Hållbar utveckling i Botkyrka ur ett MR-perspektiv Årsrapport Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter 2011

Transkript

1 Hållbar utveckling i Botkyrka ur ett MR-perspektiv 2011 Årsrapport Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter

2 2 Hållbar utveckling i Botkyrka ur ett MR-perspektiv 2011

3 Hållbar utveckling i Botkyrka ur ett MR-perspektiv 2011 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 6 VAD INNEHÅLLER ÅRSRAPPORTEN?... 6 BARNRÄTTSPERSPEKTIVET... 8 JÄMSTÄLLDHET... 9 ETT INTERKULTURELLT BOTKYRKA FRITT FRÅN DISKRIMINERING NATIONELLA MINORITETER DEMOKRATI OCH DELAKTIGHET FOLKHÄLSA TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSFRÄMJANDE ARBETE UTMANING 1: BOTKYRKABORNA HAR ARBETE UTMANING 2: BOTKYRKABORNA KÄNNER SIG HEMMA UTMANING 3: BOTKYRKA SKA HA DE BÄSTA SKOLORNA UTMANING 4 BOTKYRKA BIDRAR INTE TILL KLIMATFÖRÄNDRINGARNA.. 33 UTMANING 5: BOTKYRKABORNA ÄR FRISKA OCH MÅR BRA UTMANING 6: BOTKYRKABORNA HAR FÖRTROENDE FÖR VARANDRA OCH FÖR DEMOKRATIN

4 Hållbar utveckling i Botkyrka ur ett MR-perspektiv 2011 Sammanfattning Målet med denna rapport är att ge kunskap om utvecklingen av ett hållbart Botkyrka ur ett mänskliga rättighetsperspektiv (MR-perspektiv) som grund för att vidareutveckla kommunens verksamhet. Den ska ge underlag för nämndernas arbete med att ta fram mål och åtaganden i ettårsplanen för 2013, men även för att identifiera utvecklingsbehov inför framåtsikterna och kommunens flerårsplan för Förhoppningsvis kommer den också att vara av intresse för kommunens invånare och medarbetare, liksom föreningar och andra organisationer i och utanför Botkyrka. Kommunfullmäktige fastslog 2007 sex långsiktiga utmaningar som kommunen behöver möta för att uppnå en hållbar samhällsutveckling i Botkyrka. Det handlar om att botkyrkaborna ska ha arbete, känna sig hemma, få en bra utbildning, inte bidra till klimatförändringarna, vara friska och må bra, ha förtroende för varandra och demokratin. Utifrån dessa utmaningar har kommunledningsförvaltningen analyserat utvecklingen ur ett MR-perspektiv. Utgångspunkten är ett antal indikatorer som speglar olika aspekter utifrån de mänskliga rättigheterna. Kärnan är att alla flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma rättigheter, oavsett bland annat etnisk eller socioekonomisk bakgrund, eventuell funktionsnedsättning eller sexualitet. I vilken utsträckning tillgodoses botkyrkabornas mänskliga rättigheter kopplat till de sex utmaningarna? I vilken grad uppfylls exempelvis rätten till arbete, utbildning och hälsa för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män? Vad kan och behöver vi göra för att botkyrkaborna i större utsträckning ska få sina rättigheter uppfyllda kommande år? I rapporten uppmärksammar vi främst särskilda utvecklingsinsatser som nämnderna lyft fram i sina årsredovisningar för Sammanfattningsvis görs väldigt mycket inom alla förvaltningar som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. En stor del av kommunens verksamheter ger i sig förutsättningar för grundläggande mänskliga rättigheter såsom utbildning och en tillfredsställande levnadsstandard. Men, kontinuerlig vidareutveckling av ordinarie verksamhet, reformer och särskilda utvecklingsinsatser behövs för att förbättra arbetet i våra verksamheter och säkerställa botkyrkabornas rättigheter. Här är principen om icke-diskriminering grundläggande och ständigt aktuell att arbeta med. Sammanfattningsvis kan konstateras att flera av indikatorerna kopplat till de mänskliga rättigheterna går åt rätt håll. Flera indikatorer uppvisar ett bättre resultat än motsvarande för andra jämförbara kommuner och områden. Ett exempel är förvärvsfrekvensen som är högre i de norra kommundelarna än i många andra områden med liknande befolkningssammansättning. Ett annat område är skolresultat där Botkyrka trots ökande segregation uppvisar en positiv resultatutveckling. Utmaningarna är dock fortfarande stora inom alla områden. Skillnaderna i förvärvsfrekvens och inkomst är fortsatt stora mellan kvinnor och män i kommunens olika delar. Det har betydelse både för de enskilda individerna, för samhällsekonomin och den sociala sammanhållningen lokalt och regionalt. Sedan förra året har inte någon av indikatorerna kopplade till rätten att känna hemkänsla gått åt rätt håll. Rätten till hemkänsla och att känna tillhörighet uppfylls därmed i olika grad för olika grupper och skillnaderna förefaller öka. Flera av indikatorerna som rör rätten till en god utbildning har utvecklats i en positiv riktning de senaste åren. Fortfarande ligger dock Botkyrka under länet när det gäller skolresultat, vilket är allvarligt då inte bara gymnasial utan också eftergymnasial utbildning blir allt viktigare i samhället för att ha goda förutsättningar på arbetsmarknaden. Skillnaderna i hälsa är fortsatt stora mellan olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män. De socioekonomiska skillnaderna är ett stort problem, även om det faktiska hälsoläget förbättrats inom några områden såsom självskattad hälsa. Fortfarande upplever få botkyrkabor att de kan påverka i kommunala frågor. Upplevelsen av inflytande bland skolelever ligger fortsatt på ungefär samma nivå som Det finns också stora skillnader mellan kommundelarna när det gäller att lämna medborgarförslag. Få av kommuninvånarna har vänner i andra kommundelar vilket tyder på stor social distans. 4

5 Hållbar utveckling i Botkyrka ur ett MR-perspektiv 2011 Mot denna bakgrund kan en rad utvecklingsbehov urskiljas. I rapporten föreslås främst kommunövergripande insatser utifrån ett MR-perspektiv. Målet är att nämnderna med dem som grund ska identifiera nämndspecifika insatser. Det handlar bland annat om att: i kommunen och i samarbete med andra aktörer genomföra insatser som ökar andelen botkyrkabor med ett jobb som ger ekonomisk trygghet. Det gäller särskilt kvinnor. lägga mer fokus på generella, främjande insatser för att öka sammanhållningen och minska de sociala klyftorna inom och mellan kommunens områden. Här är en viktig fråga att öka upplevelsen av trygghet. motverka effekterna av dessa klyftor och den ekonomiska utsattheten, särskilt bland barn och unga. Här är det viktigt att se till båda könens villkor, intressen och behov. öka tillgängligheten för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning bland annat genom att undanröja alla enkelt avhjälpta hinder. förbättra samarbetet och dialogen med olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män liksom föreningar och andra organisationer både för att stärka den lokala demokratin och för att uppnå bättre resultat av kommunens insatser. Detta kräver ett fortsatt långsiktigt, kontinuerligt, uthålligt arbete och arbetssätt som får möjlighet att sätta sig och fördjupas i kommunens olika verksamheter. Det handlar om långsiktiga förändringsprocesser som kräver fokus och prioritering för att ge resultat. Förvaltningarna efterfrågar färre mål som tydligare visar vilket resultat och vilken effekt som ska uppnås, liksom mål som tydliggör sambanden mellan de olika MR-perspektiven. Här krävs en tydligare styrning i form av skarpare mål och utvecklad resultatuppföljning både kommunövergripande och i nämnderna. Vi behöver också genomföra hållbarhetskonsekvensanalyser inför politiska beslut för att se hur de påverkar olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män i hela kommunen respektive i de olika kommundelarna. Det finns också ett behov av mer erfarenhetsutbyte mellan och inom förvaltningarnas verksamheter för att kunna bygga vidare på varandras arbete och bättre samordna kommunens insatser. Det behöver kommunledningsförvaltningen i större utsträckning skapa förutsättningar för. Rapporten innehåller en sammanställning av insatser inom de olika förvaltningarna och deras verksamheter som kommunledningsförvaltningen bedömer bidrar till en positiv utveckling ur ett MR-perspektiv. Den omfattar även en beskrivning och slutsatser för framtiden av det kommunövergripande arbetet kopplat till de olika perspektiven. Sammanfattningsvis går arbetet åt rätt håll men med olika takt. Inför kommande år behöver särskilt fokus läggas på arbetet för ett jämlikt, jämställt, interkulturellt och tillgängligt Botkyrka fritt från diskriminering vilket även kommer att bidra till att minska sociala skillnader i hälsa. Här är en god dialog med kommuninvånarna och lokala aktörer en förutsättning för ett gott resultat. 5

6 Hållbar utveckling i Botkyrka ur ett MR-perspektiv 2011 Inledning Botkyrka ska vara en föregångare i omställningen för en hållbar utveckling där såväl miljöaspekter som sociala och ekonomiska aspekter ingår. Botkyrka kommunfullmäktige har slagit fast sex hållbarhetsutmaningar som vi ska ha i åtanke när vi fattar beslut, fördelar våra resurser och bedriver våra verksamheter. Fokus i denna rapport är att tydliggöra de mänskliga rättigheterna inom utmaningarna för ett hållbart Botkyrka. FN:s konventioner är utgångspunkten. Dessa ska genomsyra alla våra verksamheter, och därmed också arbetet med hållbar utveckling. I denna rapport följer vi upp läget i Botkyrka utifrån de sex utmaningarna med fokus på mänskliga rättigheter. Exempel på rättigheter som tas upp är rätten till arbete, rätten till hälsa och rätten till en tillfredsställande levnadsstandard. Det är dock viktigt att påpeka att rättigheterna är odelbara, vilket innebär att ingen rättighet är viktigare än någon annan. Det går inte att prioritera rätten till arbete framför rätten till hälsa eftersom alla människor har rätt till båda. Alla rättigheter hör ihop och är beroende av varandra. Rättigheterna ska ses som en utgångspunkt för kommunens arbete och inte som ett slutligt mål. I många fall har Botkyrka kommun ambitioner som sträcker sig längre än att se till att invånarnas grundläggande 3. Botkyrka har de bästa skolorna. I skolan får flickor och pojkar en stor del av sina mest grundläggande värderingar och kunskaper, och där läggs grunden för deras möjligheter att vara delaktiga i samhället och på arbetsmarknaden. 4. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna. Alla flickor och pojkar, kvinnor och män har rätt till en god miljö och att på lika villkor få del av Jordens resurser. En förutsättning för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle är också att vi alla ska ha samma möjligheter men också skyldigheter att leva klimatsmart. 5. Botkyrkaborna är friska och mår bra Alla människor har lika värde och alla flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet samtidigt som det är viktigt att skillnaderna i hälsa mellan olika grupper minskar. 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. Samarbete och förtroende är en förutsättning för hållbar utveckling. Människor behöver känna tillit, dels till varandra, dels till samhällets institutioner och det demokratiska systemet. Vad innehåller årsrapporten? Årsrapporten inleds med en beskrivning av de övergripande MR-perspektiv som kommunen ska anlägga i sitt arbete med hållbar utveckling. Utgångspunkten är de strategier och planer som kommunfullmäktige har beslutat om. Rapporten innehåller också statistik och analys av hur utvecklingen ser ut inom varje utmaning. Den beskriver också hur kommunen har arbetat med utmaningarna under Uppgifterna består bland annat av lokal, regional och nationell statistik, och är hämtade från olika databaser, undersökningar och nämndernas årsredovisningar. mänskliga rättigheter blir tillgodosedda. Botkyrkas hållbarhetsutmaningar är följande: 1. Botkyrkaborna har arbete. Att både kvinnor och män har ett arbete som dekan försörja sig på är en grundläggande förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle. 2. Botkyrkaborna känner sig hemma. Alla invånare ska oavsett bland annat kön, socioekonomisk, etnisk eller religiös bakgrund känna sig hemma och trygga i kommunen. Rapporten är inte heltäckande det pågår en mängd intressanta verksamheter och utvecklingsarbeten i kommunen och det är svårt att få med alla. Ambitionen är dock att ge en översiktlig bild av kommunens arbete med hållbar utveckling, där de viktigaste områdena analyseras ur ett MR-perspektiv. Arbetet under 2011 redovisas utifrån: - Arbetsområden inom varje perspektiv: Här tar vi upp de kommunövergripande arbetsområden som har varit särskilt viktiga under året samt övergripande utvecklingsbehov. Inom varje hållbarhetsutmaning redovisas: - Processer: Här ger vi exempel på systematiskt och strategiskt utvecklingsarbete under året. 6

7 - Aktiviteter: Här tar vi upp konkreta exempel på aktiviteter som förvaltningarna genomfört under 2011 och som vi ser bidrar till att möta hållbarhetsutmaningarna ur ett MR-perspektiv. - Analys och förslag: Med utgångspunkt från de utvecklingsbehov som uppföljningen visar i form av indikatorer, samt pågående arbete i verksamheterna (processer och aktiviteter), drar vi slutsatser om vad som bör prioriteras de kommande åren. Förslagen rör främst kommunövergripande insatser utifrån ett MR-perspektiv. Målet är att nämnderna med dem som grund ska identifiera nämndspecifika insatser. Indikatorerna redovisas och analyseras närmare i en särskild bilaga; Bilaga indikatorer till årsrapport med fokus på mänskliga rättigheter Den finns även tillgänglig på intranätet. För varje indikator finns symboler i form av pilar som visar om utvecklingen går åt rätt eller fel håll. Pilarna och pilarnas färg visar riktningen: En helgrön pil som pekar uppåt symboliserar att utvecklingen långsiktigt går åt rätt håll. En röd pil som pekar nedåt symboliserar att utvecklingen går åt fel håll. En gul pil betyder att utvecklingen varken är positiv eller negativ. Även pilens kantlinje har ett symbolvärde, till exempel innebär en gul pil med röd kant att utvecklingen riskerar att ändra sig i negativ riktning. Motsvarande gäller för de övriga pilarna med kantfärger: * En indikator är en mätbar företeelse som visar eller indikerar tillståndet i ett större system. Genom att följa indikatorns utveckling får man en uppfattning om i vilken riktning utvecklingen går. Indikatorer kan också antyda orsakssamband, men de kan aldrig ge hela sanninge eller enskilt användas som uppföljning av en specifik verksamhet. Indikatorer ska kvantifiera och förenkla företeelser och underlätta förståelsen av en komplex verklighet. Syftet kan till exempel vara att förutsäga förändringar i utvecklingen, visa på behov av och identifiera möjligheter till åtgärder. En indikator kan baseras på både kvantitativa och kvalitativa data. Styrdokument Här redovisas de styrdokument som har mest direkt betydelse för de olika MR-perspektiven. I praktiken har merparten av de kommunövergripande styrdokumenten betydelse för samtliga perspektiv och utmaningar. Internationella och nationella styrdokument samt lagar - FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna, bland annat omfattande personer med funktionsnedsättning och barnkonventionen punktsprogrammet för den europeiska koalitionen av städer mot rasism och diskriminering (ECCAR) - Diskrimineringslagstiftningen - Nationella mål inom flertalet områden såsom jämställdhet, demokrati, integration och folkhälsa Styrdokument i Botkyrka kommun Bland annat: - Ett hållbart Botkyrka - Flerårsplanen och nämndernas ettårsplaner - Strategi för demokrati och delaktighet - Strategi för ett interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering - Strategi för ett jämställt Botkyrka - Strategi för trygghetsfrämjande arbete - Folkhälsopolicy och utvecklingsplan folkhälsa i Botkyrka kommun inklusive alkohol och drogpolicy för barn och ungdomsverksamheter - Klimatstrategin - Botkyrka kommuns principer för arbetet med de nationella minoriteterna - Principer för samarbete och överenskommelser mellan idéburna organisationer och Botkyrka kommun - Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck - De lokala utvecklingsprogrammen för Alby och Tullinge - Riktlinjer för dialogforum - Riktlinjer för områdesarbetet Dessutom finns det många styrdokument, planer och riktlinjer inom olika förvaltningar som också har betydelse för MR-perspektivet. Några exempel är: - Läroplanen för förskolan och skolan - Läroplanen för förskolan och skolan - Kommunens cykelplan - Kommunens kostpolicy - Dialoghandboken - Plan för samverkan i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld - Plan för samverkan till stöd för män, barn och unga som utsätts för våld och övergrepp 7

8 Barnrättsperspektivet Målet med barnrättsperspektivet är att alla flickor och pojkar ska kunna utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar Fokus för arbetet 2011 var att stödja arbetet med implementering av barnkonventionen i kommunen Varför? En trygg barndom är en grundläggande mänsklig rättighet. Barn är kompetenta individer som ska respekteras och vara delaktiga i beslut som rör dem. I kommunen ska vi ta hänsyn till flickors och pojkars fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska trygghet vid planering av insatser och åtgärder. Vi ska också ge stöd till föräldrar och medarbetare i sitt ansvar för barn och ungas välbefinnande. Arbetet med barnrättsperspektivet vilar på två grundpelare. Den första pelaren är implementeringen av barnrättsperspektivet i kommunen. Det ska ske i den dagliga verksamhet som berör barn och unga. Redskap för det är bland annat likabehandlingsplaner och andra metoder och arbetssätt som ger barn och unga ökad delaktighet och mer inflytande. Den andra pelaren består av barnombudsmannens (BO) arbete med att ge råd, hjälp och stöd i frågor som rör barn och unga. BO hjälper vuxna och barn med frågor och slussar vid behov vidare inom kommunorganisationen eller till annan lämplig instans. BO kan även hjälpa enskilda som upplever att barnets rättigheter inte tas tillvara i den fortsatta hanteringen av frågan genom att återkoppla till den berörda förvaltningen/ instansen. Genom att på så sätt följa upp ärenden kan BO bidra till att arbetssätt eller rutiner som skapar problem ändras. BO fungerar också som ett stöd för förvaltningarna i arbetet som rör barn och unga. Viktiga områden 2011 Ett arbetsområde har varit att ge stöd till skolor och förskolor i att upprätta likabehandlingsplanerna mot diskriminering av barn och elever. BO och utbildningsförvaltningen samarbetar kring uppföljningen av hur likabehandlingsplanerna efterlevs och kompetensutveckling i form av workshops och föreläsningar. En granskning av likabehandlingsplanerna är gjord och överlämnad till utbildningsnämnden. BO stöttar även andra förvaltningar i genomförandet av barnkonventionen. Vidare informerar BO barn, unga, medarbetare och föräldrar om barnkonventionen på arbetsplatsträffar och föräldramöten. unga på St:Botvids särskolegymnasium träffade politiker och framförde sina åsikter. Därefter genomfördes ett återkopplingsmöte med de unga och politikerna. Det var också ett led i uppbyggnaden av ett ungdomsråd för unga med funktionsnedsättning. BO har tillsammans med tillgänglighetssamordnaren även inlett en kartläggning av nämndernas insatser för barn och unga med funktionsnedsättning följs den upp genom intervjuer med förvaltningschefer, verksamhetschefer och nämndordföranden. Ett tredje arbetsområde har varit att synliggöra situationer och platser där barn och ungdomar i kommunen inte behandlas på ett bra och rättvist sätt. Övergripande analys, slutsatser och förslag Utvecklingen i kommunorganisationen ger grund för en försiktig optimism. Samtidigt varierar medvetenheten om barnrättsperspektivet det vill säga utgångspunkten i barnets rättigheter. Förvaltningarna har därmed behov av fortsatt stöd i genomförandet av barnkonventionen. Själva efterfrågar de särskilt ökat fokus på strategisk utveckling och stöd för ett mer systematiskt arbete med barnrättsperspektivet. De hearingar som BO har hållit har varit ett bra sätt att främja deltagarnas delaktighet och inflytande i kommunen. Vi bör därför fortsätta med två hearingar per år, där BO i samarbete med utbildningsförvaltningen föreslår skolor där eleverna får chans att träffa de förtroendevalda. Som utredningen om ett ungdomsråd för unga med funktionsnedsättning visar är det både möjligt och önskvärt att ett sådant råd inrättas. Målgruppen är unga inom särskolan då unga med fysisk funktionsnedsättning har möjlighet att delta i ungdomsfullmäktige. Ett annat område har varit att främja ökad delaktighet och inflytande bland unga. BO har regelbundet träffat barn och unga för att diskutera hur de upplever sin situation. Ett exempel är en hearing (utfrågning) där 8

9 Jämställdhet Målet med jämställdhetsperspektivet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Fokus för arbetet 2011 var att utifrån beköningen av styrsystemet ta nästa steg till analys och utveckling av jämställda verksamheter Varför? Målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv gäller alla, oavsett bland annat socioekonomisk och etnisk bakgrund. När vi fattar beslut, fördelar resurser och bedriver våra verksamheter påverkar detta villkoren för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män. Kommunens verksamhet ska svara mot båda könens villkor och behov och samtidigt motverka ojämställda genusordningar. Det ska vi göra genom att bidra till de nationella jämställdhetsmålen om jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Jämställdhet är också smart economics som Världsbanken uttrycker det i sin årliga utvecklingsrapport Jämställdhet ökar den samhällsekonomiska produktiviteten och effekten av insatser. Viktiga områden 2011 Fokus under 2011 har varit att utifrån arbetet med att beköna styrsystemet ta nästa steg till analys och utveckling av jämställda verksamheter. Som underlag för det beslutade kommunstyrelsen i januari om inriktning av arbetet Det kan ses som en kommungemensam handlingsplan för mandatperioden. Den bygger på den övergripande jämställdhetsanalys som genomfördes av kommunledningsförvaltningen 2010 och de utvecklingsbehov som identifierats av de olika förvaltningarna. För en del av dessa insatser beviljades Botkyrka kommun sammanlagt 1,2 miljoner kronor i utvecklingsmedel från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för perioden Det handlar bland annat om jämställt bemötande på medborgarkontoren, jämställd handläggning av medborgarförslag på samhällsbyggnadsförvaltningen, jämställdhetssäkring av myndighetsutövning och bemötande inom socialförvaltningen, samt vård och omsorg. Andra exempel är arbete för att skapa jämställda fritidsgårdar och att stödja utvecklingen av en jämn könsfördelning i styrelserna för Botkyrkas föreningar. Till stöd för jämställdhetsarbetet startade två nätverk Det ena är ett internt nätverk för chefer, medarbetare och förtroendevalda - ett forum för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte med fokus på att utveckla jämställda verksamheter. Det andra är ett externt jämställdhetsnätverk med ett tiotal föreningar. En prioriterad fråga för nätverket är frågan om män och jämställdhet. Ett annat samarbete med föreningar och studieförbund är ett nytt arrangemang kallat "Femkamp - en dag för ett jämställt Botkyrka" kopplat till internationella kvinnodagen. Socialförvaltningen leder på kommunstyrelsens uppdrag genomförandet av kommunens handlingsplan för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld. Arbetet har under året varit inriktat på att stärka det professionella stödet i form av en spetskompetensgrupp, kompetensutvecklingsinsatser, föräldrastöd och samverkan med föreningslivet. Inom HR-området har genomförandet av kommunens nya jämställdhetsplan inletts med fokus på bland annat lönesättning och rätt till heltid. Övergripande analys, slutsatser och förslag Arbetet med jämställdhet har kommit en bra bit på väg i Botkyrka, men mycket återstår att göra. Med undantag för några nämnder har beköningen av styrsystemet stått stilla eller gått bakåt Det gör att inte heller verksamhetsutvecklingen går framåt som avsett. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling måste vi både i beslutsunderlag och i det dagliga - arbetet identifiera hur vi kan motverka de starka könsmässiga och socioekonomiska mönster som uttrycks i ojämställda och ojämlika förutsättningar och möjligheter. Under året har nya reformer genomförts som bidrar till jämställdhet, bland annat nattis och högre viktning av flickors idrottande för föreningsbidrag. Överlag krävs dock tydligare mål och vassare uppföljning av verksamheternas resultat och kvalitet utifrån kön. Här behöver kommunledningsförvaltningen förtydliga sina riktlinjer för bättre vägledning. Det finns också behov av kompetensutveckling för att utveckla ett jämställt interkulturellt bemötande. För att möta detta behov är det viktigt att erbjuda ett samlat paket som anpassas efter förvaltningarnas olika verksamheter. Kommunens kompetensfond har för 2012 avsatt kronor för ett sådant paket vilket utarbetas i samarbete med förvaltningarna. 9

10 Ett interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering Målet med arbetet för ett interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering är att gå från ett mångkulturellt till ett interkulturellt Botkyrka präglat av möten och rörelser mellan individer och grupper. Fokusområde 2011 var implementeringen av den interkulturella strategin Varför? Ett interkulturellt Botkyrka kännetecknas av att invånare möts och utvecklas på lika villkor. Botkyrka är Sveriges mest mångkulturella kommun och det är en av anledningarna till att frågan om en hållbar interkulturell samhällsutveckling ligger högt på den politiska agendan. De demografiska förändringarna de senaste åren har fortfarande inte i tillräckligt hög utsträckning gett avtryck i hur vi organiserar och leder samhällsutvecklingen i tillräckligt hög grad. Det finns ett generellt behov i Sverige och Europa av att ta fram ny kunskap om hur vi ska bygga ett alltmer etniskt och kulturellt blandat samhälle på ett hållbart sätt. Som kommun måste vi ha den enskilda kvinnans och mannens medborgerliga rättigheter, möjligheter och skyldigheter som utgångspunkt när vi ska utveckla den sociala och ekonomiska tillväxten. Kommunens ungdomsfullmäktige har uttryckt att de nya generationerna måste kunna vara stolta över familjens historia och identitet och ändå vara svenskar. Framför allt vill de inte betraktas som icke-svenskar. Detta är en ödesfråga för Botkyrka och ställer särskilda krav på oss som Sveriges mest etniskt blandade kommun. Om vi lyckas hantera utmaningen rätt, kommer erfarenheten av att leva och verka i en mångkulturell miljö att ge våra kommuninvånare, oavsett bakgrund ett försprång i en alltmer globaliserad värld. En förutsättning för ett interkulturellt Botkyrka är ickediskriminering. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter slår fast att diskriminering är ett brott mot människors lika värde och rätt till likabehandling. Diskriminering innebär särbehandling som direkt eller indirekt missgynnar, kränker och begränsar individers och/ eller gruppers handlingsutrymme och valmöjligheter och där individens personliga integritet kränks. De lagstadgade diskrimineringsgrunderna i Sverige är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Viktiga områden 2011 Under 2011 har ett arbetsområde varit att implementera den interkulturella strategin i kommunens verksamheter. Bland annat beslutade kommunstyrelsen om en plan för arbetet och en kommunikationsplan togs fram. Två pilotförvaltningar har genomfört workshops för att identifiera ett interkulturellt förhållningssätt. Konceptet har visat sig vara framgångsrikt och kommunledningsförvaltningen har inlett samarbete med flera förvaltningar som är intresserade av att jobba med samma koncept. Kommunledningsförvaltningen har också inlett samarbete med Antidiskrimineringsbyrån Alby Syd för att ta fram och sprida en handbok med fallstudier kring diskriminering. Ett parallellt arbete har pågått för att utveckla konceptet med interkulturella dilemman. De ska användas som metodmaterial bland annat för den interna kompetensutvecklingen i ett jämställt, interkulturellt förhållningssätt fritt från diskriminering som inleds Ett annat prioriterat område har under 2011 varit samarbete med civilsamhället kring diskriminering, rättigheter, social sammanhållning, hemkänsla och identitet. Exempel på det är samarbetet med IFK Tumba kring fotboll mot rasism och OPAD (Organization for poverty alleviation and development) kring diskrimineringsfrågor. Båda har ambitionen att samarbeta brett över kommundelar i fråga om rasism, diskriminering och social sammanhållning. Ett annat exempel är forskningscirklar med medborgare som är ett tvåårigt EU-projekt om rasism och diskriminering. Samarbetet med Ungdomsfullmäktige på samma tema har under året tagit viktiga steg genom deras insatser för att skapa ett ungdomsråd i ECCAR och projektet Demokrati genom teater tillsammans med kommunen Cair i Makedonien. Vidare har arbetet fortsatt med att samordna kommunledningens insatser för att få andra kommuner och regionen som helhet att gå åt samma håll som Botkyrka. Inriktningen är en hållbar interkulturell samhällsutveckling fri från diskriminering samt att skapa tillväxt för både individen och kommunen som plats. Genom Europarådet och Intercultural cities (ICC) har Botkyrka under 2011 fått tillgång till konkret stöd och 10

11 utbyte med städer runt om i Europa. Flera tjänstemän i kommunen och medlemmar av Ungdomsfullmäktige har redan påbörjat ett utbyte. Under 2012 kommer det att fördjupas. Ett annat viktigt område har varit att utveckla våra redskap för att mäta diskriminering. En undersökning har genomförts för att följa upp upplevelsen av diskriminering bland de förtroendevalda under förra mandatperioden. Den visade att en betydande del av de förtroendevalda upplever diskriminering som en hindrande faktor i sitt förtroendemannauppdrag. Under 2011 har vi också tagit första steget mot att mäta social distans i medborgarenkäten genom två frågor. Vi har följt Madrids arbete för att utveckla indikatorer för social sammanhållning/social distans inom vårt gemensamma EU-projekt med forskningscirklar och inväntar deras erfarenheter för att själva gå vidare. Genom vårt nya medlemskap i Europarådets Intercultural Cities har vi också möjlighet att under 2012 medverka i deras undersökning av social sammanhållning/distans. Övergripande analys, slutsatser och förslag Arbetet med att identifiera ett interkulturellt förhållningssätt fortsätter under De pilotförvaltningar som 2011 genomförde workshops kommer att gå vidare och ta fram interkulturella pilotaktiviteter samt skapa en stödstruktur för genomförande av den interkulturella strategin. Planen för genomförande av den interkulturella strategin behöver brytas ned till konkreta aktiviteter på varje förvaltning. Utöver förbättrade rutiner för uppföljning behöver vårt arbetssätt och grundläggande syn i mötet med medborgarna lyftas. För att identifiera rätt insatser behöver vi ta tillvara medborgarnas kunskap och erfarenheter och väga samman dessa med den professionella kunskapen i kommunorganisationen. Vi behöver också fortsätta stödja aktiviteter i civilsamhället som syftar till att stärka dess roll i att aktivt bidra till ett hållbart interkulturellt samhälle fritt från diskriminering. Det handlar om att utveckla samarbetet kring diskriminering, rättigheter, social sammanhållning, hemkänsla och identitet. För att ta tillvara deras intresse av att samarbeta med kommunen behöver vi utveckla mer flexibla arbetsformer. Samarbetet med IFK Tumba och OPAD kommer att vara av stor betydelse för att fortsätta stödja mobilisering av de delar av civila samhället som vill engagera sig i den interkulturella strategins genomförande. Vidare behöver vi skärpa den gemensamma argumentation från Botkyrka som är inriktad på att synliggöra strukturella faktorer bakom segregation och diskriminering. Det är nödvändigt för att bryta igenom hos regionala och nationella aktörer, så att alla tar ansvar för och åtgärdar strukturella hinder. Det gemensamma budskapet måste vara enkelt för att olika verksamhetsområden ska kunna jobba inom sina respektive nätverk. Slutligen behöver arbetet fortsätta med ECCAR:s modell för att belysa diskriminering av medborgare, brukare och medarbetare i kommunen. En viktig del är att integrera indikatorer som belyser diskriminering i styrsystemet. Under 2012 står indikatorer för att mäta social sammanhållning/distans i fokus. 11

12 Nationella minoriteter Målet med Botkyrkas arbete med att främja nationella minoriteters rättigheter är att i samråd med dem genomföra insatser så att deras språk och kultur förblir en levande del av det svenska samhället Fokus för arbetet 2011 var att genomföra det finska förvaltningsområdet och inleda samråd med romer Varför? De fem nationella minoriteterna har ett grundskydd i lagen. Det innebär att finnar, judar, romer, samer och tornedalingar ska ges information om sina rättigheter och att det allmänna har ett ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och kulturerna. Särskilt gäller det barn. De nationella minoriteterna ska ges möjlighet till inflytande. Att vi ingår i det finska förvaltningsområdet innebär ett förstärkt skydd för den sverigefinska gruppen.. Viktiga områden 2011 Genomförandet av det finska förvaltningsområdet har i huvudsak följt de av förvaltningarna redovisade planerna. Botkyrka beviljades för andra året i rad 1,5 miljoner kronor i statsbidrag. Botkyrka kommun och olika sverigefinska organisationer har en gemensam samrådsgrupp. Ett samråd har också inletts med representanter för romer i kommunen. Det har inte gått att etablera lokala kontakter med övriga nationella minoriteter. Förvaltningarna har kartlagt både personalens kunskaper i finska samt behov och önskemål i olika målgrupper. På kommunens webbplats beskrivs de nationella minoriteternas rättigheter och det finns en finsk ingång där förvaltningarna publicerar texter. Som första kontakt med kommunen finns finskspråkig personal på kontaktcentret samt ett knappval på telefon. mer aktivt erbjudande av finska i förskolan. I Sverigefinska skolan finns både förskola och grundskola. Äldreomsorg är det andra område som särskilt regleras i lagen. Vård- och omsorgsförvaltningen utvecklar sina tjänster med finsk personal. Inventeringar av brukare och av finskspråkig personal har genomförts. På äldreboendet Alby Äng finns en finskspråkig avdelning. På äldreboendet Silverkronan har en bastu byggts. Övergripande analys, slutsatser och förslag Det är intressant att se hur aktiviteten och nätverkandet tagit fart under 2011 i den sverigefinska gruppen på alla nivåer i kommunen, regionalt och nationellt. Särskilt kultursektorn har lyfts fram med en mängd evenemang. Det verkar som om samma sak är på väg att hända i den romska gruppen om än i långsammare takt. Sveriges romer är uppdelade i olika grupper till skillnad från den mer homogena sverigefinska gruppen. Regeringens strategi kan förväntas sätta fart på processen. En viktig fråga att lösa under 2012 är underhållet av kommunens webbplats, vilket i avsaknad av finskspråkiga medarbetare är komplicerat. De nationella minoritetskulturerna och deras språk är på tillbakagång. För att främja språken krävs aktiva åtgärder. Kultur- och fritidsförvaltningen har fortsatt arbetet med olika kulturella evenemang. De lokala sverigefinska organisationerna bidrar aktivt med evenemang och informationsinsatser för att främja och synliggöra. Utbildningsförvaltningen har erbjudit nybörjarundervisning i finska på förskola, grundskola och gymnasium. Att börja med barnen är särskilt viktigt i revitaliseringsprocessen. Förskola regleras särskilt i lagen. Utbildningsförvaltningen har en medarbetare som informerar och kartlägger behov och planerar för ett 12

13 Demokrati och delaktighet Målet med perspektivet demokrati och delaktighet är att skapa jämställda och jämlika förutsättningar för delaktighet i kommunen Fokusområde 2011 var att uppnå ett breddat deltagande i den lokala demokratin Varför? Att delta i det som händer i samhället är en rättighet för alla invånare i Botkyrka. Men hur man är en aktiv deltagare i demokratin är inte självklart för alla. Förutsättningarna att utnyttja sina demokratiska rättigheter är inte jämlikt eller jämställt fördelade mellan kvinnor och män i olika åldrar eller i olika socioekonomiska och etniska grupper. I Botkyrka vill vi underlätta för alla att vara med och påverka genom att: - stödja dem som redan är engagerade på olika sätt i politiken och/eller i kommunens dialogarbete - nå dem som idag inte är involverade och göra det möjligt för dem att vara delaktiga och komma till tals i den lokala demokratin. Ett mål är att de folkvalda ska spegla Botkyrkas befolkning, bland annat utifrån kön, etnisk bakgrund och ålder. Men många invånare väljer andra sätt än politiken att engagera sig i samhället. Vi vill fånga upp dem och ta vara på deras engagemang för att öka representativiteten i kommunen. Viktiga områden 2011 Ett arbetsområde under året har varit utbildning för förtroendevalda. Den omfattar totalt drygt 6 dagar fördelat på 11 tillfällen. Introduktionsutbildningen hade fokus på grundläggande kommunala frågor medan fördjupningsutbildningen är inriktad på hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. 160 förtroendevalda deltog i introduktionsutbildningen och i genomsnitt 55 förtroendevalda har deltagit vid varje fördjupningstillfälle. Utvärderingarna visar att satsningen som sådan och dess innehåll varit uppskattad. Ett annat viktigt område har varit rekryteringen av cirka 700 Botkyrkabor till en elektronisk medborgarpanel. Den har en jämn fördelning av kvinnor och män i olika åldrar från alla kommundelar. Den första panelen genomförs i början av Syftet är att ge fler invånare möjlighet att påverka frågor tidigt i kommunens beslutsprocesser och på motsvarande sätt ge nämnderna ett redskap för att lyssna in invånarnas synpunkter. Under året startade en kampanj för ökad digital delaktighet i Botkyrka. Den ska pågå fram till slutet av 2013 och genomförs i samarbete med bland annat studieförbund, Seniornet, Botkyrka stadsnät och Pensionärernas riksorganisation (PRO). En annan satsning för att uppnå ett bredare deltagande i den lokala demokratin är ett EU-projekt med forskningscirklar Syftet är att utveckla kommunens antidiskriminerings- och demokratiarbete samt pröva forskningscirklar som metod för att tillsammans med invånare analysera den lokala situationen i frågor som de själva identifierat som viktiga. Övergripande analys, slutsatser och förslag Under året har en rad insatser genomförts för att bredda deltagandet bland olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män i den lokala demokratin. Det har sannolikt inneburit att vi nått grupper som tidigare inte varit delaktiga i den lokala demokratin, men eftersom våra rutiner för uppföljning av dialog och delaktighet behöver utvecklas kan vi inte säkert slå fast att så är fallet. Vi behöver därför utveckla en kommungemensam årlig uppföljning av vilka som deltar i dialoger av olika slag i de olika förvaltningarna. Botkyrka kommun har en omfattande demokratipalett med olika metoder som ger invånarna möjlighet att vara delaktiga och påverka i den lokala demokratin. Samtidigt ökar inte andelen invånare som upplever att de kan påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Vi behöver därför förbättra kommunikationen med både kommuninvånarna, nämnder och förvaltningar kring vilka möjligheter som finns för dialog och delaktighet, liksom återkopplingen av våra dialoger. Under 2012 kommer en kommunikationsplan att tas fram som stöd för implementeringen av kommunens strategi för demokrati och delaktighet. 13

14 Folkhälsa Målet med perspektivet folkhälsa är Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Vilket innebär att hälsoläget förbättras för alla och att skillnader i hälsa minskar mellan olika grupper inom Botkyrka och i jämförelse med länet och landet Varför? Enligt FN är hälsa en av de mänskliga rättigheterna. WHO betonar den jämlika hälsan, det vill säga att hälsan ska förbättras för alla samtidigt som de sociala skillnaderna i hälsa minskar. Förutsättningarna för en god hälsa är livsvillkoren såsom utbildning och arbete, de omgivande livsmiljöerna såsom sociala relationer och bostadsmiljö samt individens egna val och levnadsvanor. Skillnader i hälsa är en fråga om liv och död. WHO menar att det är etiskt tvingande att minska dessa skillnader. Därutöver finns ett samhällsekonomiskt motiv till att ha en frisk befolkning för att hålla uppe produktion och en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. En socialt sammanhållen kommun med minskad segregation ökar tilliten till andra människor och samhällsinstitutioner samt upplevd rättvisa. Det ökar hälsan och välbefinnandet, vilket ger ökad attraktivitet som i sin tur bidrar till ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Botkyrka arbetar med att skapa förutsättningar för god hälsa för alla flickor och pojkar, kvinnor och män i våra kommundelar samt minska skillnader i hälsa mellan olika grupper. Viktiga områden 2011 Under året var fokus för kommunens folkhälsoarbete att analysera och använda den kunskap som finns om hälsoskillnader hos olika grupper i befolkningen vid revideringen av vår tidigare folkhälsoplan. Det har resulterat i en folkhälsopolicy och utvecklingsplan, inklusive alkohol och drogpolicy för barn och ungdomsverksamheter som tagits fram i brett samarbete med samtliga förvaltningar och nämnder. Dokumenten beslutades i kommunfullmäktige februari Under året antogs den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning, tobak). Botkyrkas utvecklingsarbete har inom ramen för det nationella ANDT-projektet LUMA bidragit till de nationella målen i strategin Den nationella föräldrastödsstrategin antogs Vi har deltagit i nationellt och regionalt utvecklingsarbete kring föräldrastöd och i flera forskningsstudier för att få ökad kunskap om hur vi kan stödja föräldrar på bästa sätt och vilka föräldrastödsprogram som har störst effekt. Internt har vi i samverkan med socialoch utbildningsförvaltningen arbetat fram förslag till gemensam struktur för föräldrastöd framöver. Studieförbunden i Botkyrka är också en mycket betydelsefull samverkanspart. Ett samlat kommunikativt koncept har tagits fram för att öka kännedomen om allt föräldrastöd. Övergripande analys, slutsatser och förslag Kunskapsläget om hur skillnader i hälsa kan minskas behöver förbättras. Viktiga kunskapskällor är ett nationellt SKL-samarbete samt Malmökommissionen. Det kommer att öka vårt behov av analys samt förankrings- och kompetenshöjande insatser i hela kommunen kring skillnader i hälsa. Det är också folkhälsopolicyns och utvecklingsplanens fokus. De pekar ut nödvändiga utvecklingsområden som har prioriterats i remissvaren vilket ger en god förhoppning om att dessa styrdokument kommer att efterlevas och på sikt leda till förbättrad folkhälsa. Den nya nationella ANTD-strategin lyfter upp angelägna utvecklingsområden med målet att minska bruket samt medicinska och sociala skador. Då den berör samverkan mellan många aktörer och omfattar såväl främjande och förebyggande arbete som behandling, utgör den ett betydelsefullt stöd i kommunens arbete. För att nå målen i ANDT-strategin i Botkyrka kommer en analys av pågående arbete och utvecklingsbehov att krävas liksom resurser och en långsiktig samordning inom kommunen. Samverkan med andra aktörer är också viktigt. Främjande föräldrastöd med fokus på flickor och pojkars hälsa och positiva utveckling, har alltmer aktualiserats i kommunen samtidigt som efterfrågan från föräldrar ökar. Det underlättar utvecklingen av en organiserad förvaltningsövergripande struktur kring föräldrastöd och kommande implementering. Om vi ska lyckas med det, krävs fortsatta resurser för utveckling av effektiv samverkan, styrning och samordning. 14

15 Tillgänglighet Målet med tillgänglighetsperspektivet är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sina liv som alla andra Fokus för arbetet 2011 var att sprida kunskap om och stödja genomförande av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Varför? För flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning är tillgänglighet en oumbärlig mänsklig rättighet. Det finns dock många hinder i samhället för att de ska kunna leva sina liv som alla andra, eftersom de bland annat inte har tillgång till den fysiska miljön, information och kommunikation som personer utan funktionsnedsättning. Hinder i omgivningen begränsar aktivitet och delaktighet vilket bland annat påverkar hälsan negativt. Tillgänglighet och användbarhet för alla är en samhällsplaneringsfråga som rör både unga och äldre. Det gör vardagen lättare för alla invånare. Viktiga områden 2011 Kommunfullmäktiges beslut om att förverkliga den nya FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning med stöd av handboken Tänk nytt, lätt och rätt har uppmärksammats i landet. Den väver samman konventionens rättighetsartiklar med Botkyrkas hållbarhetsutmaningar. Ett prioriterat arbetsområde har varit att öka medvetenheten om konventionen bland medarbetare och förtroendevalda. Bland annat genomfördes en mycket uppskattad konferens med många deltagare. Personer med funktionsnedsättning ska kunna använda ny teknik och nya tjänster. Digital delaktighet är ett krav i en väl fungerande demokrati. Generella IT-lösningar som kommunens externa webb måste vara användbara för så många som möjligt, oavsett funktionsförmåga. För att öka tillgängligheten på botkyrka.se har webbplatsen kartlagts. Den har relativt stora tekniska och pedagogiska brister trädde den nya plan- och bygglagen i kraft. Den betonar tillgänglighet och användbarhet som samhällsintresse och att en god livsmiljö ska vara tillgänglig för alla. Att rätta till bristerna i den fysiska miljön är avgörande för att uppfylla de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Alla enkelt avhjälpta hinder inom våra egna verksamheter ska vara borta senast år Tillgänglighetsdatabasen (TD) är ett verktyg för att underlätta detta arbete. I den finns detaljerade mallar för inventering utifrån lagstiftning och riktlinjer för ökad tillgänglighet. Efter genomförd inventering skapar databasen åtgärdsplaner för beställning av åtgärder samt uppföljning. TD är även ett effektivt verktyg för besöksinformation på vår externa webbplats. Uppbyggnaden av databasen startade år 2010 och fortsatte under 2011 men med lägre tempo. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för TD men alla förvaltningar måste samverka om vi ska nå målet. Övergripande analys, slutsatser och förslag För ett effektivt tillgänglighetsarbete krävs en tydlig, centralt placerad organisation med rätt mandat och kompetens. Det behövs klara mål och att frågan är väl integrerad i styrsystemet. Motivation på alla nivåer samt effektiva verktyg för att göra rätt från början är också viktigt. Kommunfullmäktige har antagit FNkonventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning men om vi ska lyckas bättre måste tillgänglighetsfrågan högre upp på agendan i övriga politiska organ. Samhället måste utformas så att alla kan delta genom att all planering utgår från att människor har olika förutsättningar, behov och önskemål. Funktionshinder uppstår om miljö och omgivning är otillgänglig. Det är inte funktionsnedsättningar som utestänger flickor och pojkar, kvinnor och män från samhällsgemenskapen. Det krävs därför en tydligare förankring av och större kunskap om funktionshinderperspektivet inom alla våra verksamheter. Arbetet med tillgänglighetsdatabasen behöver ta ny fart. Det kräver tydlig struktur, kompetens och ökade resurser. Fungerande tillsyn är avgörande för att rätta till brister i den fysiska miljön. Kommunen ansvarar för tillsynen av hur privata fastighetsägare följer bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. På grund av bristande resurser sker ingen tillsyn inom Botkyrka. Genom att upphandla och avropa tillgängligt och användbart oavsett funktionsförmåga minskar kostnaderna för särlösningar i efterhand. Att beakta tillgänglighetskrav vid upphandling både inom IT och byggd miljö är därmed en framgångsfaktor för ett tillgängligt Botkyrka. 15

16 Trygghetsfrämjande arbete Målet med det trygghetsfrämjande arbetet är att flickor och pojkar, kvinnor och män ska känna sig trygga och säkra i sin vardag Fokus för arbetet 2011 var att få igång nattvandrarföreningar i norra Botkyrka och utveckla fältfridssatsningen Varför? Att främja invånarnas trygghet är ett led i arbetet för att skapa ett hållbart Botkyrka. Ett långsiktigt och systematiskt arbete ska öka tryggheten och förebygga brott bland flickor och pojkar, kvinnor och män i kommunens olika delar. Det kan vi göra genom boendeinflytande, belysning, landskapsarkitektur, trygga gator och gångvägar, trafiklösningar och brottsprevention. Att förebygga brott är en viktig del, samtidigt som trygghet inte främst skapas genom frånvaro av brott, utan genom att människor har förtroendefulla relationer till varandra och sin omgivning. Viktiga områden har ett viktigt område varit fortsatt utveckling av Grannsamverkan och Grannstöd. Grannstöd går ut på att frivilliga grannstödjare i bil patrullerar bostadsområden för att öka tryggheten. Grannstödjarna besöker personer som just har utsatts för inbrott och fungerar som ett extra stöd utöver polisen. Under året har vi även arbetat aktivt med att ansluta fler boenden till Grannsamverkan och når idag cirka 50 procent av hushållen. Botkyrka utsågs också till årets grannsamverkanskommun och fick kronor till det brottsförebyggande arbetet. Ett annat område har varit fortsatt satsning på att sanera och förebygga klotter i samarbete med Botkyrkabyggen, SL, Banverket, Vattenfall, samt Alby och Fittja centrum. Under påsken genomförde vi tillsammans en riktad insats för att få tag i gärningsmän. Vi har även utvecklat våra kontakter med unga i områden med mycket klotter genom planering med fritidsgårdar och Ungdomens Hus. Vi har också en god samverkan kring lov- och helgverksamheten. Nattvandring har kommit igång i Fittja och Alby genom föreningar i samverkan. Nattvandringen i Fittja har uppmärksammats i media och av regeringen. Det kommer att vidareutvecklas i Hallunda-Norsborg. Samverkan har också startat med SL och bussbolag för att öka tryggheten på bussarna främst i norra Botkyrka. Bland annat hoppas vi kunna använda nattvandrarna i Fittja på bussarna som trygghetsvärdar med ekonomiskt stöd från Keolis. AlFI-projektet (Alby-Fittja) fortsätter. Bland annat har ett ungdomsråd för Alby-Fittja bildats kopplat till AlFi. Upphandlingen av kommunens bevakningstjänster har gett väktarbolaget Panaxia ett förändrat uppdrag med fler insatser för att öka tryggheten. Förutom bevakningsuppdrag där de åker ut på larm i kommunens fastigheter har de även till uppgift att knyta kontakter med unga över hela Botkyrka. Panaxia besöker flera fritidsgårdar varje kväll och pratar med ungdomar och personal för att öka tryggheten. Övergripande analys, slutsatser och förslag 2011 ökade antalet hushåll i Botkyrka som ingår i Grannsamverkan med 70 procent. Den totala andelen anslutna hushåll i kommunen har ökat från 31 till 53 procent. Brottsutvecklingen har också varit positiv i kommunen. Preliminära siffror från Brottsförebyggande rådet visar att antalet anmälda inbrott i villor och lägenheter minskat med cirka 13 procent sedan Klottret fortsätter att minska Vi bedömer att insatserna mot klotter varit effektiva och bör utvecklas vidare. Under 2012 kommer vi även att jobba med att förebygga glasskross. Det finns ett tydligt samband mellan den minskande skadegörelsen och lov- och helgverksamheten. Bättre samordning och kommunikation har gett större effekt av de brottsförebyggande åtgärderna. Inför kommande år bör vi se över möjligheten att koppla sommarjobbsatsningen med lov- och helgverksamhetens aktiviteter. Det kan leda till att fler föreningar engagerar sig till exempel i fritidsgårdarnas verksamheter. Lovverksamheten behöver följas upp utifrån innehåll och effekter för olika grupper av flickor och pojkar. Det är också viktigt att uppmärksamma dess effekter på trygghetsaspekter som hedersrelaterat förtryck och våld. Vilka grupper av flickor och pojkar har nåtts och vilka har inte omfattats? Hur kan vi möta deras olika behov av verksamhet under loven? Dessa frågor behöver lyftas i kommande uppföljningar. 16

17 Utmaning 1: Botkyrkaborna har arbete Varför? Att ha ett arbete som ger ekonomisk självständighet är för det mesta förutsättningen för att få tillgång till en mängd andra viktiga dimensioner av livet; ekonomisk trygghet, god hälsa, ett socialt sammanhang som känns meningsfullt, att kunna bidra med sina kunskaper och ha möjlighet att påverka sin situation. Denna utmaning är därför inte bara kopplad till rätten till arbete, utan även till exempelvis rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, till hälsa och barns rättigheter. Utmaningen ur ett MR-perspektiv innebär bland annat att vi ska: Vidareutveckla kommunens insatser och samarbeten med andra aktörer med särskilt fokus på arbete som ger en tryggad ekonomi för de grupper av kvinnor och män som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Motverka traditionella könsmönster så att flickor och pojkar, kvinnor och män får samma möjligheter till utbildning och betalt arbete. Motverka diskriminering och arbeta för att skapa lika förutsättningar på arbetsmarknaden för kvinnor och män med funktionsnedsättning. Genom våra verksamheter bidra till att kvinnor och män tar samma ansvar för det obetalda hemoch omsorgsarbetet. Skapa jämställda, interkulturella arbetsplatser som är fria från diskriminering. Arbeta med att skapa en snabbare och långsiktigt hållbar väg till självförsörjning för nyanlända kvinnor och män. Indikatorer Kvinnor Förvärvsfrekvens Andel förvärvsarbetande efter vistelsetid Arbetslöshet bland unga Förvärvsinkomst Män de mycket resurssvaga områdena bor det numera huvudsakligen fattiga synliga invandrargrupper vilket i förlängningen kan leda till att majoritetsbefolkningen betraktar synligt invandrade som synonymt med fattiga, arbetslösa eller biståndstagare. Därmed riskerar de att uppfattas som främmande i dubbel bemärkelse, både etniskt och ekonomiskt. Andra konsekvenser av att rätten till arbete uppfylls i så låg utsträckning i delar av kommunen är barnfattigdom och dålig hälsa. En särskilt utsatt grupp är ensamstående mammor och deras barn, där utrikes födda har den svåraste ekonomiska situationen. Båda könen Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer Analys Skillnaderna i förvärvsfrekvens och inkomst är fortsatt stora mellan kommunens olika delar och olika grupper av kvinnor och män. Det har betydelse både för de enskilda individerna, för samhällsekonomin och den sociala sammanhållningen lokalt och regionalt. Sedan flera år finns en tydlig koppling mellan etnisk och ekonomisk segregation i storstadsregionerna. I Mot denna bakgrund är den fortsatt viktigaste utmaningen att kvinnor och män ska kunna försörja sig på ett arbete eller företagande som ger ekonomisk trygghet. Fler kvinnor i arbete men fortsatt stora skillnader mellan könen och kommundelarna Skillnaderna i förvärvsfrekvens är stora mellan kommunens olika delar och mellan könen. I vilken utsträckning rätten till arbete tillgodoses för kvinnor och män i olika socioekonomiska och etniska grupper varierar därmed kraftigt. Högst förvärvsfrekvens har männen i Tullinge med knappt 85 procent, lägst har kvinnorna i Fittja med knappt 48 procent. 17

18 Hållbar utveckling ur ett MR-perspektiv 2011, Botkyrka kommun Fler invandrade kvinnor och män har jobb Rätten till arbete innebär att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att försörja sig själva och vara ekonomiskt självständiga livet ut, oavsett bland annat etnisk bakgrund. I Sverige är dock steget ut på arbetsmarknaden långt för utrikes födda och 2009 minskade förvärvsfrekvensen för invandrade kvinnor och män, men ökade återigen svagt Förvärvsfrekvensen är genomgående högre för invandrade män än för kvinnor som invandrat, medan förvärvsfrekvensen mellan män och kvinnor som inte invandrat är relativt jämn. Fortsatt stora skillnader i förvärvsinkomst mellan könen och kommundelarna Förvärvsfrekvensen påverkar inkomsten och det gör även deltidsarbete. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män och mellan våra olika områden är stora. Lägst förvärvsinkomst har kvinnor i norra Botkyrka, men männen i norra Botkyrka ligger också långt under både män och kvinnor i de södra delarna. Minskande ungdomsarbetslöshet för båda könen men inte i alla kommundelar Totalt sett minskade ungdomsarbetslösheten för både kvinnor och män, såväl i Botkyrka som i länet. Skillnaderna mellan kommundelarna är dock stora. Arbetslösheten bland kvinnor år minskade i Alby och Fittja under 2011 men ökade i alla andra kommundelar. Svårt för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden Nationell statistik visar att antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat i snabbare takt än någonsin tidigare. Det svåra arbetsmarknadsläget för dem med funktionsnedsättning återspeglas i långa tider utan arbete. Hösten 2011 hade 45 procent varit arbetslösa i sammanlagt mer än tre år under det senaste decenniet. Inget talar för att situationen för kvinnor och män med funktionsnedsättning är bättre i Botkyrka. Arbetsmarknaden behöver därför bli mer tillgänglig för kvinnor och män med funktionsnedsättning, både inom näringslivet men också inom kommunen som arbetsplats. Fortsatt hög barnfattigdom Grunden till barnfattigdom ligger i föräldrarnas låga inkomster, vilket bland annat visar vikten av insatser för att öka förvärvsfrekvensen bland kvinnor och män. Andelen barn som lever i ekonomiskt svaga familjer har minskat, men Botkyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet. Enligt Barnkonventionen har varje barn rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Det faktum att en så stor andel barn lever under fattigdomsgränsen, samt att faktorerna ensamstående förälder och utländsk bakgrund har sådan avgörande betydelse för barnets ekonomiska situation, är oroväckande. Förslag I kommunen och i samarbete med andra aktörer genomföra insatser som ökar andelen botkyrkabor med ett jobb som ger ekonomisk trygghet. Det gäller särskilt kvinnor i de norra kommundelarna. Att stödja mammor och pappor ut i arbete som ger en trygg ekonomi är också den viktigaste åtgärden för att minska barnfattigdomen. Här kan insatser behövas som till exempel särskilt når ensamstående föräldrar. Öka kunskapen hos mammor och pappor om förskolans betydelse för barns utveckling. Genomföra rätten till heltid och minska kvinnors deltidsarbete i kommunen. Det innebär bland annat att se över befintliga arbetstidsmodeller, undersöka kommunens avtal och värdera de ekonomiska konsekvenserna. Öka medvetenheten hos chefer inom kommunen och näringslivet om vilket stöd som arbetsförmedlingen och försäkringskassan kan erbjuda vid anställning av arbetslösa och kvinnor och män med funktionsnedsättning. Processer Från och med skolstarten i augusti 2011 erbjuder Botkyrka kommun alla barn 35 timmars förskola i veckan liksom utökad tid för barn till arbetssökande och föräldralediga. Vidare infördes barnomsorg på obekväm arbetstid vilket underlättar för föräldrar med arbete på obekväm arbetstid att behålla sina arbeten och samtidigt ha trygg barnomsorg. Detta är särskilt angeläget för ensamstående föräldrar, vilka oftast är mammor. Under året har striktare uppföljningar av hemvårdsbidrag genomförts. Det har lett till färre beslut men också fler överklaganden. På sikt kan utvecklingen mot färre hemvårdsbidrag bidra till att minska andelen kvinnor som blir kvar utanför arbetsmarknaden på grund av vård av anhöriga. Elever som studerar på sfi och grundläggande vuxenutbildning erbjuds nu möjligheten att kombinera studier och praktik för att öka anställningsbarheten. En kurs i samhällsorientering på hemspråket har även erbjudits de elever med allra minst utbildning inom sfi med ökad självkänsla som resultat. I arbetet för att öka andelen funktionsnedsatta på arbetsmarknaden finns flera exempel på förändrade arbetsprocesser med lovande resultat under året. Bland annat finns ett systematiskt arbete för att öka anställningsbarheten och möjligheten till egen försörj- 18

19 Hållbar utveckling ur ett MR-perspektiv 2011, Botkyrka kommun ning för personer med funktionsnedsättning, bland annat genom: - START ska erbjuda personer med psykiska funktionsnedsättningar samordnade insatser genom metoden Supported Employment (SE), samt möjliggöra inträde på arbetsmarknaden genom att matcha dem till subventionerade anställningsformer såsom utvecklings- och trygghetsanställningar. När en deltagare börjar i projektet kartläggs färdigheter och funktionsförmåga. Kartläggningen ligger sedan till grund för SE-hand-ledarnas individuella stöd. I projektet samarbetar en arbetsterapeut, två SEhandledare och en arbetsmarknadshandledare. Arbetssättet har visat sig vara effektivt. Totalt har 24 personer med psykisk funktionsnedsättning fått individuellt stöd till arbetet eller arbetspraktik, åtta till anställning och 16 till arbetspraktik. - Lärlingsutbildning på Särvux har startat i syfte att öka anställningsbarheten hos målgruppen kognitivt funktionshämmande. - I slutet på året startade Daglig verksamhet projektet Startstöd till arbete som finansieras av Samordningsförbundet. Projektet ska möjliggöra inträde på arbetsmarknaden genom att matcha målgruppen till subventionerade anställningsformer så som utvecklings- och trygghetsanställningar. Målgrupp är personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och hjärnskador förvärvade i vuxen ålder. - Daglig verksamhet har utökat samarbetet med företag och kommunala verksamheter och fler än sextio personer har under året haft daglig verksamhet på företag. Målet är att möta den ökade efterfrågan av verksamhet på företag det vill säga på den reguljära arbetsmarknaden. Fyra arbetstagare har under året avslutat sin insats i daglig verksamhet till förmån för en löneanställning. Verksamheten har utvecklat en styrmodell kallad Karriärstrappan som möjliggör för fler att få ett lönearbete. Nya verksamheter som är planerade är bland annat Hornbach och äldreboendet Silverkronan. För att motverka arbetslösheten hos unga är sommarjobb i kommunens regi en omfattande och återkommande insats. Utgångspunkten ör att ge unga erfarenhet som kan bidra till att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. Samtidigt är det ett sätt att ge dem meningsfull sysselsättning under sommarlovet. Av de 1461 unga (630 pojkar och 831 flickor) som sökte arrangerade sommarjobb i kommunal verksamhet och föreningar erbjöds 991 personer (469 pojkar och 522 flickor) jobb.856 unga (407 pojkar och 449 flickor) tackade ja och fullföljde. Samtliga erbjöds att arbeta totalt 90 timmar, fördelade på tre veckor och sex timmars arbete varje dag. Platserna lottades ut. Kriterierna var jämn könsfördelning, jämn fördelning mellan kommundelarna samt prioriterade grupper som studie- och yrkesvägledare och socialsekreterare identifierat. En annan viktig fråga är att öka den etniska mångfalden bland kommunens anställda. Flera förvaltningar har inlett ett systematiskt arbete för att uppnå en förvaltning som speglar kommunens befolkningssammansättning. Ett exempel är samhällsbyggnadsförvaltningen som har börjat omsätta förvaltningens likabehandlingsplan i praktiken och kvalitetssäkrat merparten av sina rekryteringar för att undvika diskriminering. Förvaltningen ser även flerspråkighet och kunskap om andra kulturer som en merit. Också socialförvaltningen arbetar aktivt med att genom rekrytering bidra till att Botkyrkas etniska sammansättning avspeglas bättre samt att rekryteringen bidrar till balans i arbetsgruppen avseende kön och ålder. Ett annat exempel är vård och omsorg som använder verktyget Offentliga jobb för att säkerställa att de rekryterar efter kompetens och mångfald. Under 2011 tillsattes även en arbetsgrupp för att implementera den interkulturella strategin med hjälp av kommunledningsförvaltningen. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har också fokuserat på att lägga vikt vid flerspråkighet och mångkulturell kompetens samt använda medarbetarnas språkkompetens i arbetet. Medarbetarna har gått kurser i normkritik, interkulturell kommunikation och språkutveckling. Aktiviteter Kommunövergripande Arbets- och kompetenscenter deltar i ESF-projektet Vialumina för att utveckla nya metoder som underlättar för arbetslösa med en funktionsnedsättning att få arbete. Det finns stora skillnader i hälsa mellan grupper som har respektive inte har en funktionsnedsättning. En av orsakerna är de socioekonomiska faktorerna där utbildning och arbete är en av grundläggande betydelse. I bostadsområdet I Alby har flera intressanta insatser genomförts med fokus på arbetsmarknaden. Ett exempel är att en studie- och yrkesvägledare sedan i höstas har funnits på Medborgarkontoret i Alby varannan vecka för att erbjuda vägledning på plats. Utvärderingen visar på goda resultat och servicen kommer att erbjudas även Ett annat exempel är att föreningen Förortsakademiker i somras höll i en öppen verksamhet för ungdomar under tre veckor då Alby fritidsgård var stängd. 19

20 Hållbar utveckling ur ett MR-perspektiv 2011, Botkyrka kommun En utvärdering visar på en välbesökt och uppskattad verksamhet som vid sidan av andra verksamheter bidrog till en lugn sommar i Alby. Detta ger goda förebilder. Flickor och pojkar 2010 fastslog Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en ny strategisk handlingsplan för uppföljningsansvaret rörande unga mellan år som varken studerar eller arbetar. För gymnasieskolans del handlar det om att agera snabbt för att hitta lösningar som fungerar för den enskilda individen, oavsett om det gäller studier, praktik eller stöd in i förvärvslivet. Handlingsplanen innefattar även tydligt kurators- och vägledningsstöd. Gymnasieskolan samarbetar nära med Arbets- och kompetenscenter kring insatserna i handlingsplanen. Det finns också ett nära samarbete kring elever som behöver så kallad IV-praktik, där Arbets- och kompetenscenter svara för praktikplaceringar. Socialförvaltningens öppenvårdssektion arbetar med att stödja särskilt unga och unga vuxna, som har insats från mini-maria med inriktning på eftervård och utslussning, att komma ut i sysselsättning eller arbete. Under det första halvåret har 20 ungdomar/ unga vuxna varit aktuella. De samarbetar bland annat med skolor, arbetsförmedlingen, arbets- och kompetenscentrum och det så kallade Paraplyprojektet. Paraplyprojektet syftar till att skapa en samordnad stödprocess för unga mellan år med komplexa behov som varken studerar eller arbetar och som har svårt att fullfölja kontakter med myndigheter. Det görs utifrån en myndighetsövergripande samverkansgrupp. Under 2011 arbetade fyra coacher med att ge stöd till de 98 ungdomar som varit aktuella. 40 deltagare avslutade efter att ha fått stöd av en coach vilket var dubbelt så många som Av dessa gick 17 unga ut i arbete eller studier, vilket motsvarar cirka 42 procent var andelen 45 procent. Kvinnor och män vuxna samt familjer Socialförvaltningens vuxenenhet samarbetar med Arbetsmarknads- och kompetenscentrum när det gäller sysselsättning för personer med missbruk. Öppenvården bidrar i sin tur med handledning och utbildning till AKC när det gäller beroendetillstånd. Framtidsentreprenör är ett program som erbjuder förutsättningar, kompetenser och stöd för människor för att utveckla sin självkänsla, kreativitet och företagsamhet. Programmet erbjuder introduktionsutbildning, starthjälp, nätverk, mentorer, avslutnings- och utvärderingsstöd. Det omfattar även en grundförsäkring för deltagare och deras verksamheter. Det pågår under 7 veckor och vänder sig till personer över 19 år som antingen har en affärsidé som de vill utveckla eller bara vill lära sig mer om entreprenörskap samt testa att vara entreprenör under programmets tid. Nystartskontoret erbjuder information och service av generell karaktär som hjälper individen orientera sig i starta-företag-processen. Servicen ges under hela året till alla Botkyrkabor som vill starta företag. Från och med hösten 2011, arbetade Jobbcentrums personal med att hitta former för ett nytt arbetssätt. Tanken med förändringen var att de personer som söker ekonomiskt bistånd ska ha tillträde till samma insatser som övriga medborgare. I de fall enhetens brukare har svårt att tillgodogöra sig insatser som ges av staten, kommunen, landstinget eller andra aktörer ska Jobbcentrums personal medverka som "coacher" och "medhandläggare", det vill säga vara enhetens förlängda arm i insatser som ges av andra. Socialförvaltningens Jobbcentrum har genom ett nära samarbete med arbetsgivare varit framgångsrika i matchningen av dess brukare till arbete och praktik. Jobbcentrum har också kunnat bidra med stödinsatser till arbetsgivare vilket borgat för att den goda relationen kunnat upprätthållas. Jobbcentrum kommer att vidareutveckla denna del av verksamheten. Samordningsförbundet Botkyrka ägs av Arbetsförmedlingen, Botkyrka kommun, Försäkringskassan och Stockholms läns landsting. Verksamheten syftar till att stödja lokal samverkan mellan myndigheter och erbjuda möjligheter till gemensam finansiering av rehabiliteringsinsatser. De ska vara ett effektivt stöd för att människor ska kunna återfå hälsan och återgå i arbete eller studier. Insatserna ska vara till nytta för Botkyrkabor som behöver samordnad rehabilitering och/eller vara förebyggande för att möta problem innan de har blivit för stora och svåra. Totalt har Samordningsförbundet finansierat fem insatser med totalt 672 deltagare under året. Målgrupperna är: - Unga som riskerar arbetslöshet och utanförskap och är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. - Personer med psykiska funktionshinder som behöver anpassat stöd för att komma vidare till praktik och arbete. Personer med långvarig offentlig försörjning och som riskerar falla mellan myndigheternas ansvar, exempelvis de som utförsäkras från Försäkringskassan. 20

21 Hållbar utveckling ur ett MR-perspektiv 2011, Botkyrka kommun - Personer som på grund av bristande kunskaper i svenska är arbetslösa och/eller riskerar långvarig arbetslöshet och ohälsa. - Personer med missbruksproblematik i kombination med psykisk ohälsa och som är i behov av samordnad rehabilitering. Under våren genomfördes en kartläggning av individer med språkhinder, ohälsa och arbetslöshet. Av rapporten framkom bl.a. följande: - Fler män än vad man tidigare trott ingår i målgruppen. - Traumaperspektivet ges mycket litet utrymme i utvecklingen av arbetssätt med denna målgrupp. - Hälsoaspekten ärr en viktig förklaring till både språksvårigheter och arbetslöshet. Eftersom hälsoproblemen hos målgruppen hänger samman med trauma kan det vara adekvat med en större remittering till sådan behandling. Arbetsmarknads- och kompetenscentrum ger vägledning till ungdomar i åldrarna år med diffus problematik och där arbetshindret ännu inte är kartlagt. AKC har ett nära samarbete med socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen. Under 2011 har elva ungdomar genomgått hela programmet varav sju unga gick vidare till arbete, studier eller sysselsättning med aktivitetsersättning. Insatsen har synliggjort funktionsnedsättningar och lett till att ungdomarna fått de stöd som de har rätt till. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har inlett en uppföljningsprocess för att fånga vad unga som deltagit i uppföljningsansvaret själva upplever har varit bra med det stöd som de fick och vad som behöver förbättras. Kulturskolan genomför mentorsprogrammet Kultursken i samarbete utbildningsförvaltningen där unga personer får möjlighet att arbeta med företag och organisationer inom kultur- och upplevelsebranschen Under 2011 uppdaterade arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen sin bildbank med fotografier och text för att synliggöra vad dess verksamheter erbjuder olika målgrupper i kommunen. Medborgarkontoren hjälpte med gott resultat nystartsvägledarna i deras arbete. Informationsmaterial har satts upp och kontoren fungerar nu som en ingång för medborgare som önskar stöd i nyföretagande. 21

22 Hållbar utveckling ur ett MR-perspektiv 2011, Botkyrka kommun Utmaning 2: Botkyrkaborna känner sig hemma Varför? Att alla ska ha lika rättigheter innebär i Botkyrka att alla ska ha samma möjligheter att uppleva hemkänsla. Flickor och pojkar, kvinnor och män i alla våra kommundelar ska oavsett socioekonomisk eller etnisk bakgrund känna sig hemma och trygga i Botkyrka Som vi ser det hänger denna utmaning nära ihop med ett antal olika rättigheter, framför allt rätten att inte bli diskriminerad, rätten till tanke- och religionsfrihet, minoritetsrättigheterna, rättigheter för personer med funktionsnedsättning och rättigheter för HBTQ-personer. Alla dessa rättigheter kretsar kring frågan om tillhörighet vem får tillhöra samhället och känna delaktighet, och vem får det inte? Hemma känner man sig om man har en självklar plats i kommunen och inte upplever att ens närvaro ifrågasätts. Därför är det viktigt att kommunens bemötande av medborgarna utgår från befolkningens behov och rättigheter. Till exempel är tillgänglighet en förutsättning för att alla Botkyrkabor ska kunna känna sig hemma. Utmaningen ur ett MR-perspektiv innebär bland annat att vi ska: Skapa och vidareutveckla trygga mötesplatser med ett innehåll som lockar flickor och pojkar, kvinnor och män från olika kommundelar i olika åldrar och med olika social, etnisk eller religiös tillhörighet träffas Genomföra insatser för att öka valdeltagandet bland olika grupper Botkyrkabor, oavsett kön, social, etnisk eller religiös bakgrund Motverka patriarkalt förtryck och våld så att både flickor och pojkar, kvinnor och män kan känna sig trygga såväl i hemmet som i offentliga miljöer Utveckla vårt arbete med stadsförnyelse för att skapa socialt och etniskt blandade bostadsområden, bl.a. fler fysiska mötesplatser Skapa förutsättningar för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning att delta i samhället på lika villkor Indikatorer Kvinnor Män Skulle du rekommendera en vän att flytta till ditt bostadsområde? Jag trivs bra i mitt bostadsområde (unga) Det är tryggt att leva i min kommundel l Botkyrka är en bra kommun att bo och leva i Har du under det senaste året utsatts för diskriminering? Båda könen Uppmätt tillgänglighet i kommunens offentliga fastigheter Analys Sedan förra året har inte någon av de indikatorer som vi kopplat till rätten att känna hemkänsla gått åt rätt håll. Rätten till hemkänsla och att känna tillhörighet uppfylls i olika grad för olika grupper och skillnaderna förefaller öka. Det gäller både upplevelsen av att bo och leva i Botkyrka och sitt bostadsområde, liksom av trygghet och diskriminering. Tillgänglighetsarbetet går visserligen framåt men fortfarande återstår många enkelt avhjälpta hinder. Denna utveckling är inte acceptabel ur ett MR-perspektiv och kräver en rad olika insatser för att skapa en positiv spiral. Ett gott bemötande i kommunens verksamheter är en självklar rättighet. Att bygga tillit mellan individer och grupper i kommundelarna, liksom insatser som bidrar till ökad trygghet är andra grundstenar. Såväl flickor som pojkar, kvinnor som män har rätt att känna sig trygga och välkomna på gator, torg och andra mötesplatser både inne och ute. De lokala utvecklingsprogrammen är en viktig utgångspunkt, liksom fördjupat och breddat samarbete med föreningar och andra lokala aktörer. 22

23 Hälften tycker att Botkyrka är en bra kommun att bo och leva i Med undantag för Alby och Fittja tycker kvinnor i större utsträckning än män att Botkyrka är en bra kommun att bo och leva i, vilket är en förändring jämfört med i den tidigare medborgarundersökningen. Den stora skillnaden jämfört med tidigare undersökning är dock att det är betydligt färre som instämmer i påståendet. Det är heller inte som tidigare år då invånarna i södra Botkyrka i högre grad instämde än i invånarna i de norra delarna. Bara omkring hälften av tullingeborna instämmer. Färre kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde särskilt kvinnor i Fittja och Tumba 57 procent av botkyrkaborna uppger i den senaste medborgarundersökningen att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde, men skillnaderna mellan kommundelarna är stora. Störst andel som instämmer i påståendet finns i Tullinge och Grödinge. Det gäller båda könen. Fittja, Alby och Hallunda har den lägsta andelen som instämmer, med relativt små skillnader sinsemellan. Gapet mellan Fittja och Tullinge är cirka 40 procentenheter. Kvinnor i Fittja och Tumba sticker ut genom att i minst utsträckning instämma i påståendet. De flesta unga trivs i sitt bostadsområde Barnkonventionen slår bland annat fast att inte bara barnets överlevnad utan också hens utveckling ska säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga. Att trivas i sitt område ökar ungdomars möjligheter att utvecklas till trygga och harmoniska vuxna. En mindre andel pojkar i Botkyrka uppger att de trivs bra i sitt bostadsområde jämfört med länet. Flickorna i årskurs 9 trivs i större utsträckning än pojkarna. Många känner sig otrygga men det skiljer sig mellan områden och utifrån kön Den upplevda tryggheten är en indikator för hemkänslan eftersom den säger något om vem som har tillträde till det offentliga rummet. Att känna sig hemma är bland annat att kunna röra sig i sin kommundel utan att känna sig hotad, skrämd eller kränkt. Skillnaderna mellan de norra och södra kommundelarna har ökat. Invånarna i Grödinge och Tullinge känner sig mest trygga i sin kommundel. I Grödinge instämmer 90 procent och i Tullinge 82 procent i att det är tryggt att bo och leva i deras kommundel. I Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg instämmer endast cirka 40 procent. Männen känner sig mer trygga än kvinnorna i alla kommundelar utom Fittja och Vårsta- Grödinge. Många i de norra kommundelarna utsatta för diskriminering I medborgarundersökningen 2011 uppgav 10 procent av de svarande att de upplevt sig diskriminerade det senaste året. Det är en ökning med tre procentenheter sedan En anledning till skillnaden kan vara skillnaden i metod. För den som upplevt diskriminering kan det vara lättare att svara ja på en sådan fråga skriftligt än i en telefonintervju. Skillnaderna mellan kommundelarna är stor, från fem procent i Tullinge till 15 procent i Fittja. Den har sannolikt sin grund i olikheterna i den etniska befolkningssammansättningen eftersom det är den diskrimineringsgrund som flest anger. Lägst upplevelse av diskriminering uttrycker män i Tullinge (3 procent) och högst kvinnor i Fittja (15 procent). Arbetet med enkelt avhjälpta hinder går långsamt Inventeringarna av tillgängligheten visar att det i Botkyrka fortfarande finns många enkelt avhjälpta hinder för att en person med funktionsnedsättning ska kunna välja var hen vill bo, ta sig obehindrat mellan arbetsplats och bostad, uträtta ärenden och ta del av allmän service och fritidsaktiviteter på samma villkor som någon annan. Vid årsskiftet hade 85 procent av kommunens verksamhetslokaler inventerats utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Av de enkelt avhjälpta hindren är cirka 60 procent åtgärdade. Arbetet med dessa åtgärder är ett fortlöpande arbete där resurser behöver avsättas varje år. Förslag Säkerställ genomförandet av de lokala utvecklingsprogrammen Förtydliga avtal med både interna och externa leverantörer när det gäller ett jämställt, interkulturellt bemötande fritt från diskriminering. Fortsatt arbete för ökad tillit och trygghet tillsammans med föreningar och andra samarbetspartner. Närmare samarbete med och stöd till föreningar, samfund och organisationer för att förebygga och arbeta mot patriarkalt förtryck och våld Avsätt resurser för arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Processer Möjligheten att ta del av aktiviteter och arrangemang i kommunen har stor betydelse för hemkänslan. Ett viktigt beslut var därför det om ett riktat bistånd till de hushåll med barn som varit beroende av ekonomiskt bistånd tio månader eller längre (barnnorm) som fattades av socialnämnden och därefter kommunfullmäktige september Biståndet är på 2500 kr/barn och år och syftar till att förbättra barnens möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. I början av 2012 hade riktat bistånd till barn beviljats vid 12 tillfällen till en kostnad av kronor. Utöver det arbetar socialförvaltningen aktivt för att förkorta den tid barnfamiljer lever i bidragsberoende. 23