igamla Tryckeri museet Li nköping *#& * ffi.,,,w Westman-Wernerska stiftelsen var

Transkript

1 Tryckeri museet igamla Li nköping Museet startade 1995 och flyttade till sina nuvarande lokal er Museet drivs av en ideell, allmännyttig förening och verksamheten finansieras genom försäljning av enklare trycksaker och ekonomiska bidrag. Ett anslag från *#& * ffi.,,,w Westman-Wernerska stiftelsen var ft "'#' avgörande för att kunna komma igång "''' å med museet. I': '& Museet är resultatet av ett samarbete mellan företagare och anställda inom grafiska branschen i regionen. Lokalerna hyrs av kommunen. FtrILUFTS#IUSETT GAFqL* LINKfrFilruG

2 Gutenberg och tryckkonsten Gutenberg anses som tryckkonstens fader. Konsten att trycka fanns Iångt före Gutenberg och gjordes då från trägravyrer och andra material. Det viktigaste som Gutenberg utvecklade var ett gjutinstrument för att massproducera lösa bokstäver (typer) som kunde sammanfogas till ord och hela sidor. De kunde sedan läggas tillbaka och återanvändas till en ny text. Han utvecklade även tryckpressarna och experimenterade med tryckfärger. Historiska årtal L400-1" , s 't L645 1,550 1" L L79s 1_ Ett gammalt gjutinstrument, troligen inte så olikt det Gutenberg gjorde, finns att se på museet. Det är lånat från Kulturen i Lund. lohann Gutenberg föds omkring 1400 och dör Gutenberg trycker sin 42-radiga bibel i Mainz. Sveriges första bok Dialogus creaturarum optime moralisatus (en samling sedelärande fabler för prädikobruk) trycks av ]ohan Snell. Biskop Hans Brask anses drivit ett tryckeri i Söderköping. Världens första "rlktiga" tidning Nieuwe Tiidinghe kommer ut i Antwerpen. Hermes Gothicuc, troligen Sveriges första tidning, ges ut. Sveriges tredje gymnasium grundas i Linköping som får tillståndatt anställä pappersmakare, boktryckare och bokbindare. kommer den förste kungliga gymnasieboktryckarcn Christopher Gilnter till Linköping och är verksam till 1,654. Ordinari Post Tijender startar sin utgivning. Världens första dagliga tidning Einkommende Zeitung börjar ges ut i Leipzig. Daniel Kämpe tar över tryckeriet i Linköping. Efraim Kämpe, myndling till Daniel, driver tryckeriet fram till sin död 1700 varefter dnkan tar över fram till U15. P etter Hansson P elican driver Linköpingstryckeriet. Gabriel Björckegren ffu tillstånd att driva tryckeriet i Linköping. Efter hans död 1757 driver änkan tryckeriet vidare med olika partners. N orrköpings Weko-Tidningar startar. Numera Norrköpings Tidningar. Linköpin gs Ve ckoblad bör1ar ges ut. Linköpings-Bladet startar sin utgivning. Östgöta Correspondenten startas av Henrik Bernhard Palmer. Ostgöten startas av Icidor Kjellberg

3 Typo gratiska m åttsystemet Från början fanns inget gemensamt måttsystem inom tryckeribranschen. Storleken (grade.,) på en stil kunde ha namn efter t ex en trycksak som var utförd med den storleken på stilen. Graden cicero anses komma från att Ciceros ta1 trycktes med denna stilstorlek under 1400-talet. Det exakta måttet på olika grader varierade hos olika boktryckare/stilgjutare. Efterhand inordnades måtten efter ett punktsystem och 1879 faststäildes måttet på en punkt. En meter delade s i punkter och tolv punkter är en cicero. För att ange stilstorlek och kägel i det gamla blysätteriet användes det typografiska namnet eller punkter och för radlängd användes oftast cicero. Detta system användes över hela Europa utom i England. I USA och England utvecklades ett system med points och pica som har en viss överensstämmelse med det engelska tumsystemet. L punkt = 0,376 mm L2 punkter = L cicero 1- cicero = 4r5 mm 1 point = 0,35 mm L2 points = L pica 1 pica = 4,2 mm Gamla typo graliska mått Tvoosrafiskt namn 16-del 8-del, spatie kvartpetit briljant, kvartcicero diamant, halvpetit perl, halvkorpus -nonparell kolonell, mignon petit borgis korpus cicero mittel Punkter 0r J Tvooerafiskt nafirn tertia parason text, secunda 2 cicero dubbelmittel 3 cicero, liten kanon -stor kanon konkordans (konk), 4 cicero, liten missal stor missal 5 cicero, liten sabon grov sabon 5 cicero Punkter

4 Handsättning Fram till 1800-talets slut sattes all text med lösa typer och man använde då dessa regaler av den äldre typen med snedställda kaster som passade vid sättning av långa texter. Efterhand tog sättmaskinerna över sättningen av brödtexten och handsättarna satte rubriker samt trycksaker med större graaldre rega.ler från slutet aa 1800-talet. der och speciella stilar. HandFr ån Ost göta Correspondenten, sättaren plockade också ihop handsatta rubriker med rader från sättmaskinerna. Detta medförde att de snedställda regalerna inte behövdes och byttes ut mot den nyare typen med plan arbetsyta. Sättning av stora textmängder för hand (oxsättni.g) gjordes ofta av kvinnor. När sättmaskinerna kom under 1900-talets början blev maskinsättare ett yrke med högre status, vilket oftast utfördes av män. Kvinnornas andel på sätterierna minskade. Regal: sätteribänk med 1ådor för olika stilar. Kast: låda med olika stora fack för bokstäver i en stil. Kasten innehåller också 1ågmaterial för ordmellanrum och utslagning av kortare rader. Aaläggning: att lägga tillbaka typerna i sina fack efter användning. Oaan några aa sättarens aerktyg: ålsp ets, s ätthake o ch korrigeringstång samt några lösa typer. Till oänster den "nyare" m.odellen aa regaler och..siittarens arb etsplats som kom till Ostgöta Corr esp ondent en under 19 2)-talet. 4

5 Sättmaskinen Under 1800-ta1et hade man behov att öka sättningshastigheten. Avläggningen av handsatsen var tidsödande och en annan nackdel var att de vanligaste bokstäverna ofta tog slut. Under hela 1800-talet experimenterades det på många håli med att konstruera sättmaskiner. Problemen att lösa var bl a automatisk avläggning och utslutning av raderna. Många lösningar såg dagens ljus innan Ottmar Mergenthaler i Baltimore i USA slog ut det mesta med sin LinotyPe. Den första instailerades på New York Tribune 1886 där den producerade text motsvarande 5-6 mans handsättning och avläggning. I sättmaskinen samlas matriserna (gjutformar för en bokstav) till hela rader som sedan gjuts radvis. Efter tryckning smälts metallen ner och används igen. Lämplig metallblandning år 84%bly,4"/o tenn och 12 7u antimon. (Linotype : line of type : rad av typer.) När en del av Linotypes patent gick ut efter 25 är kom konkurrenten Intertype med sin ganska liknande sättmaskin. Den första sättmaskinen i Sverige installerades på Svens.ka Dagbladet Linköpings första kom till Ostgöta Correspondenten 79Al och var en engelsktillverkad Linotype. Sättmaskinerna behöll sin grundkonstruktion till slutet av 1900-talet då datorerna tog över. Den utveckling som skedde på sättmaskinerna var att man fick automatisk centrering, satsbredden ökades tili 40 cicero och stilgraderna upp til1 36 punkter. Man utvecklade även hålremsstyrda sättma- skiner och de första kom till Sverige i början av 1950-talet. Under 7970-talet började man ta hjälp av datorer för radplanering och avstavning. Ludlow och Nebitype tillverkade maskiner för rubriksättning, där man plockade samman och lade av matriserna för hand. Museets sättmaskin aa fabrikatet Linotype är au tysk tilhterkning och uar i bruk på Saea Band (senare Printcom) I I

6 Tryckning De första tryckpressarna var av trä. Efterhand kom vissa delar av pressarna att utföras i metail. Digelplattan gjordes tidigt i metall (plattan som trycker papperet mot de infärgade typerna). Vid mitten av 7700-talet fick Cabriel Björckegren kungligt tillstånd att driva tryckeri i Linköping. En digelplatta från hans tryckeri finns bevarad på museet liksom en bok som är tryckt med denna digelplatta. Under början av 1800-talet konstruerades de första gsutlårnspressarna av den engelske lorden Stanhope. Denna och ett exemplar finns på museet. Digelplatta till G Björckegrens press. Plattan är märkt "G. B, 7753". modell kom att kallas Stanhope-press Äldre pressar kan delas in i två huvudtyper: Cylinder- och digelpressar. I en cylinderpress trycker en cylinder papperet mot den infärgade tryckformen. I en digelpress är det en plan platta som tråffar hela formen på en gång. På museet finns endast digelpressar. OLIKA TRYCKMETODER Högtryck - år det som vi har på museet. Man fårgar in de höga ytorna på en tryckform som sedan pressas mot papperet. Ungefär som en stämpel fungerar. Plantryck - i huvudsak offset, men även stentryck hör hit. Här trycker man med en helt plan yta som behandlats så att endast de tryckande ytorna tar upp farg. Offset är den helt dominerande tryckmetoden i dag. Djuptryck - är en tryckmetod på utdöende. Man graverade el1er etsade in förd;'upningar i kopparcylindrar som sedan fylldes med fårg. Denna metod användes främst av veckopressen men alla har nu gått över till offset och det finns inget djuptryckeri kvar i Sverige. Schablontruck - eller screentrvck. Färeen pressas senom utstansade mallar. Används bl a för att trycka på kläder, pennor och liknande och även till klister- märken. 6 -

7 Museets äldstct press, en Stanhopepress från Detta exemplar beställdes qa C F Ridderstad till Östgötn Correspondenten. Den är tillaerkad ao Munktells aerkstäder Eskilstuna. På aöggen sitter en kopia aa räkningen, där man får aeta att pressen leaererades på Göta ksnal med An {arty get Linköping. Priset uar 400 rdr banco. Med denna press trycktes den fyrsidiga tidningen Östgöta Correspondenten under många år. 500 exemplar toå gånger per aecka trycktes aa taå man som kom upp i ca 125 exltiru. P r essen nna iindes för korr ektur aa dr ag ända in på 1950-talet. Trampdriaen press från slutet aa 7880' talet. Tilkserkad aa Chsndler E Price, Cleueland, Ohio, USA. Denna press kommer från Linköpings Kartongindustri där den anaänts till try ckning, stansning o ch pr ägling. Vingheidelb er garen är rt ärldens mest ana ända presstyp. Grundkonstruktionen är från Detta exemplar leaererades till Saea Band

8 Trampdriuen Victoriadigel från slutet aa 1800-tqlet. Tilluerkad i Dresden, Tyskland. Trampdriaen press deponerad aa Rtme Hallberg, Halmstad. Museet har tre olika handpressar aa denna typ som anaänds bl. a. till seraett-tryckning. BOKBINDERITERMER Falsa - Vika papper. Vid tryckning av böcker trycks ofta 76 sidor på ett pappersark som sedan viks till ett häfte och binds samman med andra häften till en bok. Biga - Pressa in ett veck i pupp eller kartong för att sedan lättare kunna vika där. Kopieringsapparat pntenterad i London Tillaerkad aa HusqaarnaVapenfabrik I

9 Bokbinderi I bokbinderiet gjordes allt efterarbete med det tryckta papperet. Man skar ner trycksakerna tiil rätt format, falsade, häftade, limmade, band böcker, hålslog, bigade osv. Museet har en del äldre utrustning för denna typ av arbete. Vi har ett samarbete med Bokbindarn i Mjölby som för hand binder de böcker vi trycker på museet och gör de bokbinderiarbeten som vi tillhandahåller. Det går även att få hjälp med andra arbeten av denna typ,t ex restaurering av gamla böcker. Från aänster en häftlåda för handbindning aa böcker, i mitten häftmaskiner och till höger en skärmaskin och ruärlmaskiner. 9

10 Papper I äldre tider tillverkades pappret av lump från bl a textilindustrin, men bristen på råmaterial gjorde att det blev ont om papper och det blev därför mycket dyrt. Omkring 7870 kunde man i större omfattning tillverka PaPpersmassa av trä. Det tidiga pape- ret av trå var av dålig kvalitet och de böcker och tidnirgar som bevarats från denna tid är i sämre skick än de som är äldre och tryckta på papper som framstälits av lump. Tillaerkning aa papper för hand på museet vi en liten avdelning där vi tillverkar papper för hand. För tillverkning av papper använder vi PaPPå museet har persmassa av bomull från Tumba pappersbruk. Massan löses i vatten och blandas med lim och konserveringsmedel. För färgning av pappret används Pigment. Vi tillverkar och sälier specialpapper. Marmorerat papper och papper av ä1gskit är ett par exempel. Vi kan kan på bestälining tillverka papper med olika innehåll. Många dofter är dock ganska flyktiga i papper. PAPPERSBRUK I LINKOPING I Linköping har funnits flera pappersbruk. Ett 1åg vid fallen i Tannefors. Det har också varit ett vid Nykvarn i den lokal där Tekniska Verken nu har sin personalrestaurang. 10

11 Våra produkter Museet har en gammal utrustning och endast högtryckspressar som inte lämpar sig för framställning av flerfärgstryck. Alla våra trycksaker utföres med gammal teknik. Servetter med tryck är museets största produkt och vi har många olika färger och texter färdiga. Det går också att beställa servetter med text "g"tl exempelvis till helger och högtidsdagar. Tavlor med motiv av Linköpingstecknaren Lars Guth sätjs såväl ramade som utan ram. Vi har också en del skyltar fårdrga. Vi trycker även böcker, vilka binds för hand. Vi tillverkar och säljer olika typer av handgjort papper. Vi tar emot beställningar och kan utföra många typer av specialtryck. Några exempel är visitkort, bröllopsinbjudningar, brötlopsprogram, tackkort, diplom, placeringskort, förgyllning, medlemskort. Nåsra au aåra böcker: Gäster och mat för anteckningar om gäster och vad man har serverat Väderboken för anteckningar av väderuppgifter Bröllopsboken minnesbok för egna texter och bilder Dopboker minnesbok för egna bilder och texter 11

12 Typo gr ati ska fa c kuttryck ANFANG, även initial. Större begynnelsebokstav än textstilen och inleder ett stycke eller kapitel. och blivit infärgat och lämnat avtryck på pappret. Sf'Årue Dela upp ett arbete på flera nnöffop är man när ett ord eller personer. textstycke blivit satt dubbelt. SVIBET är ett utryck för oordning i materialet. Det kan vara oavsiktlig sammanblandning av olika typsnitt, att ett arbete har trasats sönder eller att man lagt tillbaka typer i fel fack eller kast. Fisk är ett annat namn för svibel. HORUNGE När en sida eller spalt börjar med en kort utgångsrad kalllas detta dubbel horunge och undviks av många även i dag. När en sida eller spalt avslutas med första raden på ett nytt stycke kallas det enkel Ltorunge och accepteras sedan länge. I MATEN är den som inte hunnit med sitt arbete på bestämd tid eller vid spåning blivit efter med sin del. LIGATUR år flera bokstäver som binds ihop till ett tecken. Exempel: ff, ffi, E, ä, ä, ö, &... LIK innebär att ett ord eller ett textstycke blivit överhoppat vid sättningen. SPIS Lågmaterial som inte skall synas i trycket men har skjutit upp TENAKEL En manuskripthåilare som sätts fast i kasten. VERSALER och GEMENER är alfabetets stora respektive små bokstäver. Uttryck som nu kommit i mer allmänt bruk med användandet av persondatorer. Benämningen majuskler och minuskler används också - kanske främst inom kalligrafin. Gemena siffror eller medivalsiffror är beteckningen på siffror som är olika höga.. Exempel: tz7456zbgo grofrtrg gvluseet i Qamfa Lin1pp*g Tryckeri Rådmansgatan 3, LinköPing Tel Mail: grafiskamuseet@telia. com www. tryckerimuseum. se