Riksväg åtta Nykarleby. FO-nummer: VERKSAMHET

Transkript

1 Beslut Västra och Inre Finland Nr 65/2019 Dnr LSSAVI/5199/2018 Givet efter anslag ÄRENDE SÖKANDE Miljötillstånd för djurstall, produktion av smågrisar och uppfödning av slaktsvin, översyn av tillståndet till följd av -slutsatserna gällande intensiv uppfödning av fjäderfä eller gris, Nykarleby. Jeppo Lantgris Ab Riksväg åtta Nykarleby FO-nummer: VERKSAMHET På gården kan hållas högst 974 suggor med smågrisar under 12 veckor, slaktsvin och 6 galtar. Ansökan gäller översyn av tillståndet till följd av -slutsatserna, gällande intensivuppfödning av fjäderfä eller gris, som publicerades Djurstallen är belägna i Nykarleby stad på fastigheterna Lantgris och Lantsvin ANHÄNGIGGÖRANDE, GRUND OCH BEHÖRIG MYNDIGHET Ansökan anhängiggjordes Miljöskyddslag, 80 och 81 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har med beslutet (dnr EPOELY/2784/2016) som är meddelat sett över sökandens redogörelse enligt 80 i miljöskyddslagen och ålagt verksamhetsutövaren att lämna en ansökan om översyn av tillståndet till regionförvaltningsverket senast Enligt beslutet uppfyller Jeppo Lantgris Ab:s verksamhet enligt utredningen inte -slutsatserna. l miljötillståndet ingår inte bestämmelser om gränsvärden för ammoniakutsläpp eller hur man mäter/uppskattar utsläppen. Det är fråga om en direktivanläggning (över platser för slaktsvin och över 750 platser för suggor) enligt bilaga 1 tabell 1 punkt 11 a) i miljöskyddslagen. Enligt 1 1 momentet i statsrådets förordning om REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND Postadress: PB 200, Vasa tfn registratur.vastra@rfv.fi Huvudverksamhetsstället i Vasa Wolffskavägen 35 Verksamhetsstället i Jyväskylä Cygnaeuksenkatu 1 Verksamhetsstället i Tammerfors Uimalankatu 1

2 2 (18) TILLSTÅND SOM GÄLLER VERKSAMHETEN ANSÖKANS INNEHÅLL miljöskydd är regionförvaltningsverket den behöriga tillståndsmyndigheten. Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har (nr 141/2014/1, dnr LSSAVI/118/04.08/2011 beviljat miljötillstånd åt Jeppo Lantgris Ab för förändring av verksamheten gällande husdjurshållning samt justerat tillståndsbestämmelserna. Miljötillståndet beviljades för slaktsvin, 974 suggor med smågrisar under 12 veckor och 6 galtar. Till ansökan är bifogad en -redogörelseblankett, som sammanfattningsvis presenterar tillämpningen av den bästa tillgängliga tekniken i anläggningen enligt följande: Implementeras i anläggningen 1. Miljöledningssystem Nej Sökandens motiveringar 2. God hushållning Ja Anläggningens läge är lämpligt, anläggningens personal utbildas, beredskapsplan finns, konstruktioner och utrustning kontrolleras och döda djur förvaras så att utsläpp förhindras eller minskas. Nr -teknik (punkternas numrering enligt redogörelseblanketten) HUSHÅLLNING Minska totalkväve och ammoniakutsläpp genom utfodringsrelaterade tekniker. 4. Minska totalfosfor genom utfodringsrelaterade tekniker 5. Effektiv vattenanvändning Ja Fasutfodring och användning av godkända fodertillsatser som minskar utsöndrat totalkväve är i bruk. Ja Fasutfodring med en foderblandning anpassad till de specifika kraven för produktionsperioden är i bruk. Ja Kontroll av vattenförbrukningen och vattenläckor, användning av högtryckstvätt för rengöring av djurstallar, användning

3 3 (18) Minska uppkomsten av spillvatten 7. Minska utsläpp av spillvatten 8. Effektiv energianvändning 9. Övervakning av driftsparametrar Ja Ja Ja Ja av lämpligt dricksvattensystem, kalibrering av dricksvattenutrustningen är i bruk. För rengöring återanvänds ej förorenat regnvatten. De förorenade gårdsytorna hålls så små som möjligt och tvättvattenanvändningen är minimerad. Spillvattnet leds till särskild behållare eller flytgödsellager. Högeffektiva system för uppvärmning/kylning och ventilation samt optimering av systemen och skötsel av dessa samt isolering av stallets väggar, golv och/eller tak i bruk. Vatten- el- och bränsleförbrukningen, antalet inkommande och utgående djur, foderkonsumtion och stallgödselproduktion dokumenteras. BULLER, DAMM OCH LUKT 10. Minska buller Ja Enligt ansökan förorsakar 9 verksamheten inte och väntas inte heller förorsaka bullerolägenhet för känsliga områden & Förebygga och minska buller 12. Minska damm och kontroll av halterna Ja Verksamheten och utrustningen är placerade så att de inte förorsakar bullerolägenhet för känsliga områden. Buller beaktas i arbetet, utrustningen är så tyst som möjligt samt utrustning för bullerbekämpning används. Ja Nytt strömedel tillförs med en metod som ger lite damm (för hand).

4 4 (18) 12 & Minska lukt och regelbunden kontroll av lukter Ja Enligt ansökan förorsakar inte verksamheten och väntas inte förorsaka luktolägenhet för känsliga områden. 14. Förebygga lukter Ja Verksamheten är placerad så att lämpliga avstånd till känsliga områden säkerställs, djuren och ytorna hålls torra och rena, gödselns luktavgivande yta minskas, sänkt temperatur på gödseln (genom kylning). Utsläppets höjd har ökats. 15. Övervaka utsläpp av ammoniak, damm och/eller lukt från djurstall som är utrustat med ett luftreningssystem GÖDSELHANTERING 18. Minska NH 3-utsläpp 16 från flytgödsellager Förebygga utsläpp till mark och vatten från flytgödselbassäng och uppsamling och bortledning av flytgödsel 22. Minska utsläppen till mark och vatten från spridning av stallgödsel 23. Minska NH 3-utsläpp av stallgödselspridning genom tekniker för spridning av gödsel 24. Nedbruka stallgödseln i marken 25. Övervaka totalkväve och totalfosfor i stallgödsel - Djurstallen är inte utrustade med luftreningssystem. Ja Flytgödsel förs via täckta mellanlagringsbrunnar längs rörledning i marken till Jeppo Biogas Ab Ja Använder lager som motstår mekanisk, kemisk och termisk påverkan Lagringskapaciteten är tillräcklig, och lagrens konstruktionsmässiga skick kontrolleras minst en gång per år. Nej All gödsel leds till Jeppo Biogas Ab. Nej Nej Ja All gödsel leds till Jeppo Biogas Ab. All gödsel leds till Jeppo Biogas Ab. Med gödselanalys samt bokföring av djurantal och gödselmängder

5 5 (18) ÖVERVAKNING AV AMMONIAKUTSLÄPP OCH UPPSKATTNING AV MINSKNINGEN 26. Övervakning av Ja Uppskattning med hjälp av 25 NH 3-utsläpp till luft massbalans som görs för varje djurkategori och som baserar sig på utsöndringen och innehållet av totalkväve i varje led av gödselhanteringen Övervakning av minskningen av NH 3- utsläpp i hela produktionsprocessen MINSKNING AV AMMONIAKUTSLÄPP FRÅN GRISSTALL Minska NH 3-utsläpp från svinstall Ja För frekvent utgödsling av flytgödsel i svinhusen är ett vakuumsystem i bruk. Mindre gödselkällare är i bruk och gödseln kyls ner. Slutsatserna 14, 15 berör inte anläggningen eftersom fastgödsel inte uppkommer i verksamheten. 17 berör inte verksamheten eftersom flytgödsel inte lagras i laguner och inte 19 eftersom gödsel inte behandlas vid anläggningen. 20, 21 och 22 berör inte verksamheten eftersom gödsel inte sprids på åker. 31, 32, 33 och 34 berör inte verksamheten eftersom verksamheten endast består av smågrisproduktion och uppfödning av slaktsvin. Statusrapport om mark och grundvatten BEHANDLING AV ANSÖKAN Komplettering av ansökan En bedömning om behovet att utarbeta en statusrapport om mark och grundvatten enligt 82 i miljöskyddslagen är bifogad ansökan. På verksamhetsområdet hanteras, lagras och uppkommer inga andra ämnen eller kemikalier som kan förorena marken än bränsle. Bränslecisternen är placerad inomhus. Sökanden anser att ingen statusrapport om marken och grundvattnet behöver uppgöras eftersom inga olyckshändelser har förekommit på området och på området inte hanteras några kemikalier. Enligt sökanden behövs ingen statusrapport för verksamheten. Vid verksamheten hanteras eller lagras inte sådana farliga ämnen som kan förorena marken eller grundvattnet. Nej Ansökan har kompletterats , och

6 6 (18) Utlåtanden Utlåtanden om ansökan har begärts av ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljövårdsmyndigheten och hälsoskyddsmyndigheten i Nykarleby stad. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ( , dnr EPOELY/ 2784/2016) framför följande i sitt utlåtande: NTM-centralen i Södra Österbotten har i sitt beslut (EPOELY/2784/2016) uppmanat Ab Jeppo Lantgris Oy att lämna in en ansökan om översyn av miljötillståndet, eftersom nuvarande miljötillståndsbestämmelser för verksamheten inte motsvarar -slutsatserna med avseende på bestämmelser om gränsvärden för ammoniakutsläpp samt hur man mäter/uppskattar utsläppen. NTM-centralen i Södra Österbotten anser att i Ab Jeppo Lantgris Oy:s miljötillstånd bör ingå bestämmelser om gränsvärden för utsläpp av ammoniak till luft samt kontroll av utsläpp av ammoniak till luft enligt -slutsatserna. Ammoniakutsläppen kan bedömas med hjälp av koefficienter. Vid en inspektion konstaterade NTM-centralen att i svinhusen fanns platsför suggor med smågrisar och 400 växande avelssvin. Man håller på att övergå till lösgående grisning för suggorna och för att få tillräckligt med utrymme utvidgas den befintliga grisningsavdelningen. NTM-centralen konstaterar att med beaktande av djurmängden i miljötillståndet och nuvarande djurmängd i svinhusen har gödselmängderna inte ökat och belastningen på lägenheterna och dess omgivning inte ökat väsentligt. Svinhusen fungerar med utgödslingssystem för flytgödsel. Flytgödseln från svinhusen leds till två pumpbrunnar (50 m 3 och 570 m 3 ) och vidare via rörledning till biogasanläggningen Jeppo Biogas Ab. Pumpbrunnen vars volym är 50 m 3 är täckt med fast tak. Pumpbrunnen vars volym är 570 m 3 bör ha flytande täckning. De befintliga gödselbrunnarna invid svinhuset (2 500 m 3 och m 3 ) används av Jeppo Biogas för lagring av rötrester. I och med att all svämgödsel förs via täckta mellanlagringsbrunnar längs rörledning i marken till Jeppo Biogas Ab uppfyller Ab Jeppo Lantgris Oy:s verksamhet slutsatserna gällande förebyggande av kväve- och fosforutsläpp ( 24) samt minskade ammoniakutsläpp från gödsellager samt vid spridning av flytgödsel ( 16, 21, 22). Övervakning av totalkväve och totalfosfor i stallgödsel i enlighet med -slutsatserna är enligt NTM-centralens bedömning inte nödvändig under förutsättning att gödseln förs till Jeppo Biogas Ab för behandling. Tillståndsbestämmelserna som grundar sig på -slutsatserna bör följas fyra år efter att slutsatserna publicerats, d.v.s. senast Verksamhetsidkaren bör alltjämt tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd att ta i bruk den.

7 7 (18) Hälsoinspektionen ( , dnr 435/2018) framför följande i sitt utlåtande: Sökanden (Jeppo Lantgris Ab), bör sträva till att i sin verksamhet uppfylla bästa tillgängliga teknik (-slutsatser), för att eliminera ev. luktolägenheter (totalkväve och ammoniakutsläpp) i omgivningen. Om Jeppo Lantgris Ab uppfyllt de tillståndsbestämmelser som angetts i miljötillståndet Dnr LSSAVI/118/04.08/2011 har hälsoinspektionen inget att anmärka emot översynen av miljötillståndet på grund av -slutsatserna. Hörande av verksamhetsidkaren och bemötande Sökanden har per e-post reserverats möjlighet att bemöta de utlåtanden som har inkommit. Sökanden har inom den utsatta tiden inte inkommit med något bemötande. REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland ser över verksamheten vid Ab Jeppo Lantgris Oy:s djurstall vad gäller -slutsatserna publicerade av EUkommissionen. Slutsatserna ingår i kommissionens genomförandebeslut (2017/302) att i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (2010/75/EU) fastställa slutsatserna om bästa tillgängliga teknik () för intensivuppfödning av fjäderfä eller gris. Djurstallen är belägna i Nykarleby stad på fastigheterna Lantgris och Lantsvin Verksamheten ska utövas enligt ansökan och kompletteringarna av ansökan samt genom att följa det i kraft varande tillståndsbeslutet dnr LSSAVI/118/04.08/2011 givet , till vilket med detta beslut tillståndsbestämmelserna lagts till, tillståndsbestämmelse 6 ersatts med tillståndsbestämmelserna och tillståndsbestämmelse 8 ersatts i sin helhet. Tillståndsbestämmelser som läggs till och ersätts Minskning av luktolägenheter och utsläpp till luft 2.1 Ammoniakutsläppet som frigörs i luft från de olika djurkategorierna i djurstallen får från och med vara högst följande: - slaktsvin 2,6 kg NH 3/djurplats/år. - suggor i betäckning och dräktiga suggor, 2,7 kg NH 3/djurplats/år. - fixerade digivande suggor (inklusive smågrisar) 5,6 kg NH 3/djurplats/år. - tillväxtgrisar 0,53 kg NH 3/djurplats/år.

8 8 (18) Utsläppsgränsvärdena gäller utsläpp som uppkommer under anläggningens normala verksamhetsförhållanden. Om slaktsvinplatsernas, suggplatsernas eller tillväxtplatsernas ammoniakutsläpp i luften överstiger gränsvärdet för ammoniakutsläpp i denna tillståndsbestämmelse ska frånluften behandlas eller utsläppen minskas med andra tekniska åtgärder, så att utsläppsgränsvärdet inte överskrids. För bedömning/fastställande av ammoniakutsläpp har tillståndsbestämmelse 6.2 givits. 2.2 I svinhusen ska gödseln i gödselkanalerna kylas ner till åtminstone + 10 C, för att minska ammoniakemissionen. Man ska sträva efter att optimera proteinutfodringen av djuren så att mängden kväveföreningar som hamnar i gödseln kan hållas så liten som möjligt. Kontroll, bokföring och rapportering av verksamheten 6. Flytgödsel-/rötrestuppbevarings-, hanterings- och ledningssystemet, flytgödsel-/rötrestbrunnarnas täckning, avfallsutrymmenas och bränslecisternernas skick ska kontrolleras tillräckligt ofta. Ifall i konstruktionerna eller anläggningarna upptäcks skador eller funktionsstörningar, som kan leda till utsläpp eller olägenhet, ska de omedelbart åtgärdas. 6.1 Utsöndringen av totalkväve och totalfosfor ska följas upp årligen i första hand genom beräkning med hjälp av en massbalans för kväve och fosfor baserad på foderintaget, fodrets råproteinhalt, totalfosforhalten samt djurens produktivitet eller med gödselanalyser. Uppföljningen ska påbörjas senast Ammoniakutsläpputsläppen (kg NH 3/djurplats/år) i luft från de olika djurkategorierna i djurstallen ska från och med en gång per år uppskattas genom beräkning av en massbalans som grundar sig på frigivningen av kväve och mängden totalkväve i respektive fas av gödselhanteringen eller med hjälp av utsläppskoefficienter. Alternativt ska ammoniakutsläppen i luft från djurstallen fastställas genom mätning en gång och alltid då djurslaget som föds upp och/eller produktionsformen ändras på ett väsentligt sätt. Uppskattningarna/mätningar ska göras på det sätt som är beskrivet i punkt i -slutsatserna. Om ammoniakutsläppen bestäms genom mätningar ska utsläppsmätningarna göras av en utomstående sakkunnig enligt standarder (CEN, ISO, SFS eller annan motsvarande allmänt använd nationell eller internationell standard) eller genom andra ändamålsenliga och allmänt använda metoder som godkänts av myndigheter. Av

9 9 (18) mätraporterna ska framgå vilka mätmetoder som tillämpades och deras mätosäkerheter samt en uppskattning av resultatens representativitet. 6.3 Tillståndshavaren ska i enlighet med tillståndsbestämmelse 6.2 före lämna tillsynsmyndigheten en redogörelse för uppskattade/uppmätta ammoniakutsläpp i luft från djurstallen (kg NH 3/djurplats/år) och ett förslag till övervakning av ammoniakutsläpp (fastställningsmetod, beräkningsgrunder och övervakningsfrekvens). Om gränsvärdet för ammoniakutsläpp enligt tillståndsbestämmelse 2.1 inte på basis av uppskattning/mätning enligt tillståndsbestämmelse 6.2 uppnås ska tillståndshavaren lämna en utredning till tillståndsmyndigheten före Utredningen ska omfatta uppgifter om de enligt tillståndsbestämmelse 6.2 uppskattade/uppmätta ammoniakutsläppen i luft från djurstallen (kg NH 3/djurplats/år), ett förslag till tekniska åtgärder (t.ex. behandlingsteknik för frånluften) med vilka utsläppsgränsvärdet enligt tillståndsbestämmelse 2.1 uppnås från och med och ett förslag till övervakning av ammoniakutsläpp (fastställningsmetod, beräkningsgrunder och övervakningsfrekvens). Tillståndsmyndigheten kan på basis av utredningen ge kompletterande bestämmelser till beslutet. 6.4 Övervakningen som ålagts i tillståndsbestämmelserna 6.1 och 6.2, tidsfristerna som ålagts i tillståndsbestämmelse 6.3 samt rapporteringen som ålagts i tillståndsbestämmelse 6.5 kan senare specificeras och ändras på ett sätt som tillsynsmyndigheten godkänner under förutsättning att ändringarna inte försämrar resultatens tillförlitlighet, möjligheten att övervaka att tillståndsbestämmelserna följs eller omfattningen av övervakningen. 6.5 Verksamhetsutövaren ska föra bok över djurstallens verksamhet åtminstone vad gäller följande uppgifter och dessa uppgifter ska rapporteras årligen. - uppgifter om djurmängder per djurstall - uppgifter om vart (mottagare) flytgödsel letts eller förts - mängden flytgödsel som letts till biogasanläggning (m 3 /år) och tidpunkterna för pumpning av flytgödseln - mängden flytgödsel som transporteras eller behandlas på annat sätt - uppgifter om mängd och typ av avfall som uppkommer i verksamheten samt leveransplatser - uppgifter om döda djur (st./år eller t/år) och vart de förts för behandling samt tidpunkt - uppgifter om störningar i pumpnings- och ledningssystemet samt en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits för att korrigera störningarna - uppgifter om andra störningar i verksamheten eller andra exceptionella situationer

10 10 (18) - uppgifter om förändringar i gödselhanterings- och - ledningssystemet - uppgifter om kontroll och underhåll av anordningar och konstruktioner - uppgifter om eventuella ytterligare åtgärder som vidtagits i anläggningen för att minska ammoniakutsläpp - uppgifter som ska rapporteras till det Europeiska utsläppsregistret (E-PRTR) angående djurstallens ammoniakutsläpp och grunderna för uppskattningen av dem. Från och med år 2021 ska ammoniakutsläppen som ska rapporteras kg NH 3/djurplats/år vara fastställda enligt tillståndsbestämmelse resultaten av gödselanalysen. Från och med 2021 ska mängderna totalkväve (N) och totalfosfor (P) (kg/djurplats/år) som frigörs i gödseln vara fastställda enligt tillståndsvillkor 6.1. Bokföringsuppgifterna ska dessutom omfatta uppgifter om förbrukningen av vatten, elenergi och bränsle samt foderkonsumtionen. Uppgifterna ska kunna granskas av tillsynsmyndigheten och uppgifterna ska bevaras på anläggningen i minst sex år. Uppgifterna om verksamheten (årsrapporten) ska årligen sändas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser före utgången av februari månad om inte tillsynsmyndigheten besluter annorlunda. Rapporten bör i första hand skickas i elektronisk form anpassad för datasystemet för miljövårdsinformation enligt tillsynsmyndighetens direktiv. Bästa tillgängliga teknik, effektiv energianvändning och ändring av tillstånd 8. Verksamhetsidkaren ska följa med utvecklingen av den bästa tillgängliga tekniken inom branschen, särskilt utvecklingen av bästa tillgängliga teknik för att minska lukt- och ammoniakutsläpp, och -slutsatserna för branschen. Den bästa ekonomiskt tillgängliga tekniken ska utnyttjas i djurstallens alla funktioner så att utsläppen och verksamhetens miljökonsekvenser är så små som möjligt och att energianvändningen är så effektiv som möjligt. MOTIVERINGAR TILL AVGÖRANDET Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras i god tid till tillsynsmyndigheten. Om tillståndshavaren ändras ska den nya tillståndshavaren meddelas till tillsynsmyndigheten. Om verksamheten ändras eller utvidgas väsentligt ska ett nytt miljötillstånd sökas för verksamheten. Ärendet har behandlats enligt 96 i miljöskyddslagen. Med anledning av ansökan har utlåtanden begärts av Närings-, trafik- och miljöcentralen i

11 11 (18) Allmänna motiveringar Södra Österbotten och av miljöskydds- och hälsoskyddsmyndigheterna i Nykarleby stad. I övrigt har regionförvaltningsverket inte informerat om att ansökan är anhängig och inte hört parterna eftersom det inte är fråga om ändring av verksamheten och anläggningens utsläpp/verkningar inte ökar från nuvarande. Regionförvaltningsverket har ansett att ärendet enligt ansökan inte i större utsträckning påverkar allmänhetens eller privata intressen. Anläggningens huvudsakliga verksamhet omfattas av slutsatserna gällande Europaparlamentets och rådets direktiv (2010/75/EU) om bästa tillgängliga teknik () för intensivuppfödning av fjäderfä eller gris. Europeiska kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/302 att i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU fastställa slutsatserna om bästa tillgängliga teknik () för intensivuppfödning av fjäderfä eller gris är publicerat Det är fråga om en direktivanläggning, då det enligt det ikraftvarande miljötillståndet (LSSAVI/118/04.08/2011) i djurstallen sammanlagt finns plats för högst 974 suggor med smågrisar under 12 veckor, slaktsvin och 6 galtar. Till verksamheten vid en anläggning hör verksamheter, som är nära anslutna till den och granskningen begränsar sig inte bara t.ex. till verksamheten enligt definition, utan till verksamheten hör även del- och stödfunktioner till den. I detta fall har hållande av tillväxtgrisar ansetts som en delfunktion av verksamheten, som p.g.a. antalet suggor och slaktsvin klassificerats som en direktivanläggning. Därmed har -slutsatserna tillämpats även på hållande av tillväxtgrisar. Regionförvaltningsverket anser att den bästa tillgängliga teknik som är presenterad i ansökan uppfyller -slutsatsernas krav på bästa tillgängliga teknik för intensivuppfödning av fjäderfä eller gris. Vid handläggningen har beaktats vad som i miljöskyddslagen är bestämt om bl.a. hur bindande referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BREF) är och särskilt vilka av branschens utsläppsgränser vid bästa tillgängliga teknik som är fastställda i slutsatserna (-AEL). I de allmänna -slutsatserna har meddelats ett variationsintervall enligt -teknikerna för totalkväve och totalfosfor som utsöndras ur gödsel. Verksamhetens kväve- och fosformängder i gödsel förmodas ligga i detta variationsintervall, men för dessa har inget ovillkorligt meddelats. Minimeringen av mängden totalkväve förebygger även ammoniakutsläpp. Däremot har meddelats om uppföljning och rapportering av utsöndringen av totalkväve och totalfosfor i gödseln. För nuvarande finns det i Finland inte sådana beräkningsmetoder som krävs

12 12 (18) för övervakning av utsöndringen av kväve och fosfor och därför ska uppföljningen och rapporteringen av dem tas i bruk i anläggningen då övervakningsmetoden är utvecklad. Enligt 82 i miljöskyddslagen ska verksamhetsidkaren för en direktivanläggning göra upp en statusrapport om marken och grundvattnet och bifoga den till tillståndsansökan, om man inom verksamheten använder, lagrar, producerar eller om det på annat sätt uppkommer relevanta farliga ämnen. En bedömning av behovet att göra upp en statusrapport är bifogad ansökan. Utgående från det framlagda ansåg regionförvaltningsverket att det i detta fall inte finns ett behov att göra upp en egentlig statusrapport. Motiveringar till tillståndsbestämmelserna Minskning av luktolägenheter och utsläpp till luft, tillståndsbestämmelserna Gränsvärden för ammoniakutsläpp i luft har givits för att man skall uppnå utsläppsnivåer, som motsvarar den bästa tillgängliga tekniken för ammoniakutsläpp som frigörs i luft enligt -slutsatserna 2017/302/EU. Vid fastställandet av utsläppsgränsvärdet tillämpades -slutsatsernas tabell 2.1 ( 30). Gränsvärdena för utsläpp gäller normala verksamhetsförhållanden. Utsläppsnivåkravet ska uppfyllas fr.o.m Enligt 81 i miljöskyddslagen ska anläggningen uppfylla utsläppsnivåkravet enligt -slutsatserna inom fyra år efter att -slutsatserna är utfärdade, om sökanden inte i sin ansökan angett att den följer en tidigare tidpunkt än det. Givande av tidsfristen har också varit nödvändigt på grund av att det, då detta beslut givits, inte har funnits tillgång till beräkningsverktyg för ammoniakutsläpp. Finlands miljöcentral utvecklar ett verktyg för beräkning av ammoniakutsläpp. Om ammoniakutsläppen som frigörs från de olika djurkategorierna i djurstallen överstiger det fastställda gränsvärdet för utsläpp, uppskattat/uppmätta enligt tillståndsbestämmelse 6.2, ska frånluften behandlas eller utsläppen med andra tekniska åtgärder minskas så att utsläppsgränsvärdet inte överskrids. Enligt ansökan tillämpas nedkylning av gödsel redan i djurstalletn. Genom att gödseln kyls ner i gödselkanalerna, minskas lukt- och ammoniakutsläppen. I bestämmelsen om optimerad proteinutfodring har 3 beaktats. Enligt undersökningar påverkas luktolägenheterna från djurstall väsentligt av bl.a. proteinhalten i foder och därför kan man genom att optimera utfodringen undvika att ge djuren mer protein än nödvändigt. Ett lägre

13 13 (18) antal kväveföreningar i gödseln kan i viss mån minska bl.a. antalet ammoniakföreningar som är benägna att avdunsta. Kontroll, bokföring och rapportering av verksamheten Bestämmelserna gällande övervakning och rapportering av verksamheten är givna för att minska riskerna och konsekvenserna för miljön samt för att övervaka att de uppföljningar och fastställda utsläppskraven i -slutsatserna följs. Enligt -slutsats 24 ska totalkvävet och totalfosforn i stallgödsel följas upp årligen genom beräkning med hjälp av en massbalans för kväve och fosfor eller gödselanalyser. I -slutsatserna 3 och 4 har man i tabellerna 1.1 och 1.2 meddelat utsöndringsnivåer för kväve och fosfor enligt -teknikerna, genom att hållas inom dessa gränsvärden hålls risken för utsläpp och utnyttjandegraden för foder på åtminstone skälig nivå vilket även i märkbar grad bidrar till att nå ammoniakutsläppsnivåerna. Vid uppfödning av slaktsvin är variationsintervallet för utsöndrat totalkväve 7,0 13,0 kg N utsöndrat/djurplats/år och totalfosfor 1,53 2,36 kg P utsöndrat/djurplats/år. Fosforvärdet ovan motsvarar värdet 3,5-5,4 kg P 2O 5/djurplats/år i slutsatsen. P 2O 5-värdena är omvandlade till fosfor (P) med koefficienten 0,4364. Vid uppfödning av suggor (inklusive smågrisar) är variationsintervallet för utsöndrat totalkväve 17,0 30,0 kg N utsöndrat/djurplats/år och totalfosfor 3,93 6,55 kg P utsöndrat/djurplats/år. Fosforvärdet ovan motsvarar värdet 9,0 15,0 kg P 2O 5/djurplats/år i slutsatsen. P 2O 5-värdena är omvandlade till fosfor (P) med koefficienten 0,4364. Vid uppfödning av tillväxtgrisar är variationsintervallet för utsöndrat totalkväve 1,5 4,0 kg N utsöndrat/djurplats/år och totalfosfor 0,52 0,96 kg P utsöndrat/djurplats/år. Fosforvärdet ovan motsvarar värdet 1,2 2,2 kg P 2O 5/djurplats/år i slutsatsen. P 2O 5-värdena är omvandlade till fosfor (P) med koefficienten 0,4364. I Finland har man hittills inte förutsatt årlig uppföljning av kväve och fosfor i stallgödsel. Till stöd för uppföljningsalternativen presenterade i slutsatserna behövs ett beräkningssystem som ännu inte är i bruk utan först under utveckling. Därför har man meddelat en övergångsperiod på ca två år för genomförandet av övervakningen. Enligt -slutsats 25 ska ammoniakutsläppet (kg NH 3/djurplats/år) i luft från djurkategorierna i djurstallen från och med en gång per år uppskattas genom beräkning av en massbalans som grundar sig på utsöndringen av kväve och mängden totalkväve i respektive fas av gödselhanteringen eller med hjälp av utsläppskoefficienter. Alternativt ska

14 14 (18) ammoniakutsläppet i luft från djurstallen fastställas genom mätning en gång samt alltid då djurslaget som föds upp och/eller produktionsformen ändras på ett väsentligt sätt. Övervakningsteknikerna enligt -slutsats 25 för övervakningen av ammoniakutsläpp är närmare beskriven i punkt i -slutsatserna. Bestämmelsen gällande en redogörelse för ammoniakutsläppen som friges i luft från de olika djurkategorierna i djurstallen och ett förslag till övervakning av ammoniakutsläppen (fastställningsmetod, beräkningsgrunder och övervakningsfrekvens) som före ska lämnas till tillsynsmyndigheten har givits eftersom det i ansökningshandlingarna inte fanns tillgång till fastställda uppgifter om djurstallens ammoniakutsläpp och då detta beslut ges, inte har funnits tillgång till beräkningsverktyg för ammoniakutsläpp. Finlands miljöcentral utvecklar ett verktyg för beräkning av ammoniakutsläpp. En skälig tidsfrist har givits för uppgörandet av redogörelsen. Om något gränsvärde för ammoniakutsläpp enligt tillståndsbestämmelse 2.1 inte uppnås, ska tillståndshavaren lämna tillståndsmyndigheten en utredning som omfattar bl.a. ett förslag till tekniska åtgärder (t.ex. behandlingsteknik för frånluften), med vilka man uppnår gränsvärdet för utsläpp enligt tillståndsbestämmelse 2.1. Tillståndsmyndigheten kan på basis av utredningen ge kompletterande tillståndsbestämmelser. Bokföringen och den årliga rapporteringen över verksamheten ska göras för att tillsynsmyndigheten ska ges den information som behövs för att övervaka verksamheten. Bokföringen ska även innehålla uppgifter om övervakningen av processparametrarna enligt -slutsats 29 (förbrukningen av vatten, elenergi, bränsle och foderkonsumtion). Bästa tillgängliga teknik, effektiv energianvändning och ändring av tillstånd, tillståndsbestämmelse 8 Verksamhetsutövaren ska följa med utvecklingen av den bästa tillgängliga tekniken inom branschen, särskilt utvecklingen av bästa tillgängliga teknik för att minska lukt- och ammoniakutsläpp samt -slutsatserna för branschen. Den bästa ekonomiskt tillgängliga tekniken ska utnyttjas i djurstallens alla funktioner så att utsläppen och verksamhetens miljökonsekvenser är så små som möjligt och energianvändningen är så effektiv som möjligt. Genom anmälan om förändring i verksamheten, såsom utvidgning eller upphörande av verksamheten och förändringar i verksamhetens inriktning eller andra för tillsynen väsentliga förändringar upprätthålls kontakten till tillsynsmyndigheten. På basen av anmälan granskar myndigheten förändringens inverkan på givna tillståndsbestämmelser och huruvida det är skäl att ändra tillståndet.

15 15 (18) SVAR PÅ UTLÅTANDEN De yrkanden som lagts fram i utlåtandena har beaktats i tillståndsbestämmelserna på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna och motiveringarna. TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH ÖVERSYN AV TILLSTÅNDET Beslutets giltighet Beslutet gäller tillsvidare. Enligt miljöskyddslagen ska vid översyn av en direktivanläggning tillämpas 80 och 81 i miljöskyddslagen (översyn med anledning av slutsatser). Tillståndsbestämmelser som läggs till och ersätts Genom detta beslut läggs till i det i kraft varande miljötillståndet (Dnr LSSAVI/118/04.08/2011 givet , Nr 141/2014/1) som nya tillståndsbestämmelser , ersätts tillståndsbestämmelse 6 med tillståndsbestämmelserna och tillståndsbestämmelse 8 ersatts i sin helhet. Till övriga delar ska verksamheten följa tillståndsbestämmelserna i det i kraft beslutet Dnr LSSAVI/118/04.08/2011 som är meddelat av Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Förordning som är strängare än tillståndet VERKSTÄLLIGHET AV BESLUTET TILLÄMPADE BESTÄMMELSER Om det genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen eller utfärdas bestämmelser om tillståndets giltighet eller översyn av tillståndet som avviker från tillståndet, ska förordningen iakttas trots tillståndet. (70 i miljöskyddslagen) Beslutet är lagakraftvunnet efter att besvärstiden gått ut, förutsatt att beslutet inte överklagas. Miljöskyddslagen 52, 53, 62, 75, 77, 80 82, 95, 96, 190, 191 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/302 att i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (2010/75EU) fastställa

16 16 (18) slutsatserna om bästa tillgängliga teknik () för intensivuppfödning av svin eller fjäderfä. Europeiska unionens officiella tidning AVGIFT FÖR BEHANDLING AV ÄRENDET OCH FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN INFORMATION OM BESLUTET DISTRIBUTION Beslut Handläggningsavgiften är 900 euro. Fakturan sänds separat från Statens servicecenter för ekonomi- och personalförvaltning. Avgiften fastställs enligt statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverken år 2018 (997/2017). Enligt förordningens bilagetabell tas för handläggningen av ett djurstall med minst slaktsvin eller minst 500 fullvuxna suggor ut en avgift som är euro. Enligt punkt 3.1 underpunkt 1 i bilagan till förordningen tas för handläggningen av en ansökan om översyn av en direktivanläggnings tillstånd (miljöskyddslag 81 ) ut en avgift vars storlek är 50 % av avgiften enligt tabellen. Enligt punkt 3.1 underpunkt 5, om avgiften enligt tabellen på basis av den arbetsmängd som handläggningen av tillståndet krävde är oskäligt hög tas för handläggningen av ärendet ut en avgift vars storlek är 60 /h. För handläggningen av detta ärende har använts 15 timmar, vilket betyder att handläggningsavgiften är 900 euro. Informationen om beslutet offentliggörs på anslagstavlan vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland och beslutet kungörs på den officiella anslagstavlan i Nykarleby stad. Beslutet kan även läsas på adressen Sökanden Stadsstyrelsen i Nykarleby stad Miljövårdsmyndigheten i Nykarleby stad Hälsoskyddsmyndigheten i Nykarleby stad Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser Finlands miljöcentral

17 17 (18) SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. BILAGOR Besvärsanvisning Ärendet har avgjorts av miljörådet Mikaela Rudnäs och föredragits av miljöinspektör Åsa Eriksson. Detta dokument har godkänts elektroniskt. En anteckning om att dokumentet har godkänts elektroniskt finns på dokumentets sista sida.

18 18 (18) BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Ändring i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Besvärstid Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden går ut Besvärsrätt Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem som är part, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, ska anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress till vilka meddelanden i saken kan skickas till ändringssökanden (om kontaktinformationen ändras ska Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) Bilagor till besvärsskriften Till besvärsskriften ska fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har skickats till myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret skickas elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften ska skickas till Besvärsskriften inklusive bilagor ska lämnas in till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften ska vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också skickas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) ska skickas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen Kontaktinformation till Vasa förvaltningsdomstol besöksadress: Korsholmsesplanaden 43, 4. vån. postadress: PB 204, Vasa telefon: telefax: e-post: vaasa.hao@oikeus.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandling av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 260 euro. Rättegångsavgiften tas inte ut, om förvaltningsdomstolen ändrar ett överklagat beslut till förmån för ändringssökanden. Avgifter tas inte heller ut i vissa ärenden eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Betalningsskyldig är den som har inlett saken och avgiften är per besvärsskrivelse.

19 Tämä asiakirja LSSAVI/5199/2018 on hyväksytty sähköisesti / Detta dokument LSSAVI/5199/2018 har godkänts elektroniskt Esittelijä Eriksson Åsa :14 Puheenjohtaja Rudnäs Mikaela :11