SACO 16A3 Analog larmenhet. Bruksanvisning och teknisk beskrivning

Transkript

1 SACO 16A3 Analog larmenhet Bruksanvisning och teknisk beskrivning

2 1MRS MUM SV Utgiven Uppdaterad Upplaga B (ersätter 34 SACO 16A3 SV1) Granskad EP Godkänd PO SACO 16A3 Analog larmenhet Rätt till tekniska ändringar förbehålles Innehållsförteckning Egenskaper... 4 Inledning... 4 Applikationsområde... 4 Generell systeminformation... 4 Blockschema... 5 Mekanisk konstruktion... 5 Larmkanalens funktion... 6 Givarfunktioner... 6 Principbild på en kanal... 7 Val av givartyp... 8 Filtrering... 8 Skalning... 9 Mätvärdesenhet Givarövervakning Oscillationsövervakning Jordfel Gränsvärden Alt. 1. Två övre- och två undre gränsvärden Ingångsfördröjning för gränsvärden Återgångsfördröjning för gränsvärden Dödzon Alt.2. Ett övre-, ett undre-, stigtids- och falltidsgränsvärde Gränsvärdesgruppering till utgångsreläer Blockeringar Registrering av mätvärdesförändringar Kalibrering Kanaltext Läsning av mätvärde via snittet Sekvensmönster för larm- och utlösningsfunktioner Larmsekvenser Utlösningssekvenser Förstalarm och förstautlösning Lokal/Fjärrfunktioner Realtidsklocka Synkronisering Tidsinställning Reläutgångar Grupperbara reläutgångar Funktionsinställning av gruppreläer Pulslängd Reläutgång för akustiskt larm Reläutgång för internövervakning Medelvärdesfunktion Gränsvärden för medelvärdet Gruppering av medelvärdesgränsvärde Fördröjning av medelvärdesgränsvärde Yttre referens Anslutning av kanal till medelvärdesberäkning Kanalspecifika avvikelsegränsvärden Gruppering av avvikelsegränsvärden Fördröjningar för avvikelsegränsvärden

3 Seriesnitt Anslutningsmoduler Protokoll Överförda data Händelseföljdsregister för SPACOM Adress Överföringshastighet Matningssystem Matningsområde Dubblerad matning Självövervakning Montage Måttritning Inkoppling Anslutningsschema Matning Reläutgångar Fjärrsignalingångar Givaringångar Strömgivare Spänningsgivare Resistansgivare Kontaktgivare Seriesnittsanslutning Anslutning av blockeringsbuss Uppstart Textning och byte av textfolier Programmering Programmering via displayen Grundbild Kanalvalsbild Grundmeny Undermeny Inställningsbild Programmering via seriesnittet Användning Kvittering av gränsvärdesövergång Förstalarm- och givarfelsindikering Funktionsprov Mätvärdes- och händelseregisterpresentation Mätvärden Gränsvärden, mätvärdesstorhet Val av presentationsform Stapeldiagram Mätvärdeskurva Lagrad mätvärdeskurva Lokalt händelseföljdsregister Medelvärdespresentation Parameterlista Modulspecifik information Kanalspecifik information Händelsekoder Tekniska data Provning Underhåll och service Utbytes-, tilläggsenheter och reservdelar

4 Egenskaper Självständigt fungerande larmenhet avsedd både för analoga insignaler och för signaler från potentialfria kontakter. Numerisk display med 4 siffror och matrisdisplay med 64x120 punkter för lokal presentering av data. SPA-bus seriesnitt för anslutning av enheten till en överordnad nivå. Enheten kan i dylika system användas både för larm-, utlösnings- och datainsamlingsändamål. Kan hantera ett stort antal standardiserade valbara ingångssignaler. Fyra inställbara gränsvärden per kanal. Händelseregister innehållande de 30 senaste händelserna med tidsmärkning för lokal presentation. Mätvärdespresentation i kurvform med valbar tidsaxel och valbart mätvärdesområde. Parametering antingen via tryckknapparna i fronten eller via seriesnittet. Inbyggt självövervakningssystem för ökad driftsäkerhet. Inledning Typbeteckningen SACO 16A3 står för en utrustning tillhörande SPACOM-systemet. Till SPACOM-systemet hör förutom denna enhet skyddsreläer, styrmoduler, larmmoduler för kontaktfunktioner, händelseföljdsrapporteringsoch datakommunikationsenheter. Alla dessa enheter kan användas fristående, men man kan också bygga övervaknings-, händelseföljdsrapporterings-, datainsamlings- och styrsystem med hjälp av seriebussanslutningen som finns på samtliga enheter i SPACOM-serien. Enheterna i SPACOM-systemet kan även anslutas till överliggande fjärrstyrnings- eller automationssystem via den seriebuss som utvecklats för detta ändamål. Applikationsområden SPACOM-systemets byggstenar har utvecklats och typprovats för användning under omgivningsförhållanden, där maximala krav på funktionssäkerhet och störningsimmunitet ställs på utrustningen. Speciell vikt har också fästs vid sådana egenskaper som utrustningens flexibilitet och dess anpassbarhet till olika uppgifter. Typiska applikationsområden utgör: - elkraftstationer och distributionsanläggningar - industrianläggningar och -processer - marina installationer och anläggningar Generell systeminformation SACO 16A3 är en mångsidig 16 kanalers analog gränsvärdesenhet med två övre och två undre gränsvärdesinställningar per kanal. Kanalerna kan programmeras för olika givare såsom ström-, spännings- eller resistansgivare. Även kontaktfunktioner kan kopplas till kanalingångarna. Enheten innehåller åtta reläutgångar och dessa är fördelade så att sex reläutgångar är reserverade för gruppåtergivningar, en reläutgång används för utstyrning av externt akustiskt signaldon och en används för den interna övervakningen. Via SPA-seriesnittet kan en överordnad nivå logga av alla mätvärden, händelseregistreringar, gränsvärden och övriga inställningsvärden. Enheten kan också fjärrprogrammeras via snittet. Enheten kan bl.a. ingå som en del i ett signaloch händelseföljdsregistreringssystem. Tack vare den mångsidiga displayen kan SACO 16A3 även användas som lokalt mätinstrument. Mätvärdena kan presenteras i sifferform, analogt i stapelform eller i kurvform med valbar tidsaxel. Även händelseföljdsregistret kan avläsas från displayen. Val av givartyp, skalning, gruppering, gränsvärdesinställning och andra inställningar görs antingen med hjälp av tryckknapparna och displayen i fronten eller via SPA-snittet. Vid över- eller underskridande av ett gränsvärde erhålls optisk indikering på larmtablån samtidigt som reläutgångarna för akustiskt larm och eventuella gruppåtergivningar aktiveras. Händelsen registreras även i realtid och placeras i händelseföljdsregistret. 4

5 Blockschema Matning 1 2 Givarmatning och manteljordning Givaranslutningar, kanal 1 16 Kvitterings-, provnings-, lokal/ fjärromkopplings- och synkroniseringsingångar Grupplarm 1...6, akustiskt larm och självövervakningslarm 24 V 48 V 48 V Intern matning, analog del Intern matning, digital del CPU Akustiskt larm Självövervakningslarm SPA-bussanslutning Man-maskin -interface Blockschema på larmenhet SACO 16A3. Mekanisk konstruktion Enheten är uppbyggd av insticksmoduler i europakortformat 100 x 160 mm. Insticksmodulerna är följande: - matningsmodul SPGU 240A1 eller SPGU 48B2 - analog inmodul SWAM 16A1 - processormodul SWPM 4A1 + displaymodul SWDM 4A1 - in/utmodul SWOM 8A1 Dessutom består enheten av anslutningsmodul SWCM 10A1 med kortkontakter för insticksenheter på ena sidan och skruvplintar för kabelanslutningar på den andra sidan. De skruvplintar som är avsedda för givaranslutningar och för kvitteringsanslutningar är fästa vid en löstagbar del som vid t.ex. pulpetmontage kan användas som fristående anslutningspanel. Detta fordrar dock en längre mellankabel som kan levereras vid behov. Höljet är tillverkat av aluminiumprofil och är beige till färgen. Montagekragen är försedd med en gummilist, som vid montage tätar mellan hölje och montageplan så att kapslingsklass IP 54 uppnås. Höljets lock är tillverkat av en genomskinlig, UV-stabiliserad polykarbonatpolymer. Även locket är försett med en tätningslist i enlighet med kapslingsklass IP 54. Locket tillsluts med plomberbara fingerskruvar. På anslutningsmodulen sitter en kopplingslist för matningar, reläutgångar och för SPA-snittets anslutningsmoduler. Till varje skruvkontakt kan en eller två max. 2,5 mm 2 ledare anslutas. Inga kabelskor erfordras. Den löstagbara givaranslutningsdelen är försedd med pluggbara radklämmor så att givaranslutningarna kan lösgöras utan att radklämmorna öppnas. Till varje kontakt kan anslutas en mångtrådig ledare på 1,5 mm 2. Ett anslutningsschema finns på ena sidan av höljet. 5

6 Larmkanalens funktion Givarfunktioner Till kanalingångarna kan givarsignaler av ström-, spännings-, resistans- eller kontakttyp anslutas. Givartyp bestäms genom programmering av enheten och genom anslutningen av de olika givarna till skruvplintarna. Ingångarna är galvaniskt separerade från jord och från den digitala delen av elektroniken. Kanalerna är dock sinsemellan galvaniskt förenade. Genom detta arrangemang kan eventuella jordfel i givare eller ledningsdragning lätt övervakas och indikeras. Kabelfel övervakas så att givaren måste befinna sig inom det programmerade mätområdet för att signalen skall godkännas. För att kunna övervaka kabelbrott måste självfallet mätområdet starta från ett högre värde än noll. Vid fel fås indikering på den digitala displayen samtidigt som eventuella utlösningsåtergivningar förhindras. Vid strömsignalanslutning kan mätområdet programmeras för olika strömområden. Dessa är ma, ma, ma och ma. Den inbyggda shuntresistansen på 270 Ω tillkopplas genom bygling av ingångarna. Även yttre shuntresistans kan användas. I detta fall är det lämpligt att programmera ingången för V området. Matning till givarförstärkare kan tas från enheten. Matningsspänningen är 24V DC och maximalt 320 ma kan tas ut för givarmatning. Vid spänningssignalanslutning är mätområdena: V, V, V, V och V. Matning till givarförstärkare kan även här tas från enheten. Vid resistanssignalanslutning kan ingången programmeras för olika givare inom området från Ω till kω. Givarna kan förutom potentiometergivare vara Pt 100, Pt 250, Pt 1000, Ni 100, Ni 120, Ni 250 eller Ni Ytterligare en valfri resistansingång för antingen Pteller Ni-givare kan justeras med en potentiometer inne i enheten. Inkoppling görs enligt två- eller tretrådsprincipen. Om tretrådsanslutning används sker automatisk kompensering av ledningsresistansen förutsatt att resistansen är densamma i både från- och tilledningar. Om tvåtrådsanslutning används kan ledningsresistansen kompenseras genom att räkna om ledningsresistansen till motsvarande temperaturändring enligt Pt- eller Ni-tabeller. Detta värde kan sedan användas för kompensering i den kanalspecifika skalningstabellen. Vid anslutning av en kontaktsignalfunktion kan den potentialfria kontakten antingen vara av öppnande eller slutande typ. l detta fall används en av +48 V utgångarna till att mata kontaktslingan. Enheten mäter strömmen i kontaktslingan med hjälp av den interna shuntresistansen som bör byglas till ingången. Helst bör ej mer än en kontakt anslutas till varje +48 V skruv. Detta på grund av att spänningen över denna utgång sjunker till några volt om en andra kontakt samtidigt skulle vara sluten. Strömmen i kontaktslingan är ca. 4 ma. Manteljord Kontaktslingsmatning Givarmatning Shuntmotstånd 270 Ω + ingång 48 V DC 24 V DC Strömgenerator G ma + - ingång Analog jord Analoga switchar - DIFF Ingångsförstärkare Principbild på kanalingång. 6

7 Principbild på en kanal Nedanstående blockschema illustrerar de olika kanalfunktionerna. All parametrering sker antingen via tryckknapparna och displayen eller via seriesnittet. Mätvärdesgivare Galvanisk separering mellan analog och digital del Jordfelsövervakning Val av givartyp Filter Mätvärdes- och gränsvärdes presentation Skalning Registrering av mätvärdesändrig Dödband Ingångsfördröjning Återgångsfördröjning Övre och undre gräns för givarövervakning Övre utlösningsgräns alternativt stigtidsgräns & & B A Visuell larmindikator Akustiskt larm Återställning av akustiskt larm Kvittering av larm Återställning av larm Ingångsfördröjning Återgångsfördröjning Övre larmgräns alternativt positiv deviationsgräns & & B A Ingångsfördröjning Återgångsfördröjning Undre larmgräns alternativt negativ deviationsgräns & & B A A och B är gränsvärdesutgångar som kan kopplas till gruppsignalreläerna Ingångsfördröjning Återgångsfördröjning Undre utlösningsgräns alternativt falltidsgräns & & B A 1 Blockeringsutgång Kanalblockering Blockering av gränsvärdesutgång A Blockdiagram över kanalfunktion. De olika givartyperna kan fritt anslutas till de olika kanalingångarna. Givarna bör dock anslutas enligt de anvisningar som ges i föregående kapitel. Givarna är galvaniskt separerade från jord och från den digitala delen av elektroniken. Sinsemellan är dock givarna galvaniskt förbundna. Givarna ligger således på en flytande potentialnivå och bör ej kopplas till jord. Separeringen är gjord för att minska störkänsligheten på ingångarna och för att man skall kunna övervaka eventuella jordslutningar. 7

8 Val av givartyp Givartypen ges som en parameter till enheten. Denna parameter är kanalspecifik. Programmeringen görs via INP.SIGN.SPEC.-parametern på displayen eller via seriesnittet som S-parameter: S 47 0 = kontaktingång 1 = ej specificerad 2 = ej specificerad 3 = ma 4 = ma 5 = ma 6 = ma 7 = V 8 = V 9 = V 10 = V 11 = V 12 = Pt 100, C 13 = Pt 100, C 14 = Pt 250, C 15 = Pt 250, C 16 = Pt 1000, C 17 = Pt 1000, C 18 = justerbar Pt givare, C 19 = Ni 100, C 20 = Ni 100, C 21 = Ni 120, C 22 = Ni 250, C 23 = Ni 250, C 24 = Ni 1000, C 25 = Ni 1000, C 26 = justerbar Ni-givare, C 27 = Ω 28 = Ω 29 = Ω 30 = Ω 31 = Ω 32 = kω 33 = justerbar potentiometeringång ( Ω) 34 = justerbar potentiometeringång ( Ω) 35 = ej specificerad Filtrering För signalfiltreringen används ett s.k. medianfilter. Detta filter lämnar snabba störspikar obeaktade men ger direkt insvängning på varaktiga mätvärdesändringar. Tre olika grader av filtrering kan väljas. Tidsfaktorn som ges anger stegsvarstid för ingångssignalen. Stegsvaret programmeras via FILTER-parametern på displayen eller via seriesnittet genom att bestämma parameter S45. S 45 0 = 300 ms 1 = 1 s 2 = 5 s För att kunna undertrycka störningar från växelspänningsnät kan även använd nätfrekvens programmeras in. Detta är en modulspecifik parameter och programmeras från displayen med MAIN FREQUENCE-parametern. Via snittet används parameter S 37: S 37 0 = 50 Hz 1 = 60 Hz 8

9 Skalning Varje enskild kanal kan skalas skilt för sig. Skalområdet är +/- 0, Decimalpunktens läge fastställs i samband med inmatningen av max.värdet. Mätsignalen kan antingen skalas linjärt eller olinjärt. Den linjära skalningen görs genom att ge ett skalningsvärde för mätsignalens minimumvärde och ett skalningsvärde för mätsignalens maximumvärde. Skalningsvärdet för 0 % får ej överstiga skalningsvärdet för 100 %. Den olinjära skalningen görs så att givarsignalområdet delas in i tio olika skalningsområden som vart och ett skalas för sig. Skalningen kommer på så vis att ske som en bruten linje. Denna funktion kan användas för att kompensera eventuella givarfel eller för att linearisera olinjära givare. 600 C Temperatur % 5 ma Signal Exempel på linjär skalning; i detta fall en avgastemperaturmätning. 3 m % 5 ma Exempel på olinjär skalning; i detta fall mätning av vätskevolym i en cylindrisk liggande tank meddelst nivåmätning. 9

10 Inmatningen av skalningsparametrarna sker via SCALING-parametern på displayen eller via seriesnittet med användande av S-parametrar. Följande parametrar kan användas: S 33 +/- 0, = maximumvärde (100 %) S 34 +/- 0, = minimumvärde (0 %) S 35 +/- 0, = 10 % av max.värde S 36 +/- 0, = 20 % av max.värde S 37 +/- 0, = 30 % av max.värde S 38 +/- 0, = 40 % av max.värde S 39 +/- 0, = 50 % av max.värde S 40 +/- 0, = 60 % av max.värde S 41 +/- 0, = 70 % av max.värde S 42 +/- 0, = 80 % av max.värde S 43 +/- 0, = 90 % av max.värde S 44 0 = linjär skalning 1 = olinjär skalning Mätvärdesenhet En textsträng innehållande max. 5 tecken för typ av mätvärdesenhet kan även ges via MEASURED QTY-parametern på displayen med användande av kursor- och teckenvaltryckknappar. Denna text presenteras på matrisdisplayen bredvid gränsvärdena. Via snittet ges texten med användande av parameter: S 49 xxxxx = fem tecken Givarövervakning Alla givare övervakas så att de hålls inom det valda mätområdet. Om mätvärdet från givaren över- eller underskrider mätvärdesområdet med mer än 4 % betraktas givaren eller ledningsdragningen vara ur funktion. Givarfelet aktiveras utan fördröjningar och alla grupplarmsåtergivningar från denna kanal förhindras. Kanalen kopplas även automatiskt bort från medelvärdesövervakningen. Givarfelet indikeras som ett vanligt larm med blinkande ljus och aktivering av ljudlarmutgång och reläutgång för internfel. På den digitala displayen presenteras texten F jämte kanalnummer. Händelsen registreras även i det lokala händelseregistret. Kanalen återgår till normalläge efter det att givaren fungerat inom valt område under en tid omfattande längst valda ingångs- eller återgångsfördröjning för ifrågavarande kanal plus en grundtid på 15 s. Vid behov kan övervakningsområdet begränsas till ett mindre område än givarens normala mätområde. Detta kan göras via displayen genom att ändra parametrarna INP.SUPERVISION HI LIMIT och INP.SUPERVISION LO LIMIT till önskat område. Via snittet ändras inställningarna med parametervärdena: S 51 +/- 0, = max.gräns för givarövervakning S 52 +/- 0, = min.gräns för givarövervakning Oscillation För varje givaringång kan man bestämma maximala antalet tillåtna händelser (gränsvärdesövergångar) per minut. Om antalet överskrids stoppas registrering av nya händelser. Kanalen går i aktivt läge och hålls där tills inga gränsvärdesövergångar inträffat inom en tidrymd av två minuter. Efter detta återgår kanalen till normal funktion. Oscillationsövervakningen används för att förhindra att ett givarfel skall kunna blockera ett överliggande system genom att kontinuerligt sända nya händelseregistreringar. Denna parameter som är kanalspecifik programmeras från displayen med INROSC. MONITOR-parametern och via snittet med parameter S 53. S 53 0 = oscillationsövervakningen bortkopplad = tillåtet antal händelser/minut 10

11 Jordfel Eftersom hela den analoga delen är flytande i förhållande till jord har enheten också kunnat förses med en intern jordfelsövervakning med en känslighet på kω. Ett eventuellt jordfel presenteras på den digitala displayen med bokstäverna EF samtidigt som utgångarna för ljudlarm och internfelövervakning aktiveras. Indikering och internfelsreläets aktivering kvarstår tills jordslutningen avlägsnats. Jordfelsövervakningen kan kopplas bort genom att avlägsna byglingen vid S 1 på moderkortet. Bygeln blir åtkomlig om man avlägsnar frontplåten och drar ut matningsmodulen längst till vänster. Varning! Matningsspänningen bör ovillkorligen kopplas bort under denna operation. Gränsvärden Varje kanal kan förses med maximalt 4 gränsvärden enligt två alternativ. Det ena alternativet är två övre- och två undre gränsvärden och det andra alternativet är ett övre- och ett undre gränsvärde samt ett gränsvärde för stigtid och ett för falltid. Över- eller underskridande av gränsvärde ger efter det att ingångsfördröjningen för gränsvärdet gått ut, larmindikering enligt vald sekvens, ljudlarm om denna funktion valts, samt funktion på de grupplarmreläer som är kopplade till gränsvärdet. Indikeringar och reläfunktioner återgår enligt vald sekvens sedan behövliga kvitteringar gjorts, mätvärdet återgått till normalläge och återgångsfördröjningen gått ut. Alla gränsvärdesöverskridningar och återgångar registreras med tidsmärkning och placeras i det interna händelseföljdsregistret. Alternativ 1. Två övre- och två undre gränsvärden 100 % Övre utlösningsgräns Undre utlösningsgräns Återgångsfördröjningar Ingångsfördröjningar Övre larmgräns Mätvärde Undre larmgräns Mätvärdesområde Ingångsfördröjningar Återgångsfördröjningar 0 % Tid Exempel på gränsvärdesövergångar. Pilarna visar aktivering och deaktivering av gränsvärdesfunktionerna efter att ingångs- och återgångsfördröjningarna har gått ut. Märk även dödbandsfunktionen. Gränsvärdena matas in via displayen med användande av HI TRIP POINT, HI ALARM POINT, LO ALARM POINT och LO TRIP POINT parameteringångarna. Via snittet görs programmeringen med användande av följande parametrar: S 1 S 2 S 3 S 4 +/- 0, = övre larmgräns +/- 0, = övre utlösningsgräns +/- 0, = undre larmgräns +/- 0, = undre utlösningsgräns 11

12 Ingångsfördröjning för gränsvärde Aktiveringen av en gränsvärdesöverskridning kan fördröjas från 0,5 s upp till 4 min. Detta sker via displayen som undermeny till gränsvärdesinställningen med användande av RESP.TIMEparametern. Här är det viktigt att ingångsfördröjningen för utlösning inte får understiga ingångsfördröjningen för larm, i annat fall kan man få utlösningsfunktion före larmfunktion. Via snittet görs programmeringen genom att använda parametrarna: S 5 S 6 S 7 S = ingångsfördröjning för övre larmgräns i sekunder 0 255= ingångsfördröjning för övre utlösningsgräns eller stigtidsgräns i sekunder 0 255= ingångsfördröjning för undre larmgräns i sekunder 0 255= ingångsfördröjning för undre utlösningsgräns eller falltidsgräns i sekunder Återgångsfördröjning Återgången av en gränsvärdesöverskridning kan fördröjas från 0,5 s upp till ca. 4 min. Även här är det viktigt att återgångstiden för utlösningsgränsvärdet är kortare än återgångstiden för larmgränsvärdet så att man ej får sekvensfel. Programmeringen görs via displayen som undermeny till gränsvärdesinställningen med användande av RESET TIME parametern och via snittet med parametrarna: S = återgångsfördröjning för övre larmgräns i sekunder S = återgångsfördröjning för övre utlösningsgräns i sekunder S = återgångsfördröjning för undre larmgräns i sekunder S = återgångsfördröjning för undre utlösningsgräns i sekunder Dödzon För varje kanal kan man bestämma ett dödzonsvärde som ges i promille av skalområdet. Gränsvärdet aktiveras vid inställt värde, men för att gränsvärdesåtergång skall registreras måste ingångsvärdet under- eller överstiga gränsvärdet med det promillevärde som dödzonsparametern anger. Detta för att förhindra att t.ex. en "pumpande" kontakt blockerar seriekommunikationen till ett överliggande system. Programmeringen görs via displayen med DEAD BAND-parametern och via snittet med parameter: S = dödzonsvärde i promille av skalområde 12

13 100 % Övre larmgräns Alternativ 2. Ett övre-, ett undre-, stigtids- och falltidsgränsvärde Mätningsområde Ingångsfördröjning Ingångsfördröjning Ingångsfördröjning Ingångsfördröjning Mätvärde Undre larmgräns 0 % Tid Exempel på gränsvärdesövergångar. Pilarna visar aktivering och deaktivering av gränsvärdesfunktionerna efter att ingångs- och återgångsfördröjningarna har gått ut. I detta fall kan förutom de vanliga nivågränsvärdena även insignalens ändringshastighet vara ett gränsvärdeskriterium. Stig- eller falltiden kan då bestämmas i procent av mätområdet per minut. Om stig- eller falltiden är snabbare än inställt värde under längre tid än inställd ingångsfördröjning aktiveras gränsvärdet. Gränsvärdesfunktionen återgår när ändringshastigheten underskrider det inställda värdet för en längre tid än ingångsfördröjningen. Stig- och falltidsfunktionerna ersätter övre- och undre utlösningsgränserna i alternativ 1. Om ett procentvärde programmeras in på stigeller falltidsgränsvärdena, så kommer kanalen automatiskt att fungera enligt alternativ 2. Via displayen programmeras parametrarna med användande av RISE RATE HIGH och FALL RATE HIGH. Via snittet görs programmeringen med parametrarna: S 21 0 = stigtidslarm bortkopplat = signalökning i procent av mätvärdesområde/minut S 22 0 = falltidslarm bortkopplat = signalminskning i procent av mätvärdesområde/minut 13

14 Gruppering Varje gränsvärdesöverskridning kan aktivera två valfria gruppsignalreläer. l enheten finns sex gruppsignalreläer. För att förenkla programmeringen har varje gränsvärde getts en A- och en B-utgång för grupperingen. Programmeringen sker via displayen som undermeny till gränsvärdesinställningen. Parametrarna RFL A TO RLY och RFL B TO RLY används. Förprogrammering via snittet används följande parametrar: S 13 S = övre larmgräns, utgång A 0 6 = övre larmgräns, utgång B S 15 S 16 S 17 S 18 S 19 S = övre utlösningsgräns eller stigtidsgräns, utgång A 0 6 = övre utlösningsgräns eller stigtidsgräns, utgång B 0 6 = undre larmgräns, utgång A 0 6 = undre larmgräns, utgång B 0 6 = undre utlösningsgräns eller falltidsgräns, utgång A 0 6 = undre utlösningsgräns eller falltidsgräns, utgång B Parametervärde 0 indikerar att utgången ej är kopplad och parametervärde indikerar till vilket signalrelä som utgången är kopplad. Gruppering Larmkanal 1 Övre utlösn. gräns A B 1 Gruppsignal 1 Val av signaltyp för relä 1 Gruppsignal 1 Larmkanal 1 Övre larmgräns Larmkanal 1 Undre larmgräns A B A B 2 Gruppsignal 2 Val av signaltyp för relä 2 Gruppsignal 2 Larmkanal 1 Undre utlösn.gräns A B 6 Gruppsignal 6 Val av signaltyp för relä 6 Gruppsignal 6 Larmkanal 2 Övre utlösn.gräns A B Larmkanal 16 Undre utlösn.gräns A B Principbild över grupperingsfunktionen. 14

15 Blockeringar Varje gränsvärdesaktivering kan programmeras att blockera en eller flera kanaler. Detta görs med hjälp av blockeringsgrupper. Enheten är försedd med fyra blockeringsgrupper som också via en bandkabel kan förenas till andra SACO-enheter. Varje kanal kan programmeras att aktivera en eller två av dessa grupper. Aktivering sker i så fall om något av de fyra gränsvärdena över- eller underskrids. En aktiverad blockeringsgrupp kan tillika programmeras att blockera andra kanaler eller A-grupplarmsåtergivningar från dessa kanaler. Blockeringsfunktionerna programmeras från displayen med parametern INTERLOCKINGS. l undermenyn väljs sedan någon av funktionerna 1:GROUP_FUNCT._ eller 2:GROUP_ FUNCT._. Via snittet används följande parametrar: Blockeringsfunktion 1 S 28 0 = aktivering av blockeringsgrupp 1 = blockering av kanalens A-grupplarmåtergivningar 2 = blockering av hela kanalen S 29 0 = ej kopplad till blockeringsgrupp = kopplad till någon av blockeringsgrupperna TYP AV BLOCKERING 0 = blockering ut 1 = återgivning A blockerad 2 = kanalen blockerad Blockeringsfunktion 2 S 30 0 = aktivering av blockeringsgrupp 1 = blockering av kanalens A-grupplarmåtergivningar 2 = blockering av hela kanalen S 31 0 = ej kopplad till blockeringsgrupp = kopplad till någon av blockeringsgrupperna BLOCKERINGS- GRUPPER Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare Givare KANAL 1/ KANAL 2/ KANAL 3/ KANAL 4/ KANAL 5/ KANAL 6/ KANAL 7/ KANAL 8/ KANAL 9/ KANAL 10/ KANAL 11/ KANAL 12/ KANAL 13/ KANAL 14/ KANAL 15/ KANAL 16/ Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 Funktion 1 Funktion 2 LARMMODUL NR Principbild över blockeringsfunktionen. 15

16 Registrering av mätvärdesförändring Om enheten används för in/ut-funktioner i större system kan spontana meddelanden om mätvärdesändringar fås tillstånd genom att en mätvärdesändring av förutbestämd storlek registreras och placeras i händelseföljdsregistret varifrån den automatiskt sänds till rapporteringsnivån i SPACOM-systemet. Det förutbestämda värdet ges i skalad storhet och räknas från föregående registrering av förändring. Programmeringen sker via displayen genom att använda parametern DELTA VALUE och via snittet genom parametern: S 32 0, = mätvärdesförändring i skalade storheter Om ingen registrering önskas kan värdet 9999 programmeras. Kalibrering Varje enhet kalibreras vid slutprovningen på fabriken så, att de olika mätingångarnas noggrannhet är bättre än 0,5 % av mätvärdesområdet. Ändring av kalibreringen kan med fördel ske genom att skalningen ändras. På så vis kan eventuella onoggranna givare kalibreras att ge riktigt mätvärde. Kanaltext Varje kanal kan förses med en textsträng på 10 tecken. Denna kan matas in via displayen med användande av CHANNEL TEXT-parametern eller via snittet med parameter: S 50 XXXXXXXXXX = 10 tecken kanalspecifik text Läsning av mätvärde Kanalens mätvärde kan presenteras på den digitala displayen i skalade storheter eller så kan det presenteras på matrisdisplayen i stapel- eller kurvform. Mätvärdet kan också läsas via seriesnittet genom att använda ingångsparametrar: I1 I2 0 = kontakt öppen 1 = kontakt sluten +/- 0, = mätvärde i skalade storheter = mätvärde i binärform utan skalning Sekvensmönster för larm- och utlösningsindikatorer Larmsekvenser Enheten kan programmeras för fem alternativa, normerade blink- och kvitteringssekvensmönster. Det för uppgiften lämpligaste mönstret väljs. Via displayen programmeras sekvensmönstret med parametern ALARM SEQUENCE och via snittet med parametern: S 24 0 = ISA A, automatisk återställning 1 = ISA A-1, automatisk återställning, manuell återställning av akustiskt larm 2 = ISA M-1, manuell återställning av såväl kanal som akustiskt larm 3 = ISA R-1, indikering även vid återgång, manuell återställning av akustiskt larm 4 = DIN 19235, indikering även vid återgång, manuell återställning av akustiskt larm Dessa larmsekvensmönster är gemensamma för alla kanaler. De relateras därför till kanal 0 som är reserverad för alla modulspecifika data. Larmsekvensmönstret kan ytterligare kompletteras kanalvis på tre alternativa sätt. Programmeringen görs från displayen med parametern IND.SEQUENCE och via snittet med parametern: S 48 0 = sekvens enligt modulspecifikt mönster 1 = sekvens enligt modulspecifikt mönster, men med akustiskt larm även vid återgång. Denna funktion kan användas endast med sekvenserna ISA R-1 och DIN = indikerar larmgränsvärdets över- eller underskridande med fast sken som slocknar automatiskt vid återgång, inget akustiskt larm. Kvitteringar och återställningar av larm och akustiskt larm görs i enlighet med det sekvensmönster som valts. 16

17 PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV AUTOMATISK ÅTERSTÄLLNING ISA A LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING AKUSTISKT LARM PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV AUTOMATISK ÅTERSTÄLLNING, SEPARAT ÅTERSTÄLLNING AV AKUSTISKT LARM ISA A-1 LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING ÅTERSTÄLLNING AV AKUSTISKT LARM AKUSTISKT LARM PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV MANUELL ÅTERSTÄLLNING, SEPARAT ÅTERSTÄLLNING AV AKUSTISKT LARM ISA M-1 LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING ÅTERSTÄLLNING AV LARMKANAL ÅTERSTÄLLNING AV AKUSTISKT LARM AKUSTISKT LARM PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV MANUELL ÅTERSTÄLLNING, INDIKERING ÄVEN VID ÅTERGÅNG, SEPARAT ÅTERSTÄLLNING AV AKUSTISKT LARM ISA R-1 LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING ÅTERSTÄLLNING AV LARMKANAL ÅTERSTÄLLNING AV AKUSTISKT LARM AKUSTISKT LARM PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV MANUELL ÅTERSTÄLLNING, INDIKERING ÄVEN VID ÅTERGÅNG OM KVITTERING GJORTS MEDAN LARMKONTAKTEN LIGGER PÅ, SEPARAT ÅTERSTÄLLNING AV AKUSTISKT LARM DIN LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING ÅTERSTÄLLNING AV LARMKANAL ÅTERSTÄLLNING AV AKUSTISKT LARM AKUSTISKT LARM Valbara larmsekvenser. 17

18 Utlösningssekvenser Sekvensmönstret för utlösning är detsamma som för larm, förutom att blinkfrekvensen på indikatorn vid gränsvärdesövergång är dubbelt så hög som för larmindikering. Förstalarm och första utlösning På den digitala displayen presenteras alltid det först inkomna larmet eller den första utlösningen efter senaste återställning. De två siffrorna längst till höger står för larmkanal och bokstäverna längst till vänster står för typ av larm eller utlösning. De olika typerna är: u = underskridande av undre larmgräns n = överskridande av övre larmgräns u u = underskridande av undre utlösningsgräns n n = överskridande av övre utlösningsgräns Lokal/fjärrfunktion Enheten är försedd med två styringångar med beteckningarna LOKAL och FJÄRR. Ingångarna, som är avsedda att anslutas till potentialfria slutande kontakter, matas med samma 48 V spänning som enhetens övriga kontaktingångar. Om enheten används på obemannad station, kan det akustiska larmet avställas genom att aktivera FJÄRR-ingången. Vid lokalt servicearbete kan å andra sidan grupplarmsåtergivningen till driftcentralen förhindras genom aktivering av LOKAL-ingången. Om ingen ingång aktiveras fås både akustiskt larm och grupplarm. Samtliga dessa funktioner kan även aktiveras via seriesnittet med parameter: V1 1 = lokal/fjärrläge 2 = lokalläge 3 = fjärrläge Realtidsklocka Enheten är försedd med en realtidsklocka med batteriuppbackning. Klockan ger tidsfunktion för år, månad, dag, timme, minut och sekund. Tiden presenteras på displayen om man väljer grundbilden. Synkronisering När enheten används i ett SPACOM system, synkroniseras klockans sekundvisning automatiskt med ca 1 sekunds mellanrum via SPAbussen. Klockan kan också synkroniseras via synkroniseringsingången på radklämman. l detta fall används s.k. minutsynkronisering. Klockan förflyttas framåt eller bakåt till närmast varande jämn minut när kontaktkretsen mellan +48 V och SYNC-ingången sluts. Synkronisering sker på flanken när kontaktkretsen sluts. Pulslängden bör vara minst 100 ms. Tidsinställning Grundtiden ställs in via displayen med en undermeny till TIME SETTING. Med DATE parametern ställs år, månad och dag in och med TIME ställs timme, minut och sekund in. Via snittet sker tidsinställningen med parametern T. 18

19 Reläutgångar Enheten är försedd med fasta reläutgångar för 6 grupperbara reläutgångar, en reläutgång för akustiskt larm samt en reläutgång för internövervakningen. Grupperbara reläutgångar Varje gränsvärdesaktivering kan fritt programmeras till två reläer. För att underlätta programmeringen har varje gränsvärde givits två utgångar A och B. Av dessa utgångar är A-utgången blockerbar. Utgångarna ansluts till reläerna genom en korskoppling där gränsvärdesutgångarna befinner sig på en sida och reläutgångarna på den andra (se avsnittet "Gränsvärdesgruppering"). Funktionsinställning för gruppreläer För varje enskild reläutgång kan man välja en av fyra möjliga utgångsfunktioner. I och med att funktionerna är refererade till de reläer som är gemensamma för alla larmkanaler så programmeras dessa parametrar modulspecifikt till kanal 0. Ingångsfördröjningar Återgångsfördröjningar Larm 1 Larm 2 Larmkvittering VSJ återgivning MSJ återgivning PJ återgivning VSJ + PJ återgivning VSJ + MSJ återgivning Principbild på återgivningstyper. Larm1 och 2 antas vara grupperade till samma grupprelä. Via displayen programmeras reläerna genom en undermeny till parametern REFL.RELAY MODE. Via snittet programmeras utgångarna med följande parametrar: Gruppreläerna programmeras på motsvarande sätt med parametrarna S 2...S 6. Grupprelä 1 S 1 0 = signalföljande utgång 1 = larmminnesföljande utgång 2 = pulsutgång 0, s 3 = signalföljande utgång med 0, s avbrott vid nytt larm i samma grupp 19

20 Pulslängd Om pulsutgångsfunktionen har valts kan pulslängden bestämmas från displayen med PULSE menyn och via snittet med parameter: S s = pulslängd i sekunder Reläutgång för akustiskt larm Reläutgången för akustiskt larm aktiveras vid gränsvärdesövergång hos någon av de 16 kanalerna. Varje kanal kan separat programmeras för att ge akustiskt larm även vid återgång till normalläge. Om kanalen är programmerad för signalföljande indikering, aktiveras ej reläutgången för akustiskt larm. Återställning av akustiskt larm (Silence) Kanal 1 Kanal 2 Kanal 3 Minne för akustiskt larm Reläutgång för akustiskt larm Kanal 16 Principbild på utgång för akustiskt larm. Reläutgång för intern övervakning Enheten är försedd med intern självövervakning. Denna övervakning styr ett utgångsrelä så att det normalt är draget med öppen kontaktkrets. I händelse av internt fel eller matningsavbrott faller reläet och kontaktkretsen sluts. 20

21 Medelvärdesfunktion Enheten innehåller en medelvärdesfunktion. Denna funktion är relaterad till kanal 0. Medelvärdesfunktionen bildas genom att man beräknar det skalade medelvärdet för samtliga kanaler som är grupperade till medelvärdesfunktionen. Den vanligaste applikationen för medelvärdesberäkning är vid övervakning av avgastemperaturer på dieselmotorer. Medelvärdet ger då en indikation på motorns belastning och man kan cylindervis bestämma hur stor avvikelse från medeltemperaturen som tillåts. Gränsvärden Två gränsvärden kan appliceras till medelvärdet. Det ena gränsvärdet är ett övre gränsvärde som fritt kan kopplas till en eller två grupplarmsutgångar. Det andra gränsvärdet är ett undre gränsvärde som används för att blockera avvikelselarm från de kanaler som är grupperade till medelvärdet. Via displayen programmeras inställningsvärdet för övre gränsvärdet via parametern AV.TRIP POINT och det undre gränsvärdet via AV. LOCK POINT. Via snittet används parametrarna: S 26 +/- 0, = övre gräns för medelvärde S 27 +/- 0, = blockeringsgräns för medelvärde C Temperatur Positiv avvikelsgräns för den enskilda kanalen vid 83 % av mätområdet Negativ avvikelsegräns för den enskilda kanalen vid 83 % av mätområdet Övre gränsvärde för den enskilda larmkanalen Övre gränsvärde för medelvärdet Positiv avvikelsegräns för den enskilda kanalen vid 33 % av mätområdet Negativ avvikelsegräns för den enskilda kanalen vid 33 % av mätområdet Blockeringsgräns för medelvärdet % 5 ma Exempel på medelvärdesfunktion vid övervakning av dieselavgastemperaturer. 21

22 Gruppering De båda gränsvärdena kopplas till grupplarmsutgångarna via en undermeny till gränsvärdesinställningarna om programmeringen görs från displayen. Parametrarna är RFL A TO RLY och RFL B TO RLY. Om kopplingen görs via snittet används följande parametrar: Övre gränsvärde utgång A S 28 0 = ej kopplad = grupplarmsutgång Övre gränsvärde utgång B S 29 0 = ej kopplad = grupplarmsutgång Blockeringsgränsvärde utgång A S 30 0 = ej kopplad = grupplarmsutgång Blockeringsgränsvärde utgång B S 31 0 = ej kopplad = grupplarmsutgång Fördröjningar Båda gränsvärdena kan förses med ingångs- och återgångsfördröjningar. Dessa programmeras via displayen genom undermenyparametrarna RESP.TIME och RESET TIME. Via snittet används följande parametrar: S = ingångsfördröjning för det övre gränsvärdet i sekunder S = återgångsfördröjning för det övre gränsvärdet i sekunder S = ingångsfördröjning för blockeringsgränsvärdet i sekunder S = återgångsfördröjning för blockeringsgränsvärdet i sekunder Yttre referens I vissa fall kan det vara önskvärt att använda ett yttre signalvärde som belastningsreferens. I dylika fall kan man bestämma att en larmkanal tar över uppgiften för medelvärdesfunktionen. Signalen som matas till denna kanal motsvarar då t.ex. motorns belastningsläge. För denna kanal kommer då medelvärdeskanalens inställningar att gälla. Den yttre referensen kan även användas för att åstadkomma en differensövervakning mellan två kanaler. Kanalen väljs via displayen med parameter EXT.REF.CHANNEL. Via snittet används följande parameter: S 36 0 = ingen kanal vald, normal medelvärdesfunktion = någon av kanalerna används som belastningsreferens Anslutning av kanal till medelvärdesberäkning Kanalerna ansluts till medelvärdesberäkningen kanalvis. Via displayen sker programmeringen med användande av meny REF.VALLIE DEVS och undermeny INCLUDED?. Via snittet görs programmeringen med den kanalrelaterade parametern: S 23 0 = kanalen ej ansluten till medelvärdesberäkningen 1 = kanalen ansluten till medelvärdesberäkningen 22

23 Kanalspecifika avvikelsegränsvärden Varje kanal som är ansluten till medelvärdesberäkningen, kan förses med ett övre gränsvärde som är detsamma som övre utlösningsgräns för en vanlig kanal. Dessutom kan kanalen förses med ett övre och ett undre avvikelsegränsvärde i förhållande till medelvärdet. Eftersom tillåten avvikelse från medelvärdet ofta är större vid låg belastning på det övervakade objektet, kan avvikelsegränsvärdena ges både för låg belastning (33 %) och för hög belastning (83 %). Tillåten avvikelse kommer då att linjärt interpoleras mellan dessa värden. Om belastningen överstiger 83 % extrapoleras avvikelsevärdena. Om medelvärdesfunktionen används för avgastemperaturövervakning och skalområdet är C, motsvarar 33 % av skalvärdet 200 C och 83 % motsvarar 500 C. Inställningen av avvikelsegränsvärdena sker via displayen som undermeny till REF.VALUE DEVS menyn. Parametrarna är: +DEV 33 %, -DEV 33 %, +DEV 83 % och -DEV 83 %. Via snittet används följande parametrar: S 24 +/- 0, = positiv avvikelse för 83 % av mätområdet S 25 +/- 0, = positiv avvikelse för 33 % av mätområdet S 26 +/- 0, = negativ avvikelse för 83 % av mätområdet S 27 +/- 0, = negativ avvikelse för 33 % av mätområdet Programmeringen av det övre gränsvärdet sker via displayen som tidigare nämnts med hjälp av parameter HI TRIP POINT. Via snittet används parameter: S 2 +/- 0, = övre larmgräns Gruppering av avvikelsegränsvärden Över- eller underskridande av avvikelsegräns aktiverar samma funktioner som överskridandet av övre larmgränsen. Eventuella grupplarm som kopplats till den övre larmgränsen kommer då också att aktiveras av avvikelsegränsvärdena. Även ingångsfördröjningarna för avvikelsegränsvärdena är desamma som för den övre larmgränsen. Grupperingen sker från displayen med undermeny till larmgränsvärdesinställningen Hi ALARM POINT. Grupperingsparametrarna är RFL A TO RLY och RFL B TO RLY. Via snittet används parametrarna: S 15 0 = utgång A ej kopplad = utgång A kopplad till någon av grupplarmutgångarna S 16 0 = utgång B ej kopplad = utgång B kopplad till någon av grupplarmutgångarna Fördröjningar för avvikelsegränsvärden Ingångs- och återgångsfördröjningarna bestäms även de med hjälp av en undermeny till larmgränsvärdesinställningen HI TRIP POINT. Parametrarna är RESP.TIME och RESET TIME. Via snittet används följande parametrar: S = ingångsfördröjning för övre utlösningsgräns och för avvikelsegränsvärden i sekunder S = återgångsfördröjning för övre utlösningsgräns och för avvikelsegränsvärden i sekunder 23

24 OPEN----- Seriesnitt Enheten är försedd med ett seriesnitt av multidrop-typ, genom vilket man kan ansluta enheten till en överordnad nivå. Seriebussen kallas SPA-buss. Enheten kan anslutas till andra överordnade system förutsatt att man implementerar SPAbuss protokollet till ifrågavarande system. Vid anslutning till ett överordnat system kan SACO 16A3 användas för både dataloggning och/eller händelsehantering. Genom att använda LON/SPA konvertern, SPA- ZC 100 kan enheten anslutas till ett LON-Buss system. Anslutningsmoduler Dataöverföringen kan ske optiskt eller elektriskt med hjälp av anslutningsmoduler som kan anskaffas som tilläggsutrustning. Modulerna skruvas till radklämman med de medföljande hylsorna. På grund av den höga nivån av elektromagnetisk störning där dessa enheter vanligen installeras rekommenderas alltid optisk anslutning. SPA-ZC 21 är försedd med anslutningar för optiska fibrer. Den optiska bussen utgör en sluten slinga. Modulerna är försedda med anslutning för en ingående och en utgående fiber. Fibrerna kan vara av både plast- och glastyp. Fibertypen bestäms av efterföljande bokstavskombination: Bokstaven B står för plastfiber och bokstaven M står för glasfiber. Den första bokstaven står för utgångsfibern och den andra för ingångsfibern. Överföringslängden för plastfiber är ca 30 m och för glasfiber för närvarande 2000 m. SPA-ZC 17 kan också användas för den optiska anslutningen. SPA-ZC 17 har samma funktionalitet som SPA-ZC 21, förutom att SPA-ZC 17 har extern spänningsmatning. Detta betyder att SPA-bussen förblir intakt till de övriga enheterna, även om det skulle uppstå ett matningsfel till en SPACOM-enhet. Tx Rx SPA-ZC 21 BB MB BM MM RS SPA RS S 1 M x x x x x4 SACO 16A3 sedd bakifrån med anslutningsmodul monterad. Protokoll SPA-bussprotokollet är av ASCII-typ och finns närmare beskrivet i produktdokument 34 SPACOM 2 EN1. LON Talk-protokollet finns närmare beskrivet i produktdokumentet; LON Works Network in Protection and Control System; 1MRS MTD EN Överförda data 24 Via snittet kan följande data läsas från enheten: - händelseregister med tidmärkning. Händelserna kan vara gränsvärdesövergångar eller förutbestämda mätvärdesändringar - mätvärden - inställningsvärden och parametrar - gränsvärdesaktiveringar Följande data kan sändas till enheten: - inställningsvärden och parametrar - styrsignaler till utgångsreläerna - klocksynkronisering

25 Händelseregister för SPACOM systemet För att kunna ansluta SACO 16A3 till SPACOM rapporteringssystemet finns ett skilt händelseföljdsregister med plats för 30 händelser. Händelserna lagras med händelsekod, tidmärkning (i sekunder och millisekunder) och kanalnummer. Detta händelseregister avläses cykliskt av rapporteringsenheten. Händelserna placeras tillsammans med händelser från andra enheter i ordningsföljd visavi tidsmärkningen på rapporteringsnivån och kan sedan matas ut via printer eller sändas till överordnad nivå. 500 Händelseregister Överfyllning SRIO 2 1 Time Tid Slave Channel Kanal Kod Code Fjärrstyrning Insättning av använddartext Skrivare Klocka Tidmärkning: år, månad, dag, timme, minut Synkronisering SPA-buss SPA-buss SPA-buss Händelser Händelser Tid Kanal Överfyllning Kod Klocka 0-60 s n Tid Kanal Överfyllning Kod Klocka 0-60 s Händelseregister Händelseregister SACO larmmodul Matrisregister SPACOM skyddsrelä Principbild på händelseregistrering i SPACOM systemet. 25

26 Adress För att man skall kunna kommunicera med larmenheten måste man ge denna en egen adress. Adressen kan sättas från 1 till 99. Denna kan programmeras från displayen med parametern MODULE ADD.CODE eller via snittet, om man vill ändra en tidigare adress, med parameter: V = moduladress Överföringshastighet Överföringshastigheten på SPA-bussen är normalt 9600 Bd. Hastigheten kan dock sänkas. Via displayen görs detta via menyn DATA TRNSF RATE och via snittet med parametern: V = 9600 Bd, modulen sänder kontinuerligt synkroniseringssignaler. Denna funktion används för blinksynkronisering mellan olika enheter när ingen överordnad nivå finns. 2 = 9600 Bd 3 = 4800 Bd 4 = 2400 Bd 5 = 1200 Bd 6 = 300 Bd Matningssystem Matningsområde Standardmatning för SACO 16A3 är en spänningskälla inom intervallet V AC eller DC. Alternativt kan matningen vara V DC med användande av matningsdon SPGU 48B2 som kan levereras på beställning. Enheten är försedd med två helt identiska matningsingångar. Normalt användes endast den ena. 20 Matning Matning 2 24 SPGU Kontaktslingmatning 48 V - Logikmatning 8 V- Relämatning 24 V - Principbild på matningssystemet. 26

27 Dubblerad matning Om en dubbelmatning skall arrangeras bör man observera att ingångarna ej är galvaniskt separerade. För att få till stånd en galvanisk separering mellan matningskällorna bör den ena ingången vara försedd med galvanisk separation typ isolationstransformator eller DC/DC-omvandlare. Det normala är att man matar en ingång med AC och förser denna med en transformator på minst 30 VA som ger en spänning inom intervallet V till enheten. Till den andra ingången kan man då koppla en batterimatning som då också bör ligga inom intervallet V. Den spänningskälla som har den högsta spänningen matar energi till larmenheten. Isolationshållfasthetsspänningen mellan yttre matning och internspänningar är 2 kv, 50Hz, 1 min. Viktigt! Dubblerad matning kan ej arrangeras med matningsalternativet V DC. Däremot bör man i detta fall parallellkoppla matningsingångarna för att undvika överbelastning av ingångskretsarna om 24 V utgången användes för givarförstärkarmatning VAC Matning VDC Matning 2 SPGU 24 SACO 16A3 Exempel på dubblerad matning: Matning 1 är på 220 V AC och den ansluts genom en isolationstransformator med omsättning 1. Matning 2 kommer från ett batteri och är på 110 V DC. I detta fall kommer energin normalt att tas från AC-matningen och vid fel på AC-matningen tar DC-matningen automatiskt över. 27

28 Självövervakning Larmenheten övervakar själv de interna spänningarna, programfunktionen och hårdvarans funktion. Vid ett internt fel sker försök till automatisk uppstart. Om felet är av övergående natur fortsätter driften normalt. Funktionen indikeras med lysdioderna som är märkta ON och FAULT. Normalt skall endast ON lysa. Vid funktionsfel på program, hårdvara eller matningsspänningar tänds FAULT-lysdioden och samtidigt sluts kontaktkretsen i reläet för internövervakning. Om matningen till enheten försvinner släcks både ON och FAULT indikatorerna. Kontaktkretsen i internövervakningsreläet sluts dock även i detta fall eftersom reläet normalt är draget med öppen kontakt. Jordfel Givarfel 24 V underspänning 5 V underspänning 48 V underspänning Processor- och programövervakning (watch dog) Logik för internövervakning Fault 1 Reläutgång för internövervakning Blockering av återgivningar och serietrafik Principbild på självövervakning. Montage Enheten är avsedd för infällt panelmontage. Infästningen sker med hjälp av fyra fästbyglar, som är placerade parvis på över- och undersidan av höljet. Modulen monteras lämpligast i ögonhöjd. Monteringsdjupet kan reduceras med distansramar som kan beställas som tilläggsutrustning. Med ramarna följer anpassade fästbyglar. Följande ramar kan beställas: - distansram 40 mm: SPA-ZX distansram 80 mm: SPA-ZX distansram 120 mm: SPA-ZX 303 Monteringskragen är försedd med en gummitätning som garanterar att infästningen uppfyller fordringarna för skyddsklass IP 54. Ett antal ramar som används när enheten skall monteras i 19" ramverk kan också beställas. Ramarna är 4U höga (177,8 mm). Följande ramar finns tillgängliga: - monteringsram för två enheter ur 300-serien: SPA-ZX monteringsram för en enhet ur 300-serien: SPA-ZX monteringsram för en enhet ur 300-serien och en enhet ur 100-serien: SPA-ZX