna löften av Hillevi Wahl "Du var ett kärleksbarn, sa mamma. Men hon hade ett konstigt sätt att visa det på. Jag ville inte minnas hur det kändes att aldrig veta om mamma var nykter när jag kom hem från skolan. Jag ville inte komma ihåg hur det smakade av skräckblandad metall i munnen varje gång hon försökte ta livet av sig. Jag ville inte gå tillbaka in i den där lägenheten och känna lukten av utslaget vin, urin och spyor. Jag ville verkligen inte skriva en bok om det. Men jag var tvungen. För min egen skull, för mina barns skull och för alla andra kärleksbarns skull. Det här är berättelsen om Hillevi Wahls sökande efter svar, om en resa tillbaka i tiden. Rakt in i ett alkoholistbarns inferno. "Skrämmande aktuell bok om en dysfunktionell familj." (Linda Skugge) Svinalängorna en roman av Susanne Alakoski Det var Karin som sa det till mig när hon badade skumbad. - Din pappa är periodare Leena. - Vad är en periodare för något? - Det är någon som dricker i flera veckor. Periodare. Jag smakade på ordet. Inte så illa. Och bättre än mördare i alla fall. Ett nybyggt bostadsområde i Ystad fylls på 60-talet av invandrarfamiljer och låginkomsttagare. För Leena och hennes finska föräldrar är den nya lägenheten höjden av lyx: tre rum, balkong, parkett. Men Leena och hennes syskon drivs allt längre in i en återvändsgränd som handlar om att till varje pris skydda föräldrarna från insyn. Man skvallrar inte på mamma och pappa när de under perioder ligger utslagna och varken lagar mat, städar eller tvättar en skildring av hur kaos pågår mitt i småstadsidyllen och hur det besegras av tre tjejkompisar med talang för överlevnad. Svinalängorna finns också som film. Vi kan förändra vilken situation som helst genom att förändra vår attityd till den (Harry Emerson Fosdick, teologiförfattare och professor)

15 Inbjudan till konferens När alkohol och läkemedel blir ett problem på jobbet Både arbetsgivare och medarbetare är skyldiga att reagera om man misstänker att någon på arbetsplatsen har problem med missbruk av något slag. Missbruk är ett allvarligt arbetsmiljöproblem, både för den enskilde som för övriga medarbetare. En säkerhetsrisk som kan få långt gående konsekvenser om inga åtgärder vidtas. Trots detta visar forskning att missbruket vanligen pågår i åratal innan detta påtalas och individen erbjuds behandling. Aleforsstiftelsen har i mer än 20 år bistått arbetsgivare och medarbetare med effektiva behandlingsinsatser. Genom utbildning och strukturerat arbetsmiljöarbete ute på arbetsplatserna har vi också medverkat till att fånga upp medarbetare som riskerat sin anställning. Medarbetare som idag fungerar och är betydelsefulla i sina arbetsuppgifter. De har också visat sig värdefulla för sina kollegor som levande bevis på att det är möjligt att bryta ett missbruk som riskerar att förstöra hela livet. Den här konferensen ger värdefull inblick i arbetsrätt och rehabilitering. Medverkar gör Morgan Karlsson, behandlingschef och vårdlärare. Han arbetar, förutom i behandlingsprogram, med arbetsplatsutbildningar för chefer, medarbetare och skyddsombud. Vi får även lyssna till Lennart Ekström, eftervårdsledare, som berättar om hur missbruket kom att påverka hans familj och liv som säljare. Men också hans väg ut och till ett liv med en helt ny livskvalité. Jag vill anmäla mig och väljer nedanstående konferenstillfälle: Ort Plats Datum Tid Göteborg HSB, Första Långg. 28A kl Uddevalla Regionens Hus, Kilbäcksg kl Borås Regionens Hus, Ekenäsg. 15 (Solhem) kl Skövde Regionens Hus, Hertig Johans g kl Göteborg Läppstiftet Konferens, Lilla Bommen kl Pris: Kostnadsfritt! Namn: Titel: Organisation/avd: Telefon: E-post: Anmälan skickas till: Aleforsstiftelsen, Aleforsvägen, Alingsås eller till fax Det går även bra att anmäla sig på webben: Antalet platser är begränsat. Vänligen meddela ev förhinder till per.ohman@aleforsstiftelsen.se Har du frågor, ring Per Öhman på telefon

16