SPOC 110 C, SPOC 111 C, SPOC 112 C Mät- och styrenhet. Bruksanvisning och teknisk beskrivning

Transkript

1 SPOC 110 C, SPOC 111 C, SPOC 112 C Mät och styrenhet Bruksanvisning och teknisk beskrivning

2 1MRS MUM SV Utgiven Uppdaterad Upplaga C (ersätter 34 SPOC 1 SV1) Granskad PS Godkänd MÖ Rätt till tekniska ändringar förbehålles SPOC 110 C SPOC 111 C SPOC 112 C Mät och styrenhet Innehållsförteckning Egenskaper... 2 Avsedd användning... 3 Funktionsbeskrivning... 5 Allmänt... 5 Mekanisk konstruktion... 6 Analoga ingångar... 7 Binära ingångar... 8 Återinkopplingsräknare Kontaktutgångar Programmeringsomkopplare Funktionsindikatorer Matningsmodul Applikation Anslutningsschema Montage och måttritning Anslutningar Idrifttagning Händelsekoder Fjärröverförbar information Tekniska data (uppdaterad ) Reservdelar (uppdaterad ) Beställningsuppgifter Service och provning Felsökning Bilaga 1. ANSI anslutning Bilaga 2. Grundkonfiguration Bilaga 3. Grundkonfiguration Bilaga 4. Grundkonfiguration Egenskaper Fackorienterad fjärrkontrollanslutningsenhet med datakommunikation. 16 binära ingångar för läsning av brytarlägen, brytartrucklägen, frånskiljarlägen, kontaktlarm, impulsgivare etc. Två analoga mätingångar för mätning av standardiserade mätsignaler på manivå. En analog mätingång på 5A nivå för fasströmsmätning. Fyra reläutgångar för styrning av brytare, frånskiljare, e.dl. Seriesnitt för extensiv datakommunikation i båda riktningarna omfattande mätinformation, händelserapportering, statusinformation, manöverkommandon, inställningsvärden, konfigureringsparametrar etc. Sofistikerat internt självövervakningssystem för maximal tillförlitlighet. 2

3 Avsedd användning Mät och styrenheterna (M&Senheterna) i SPOCserien är avsedda att användas som fackorienterade fjärrkontrollanslutningsenheter. Via enheterna kan fjärrkontrollsystemet rekvirera tillståndsinformation och analog information och via enheterna kan också t.ex. brytare styras ut. Anslutningen av M&Senheterna till fjärrkontrollsystemets understationer sker via enhetens seriesnitt. M&Senheten innehåller binära ingångar, över vilka t.ex. brytarnas och frånskiljarnas lägesinformation kan hämtas in, liksom t.ex. start och larmsignalerna från skyddsreläerna. Informationen kan därefter förmedlas vidare via seriebussen till fjärrkontrollen. En del av de binära ingångarna kan också användas som pulsräknaringångar. De olika versionerna av M&Senheterna, dvs. SPOC 110 C, SPOC 111 C och SPOC 112 C, skiljer sig åt beträffande specifikationerna för de binära ingångarnas styrspänning. M&Senheterna är vidare försedda med två mätingångar för masignaler och en strömmätingång med märkströmmen 5A. Mätingångarna för masignaler kan t.ex. anslutas till mätvärdesomvandlare i ställverksfacket. Strömmätingången på 5A nivå kan anslutas till ställverksfackets strömtransformatorer, varvid man kan övervaka strömmen i en fas. Alla analoga mätsignaler överförs till fjärrkontrollutrustningen via SPAbussen, någon lokal mätvärdespresentation finns inte. M&Senheten är vidare försedd med fyra reläutgångar med slutande kontakter. Utgångskontakterna är dimensionerade för att direkt kunna användas för till och frånslagsutstyrning av brytare utan insättning av mellanreläer. Vid upprustning av befintlig station med fjärrkontrollberedskap kan M&Senheterna monteras i anslutning till de redan befintliga skyddsreläer i ställverksfacken. Härvid erhålls den fördelen att elektrisk ledningsdragning endast behöver göras i ställverksfacket. Kommunikationen mellan ställverksfacken och fjärrkontrollutrustningen går över den optisk SPAbussen, se fig. 1 och 2. I nya stationer kan man i ställverksfacken för utgående linjer använda de integrerade ledningsskydds och kontrollenheterna i SPACserien, som är försedda med seriesnitt och direkt kan anslutas till SPAbussen. Om brytar/frånskiljarkonfigurationen i inmatande fack är komplicerad, kan inmatande facks skydd realiseras med skyddsreläer i SPAJ eller SPAA 300serien medan M&Senheter i SPOCserien får ombesörja mätvärdes, tillstånds och styrsignalshanteringen. KONTROLLRUMSANSLUTNING FJÄRRKONTROLLUTRUST NINGENS UNDERSTATION OPTISK SPABUSS MÄT OCH STYRENHET SPOC SKYDDSRELÄ MÄT OCH STYRENHET SPOC MÄT OCH STYRENHET SPOC MÄT OCH STYRENHET SPOC SKYDDSRELÄ SKYDDSRELÄ SKYDDSRELÄ Fig. 1. Fjärrkontrollanslutningen i distributionsstation med befintlig reläskyddsutrustning realiserad med mät och styrenheter i SPOCserien. 3

4 O Ι MÄT OCH STYRENHET SPOC SPABUSS MÄT OCH STYRENHET BRYTAR OCH FRÅNSKILJARLÄGES INFORMATION FÖR FJÄRRKONTROLLEN SKYDDSRELÄERNAS LARMSIGNALER FÖR FJÄRRKONTROLLEN BRYTARFJÄRRSTYRNING MÄTNING Uo SKYDDSRELÄER ÖVERSTRÖMSSKYDD JORDFELSSKYDD LARMSIGNALER LOGIKFUNKTIONER ÅTERINKOPPLING SKYDDS RELÄER Fig. 2. Mät och styrenhet i SPOCserien tillsammans med konventionella skyddsreläer i befintlig distributionsstation. 4

5 Funktionsbeskrivning Allmänt Beteckningen SPOC står för en serie nät och styrenheter, vilkas uppgift är att mottaga och verkställa manöverkommandon från fjärrkontrollen och att förmedla tillstånds och mätinformation från ställverksfacket till färrkontrollen. All kommunikation med M&Senheten sker via seriesnittet. Mät och styrenheternas grundfunktioner illustreras i blockschemat i fig. 3. Uaux 5A 5 ma / 20 ma 5 ma / 20 ma ON / OFF 1 ON / OFF 2 ON / OFF 16 Output 1 Output 4 µp Rx Tx SPAZC_ SPOC IRF SCF Fig. 3. Förenklat blockschema för nät och styrenheterna i SPOCserien. U aux Matningsspänning µp Mikroprocessormodul Rx/Tx Seriebussanslutningar IRF Självövervakningssystemets indikator SCF Seriekommunikationsindikator De binära signalingångarna kan programmeras att fungera på tre olika sätt. Antingen kan ingångarna fungera som ingångar för enskilda kontaktsignaler eller grupperade två och två bildande sk. fyrpolsingångar eller som impulsräknaringångar. En fyrpolsingång bildas av två efter varandra liggande ingångar, t.ex. de binära ingångarna 12 och 34 osv. Endast ingångarna kan fungera som impulsräknaringångar. Strömmätingångens märkström är 5A. För de två masignalingångarna kan mätområdet 0 5 ma eller 0 20 ma väljas individuellt. Reläutgångarna kan programmeras att fungera som individuella utgångar eller som parutgångar. När utgångarna fungerar som individuella utgångar kan utgångsreläerna styras ut individuellt. Två intill varandra liggande utgångar, t.ex. utgångarna 12 eller utgångarna 34, kan beläggas att fungera som parutgångar. Sådana parutgångar används t.ex. för från och tillslagsstyrning av brytare. Härvid kan endast det ena reläet i ett utgångsreläpar åt gången manövreras i draget läge, t.ex. utgång 1 i utgångsparet 12. Båda utgångarna i ett par kan däremot samtidigt vara i ickedraget läge. All konfigurering av M&Senheternas in och utgångar sker via seriesnittet och SPAbussen. En och samma enhet kan omfatta både enskilda binära ingångar, fyrpolsingångar och impulsräknaringångar. På samma sätt kan en enhet ha både enskilda reläutgångar och parutgångar. För att underlätta idrifttagningen har M&Senheten för närvarande förprogrammerats med tre olika ingångs/utgångskonfigurationer som enkelt kan väljas in. Konfigurationerna specificeras i bilagorna

6 Mekanisk konstruktion Mät och styrenheterna i SPOCserien består av insticksmoduler i Europakortformat (100 mm x 160 mm). Följande insticksmoduler ingår i en M&Senhet: Matningsmodul SPGU 240 A1 eller SPGU 48 B2 Ingångs /utgångsmodul SPTR 4B6 i SPOC 110C, SPTR 4B7 i SPOC111C eller SPTR 4B8 i SPOC112C Mikroprocessormodul SPTO 12D4 De interna spänningar, som de olika modulerna kräver, bildas ur matningsspänningen av matningsmodulen. Ingångs/utgångsmodulen innehåller de binära ingångarnas elektronikkretsar samt alla utgångsreläer. Den egentliga mätelektroniken sitter i processormodulen, utrustningens centralenhet. Matnings, ingångs/utgångs och mikroprocessormodulerna kan dras ut ur sitt hölje efter att enhetens frontskylt tagits loss. Förutom de ovan relaterade modulerna hör till M&Senheterna en anslutningsmodul, typ SPTE 1D1 för SPOC 110 C, SPTE 1D2 för SPOC 111C och SPTE 1D3 för SPOC 112 C. Anslutningsmodulen uppbär de mångpoliga kontaktdonen över vilka anslutningen till omvärlden sker, men den innehåller också M&Senhetens moderkretskort med insticksenheternas kortkontakter. Anslutningsmodulen fästs med skruvar i montagesockeln. I anslutningsmodulen sitter också väljarbyglarna med vilka signalnivåanpassningen för de binära ingångarna och maingångarna görs. Signalområdena kan väljas efter att plastskylten, som sitter strax ovanför den fasta klämlisten har avlägsnats, varvid områdesväljarbyglarna blir synliga i öppningen. M&Senheten ansluts till SPAbussen med hjälp av en bussanpassningsenhet i SPAZC1serien. Bussanpassningsenheten fästs med hjälp av tre skruvar till seriesnittet i form av en Dtyp kontakt på M&Senhetens frontpanel. Modulernas plats i höljet framgår av fig. 4. Matningsmodul Ingångs/utgångsmodul Hölje Anslutningsmodul Skyddsplåt 2 5 In= 5A f n= 50/60Hz Uaux V V SPOC 110 C Ser.Nr I RF SCF X X X3X X0 Montagesockel Frontskylt Mikroprocessormodul Fig. 4. Mät och styrenheternas mekaniska konstruktion. M&Senheterna i SPOCserien är avsedda för utanpåliggande montage. Montagesockeln är av stålplåt och höljet är av pressgjutet aluminium och är beige till färgen. Höljets täthetsklass är IP20. 6

7 Analoga ingångar Mät och styrenheterna i SPOCserien är försedda med en galvaniskt separerad strömmätingång med märkströmmen 5A. Via denna mätingång kan man övervaka strömmen i en av faserna i en anläggning och 5A mätingången kan anslutas till strömtransformator med skyddskärna. Mät och styrenheten är vidare försedd med två, icke galvaniskt från elektroniken separerade mätingångar. Mätområdet för maingångarna är valbart, 0 5 ma alt ma. Mätområdena väljs skilt för de båda ingångarna med programmeringsbyglar som sitter under en plastskylt ovanför klämlisten X0. För maingång 1, dvs plint X4/56, väljs med bygel W1 och för maingång, dvs plint X4/78, med bygel W2. När bygeln sitter i läge "5" är mätområdet 0 5 ma och när bygeln sitter i läge "20" är mätområdet 0 20 ma. I fig. 5 sitter bygel W1 i läge "5" och bygel W2 i läge "20". Vid leverans från fabrik är mätområdet för båda maingångarna 0 5 ma. Mätvärdena, som inhämtas via de analoga ingångarna, förmedlas via seriebussen till högre systemnivå. M&Senheten saknar lokal presentationsenhet för analoga värden. Avläsningsfrekvensen för alla analoga ingångar är 2 Hz. Förutom det momentana värdet beräknar mät och styrenheten minuters medelvärdet för signalerna, vilket kan avläsas via databussen. Medelvärdet beräknas periodvis enligt den inställda beräkningstiden (S9...S11) och uppdateras i variablerna I9...I11 med det inställda uppdateringsintervallet S25...S27. T.ex. vid beräkning av 15 minuters medelvärdet erhålls ett nytt medelvärde alltid efter en tid som bestäms av variablerna S25...S27. W3 W4 W5 W6 W7 W2 W Inställningarna i figuren t.v. motsvaras av följande områden: W1 W2 W3 W4 W5 W6 W7 5mA 20mA V V V V V Fig. 5. Programmeringsomkopplarna för val av mätområden för de analoga maingångarna och styrspänningsområden för de binära ingångarna. 7

8 Binära ingångar Mät och styrenheten är försedd med 16 binära ingångar, som alla är galvaniskt separerade från enhetens elektronik. Ingångarna är sammanslagna på ett sådant sätt att de bildar fem grupper och alla ingångar i en sådan grupp har gemensam minusplint. De binära ingångarna i M&Senheten SPOC 110C har två valbara styrspänningsområden, V dc eller V dc. Styrspänningsområdet väljs ingångsgruppsvis med väljarbyglarna W3 W7, som sitter bakom samma täckskiva som områdesbyglarna för maingångarna. När väljarbygeln förenar stift 12 (såsom W3 i fig.5) är styrspänningen för hela den i fråga varande gruppen av binära ingångar V dc. När stift 23 (såsom W4 i fig. 5) är förenade, är styrspänningsområdet V dc. Vid leverans från fabrik har alla binära ingångar styrspänningsområdet V dc. Hos mät och styrenheten SPOC 111C är styrspänningsområdet för de binära ingångarna V dc och hos M&Senheten SPOC 112 C är det V dc. Dessa två enheter har endast ett styrspänningsområde. I följande tabell visas hur de binära ingångarna 1 16 grupperats i SPOC 110 C. Ingångsnumreringen är den samma som kanalnumreringen vid datakommunikationen. Binär ingång Plintnummer Grupp Bygel 1 X2/12 1 W3 2 X2/13 1 W3 3 X2/14 1 W3 4 X2/15 1 W3 5 X2/16 1 W3 6 X2/17 1 W3 7 X3/12 2 W4 8 X3/13 2 W4 9 X3/14 2 W4 10 X3/15 2 W4 11 X3/16 2 W4 12 X3/17 2 W4 13 X4/12 3 W5 14 X4/13 3 W5 15 X2/910 4 W6 16 X3/910 5 W7 Tabell 1. De binära ingångarnas gruppering i mät och styrenheten SPOC 110 C. De binära ingångarna kan ställas in att fungera som individuella signalingångar, som fyrpolsingångar och som impulsräknaringångar. Som fyrpolsingångar kan endast två invid varandra liggande ingångar fungera, t.ex. ingångarna 1 och 2 eller 3 och 4 osv. Mikroprocessormodulen övervakar att fyrpolsingångarnas tillstånd är logiskt, dvs att den ena plinten är spänningssatt när den andra är spänningslös. 8

9 När en fyrpolsingång används för att t.ex. hämta in brytarlägesinformation, skall FRÅNsignalen (=spänning på ingången, när t.ex. brytaren är öppen) ledningsdras till ingångsanslutningsplintparets udda plintnummer (t.ex. plintnr 5) och TILLsignalen (=spänning på ingången, när t.ex. brytaren är sluten) till ingångsanslutningsplintparets jämna ingäng (t.ex. ingång 6). Valet har gjorts för att underlätta bestämningen av den blockeringskonfiguration som skall göras mellan de binära ingångarna och reläutgångarna i M&Senheten. En fyrpolsingångs tillståndsinformation bildas alltså på följande sätt. Ingångens jämna plintnummer Ingångens udda plintnummer Lägesinformation = TILLsignal = FRÅNsignal 0 0 Obestämd 0 1 FRÅN (=öppen) 1 0 TILL (=sluten) 1 1 Obestämd Tabell 2. Styrsignalanslutning till fyrpolsingång. En tillståndsförändring i en individuell binär ingång eller i en fyrpolsingång resulterar i att en händelse kan avläsas via seriebussen. Händelserapporteringen kan, när så önskas, maskas bort, så att endast tillståndsinformation kan läsas via bussen. För händelserapporteringens behov kan de individuella binära ingångarna och fyrpolsingångarna ges en viss händelserapporteringsfördröjning. Efter en inställd tid kan alltså en händelse läsas via bussen. Ifall tillståndsförändringen återgår innan fördröjningstiden löpt ut, erhålls ingen händelseinformation. Händelserapporteringsfördröjningen kan väljas inom området s. Fördröjningen kan, vad individuell ingång beträffar, bestämmas skilt för aktivering och deaktivering av ingången och vad fyrpolsingång beträffar skilt för alla tillståndsförändringar. Vid konfigurering av en fyrpolsingång bestäms alla parametrar, såsom t.ex. händelserapporteringsfördröjningarna, endast för ingångsparets udda plintpar. På samma sätt erhålls händelserapporteringen endast från den udda ingången. Tillståndet för flera binära ingångar kan avläsas på en gång i form av ett decimaltal i sk. D/Aomvandlarfunktion. D/Aomvandlarna kan vara högst fyra till antalet och en D/Aomvandlare kan ha högst 16 ingångar. Från varje D/Aomvandlare kan sådana ingångar maskas bort som inte skall avläsas. De kvarstående binära ingångarna motsvarar bitar i en binär kod på så sätt, att ingång 1=2 0, ingång 2=2 1, ingång 3=2 2, osv. Det motsvarande decimaltalets talfält är De binära ingångarna kan konfigureras som impulsräknaringångar. En impulsräknaringång räknar antalet inkommande impulser inom området Antalet impulser kan avläsas via SPAbussen. Triggningen av impulsräkningen kan väljas att ske för stigande flank, fallande flank eller för vardera flanken hos en inkommande puls. Ingång, som konfigurerats till impulsräknaringång, deltar inte i händelserapporteringen. Impulsräknaringångarna kan besättas med en kort sk. filtrerande fördröjning, som kan användas för att t.ex. undvika olägenheter som kan uppstå vid kontaktstuds. Om triggning av räknaren t.ex. sker för stigande flank, godkänns impulsen endast om den ligger på ännu efter fördröjningstidens utgång. Fördröjningstiden kan inställas inom området 0 1 s och den är den samma för såväl stigande som fallande flank. Impulsräknaringångens högsta tillåtna ingångsimpulsfrekvens är 50 Hz. Impulsräknarnas talvärden är batteriuppbackade, vilket betyder att värdena inte raderas ut vid ett matningsspänningsbortfall. 9

10 Återinkopplingsräknare Brytarläge TILL Till Brytarläge? Från Spänningslös tid vid snabbåterinkoppling S5 Ja Fördröjning förflutit? Nej V6 Räknare för antalet SÅIcykler 1 Bränntid före start av FÅIcykel S6 Från Brytarläge? Till Fördröjning förflutit? Ja Nej V8 Räknare för antalet lyckade SÅIcykler Till Brytarläge? Från Spänningslös tid vid fördröjd återinkoppling S7 V7 Räknare för antalet FÅIcykler 1 Ja Fördröjning förflutit? S8 Utlösningsfördröjning No Från Brytarläge? Till Fördröjning förflutit? Ja Till Nej Brytarläge? V9 Räknare för antalet lyckade FÅIcykler Från Brytarläge FRÅN Fig. 6. Funktionsblockschema för återinkopplingsräknarna. 10 M&Senhetens binära ingångar med udda ordningsnummer kan användas för att räkna antalet återinkopplingar. En ingång kan räkna såväl de lyckade snabbåterinkopplingarnas som de lyckade fördröjda återinkopplingarnas antal. För sådan ingång, som utför ÅIräknarfunktion skall den spänningslösa tiden vid såväl SÅI (S5) som FÅI (S7) inställas och vidare bränntiden (S6) vid FÅI och utlösningsfördröjningen (S8) vid slutligt brytarfrånslag. När brytaren löser ut, kan enheten på basen av de ovan specifierade tiderna avgöra om det handlar om SÅI eller FÅI, och huruvida återinkopplingen lyckades eller om det efter en SÅI följde en FÅI och efter en FÅI en slutlig utlösning. Det totala antalet SÅI kan fastställas med hjälp av räknarna för antalet SÅI, FÅI och slutliga brytarutlösningar. På samma sätt kan det totala antalet FÅI fastställas på basen av antalet FÅI och slutliga brytarutlösningar.

11 Kontaktutgångar Mät och styrenheten är försedd med fyra utgångsreläer, med vilka man direkt kan styra ut brytarens till och frånslagsmagneter utan att mellanreläer behöver användas. Utgångsreläerna har en slutande kontakt per relä. Manöverkommandona kommer in via SPAbussen. Utgångsreläerna avger pulsformiga manöversignaler och respektive utgång kan oberoende av de andra ges en pulslängd inom området s. Reläutgångarna kan styras ut individuellt eller parvis. Utgångar som konfiguerats som individuellt styrbara, kan styras ut i aktiverat läge helt oberoende av varandra. Av två utgångar, som konfigurerats att fungera som parutgångar, kan endast den ena åt gången programmeras till draget tillstånd, vardera utgången kan inte vara dragen samtidigt. För vardera utgången i en parutgång kan ändå olika pulslängder bestämmas. Som parutgångar kan utgångarna 1 och 2 samt 3 och 4 konfigureras. I den följande tabellen visas utgångarnas plintnummer. Utgång Plintnummer Utgångspar 1 X1/ X1/ X1/ X1/ Tabell 3. Utgångar, plintnummer och utgångspar. Vid utstyrning av brytare eller frånskiljare används utgångsparets första utgång (utgång 1 eller 3) som frånslagsmanöverutgång och utgångsparets andra utgång (utgång 2 eller 4) som tillslagsmanöverutgång. Denna bestämning har gjorts för att underlätta konfigureringen av blockeringssystemet mellan de binära ingångarna och reläutgångarna. Utgång kan påföras blockering från en eller flera individuella ingångar eller fyrpolsingångar. En från individuell ingång definierad blockering är i kraft så länge som ingången är spänningssatt. En från en fyrpolsingång definierad blockering är i kraft om informationen är obestämd eller t.ex. om jordningsfrånskiljaren är sluten. Blockeringen gäller den av en parutgångs utgångar som har jämnt plintnummer, dvs tillslagsmanöverutgången. Utgångarna kan styras ut på två sätt, antingen med direkt styrning eller med säkrad styrning. Vid direkt styrning drar utgångsreläet genast när manöverkommandot O1 O4 gått fram. När säkrad styrning används, ställs först den ifrågavarande utgången i beredskapsläge och därefter ges det egentliga verkställningskommandot. Båda utstyrningssätten kan användas såväl för individuella som parutgångar. Vid säkrad styrning kan man för en parutgång definiera ett beredskapsläge, där parets båda utgångar är redo att dra. Mikroprocessormodulen förverkligar dock inte ett sådant kommando. 11

12 Programmeringsomkopplarna De applikationsbetingade funktionerna väljs med programmeringsomkopplargruppen S1 på processormodulens kretskort. För att möjliggöra programmeringen av omkopplarna skall mätoch styrenhetens frontskylt lossas och processormodulen dras ut ur höljet. Omkopplare Funktionsspecificering S1/1 Val av initieringstillstånd för datakommunikationen När S1/1 = 0 (OFF), ges enhetens datakommunikationsadress och hastighet av variablerna V200 och V201. När S1/1 = 1 (ON), är enhetens adress 1 och datakommunikationshastighet 9600 baud. Detta sakförhållande kan utnyttjas, om enhetens adress är obekant och dataöverföringshastigheten ej är känd. Härvid kan man t.ex. ge enheten en ny adress med hjälp av variabeln V200. S1/2 Val av handskakningar för datakommunikationen När S1/2 = 0, finns inga handskakningssignaler tillgängliga i mät och styrenhetens Dtyp kontakt och vid anslutning till bussen kan bussanslutningsmodulerna i serierna SPAZC1_ och SPAZC11 användas. När S1/2 = 1, finns RS232 C bussens handskakningssignaler tillgängliga i mätoch styrenhetens Dtyp kontakt. Denna egenskap utnyttjas t.ex. vid anslutningen av mät och styrenheten till modem. Vid anslutning till RS232 C buss används bussanslutningsmodul SPAZC11. S1/3 SPA/ANSIprotokollval När S1/3 = 0, kommuniserar mät och styrenheten med användning av SPAprotokollet. När S1/3 = 1, kommuniserar mät och styrenheten med användning av ANSIprotokollet. S1/4...8 Omkopplarna reserverade för framtida bruk. Bör stå i läge 0. Switchgruppens kontrollsumma kan läsas via den seriella bussen (V155). Den av switcharna bildade åtta bits binära koden presenteras som decimaltal inom området , där varje enskild switchlägeskombination motsvaras av ett givet tal. Switch 1 motsvarar den mest signifikanta och switch 8 den minst signifikanta biten. Funktionsindikatorer 12 På mät och styrenhetens frontpanel sitter tre funktionsindikatorer. Den gröna U aux indikatorn lyser när enheten erhåller korrekt matningsspänning och matningsmodulen fungerar. Den röda IRFindikatorn lyser, när apparatens självövervakningssystem har upptäckt ett permanent fel. Indikatorn lyser kontinuerligt i ca. 20 s, varefter den är släckt i ca. 10 s för att igen tändas och lysa i ca. 20 s. Detta fortsätter så länge apparaten är i oskick. Den gula SCFindikatorn visar om enhetens kommunikationssystem fungerar. I normalt tillstånd, när enheten via seriekommunikationsbussen är ansluten till en datakommunikationsutrustning på stationsnivå och kommunikationen förlöper normalt är indikatorn släckt. När seriekommunikationen är bruten, blinkar indikatorn så att den är tänd ca. 1 s och släckt ca. 1 s. När in och utgångarnas konfigurationer läses in i EEPROMminnet, blinkar SCFindikatorn under själva inläsningen med en frekvens som är ca. tre gånger högre än när den indikerar kommunikationsavbrott. Utmed mikroprocessormodulens framkant sitter fyra gröna sk. diagnostiska indikatorer, som blir synliga när mät och styrenhetens frontpanel tas loss. Indikatorerna har från den översta till den nedersta beteckningarna H3, H4, H5 och H6. Indikatorn H6 blinkar, när mikroprocessorns program arbetar normalt. När självövervakningssystemet upptäcker ett permanent fel, anger indikatorerna, genom att lysa med fast sken, vilken typ av fel som detekterats, se vidare avsnitt "Felsökning".

13 Matningsmodul För sin funktion behöver mät och styrenheten en kontinuerlig hjälpspänningsmatning. Av den externa matningsspänningen formar matningsenheten de interna spänningar, som processormodulen, ingångs/utgångsmodulen och anslutningsmodulen behöver. Matningsmodulen är en insticksenhet, som sitter bakom mät och styrenhetens frontpanel. Matningsmodulen kan dras ut ur höljet efter att frontpanelen har tagits loss. Matningsmodulen är en transformatorkopplad likspänningsomvandlare av flybacktyp. Primäroch sekundärsidan är alltså galvaniskt separerade. Primärsidan skyddas av en säkring med beteckningen F1. Säkringen sitter på modulens kretskort och den har värdet 1A, trög. Uaux V Is & vs V Is 1 A Trög 8V 12V 12V 24V Ostabiliserad logikspänning Matningsspänningar för operationsförstärkare Utgångsreläernas spolspänning Fig. 7. Matningsmodulens in och utgångsspänningar. Matningsmodulen bildar följande sekundärspänningar, som av de andra modulerna används som driftspänningar, dvs. 24 V, ±12 V och 8 V. Sekundärspänningarna ±12 V och 24 V stabiliseras i matningsmodulen medan den 5 V logikspänning, som mikroprocessormodulen kräver, stabiliseras med egen stabilisatorkrets i mikroprocessormodulen. Matningsmodulens funktionstillstånd indikeras med den gröna U aux indikatorn på enhetens frontpanel. När indikatorn lyser är matningsmodulen i funktion. Matningsmodulen finns i två varianter, som skiljer sig åt endast vad matningsspänningsområdet beträffar. Båda matningsmodulerna har samma utgångsspänningar. Isolationsprovspänning mellan primär och sekundärsidan samt mot skyddsjord 2 kv, 50Hz, 1 min Nominell effekt P n : 15 W Matningsspänningsområden typ SPGU 240A1, U aux V ac/dc typ SPGU 48B2, U aux V dc Matningsmodul SPGU 240 A1 lämpar sig för såväl växel som likspänningsmatning. Matningsmodul SPGU 48 B2 är däremot avsedd endast för likspänningsmatning. På mät och styrenhetens frontpanel har matningsspänningsområdet för den matningsmodul som sitter i höljet vid leverans indikerats med ett kryss i en ruta. 13

14 Applikation Anslutningsschema L_ X1 X2 X3 X X A 4 5 ma ma ( )( ) Uaux U aux = matningsspänning L_ = fasledare med strömtransformator ma1, ma2 = mamätingångar = pol för binär signalingång = pol för binär signalingång XO = fast skruvkontaktdon X1 X4 = öppningsbara mångpoliga skruvkontaktdon Rx/Tx = seriesnitt Fig. 8. Anslutningsschema för mät och styrenheterna i SPOCserien. 14

15 Plintnumreringen och användningen av kontaktdonen X0 X4 i SPOCserien är följande: Kontakt Plint Funktion don nummer X0 1 Skyddsjord 23 5 A strömmätingång X1 12 Reläutgång 1. Kan bilda parutgång med utgång 2 45 Reläutgång 2. Kan bilda parutgång med utgång 1 78 Reläutgång 3. Kan bilda parutgång med utgång Reläutgång 4. Kan bilda parutgång med utgång 3 X2 12 Binär ingång 1. Kan bilda fyrpolsingång med ingång 2 13 Binär ingång 2. Kan bilda fyrpolsingång med ingång 1 14 Binär ingång 3. Kan bilda fyrpolsingång med ingång 4 15 Binär ingång 4. Kan bilda fyrpolsingång med ingång 3 16 Binär ingång 5. Kan bilda fyrpolsingång med ingång 6 17 Binär ingång 6. Kan bilda fyrpolsingång med ingång Binär ingång 15. Kan bilda fyrpolsingång med ingång 16 Kan även fungera som impulsräknaringång X3 12 Binär ingång 7. Kan bilda fyrpolsingång med ingång 8 13 Binär ingång 8. Kan bilda fyrpolsingång med ingång 7 14 Binär ingång 9. Kan bilda fyrpolsingång med ingång Binär ingång 10. Kan bilda fyrpolsingång med ingång 9 16 Binär ingång 11. Kan bilda fyrpolsingång med ingång Binär ingång 12. Kan bilda fyrpolsingång med ingång Binär ingång 16. Kan bilda fyrpolsingång med ingång 15 Kan även fungera som impulsräknaringång X4 12 Binär ingång 13. Kan bilda fyrpolsingång med ingång 14 Kan även fungera som impulsräknaringång 13 Binär ingång 14. Kan bilda fyrpolsingång med ingång 13 Kan även fungera som impulsräknaringång 56 maingång 1 78 maingång Matningsspänningsingång. Vid likspänningsmatning ansluts den positiva polen () till plint 10. De övriga plintarna har icke tagits i bruk i SPOCserien. 15

16 Montage och måttritning Mät och styrenheterna i SPOCserien är avsedda för utanpåliggande montage. Fastsättningen av enheten sker med fyra skruvar, företrädesvis maskinskruvar M5 x 10/10 eller motsvarande gängpressande skruv (plåtskruv). Normalt montageläge är lodrätt läge såsom i fig. 9. Ifall utrymme saknas på den bakre väggen i ställverkets apparatlåda, kan enheten monteras på golvet eller på dörrens insida Ø ,5 245, Fig. 9. Montage och måttritning för mät och styrenheterna i SPOCserien. Databussens optiska kablar går ut neråt från bussanpassningsmodulen SPAZC_ när mätoch styrenheten monterats lodrätt såsom i fig. 9. Emedan de optiska kablarnas minsta permanent tillåtna böjningsradie är mm bör tillräckligt utrymme reserveras för dem vid de mångpoliga kontakterna. Vidare bör kontrolleras att t.ex. apparater, som sitter i dörren, inte förorsakar för skarpa krökar på de optiska kablarna, när dörren stängs. 16

17 Anslutningar Alla kablar dras fram till kontakdonen på montagesockeln. Anslutningsplint X0 är en fast klämlist med skruvkontakter. Kopplingslisterna X1 X4 är av mångpolig typ med skruvkontakter. De mångpoliga kopplingslisterna är tvådelade. Hankontaktdelen är permanent fäst på anslutningsmodulen. Den löstagbara honkontaktdelen, till vilken ledningarna ansluts, levereras inklusive tillbehör tillsammans med mät och styrenheten. Honkontaktdelarna kan låsas på plats med hjälp av fastsättningsbitar, som monteras i kopplingslisternas ändar och fästs med skruvar. Endast de med leveransen följande skruvarna rekommenderas för fastsättningen. Ifall andra skruvar används är den största tillåtna skruvlängden 16 mm. X1 X2 X3 X X Fig. 10. Plintkonfigurationen för mät och styrenheterna i SPOCserien. Till klämlist X0 ansluts mät och styrenhetens skyddsjord och mätströmmen på 5A nivå. Under respektive anslutningsskruv får en ledare med max. 4 mm 2 tvärsnitt plats. Kontaktutgångarna finns på den mångpoliga kopplingslisten X1. De inkommande binära signalerna påförs de mångpoliga kontaktlisterna X2 X4. Till kopplingslisten X4 hämtas vidare båda masignalerna samt enhetens matningsspänning. Under respektive anslutningsskruv får högst en ledare med 1,5 mm 2 tvärsnitt eller två ledare med högst 0,75 mm 2 tvärsnitt plats. All mät, tillstånds och styrinformation förmedlas via SPAbussen. Bussanslutningen görs med hjälp av en bussanslutningsmodul i SPAZCserien. Bussanslutningsmodulen kopplas ihop med den Dtyp subminiatyrkontakt, som syns i en öppning på mät och styrenhetens frontpanel. Bussanslutningsmodulen fästs vid frontpanelen med de medföljande tre skruvarna. SPAbussen kan realiseras med optokablar med glasfiberkärna eller plastkärna. I samma fiberoptiska slinga kan ett flertal funktionsenheter ur SPACOM produktserien sitta. De fiberoptiska kablarna ansluts till bussanslutningsenhetens bussingång Rx och bussutgång Tx och länkas vidare från enhet till enhet och upp till en överliggande kommunikationsutrustning på stationsnivå. 17

18 Idrifttagning 1. Matningsspänning Innan matningsspänningen tillkopplas bör man ovillkorligen kontrollera att matningsspänningen faller inom det spänningsområde, som specificerats för enhetens matningsmodul. Matningsmodulens tillåtna matningsspänningsområde står angivet på mät och styrenhetens frontpanel i ruta U aux. 2. De binära signalingångarnas inspänningsområde Innan tillståndssignalerna ansluts till de binära ingångarna kontrolleras att den tilltänkta signalspänningen faller inom det spänningsområde som gäller för de binära ingångarna i fråga. Vid leverans från fabrik har de binära ingångarna ställts in på signalspänningsområdet V dc. Detta gäller dock inte M&Senheterna SPOC 111 C, som har signalspänningsområdet V dc och SPOC 112 C, som har signalspänningsområdet V dc. För SPOC 110 C gäller att signalspänningsområdet väljs ingångsgruppvis med väljarbyglare som sitter bakom den plastskylt, som sitter ovanför den fasta klämlisten X0. När de fyra skruvarna i plastskyltens hörn skruvats loss, kan plastskylten tas bort och väljarbyglarna blir synliga i öppningen i montagesockeln. Ingångarnas grupperingar, väljarbyglarnas funktioner och konfigureringsanvisningarna presenteras i avsnitt "Binära ingångar". 3. Mätområdena för maingångarna Ifall maingångarna skall tas i bruk bör kontroll ske att maingångarnas mätområde överensstämmer med utsignalområdet för den mätvärdesgivare, som skall anslutas till respektive ingång. Vid leverans från fabrik har maingångarna ställts in på insignalområdet 0 5 ma. Mätområdena för maingångarna väljs med väljarbyglar, som sitter bakom plastskylten ovanför klämlist X0. Inställningsinstruktioner ges i avsnitt "Analoga ingångar". 4. Mät och kontrollenhetens adress För att en överliggande datakommunikationsenhet skall kunna identifiera en given enhet i SPACOMserien, t.ex. ett skyddsrelä eller en mät och styrenhet, måste enheten ha en adress. I samband med provningen på fabrik har mätoch styrenheten tilldelats en adress, som är identisk med serienumrets två sista siffror, förutsatt att de ligger mellan Om serienumrets två sista siffror ligger mellan 00 09, erhåller enheten adressen Adressen kan ändras genom att, med den ursprungliga adressen, skriva in den nya adressen i variabeln V 200. Den nya adressen lagras i EEPROM minnet genom att, med enhetens nya adress, skriva in värdet 1 för variabel V 151. Ifall enhetens adress av någon orsak är obekant, kan enheten påtvingas adress 1, genom att omkopplare 1 i switchgrupp S1 i mikroprocessormodulen ställs i läge 1. Härefter kan man för variabel V 200 skriva in önskad adress, som lagras i EEPROM minnet genom att ge variabel V 151 värdet 1 (adressen fortfarande 1. Härefter ställs omkopplaren S1/1 i läge 0, varefter enheten svarar med den nya adressen. 5. Konfigurering av ingångar och utgångar I samband med provningen på fabrik har mätoch styrenheten tilldelats grundkonfiguration 1. Denna konfiguration kan användas som sådan eller så kan någon frånskiljare lämnas okopplad, varvid inga parametrar behöver ändras. Ifall någon av de andra grundkonfigurationerna hellre önskas, kan de väljas in, genom att för variabel V3 skriva in det värde, som är identiskt med den önskade grundkonfigurationens nummer, dvs. 2 eller 3. Den nya konfigurationen kan lagras i EEPROM minnet genom att för variabel V 151 skriva in värdet 1. Medan inläsningen i minnet pågår blinkar SCF indikatorn med snabbt blink. Den för mät och styrenheten tilldelade grundkonfiguration 1 kan ändras genom att skriva in nya värden för önskade parametrar varefter den nya konfigurationen lagras i minnet med hjälp av variabel V 151. De andra grundkonfigurationerna kan ändras genom att först ge variabel V3 önskat konfigurationsnummer och därefterändra önskade parametrar. Den ändrade konfigurationen lagras slutligen i minnet med hjälp av variabeln V 151. Genom att bryta matningsspänningen för ett ögonblick kan man försäkra sig om att inläsningen av konfigurationen lyckats. 18

19 Händelsekoder Data kommunikationsutrustningen på stationsnivå kan avläsa mät och styrenhetens händelseinformation, som består av de binära ingångarnas tillståndsförändringar. På begäran skriver enheten ut händelseinformationen i formen: tid (ss. sss) och händelsekod. Händelsekoderna finns på av SPAprotokollet bestämda kanaler som bildas av de binära ingångarna. Kanal 1 motsvarar den binära ingången 1, kanal 2 den binära ingången 2, osv. När en binär ingång konfigurerats som individuell ingång har den händelsekoderna E1 och E2. Koderna E1 E4 för en fyrpolsingång finns endast på ingångsparets udda kanal, t.ex. kanal 1, 3, osv. Impulsräknaringångarna deltar inte i händelserapporteringen. Händelsekoderna E 50 och E 51, som är gemensamma för hela enheten, finns på kanal 0. Kanal Kod Händelse Anmärkning 1 16 E1 Tillståndsändring 1 > 0 Individuell ingång 1 16 E2 Tillståndsändring 0 > 1 Individuell ingång Udda E1 Tillståndsändring xx > 01 (från) Fyrpolsingång Udda E2 Tillståndsändring xx > 10 (till) Fyrpolsingång Udda E3 Tillståndsändring xx > 11 (obestämd) Fyrpolsingång Udda E4 Tillståndsändring xx > 00 (obestämd) Fyrpolsingång 0 E50 Återstart av enheten 0 E51 Enhetens händelseregister överfyllt (Overflow) 0 E52 Tillfällig störning i datakommunikationen 0 E53 Enheten svarar inte via datakomunikationsbussen 0 E54 Enheten svarar åter via datakommunikationsbussen Obs! I SPACOMsystemet bildas händelsekoderna E52 E54 av datakommunikationsutrustningen på stationsnivå. I ovanstående tabell gäller för de binära ingångarna: tillstånd 0 = den binära ingången spänningslös tillstånd 1 = den binära ingången spänningssatt En fyrpolsingångs tillstånd indikeras på det sättet, att den mest signifikanta biten indikerar den jämna ingångens tillstånd (tillinformationen) och den minst signifikanta biten den udda ingångens tillstånd (fråninformationen). Till exempel tillståndet 01, dvs. tillinformationens ingång är spänningslös och fråninformationens ingång är spänningssatt, tolkas så att objektet, t.ex. en brytare, är i frånläge. De olika ingångarna kan individuellt tillskrivas händelserapporteringsfördröjningar (V1 V4). Händelserapporteringsfördröjningen är den tid, efter vilken en händelse rapporteras, om tillståndsändringen är permanent (se avsnitt "Binära ingångar"). Händelserapporteringsfördröjningar kan ges åt såväl individuella ingångar som alla tillståndsändringar hos en fyrpolsingång. Varje individuell binär ingång och varje fyrpolsingång kan förses med händelserapporteringsblockering, vilket betyder att de ifråga varande ingångarnas tillståndsändringar inte ger upphov till någon händelseinformation. Fyrpolsingångarnas händelserapporteringsblockering programmeras till ingångsparets udda ingång. Ingång som konfigurerats som impulsräknaringång förblir automatiskt utanför händelserapporteringen. Mät och styrenhetens händelseminne rymmer 20 händelser. När datakommunikationsenheten på stationsnivå avläser mät och styrenhetens händelseminne töms det samtidigt. Om antalet inkommande händelser är stort och datakommunikationsenheten inte hinner avläsa händelserna i tillräckligt snabb takt, kommer händelseminnet att överfyllas. Om en binär ingång under ett dylikt spilltillstånd ändrar tillstånd, kommer den bit i variabel V 121, som motsvarar ingången, att inta relevant värde. Variabel V 121 kan anta värdena 0 FFFF, där den binära ingången 1 motsvaras av den minst signifikanta biten och ingång 16 av den mest signifikanta biten. Variabel V 121 kvitteras genom att den tillskrivs värdet 0. 19

20 Fjärröverförbar information Via den seriella bussen kan mät och styrenhetens all ingångsinformation avläsas och enhetens utgångsreläer styras ut. Enheten kan vidare parametreras via bussen. Den information som är förknippad med de binära ingångarna finns på kanal , all övrig information finns på kanal 0. Information Kanal Kod Data Värde Anm. riktning 5 A strömmätningens aktuella 0 I1 R , 839=5A mätvärde i bitform maingång 1, aktuellt mätvärde 0 I2 R , 839=5 el. 20 ma i bitform maingång 2, aktuellt mätvärde 0 I3 R , 839=5 el. 20 ma i bitform 5A strömmätningens medelvärde 0 I9 R , 839=5A *1) i bitform maingång 1, medelvärdet i bitform 0 I10 R , 839=5 el. 20 ma *1) maingång 2, medelvärdet i bitform 0 I11 R , 839=5 el. 20 ma *1) 5A medelvärdets minuträknare 0 I17 R 0 59 min *2) maingång 1, medelvärdets 0 I18 R 0 59 min *2) minuträknare maingång 2, medelvärdets 0 I19 R 0 59 min *2) minuträknare 5A strömmätningens medelvärdes 0 S9 RW(e) min, beräkningstid 0 = beräknas ej maingång 1, beräkningstid för 0 S10 RW(e) 0, 1, 2, 3, (se S9 ovan) maingång 2, beräkningstid för 0 S11 RW(e) 0, 1, 2, 3, (se S9 ovan) medelvärdet 5A strömmätningens uppdateringstid 0 S25 RW(e) min *2) maingång 1, uppdateringstid 0 S26 RW(e) min *2) maingång 2, uppdateringstid 0 S27 RW(e) min *2) Ingångs/utgångskonfigurationens 0 V3 RW 1 7 = grundkonfiguranummer tionerna = i EEPROM lagrad konfiguration Testning av indikationerna SCF 0 V4 W 0 = indikatorerna släcks och H3 H6 1 = indikatorerna tänds Gemensam nollställning för 0 V8 W 1 = impulsräknarna nollställs impulsräknarna Nollställning av medelvärdesberäk 0 V9 W 1 = startar medelvärdesningen för alla analoga kanaler beräkningarna och minuträknarna från början 20

21 Information Kanal Kod Data Värde Anm. riktning Direktstyrning av utgångsreläerna 0 O1 W 1 = utgångsreläerna O4 bringas att dra Bestämning av funktionssätt för 0 V10 RW(e) 0 = parutgång utgångarna 1 och 2 1 = individuella utgångar Utstyrningsberedskap för utgång 1 0 V11 RW 0 = kontakten öppen *3) (betingad styrning) 1 = kontakten sluten Utstyrningsberedskap för utgång 2 0 V12 RW 0 = kontakten öppen *3) (betingad styrning) 1 = kontakten sluten Upplösning av beredskapstillstånden 0 V13 W 1 = beredskapstillstånden för utgång 1 och 2 upplöses Verkställning av utstyrning av 0 V14 W 1 = utstyrning verkställs utgångarna 1 och 2 (betingad styrning) Styrpulslängd för utgång 1 0 V15 RW(e) s Styrpulslängd för utgång 2 0 V16 RW(e) s Blockering av utstyrning av 0 V17 RW(e) 0 = inga blockeringar utgång = numren på blockerande kanaler (se avsnitt "Kontaktutgångar") Bestämning av funktionssätt för 0 V20 RW(e) 0 = parutgång utgångarna 3 och 4 1 = individuella utgångar Utstyrningsberedskap för utgång 3 0 V21 RW 0 = kontakten öppen *3) (betingad styrning) 1 = kontakten sluten Utstyrningsberedskap för utgång 4 0 V22 RW 0 = kontakten öppen *3) (betingad styrning) 1 = kontakten sluten Upplösning av beredskapstillstånden 0 V23 W 1 = beredskapstillstånden för utgång 3 och 4 upplöses Verkställning av utstyrning av 0 V24 W 1 = utstyrning verkställs utgångarna 3 och 4 (betingad styrning) Styrpulslängd för utgång 3 0 V25 RW(e) s Styrpulslängd för utgång 4 0 V26 RW(e) s Blockering av utstyrning av 0 V27 RW(e) 0 = ingen blockering utgång = numren på blockerande kanaler (se avsnitt "Kontaktutgångar") Tillstånd för de binära 1 16 I1 R 0 = ingång spänningslös ingångarna = ingång spänningssatt 21

22 Information Kanal Kod Data Värde Anm. riktning MSB LSB Tillstånd för paringång I1 R 0 = 0 0 Obestämd *4) MSB = tillstånd för jämnt 2 = 0 1 Från ingångsnr. 1 = 1 0 Till LSB=tillstånd för udda 3 = 1 1 Obestämd ingångsnr. Bestämning av de binära = individuell ingång ingångarna = fyrpolsingång *5) Endast för ingångarna med udda nummer n kan tillstånd 1 specificeras, varvid ingång n1 utgör dess par 2 = impulsräknare *6) 3 = ingången ej i bruk Händelserapportering för 1 16 S2 RW(e) 0 = rapportering tillåten *5) ingångarna = rapportering blockerad Impulsräknares triggningsflank S3 RW(e) 0 = stigande flank 1 = fallande flank 2 = alla tillståndsändringar Impulsräknares S4 RW(e) s i 5 ms steg filtreringsfördröjning (se avsnitt "Binära ingångar.") Spänningslös tid vid SÅI 1, 3,..15 S5 RW(e) ,9 s *8) Bränntid före FÅI 1, 3,..15 S6 RW(e) ,9 s *8) Spänningslös tid vid FÅI 1, 3,..15 S7 RW(e) s *8) Fördröjning före slutlig utlösning 1, 3,..15 S8 RW(e) ,9 s *8) Händelserapporterings 1 16 V1 RW(e) 0 s eller ,0 s *5) fördröjning för binäringång, i 0,1 s steg tillståndsändring 1 > 0 Händelserapporterings 1 16 V2 RW(e) 0 s eller ,0 s *5) fördröjning för binäringång, i 0,1 s steg tillståndsändring 0 > 1 Händelserapporterings 1, 3,..15 V1 RW(e) 0 s eller ,0 s *5) fördröjning för fyrpolsingång, i 0,1 s steg tillståndsändring xx > 01 (från) Händelserapporterings 1, 3,..15 V2 RW(e) 0 s eller ,0 s *5) fördröjning för fyrpolsingång, i 0.1 s steg tillståndsändring xx > 10 (till) Händelserapporterings 1, 3,..15 V3 RW(e) 0 s eller ,0 s *5) fördröjning för fyrpolsingång, i 0,1 s steg tillståndsändring xx > Händelserapporterings 1, 3,..15 V4 RW(e) 0 s eller ,0 s *5) fördröjning för fyrspolsingång, i 0,1 s steg tillståndsändring xx > 11

23 Information Kanal Kod Data Värde Anm. riktning Impulsräknarens värde, V5 R ingångarna Nollställning av impulsräknare, V5 W 0 = nollställning ingångarna Räknare för totala antalet SÅI 1, 3,..15 V6 RW *8) Räknare för totala antalet FÅI 1, 3,..15 V7 RW *8) Räknare för antalet lyckade SÅI 1, 3,..15 V8 RW *8) Räknare för antalet lyckade FÅI 1,3,..15 V9 RW *8) Mask i hexadecimal form för 0 V101 RW(e) 0 FFFF *7) D/Aomvandlare 1 Mask i hexadecimal form för 0 V102 RW(e) 0 FFFF *7) D/Aomvnadlare 2 Mask i hexadecimal form för 0 V103 RW(e) 0 FFFF *7) D/Aomvandlare 3 Mask i hexadecimalform för 0 V104 RW(e) 0 FFFF *7) D/Aomvandlare 4 Värde för D/Aomvandlare 1 0 V111 R *7) Värde för D/Aomvandlare 2 0 V112 R *7) Värde för D/Aomvandlare 3 0 V113 R *7) Värde för D/Aomvandlare 4 0 V114 R *7) De binära ingångarnas tillstånd 0 V120 R 0 FFFF i hexadecimalform ingång 1 = minst signifikant ingång 16 = mest signifikant Händelseregistrets spillbitar 0 V121 R 0 FFFF (se avsnitt i hexadecimalform "Händelsekoder") Nollställning av händelse 0 V121 W 0 = nollställning registrets spillbitar Datainmatning i ickeflyktigt minne 0 V151 W 1 = inmatning Val av funktionstillstånd för 0 V154 RW 0 = omkopplarinställningarna programmeringsomkopplarna S1 i kraft (används vid fabriksprovning) 1 = omkopplarinställningarna icke i kraft Kontrollsumma för programmerings 0 V155 R (se avsnitt switchgrupp S1 "Programmeringsomkopplare) 23

24 Information Kanal Kod Data Värde Anm. riktning Provning av självövervaknings 0 V165 W 1 = självövervakningssystemet systemet aktiveras och IRF indikatorn tänds efter ca 10s varefter självövervakningen återgår efter 30 s Enhetens datakommunikationsadress 0 V200 RW(e) Enhetens datakommunikations 0 V201 RW(e) 2 = 9600 Bd, 3 = 4800 Bd, hastighet 4 = 2400 Bd, 5 = 1200 Bd, 6 = 300 Bd CTShandskakningssignalens 0 V202 RW(e) ms fördröjning (krävs endast vid RS CPU avrundar till handskakningsläge) närmaste 5 ms. Programversionsbeteckning 0 V205 R t.ex. 033A Ingångs/utgångskonfigurationens 0 V206 RW(e) 10 st ASCIItecken beteckning (kan ges av operatören) Avläsning av händelseregistret 0 L R tid, kanalnummer och händelsekod Förnyad avläsning av händelse 0 B R tid, kanalnummer och registret händelsekod Mikroprocessormodulens typbeteckn. 0 F R t.ex. SPTO 12D4 Avläsning av enhetens status 0 C R 0 = normalt tillstånd information 1 = enheten genomgått resetering 2 = händelseregistret överfyllt 3 = fall 12 tillsammans Kvittering av enhetens status 0 C W 0 = kvittering information Kommunikationskoderna L, B och C är reserverade för överföringen av händelseinformation mellan enheten och datakommunikationsutrustningen på stationsnivå. Händelseregistret kan med en Linstruktion läsas endast en gång. Om ett fel uppstår i dataöverföringen, kan det föregående med Linstruktionen avlästa händelseregisterinnehållet läsas en gång till med en B instruktion. All i föregående tabell given information avläses eller skrivs in med användning av enhetens egen adress. I enheten kan också information skrivas in med sk. samadress, varvid flere enheter kan verkställa samma instruktion samtidigt. Den med samadress 900 inskrivbara informationen presenteras i följande tabell. 24

25 Information Kanal Kod Data Värden Anm. riktning Förverkligande av styrning 0 V251 W 1 = beredskapstillstånden (betingad styrning) förverkligas Upphävande av beredskaps 0 V252 W 1 = beredskapstillstånden tillstånd upphävs Nollställning av medelvärdes 0 V253 W 1 = medelvärdesberäkningarna mätningarna och minuträknarna startas från början Nollställning av impulsräknarna 0 V254 W 1 = impulsräkn. nollställs I de ovanstående tabellerna har följande beteckningar använts: R = information som kan avläsas från enheten W = information som kan läsas in i enheten (e) = information, som efter utförd förändring kan läsas in i EEPROM minnet i enheten med hjälp av variabel V151. Ingångarna och utgångarna har i samband med provningen på fabrik givits grundkonfiguration 1 (se bilaga 2). Alla med (e) märkta data har givits utgångsvärden (default) enligt grundkonfiguration 1. *1) Efter att matningsspänningen tillkopplats, ligger I9...I11 värdena på noll tills beräkningstiderna S9...S11 har förflutit. *2) Räknarna I17...I19 räknar minuter från noll till den tid, som bestäms av variablerna S9...S11. Vid de av variablerna S25...S27 bestämda tidpunkterna går räknarna runt till noll och variablerna I9...I11 uppdateras med nya medelvärden. De analoga signalernas medelvärden beräknas över den tidsrymd, som bestäms med variablerna S9...S11. *3) Vid parstyrning är alla beredskapskombinationer tillåtna. Om den av beredskapstillståndet bestämda styrningen är tillåten och huruvida någon blockering är i kraft, kontrolleras först när styrningen skall utföras. Vid parstyrning används utgången med udda nummer som frånslagsmanöverutgång och den med jämnt nummer som tillslagsmanöverutgång. Beredskapstillståndet upphävs efter 120 s ifall styrning inte verkställs. Beredskapstillståndet upphävs alltid efter att styrning verkställts. *4) Ett ingångspar bildas av en ingång med udda nummer n och en ingång med jämnt nummer n1. Med instruktionen I2 kan man avläsa ingångsparets tillstånd från vilken som helst av parets ingångar. I2 kan avläsas oberoende av om en ingång konfigurerats som individuell ingång eller utgör del av paringång. *5) För fyrpolsingångar gäller att information endast kan avläsas från och inläsas till ingång med udda ordningsnummer. *6) Endast de binära ingångarna kan konfigureras som impulsräknaringångar. *7) Till vardera D/Aomvandlaren kan godtyckliga binära ingångar associeras. Ingångarna som skall inkluderas väljs med ett maskningsord. Maskningsordet består av 16 bitar, så att den mest signifikanta biten betecknar ingång nummer 16 och den minst signifikanta biten ingång nummer 1. Maskningsordet ges som hexadecimalt tal. En ingång exkluderas från D/Aomvandlaren genom att ge maskningsordet värdet 0 för den ifrågavarande ingången och inkluderas genom att ge maskningsordet värdet 1. *8) Vad SÅI och FÅI parametrarna S5 S8 samt V6 V9 beträffar kan avläsnings och inläsningsåtgärd riktas endast till kanal med udda nummer. Variablerna kan endast tillskrivas värdet noll. 25