SACO 16D1 Larmenhet. Bruksanvisning och teknisk beskrivning

Transkript

1 SACO 16D1 Larmenhet Bruksanvisning och teknisk beskrivning

2 1MRS MUM SV Utgiven Upplaga A (ersätter 34 SACO 16D1 SV1) Granskad EP Godkänd PO SACO 16D1 Larmenhet Rätt till tekniska ändringar förbehålles Innehållsförteckning Egenskaper... 3 Allmänt... 3 Användningsområden... 3 Funktionsbeskrivning... 4 Allmänt... 4 Mekanisk uppbyggnad... 5 Felkontaktslingor... 6 Larmkanalfunktion... 6 Larmpresentation... 8 Larmsekvenser... 8 Förstalarmindikering Händelseföljdsregister Händelseföljdsregister för serietrafikavläsning Återgivningar Grupplarmåtergivningar Återgivning för ljudlarm Återgivning för interna övervakningen Blockeringar Seriesnitt Synkronisering av blinksekvens Programmering Matningssystem Handhavande Montage Inkoppling Uppstart Funktionskontroll Byte och textning av textfält Ändring av funktion för reläkontakter Användning under drift Förstalarmindikering Händelseföljdsregistrering Programmering Programmeringsteknik Programmeringstryckknappar Kanalrelaterade inställningar Programmering av tillslagsfördröjning Programmering av återgångsfördröjning Programmering av kontakttyp Programmering av kanalspecifik indikering Pumpningsövervakning Gruppering Modulrelaterade parameterinställningar Programmering av grupplarm Programmering av blockeringsfunktioner Programmering av enhetens SPA-Bus slavadress Programmering av larmsekvens för modulen Programmering av seriesnittutgång Information över seriesnittet till och från enheten Händelsekoder Tekniska data Provning Underhåll och reparation Utbytes- och reservmoduler Beställningsuppgifter

3 Egenskaper Komplett mikroprocessorstyrd larmenhet med 16 on/off-kanaler eller pulsräknare. Fyra reläutgångar varav två är programmerbara. God störimmunitet. Lätt att driftanpassa. All programmering görs med tryckknappar eller via seriesnittet. Exakta funktioner och god tidsupplösning. Mångsidig. Kan anpassas till varierande tillämpningar tack vare programmeringsmöjlighet. Försedd med händelseföljdsregister, som ger ordningsföljden av de nio senaste händelserna. Dessutom alltid förstalarmindikering. Händelseregister för avläsning över seriesnittet med de 50 senaste händelserna tidsstämplade. Robust mekanisk konstruktion. Kapslingsklass IP 54 vid tavelmontage. Kontinuerlig övervakning av interna funktioner och kretsar. Stort matningsspänningsområde, V lik- eller växelspänning. Stor sifferdisplay för förstalarmindikering, händelseföljdsregistrering och programmering. Seriesnitt för uppkoppling mot ett överliggande system. Allmänt Larmenheten SACO 16D1 tillhör ABB Transmit Oy:s mikroprocessorbaserade skyddsreläoch larmsystemfamilj SPACOM. SACO 16D1 har en mycket kompakt konstruktion och är en helt självständigt fungerande enhet som lämpar sig som en självständigt fungerande larmenhet, men också som datainsamlings-, monitorerings- och kontrollenhet, antingen självständigt eller integrerat i ett system. Enheten är försedd med 16 larmkanalingångar (on/off) och två grupplarmåtergivningar. Dessutom finns reläkontakt för ljudlarm och intern övervakning. Även slingspänningsmatningen ombesörjs internt. Larmmodulen i SACO 16D1 är av europakortsformat och utgör även grundenhet i större 19" racksystem. Se produktdokument for SACO 64D4. Ett effektivt utnyttjande av mikroprocessortekniken ger SACO 16D1 egenskaper, som ökar både användbarhet och driftsäkerhet. Det mest utmärkande är programmerbarheten och flexibiliteten vid driftanpassning. Enheten kan programmeras med tryckknapparna på frontpanelen eller från ett PC program t ex SMS 010 via seriesnittet. Användningsområden SACO 16D1 är konstruerad för att möta de krav på driftsäkerhet, miljötålighet, anpassning och funktion som ställs på ett larmsystem i krävande tillämpningar. Typiska applikationsområden är: - elkraftanläggningar - industrianläggningar - fartyg och offshore - fastigheter - vatten- och reningsverk SACO 16D1 kan användas överallt där det finns ett behov av kontinuerlig övervakning och monitorering av en mängd kontakter och givare för att få en omedelbar indikation av onormala processhändelser, eller som pulsräknare för att räkna lägesändringar vid normala processhändelser. 3

4 Funktionsbeskrivning Allmänt SACO 16D1 är en mångsidig 16 kanalers larmenhet. Dess huvudsakliga funktion är att förmedla uppgifter om felfunktioner till användaren. Enheten kan även användas för fel- och händelseregistrering. Denna funktion är viktig vid analys av vad som orsakat en felfunktion. Enheten kan även kopplas till ett händelserapporteringssystem, genom vilket man kan få utskrifter med kanalindentifikation och tidsstämpling när lägesändringar sker i processen. Enhetens grundfunktioner visas i nedanstående blockschema. Larmingångarna är kopplade via felkontakter till processen som skall övervakas. Felkontakterna kan vara av öppnande eller slutande typ. Centralenheten jämför kontinuerligt (5 ms upplösning) inkommande data med tidigare registrerade. Om en förändring inträffar (varaktig 2,5 ms), startar tillslagsfördröjningen och ifall förändringens varaktighet överstiger tillslagsfördröjningen, registreras händelsen. Larmingångar och återgivningar aktiveras enligt programmerade funktioner. Händelsen registreras även i de interna händelseregistren. Kvitteringar och återställningar görs med kvitteringstryckknappen i fronten, via de externa kvitteringsingångarna eller över seriesnittet. Larmkanalaler Enheten kan via seriesnittet (RS 485) också anslutas till ett överliggande system, t ex MicroSCADA. Via seriesnittet kan händelseregistret (med tidsmärkning) avläsas. All programmering kan även göras via seriekommunikationen. Fjärrkvitteringar Matning 1 2 Reläutgångar för grupplarm Reläutgångar för internfel och för akustiskt larm SPA-buss anslutning SWIM 2A1 ~ ~ 48V Intern matning Seriekommunikation Figur 1. Blockschema över larmenhet SACO 16D1. 4

5 FAULT Mekanisk uppbyggnad Enheten är uppbyggd av insticksmoduler i europakortformat 100 mm x 160 mm. Insticksmodulerna är följande: - matningsmodul SPGU 240A1 eller SPGU 48B2 - in-/utmodul SWIM 2A1 - larmmodul SWPM 3A1 Dessutom finns en anslutningsmodul SWCM 3A1 med kortkontakter for insticksmodulerna på ena sidan och skruvplintar för kabelanslutning på den andra sidan. Denna modul innehåller även matningsdonet för felkontaktslingorna. Höljet är avsett för infällt montage. Med en 40 mm, 80 mm eller 120 mm distansram kan montagedjupet reduceras. Höljet tillverkas av en robust strängpressad aluminiumprofil med beige eloxering. Montagekragen är gjuten i en aluminiumlegering och brännlackerad med en halvmatt, beige karbamidhartsfärg. Montagekragen är försedd med en gummilist, som vid montage tätar mellan hölje och montageplan så att kapslingsklass IP 54 erhålls. Höljets lock tillverkas av en genomskinlig, UVstabiliserad polykarbonatpolymer. Locket är försett med en tätningslist utmed kanten, vilket ger en täthet mellan hölje och lock i enlighet med kapslingsklass IP 54. Locket tillsluts med en plomberbar fingerskruv. På höljets baksida sitter kopplingslister för inkommande och utgående anslutningar. Till varje skruvkontakt kan en eller två, max. 2,5 mm 2, ledare anslutas. Inga kabelskor erfordras. Ett anslutningsschema finns på ena sidan av höljet. Matningsmodul SPGU 240A1 eller SPGU 48B2 In-/utmodul SWIM 2A1 Anslutningsmodul SWCM 3A1 Hölje ON Larmmodul SWPM 3A1 Front Lock Figur 2. Insticksmodulerna i larmenhet SACO 16D1. 5

6 Felkontaktslingor Felkontakterna som ansluts till SACO 16D1 bör vara potentialfria, eftersom enheten själv matar felkontaktslingorna med hjälp av ett internt matningsdon på 48 V. Detta gäller också de två kvitteringsingångarna. Matningsdonet är galvaniskt separerat från logikspänning och jord. Larmingången är försedd med avstörningsskydd, tröskelspänningsskydd och galvanisk separation. Kontakten kan vara av slutande eller öppnande typ. Kontaktspänningen övervakas internt. Eventuellt fel indikeras med hjälp av felindikator FAULT som tänds. Även reläet för internt fel aktiveras. Felinformation kan också sändas via seriesnittet. STÖRNINGSSKYDD Galvanisk separering Till larmmodul Signalkontakt 0 V 48 V 48 VDC Från det interna matningsdonet Figur 3. Principbild av en kontaktslinga. Larmkanalfunktion Den enskilda kanalingången är uppbyggd enligt nedanstående bild. Siffertabellerna i blockschemat och i de följande avsnitten hänför sig till de olika parametrarnas programmering. Siffran, som svarar mot de olika parameteralternativen, återfinns vid programmeringen på sifferdisplayen. Blockering ut (0) Återställning Larm kvittering Återställning av ljudlarm 48 V 1 SEKVENSLOGIK Signalkontakt Galvanisk separering och signalavstörning VAL SIGNALTYP 0 = slutande kontakt 1 = öppnande kontakt 2 = slutande kontakt, ingen återgång 3 = öppnande kontakt, ingen återgång 4 = slutande och öppnande kontakt 5 = pulsräknare, räknar vid slutande kontakt 6 = pulsräknare, räknar vid öppnande kontakt 7 = pulsräknare, räknar vid slutande och öppnande kontakt INGÅNGS- FÖRDRÖJNING 0 = 5 ms 1 = 20 ms 2 = 100 ms 3 = 1 s 4 = 5 s 5 = 20 s 6 = 60 s 7 = 160 s ÅTERGÅNGS- FÖRDRÖJNING 0 = 5 ms 1 = 20 ms 2 = 100 ms 3 = 1 s 4 = 5 s 5 = 20 s 6 = 60 s 7 = 160 s 0 = sekvens = sekvens 0-4, ljudlarm också vid försvinnande larm 2 = signalföljande - Kanalen blockerad (2) Larmindikator Ljudlarm Återgivning A blockerad (1) & Återgivning B Återgivning A Figur 4. Funktionsblockschema för en larmkanal. 6

7 Efter det att ingångssignalen är avstörd och galvaniskt separerad testas den först med avseende på givartyp. Sju alternativ kan väljas: 0 = larm vid slutande kontakt 1 = larm vid öppnande kontakt 2 = larm vid slutande kontaktflank 3 = larm vi öppnande kontaktflank 4 = larm vid slutande och öppnande kontaktflank 5 = pulsräknare, räknar vid slutande kontaktflank 6 = pulsräknare, räknar vid öppnande kontaktflank 7 = pulsräknare, räknar vid slutande och öppnande kontaktflank Alternativen 2, 3 och 4 används i allmänhet vid händelseregistrering. T.ex. en brytarutlösning, som ger en kontaktpuls till larmenheten, orsakar händelseregistrering endast vid den första flanken av pulsen. Pulsräknarfunktionen används endast när enheten är kopplad till ett överliggande system. Kanalen som används som pulsräknare ställs in med sekvens: signalföljande indikering utan ljudlarm (S4=2). Grupplarmåtergivningen som är kopplad till pulsräknarkanalerna skall ställas in som pulsåtergivning, PJ (S1 eller S2=2). Kanalerna som är inställda som pulsräknare klarar av att räkna pulser upp till 3 Hz. Pulsräknarens kapacitet är Räknaren kan fritt förinställas till ett värde inom detta område. När pulsräknaren når värdet börjar den om från 0. Pulsräknaren kan bli avläst och inställd endast via SPA-bus parametern V5. När parametern V5 läses erhålls räknarens momentana värde, när man skriver till samma parameter ges räknaren dess förinställda (start) värde. Pulsräknarens minne har inget batteri. Det betyder att det sparade värdet försvinner om matningsspänningen bryts. Räknaren startar igen från 0 eller från ett förinställt värde när matningsspänningen återkommer Efter det att en ändring av ingångssignalen konstaterats, bör även tillslagsfördröjningskriteriet uppfyllas för att sekvenslogikminnet skall aktiveras. Åtta alternativ kan väljas via frontpanelen: 0 = 5 ms 1 = 20 ms 2 = 100 ms 3 = 1 s 4 = 5 s 5 = 20 s 6 = 60 s 7 = 180 s 8 = annat värde inställt via seriesnittet Om förändringen innebär att larmkanalen återgår till normalläge, bör på samma sätt återgångsfördröjningskriteriet uppfyllas. För frånslagsfördröjningen finns samma tidsalternativ som för tillslagsfördröjningen. Frånslagsfördröjningen programmeras skillt (S2) När en signal aktiverar sekvenslogikminnet, kommer larmindikatorn att fungera enligt programmerad sekvenslogik (blinksystem). Sekvenslogiken är programmerbar mellan fem olika normerade sekvenser. Alla signaler registreras i händelseregistret oberoende av vald sekvens. Sekvenslogikminnet kvitteras i enlighet med vald sekvens med de tre funktionerna: SILENCE = återställning av ljudlarm ACKNOWLEDGE = larmkvittering RESET = återställning Från varje larmkanal kan två återgivningssignaler A och B grupperas till grupplarmreläerna. Se avsnitt "Gruppering". Varje kanal är försedd med tre typer av blockeringsingångar och en typ av blockeringsutgång. Funktionen för de fyra blockeringssignalerna är: 0 = blockeringsutgång, kan kopplas till andra kanaler 1 = blockeringsingång, återgivning A blockerad 2 = blockeringsingång, kanalen helt blockerad, återgår som ett kvitterat larm 3 = blockeringsingång, kanalen helt blockerad, återgår som ett nytt larm Blockerinsutgången aktiveras även när en blockeringsingång aktiveras på samma kanal. 7

8 Visuell larmpresentation Larmläge indikeras med högintensitetslysdioder. Ett textfält (med plats för 16 kanaltexter) kan skjutas in i en ficka framför lysdioderna. Se avsnitt "Byte och textning av textfält". En fyrsiffrig display används för förstalarmindikering och för presentation av det interna händelseföljdsregistret. Kvittering och återställning av larm sker gemensamt med tryckknappen i locket, alternativt med externa tryckknappar. Sekvensindikatorerna visar vilken kvitteringsfunktion som står i tur. Kvitteringsfunktionerna är larmsekvensspecifika. FAULT ON SACO 16D1 Display Indikatorer för kvittering SILENCE ACKNOWLEDGE RESET/TEST Kvitteringsstryckknapp Textfält med lysdiod för larmindikering Tryckknapp för stegning av händelseföljdregister Figur 5. Larmindikatorer och tryckknappar på frontpanelen av larmenhet SACO 16D1. Standardicerade larmsekvenser Fem alternativa standardicerade blink- och kvitteringssekvenser kan väljas för enheten: 0 = ISA A, automatisk återställning 1 = ISA A-1, automatisk återställning, återställning av ljudlarm 2 = ISA M-1, manuell återställning, återställning av ljudlarm 3 = ISA R-1, indikering även vid återgång, återställning av ljudlarm 4 = DIN 19235, indikering även vid återgång, återställning av ljudlarm Dessa sekvenser är gemensamma för alla larmkanaler. Dock kan sekvenserna ändras kanalspecifikt entigt tre alternativ: 0 = sekvens vald för enhet 1 = sekvens vald för enhet med ljudlarm också vid återgång, gäller endast sekvens ISA R-1 och DIN = signalföljande indikering utan ljudlarm Enheten väljer själv erforderliga kvitteringsåtgärder. Lysdiodsindikeringen visar, vilken typ av kvittering som står i tur. De externa kvitteringsingångarna är avsedda för återställning av ljudlarm och för kvittering/återställning. OBS! Kvitteringstryckknappen i fronten används också för prov av enhetens indikatorer. Provet utförs genom att knappen hålls intryckt ca 1 sekund, samtidigt som inga okvitterade larm föreligger. Under testen skall alla lysdioder (utom FAULTlysdioden) lysa samt sifferdisplayen visa Genom att hålla kvitteringstrycknappen intryckt i 15 sekunder faller också felkontakten och FAULT-lysdioden på frontpanelen aktiveras. 8

9 AUTOMATISK ÅTERSTÄLLNING ISA A LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING AKUSTISKT LARM AUTOMATISK ÅTERSTÄLLNING, SEPARAT ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM ISA A-1 LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM AKUSTISKT LARM MANUELL ÅTERSTÄLLNING, SEPARAT ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM ISA M-1 LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING ÅTERSTÄLLNING LARMKANAL ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM AKUSTISKT LARM MANUELL ÅTERSTÄLLNING, INDIKERING ÄVEN VID ÅTERGÅNG, SEPARAT ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM ISA R-1 LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING ÅTERSTÄLLNING LARMKANAL ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM AKUSTISKT LARM MANUELL ÅTERSTÄLLNING, INDIKERING ÄVEN VID ÅTERGÅNG OM KVITTERING GJORTS MEDAN LARMKONTAKTEN LIGGER, SEPARAT ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM DIN LARMKONTAKT LARMINDIKATOR KVITTERING ÅTERSTÄLLNING LARMKANAL ÅTERSTÄLLNING AKUSTISKT LARM AKUSTISKT LARM Figur 6. Valbara larmsekvenser. 9

10 Förstalarmindikering På displayen presenteras alltid kanalnumret för först inkomna larm. Förstalarm indikeringen räknas från senaste återställning. De två siffrorna längst till höger på displayen står för kanalnumret och "A" står för larm. Indikeringen kvarstår tills enheten återställts. Kanal 1 Återställning av larmkanal (Reset) Ej i användning Händelsetyp A = Larmkanal aktiverad Kanalnummer Kanal 2 Kanal 3 Display Kanal 16 Figur 7. Principbild över förstalarmindikering. Händelseföljdsregister För att man i efterhand skall kunna undersöka hur en störning har utbrett sig i ett system, har SACO 16D1 försetts med ett händelseföljdsregister. Registret är rullande och de nio senaste händelserna presenteras på displayen med hjälp av tryckknappen. Den senaste händelsen med siffran 9 i nummerrutan (No.) presenteras först och därefter går man bakåt i händelsekedjan till siffran 1, som står för den äldsta händelsen i registret. Ordningsföljd Punkt indikerar första larm efter senaste kvittering Händelsetyp A = kommande larm - = försvinnande larm = kvittering Kanalnummer Kvittering (Acknowledge) Kanal 1 Kanal 2 Kanal 3 Förstalarmminne Händelseföljdsminne Händelseregistret avläses genom att stega med tryckknapp Kanal 16 Senast inkommen händelse Display 10 Figur 8. Principbild över händelseföljdsregistret.

11 Händelseföljdsregister för serietrafikavläsning För att kunna koppla denna enhet till ett överliggande system finns ett händelseföljdsregister med tidsmärkning och information om händelsetyp och kanalnummer. Händelseregistret rymmer 50 händelser. Tidsmärkningen är relativ och högst 60 s. De inkopplade enheterna synkroniceras med jämna mellanrum, normalt en gång per sekund, av det överliggande systemet (SPA-Bus mastern). Tidsupplösningen är bättre än 5 ms. Parallellt med händelseregistret finns ett kanalmatrisregister, där varje kanal motsvaras av en bit. Biten aktiveras, om kanalen varit i larmtillstånd under en överfyllningssituation av det normala händelseregistret. 500 Händelseregister Överfyllning SRIO 2 1 Time Tid Slave Channel Kanal Kod Code Fjärrstyrning Insättning av använddartext Skrivare Klocka Tidmärkning: år, månad, dag, timme, minut Synkronisering SPA-buss SPA-buss SPA-buss Händelser Händelser Tid Kanal Överfyllning Kod Klocka 0-60 s n Tid Kanal Överfyllning Kod Klocka 0-60 s Händelseregister Händelseregister SACO larmmodul Matrisregister SPACOM skyddsrelä Figur 9. Händelseregistrering i ett SPACOM system. 11

12 Återgivningar Enheten är försedd med två reläer för grupplarmåtergivningar samt ett relä för ljudlarm och ett för intern felövervakning. Kanal 1 Kanal 2 A B A B Gruppering Val av återgivningstyp 0 = VSJ 1 = MSJ 2 = PJ 3 = VSJ + PJ Grupplarm 1 Grupplarm 2 Val av återgivningstyp 0 = VSJ 1 = MSJ 2 = PJ 3 = VSJ + PJ Kanal 15 Kanal 16 A B A B Grupplarmåtergivningar Figur 10. Principbild över reläåtergivningarna. Varje larmkanal har två återgivningar A och B, som fritt kan programmeras till grupplarmåtergivningsreläerna. Grupplarmåtergivningarna kan i sin tur programmeras separat för följande återgivningstyper: 0 = VSJ, fördröjd signalföljande återgivning 1 = MSJ, larmminnesföljande återgivning 2 = PJ, pulsåtergivning 300 ms 3 = VSJ + PJ, fördröjd signalföljande återgivning med 300 ms avbrott, om ett nytt larm kommer till redan aktiverat grupplarm 4 = VSJ + MSJ, fördröjd signalföljande- samt larmminnesföljande återgivning Ingångsfördröjningar Återgångsfördröjningar Larm 1 Larm 2 Larmkvittering VSJ återgivning MSJ återgivning PJ återgivning VSJ + PJ återgivning VSJ + MSJ återgivning Figur 11. Principbild för återgivningar. I detta fall är felkontakterna 1 och 2 grupperade till samma grupplarm. 12 OBS! En viss grundfördröjning av återgivningarna förekommer. Denna grundfördröjning är beroende av hur många larm som kommer inom en kort tidsrymd och hur många blockeringsnivåer som används. Om endast ett larm kommer inom en tidsrymd av 200 ms och inga blockeringar är använda, är grundfördröjningen 70 ms.

13 Återgivning för ljudlarm Ljudlarmåtergivningen aktiveras normalt vid inkommande larm på någon av de 16 larmkanalerna. Varje kanal kan även programmeras separat för att ge ljudlarm vid försvinnande larm. Om en kanal är programmerad för signalföljande indikering, erhålls inget ljudlarm (se avsnitt "Larmsekvenser", sida 8). Ljudlarmet kan återställas med den interna kvitteringstryckknappen eller via den externa ljudlarmkvitteringsingången. Ett larm, för vilket endast återställning av ljudlarm utförts, förorsakar inte något nytt ljudlarm om ingången börjar "pumpa". Återställning av akustiskt larm (Silence) Kanal 1 Kanal 2 Kanal 3 Minne för akustiskt larm Reläutgång för akustiskt larm Kanal 16 Figur 12. Principbild för akustiskt larm. 13

14 Atergivning från interna övervakningen Larmenheten övervakar själv de interna spänningarna och funktion av program och processorlogik. Vid ett internt fel sker försök till automatisk uppstart och om felet är av övergående natur, fortsätter driften normalt. Vid permanent funktionsfel på program, processorlogik eller logikmatningsnivå tänds FAULTlysdioden, samtidigt som kontakten för felövervakning faller. Alla övriga återgivningar kopplas bort och serietrafikporten stängs. Om logikmatning faller bort helt, är både ON- och FAULT-lysdioderna släckta. I övrigt är funktionen densamma. Vid fel på kontaktslingsmatningen 48 V tänds FAULT-lysdioden och kontakten för felövervakningen faller. Information om felfunktionen kan sändas via seriesnittet. Vid fel på matningen till reläerna faller felövervakningskontakten. 24 v underspänning 5 V över- och underspänning 48 V underspänning Processorövervakning (watchdog) Logik för internövervakning Fault 1 Blockering av återgivningar och serietrafik Reläutgång för internfelövervakning Figur 13. Principbild över den interna övervakningen. Följande felmeddelanden kan visas på displayen: = parameterminneskretsen är ej tillgänglig = felaktigt parameterminne (felaktig kontrollsumma) = Händelseregistret blockerat pga "pumpande" ingångssignal = underspänning i kontaktslingsmatningen Seriesnittet är också övervakat. Punkten i nedre högra hörnet i displayen börjar att blinka om ingen serietrafik har förekommit de senaste 30 sekunderna. Detta tyder på något fel i seriekommunikationen eller i det överliggande systemet till vilket enheten är kopplad. Om seriesnittet inte används kan denna funktion tas ur bruk. Detta görs med hjälp av parametern V 201; inställning av datakommunikationshastighet. Denna parametern ges värdet 1. Se "Programmering av seriesnittutgång" sid 30. För att förhindra en "pumpande" ingångssignal från att blockera serietrafiken övervakar enheten antalet lägesändringar per minut för varje kanal. Med ett inställningsvärde kan antalet tillåtna lägesändringar per minut begränsas. Om inställningsvärdet överskrids blockeras en kanal till dess att antalet lägesändringar på nytt sjunker under inställt värde. En kanal med "pumpande" ingångssignal indikeras enligt följande: Kanal nummer "Pumping" Indikationen återställs med RESET trycknappen. Pumpningsövervakningsfunktionen ställs in med parametern S11 (kanalspecifika värden) 00 = pumpningsövervakningen ur bruk = antal tillåtna lägesändringar för en kanal per minut 14

15 Blockeringar Som nämnts i avsnittet om kanalfunktionerna finns det per kanal tre typer av blockeringsingångar 1, 2 och 3 samt en typ av blockeringsutgång 0. Ingångstyp 1 blockerar endast återgivning A, medan ingångstyp 2 och 3 blockerar kanalen helt. Om blockeringen försvinner medan kanalen ännu är aktiv kommer larmet att indikeras som ett kvitterat larm med blockeringsingångstyp 2 aktiverad. Med blockeringsingångstyp 3 kommer ett larm som är aktivt när blockeringen försvinner att indikeras som ett nytt larm (okvitterat). Utgångstyp 0 aktiveras av aktiv kanal eller av att någon av blockeringsingångarna är i aktivt läge. Den sistnämnda funktionen gör det möjligt att bygga upp till åtta blockeringsnivåer. OBS! Om mera än tre nivåer används, kommer detta att påverka upplösningstiden för de tidsmärkta händelserna i händelseregistret. För att kunna koppla blockeringarna mellan kanalerna finns 8 st blockeringsgrupper. (se figur 15 på sida 16). Varje larmkanal kan kopplas till två valfria blockeringsgrupper. Typen av blockeringsfunktioner är också valfri. Detta betyder att man kan koppla t.ex. blockeringsutgången till 2 grupper eller att man kopplar en blockeringsingång till en grupp och en blockeringsutgång till en annan grupp osv. Vid koppling av en extern blockeringssignal till systemet tas en larmkanal i användning. Denna kan med fördel programmeras för signalföljande indikering (inga larmfunktioner). Se sidan 29. Blockering ut (0) Återställning Kvittering 1 SEKVENSLOGIK Larmindikator Akustiskt larm LARMINGÅNG (eller blockeringsingång) Återgivning B & Återgivning A Kanalen blockerad (2) Återgivning A blockerad (1) Figur 14. Principbild över blockeringsfunktionen för en enskild kanal. 15

16 Exempel på blockeringskonfiguration En yttre blockeringssignal är kopplad till kanal 10 och ger när den aktiveras en blockeringssignal till blockeringsgrupp 1. Aktiv blockeringssignal blockerar återgivning A på kanal 7 och blockerar kanal 8 helt. Samtidigt blockerar kanal 8 återgivning A på kanal 5 via blockeringsgrupp 2. Den yttre blockeringssignalen blockerar nu också återgivning A på kanal 5. Kopplingarna till blockeringsgrupperna är utmärkta med punkter i bilden. Programmeringstekniken behandlas på sid 25. TYP BLOCKERING 0 = blockering ut 1 = återgivning A blockerad 2 = kanalen blockerad BLOCKERINGSGRUPPER För att få en överskådlig bild av blockeringssystemet kan vidstående bild användas vid programmeringen. Blockeringsingång KANAL 1/ KANAL 2/ KANAL 3/ KANAL 4/ Function 2 KANAL 5/ KANAL 6/ KANAL 7/ KANAL 8/ KANAL 9/ KANAL 10/ KANAL 11/ KANAL 12/ KANAL 13/ KANAL 14/ KANAL 15/ KANAL 16/ LARMMODUL NR Figur 15. Blockeringsexempel. 16

17 Seriesnitt I enheten finns ett seriesnitt för anslutning till ett överliggande system. Seriesnittet är enligt RS 485 standard och protokollet är SPA-Bus (ASCII-baserat). Den fysiska kopplingen för seriesnittet finns på radklämmorna på enhetens baksida. Radklämmorna med numren 1, 2, 3, 13 och 14 används. Se figur 16. Om galvanisk koppling används är det maximala avståndet mellan två enheter m beroende på störningsnivån i omgivningen. Den maximala potentialskillnaden är ± 10 V. En fiber modul, SPA-ZC 17 eller SPA-ZC 21, används för att koppla enheterna till en fiberkommunikationsslinga. Överföringsavståndet från en punkt till en annan är ca 30 m för plastfiber och 2 km för glasfiber. OBS! På grund av den störningsintensiva omgivningen som enheten ofta används i är det alltid rekommenderat att använda fiberoptisk kommunikation. Genom att använda en sk LON/SPA-Gateway, SPA-ZC 100 eller SPA-ZC 102, kan enheten kopplas till LON bussen. SPA-Bus protokollet beskrivs i dokument: SPA- Bus Communication Protocol V.2.5 (34 SPACOM 2EN19 och LonTalk protokollet i dokument: LON Bus LonWorks Network in Protection and Control Systems (1MRS MTD EN) Överföringshastigheten i ett SPA-Bus system är vanligen 9600 bits/s och i ett LON-Bus system 1,25 Mbits/s. Via seriesnittet kan följande information avläsas från enheten: - händelser med tidsmärkningar ur händelseregistret - kanalstatus och systemstatus - programmerade parametrar - värdet på pulsräknarna Följande data kan sändas till enheten via seriesnittet: - tidssynkronisering - återställning av ljudlarm - larmkvittering och återställning - manipulering av larmkanalstatus - styrning av utgångsreläer - aktivering/återställning av blockeringsgrupper - parameterinställningar - test av enheten Data TILL och FRÅN processorn Styrning av datariktning på SPA-bussen Rx/Tx RTS 8V Figur 16. Principbild över seriesnittet. Synkronisering av blinksekvens Om flera enheter är lokalicerade nära varandra utan att de är kopplade till ett överligande system, kunde det vara önskvärt att synkronisera blinksekvenserna mellan enheterna. Detta kan göras genom att seriesnittet på respektive enhet kopplas samman. En av enheterna programmeras att sända ut en synkroniseringssignal (V201=1) och de andra enheterna programmeras att ta emot denna signal (V201=0). V201 Inställning av datakommunikationshastighet 0 = 9600 bits/s, synkpulsmottagare 1 = 9600 bits/s, synkpulssändare 2 = 9600 bits/s 3 = 4800 bits/s 4 = 2400 bits/s 5 = 1200 bits/s 6 = 300 bits/s 17

18 Programmering All parameterinformation finns lagrad i en programmerbar minneskrets (EEPROM). Detta gör att omprogrammering av alla parametrar kan göras från tryckknapparna i fronten eller via seriesnittet. Kundanpassningen av enheten kan, om så önskas, göras först i samband med idrifttagningen. För att ansluta en PC direkt till seriesnittet (endast temporärt för programmering) används kablarna SPA-ZP 6A3 och SPA-ZP 21A Parameterminnet kan även läsas med hjälp av en miniswitch, som befinner sig bakom frontplåten, se figur 31 på sidan 26. Närmare uppgifter om programmeringen finns i avsnittet "Användning". Matningssystem Standardmatning för SACO 16D1 är en spänningskälla inom intervallet V lik- eller växelspänning (SPGU 240A1) eller V likspänning (SPGU 48B2) Enheten är försedd med två helt identiska matningsingångar, se figur 17. Normalt används endast den ena, vilkendera som helst kan väljas. Tack vare de två ingångarna kan en sk dubbelmatning arrangeras. Man bör dock observera, att ingångarna är galvaniskt kopplade, varför en galvanisk separation bör arrangeras på den ena ingången, t.ex. en isolationstransformator då växelspänning används. Isolationshållfasthetsspänningen mellan yttre matning och internspänningar samt mellan logik-/relämatning och kontaktslingsmatningen är 2 kv, 50 Hz, 1 min. 20 Matning Matning SPGU Kontaktslingmatning 48 V - Logikmatning 8 V- Relämatning 24 V - Figur 17. Principbild över matningssystemet VAC Matning VDC Matning 2 SPGU 24 SACO 16D3 Figur 18. Exempel på dubbelmatning. Matning 1 ger 220 V växelspänning genom en yttre isolationstransformator med omsättningsförhållandet 1 och en effekt på 20 VA. Matning 2 är 110 V likspänning. 18

19 Handhavande Montage Enheten är avsedd för infällt panelmontage. Infästningen sker med hjälp av de två fästbyglarna som finns på över- och undersidan av höljet. Om man vill reducera monteringsdjupet finns följande distansramar: - distansram 40 mm: SPA-ZX distansram 80 mm: SPA-ZX distansram 120 mm: SPA-ZX 103 Med distansramarna följer tillhörande fästbyglar. Monteringskragen är försedd med en gummitätning, som garanterar att infästningen uppfyller fordringarna för skyddsklass IP 54. Modulen monteras lämpligast i ögonhöjd ±1 a b 139 ±1 Panelöppning Förhöjningsram SPA-ZX 101 SPA-ZX 102 SPA-ZX 103 a b Figur 19. Mått- och monteringsritning för larmenhet SACO 16D1. 19

20 Inkoppling Enheten är försedd med skruvplintar för samtliga anslutningar. Skruvplintarna finns i enhetens bakstycke. Till varje skruvkontakt kan en eller två, max 2,5 mm 2, ledare anslutas. Inga kabelskor erfordras. På ena sidan av höljet finns en limdekal med en anslutningsprincipbild som hjälp för inkopplingen L N L N + + SACO 16D1 Made in Finland U =18 80V RS BA N SERIAL NO U =80 265V ~ RS AA N Skruvplintar med numrering Märkplåt med typbeteckning, serienummer och märkspänning Figur 20. Bakstycket på larmenhet SACO 16D1. Anslutningar: Matningar Skyddsjord 22 Kontaktslingor Kvitteringar Återgivningar 5-12 Seriesnitt 1-3 och 13, 14 (SIGNAL- JORD) (GRUPP- LARM 1) (GRUPP- LARM 2) (LARM, INT. FEL) (LJUD- LARM) Rx/Tx SIGNAL GND GROUP AL GROUP AL. 2 FAULT AUD. ALARM V +8V RTS - FOR SPA-ZC RESET (KVITT.) AUD. (ÅTERST. RESET AKUST. L.) N - L + N - L + CH1 CH2 CH3 CH4 CH5 CH6 CH7 CH V CH9 CH10 CH11 CH12 CH13 CH14 CH15 CH16 Figur 21. Anslutningsschema för larmenhet SACO 16D1. Viktigt 1 Kontrollera att matningsspänningen stämmer överens med märkspänningen före anslutningen. Kontrollera att skyddsjorden (22) är ansluten. Viktigt 2 Om dubbelmatning används bör den ena vara försedd med galvanisk separation, t.ex. isolationstransformator, i de fall då användaren inte accepterar att de båda matningsspänningarna är galvaniskt ihopkopplade. 20

21 Uppstart Vid uppstart indikeras alla aktiva kanaler som kvitterade larm. Dessa larm är ej registrerade i händelseregistret. Funktionskontroll Efter inkopplingen kan modulen funktionsprovas genom att man först kvitterar eventuella larm och därefter håller kvitteringstryckknappen intryckt ca 1 s. Då bör alla lysdioder (utom FAULT-lysdioden) och segment i displayer tändas och lysa så länge som knappen är intryckt. Om kvitteringstrycknappen hålls intryckt i 15 s faller också kontakten för felövervakningen och FAULT-lysdioden tänds. Detta prov är internt och gäller ej de anslutna felkontaktslingorna. All yttre ledningsdragning bör funktionsprovas primärt. Byte och textning av textfält Enheten är försedd med ett textfält av ritplast för användarspecifik text. Textfältet finns i en ficka i frontplåten och kan dras ut åt vänster sedan frontplåten avlägsnats från enheten. Texten görs lämpligen med tuschpenna eller med skrivmaskin. Ett ark innehållande tre textfält levereras med enheten. Storleken på textfältet för en kanal är 20 x 20 mm. Fältet är linjerat för text på 4 rader. OBS! Textningen bör ske så, att den ej täcker lysdioden, därför är första radens hjälplinje indragen. FAULT ON Figur 22. Frontplåt med textfältet utdraget. T 1 GROUND FAULT TRIP G 1 MOTOR GROUND FAULT RELAY TRIP Texthöjd 2,5 mm Drawn with 2,5 mm lettering guide Texthöjd 1,8 mm Drawn with 1,8 mm lettering guide 1 Annunciator Larmkanalmodulens unit identification number adresskodnummer Figur 23. Exempel på textning. 21

22 Ändring av funktion för reläkontakter Vid leverans är samtliga kontaktfunktioner slutande förutom internövervakningsreläet, som normalt är draget med öppen kontaktkrets. Kontaktfunktionen kan ändras om så önskas. Reläerna finns på in-/utmodul SWIM 2A1. Modulen blir tillgänglig, om skyddslocket öppnas, frontplåten avlägsnas och larmmodul SWPM 3A1 dras ut. Varning: Även om matningsspänningen brutits, kan återgivningskontakterna vara spänningsförande från yttre matningsdon. Efter att in-/utmodulen dragits ut, skiljs de båda korten från varandra genom att klämma ihop snäpplåsningarna på distansstyckena och dra korten ifrån varandra. På kortet med reläerna står lödbryggorna för: Wl = grupplarm 1 W2 = grupplarm 2 W3 = internfel W4 = ljudlarm Programmeringen görs så, att lödbryggan flyttas till önskad funktion enligt märkning vid lödbryggorna på kretskortet. E E E E E E E E E E E E 2/64 ~ S N 4KV/8mm 250 VDE 0860 ZN1 AZ V 8A ~ AC1 24 V ZETTLER /64 ~ S N 4KV/8mm 250 VDE 0860 ZN1 AZ V 8A ~ AC1 24 V ZETTLER /64 ~ S N 4KV/8mm 250 VDE 0860 ZN1 AZ V 8A ~ AC1 24 V ZETTLER /64 ~ S N 4KV/8mm 250 VDE 0860 ZN1 AZ V 8A ~ AC1 24 V ZETTLER 0911 Akustiskt larm Internfel Grupplarm 2 Grupplarm 1 Figur 25. Reläkontakterna på I/O modulen SWIM 2A1. 22

23 Användning under drift Enheten är mycket lätt att använda under drift. I princip behöver man endast använda tryckknappen i locket. För programmering och avläsning av sparad information används de fyra tryckknapparna i nedre högra hörnet på frontpanelen. FAULT ON SACO 16D1 Funktionsindikatorer Display för förstalarm- och händelseföljdsregister Indikatorer för kvittering Tryckknapp för kvittering och prov Textfält med lysdiod för larmindikering Tryckknapp för stegning av händelseföljdsregister Övriga tryckknappar och indikatorer använs för parameterprogrammering Figur 26. Indikatorer och händelseföljdsregistrets tryckknappar på frontpanelen av larmenheten SACO 16D1. Under normal drift, när inga larm ligger på och alla kvitteringar är gjorda, skall endast den gröna ON-lysdioden lysa. Vid inkommande larm aktiveras larmindikatorn i enlighet med programmerad sekvens och på displayen visas först inkomna larm. Indikatorn för kvittering tänds för ifrågavarande kvitteringssekvens. Kvitteringsfunktionerna är: SILENCE = återställning av ljudlarm ACKNOWLEDGE = kvittering av larm RESET = återställning Återställning av ljudlarm och återställning av larmindikering kan även göras via externa tryckknappar som kopplats till "AUD. RESET" (17) och "RESET" (16) ingångarna i bakstycket. Förstalarmindikering Första larmet efter senaste återställning syns alltid på displayen. Bokstaven A för inkommande larm och kanalnummer syns i textfältet. Återställning av larmkanal (Reset) Ej i användning Händelsetyp A = Larmkanal aktiverad Kanal 1 Kanalnummer Kanal 2 Kanal 3 Förstalarmminne Display Kanal 16 Figur 27. Principbild över förstalarmindikeringen. 23

24 Händelseföljdsregistrering Enheten registrerar kontinuerligt inkommande händelser och ordningsföljden för de nio senaste finns tillgänglig i händelseföljdsregistret. Händelserna kan stegas fram med tryckknappen, vilken blir tillgänglig då locket öppnas. Stegningen sker så, att den senaste händelsen presenteras först och därefter går man bakåt i tiden till den äldsta händelsen, varefter displayen släcks. Om så önskas, kan stegningen upprepas flera gånger. Stegningen kan göras endast i en riktning. Ordningsföljd Punkt indikerar första larm efter senaste kvittering Händelsetyp A = kommande larm - = försvinnande larm = kvittering Kanalnummer Kvittering (Acknowledge) Kanal 1 Kanal 2 Kanal 3 Viktigt: Om man går in i programmeringsrutinen, raderas innehållet i händelseregistret. Händelseregisterinnehållet raderas även vid matningsavbrott. Händelseregistret som kan avläsas via seriesnittet raderas ej fastän man går in i programmeringsrutinen, utan endast vid matningsspänningsavbrott. Händelseföljdsminne Händelseregistret avläses genom att stega med tryckknapp Kanal 16 Senast inkommen händelse Display Figur 28. Principbild för händelseregistret. 24

25 Programmering SACO 16D1 är synnerligen mångsidig, men samtidigt lätthanterlig och användarvänlig. Programmeringen utförs behändigt med tryckknappar på frontpanelen eller via seriesnittet genom att använda t ex inställnings- och monitoreringsprogrammet SMS 010. Parameterinformation finns lagrad i ett lättåtkomligt och programmerbart icke flyktigt halvledarminne. Detta betyder bl.a. att ändringar kan skötas behändigt. Parameterförändringar kan göras efter installationen, vilket i många fall förenklar idrifttagningen. Programmeringsfunktionen kan vid behov blockeras med hjälp av kortslutningsstycket bakom frontplåten så att obehörig ändring av parametrar ej kan ske. Programmeringsteknik Enheten programmeras med hjälp av sifferdisplayen och fem programmeringstryckknappar i enhetens front. Programmeringstryckknapparna blir tillgängliga, då locket i fronten öppnas. FAULT ON SACO 16D1 Display Minnesinmatare M Parameterindikatorer Parameterstegare Siffervärdesstegare Displaymarkörstegare Kanalstegare Figur 29. Frontpanel på larmenheten SACO 16D. 25

26 För bättre användargränssnitt kan enheten kopplas till ett PC program, t ex SMS 010 över seriesnittet. Figur 30. SACO 16D1 kopplad till en PC med SMS 010. Viktigt: Programmeringen sker helt OFF-line, vilket betyder att larmenheten är satt ur normal funktion under programmeringen. Vid återgång till normal rutin fungerar enheten som vid uppstart. Programmeringsblockering S 2 S 1 Figur 31. Kortslutningsstycket på larmenheten SACO 16D1. Viktigt: Programmeringsfunktionen kan blockeras genom att flytta kortslutningsstycket från Sl till S2 på kretskortet under frontplåten. Frontplåten avlägsnas enkelt genom att öppna fingerskruvarna. 26

27 Programmeringstryckknappar Parameterstegare Med denna kan man turvis välja en av fem parameterprogrammeringsfunktioner. Parameterindikatorerna visar vald funktion. På displayen syns samtidigt tidigare valda parametrar. För att komma ut ur programmeringsfunktionen stegar man tills alla parameterindikatorer slocknar. Displaymarkörstegare Med denna flyttas markören åt höger på displayer. Siffran eller siffrorna där markören befinner sig blinkar. Siffervärdesstegare Med denna ökas siffervärdet på den del av displayen som valts med markörstegaren, dvs den del som blinkar. M Minnesinmatare Kvitteringstryckknappen används för minnesmatning, när enheten är i programmeringsläge. Se figur 29 på sidan 25 för att lokalisera tryckknapparna. Kanalstegare Med denna väljs den larmkanal som skall programmeras. Kanalerna genomstegas från , samtidigt som larmindikatorn för aktuell kanal tänds. För programmeringen finns ett speciellt referenskort, som med fördel används när användaren bekantat sig med programmeringsförfarandet. För den som inte är van vid programmeringstekniken gäller följande avsnitt. Kanalrelaterade inställningar Programmering av tillslagsfördröjning Med parameterstegaren stegas läge INPUT på parameterindikatorn. Med kanalstegaren väljs den kanal som skall programmeras. Med markörstegaren väljs första siffran till vänster på displayen (börjar blinka). Siffran står för följande värden: 0 = 5 ms 1 = 20 ms 2 = 100 ms 3 = 1 s 4 = 5 s 5 = 20 s 6 = 60 s 7 = 180 s 8 = annat värde, inställt över seriesnittet Med siffervärdesstegaren väljs önskat värde, som sedan matas i in i minnet med minnesinmataren M. Man kan sedan fortsätta med att programmera övriga kanaler eller övriga parametrar, men även direkt gå ut ur programmeringsrutinen med parameterstegaren. Viktigt: Om inga knapptryckningar görs inom 1 min, går larmenheten automatiskt ur programmeringsrutinen och in i normal driftsrutin. Programmering av återgångsfördröjning Programmering sker helt enligt instruktionen för programmering av tillslagsfördröjningen (se ovan), förutom att andra siffran från vänster står för återgångsfördröjningen. Tidsvärdesalternativen är även de identiska. 27

28 Programmering av kontakttyp Med parameterstegaren väljs INPUT och med kanalstegaren önskad kanal. Med markörstegaren väljs tredje siffran från vänster på displayen. Siffran står för följande: 0 = larm vid slutande kontakt 1 = larm vid öppnande kontakt 2 = larm vid slutande kontaktflank 3 = larm vi öppnande kontaktflank 4 = larm vid slutande och öppnande kontaktflank 5 = pulsräknare, räknar vid slutande kontaktflank 6 = pulsräknare, räknar vid öppnande kontaktflank 7 = pulsräknare, räknar vid slutande och öppnande kontaktflank Med sifferstegaren väljs önskat värde, vilket matas in med minnesinmataren M. OBS! Flankstyrd kontakttyp bör ej anslutas till andra grupplarmtyper än MSJ och PJ. Flankstyrd kontaktingång kan blockeras, men den kan ej fungera som blockeringsutgång. Programmering av kanalspecifik indikering 0 = normalsekvens vald för hela larmenheten (se avsnittet: programmering av larmsekvens för modulen, på sid 30) 1 = normalsekvens vald för hela larmenheten, men med ljudlarm också vid larmåtergång, gäller endast sekvens 3 (ISA R1) och 4 (DIN 19235) 2 = signalföljande indikering utan ljudlarm Med sifferstegaren väljs önskad funktion, vilken matas in med minnesinmataren M. Med parameterstegaren väljs INPUT och med kanalstegaren önskad kanal. Fjärde siffran från vänster på displayer står för indikeringstyp: Pumpningsövervakning Med parameterstegaren väljs INPUT och med kanalstegaren väljs den kanal som skall inkluderas i pumpningsövervakningssystemet. Med fem (5) tryckningar på markörstegaren börjar den första, tredje och fjärde siffran i displayen att lysa. Den tredje och fjärde siffran indikerar pumpningsövervakningen: 00 = pumpningsövervakningen ej aktiv = maximalt antal lägesändringar per minut Med sifferstegaren väljs önskat värde, vilket verkställs med minnesmataren M. Gruppering Med parameterstegaren väljs GROUP och med kanalstegaren den kanal, som skall kopplas till grupplarmet. Med markörstegaren väljs antingen de två siffrorna längst till vänster, som står för kanalåtergivning A, eller de två siffrorna längst till höger, som står för kanalåtergivning B. Med siffervärdesstegaren väljs sedan önskat grupplarm. 01 = grupplarm 1 02 = grupplarm 2 Om så önskas kan både återgivning A och B grupperas för samma kanal. Med minnesinmataren M verkställs grupperingen. 28

29 Modulrelaterade parameterinställningar Samtliga föregående parameterprogrammeringsexempel har varit kanalspecifika, dvs. programmering som utförs för varje enskild kanal. Följande programmering är gemensam för alla kanaler. Programmering av grupplarm Med parameterstegaren väljs OUTPUT. Med markörstegaren väljs de två första siffrorna till vänster på displayen, vilka står för grupplarmnummer: 01 = grupplarm 1 02 = grupplarm 2 Med sifferstegaren väljs önskat grupplarm, varefter markörstegaren flyttas till siffran längst till höger på displayen. Denna siffra står för följande funktioner: 0 = fördröjd signalföljande återgivning (VSJ) 1 = larmminnesföljande återgivning (MSJ) 2 = pulsåtergivning 300 ms (PJ) 3 = fördröjd signalföljande återgivning med 300 ms avbrott vid nytt larm till redan aktiverat grupplarm 4 = fördröjd signalföljande och larmminnesföljande återgivning (VSJ + MSJ) Med sifferstegaren väljs önskat alternativ, vilket verkställs med minnesinmataren M. Se figur 11 på sidan 12. Programmering av blockeringsfunktioner Denna programmeringsfunktion är kanalspecifik, dvs. görs separat för varje kanal. För att få en överblick visas en principbild för blockeringsfunktionerna i Figur 34 på sidan 33. Genom att rita in blockeringsfunktionerna erhålls ett stöd för programmeringen. Välj INTERLOCK med parameterstegaren och med kanalstegaren, till vilken kanal blockeringsfunktionen hänför sig. Max två blockeringsfunktioner kan väljas per kanal. En och samma kanal kan t.ex. blockeras av två helt skilda blockeringsgrupper eller blockera en blockeringsgrupp och blockeras av en annan. De två siffrorna längst till vänster på displayen står för blockeringsfunktion 1 och de två siffrorna längst till höger för blockeringsfunktion 2. Om vi besluter oss för att använda funktion 1, så står siffran längst till vänster för typ av blockering. 0 = blockeringsutgång 1 = blockeringsingång, återgivning A blockerad 2 = blockeringsingång, kanalen helt blockerad; retur som kvitterat larm 3 = blockeringsingång, kanalen helt blockerad; retur som nytt larm Sedan man valt typ av blockeringsfunktion, kan denna kopplas till önskad blockeringsgrupp genom att med markörstegaren välja andra siffran från vänster och därefter med sifferstegaren stega fram önskad grupp (1...8). Om ingen blockeringsfunktion önskas, väljs i stället för gruppnummer ett streck (-). Minnesmatning sker på vanligt sätt med minnsemataren M. Programmeringen av den andra blockeringsfunktionen sker på samma sätt, förutom att tredje siffran från vänster på displayen här motsvarar typ av blockering, medan den fjärde siffran motsvaras av blockeringsgrupp. Viktigt: Om man använder mera än tre nivåer för blockeringen (kanal som blockerar kanal som blockerar kanal), försämras upplösningen för händelseregistreringen. Exempel från figur 15 på sida 16. Först väljs INTERLOCK och kanal 10. På displayen programmeras: Detta matas in. Kanal 10 aktiverar nu blockeringsgrupp 1. Därefter väljs kanal 8. På displayen programmeras: Detta matas in. Kanal 8 blockeras nu helt av kanal 10 (blockeringsgrupp 1) samtidigt som kanal 8 aktiverar blockeringsgrupp 2. Därefter väljs kanal 7. På displayen programmeras: Detta matas in. Återgivning A på kanal 7 blockeras nu av kanal 10 (blockeringsgrupp 1). Därefter väljs kanal 5. På displayen programmeras: Detta matas in. Kanal 10 blockerar nu kanal 8, som blockerar återgivning A på kanal 5. 29

30 Programmering av enhetens SPA-Bus slavadress Med parameterväljaren väljs MODULE och med markörstegaren de två siffrorna längst till vänster på displayen. Med siffervärdesstegaren väljs önskad adress (01 99), vilken matas in med minnesinmataren M. Denna programmering behöver göras endast om enheten är kopplad till ett överliggande system. Programmering av larmsekvens för modulen På sidan x finns en redogörelse för de olika larmsekvensalternativ som kan användas i enheten. Med parameterstegaren väljs MODULE och med markörstegaren den tredje siffran från vänster. Denna siffra står för sekvensfunktionerna: 0 = ISA A, automatisk återställning 1 = ISA A-1, automatisk återställning 2 = ISA M-1, manuell återställning 3 = ISA R-1, indikering vid återgång 4 = DIN 19235, indikering vid återgång Alla sekvenser utom ISA A har separat återställning av ljudlarm. Med siffervärdesstegaren väljs önskad sekvens, vilken matas in med minnesinmataren M. Programmering av seriesnittutgång Om flera enheter används utan att de är kopplade till ett överliggande system, kan blinksystemen synkroniseras genom att välja en enhet som sänder ut en synkroniseringssignal (0) och de övriga programmeras att ta emot denna synkroniseringssignal (1). Om modulen är kopplad till ett överliggande system, erhålls automatiskt synkronisering. Med hjälp av parameterstegaren väljs MOD- ULE och med markörstegaren den fjärde siffran från vänster på displayen. Siffran står för någon av följande funktioner: 0 = synkroniseringsingång 1 = synkroniseringsutgång 2 = 9600 bits/s 3 = 4800 bits/s 4 = 2400 bits/s 5 = 1200 bits/s 6 = 300 bits/s Med siffervärdesstegaren väljs önskad funktion, vilken matas in med minnesinmataren M. Om enheten är kopplad till ett överliggande system eller konfigurerad för att ta emot en synkroniseringssignal men ingen synkroniseringssignal erhålles inom en (1) minut, kommer detta att indikeras i form av en blinkande punkt nere i högra hörnet på displayen. När enheten inte är kopplad till något system kan man, för att förhindra indikationen, ställa in den med synkroniseringsutgång-funktionen (1). OBS! Minnesinmatning behöver ej göras för varje parameterändring, utan kan göras när alla siffrorna på displayen är ändrade till önskat värde. Ett sammandrag av programmeringsfunktionerna (Figur 32) samt en ifyllningstabell för parametervärden (Figur 33 och 34) återfinns på följande sidor. 30