Felsignalsystem SVENSKA KRAFTNÄT TEKNISK RIKTLINJE. TEKNISK RIKTLINJE TR utg NK, Kontrollanläggning DATUM UTGÄVA

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggning m VÄR BETECKNING TR DATUM samrad TEKNISK RIKTLINJE UTGÄVA 7 FASTSTÄLLD Felsignalsystem

2 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum E Ny dokumentmall Omarbetad Justerad pkt 2.5, 4.1 och 4.2 samt bilaga 1 2 (8)

3 Innehåll 1 Allmänt Funktionskrav Allmänt Lokal larmlista Tidsfördröjningar Fjärrsignalering Reservlarm Tekniska krav Prestanda Utformning Allmänt Reservlarm Bilagor Bilaga 1- Inkoppling reservlarmsändare (8)

4 1 Allmänt Felsignalsystem installeras i stamnätets stationer för att man både lokalt och via fjärr ska bli uppmärksam på att det är fel i primärprocessen eller dess hjälpsystem. Dokumentet omfattar ordinarie system och reservsystem och ska inte förväxlas med händelseregistreringsfunktionen. Vid mer än en ägare i stationen ska signalseparering utföras. Vissa signaler ska dock anslutas till flera ägares felsignalutrustningar. 2 Funktionskrav 2.1 Allmänt Det ordinarie felsignalsystemet ska bestå av en applikation i stationens HMI-system som får sin information från IED:er anslutna till stationsbussen enligt IEC och enligt TR Aktiva samt okvitterade felsignaler ska presenteras i en larmlista i HMI-systemet. Det ska dessutom finnas möjlighet att individuellt fördröja felsignaler. I felsignalsystemet ingår alla IED:er som är anslutna till stationsbussen. Det innebär att det inte är tillåtet att gruppera felsignaler för reservlarmsystemet i dessa IED:er. Det får inte finnas något beroende mellan ordinarie felsignalsystem och reservlarmsystem. Undantag är felsignaler som skapas i en IED, t.ex. från en säkringsövervakning. Felsignalsystemet ska ge larm vid fel eller onormala tillstånd. När sådana tillstånd inträffar ska man erhålla både visuell indikering och akustisk signal. Övervakning av likströmssystemet ska göras med en hjälpspänning som är oberoende av det övervakade likströmssystemet. Generellt gäller att samtliga felsignaler ska presenteras både i lokal HMI, som reservlarm och som fjärrlarm. De grupperas dock på olika sätt. I TR bilaga 1, anges hur felsignaler ska betecknas och grupperas i larmlista samt till fjärr och reservlarmsändare. 4 (8)

5 2.2 Lokal larmlista I stationens HMI presenteras felsignaler i en larmlista. Där ska både aktiva och okvitterade felsignaler presenteras. De felsignaler som ska presenteras i larmlistan är: Aktiva okvitterade felsignaler (röd text) Aktiva kvitterade felsignaler (svart text) Icke aktiva okvitterade signaler (grön text). Man ska tydligt kunna se skillnad på de olika signalernas status, t.ex. genom att ha olika färger i larmlistan för olika status. Rekommenderade färger anges inom parantes ovan. Signaler ska kunna kvitteras individuellt eller per sida. Presentationen av en felsignal ska bestå av datum, tid och signalnamn. Exempel: :32: KL21 S2-UT Utlöst säkring grupp 1 Den tid som presenteras ska alltid vara när felet inträffade, inte när signalen kvitterades eller återgick. Om tidsstämplingen är osäker, t.ex. på grund av tidssynkroniseringsfel i avsändande IED, ska det indikeras för samtliga berörda signaler i larmlistan. Signaler som har återgått och är kvitterade ska försvinna automatiskt från larmlistan. När signalen återgår ska det registreras i stationens händelselista. Akustisk signal ska kunna återställas med en manöverknapp i bilden eller en funktionstangent på tangentbordet samt även med en tryckknapp skild från datorsystemet. 2.3 Tidsfördröjningar För att filtrera bort fel av övergående natur och med kort varaktighet ska alla felsignaler kunna tidsfördröjas. Om felsignalen upphör innan tidsfördröjningen löpt ut ska felsignalen inte visas i larmlistan och sändas till fjärr. Tidsfördröjningen ska vara individuellt valbar för samtliga signaler. Tidsmärkning av felsignaler ska vara tidpunkten då felet inträffar, d.v.s. före tidsfördröjningen. Fjärrsignaler ska ha samma tidsfördröjning som motsvarande lokala felsignaler. 2.4 Fjärrsignalering Felsignaler ska kunna överföras separat eller grupperade till driftcentralen. Grupper ska kunna väljas fritt, oberoende av strukturen på det lokala felsignalsystemet. 5 (8)

6 Om en felsignalgrupp är aktiverad och det aktiveras en ny felsignal i samma grupp, ska grupplarmet tillfälligt upphöra några sekunder så att mottagaren blir uppmärksammad på att en ny felsignal har aktiverats. Grupperna ska vara felföljande, dvs. upphör ett fel i stationen ska grupplarmet återgå automatiskt. Normalt sker gruppering av signaler för fjärröverföring i stationens RTU/Gateway. 2.5 Reservlarm Det ska finnas ett reservlarmsystem. Samtliga i felsignalsystemet ingående signaler samt en signal för utlöst brytare ska grupperas och överföras via reservlarmsändare. 3 Tekniska krav 3.1 Prestanda För att en signal ska registreras ska den ha en varaktighet som är längre än fördröjningstiden. Fördröjningstiden för felsignaler ska vara valbar inom intervallet 0 s till 30 min. med en upplösning på 1 s. Felsignalutrustningen ska klara att upptäcka ett fel med större varaktighet än 5 ms. och ha en tidsonoggrannhet på högst ±5 ms. Upplösningen på tidmärkningen ska vara 1 ms. 4 Utformning 4.1 Allmänt Felsignalsystemet ska integreras i stationens HMI-system. Detaljerad beskrivning av vilka felsignaler som ska finnas samt hur de ska benämnas, larmfördröjas, grupperas mm redovisas i bilaga 1 i TR I anläggningar där annan ägare än Svenska kraftnät är huvudman ska samtliga felsignaler för gemensamma anläggningsdelar, dvs. LS, VS, Brandlarm, Inbrottslarm, Nödlarm gå till huvudmannens (annan ägares) felsignalsystem och fjärr. Vissa för driften av stationen viktiga larm ska även gå parallellt till Svenska kraftnät felsignalsystem, fjärr och reservlarmsändare, se bilaga 1 i TR (8)

7 4.2 Reservlarm Reservlarmsystemet ska vara oberoende av ordinarie felsignalsystem och ha individuell visuell indikering för de grupperade felsignalerna även då ordinarie felsignalsystem inte fungerar. Grupperade signaler ska alltid sändas till reservlarmsändaren, oberoende av läge på stationens driftformsomkopplare. Mottagaren i driftcentralen frisläpper signalerna vid fel på ordinarie fjärrkontrollutrustning eller kommunikation. Grupperade signaler till reservlarmsändare ska ha separat inkoppling från fack/reläskåp i anläggningen och samlas ihop på separata plintgrupper i det skåp där larmsändaren installeras. Reservlarmsändaren ska vara försedd med en knapp för provsändning som placeras i anslutning till stationens driftformsomkopplare. Larmsändaren ska övervakas både för interna fel samt bortfall av matningsspänning inklusive fel på matningsdon. Larmsändarens matningsdon (DC/DC) och mellanreläer (växlingsreläer för besked från kontrollutrustningen) ska matas av 48V DC spänning. Inkoppling av reservlarmsändare utförs enligt bilaga 1. Reservlarmsändaren kommunicerar normalt via A-WAN men ska även ha en redundant kommunikation via GSM (Multicom). Inkoppling ska utföras direkt till första switch i A-WAN. Svenska kraftnät tillhandahåller IP-adress samt GSM-simkort. Larmsändare ska vara av fabrikat och typ som fastställs av Svenska kraftnät. Larmsändaren inklusive mellanreläer matningsdon, antenn mm levereras som en helhet. Reservlarmsändare inklusive antenn installeras av entreprenören, beställningsunderlag erhålls från Svenska kraftnät. Följande signalgrupper används till reservlarm: 1 RTU/Gateway fel (frisläpper grupperade signaler 3-9) 2 RTU/Gateway kommunikationsfel (frisläpper grupperade signaler 3-9) 3 Stort larm 4 Litet larm 5 Nödlarm 6 Brandlarm 7 Inbrottslarm 7 (8)

8 8 Utlöst brytare. 9 Provsändning 5 Bilagor 5.1 Bilaga 1- Inkoppling reservlarmsändare 8 (8)

9