SACO 64D4 Larmenhet. Bruksanvisning och teknisk beskrivning SACO 16D2 SACO 16D2 SACO 16D2 SACO 16D2 SILENCE ACK RESET TEST FAULT PROGRAM PROGRAM

Transkript

1 SACO 64D4 Larmenhet Bruksanvisning och teknisk beskrivning SACO 16D2 SACO 16D2 SACO 16D2 SACO 16D2 FAULT PROGRAM FAULT PROGRAM FAULT PROGRAM FAULT PROGRAM ON ON ON ON SILENCE ACK RESET TEST

2 1MRS MUM SV Utgiven Uppdaterad Upplaga B (ersätter 34 SACO 64 1 SV1) Granskad PS Godkänd MÖ SACO 64D4 Larmenhet Rätt till tekniska ändringar förbehålles Innehållsförteckning Egenskaper... 3 Inledning... 3 Applikationsområden... 3 Funktionsbeskrivning... 4 Generell systeminformation... 4 Systemexempel... 5 Centraliserat larmsystem med händelseföljdsrapportering... 5 Distribuerat larmsystem med händelseföljdsrapportering... 6 Mekanisk konstruktion... 7 Larmmodulernas funktion... 9 Larmslingor... 9 Larmkanalens funktion Visuell larmpresentation Standardiserade larmsekvenser Händelseföljdsregister för serietrafikavläsning Återgivningar Grupplarmåtergivningar Kontaktdubbleringsutgångar Parallellampsutgångar Akustiskt signaldon Blockeringar Seriesnitt Synkronisering av blinksekvens Programmering Hjälpspänningsmatningssystem Intern självövervakning Bruksanvisning Montering Anslutningar Kvitteringsmodul SWDM 3A Anslutning till centraliserat signalsystem Anslutning till distribuerat system Anslutning av reläenhet SACO 128R Uppstart Funktionsprov Textning och byte av textfolier Användning och programmering Larm och rapporteringsfunktioner Information till och från enheten Händelsekoder Tekniska data (uppdaterad ) Provning Underhåll och service Felsökning Utbytes, tiiläggsenheter och reservdelar Beställningsuppgifter

3 Egenskaper Komplett 64kanalig larmcentral Optisk eller elektrisk databuss mellan modulerna Bättre än 10 ms resolution i händelseregistreringen Självständigt fungerande moduler Effektiv självövervakning i varje modul 16 fritt grupperbara reläåtergivningar Snabb programmering via seriesnittet eller med separat programmeringsmodul SACO 16PM Inledning Typbeteckning SACO 64D4 står för en utrustning tillhörande SPACOMsystemet, som är ett integrerat sekundärutrustningssystem för bl.a. distributionsstationer. Larmenheten SACO är en självständigt fungerande enhet omfattande fyra stycken 16 kanaliga larmmoduler av typ SACO 16D2 samt matningsdon. Enheten kan användas ensam eller sammanbyggd med flera SACO 64D4 som ett renodlat signalsystem. Den kan även användas som utvidgningsenhet till ett händelseföljdsrapporterings och signalsystem. I detta fall kommunicerar enheterna via ett seriesnitt benämnt SPAbuss. Detta ger frihet att distribuera enheterna geografiskt inom anläggningen. Via ett överliggande system, t ex MicroSCADA kan seriekommunikationskontakt även upprättas till stationsdator eller annan överordnad utrustning. I detta fall kan SACO 64D4 även användas för datainsamling och t.o.m. för styrningsfunktioner. Applikationsområden SPACOMkomponenterna har utvecklats och typprovats för användning i förhållanden, där extremt höga krav till funktionssäkerhet och störningsimmunitet ställs på utrustningen. Speciell vikt har också fästs vid utrustningens flexibilitet och anpassbarhet till olika uppgifter. Typiska applikationsområden utgör: elkraftstationer och distributionsanläggningar industrianläggningar och processer marina installationer och anläggningar 3

4 Funktionsbeskrivning Generell systeminformation 48 V kontaktslingmatning Larmkanalerna 1 16, Återställning av akustisk larm, Kvittering av larm Grupplarm 1 4 Larmkanalerna 17 32, Återställning av larmkanal, Provning Larmkanalerna Grupplarm 5 8 Grupplarm 9 12 Larmkanaler (Lokal/fjärr omkopplare) Grupplarm (utgång för internfel, utgång för ljudlarm) 16 Intern matning 16 A SACO 16D2 C 16 A SACO 16D2 C 16 A SACO 16D2 C 16 A SACO 16D2 C B 16 B 16 B 16 B 16 SPAbuss, övervakningsbuss och blockeringsbuss A = signalföljande utgång B = utgång för parallellampor C = utgång för grupplarm SACO 64D4 Matning 1: V DC eller V DC Matning 2: V AC eller DC SPAbuss anslutning Figur 1 Blockschema över larmenhet SACO 64D4. Larmenheten SACO 64D4 är uppbyggd i en 19 tums rack, som är 3 U hög. Enheten består av fyra stycken16kanaliga larmmoduler typ SACO 16D2 samt ett dubblerat matningsdon för dessa. Förutom de 64 larmingångarna finns ingångar för: återställning av akustiskt larm, kvittering av larm, återställning av larmkanaler och provning. Till dessa är kvitteringsmodulen SWDM 3A1 ansluten, för användning av enheten som ett fristående signalsystem. Kanalerna 63 och 64 kan alternativt användas som ingångar för LOKAL och FJÄRRfunktionen. Enheten innehåller 16 stycken utgångsreläer för fritt programmerbara grupplarm. Av dessa kan reläerna 15 och 16 alternativt användas för internfelövervakning och för akustiskt larm. I enheten finns bandkabelanslutningsdon, från vilka man kan få ingångssignalföljande, larmindikatorföljande eller grupplarmföljande utgångar. Dessa kan utnyttjas då reläenhet SACO 128R4 används. SACO 128R4 innehåller upp till åtta stycken 16kanaliga reläkort. Seriesnittsanslutningen till SPAbussen kan göras alternativt via ett bandkabelanslutningsdon eller via en anslutningsmodul som är kopplad till skruvanslutningarna. Det första alternativet används vid hopkoppling av sammanbyggda enheter, medan det andra används när ett fiberoptiskt kommunikationssystem uppbyggs med enheter som är fysiskt skilda från varandra kopplas ihop till ett system. I samma bandkabel finns även en övervakningsbuss för internfel och en blockeringsbuss, via vilken man kan sända spärrsignaler mellan larmmodulerna. Om flera larmenheter av typ SACO 64D4 byggs samman, kan SPAbussen även användas för blinksynkronisering mellan modulerna. I ett distribuerat system används moduler av typ SPAZC för anslutningen till SPAbussen. Anslutningsmoduler finns för både optisk och elektrisk dataöverföring. Överföringsavstånden varierar med typ av media och generellt kan följande värden anges: plastfiber: minst 30 m glasfiber: minst 1 km partvinnade ledare utan galvanisk separering: minst 30 m partvinnade ledare med galvanisk separering: minst 200 m Det är alltid rekommenderat att använda fiberöverföring, eftersom den alltid ger en galvanisk separering mellan modulerna och störningsimmuniteten är helt överlägsen en galvanisk koppling. 4

5 Larmmodulernas alla inställningsvärden, grupperingar och blockeringar finns lagrade i EEPROMminnen. I ett fristående signalsystem, utan rapporteringsenhet, kan modulerna programmeras genom att tillfälligt ansluta programmeringsenheten SACO 16PM. Om SACO 64D4 är ansluten till ett SPAbus system, kan programmeringen ske med hjälp av ett parameteriseringsprogram av typen SMS. Om systemet är anslutet till ett överordnat system, t ex MicroSCADA, kan programmering också ske därifrån. Systemexempel Centraliserat larmsystem med händelseföljdsrapportering Skrivare Dator Fjärrstyrningsutrustning RS232/20 ma strömslinga RS 232 Modem SACO 148D4 SACO 64D4 SACO 64D4 SACO 64D4 SACO 128R4 SACO 128R4 Figur 2. Centralicerat 240 kanalers larmsystem med kontaktdubbleringsutgångar. Med ett rapporteringssystem (t ex MicroSCADA) och en lokal skrivare kan man skriva ut tidsmärkta händelserapporter och/eller skicka informationen vidare. I larmsystemet finns 16 inbyggda fritt grupperbara reläåtergivningar per rack, utan att reläenheten SACO 128R4 används. Med hjälp av reläenheten, som innehåller max. 128 reläer, kan kontaktdubbleringar, parallellampsutgångar och gruppåtergivningar arrangeras i nödvändigt antal. En signalgruppering är dessutom möjlig för samtliga utgångar. 5

6 Distribuerat larmsystem med händelseföljdsrapportering Skrivare MicroSCADA FJÄRRSTYRNINGS SYSTEM RS232/20 ma strömslinga SPAZC 22 MODEM Fiberslinga SACO 64D4 SPAZC 21 SACO 64D4 SPAZC 21 SPAZC 21 SACO 64D4 SPAZC 21 SPAZC 21 SPAZC 21 SPAZC SACO 16D1 SACO 16D1 SACO 16D1 SACO 16D1 Figur 3. Distribuerat system. Larmsystemets maximala storlek är 35 stycken 16kanaliga larmmoduler, totalt 560 kanaler. Med en övervakningsenhet och en lokal skrivare kan man skriva ut tidsmärkta händelserapporter och/eller skicka informationen vidare. Larmmodulerna kan anslutas till rapporteringsenheten med hjälp av optiska slingor eller undantagsvis med hjälp av partvinnade ledare. Varje enhet fungerar självständigt och är försedd med utgångar på samma sätt som i ett centraliserat system. Återgivningsgrupperingen för systemet som helhet görs på utgångskontaktnivå. 6

7 Mekanisk konstruktion Larmenheten är sammansatt av funktionsmoduler av europakortformat (100 x 160 mm). Funktionsmodulerna är följande: strömförsörjningsmodul SWSM 220A48 eller SWSM 220A220 4 st processormoduler SWPM 1A1B 4 st in/utmoduler SWIM 2A1B SWSM 220 SWDM 3A1 SWIM 2A1 SWPM 1A1 FAULT PROGRAM ON SACO 16D2 FAULT PROGRAM FAULT PROGRAM ON ON FAULT SACO 16D2 SACO 16D2 ON SACO 16D PROGRAM SILENCE ACK RESET TEST Figur 4. Insicksmodulerna i larmenhet SACO 64D4. Förbindelsen mellan modulerna går över det gemensamma moderkortet. På moderkortet finns också kortkontakterna för insticksmodulerna samt ledningsföringen för in och utgångarna. Kortramen är en 19 tums sk. europarack med höjden 3 U, ca 133 mm. Vid hopmontage av flera SACO 64D4rackar eller vid montage tillsammans med övriga SPACOMrackar lämnas ett mellanrum om 1 U eller ca 44 mm mellan rackarna. Racken monteras med fördel i en 19 tums apparatram, men kan också monteras infälld i panel. Det erforderliga montagedjupet kan vid infällt montage reduceras genom att använda en distansram på 40 mm, typ SPAZX 19. Racken är gjord av anodiserat aluminium. Bakstycket och gallerplåtarna består av förzinkad stålplåt. Frontskyltarna är gjorda av aluminium med en pålimmad plastfilm. Vid panelmontage erhålls kapslingsklass IP 40. 7

8 OPEN Made in Finland SACO 64D4 RS AA SERIAL NO 2 U N = V ~ 1 U N = V U N = V Figur 5. SACO 64D4 sedd bakifrån. I rackens bakstycke sitter skruvanslutningarna för samtliga in och utgångar. Till varje skruvanslutning kan en eller två mångtrådiga ledare på max. 2,5 mm 2 anslutas. Ledare på 0,75 mm 2 är dock att föredra för att undvika alltför tjocka ledningsknippen. Eftersom att bakstycket är försett med gångjärn i nedre kanten behöver inga kablar lösgöras vid serviceåtgärder i själva racken. SACO 64D4 ansluts till SPAbussen över SPA ZC seriens (SPAZC 21S eller SPAZC 17S) anslutningsmoduler. Anslutningsmodulerna ansluts till skruvanslutningarna. Tx Rx SPAZC 21 BB BM MB MM RS SPA S RS485 M Made in Finland SACO 64D4 RS AA SERIAL NO 2 U N = V ~ 1 U N = V U N = V Figur 6. SACO 64D4 med monterad anslutningsmodul SPAZC 21S. 8

9 Larmmodulernas funktion SACO 16D2 är en mångsidig och flexibel larmmodul med 16 kanaler. Dess huvudsakliga uppgift är att förmedla information till användaren om tillståndsförändringar hos larmsignalkontakter i den övervakade anläggningen. Modulen används även för felsignals och händelseföljdsregistrering. Denna funktion möjliggör en analys av felsituationens ursprung och utveckling. Modulens grundfunktioner framgår av illustrationen på sida 10. Centralenheten jämför kontinuerligt den nyinsamlade informationen med den information den har från tidigare. När en förändring inträffar, startar larmkanalen och om förändringens varaktighet överstiger inställd ingångsfördröjning, registreras händelsen. Återgivningarna aktiveras i enlighet med valt funktionsprogram. Händelsen registreras också i det interna händelseregistret. Inställningar görs via SPAbussen eller med en bärbar programmeringsmodul typ SACO 16PM. Alla inställningsvärden lagras i ickeflyktiga minnen av EEPROMtyp. Kvitteringar och återställningar görs alternativt enligt följande: Via SPAbussen från ett överliggande system. Med separata tryckknappar via externa kvitteringsingångar Med tryckknapparna i kvitteringsmodul SWDM 3A1. Kvitteringsmodulen SWDM 3A1 är placerad framför strömförsörjningsmodulen längst till vänster i racken. Larmslingor Larmsignalkontakterna som ansluts till SACO 16D2 bör vara potentialfria, eftersom enheten själv genererar den slingspänning på 48 V ls som larmingångarna behöver. Det gäller även systemets övriga kontaktingångar. Slingornas matningsdon är galvaniskt separerat från logikspänning och jord. Larmingångarna är försedda med avstörningsskydd och tröskelspänningsskydd. Varje SACO 64D4 enhet genererar egen slingspänning. I system med flera enheter kan de olika slingspänningarna ihopkopplas om behov föreligger. Larmsignalkontakten kan vara av öppnande eller slutande typ. Valet av kontakttyp görs i programmeringsskedet och individuellt för varje kanal. Slingspänningen övervakas kontinuerligt. I händelse av fel i slingspänningsmatningen tänds felindikatorn FAULT hos den första larmmodulen och samtidigt fungerar också det interna felreläet. STÖRNINGSSKYDD Galvanisk separering Till larmmodul Signalkontakt 0 V 48 V 48 VDC Från det interna matningsdonet Figur 7. Principbild av en kontaktslinga. 9

10 Larmkanalens funktion En enskild larmkanal består av ett antal funktionsblock enligt nedanstående blockschema. Siffertabellerna i blockschemat och i de följande avsnitten hänför sig till de olika parametrarnas programmering. Kodsiffran, som svarar mot de olika parameteralternativen, återfinns vid programmeringen på sifferdisplayen. Kodsiffrorna som förekommer i detta dokument gäller i första hand vid programmering från SACO 16PM. Blockering ut (0) Återställning Larm kvittering Återställning av ljudlarm 48 V 1 SEKVENSLOGIK Signalkontakt Galvanisk separering och signalavstörning VAL SIGNALTYP INGÅNGS FÖRDRÖJNING 0 = slutande kontakt 0 = 5 ms 1 = öppnande kontakt 1 = 20 ms 2 = slutande kontakt, 2 = 100 ms ingen återgång 3 = 1 s 3 = öppnande kontakt, 4 = 5 s ingen återgång 5 = 20 s 4 = slutande och 6 = 60 s öppnande kontakt 7 = 160 s 5 = pulsräknare, räknar vid slutande kontakt 6 = pulsräknare, räknar vid öppnande kontakt 7 = pulsräknare, räknar vid slutande och öppnande kontakt ÅTERGÅNGS FÖRDRÖJNING 0 = 5 ms 1 = 20 ms 2 = 100 ms 3 = 1 s 4 = 5 s 5 = 20 s 6 = 60 s 7 = 160 s 0 = sekvens 04 1 = sekvens 04, ljudlarm också vid försvinnande larm 2 = signalföljande Kanalen blockerad (2) Larmindikator Ljudlarm Återgivning A blockerad (1) & Återgivning B Återgivning A Figur 8. Funktionsblockschema för en larmkanal. Efter det att ingångssignalen är avstörd och galvaniskt separerad testas den först med avseende på givartyp. Sju alternativ kan väljas (Parameter S3): 0 = larm vid slutande kontakt 1 = larm vid öppnande kontakt 2 = larm vid slutande kontaktflank 3 = larm vid öppnande kontaktflank 4 = larm vid slutande och öppnande kontaktflank 5 = pulsräknare, räknar vid slutande kontaktflank 6 = pulsräknare, räknar vid öppnande kontaktflank 7 = pulsräknare, räknar vid slutande och öppnande kontaktflank Alternativen 2, 3 och 4 används i allmänhet vid händelseregistrering. T.ex. en brytarutlösning, som ger en kontaktpuls till larmenheten, orsakar händelseregistrering endast vid den första flanken av pulsen. Pulsräknarfunktionen används endast när enheten är kopplad till ett överliggande system. Kanalen som används som pulsräknare ställs in med följande sekvens: signalföljande indikering utan ljudlarm (S4=2). Grupplarmåtergivningen som är kopplad till pulsräknarkanalerna skall ställas in som pulsåtergivning, PJ (S1 eller S2=2). Kanalerna som är inställda som pulsräknare klarar av att räkna pulser upp till 3 Hz. Pulsräknarens kapacitet är Räknaren kan fritt förinställas till ett värde inom detta område. När pulsräknaren når värdet börjar den om från 0. Pulsräknaren kan bli avläst och inställd endast via SPAbus parametern V5. När parametern V5 läses erhålls räknarens momentana värde, när man skriver till samma parameter ges räknaren dess förinställda (start) värde. Pulsräknarens minne har inget batteri. Det betyder att det sparade värdet försvinner om matningsspänningen bryts. Räknaren startar igen från 0 eller från ett förinställt värde när matningsspänningen återkommer. Efter det att en ändring av ingångssignalen konstaterats, bör även tillslagsfördröjningskriteriet uppfyllas för att sekvenslogikminnet skall aktiveras. Åtta alternativ kan väljas via frontpanelen: 0= 5 ms 1= 20 ms 2 = 100 ms 3= 1 s 4= 5 s 5= 20 s 6= 60 s 7 = 180 s 8 = annat värde inställt via seriesnittet 10

11 Om förändringen innebär att larmkanalen återgår till normalläge, bör på samma sätt återgångsfördröjningskriteriet uppfyllas. För frånslagsfördröjningen finns samma tidsalternativ som för tillslagsfördröjningen. Frånslagsfördröjningen programmeras skilt (S2) När en signal aktiverar sekvenslogikminnet, kommer larmindikatorn att fungera enligt programmerad sekvenslogik (blinksystem). Sekvenslogiken är programmerbar mellan fem olika normerade sekvenser. Alla signaler registreras i händelseregistret oberoende av vald sekvens. Sekvenslogikminnet kvitteras i enlighet med vald sekvens med de tre funktionerna: återställning av ljudlarm larmkvittering återställning av larmkanal Från varje larmkanal kan två återgivningssignaler A och B grupperas till två av de 16 grupplarmreläerna. Se avsnitt "Gruppering". Varje kanal är försedd med tre typer av blockeringsingångar och en typ av blockeringsutgång. Funktionen för de fyra blockeringssignalerna är: 0 = blockeringsutgång, kan kopplas till andra kanaler 1 = blockeringsingång, återgivning A blockerad 2 = blockeringsingång, kanalen helt blockerad, återgår som ett kvitterat larm 3 = blockeringsingång, kanalen helt blockerad, återgår som ett nytt larm Blockerinsutgången aktiveras även när en blockeringsingång aktiveras på samma kanal. Visuell larmpresentation Larmläge indikeras med högintensitetslysdioder. Ett textfält (med plats för 16 kanaltexter per modul) kan skjutas in i en ficka framför lysdioderna. Se avsnitt "Textning och byte av textfolier". Standardiserade larmsekvenser Fem alternativa standardiserade blink och kvitteringssekvenser kan väljas för enheten (Parameter S17): 0 = ISA A, automatisk återställning 1 = ISA A1, automatisk återställning, återställning av ljudlarm 2 = ISA M1, manuell återställning, återställning av ljudlarm 3 = ISA R1, indikering även vid återgång, återställning av ljudlarm 4 = DIN 19235, indikering även vid återgång, återställning av ljudlarm Dessa sekvenser är gemensamma för alla larmkanaler. Dock kan sekvenserna ändras kanalspecifikt enligt tre alternativ: 0 = sekvens vald för enhet 1 = sekvens vald för enhet med ljudlarm också vid återgång, gäller endast sekvens ISA R1 och DIN = signalföljande indikering utan ljudlarm Enheten väljer själv erforderliga kvitteringsåtgärder. Lysdiodsindikeringen visar, vilken typ av kvittering som står i tur. De externa kvitteringsingångarna är avsedda för återställning av ljudlarm och rör kvittering/återställning. 1 = ISA A1, automatisk återställning, manuell återställning av akustiskt larm 2 = ISA M1, manuell återställning av såväl kanal som akustiskt larm 3 = ISA R1, indikering även vid återgång, manuell återställning av akustiskt larm 4 = DIN 19235, indikering även vid återgång, manuell återställning av akustiskt larm Dessa larmsekvenser är gemensamma för alla kanaler och den valda sekvensen relateras till kanal 0. Larmsekvenserna kan sedan kanalvis kompletteras på tre olika sätt (Parameter S4): S4 0 = blinkfunktionen enligt den valda sekvensen 1 = blinkfunktionen enligt den valda sekvensen, dock med akustiskt larm även vid kanalåtergång. Gäller endast sekvenserna ISA R1 och DIN = signalföljande kanalindikering utan akustiskt larm Kvitteringarna/återställningarna utförs enligt den sekvens som valts. 11

12 AUTOMATISK ÅTERSTÄLLNING ISA A LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING AKUSTISKT LARM AUTOMATISK ÅTERSTÄLLNING, SEPARAT ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM ISA A1 LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM AKUSTISKT LARM MANUELL ÅTERSTÄLLNING, SEPARAT ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM ISA M1 LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING ÅTERSTÄLLNING LARMKANAL ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM AKUSTISKT LARM MANUELL ÅTERSTÄLLNING, INDIKERING ÄVEN VID ÅTERGÅNG, SEPARAT ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM ISA R1 LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING ÅTERSTÄLLNING LARMKANAL ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM AKUSTISKT LARM MANUELL ÅTERSTÄLLNING, INDIKERING ÄVEN VID ÅTERGÅNG OM KVITTERING GJORTS MEDAN LARMKONTAKTEN LIGGER, SEPARAT ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM DIN LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING ÅTERSTÄLLNING LARMKANAL ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM AKUSTISKT LARM Figur 9. Valbara larmsekvenser. 12

13 Händelseföljdsregister för serietrafikavläsning För att kunna koppla denna enhet till ett överliggande system finns ett händelseföljdsregister med tidsmärkning och information om händelsetyp och kanalnummer. Händelseregistret rymmer 50 händelser. Tidsmärkningen är relativ och högst 60 s. De inkopplade enheterna synkroniseras med jämna mellanrum, normalt en gång per sekund, av det överliggande systemet (SPA Bus mastern, t ex MicroSCADA). Tidsupplösningen är bättre än 5 ms. Parallellt med händelseregistret finns ett kanalmatrisregister, där varje kanal motsvaras av en bit. Biten aktiveras, om kanalen varit i larmtillstånd under en "överfyllningssituation" av det normala händelseregistret. 500 Händelseregister Överfyllning SRIO 2 1 Time Tid Slave Channel Kanal Kod Code Fjärrstyrning Insättning av använddartext Skrivare Klocka Tidmärkning: år, månad, dag, timme, minut Synkronisering SPAbuss SPAbuss SPAbuss Händelser Händelser Tid Kanal Överfyllning Kod Klocka 0 60 s n Tid Kanal Överfyllning Kod Klocka 0 60 s Händelseregister Händelseregister SACO larmmodul Matrisregister SPACOM skyddsrelä Figur 10. Händelseregistrering i ett SPACOM system. 13

14 Återgivningar Larmenheten SACO 64D4 har 16 utgångsreläer. Av dessa utgångsreläer används 14 för återgivning av grupplarm, ett relä används för utstyrning av ett signaldon och ett utgångsrelä fungerar som utgångselement för det interna självövervakningssystemet. I ett centraliserat system kan alla 16 reläerna användas för gruppåtergivning. Genom att använda reläenheten SACO 128R4, som fullt bestyckad innehåller 128 utgångsreläer och som ansluts till larmmodulerna med bandkablar, kan 16 grupplarmutgångar, 16 kontaktdubbleringsutgångar och 16 parallellamputgångar erhållas per larmmodul. Dessa utgångar kan också grupperas med hjälp av grupperingsmodulen SACO 64C5. Signalkontakt 1 Signalkontakt 2 A Larmkanal 1 B A Larmkanal 2 B Gruppering 1 Grupplarm 1 2 Grupplarm 2 Val av grupplarmtyp för relä 1 Val av grupplarmtyp för relä 2 SWIM 2A1 Grupplarm 1 Grupplarm 2 Signalkontakt 3 A Larmkanal 3 B 3 Grupplarm 3 Val av grupplarmtyp för relä 3 Reläutgång 1 Bandkabel Reläutgång 2 Reläutgång 3 Reläutgång 4 Signalkontakt 16 A Larmkanal 16 B 16 Grupplarm 16 Val av grupplarmtyp för relä 16 Bandkabel Reläutgång 15 Reläutgång 16 SWOM 16A1 Figur 11. Principbild över reläåtergivning. Grupplarmåtergivningar Varje larmkanal har två återgivningar A och B, som fritt kan programmeras till grupplarmåtergivningsreläerna. Grupplarmåtergivningarna kan i sin tur programmeras separat för följande återgivningstyper: 0 = VSJ, fördröjd signalföljande återgivning 1 = MSJ, larmminnesföljande återgivning 2 = PJ, pulsåtergivning 300 ms 3 = VSJ + PJ, fördröjd signalföljande återgivning med 300 ms avbrott, om ett nytt larm kommer till redan aktiverat grupplarm 4 = VSJ + MSJ, fördröjd signalföljande samt larmminnesföljande återgivning Ingångsfördröjningar Återgångsfördröjningar Larm 1 Larm 2 Larmkvittering VSJ återgivning MSJ återgivning PJ återgivning VSJ + PJ återgivning VSJ + MSJ återgivning Figur 12. Principbild för återgivningar. I detta fall är felkontakterna 1 och 2 grupperade till samma grupplarm. 14 OBS! En viss grundfördröjning av återgivningarna förekommer. Denna grundfördröjning är beroende av hur många larm som kommer inom en kort tidsrymd och hur många blockeringsnivåer som används. Om endast ett larm kommer inom en tidsrymd av 200 ms och inga blockeringar är använda, är grundfördröjningen 70 ms.

15 Kontaktdubbleringsutgångar Från varje larmingång fås en styrsignal som kan användas för kontaktdubblering. Signalen som är ofördröjd och aktiverad vid sluten larmkontakt, kan styra ett relä i reläenheten SACO 128R4. För ändamålet finns 4 st 16poliga bandkabelkontakter på moderkretskortet innanför rackens bakstycke. Kontakterna har följande numrering: modul nr 1 (längst till vänster framifrån sett) = X17, modul nr 2 = X18, modul nr 3 = X19 och modul nr 4 = X20. TILL LARMMODUL + 24 V DUBBELERINGS KONTAKT BANDKABEL SIGNALKONTAKT SACO 128R4 0V 48 V SACO 148D4 eller SACO 64D4 Figur 13. Principschema för kontaktdubblering. Parallellampsutgångar Varje larmmodul är försedd med en 16polig bandkabelkontakt, märkt X2, som används då parallellsignallampor behövs. Med hjälp av reläer i reläenheten SACO 128R4 fås en individuell parallellampsutgång för varje kanal. Funktionen hos utgången är identisk med den inbyggda larmindikatorns. 8 V + 24 V Styrsignal för larmindikator Inbyggd larmindikator BANDKABEL KONTAKT FÖR PARALLEL LAMPA SACO 148D4 eller SACO 64D4 SACO 128R4 Figur 14. Principschema för en parallellampsutgång Akustiskt signaldon Reläet för styrning av akustiskt signaldon drar varje gång en larmkanal aktiveras. Larmkanalerna kan individuellt programmeras så, att akustiskt larm också erhålls vid försvinnande larmsignal. Reläet är blockerat, när larmenheten ställts i FJÄRRläge. Om en kanal används för indikeringsändamål, dvs. kanalen har programmerats till signalföl jande funktion, erhålls inget akustiskt larm, se avsnitt "Larmsekvenser". I distribuerade system kan akustiskt larm fås såväl lokalt som från det överliggande systemet. Det akustiska larmet kan återställas beroende på systemuppbyggnaden alternativt enligt följande: från ett överliggande system med tryckknapp på kvitteringsmodul SWDM 3A1, placerad längst till vänster i SACO 64D4 racken med extern återställningsknapp via fjärrkvitteringsingång En larmsignal, vars ljudlarm redan återställts, ger ifall den upprepas inte upphov till ett nytt ljudlarm eller med andra ord så erhålls inga nya ljudlarm ifall en larmsignalingång börjar pumpa. 15

16 Blockeringar Som nämnts i avsnittet om kanalfunktionerna finns det per kanal tre typer av blockeringsingångar 1, 2 och 3 samt en typ av blockeringsutgång 0. Ingångstyp I blockerar endast återgivning A, medan ingångstyp 2 och 3 blockerar kanalen helt. Om blockeringen försvinner medan kanalen ännu är aktiv kommer larmet att indikeras som ett kvitterat larm med blockeringsingångstyp 2 aktiverad. Med blockeringsingångstyp 3 kommer ett larm som är aktivt när blockeringen försvinner, att indikeras som ett nytt larm (okvitterat). Utgångstyp 0 aktiveras av aktiv kanal eller av att någon av blockeringsingångarna är i aktivt läge. Den sistnämnda funktionen gör det möjligt att bygga upp till åtta blockeringsnivåer. OBS! Om mera än tre nivåer används, kommer detta att påverka upplösningstiden för de tidsmärkta händelserna i händelseregistret. För att kunna koppla blockeringarna mellan kanalerna finns 8 stycken blockeringsgrupper. (se figur 16 på sida 17). De fyra första blockeringsgrupperna kan också användas för överföring av blockeringar mellan larmmodulerna. Blockeringssignalerna kan förmedlas mellan enheterna endast i ett centraliserat system. Varje larmkanal kan kopplas till två valfria blockeringsgrupper. Typen av blockeringsfunktioner är också valfri. Detta betyder att man kan koppla t.ex. blockeringsutgången till två grupper eller att man kan koppla en blockeringsingång till en grupp och en blockeringsutgång till en annan grupp osv. Vid koppling av en extern blockeringssignal till systemet tas en larmkanal i användning. Denna kan med fördel programmeras för signalföljande indikering (inga larmfunktioner). Se sidan 11. Blockering ut (0) Återställning Kvittering 1 SEKVENSLOGIK Larmindikator Akustiskt larm LARMINGÅNG (eller blockeringsingång) Återgivning B & Återgivning A Kanalen blockerad (2) Återgivning A blockerad (1) Figur 15. Principbild över blockeringsfunktionen för en enskild kanal. 16

17 Exempel på blockeringskonfiguration KANAL 1 KANAL 2 KANAL 3 KANAL 4 KANAL 5 KANAL 6 KANAL 7 KANAL 8 KANAL 9 KANAL 10 KANAL 11 KANAL 12 KANAL 13 KANAL 14 KANAL 15 KANAL LARMMODUL 1 KANAL 17 KANAL 18 KANAL 19 KANAL 20 KANAL 21 KANAL 22 KANAL 23 KANAL 24 KANAL 25 KANAL 26 KANAL 27 KANAL 28 KANAL 29 KANAL 30 KANAL 31 KANAL LARMMODUL Figur 16. Blockeringsexempel. En extern blockeringssignal antas komma in på kanal 1, som i sin tur sänder en blockeringssignal till blockeringslinje 1. Kanal 16 blockeras helt av blockeringslinje 1 och avger tillika en blockering till blockeringslinje 2. Vidare mottar kanal 32 en total blockering av blockeringslinje 2. Med andra ord om kanal 1 aktiveras, blockeras kanalerna 16 och 32 funktion helt och om kanal 16 aktiveras, blockeras kanal 32 funktion helt. Som hjälpmedel för programmeringen av blockeringarna kan diagrammet på sid 31 användas. 17

18 Seriesnitt Larmenheten SACO 64D4 är försedd med ett seriesnitt, över vilket enheten ansluts till ett överliggande system. Seriesnittet är enligt RS 485 standard och protokollet är SPABus (ASCIIbaserat). Den fysiska kopplingen för seriesnittet finns på radklämmorna på enhetens baksida. Radklämmorna med numren 121, 122, 123, och 135 används. Se figur 17. Om galvanisk koppling används är det maximala avståndet mellan två enheter 2030 m beroende på störningsnivån i omgivningen. Den maximala potentialskillnaden är ± 10 V. En fiber modul, SPAZC 17S eller SPAZC 21S, används för att koppla enheterna till en fiberkommunikationsslinga. Överföringsavståndet från en punkt till en annan är ca 30 m för plastfiber och 2 km för glasfiber. OBS! På grund av den störningsintensiva omgivningen som enheten ofta används i är det alltid rekommenderat att använda fiberoptisk kommunikation. Genom att använda en sk. LON/SPAGateway, SPAZC 100 eller SPAZC 102, kan enheten kopplas till LONbussen. SPABus protokollet beskrivs i dokument: SPA bus communication protocol V.2.5 (34 SPACOM 2EN1 och LonTalk protokollet i dokument: LON BusLonWorks Network in Protection and Control Systems (1MRS MTD EN) Överföringshastigheten i ett SPABus system är vanligen 9600 bits/s och i ett LONBus system, 1,25 Mbits/s. Via seriesnittet kan följande information avläsas, från enheten: händelser med tidsmärkningar ur händelseregistret kanalstatus och systemstatus programmerade parametrar värdet på pulsräknarna Följande data kan sändas till enheten via seriesnittet: tidssynkronisering återställning av ljudlarm larmkvittering och återställning manipulering av larmkanalstatus styrning av utgångsreläer aktivering/återställning av blockeringsgrupper parameterinställningar test av enheten 121 Data TILL och FRÅN processorn Styrning av datariktning på SPAbussen Rx/Tx RTS V 135 Figur 17. Principbil över seriesnittet. Synkronisering av blinksekvens 18 Om flera enheter är lokaliserade nära varandra, utan att de är kopplade till ett överliggande system, kunde det vara önskvärt att synkronisera blinksekvenserna mellan enheterna. Detta kan göras genom att seriesnittet på respektive enhet kopplas samman. En av enheterna programmeras att sända ut en synkroniseringssignal (V201 = 1) och de andra enheterna programmeras att ta emot denna signal (V201 =0). V201 Inställning av datakommunikationshastighet 0 = 9600 bits/s, synkpulsmottagare 1 = 9600 bits/s, synkpulssändare 2 = 9600 bits/s 3 = 4800 bits/s 4 = 2400 bits/s 5 = 1200 bits/s 6 = 300 bits/s

19 Programmering All parameterinformation finns lagrad i en programmerbar minneskrets (EEPROM). Detta gör att omprogrammering av alla parametrar kan göras från trycknapparna på en till enheten ansluten SACO 16PM eller via seriesnittet. Kundanpassningen av enheten kan, om så önskas, göras först i samband med idrifttagningen. För att ansluta en PC direkt till seriesnittet (endast temporärt för programmering) används kablarna SPAZP 6A3 och SPAZP 21A). Hjälpspänningsmatningssystem (uppdaterad ) SACO 64D4 kan försörjas samtidigt från två olika spänningskällor. Matningsingångarna är galvaniskt separerade från varandra. Två standardversioner av matningsmoduler finns att fås, typ SWSM 220A48 och typ SWSM 220A220. Modulerna har följande spänningsingångar: Matningsenhet typ SWSM 220A48 Matningsingång 1 : V likspänning Matningsingång 2: V växel eller likspänning Matningsenhet typ SWSM 220A220 Matningsingång 1 : V likspänning Matningsingång 2 : V växel eller likspänning Matningsenheterna är insticksmoduler och därför lätt utbytbara. Isolationsprovspänningen mellan matningsingångarna och systemets elektronik liksom även mellan systemets elektronik och larmslingorna är 2 kv, 50 Hz, 1 min. Systemet fungerar även med en matningsspänning, men i detta fall sluts det interna felreläets signalkontakt. På specialbeställning kan också en sådan matningsenhet levereras som fungerar med en matningsspänning, utan att dock någon signal för internt systemfel avges. SWSM 220A220 = 2 A SWSM 220A48 = 4 A MATNING 1 KONTAKTSLING SPÄNNING 48 V MATNING 2 2 A INTERNA MATNINGS SPÄNNINGAR + 8 V +/12 V + 24 V Figur 18. Principschema för SWSM 220A48 och SWSM 220A220. Under normala driftsförhållanden tas matningsenergin endast från den ena matningsingången. Den andra ingången, som har karaktären av reservmatning, befinner sig i viloläge och aktiveras när en störning i huvudmatningen uppstår. Övergången är automatisk och avbrottsfri. Med hjälp av en programmeringsåtgärd kan man bestämma, från vilken matningskälla som energin tas. Valet görs med programmeringsstiften som sitter på matningsmodulens vänstra kretskort alldeles intill funktionsindikatorn. Stiften kortsluts enligt figur 19. S1 S1 Energi från matning 2 = leveransprogrammering Energi från matning 1 Figur 19. Programmering av matningskälla. 19

20 Intern självövervakning Larmenheten övervakar själv de interna spänningarna och funktion av program och processorlogik. Vid ett internt fel sker försök till automatisk uppstart och om felet är av övergående natur, fortsätter driften normalt. Vid permanent funktionsfel på program, processorlogik eller logikmatningsnivå tänds FAULTlysdioden, samtidigt som kontakten för felövervakning faller. Alla övriga återgivningar kopplas bort och serietrafikporten stängs. Om logikmatning faller bort helt, är både ON och FAULTlysdioderna släckta. I övrigt är funktionen densamma. Vid fel på kontaktslingsmatningen 48 V tänds FAULTlysdioden och kontakten för felövervakningen faller. Information om felfunktionen kan sändas via seriesnittet. Vid fel på matningen till reläerna faller felövervakningskontakten. 24 v underspänning 5 V över och underspänning 48 V underspänning Processorövervakning (watchdog) Logik för internövervakning Fault 1 Blockering av återgivningar och serietrafik Reläutgång för internfelövervakning Figur 20. Principbild över den interna övervakningen. Seriesnittet är också övervakat. Den berörda modulens PROGRAMlysdiod börjar att blinka om ingen serietrafik har förekommit de senaste 30 sekunderna. Detta tyder på något fel i seriekommunikationen eller i det överliggande systemet till vilket enheten är kopplad. Om seriesnittet inte används kan denna funktion tas ur bruk. Detta görs med hjälp av parametern V 201; inställning av datakommunikationshastighet. Denna parametern ges värdet 1. För att förhindra en "pumpande" ingångssignal från att blockera serietrafiken övervakar enheten antalet lägesändringar per minut för varje kanal. Med ett inställningsvärde kan antalet tillåtna lägesändringar per minut begränsas. Om inställningsvärdet överskrids blockeras en kanal till dess att antalet lägesändringar på nytt sjunker under inställt värde. Pumpningsövervakningsfunktionen ställs in med parametern S 11 (kanalspecifika värden) 00 = pumpningsövervakningen ur bruk = antal tillåtna lägesändringar för en kanal per minut OBS! För att få slutande funktion vid internfel på det interna felövervakningsreläet bör lödbyglingen W3 på den in/utenhet SWIM 2A1, som befinner sig längst till höger i racken, ändras från slutande till öppnande funktion. 20

21 Bruksanvisning Montering Larmenheten SACO 64D4 sitter i en 19 tums sk. europarack med höjden 3 U (133 mm). Racken monteras i en apparatram eller infälld i panel. För fastsättning används skruvar av M6 storlek. Vid infällt montage kan djupet reduceras 40 mm med hjälp av SPAZX19 distansram. Vid hopbyggnad av flera SACO 64D4 rackar eller vid montage tillsammans med andra rackar i SPACOMserien lämnas ett mellanrum om 1 U, ca 44 mm, mellan varje rack. För detta ändamål levereras 2 distansbleck, typ SWSC 20, med varje SACO 64D4 leverans. Distansblecken gör att flera larmenheter kan sammanbyggas till en mekanisk enhet , , x ø8 eller M6 Panelöppning för en rack 57,1±0,5 133±1 ø8 eller M ±0, Stödbleck SWSC Panelöppning för två rackar 95,1 139,5 171,3 215,7 272, ±0,5 Mått och monteringsritning för larmenhet SACO 16D3. 21

22 CH57 CH49 CH50 CH51 CH52 CH53 CH54 CH55 CH56 CH41 CH42 CH43 CH44 CH45 CH46 CH47 CH48 CH33 CH34 CH35 CH36 CH37 CH38 CH39 CH40 CH25 CH26 CH27 CH28 CH29 CH30 CH31 CH32 CH17 CH18 CH19 CH20 CH21 CH22 CH23 CH24 CH9 CH10 CH11 CH12 CH13 CH14 CH15 CH16 CH1 CH2 CH3 CH4 CH5 CH6 CH7 CH8 Reflash relay 11 Reflash relay 12 Reflash relay 13 Reflash relay 14 Reflash relay 15 (Intern. fault) Reflash relay 16 (Aud. alarm) Reflash relay 5 Reflash relay 6 Reflash relay 7 Reflash relay 8 Reflash relay 9 Reflash relay 10 + Rx/Tx SIGNAL GND Reflash relay 3 Reflash relay 4 Aud. reset Ackn. Reset Test +48V + +8V Reflash relay 1 Reflash relay 2 N L + Aux. supply 2 + Aux. supply1 CH63 (local) CH64 (remote) CH58 CH59 CH60 CH61 CH62 Anslutningar V +48V +48V +48V VIKTIKT! Kontrollera att matningsspänningarna som ansluts överensstämmer med märkskylten. Konttollera att skyddsjorden är ansluten RTS 22 Figur 22. Anslutningsschema för larmenhet SACO 64D4.

23 OPEN På larmenhetens baksida sitter skruvanslutningar för alla in och utgående kablar. Till varje skruvanslutning kan kopplas en eller två ledare med ledningstvärsnittet max. 2,5 mm 2. Inga kabelskor erfordras. För SPAbussens koppling har 6 skruvanslutningar reserverats. SPAZCseriens modul ansluts till dessa skruvanslutningar. SPAbussens anslutningsmodul SPAZC 21 (option) Numrerade skruvanslutningar Tx Rx SPAZC 21 BB BM RS MB MM SPA S RS485 M Made in Finland SACO 64D4 RS AA SERIAL NO 2 U N = V ~ 1 U N = V U N = V Märkskylt med uppgift om typbeteckning, serienummer och matningsspänningar Figur 23. Bakstycket på larmenhet SACO 64D4. I ett självständigt system kan grupplarm nummer 15 programmeras för intern felövervakning och grupplarm nummer 16 för akustiskt larm. Programmeringen görs genom bygling på kontakt X44. Kontakten sitter till vänster på moderkortet, bakifrån sett. Funktion Bygelposition X44 Grupplarmutgång 15 Pol 12 Grupplarmutgång 16 Pol 45 Utgång för akustiskt larm Pol 56 Utgång för intern övervakning Pol 23 Ett internt fel resulterar i att reläutgångens kontakt öppnar. Ifall slutande funktion önskas bör en bygling flyttas genom omlödning på in/ utmodulen SWIM 2A1. Modulen blir tillgänglig och kan dras ut, när larmmodul nummer 4 längst till höger avlägsnats. VARNING! Även om matningsspänningarna är brutna kan externa spänningar ligga på utgångskontakterna för in/utmodulen ifråga. De båda korten separeras från varandra genom att först trycka ihop snäpplåsningen på distansblecken och sedan dra korten isär. Programmeringsbyglarna på reläkortet har följande numrering: W1 = grupplarm 13 W2 = grupplarm 14 W3 = grupplarm 15/internt fel W4 = grupplarm 16/akustiskt larm Programmeringen utförs på så vis, att bygeln för reläet ifråga flyttas enligt den tryckta bilden på kretskorten så, att önskad kontaktfunktion erhålls. Även övriga utgångars reläfunktion kan omprogrammeras på motsvarande sätt. Varje in/utmodul innehåller fyra reläer. Larmkanalerna 63 och 64 kan omprogrammeras till lokal/fjärringångar. Kanalerna 63 och 64 fungerar då som lägesindikatorer för lokal/fjärromkopplaren och bör vara programmerade för signalföljande indikering (S4 = 2). Programmeringen görs genom bygling på kontakt X45. Kontakten finns längst till vänster på modekortet, bakifrån sett. Funktion Bygelposition X45 Larmkanal 63 Pol 12 Larmkanal 64 Pol 45 Lokalläge (kanal 63) Pol 23 Fjärrläge (kanal 64) Pol 56 23

24 Kvitteringsmodul SWDM 3A1 I distribuerade systemsammanhang eller i applikationer där SACO 64D4 används som ett självständigt larmsystem behövs tryckknappar för kvitterings, återställnings och provningsändamål. Ändamålsenliga tryckknappar finns kvitteringsmodul SWIDM 3A1. Modulen innehåller fyra tryckknappar och är monterad framför spänningsmatningsmodulen längst till vänster i SACO 64D4 racken. Modulen innehåller följande tryckknappar: SILENCE, återställning av akustiskt larm, S1 ACK, kvittering av larm, S2 RESET, återställning av larm, S3 TEST, provning, S4 I ett system med flera SACO 64D4 enheter behövs endast en kvitteringsmodul. Kvitteringarna överförs till de övriga enheterna via bandkabel SWIR beroende på antal rackar. SWDM 3A1modulen är kopplad enligt följande schema: S1 S2 S3 S Kvittering av akustiskt larm Larmkvittering Larmkanalåterställning Test av larmmodul 132 Slingspänning 48V Figur 24. Kopplingsschema för kvitteringsmodulen SWDM 3A1. Kvitteringsmodul SWDM 3A1 SACO 16D2 SACO 16D2 SACO 16D2 SACO 16D2 FAULT PROGRAM FAULT PROGRAM FAULT PROGRAM FAULT PROGRAM ON ON ON ON SILENCE ACK RESET TEST Figur 25. Kvitteringsmodul SWDM 3A1 är monterad längst till vänster i SACO 64D4 racken. 24

25 Anslutning till centraliserat signalsystem Då SACO 64D4 ansluts till en annan SACO 64D4 kan grupplarmreläer, blockeringslinjer, felövervakningsrelä och relä för akustiskt larm vara gemensamma. Enheterna kopplas ihop med bandkabel. Kontakterna är hos båda enheterna märkta X16 och finns på moderkortet. Bandkabeln dras genom öppningen till vänster i bakstyckets nedre kant. Om man vill koppla ihop flera larmenheter, bör bandkabeln länkas. För ändamålet finns följande kablar att fås: Ett befintligt system kan utvidgas, utan att bandkablarna behöver bytas, genom att använda skarvmodulen SWCM 8A1. Skarvmodulen placeras i sista racken i det befintliga systemet och därifrån kan man fortsätta med lämplig kabel. Monteringsanvisning följer med skarvmodulen SWCM 8A1. Om man önskar parallellkoppla gruppåtergivningarna från ett flertal SACO 64D4 enheter, rekommenderas en extern parallellkoppling på reläkontaktnivå. SWIR 24 SWIR 25 SWIR 26 SWIR 27 SWIR 28 Mellankabel för 2 rackar Mellankabel för 3 rackar Mellankabel för 4 rackar Mellankabel för 5 rackar Mellankabel för 6 rackar I det centraliserade systemets sista rack måste SPAbussens ändmotstånd R1 och R2 vara inkopplade. I de övriga rackarna skall motstånden vara urkopplade. Motstånden, som finns på moderkortet, in och urkopplas genom bygling på kontakt X46. R1 inkopplas genom kortslutning av polerna 12 och R2 inkopplas genom kortslutning av polerna 45. Anslutning till distribuerat system Komponenterna i SPACOMsystemet kan sammankopplas via SPAbussen. Förbindelsen kan vara optisk eller elektrisk (optisk anslutning rekommenderas). Två typer av fiberanslutningsmoduler för SACO 64D4 finns tillgängliga: SPAZC21S. SPAZC 21 tar sin spänningsmatning från SACO SPAZC17S. Samma funktion som SPAZC 21S, men har extern spänningsmatning. För fiberanslutningsmodul SPAZC21S kan man bestämma ansluten fibertyp med två tilläggsbokstäver så, att den första står för utgående (sändande) och den andra för ingående (mottagande) fiber. B står för plastfiber och M står för glasfiber. För att koppla ihop de olika enheterna finns standardkablar som levereras i standardiserade längder. Vid behov kan också kundspecificerade längder levereras. Följande kabeltyper finns tillgängliga: SPAZF AA, som är en plastfiberkabel med anslutningsdon påsatta. SPAZF MM, som är en, glasfiberkabel med mekaniskt skydd med anslutningsdon påsatta. För galvaniska anslutningsmoduler, kontakta ABB. 25

26 Anslutning av reläenhet SACO 128R4 Från larmmodulerna erhålls återgivningssignaler för parallellampor, kontaktdubblering och grupplarm. Som tidigare beskrivits är alla larmmodulers grupplarmsåtergivningssignaler sammankopplade och de styr 16 st inbyggda grupplarmreläer. Ifall fler reläer behövs, t.ex. vid individuell återgivning från varje kanal, kan nödvändigt antal 16kanaliga relämoduler, typ SWOM 16A1, användas. Samma relämodul används även vid parallellampsanslutning och kontaktdubblering. Relämodulerna SWOM 16M1 placeras i egen relärack, typ SACO 128R4. Racken rymmer 8 moduler, dvs. 128 reläer. Mellan relämodulerna och larmmodulerna kan vid behov finnas en grupperingsmodul, typ SACO 64C5. På modulen finns möjlighet till fri korskoppling av 64 signaler. Förbindelsen mellan relämodul och larmmodul utgörs av bandkabel. På relämodulen kopplas kabeln till kontakt X2. Signalerna från larmmodulerna återfinns på följande kontakter: Parallellampor SWPM 1A1, kontakt X2, bakom frontskylten Kontaktdubblering Moderkortet, kontakterna X17, X18, X19 och X20 Grupplarm Moderkortet, kontakterna X21, X22, X23 och X24 I gallerplåten upptill och i rackens bakvägg finns öppningar för bandkabelgenomföring. Uppstart När matningsspänningarna kopplas på, tänds modulernas ONindikatorer. Om någon av larmkanalerna är i aktivt tillstånd, så indikeras den som ett kvitterat larm. Funktionsprov När larmenheten SACO 64D4 har monterats och inkommande och utgående kablar anslutits, kan systemet provas. Man börjar med att kvittera eventuella larmsignaler och därefter trycker man på tryckknappen TEST på modulen SWDM 3A1. Härvid tänds alla modulernas indikatorer, förutom FAULTindikatorerna. Om man håller ned tryckknappen TEST under mer än ca 15 s, tänds också FAULTindikatorerna och självövervakningssystemets signalrelä larmar. Funktionsprovet omfattar de interna logikkretsarna och seriekommunikationsbussen, men inte in och utgångskretsarna. Alla larmslingor och övrigt kablage bör testas med primärprovning. 26

27 Textning och byte av textfolier Larmmodulerna kan förses med en textfolie med plats för individuella kanaltexter. Textfolien, som omfattar 16 färdigt linjerade kanaltextfält, består av en konventionell ritningsfilm av transparent typ. Textfolien sitter i en ficka strax bakom larmmodulens frontpanel. När frontpanelens fyra fingerskruvar lossats, kan frontpanelen tas bort och textfolien dras ut till vänster, såsom visas i figur 26. Texten appliceras lämpligen med en tuschpenna eller med skrivmaskin. Med systemet levereras tre textark, som vardera har tre textfolier. Textfältet för en kanal har dimensionen 20 mm x 20 mm och texten kan uppdelas på fyra linjer. OBS! Den översta radens text bör göras någon millimeter kortare för att inte hamna ovanpå larmindikatorn i övre vänstra hörnet. SACO 16D2 FAULT ON PROGRAM Figur 26. Larmmodulens textfolie delvis utdragen ur panelfickan. T 1 GROUND FAULT TRIP Texthöjd 2,5 mm G 1 MOTOR GROUND FAULT Texthöjd 1,8 mm REL.AY TRIP 1 Larmkanalmodulens adresskodnummer Figur 27. Textexempel på textfolien. 27

28 Användning och programmering SACO 64D4 kan manövreras och programmeras från ett överliggande system t. ex. MicroSCADA. Programmeringen kan också skötas med en separat bärbar programmeringsenhet, typ SACO 16PM. Provning, kvitteringar och återställningar görs lokalt med tryckknapparna på kvitteringsmodul SWDM 3A1, alternativt med externa tryckknappar kopplade över fjärringångarna. Beträffande programmering med SACO 16PM, se dokument 34 SACO 16PM 1 SV. I larmmodulernas frontpaneler finns funktionsstatusindikatorer, larmindikatorer samt indikatorer för programmering och bussförbindelse. Framför larmindikatorerna finns kanalnumren 1 16 tryckta. I nedre högra hörnet på textfolien finns en, ruta där modulens identifieringsnummer kan skrivas. Kvitteringstryckknappar (SWDM 3A1) Funktionsstatusindikatorer Progtammerings/kommunikationsindikatorer Larmindikator med textfält SACO 16D2 SACO 16D2 SACO 16D2 SACO 16D2 FAULT PROGRAM FAULT PROGRAM FAULT PROGRAM FAULT PROGRAM ON ON ON ON SILENCE ACK RESET TEST Figur 28. Frontpanelsindikatorer och tryckknappar på SACO 64D4. Larm och rapporteringsfunktioner I normaltillstånd, när inga larmkanaler är aktiverade och alla kvitteringar är utförda, lyser endast de gröna ONindikatorerna i larmmodulernas fronter. När en larmsignal inkommer, startar larmindikatorn enligt programmerat funktionsmönster. Är larmenheten ställd i lokalläge, eller lokal/ fjärrläge, fungerar reläet för akustiskt larm. Reläet kan återställas med det akustiska larmreläets återställningstryckknapp. Larmindikatorn kvitteras och återställs med kvitterings och återställningstryckknapparna. Larmsekvenserna finns beskrivna på sida 13. Kvitterings och återställningstryckknapparna återfinns i frontpanelen på modul SWDM 3A1. 28