Viktiga barn och ungdomar. Utvärdering av det arbete som bedrivits på Kungsporten i Huskvarna. Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet 2009:3

Transkript

1 Qulturum Rapport Viktiga barn och ungdomar Utvärdering av det arbete som bedrivits på Kungsporten i Huskvarna Lars-Göran Persson Primärvårdens FoU-enhet 2009:3

2 Författare: Lars-Göran Persson, Med.Dr. Distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet Futurum Landstinget i Jönköpings län Jönköping Tfn lg.persson@lj.se

3 Sammanfattning Viktiga barn och ungdomar är ett samarbetsprojekt mellan Landstinget i Jönköpings län, Jönköpings kommun och frivilligorganisationer som syftar till att främja fysisk aktivitet, goda matvanor och god psykisk hälsa hos barn och ungdomar med överviktsproblem, och utveckla fungerande modeller för ideellt arbete. Den del av projektet som bedrivs på Kungsporten, en frikyrka i Huskvarna, har utvärderats i denna rapport. Utvärderingen har gjorts med hjälp av enkäter till barn och föräldrar som deltagit i projektet, fokusgruppsintervju med 5 av totalt 22 ledare på Kungsporten, intervju med projektledaren på Kungsporten och enkäter till skolsköterskor och sjuksköterskor på barnmottagningar i öppen vård i Jönköping. Intervjuerna har skrivits ner ordagrant och analyserats med innehållsanalys. Många av utsagorna har återgivits i resultatdelen. Utvärderingen har gjorts mot i förväg uppställda mål för projektet. Enkäterna har besvarats av 60 % av barnen, 77% av föräldrarna och 91% av skolsköterskorna. Utvärderingen visar att man lyckats bra med att öka den fysiska aktiviteten och förbättra matvanorna hos en relativt stor andel av barnen. Projektet har lyckats mycket bra med att skapa en välfungerade modell för samverkan mellan en ideell verksamhet och föräldrar, vård, skola och andra aktörer. Kungsporten har framgångsrikt engagerat ledare för verksamheten, och man har också lyckats bra med att motverka en låg självkänsla hos de överviktiga barnen och ungdomarna. Några av de deltagande ungdomarna har också själva blivit resurspersoner i grupperna. Framtiden får utvisa om man lyckas att sprida denna modell till andra kyrkor och ideella organisationer.

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND...1 METOD...2 Enkät till barnen...2 Enkät till föräldrar...2 Enkät till skolsköterskor i grundskolor och gymnasieskolor i Jönköping, Huskvarna, Mullsjö och Habo och sjuksköterskor vid barnmottagningar i öppen vård...2 Fokusgruppsintervju med ledare på Kungsporten...3 Intervju med projektledaren på Kungsporten...3 RESULTAT...3 Enkät till barnen...3 Enkät till föräldrarna...5 Enkät till skolsköterskor och sjuksköterskor vid barnmottagningar i öppen vård...7 Fokusgruppsintervjun...9 A. Ledaruppdraget...9 B. Kyrkans roll C. Aktiviteterna D. Samverkan med Landstinget i Jönköpings län E. Framtiden för projektet Viktiga barn och ungdomar Intervjun med projektledaren A. Ledaruppdraget B. Arbetet med grupperna C. Kyrkans roll D. Samarbetet med Landstinget i Jönköpings län och Jönköpings kommun E. Framtiden för projektet Viktiga barn och ungdomar DISKUSSION...20 Enkät till barnen Enkät till föräldrarna Enkät till skolsköterskor och sjuksköterskor vid barnmottagningar i öppen vård Fokusgruppsintervju Intervju med projektledaren Allmän diskussion Bilaga 1 Frågeformulär till barnen Bilaga 2 Frågeformulär till dig som har eller har haft barn på Kungsporten Bilaga 3 Enkät till skolsköterskor och barnmottagningar

5 Bakgrund Enligt WHO klassas fetma som en kronisk sjukdom och anses som världens i dag snabbast växande epidemi. Övervikt och fetma ger sämre livskvalitet och ökad risk för tidigt insjuknande i sjukdomar som högt blodtryck, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Barn och tonåringar med övervikt riskerar att tidigt bli utsatta för diskriminering med psykosomatiska komplikationer som följd både under uppväxtåren och som vuxna. Lokalt i Jönköpings län ledde detta till att ett vårdprogram mot övervikt och fetma bland barn och ungdom utarbetades år Programmet har såväl en förebyggande som behandlande inriktning och vänder sig till både enskilda barn och familjer, och till den övergripande samhällsnivån. Viktiga barn och ungdomar är ett projekt som syftar till att främja fysisk aktivitet, goda matvanor och god psykisk hälsa hos barn och ungdomar med överviktsproblem, utveckla fungerande modeller för ideellt arbete samt informera och mobilisera till nya insatser på detta område. Projektet är ett brett samarbetsprojekt med flera olika organisationer de viktigaste är Landstinget i Jönköpings län, Jönköpings kommun och Hela människan i Jönköpings län. Flera andra myndigheter, studieförbund och ideella organisationer medverkar också. En betydande del av arbetet i Viktiga barn och ungdomar har bedrivits på Kungsporten i Huskvarna. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt den psykosomatiska problematik som kan drabba många överviktiga barn och ungdomar. En viktig målsättning med projektet har varit att stärka deltagarnas självkänsla. Allmänna Arvsfonden har beviljat pengar under några år till projektet. Projektet har haft ett antal definierade mål: Främja fysisk aktivitet, goda matvanor och god hälsa hos överviktiga barn och ungdomar Motverka sådan psykisk ohälsa som kan ha samband med övervikt såsom exempelvis låg självkänsla, negativ kroppsuppfattning samt nedstämdhet till följd av mobbning eller diskriminering. Informera om de överviktiga barnens problematik och inspirera till nya insatser på området. Utveckla och testa modeller för insatser som kan genomföras av ideella krafter i samverkan med föräldrar, vård, skola och andra aktörer. Mobilisera lämpliga personer från de berörda ungdomarna/familjerna att själva bli resurspersoner. Mobilisera till gemensamma insatser för överviktiga barn i bred samverkan med alla goda krafter. Rekrytera ledare och utforma ledarmaterial och enkla utbildningar för arbete bland överviktiga barn. Primärvårdens FoU-enhet vid Landstinget i Jönköpings län har fått uppdraget att utvärdera det arbete inom projektet Viktiga barn och ungdomar som bedrivits på Kungsporten i Huskvarna. Kungsporten drivs av en frikyrkoförsamling inom samfundet Evangeliska Frikyrkan. Kungsportskyrkan är en del av verksamheten. Församlingen har 543 medlemmar, medelåldern är 41,8 år och 25% av medlemmarna är under 30 år. Församlingen köpte 2000 nedlagda verkstads- och kontorslokaler i Huskvarna och startade ombyggnation av lokalerna för att få dessa ändamålsenliga för sin verksamhet. Förutom Kungssportskyrkan har 1

6 församlingen en omfattande verksamhet med motionshall, lokaler som hyrs ut till konferenser, secondhand verksamhet med reparation, rengöring och försäljning av föremål som är skänkta till kyrkan. Församlingen driver också en förskola och ettåriga folkhögskolekurser med musik- ledar- och bibelutbildning via ITM (Institutet för Tro & Musik). Metod Utvärderingen har gjorts genom ett antal delmoment. Dessa har bestått i att inhämta synpunkter och erfarenheter från barn och föräldrar som deltagit i projektet, från ledare och projektledare på Kungsporten, och från skolsköterskor och sjuksköterskor på barnmottagningar i öppen vård, vilka kunnat hänvisa/remittera barn till projektet. Förutom detta har statistik på deltagarantal (bortfall), verksamhet, utbildningar, informationsmaterial, spridning (studiebesök, föreläsningar m.m.) förts av projektledaren. Denna del tas inte upp i rapporten. Enkät till barnen En brevenkät skickades i början av 2009 hem till barn som var 11 år gamla och äldre och som var eller hade varit med i projektet (bilaga 1). En påminnelse skickades. Det var 25 barn som fick en enkät och 15 barn (60%) svarade. Enkäten innehöll frågor om ålder, kön, vilka aktiviteter man deltagit i, aktiv respektive inaktiv tid i genomsnitt under dagarna, eventuell förändring av matvanor genom projektet, och frågor om mobbning, självuppskattning och trivsel. Det fanns också möjlighet för barnen att ge egna kommentarer. Enkät till föräldrar En brevenkät skickades i början av 2009 till de föräldrar som har barn som varit med i projektet (bilaga 2). En påminnelse skickades. Det var 47 föräldraenkäter som skickades ut och 36 svar (77%) kom in. Enkäten innehöll frågor om vilka aktiviteter som barnen deltagit i, aktiv respektive inaktiv tid i genomsnitt under dagarna, eventuell förändring av matvanor genom projektet, om barnets självkänsla hade påverkats och vad man tyckte om projektet. Föräldrarna hade också möjlighet att kommentera flera av frågorna. Föräldrarna bodde i Jönköpings kommun, men flera bodde utanför centralorten. Enkät till skolsköterskor i grundskolor och gymnasieskolor i Jönköping, Huskvarna, Mullsjö och Habo och sjuksköterskor vid barnmottagningar i öppen vård En brevenkät, med en påminnelse, skickades i början av 2009 till skolsköterskor och sjuksköterskor vid barnmottagningar i öppen vård (bilaga 3). Sammanlagt har 44 enkäter skickats med en påminnelse. 40 personer (91%) har besvarat enkäten. Frågorna har handlat om man känt till, och hänvisat några barn projektet, positiva respektive negativa reaktioner från barn och föräldrar och eventuell önskan om att projektet skall permanentas. Sjuksköterskorna hade också haft möjlighet att ge egna kommentarer. 2

7 Fokusgruppsintervju med ledare på Kungsporten Det är totalt 22 ledare från Kungsporten som är engagerade i projektet Viktiga barn och ungdomar. Fem av dessa valdes ut för en fokusgruppsintervju. Denna gjordes under mars De intervjuade var fyra kvinnor och en man. Åldersspridningen var år. En av kvinnorna var anställd i Kungsporten och de andra var ideella ledare. En av kvinnorna var praktikant i en utbildning, en var tonåring och studerade på gymnasiet, mannen hade fyra egna barn, och en av hans döttrar, var också ledare i Viktiga barn och ungdomar. Intervjuerna följde en intervjuguide som utarbetats av projektgruppen. Intervjun genomfördes på Kungsporten, spelades in på band och skrevs sedan ut ordagrant. Analysen har i denna studie bedrivits som innehållsanalys. Detta innebär att man inte enbart behöver hålla sig till de ytliga (manifest innehåll), utan kan även tolka betydelsen av ett innehåll (latent innehåll). I textanalysen bearbetades data i olika steg. Det första steget var att läsa intervjun ett flertal gånger för att få en övergripande bild av innehållet. Utsagor som framkom och som stämde överens med syftet med frågan som ställts markerades. Det andra steget i analysen bestod av att placera rubriker till utsagorna och kategorisera dem utifrån sitt innehåll. Kategorierna sammanställdes och omgrupperades därefter under huvudrubriker. Intervju med projektledaren på Kungsporten Intervjun med projektledaren gjordes på Kungsporten i december 2008, spelades in på band och skrevs sedan ut ordagrant. Intervjun följde en intervjuguide som utarbetats av projektgruppen. Analysen gjordes på samma sätt som av fokusgruppsintervjun. Resultat Enkät till barnen Enkäten besvarades av 15 barn (10 flickor och 5 pojkar) i åldern år. Åtta barn svarade att de tränade en gång per vecka och 5 barn tränade mer än en gång per vecka. Elva barn svarade att de inte fortsatt att vara med i grupperna. Av kommentarerna framgår att det var olika orsaker till detta. En del prioriterade skolan, några tyckte att det var tråkigt och att man hittade roligare träning själva, att man blivit för gammal (19 år) eller att det var långt hemifrån. Sju av barnen svarade att de rör sig mera på grund av projektet Viktiga barn och ungdomar Fördelningen mellan aktivitet och inaktivitet framgår av tabell 1. Den inaktiva tiden överväger, men det är åtta av barnen som svarat att de rör sig en timma om dagen eller mera. Svaren på frågorna om förändring av matvanorna på grund av Viktiga barn och ungdomar framgår av tabell 2 och 3. Mer än hälften av barnen anger förbättrade matvanor. Sju barn har svarat att de minskat på matportionen. 3

8 De sociala kontakterna är bra hos de barn som svarat på enkäten. Fem barn har svarat att de trivs mycket bra med sina skolkamrater och 5 har svarat ganska bra. Alla har två eller flera vänner. Elva barn deltar varje vecka i någon annan planerad fritidsverksamhet. Om man har bekymmer kan 14 barn tala med förälder/föräldrar, 11 barn med syskon/kompis och sju barn har svarat att man kan tala med lärare/skolpersonal. Den negativa sidan är att 10 barn svarat att de blivit mobbade och 5 barn att de själva mobbat. Hur nöjda barnen är med sig själva och sin kropp framgår av tabell 4. Av svarsfördelningen framgår att barnen är mera nöjda med sig själva än sin kropp. På frågan vad man tycker om kontakten med ledarna på Kungsporten svarade åtta barn mycket bra, 5 barn svarade ganska bra och två barn dålig. Dessa två barn gav i kommentarer kritik mot ledarna. Kritiken bestod i att man tyckte att ledarna behandlade barnen olika, tillät mobbning från de andra barnen och bossade för mycket. Tabell 1. Tid i genomsnitt som barnen brukar hålla på med stillsamma aktiviteter som läsning, sitta vid dator, TVspel, TV, lyssna på musik en vanlig dag och tid för mera kroppsligt aktiva sysselsättningar som spela boll, cykla, idrotta och leka. Inaktivitet Antal barn Aktivitet Antal barn Mindre än ½ timma 0 3 ½-1 timma timmar timmar 7 3 Mer än 3 timmar 6 0 Tabell 2. Hur matvanorna förändrats på grund av gruppverksamheten i Viktiga barn, för mera nyttiga inslag i kosten Regelbundna måltider Frukost Grönsaker Frukt Nyckelhålsmärkta produkter Mindre ofta Oftare Inget svar Tabell 3. Hur matvanorna förändrats på grund av gruppverksamheten i Viktiga barn, för mera onyttiga inslag i kosten Godis Kakor, tårta, Läsk och saft glass Mindre ofta Oftare Inget svar Tabell 4. Svar på frågan hur nöjda barnen var med sig själva respektive hur nöjda de var med sin kropp Nöjd med mig själv Nöjd med min kropp Mycket nöjd 4 2 Ganska nöjd 7 4 Ganska missnöjd 3 5 Mycket missnöjd 1 3 4

9 Enkät till föräldrarna De föräldrar som besvarade enkäten hade 22 flickor och 14 pojkar som varit med i projektet. Information kring projektet: De vanligaste sätten som föräldrarna fått information kring projektet var från skolsköterskan och Barnmottagningen (12 respektive 6 föräldrar). Andra svar var via annons/reportage i Jönköpingsposten och Internet. Deltagande i olika grupper: Fem barn till föräldrarna var med i familjegympa med barn i åldern 5-7 år. 14 barn i åldern 8-11 år var med i träningsgruppen på tisdagar. 13 barn (12-18 år) var med i träningsgruppen på tisdagar och nio på torsdagar. Det fanns en grupp kreativ viktig timma med inslag av både drama, teater och motion för barn i åldern 8-11 år. I den gruppen var det sex barn som var med. Det fanns också en grupp på fredagar för enbart flickor. Tre av föräldrarna hade barn i den gruppen. På frågan hur ofta som barnet varit på Kungsporten och tränat i grupp eller eget träning svarade 11 föräldrar att barnet tränat mera än en gång per vecka och 22 föräldrar svarade en gång per vecka. Har projektet bidragit till mera fysisk aktivitet? På frågan om Viktiga barn och ungdomar hade bidragit till att barnet rör på sig mera svarade 18 föräldrar ja och 17 svarade nej. Av kommentarerna i enkäten framgår att barnen blivit fysiskt aktiva på olika sätt. Flera har hittat en annan aktivitet. Hon har hittat en annan aktivitet. (Basket) Simmar när vi är i badhuset. Börjat med innebandy + jiujitsu. Andra har blivit mera fysiskt aktiva i vardagsaktiviteter. Går hem från bussen varje dag. Går ut med grannens hund. Går till skolan. Mer aktiv på fritiden. Hon är mera med mej på promenad och cyklar väldigt mycket. Är piggare ( fast han är tonåring), går gärna ut med hunden. En del barn hade annars varit helt inaktiva. Innan var han rädd för att anstränga sig och kände sig utanför. Annars hade hon inte rört sig alls. Hela familjen har insett hur viktigt det är att vara fysisk aktiv. Vi blev ändå ännu mer övertygade om hur viktigt det är att röra på sig. Fördelningen mellan aktivitet och inaktivitet framgår av tabell 5. Den inaktiva tiden överväger, men det är 16 av barnen som rör sig en timma om dagen eller mera. Ökad självkänsla hos barnen? På frågan om självkänslan hos barnet blivit bättre under tiden som barnet varit med i projektet svarade 21 föräldrar ja och 12 svarade nej. Av de som skrivit kommentarer är alla positiva utom en. Föräldrarna beskrev förbättrad självkänsla på olika sätt. Att våga vara med i gruppen och i andra grupper. Hon vågar stå inför grupp. Öppnare inte lika blyg som innan. Han vågar vara med i andra grupper. Detta är den största vinsten. Att märka att man kan göra saker: Glädjen över att känna sig duktig. Han känner att hans prestationer är tillräckliga, att han duger och kan påverka sin situation. Hon vet att hon kan. Förmåga att säga ifrån: Mycket bättre självförtroende. Tar för sig mer, vågar säga ifrån. Ja, han har blivit kaxigare och vågar mer. 5

10 Må bättre psykiskt: Tänker mer att han är bra som han är (han duger). Han mår bättre Hon blev piggare och gladare, var ute mer. Att vara med i gruppen stärker En av föräldrarna hade skrivit en negativ kommentar: Mitt barn var ofta ledsen och besviken efter träningen och kände sig orättvis behandlad. Kontakten med ledarna: Kontakten med ledarna i projektet var till allra största delen bra. 21 av föräldrarna svarade mycket bra och 11 ganska bra. Tre föräldrar svarade att kontakten varit mindre bra och endast en svarade att den varit dålig. Totalt har 20 föräldrar skrivit kommentarer. 16 av dessa var enbart positiva: Ledarna har sett mitt barn och uppmuntrat och utmanat honom i gymnastiken. Duktiga ledare som tar hand om barnen. Barnen känner sig värdefulla. Väldigt proffsiga, ser verkligen barnen. Jag tycker ni är kanonbra Helt fantastiska ledare och varje barn blir sett. Tre föräldrar kommenterade att de visste för lite om ledarna för att kunna uttala sig. Bara en av kommentarerna innehöll negativa delar: I början mycket bra, därefter mindre bra. Man blev bortglömd som förälder när barnet blev äldre. Allmänna kommentarer från föräldrarna: Föräldrarna hade i enkäten möjlighet att ge ytterligare kommentarer kring projektet. Sju föräldrar hade givit allmänt beröm till Viktiga barn och ungdomar. Duktiga ledare som tar hand om barnen. Barnen känner sig värdefulla. Vår dotter trivs väldigt bra med Viktiga barn. Hon ser fram emot träningen varje vecka. En stor eloge för allt arbete som Kungsporten lägger ner på våra barn och vuxna. Tar hand om ungdomarna. Dom känner sig värdefulla. Tack! Ni är viktiga fortsätt så!! Med nya goa barn! Hoppas att ni fortsätter. Flera tyckte att projektet är för lite känt och att man skulle göra mera reklam. Mera reklam för projektet t ex skolsköterskan. Det är många som inte vet om projektet. Fler viktiga barn borde var med! Skolorna borde informera! Tre föräldrar hade skrivit uppskattande kommentarer kring initiativet med föräldragrupper. Väldigt trevligt med föräldragruppen, provsmakningarna (man vågar köpa mat som man aldrig köpt innan). Vi har det väldigt bra i föräldragruppen. Mycket bra att man stärker? Nya tankesätt och vanor hos oss vuxna. Mammaträningen uppskattas verkligen!!! Kontakten med föräldrarna viktig, men det blir svårare när barnet blir större och inte vill ha föräldrar med. Man träffar andra i samma situation jätteviktigt. Det fanns också en del praktiska förslag med ökat antal alternativa tider för gruppen och grupper med mindre åldersspridning. Det är bra om barnen är mer i åldersklasser, t ex vid innebandy, det skiljer sig mycket mellan år. Motivationen är nog större att rör sig då, oftast orkar inte en tolvåring hänga på en t ex 16- åring och då blir det på halvfart för 16-åringar. 6

11 Bara tre av föräldrarna hade skrivit kommentar som innehöll en viss kritik. Ta hänsyn till om barnet har sjukdom eller något slags handikapp. Att dom får göra det dom kan. Tycker inte riktigt att man ska tävla om hur mycket man rör på sig hemma, alla föräldrar har olika förutsättningar att hjälpa barnen. Om ett barn inte dyker upp på flera träningar bör man ta reda på orsaken och ringa hem. Försöka hitta ny inspiration åt ungdomarna om den försvunnit, som förälder är man bara tjatig. Tabell 5. Tid i genomsnitt som barnen enligt föräldrarna brukar hålla på med stillsamma aktiviteter som läsning, sitta vid dator, TV-spel, TV, lyssna på musik en vanlig dag och tid för mera kroppsligt aktiva sysselsättningar som spela boll, cykla, idrotta och leka. Inaktivitet Antal barn Aktivitet Antal barn Mindre än ½ timma 1 4 ½-1 timma timmar timmar 8 9 Mer än 3 timmar 13 0 Tabell 6. Hur matvanorna förändrats på grund av gruppverksamheten i Viktiga barn, för mera nyttiga inslag i kosten Frukost Grönsaker Frukt Nyckelhålsmärkta produkter Mindre ofta Oftare Inget svar Tabell 7. Hur matvanorna förändrats på grund av gruppverksamheten i Viktiga barn, för mera onyttiga inslag i kosten Godis Kakor, tårta, glass Läsk och saft Mindre ofta Oftare Inget svar Enkät till skolsköterskor och sjuksköterskor vid barnmottagningar i öppen vård Alla som besvarat enkäten kände till Viktiga barn och ungdomar och 75% hade hänvisat/remitterat barn till projektet. Antalet barn som respektive sköterska hänvisat/remitterat varierande från en till 25 barn. Det sätt som man fått information om projektet varierade. Det vanligaste var via konferenser för skolsköterskor. Andra exempel var informationsträffar som projektledaren på Kungsporten haft. På frågan om man fått några positiva reaktioner från barn i projektet hade 16 skolsköterskor skrivit kommentarer. Dessa kommentarer kunde föras samman till tre olika grupper. Den första kategorin var att känna trygghet, få kompisar och träffa andra med liknande problem. 7

12 Kan delta med kompisar som ser ut som de själva. Hon tyckte att det kändes bra att träna med likasinnade. Ja, de är glade över att de blivit sedda och bemötta för den person de är. Fint omhändertagande. Barnen känner trygghet. Den andra kategorin att det var roligt för barnen.. Ja, det är roligt att gå dit. Barnen har fått ökad lust för att röra på sig. De barn som varit där har tyckt att det är kul. Den tredje kategorin av kommentarer var att ett barn själv vuxit och kunnat fungera som ledare. Ja, någon har varit med som gymnastiklärare. När det gäller negativa synpunkter från barnen har sex personer skrivit kommentarer. Hälften har varit av praktisk natur, som långa resvägar och svårt med tider. Långa resvägar. Svårt med tiderna. Att tiderna stämt dåligt. För långt avstånd. En hade kommenterat att vissa barn har ökat i vikt. Två av barnen har ej gått ner, tvärtom ökat i vikt. Jag vet egentligen inte om de går kvar i projektet Viktiga barn. Tre personer har kommenterat vissa saker lite mera allmänt negativt. Har ej velat delta. Eftersom det rör gymnasieungdomar har jag fått reaktionen att de är för gamla (svepskäl?) I enkäten fanns möjlighet att ge exempel på positiva reaktioner från föräldrar till barn som varit med i projektet. Här fanns det tolv kommentarer. Dessa kan delas in i fyra kategorier. En kategori var att det var positivt att träffa andra föräldrar. Jag har bara hört positivt. Föräldrarna tycker att det är skönt att träffa andra föräldrar i samma situation. Det gäller även barnen. Positivt att föräldrar kan vara kvar där och träffa andra föräldrar. En annan svarskategori noterade att det var positivt att få hjälp och stöttning av projektet. Jag kommer särskilt ihåg en mamma som tyckte det var så bra med det stöd hon fick. Bra information. Förälder fått stöd. Fick en tankeställare. Det som är positivt för barnen påverkar också föräldrarna positivt. Ja, många. Bra för barnen, trevlig stämning, omsorg om föräldrar. Att barnen tycker det är kul att åka dit. Det fanns också några allmänt positiva kommentarer. Bara hört positiva reaktioner Negativa reaktioner från föräldrar hade noterats i sex enkäter, två kommentarer i var och en av tre kategorier. En kategori var praktiska svårigheter med tid och transporter. Att tiderna stämt dåligt. För långt avstånd. Det fanns ett par negativa kommentarer kring den kyrkliga ideella miljön. En del föräldrar reagerar på att verksamheten är i en kyrka. En förälder har ifrågasatt den ideella bakgrunden och gick bara dit en gång. Det fanns också kommentarer kring inriktningen av projektet. Fel åldersgrupp Önskemål om mer motivationsarbete för ungdomen. På frågan om man önskade att projektet skulle bli ordinarie verksamhet om det är möjligt svarade 34 skolsköterskor (85%) ja. Ingen svarade nej. På frågan om det fanns någon annan verksamhet för barn med övervikt som man hänvisat barn till svarade 21 personer ja. I de allra flesta fall var det vattenaktivitet Vattenkul. Andra alternativ, troligen riktat till äldre tonåringar var Friskis och Svettis och Viktväktarna Det fanns också andra exempel på verksamhet för barn med övervikt. Butiksvandring, gympagrupp för barnen. Team i kommunen som arbetar med olika frågor ex skolcafeteria, samarbete med idrott och kyrkor. Fritidshem m.m. 8

13 Fokusgruppsintervjun Frågeinnehållet kan sammanfattas under fyra teman: ledaruppdraget, kyrkans roll, samarbetet med Landstinget i Jönköpings län och Jönköpings kommun och framtiden för projektet Viktiga barn och ungdomar. A. Ledaruppdraget Varför har ni valt att bli ledare? Det fanns flera olika motiv att bli ledare i grupperna. Det grundläggande är att tycka om att arbeta med barn. Jag har ett gäng ungar själv och tycker om att arbeta med barn. Andra anledningar var att man tidigare varit ledare i andra barngrupper och att ha ledaruppgiften som ett projektarbete i utbildningen. En annat viktigt motiv var intresse för friskvård. Jag är intresserad av friskvård och tycker själv om och idrotta och röra på mig och jag är intresserad av kost och hälsa och jag tycker det är väldigt inspirerande och få jobba med ungdomar. Man nämnde också att den huvudansvariga var duktig att välja ledare så att de kände sig uppskattade och fick en uppgift. Alltså hon ser dom som är med här också att genom att fråga någon så känner man att ja, man får ett ansvar, man får en uppgift, att man känner sig sedd och att man själv får vara med och göra någonting. Hur mycket tid lägger ni på den här verksamheten? Tiden som de intervjuade lägger som ledare var från ca 1½ timma per vecka och till en anställd på Kungsporten som hade 70% anställning i kyrkan. Utöver arbetstiden kunde det dock bli mera tid som togs från den egna fritiden. Nej 70 % är det nu, sedan mitt jobb är ju lite av en livsstil känns det som, så att vissa veckor blir det ganska mycket tid. Vilken är er drivkraft som ledare? Det är framför allt den positiva reaktionen från barnen som ledarna upplever som drivkraft i den här uppgiften. att barnen mår bättre och får bättre självförtroende och dom kanske ler mer än vad dom gjorde första gången dom kom. att dom får tillbaka sitt människovärde, att dom får vänner, att dom känner att det här är mitt place, här får jag vara jag liksom. se hur någon som kanske inte har vågat eller orkat vara glad på år plötsligt som K. säger ler och skrattar och kan vara sig själv och hitta tillbaka till den självkänsla där man får ett människovärde i sina egna ögon. Det är en enorm drivkraft. Känner ni att ni har tillräcklig kompetens för ledaruppdraget? Det fanns olika uppfattningar om kompetensen som krävdes för ledaruppdraget. Dels att den inte alls var tillräcklig, men att det viktigaste var att vara medmänniska. Ska man se helt krasst på det, man skulle behöva vara gymnastiklärare, psykolog, samtalsterapeut, sjuksköterska, dietist allt på en gång, men egentligen den enda kompetens som krävs det är ju att man har hjärtat för att hjälpa ungarna, att man är medmänniska helt enkelt. 9

14 Man upplevde också att man hade stöd i de andra ledarna. sedan är vi ju så ett gäng också, vi är ju inte ensamma i det vi gör, utan dyker det upp problem eller frågeställningar då finns det ju alltid någon annan man kan bolla frågan med. Någon ledare tyckte att det egentligen var baren som var experter och att man lärde av dem. Sedan tror ju vi att det är tonåringarna och barnen som är experterna egentligen, så att vi försöker ju lära av dom. Det gör man ju genom att hänga med dom, umgås med dom och se hur dom reagerar på vissa saker och fråga och prata och, så vi får hjälp av dom också på något sätt. Vad tycker ni är framgång i det här arbetet? Det var framför allt barnens reaktioner, som man tyckte var framgång i ledararbetet. För då kom hon och såg ut som sju svåra år, hennes mamma sade det också, hon har haft en dålig dag i dag. Det är inte en bra dag liksom, men vi lämnar henne här så får vi se om det funkar. Och det dröjde bara några minuter innan hon var solen själv. För mig är det framgång liksom att dom kommer från en skruttig vardag och sedan får dom en timma här och där får dom vara sig själva och dom känner att dom kan leva upp liksom och dom blir glada och har roligt. säger från att suttit still genom 5 10 olika gympapass som vi har kört till att plötsligt vara med och sedan springa runt och till slut då ringa och be och få träna extra då har man ju hittat viljan och göra någonting, då har man gått från den här killen som var mobbad i skolan och som inte har vågat göra någonting på gympan över huvud taget till en kille som faktiskt tar tag i någonting själv och det är en otrolig framgång på ett sätt. Varenda unge som kommer hit med glädje är ju en framgång. Det andra som upplevdes som viktigt var att barnen ökade sin aktivitet. den här terminen har dom äldre tonåringarna själva bett om och få komma och träna på tider som inte är viktiga tider och ringt och sagt att Kristin jag vill träna då. Nu springer en del själva utan att man behöver springa efter. Så det är framgång. Om ni är trötta och inte orkar? Hur hanterar ni något sådant då? Man har möjlighet att säga ifrån när man inte orkar. En av ledarna hade också upplevt även om hon var trött och egentligen inte orkade så gav själva passet med barnen ny energi. man bara kommunicerar, jag orkar inte i dag, så det är helt OK och sedan är det som någon säger också att man kan komma hit och vara helt död och sedan när man går härifrån så är man så lycklig som helst för det är så roligt. Det ger energi i stället. Mer än det tar. Känner ni att ni får uppskattning för era insatser som ledare? Ledarna kände att de fick uppskattning både från de huvudansvariga för projektet i Kungsporten och från barnen. M och K är väldigt bra på att se till att vi känner uppskattning med dom här trivselkvällarna vi har i ledargänget. man får en kram av en unge som inte har kramat någon annan människa på jätte länge När någon som alltid har haft problem i skolan kommer fram och frågar om man kommer nästa gång också som ledare Är det svårt tycker ni att sätta gränser för det här att vara ledare? Det kan både vara i tid och det kan vara i känslor. Det kan vara svårt att sätta gränser för engagemanget som ledare. Ibland känner man dock att det är nödvändigt. Men sedan också att man lär sig att sätta gränsen att nu måste jag få vara Kristin, nu måste jag få vara ledig annars kan jag inte ge dom något de gånger jag inte 10

15 är ledig, eller vad ska man säga. Det finns möjlighet att vara ledig när det är något annat speciellt som klassresa Även om det skulle kännas besvärligt när man kommer till ett pass med barnen, gör dock gensvaret från barnen att det blir en positiv upplevelse. när man har varit här så mår man ju bättre sedan när man ser att barnen blir glada. Hur mycket betyder ledarna som har lön via Kungsporten för verksamheten? Dessa ledare sköter administration kring projektet och är mycket viktiga för verksamheten. Visst är de viktiga för det här för hade inte de kunnat lägga den tid dom gör för förberedelse och för kontakter med er och allt runt omkring med allt pappersarbete och så där då hade ju inte det här fungerat alls. B. Kyrkans roll Varför ska kyrkan engagera sig i hälsofrågor? Alla de intervjuade tyckte att kyrkan skall engagera sig i hälsofrågor och även i andra samhällsfrågor. Vem ska ta hand om dom om inte kyrkan finns som ska vara en central punkt i samhället där man kan vända sig till om man behöver hjälp. Jag tycker att det är en självklarhet att kyrkan ska engagera sig i friskvård och egentligen allting som har med samhällsproblematik och sådant och göra. Man tyckte också att andra kyrkor borde ta ett större samhällsansvar. Så att kyrkans roll i det sociala är ju enormt viktig egentligen och jag hoppas att det kommer att bli fler kyrkor som vill ta det sociala ansvaret som jag tycker alla kyrkor ska ta. Det fanns också en uppfattning att det kunde innebära en möjlighet att sprida det kristna budskapet. Sedan tror jag också att dom flesta ledarna här i kyrkan har någonting i sina hjärtan som dom vill dela med sig av Har ni upplevt något motstånd från ledningen i kyrkan eller från församlingsmedlemmar? Projekt som Viktiga Barn och ungdomar är inte en del i den vanliga verksamheten i en frikyrka och därför skulle man kunna tänka sig att det finns motstånd mot en sådan verksamhet från ledningen eller församlingsmedlemmar i kyrkan. De allra flesta medlemmarna i kyrkan verkar dock vara positiva till denna verksamhet i Kungsporten. Jag tror inte jag någonsin har upplevt motstånd. motstånd har jag inte mött men frågor möter man ju. Sedan klart att alla inte var med på det tåget men dom gjorde en omröstning så större delen av församlingen kände att det här är det som ligger på vår församling att det är det här som vi ska hålla på med så därför har väl dom flesta varit väldigt positiva och är väldigt positiva. Det fanns också uppfattningen att verksamheten med Viktiga barn och ungdomar gav en positiv bild av kyrkan ut mot samhället. många har en positiv bild av Kungsporten för att man just arbetar med Viktiga Barn och friskvård När det gällde ledningen för Kungsporten upplevde man att denna var mycket positiv till verksamheten med Viktiga Barn och ungdomar. dom är positiva och som sagt var församlingen flyttade ju upp hit till Kungsporten och gjorde den här satsningen på och bygga om och fixa till lokalerna här för att ha möjligheten till att utföra friskvård. merparten av församlingen och 100 % av församlingsledningen är med på spåret och tycker att detta är rätt grej. 11

16 Det är väl många i ledningen också som är ledare eller hjälpledare inom friskvården. En orsak till den positiva inställningen kunde vara åldersfördelningen i Kungsporten med många unga medlemmar i församlingen. Hur har Viktiga barn och ungdomar påverkat kyrkan? I stort tyckte man att Viktiga barn och ungdomar varit positiv för kyrkan. Sedan framför allt tror jag bara att det blivit en positiv go liksom att det här är en kyrka man är stolt över för att det händer någonting och man gör samhällsnytta liksom så att det har blivit att alla vill engagera sig sedan om man gör det i friskvården eller i någon annan verksamhet i församlingen Man noterade dock en mindre konflikt med kaféet i kyrkan och utbudet där av läsk och kaffebröd. Jag instämmer, jag tror att friskvården har varit positiv för församlingen och församlingen är positiv för friskvården. Det är liksom en samverkan som även om det finns motsättningar då när det gäller caféet och utbudet och hur mycket läsk man ska servera osv Är ni unika här på Kungsporten? Eller är det här ett arbetssätt som kan spridas till andra kyrkor? De intervjuade nämnde några faktorer som är viktiga för att ett projekt med den här inriktningen skall kunna spridas. Ett ideellt engagemang och viljan att avsätta tid för verksamheten, vilket inte enbart finns inom kyrkan. Finns det bara villiga medmänniskor så kan man köra det här precis överallt. Det handlar inte om bara kyrkan, det handlar om att vilja vara medmänniska. Det fanns dock medvetenhet om att Kungsporten hunnit långt i sin verksamhet i förhållande till andra kyrkor. Och sedan tror jag att många kyrkor som kommer hit och ser det här arbetet då och som gärna vill ta efter blir så överväldigade för dom ser hur långt Kungsporten har kommit tror jag på något sätt och då får dom svårt att överföra det till sin kyrka så jag tror att det är viktigt att börja i det lilla. Det är också viktigt att det finns någon drivande ledare. En väldigt drivande själ måste ju finnas i grund och botten tror jag. Annars hör man ju från många ställen både i föreningar och i samhället att det blir svårare och svårare med tiden att så att säga hitta människor som vill engagera sig ideellt De intervjuade menar att detta är en prioriteringsfråga när det gäller tid och pengar, men att det är tiden som är det viktiga i förhållande till pengarna. Det är rätt så mycket en attitydfråga egentligen; Vill jag lägga tid? Vill jag göra detta för någon då får jag ju sätta av tiden. Tiden är ju det som vi har och vi kan ge. Man skulle kunna ge en massa pengar men det hjälper ju inte dom här ungarna. C. Aktiviteterna Vad tycker barn om dom aktiviteterna som ni har här och allt det som dom får uppleva på Kungsporten? Den intervjuade upplevde reaktionen från barnen som blandad, men övervägande positiv. Nu tycker jag alla faktiskt anstränger sig och försöker trots att dom inte tycker det är jätte kul i stort sett tror jag att de flesta tycker det är kul med träning på alla sätt 12

17 Det fanns även barn som testade ledarna på olika sätt. Och dom testar ju det här känner jag inte för så testar ju dom liksom hur långt det funkar och gå och vi sätter stopp liksom. Dom är ju väldigt smarta på det viset. Hur påverkas ni i kontakten med barn och familjen? För det mesta tyckte man att kontakten med föräldrarna var positiv. Dom allra flesta föräldrarna är väldigt positiva. Dom är så tacksamma över att deras barn har hittat någonstans där dom vågar vara och där dom kan vara, att dom har varit mobbade i skolan och att dom inte fått vara med några kompisar och så kommer dom hit och så fungerar dom i en grupp och då blir föräldrarna jätte tacksamma Man upplevde också att en del föräldrar förändrades av Viktiga barn och ungdomar exempelvis att även föräldrarna blev mera fysiskt aktiva. Så finns det ju även föräldrar som har kommit igång, föräldraträning har börjat komma igång lite så då på något sätt så väcks det ju klockor då med och dom försöker, dom vill ändå ge dom en chans också och vill se vad deras barn går igenom också så det är väldigt roligt och se när föräldrarna engagerar sig och ger allt också, så det ja det är häftigt. En av ledarna upplevde också att föräldrarna inte fungerade tillsammans med barnen, vilket man tyckte var jobbigt. att det är jätte svårt att i vissa fall vad ska man säga, släpa hem barnen igen till dom föräldrarna och familjerna som är så dysfunktionella och som uppenbarligen barnen inte mår bra i. Om det uppstår problem med ett barn eller en familj och så, hur hanterar ni det? Den allmänna meningen var att man snabbt tar upp konflikter och försöker att lösa dem. man är ärlig och man vill att alla ska må bra liksom därför tar man tag i konflikter liksom direkt och man löser det. Man upplevde också stödet från de andra ledarna och speciellt från den huvudansvariga ledaren på Kungsporten. Det är ju flera gånger som man går ut till henne och säger: Nu har det här hänt, kan du hjälpa oss? Hon är ju experten. Hon är jätte duktig på och lösa sådana grejer, alltså hon har ju det också väldigt djupt inrotat att man löser det här och nu alltså sedan går hon vidare. Hur tycker ni nu att dom här grupperna i Viktiga barn och ungdomar har fungerat? Ser ni någon skillnad från hur det var i början och hur det är nu? Deltagarna tyckte att grupperna fungerade bra och att det blivit bättre med tiden. Man hade noterat att barnen själva som regel var duktiga att få med andra barn i gruppen. Men dom ungar som har varit med är fantastiskt duktiga på att få med alla. att gruppen är väldigt bra på att suga upp nya folk nya ungdomar. Ledarna bidrar också själva till att gruppen skall fungera på ett bra sätt. vi pratar alltid om respekt och vi har regler som vi följer och det här gäller alltså och vill man ha en kompis så måste man vara en kompis och det gäller för alla. Man behöver väl inte tycka om alla men man skall behandla alla med respekt 13

18 D: Samverkan med Landstinget i Jönköpings län Märker ni något av samverkan med oss i landstinget eller med skolsköterskor och kommuner eller med andra? Hur upplever ni den här samverkan? Det var framför allt de huvudansvariga M och K som märkte av samverkan med Landstinget i Jönköpings län och kommunen. De andra uppgav att landstinget hade hjälpt till med fortbildning. E. Framtiden för projektet Viktiga barn och ungdomar Om vi tittar framåt nu då. När ni tänker på Viktiga barn och ungdomar framåt: Vad tänker ni? Vad vill ni? Vad hoppas ni och vad tror ni om det här arbetet? Den allmänna förhoppningen för framtiden är att arbetet skall ge effekt också på lång sikt med i första hand ökad självkänsla. Man nämner inte viktnedgång som en framgångsfaktor. Man hoppas ju att det ska ge dom självförtroende att kunna gå ut i livet med en självkänsla att jag kan Ja, hur ni nu tänker när Allmänna Arvsfonden när det är slut, hur tänker ni då framåt för det här arbetet? Kommer ni och fortsätta eller? Hur skulle ni vilja ha det? Hur vill ni att det ska bli med Kungsporten och framöver? Ekonomiskt tillskott utifrån är viktigt för att kunna driva arbetet. Även om detta skulle försvinna tror man dock att församlingen skulle fortsätta med projektet, men att det skulle minska i omfattning och bygga på ideell verksamhet. Ja, alltså tanken att vi skulle lägga ner hela viktiga barn bara för att pengarna försvann finns inte. Men sedan skulle vi ju bli tvungna att omarbeta och jag skulle aldrig lägga så mycket tid och inte M heller utan det skulle ju gå på ideell basis då och då blir det kanske som H. då han lägger ju ändå mycket 3 4 timmar i veckan Jag tror inte att det kommer att läggas ned även om pengarna försvinner... det är ju trots allt församlingens önskan vara en församling som arbetar för friskvård i samhället. Men det skulle ju vara tvunget att omarbetas, och bl.a. på ett helt annat sätt. Man funderar också på en möjlig spridning av projektet till andra lokaler. det kunde varit vanliga fritidslokaler eller gympahallar i skolor, att man kunde träffas där och haft sådana grupper, alltså det blir liksom jättestort, att man inte bara hade behövt vara här utan sprida ut sig. Intervjun med projektledaren Frågeinnehållet kan sammanfattas under fem teman: ledaruppdraget, arbetet med grupperna, kyrkans roll, samarbetet med Landstinget i Jönköpings län och Jönköpings kommun och framtiden för projektet Viktiga barn och ungdomar. A. Ledaruppdraget Organisation: Friskvårdsorganisationen, där Viktiga Barn och ungdomar är en del, är uppbyggd som en pyramid med projektledaren i toppen. Hon har byggt upp organisationen från grunden. Hon arbetar tätt ihop med fem kvinnor som i sin tur arbetar med andra ledare, och dessa arbetar med andra frivilliga ledare. Tillsammans har man ett 90-tal ideellt arbetande ledare. Denna verksamhet är nu ett bolag Konferens och Friskvård inom Kungsporten. Förutom Viktiga barn och ungdomar har man också andra samarbetsprojekt tillsammans 14

19 med Landstinget i Jönköpings län ex. ett projekt kring långtidssjukskrivna på Öxnehaga vårdcentral. Projektledaren jobbar själv framför allt med organisation och utåtriktat arbete. så jobbar jag inte så nära barnen längre, utan jag jobbar med struktur, med föräldraarbete, jag går in och gästspelar lite grand med barnen min tid går ju väldigt mycket åt att bygga struktur nu och sprida arbetet, jobba med föräldrarna, backa upp ledarna, att jag är sådan att jag bygger upp någonting och sedan sätter jag in andra människor och sedan står jag bakom och så finns jag runt. Var tredje vecka håller hon dock själv i en gruppträning för att hålla kontakten med verksamheten. Ursprung till projektledarens engagemang: Engagemanget som ledare kommer från en självupplevd bakgrund som mobbat barn. Redan i 20-års åldern hade hon en framtidsvision. Att få bygga upp i en kyrka en verksamhet för människor som mådde dåligt i en kyrka. Den formella utbildningen är mindre viktig än engagemanget. Så jag tror ju att det jag har gått igenom som människa det är min största merit när det gäller barn och ungdomarna här just därför att jag har tagit mig igenom det, jag är inte bitter, jag har lämnat det och jag kan se positivt på det och jag tror att alla kan. En del utmärkande drag i projektledarens personlighet: En del personliga viktiga egenskaper kommer också fram jag är väl en obotlig optimist jag är så fruktansvärt envis när det gäller någonting jag ser. dom som mår dåligt det är ju dom som man liksom ska hjälpa. Det är en grundsyn som jag har det som jag känner jag vill göra det är att hjälpa människor hur tufft det än är så tror jag att det finns en väg för alla ju krångligare det är desto mer positiv blir jag och känner att jag vill göra någonting åt det. Men jag ger aldrig upp, alltså jag ser skillnad på att vara trött för man blir lite frustrerad för det blir man fruktansvärt mycket när man ser, man försöker och försöker men sedan till slut så kommer det något och då får man ju titta på det som har lyckats. Grundinställningen är också att både ge rörelseglädje och stärka självkänslan mitt uppdrag det är att se till att dom för rörelseglädje, att dom börjar förstå hur bra dom är, att jobba med deras självkänsla, att dom ska få det här positiva med Även en projektledare kan dock vara i behov av handledning, som hon också har haft under projektet. Det har jag sagt sedan projektet startade att jag vill ha en handledare som jag kan bolla med. Val av andra ledare: Projektledaren fäster mindre avseende vid de formella meriterna än de personliga egenskaperna. Jag pratar med dom, jag ställer frågor och så ser jag att här finns det kvaliteter och outnyttjade resurser och det är väl där jag ser att jag vill ha människor som dels har empati och den personliga bakgrunden att dom som är ledare dom vet hur det känns att må dåligt De som väljs ut till ledare får också en stor personlig frihet i ledaruppdraget Jag är inte där kanske och petar heller så mycket utan dom får en uppgift och sedan försöker jag backa upp och sedan kommer dom aldrig och göra som jag har tänkt och det förväntar jag mig inte heller. Dom får göra på sitt sätt. Då blommar dom och då trivs dom. För trivs mina ledare då trivs ju barnen. Har vi roligt har barnen roligt.. Hon försöker också att stötta de andra ledarna vi försöker se våra ledare och peppa dom för det är ju ändå dom som måste orka. försöker få dom att så gott man kan och förstå att dom är bra och peppa dom Inställningen till det ideella arbetet är att man gör vad man kan och är nöjda med det I morgon kanske vi har fått lärt oss något nytt som gör att vi skulle ha gjort det annorlunda men nu gör vi det vi kan i dag och så är vi nöjda med det och så går vi hem och tänker, ja vi har i alla fall gjort något. 15

20 B. Arbetet med grupperna När hon ser tillbaka ser hon att det är en stor skillnad i hur verksamheten fungerade till en början och hur den gör det nu. Det var mycket som inte fungerade och som man sedan rättat till. kära nån vad mycket fel vi har gjort och ja, men vi har gjort några rätt också för det har ju funkat. Det saknades t. ex. regler och struktur i verksamheten. Alltså första åren det enda jag gjorde på tisdagskvällarna det var och löste konflikter därför att vi hade ingen struktur. Vi var inte beredd på att dom här barnen mådde som dom mådde Vi var inte beredd på att barnen sprang ut i omklädningsrummet och åt godis när dom blev pressade. Att barn slutade för det var så mycket godis i omklädningsrummet. Ett annat problem var att barn som själva blivit mobbade och som sedan började må bättre själva började att mobba andra barn. Med hjälp av barnpsykiater från Landstinget i Jönköpings län har man utarbetat en struktur för verksamheten. Det är enkla regler som barnen också fått vara med och påverka. Man får inte ha sin telefon med och på, inte sin CD, inget godis, inte äta godis före eller efter. Behandla varandra med respekt, inte skrika åt varandra När det kommer ett nytt barn till gruppen Då sitter jag tillsammans med en tonårskille eller tjej som har gått här i flera år och nu är hjälpledare som i dag berättar att det p g a det här ska du göra på det här sättet och här äter vi inte godis och så här gör vi. Barnen som kom och som kommer till grupperna på Kungsporten har dåliga förutsättningar på olika sätt. har man inte naturligt och röra på sig så är det ju en jättestartsträcka för en del. har man med sig allt det här, du är sämst. För en del är det väldigt jobbigt och få kompisar för de har aldrig haft kompisar. Det är jobbigt när det sätts upp regler och riktlinjer Gruppernas storlek har mindre betydelse än på vilket sätt som man kan hjälpa barnen. för oss handlar det aldrig om antal barn utan dom barn som kommer och vi kan hjälpa det är en vinst Det fanns exempel på att man engagerat sig i en grupp som bara innehöll ett barn. den killen det var första gången i hans liv som han i 3 4 månader hade några vuxna som såg honom och det vart en vändpunkt har man sagt till oss i hans liv Storleken på grupperna växlar nu mellan 5-6 barn och upp till barn. Grupperna är inte fasta, utan barnen kan komma och gå lite som man vill. Ledarna lägger mycket tid och engagemang Vi har många ledare som lägger ner otroligt mycket tid, fritid, som ser barnen och finns med barnen och lever med dom Under projekttiden har det också startats nya gruppaktiviteter, som grupp för särskoleflickor, familjegympa och kreativa timmen. Kreativa timmen kom för att vi insåg att dom hade så dålig självkänsla så att dom får stå på scenen då och uppträda för varandra och vara kreativa, så vi har ju hela tiden byggt strukturerna efter behoven då som har dykt upp. 16

21 Det finns också en särskilt svår grupp som ännu inte riktig lyckats nå med verksamheten i Viktiga barn och ungdomar och det är de allra mest överviktiga. Man håller ändå en kontakt med dessa på olika sätt inom projektet. Sedan har vi ju en barn som vi nu har kontakt med och som inte har vågat ta sig hit än. Vi har dom som är isolerade hemma, vilket vi nu har börjat en diskussion, vad gör man med dom här som har BMI över 30 och som inte tar sig någonstans. Kontakten med föräldrarna: Arbetet med föräldrarna är också viktigt för att på så sätt förändra barnens beteende. Ja, det insåg jag efter vårt första läger att utan kontakten med föräldrarna så kommer det här inte att bli något vidare bra arbete. Ett exempel är gränssättning som man märkt att många av föräldrarna till dessa barn har svårt med får man ju sitta mycket med föräldrarna och peppa dom att dom kan sätta gränser, att dom kan göra saker på ett sätt så får man ju jobba lika med föräldrar som barn att dom behöver mycket peppning och mycket stöttning. Arbetet med föräldrarna är mycket viktigt för att nå framgång med barnen, men samtidigt jobbigt. Så föräldrarna är väldigt tufft och väldigt jobbigt men det är bland det roligaste, för jag vet att om en förälder mår bra så mår barnet så mycket bättre också. Föräldrarna behöver ofta själva göra förändringar i livsstilen. när föräldrar kan göra dom här små förändringarna så påverkar ju inte bara dom utan deras barn också och där jobbar vi dels med föräldrakontakten och sedan har vi börjat nu med livsstilsförändringsprogram Olikheter i synsätt och kultur kan leda till konflikter med föräldrarna det väl bli tufft när vi har en annan syn på det än kanske familjen har. Det kan vara svårt. det kulturella, vi har mycket nysvenskar, man har en annan syn., pojkar kanske har en syn på mamma och vi har en annan syn när det gäller, hur kvinnor och män agerat att det här, här är det ju ledare både män och kvinnor och dom är på samma nivå som ledare. Hemförhållandena hos dessa barn är ofta inte bra. Alltså ibland kan jag gå hem och gråta, alltså så påverkad när man ser hur dåligt dom mår och man vet att nu ska man skicka hem ett barn och så vet man hur det är hemma Vad är framgång i arbetet? Det är huvudsakligen de små och stegvis ökade förändringarna både hos barnen och deras föräldrar, som man ser som framgång i arbetet.. Att man börjar komma hit regelbundet, när man aldrig har velat träna och så vill man komma hit en gång i veckan och så blir det två gånger i veckan och så åker läsken bort och så dricker man Loka i stället. Alltså det tycker jag är vinster. Alltså när jag ser små förändringar i familjer då har vi framgång. fyra mammor som aldrig har ätit frukost äter nu frukost och ger sina barn det. Då känner jag, oj vad vi har vunnit. men speciellt två stycken barn är kvar nu och är tonåringar och är hjälpledare och se deras förändring. Det som sär viktigt för framgång är uppmuntran och att bli sedd. det dom får här med uppmuntran och blir sedda att det innerst inne tror jag kan betyda enormt mycket. Ett tecken på framgång är också att barnen kommer tillbaka barn kan man liksom inte styra hur som helst utan någonstans måste dom vilja det innerst inne för att ändå komma tillbaka C. Kyrkans roll Det är ovanligt att kyrkor har en omfattande och organiserad verksamhet med motion och friskvård. Mycket har tidigare handlat om inriktning och traditioner. att kyrkan har hållit på så mycket med ande och själ och så lite med kropp Man har heller i allmänhet inte tänkt i banor att övervikt och fetma kan vara ett missbruk av kroppen på samma sätt som alkohol och droger men övervikt och fetma det är ju också ett missbruk av vår kropp och där kanske kyrkan inte har tänkt i dom banorna alla gånger att man missköter kroppen med hjärta och sådant. Projektledarens grundinställning till kyrkan kommer fram i denna mening: jag tycker att kyrkan ska vara en 17