LIKABEHANDLINGSPLAN LÅNGTÄPPANS FÖRSKOLA LÄSÅRET 2019 KARLSTADS KOMMUN

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN LÅNGTÄPPANS FÖRSKOLA LÄSÅRET 2019 KARLSTADS KOMMUN

2 Ansvarig samt giltighetstid: Rektor och medarbetare på Långtäppans förskola. Gäller för kalenderåret 2019 Upprättad: november 2018 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. PLAN Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan. RIKTLINJE Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten. Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd. HANDLINGSPLAN Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

3 1 INLEDNING VERKSAMHETSFORMER ANSVARIG FÖR PLANEN PLANENS GILTIGHET DELAKTIGHET FÖRANKRING AV PLANEN UTVÄRDERING UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN DELAKTIGA I UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN SAMT ANALYS AV FJOLÅRETS PLAN UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ANSVARIG FÖR UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN FRÄMJANDE INSATSER Kön Arbetet i verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 3.2 Könsöverskridande identitet och uttryck Arbetet i verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 3.3 Etnisk tillhörighet Arbetet i verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 3.4 Religion och annan trosuppfattning Arbetet i verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 3.5 Funktionsnedsättning Arbetet i verksamheten Karlstads kommun, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se Webbplats: karlstad.se

4 Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 3.6 Sexuell läggning Arbetet i verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 3.7 Kränkande behandling Arbetet i verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 4 KARTLÄGGNING OCH ANALYSFEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT KARTLÄGGNINGSMETODER SAMT RESULTAT OMRÅDEN SOM BERÖRS AV KARTLÄGGNINGEN 4.3 ANALYS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD SOM RUBRIK 16 6 RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION POLICY RUTIN FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ANSVAR FÖR ANMÄLNINGSPLIKTFEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV ANDRA BARN/ELEVER FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 6.6 RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV PERSONAL RUTIN FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING RUTIN FÖR DOKUMENTATION..1 Bilagor 1. Diskrimineringsgrundernas, begreppsförklaringar 2. Ansvarsfördelning personal och chef 3. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande 4. Fallbeskrivning/Incidentrapport 5. Trivselregler 6. Trygghetspromenad/karta

5 Januari Inledning I diskrimineringslagen framgår det att verksamheten fortlöpande ska dokumentera arbetet för att motverka diskriminering och trakasserier. Förskolan har tagit fram riktlinjer och rutiner för att förhindra diskriminering och trakasserier. Skollagen är tydlig med att det ska upprättas en årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Långtäppans förskola har valt att skriva ihop rutinerna och riktlinjerna gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i en och samma plan. Förskolan vill få en tydlighet och ett helhetstänk. På Långtäppans förskola ska alla barn och personal känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egen person. Förskolan ska vara en miljö som är fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska vara rädd eller känna obehag för att gå till förskolan. Varje form av kränkande behandling är otillåten och skall förhindras. I skollagen slås det fast att förskolan vilar på demokratins grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Planen för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har liksom diskrimineringslagen och skollagen, till syfte att främja barns lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning/tillhörighet, funktionshinder, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Enligt skollagens 6 kap och 3 kap i diskrimineringslagen. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Årligen ska det upprättas en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av barn samt en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Årets planerade åtgärder ska redogöras i efterföljande års plan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka att det sker någon form av kränkande behandlingar mot barn. Se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling. Se till att det varje år upprättas en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan ansvarar för att kartlägga och analysera sin organisation och sitt arbetssätt. Det främjande arbetet ska bedrivas systematiskt, långsiktigt och vara en del av vardagen. Vision I vår förskoleverksamhet finns ingen diskriminering eller annan kränkande behandling. Jag är värdefull och duger för den jag är. 1.1 Verksamhetsform Den upprättade handlingsplanen gäller för Långtäppans förskole enhet. 1.2 Ansvarig för planen Förskolechef och förskolans personal är ansvariga för upprättande av planen och att den efterlevs. 1.3 Planens giltighet Planen gäller från Delaktighet Karlstads kommun, barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

6 6 Förskolans personal är delaktig vid upprättande, skrivande och utvärderingen av handlingsplanen. Inför varje läsår gör avdelningarna en trygghetsvandringar (ute och inne) med sitt arbetslag samt en trygghetsvandring tillsammans med barnen. Personal och barn markerar riskområden där det eventuellt finns risk för kränkning, trakasserier och diskriminering. Riskytorna markeras på en planritning över förskolan både vad det gäller inomhusmiljö och miljön ute. På dessa ytor vill förskolan ha särskilt uppsikt. Varje avdelning gör dessutom trivselregler med sin barngrupp. Dessa regler konkretiseras i bilder för att alla ska kunna ta del av informationen oavsett språk eller annan problematik. Förskolan vill främja kamratskap och att det är kul med kamrater och att man har roligt tillsammans. Bilderna blir en plats att återkomma till för att förstärka kompisreglerna och för att påminnas vilka regler som är uppgjorda mellan varandra på avdelningen. 1.5 Förankring av planen i verksamheten. Vårdnadshavare tar del av planen vid sammankomster på förskolan, där det även ges möjlighet för vårdnadshavarna att ha åsikter och tankar om planen. Ett exemplar finns alltid väl synligt på avdelningarnas tavlor för information till vårdnadshavare. En upprättad och färdig handlingsplan används i verksamheten. Den ligger som ett raster över allt vi gör. I Förskolans arbetsplan finns det inskrivet att pedagogerna ska stämma av sitt arbete med planen på sina planerings och utvecklingsdagar. Det är viktigt att förskolan följer och initierar de främjande och förebyggande åtgärderna som finns inskrivna i planen. Diskrimineringsgrunderna ska kontinuerligt följas upp och dokumenteras under hela året, för att slutligen kunna utvärderas i sin helhet i slutet av året. Delar av planen finns även i vår utvecklingsplan och ingår därmed i årets systematiska kvalitetsarbete, vilket betyder att de kommer att utvärderas särskilt i maj Utvärdering 2.1 Utvärdering av fjolårets plan - tillvägagångssätt Förra årets plan (2017) utvärderades först i varje arbetslag. Utvärderingarna från arbetslagen låg sedan till grund för den gemensamma utvärderingen på förskole enheten. 2.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolans gemensamma utvärderingar låg till grund för att kunna upprätta en ny plan. Utvärderingen skedde under en planerad pedagogisk dag. 2.3 Resultat av utvärderingen samt analys av fjolårets plan Kön: Pedagogerna har varit observanta på barnens lek och funnits med som stöd. Där har vi erbjudit alla, oavsett kön, samma möjlighet att pröva och utveckla sina förmågor och intressen. Förskolan arbetar för att anpassa miljön och det är en pågående process. I val av barnlitteratur har vi blivit mycket bättre på att låna böcker som visar på icke stereotypa könsroller. I våra samlingar och smågrupper förs ständigt dialoger om vår värdegrund Vi bemöter inte längre barnen med omdömen om kläder; ex sött-gulligt-tufft-häftigt. Vi pedagoger föregår alltid med goda exempel både i rollekar och i verkligheten.

7 Januari 2014 Etnisk tillhörighet: I vårt vardagsarbete lyfter vi ständigt olika kulturer för att alla ska få vara stolta översatt ursprung och sin kultur och för att alla ska ha ett lika värde. Religion och annan trosuppfattning: Genom att ha en god dialog med vårdnadshavare, så har de haft möjlighet att berätta om sina traditioner och högtider. Funktionsnedsättning: Vi har anpassat miljön genom att förtydliga de olika lekmiljöerna med bilder, siffror, bokstäver, mm. Vi har tagit externa kontakter vid behov. Sexuell läggning: Vi har haft pedagogiska diskussioner där vi lyft våra tankar och värderingar Vi använder ordet förälder på våra blanketter och vid information av olika slag. Kränkande behandling: Vi har lyssnat mer aktivt i barnens närhet Vi har uppmärksammat barnen på sina kompisar och att de kan känna glädje över varandra Maten kan vara olika och det är ok. Vi har jobbat mycket med att gestalta känslor samtidigt som vi har pratat mycket runt ämnet. Vi har använt stopphanden för att markera jag vill inte. Vuxna har varit goda förebilder Vi har mycket aktivt förstärkt positivt beteende hos oss alla Vi har ingripit aktivt när olika konfliktsituationer uppstått Vi har gett barnen verktyg för att själva lösa konflikter Vi går trygghetsvandring, för att tillsammans med barnen kunna uppmärksamma områden som känns lite läskiga. 2.4 Utvärdering av årets plan Årets plan utvärderas Under vår planerings och utvecklingsdag kommer arbetslagen och förskole enheten utvärdera samt följa upp och upprätta en ny plan. All personal på enheten deltar. Vi strävar efter att vara närvarande och aktiva i barns lek. Men även respektera och vara lyhörda för när barnen vill leka själva. Vi har tillsammans med barnen tagit fram kompisregler som gäller på vår avdelning. Dessa regler är alltid med oavsett vad vi gör, vi går igenom reglerna kontinuerligt samt påminner barnen om dem vid behov. Reglerna är avsedda för att förebygga konflikter och kränkningar. Förutom reglerna har vi arbetat med värdegrunden genom gruppstärkande lekar på t.ex. Samlingen. Vi har arbetat med orden olika men lika bra. Vi har diskuterat att man är lika bra oavsett våra likheter och olikheter och att alla är lika värda/lika bra. Vid behov har vi vuxna använt rollekar för att visa barnen på ett konkret sätt hur man ska agera mot varandra i olika situationer. Vi har även använt stopphanden. I vårt val av litteratur har vi strävat efter att välja böcker om identitet, olika familjekonstellationer och hur man är en bra kompis. Vi har bland annat arbetat med boken Barns rättigheter. Förskolan har tagit fram bilder i större utsträckning. Vi har använt mycket fler bilder på samlingen i samband med temaarbetet. Vi har använt konkret material för att förtydliga för barn som t.ex. har annat modersmål än svenska eller har NPF. Vi tar hjälp av Tummen vid behov. Karlstads kommun, barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

8 8 Kön: Vi har tillsammans med barnen dagligen arbetat med värdegrunden. Den genomsyrar allt vi gör. Speciellt stort fokus har vi haft under samlingar och i mindre grupper. Vi har i perioder medvetet valt böcker som är könsneutrala och som inte är utpekande, exempelvis där djur har huvudrollen. Vi har arbetat aktivt med värdegrundsfrågor och olika dilemman genom rollspel under samlingarna. Vi uppmärksammar positiva beteenden. Vi diskuterar ofta med varandra i arbetslaget om vårt arbetssätt och anpassar arbetet för de olika individerna i gruppen. Etnisk tillhörighet Under året har vi arbetat med att lyfta alla barns olika kulturer genom temat Mitt ursprung. Barnen har fått känna stolthet över sin kultur på ett lustfyllt sätt. Vi har samarbetat med vårdnadshavare när vi arbetat med vårt temaarbete Mitt ursprung. Polyglott är en språktjänst som möjliggör sagor på andra språk. Religion och annan trosuppfattning Vi är öppna i samtalet med både föräldrar och barn. Vi lyfter gärna deras traditioner på avdelningen. Funktionsnedsättning Vi arbetar aktivt med att anpassa vår miljö utifrån individerna. Under året har vi haft mycket fokus på att förtydliga med bilder som stöd och inspiration. Vi har fått utbildning i NPF och NPF utbildningen är en kompetenshöjning som kommer fortsätta. Vi tar kontakt med externa kontakter vid behov. Sexuell läggning Under spontana diskussioner lyfter vi våra tankar och värderingar Vi använder ordet vårdnadshavare istället för mamma och pappa i olika sammanhang. Vi har lånat och läst böcker där olika familjekonstellationer förekommer. Vi har ingripit aktivt när situationer uppstår. Kränkande behandling Vi gör alltid vårt yttersta för att finnas där och nu för barnen för att aktivt kunna lyssna och se när olika situationer uppstår. Men vi känner att vi inte alltid räcker till. Vi arbetar aktivt för att alla ska känna sig trygga och respekterade. Vi lär barnen att känna igen olika känslor och att acceptera alla känslor genom olika estetiska lärprocesser. Vi använder stopphanden som ett verktyg för att markera Nej, nu vill jag inte, respektera mig, vänta på din tur. Vi vuxna är goda förebilder. Vi har gjort tydliga trivselregler med hjälp av barnen genom att fotografera hur man kan hjälpa en kompis. Vi tar extern hjälp när vi känner att vi har behovet. 2.5 Ansvariga för utvärderingen av årets plan

9 Januari 2014 Ansvariga för utvärderingen av planen är förskolechef med all personal från förskolan Långtäppan. 3 Främjade insatser Med utgångspunkt från våra kartläggningar samt vad som framkommit i föregående årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kommer vi under året att arbeta enligt följande: 3.1 Kön Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Ur förskolans läroplan: Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller Arbete i verksamheten Tillsammans med barnen jobbar vi med värdegrund, Allas lika värde. På samlingarna och i mindre grupper förs samtal kring värdegrunden. Vi läser böcker för barnen som bryter traditionella könsmönster. Vi pedagoger strävar alltid mot att bemöta alla barn jämställt. Pedagogernas rollekar förtydligar hur vi ska vara mot varandra Så här arbetar vi för att främja flickor och pojkars lika rättigheter: Pedagogerna ska vara observanta på barnens lek och finnas med som stöd. Vi erbjuder alla barn oavsett kön samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen. Vi väljer barnlitteratur som visar på icke stereotypa könsroller Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Förskolan strävar efter att hjälpa barnen känna stolthet över sig själva och att samtidigt respektera andra. Alla avdelningar gör en kartläggning för ett mer systematiskt arbete med jämställdhet Uppföljning och utvärdering: Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad 2017 Vi följer upp vårt förebyggande arbete så som trivselregler, samtal, böcker i ämnet, samlingar mm kontinuerligt. Ansvar: Pedagogerna på förskolan, förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Slutgiltig utvärdering och upprättande av ny plan sker i december Könsöverskridande identitet eller uttryck Karlstads kommun, barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

10 10 Från och med den 1 januari 2009 finns ett förbud mot diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Läroplanens mål: förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, Arbete i verksamheten Att ständigt arbeta med värdegrunden. Ge positiv uppmärksamhet. Påminna varandra Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter: Vi uppmärksammar och uppmuntrar barnens olika kulturer i vårt vardagliga arbete för att de ska känna stolthet över sig själva och sitt ursprung Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Barnen ska känna stolthet och glädje, både över sig själva och över sina kamrater Utevistelsen ska aktivera pedagogerna och vi ska vara mer rörliga Uppföljning och utvärdering: Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad Ansvar Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Slutgiltig utvärdering och upprättande av ny plan sker i december Etnisk tillhörighet Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Läroplanens mål: Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer Arbete i verksamheten: Under hela året arbetar vi ständigt med att alla, oberoende av etniskt ursprung ska känna stolthet över sin kultur Vi samarbetar och tar hjälp av föräldrarna för att ta reda på de olika traditioner som barnen har med sig Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter:

11 Januari 2014 Vi uppmärksammar barnens olika kulturer för att försöka ge dem en positiv känsla för sitt ursprung Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Förskolan arbetar så att barnen utvecklar sin förmåga att leva sig in i andras kulturer och värderingar. Vår inställning är att mångfald berikar och utvecklar oss alla Uppföljning och utvärdering: Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Slutgiltig utvärdering och upprättande av ny plan sker i december Religion och annan trosuppfattning Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar religiös åskådning t ex buddism och ateism. Ur förskolans läroplan: Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen Arbete i verksamheten I samtal och samarbete med föräldrarna lyfter vi olika traditioner och högtider under året Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller trosuppfattning: Föräldrarna har möjlighet vid inskolningen och under året i övrigt att påverka vårt arbete genom att berätta och visa hur de firar sina traditioner och högtider Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier kring religion och annan trosuppfattning: Genom att prata med föräldrar och barnen om olika högtider inom de olika religionerna så avdramatiserar vi det som kan kännas främmande Uppföljning och utvärdering: Analys i samband med utvärderingen av utvecklingsplanen i maj månad. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Slutgiltig utvärdering och upprättande av ny plan sker i december Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Under funktionsnedsättning återfinns även de neuropsykiatriska funktionshindren som ex ADHD och autism. Läroplanens mål och uppdrag: Karlstads kommun, barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

12 12 Förståelsen för att alla människor har lika värde oberoende av funktionshinder. Den pedagogiska verksamheten ska anpassa till alla barn i förskolan Aktiviteter för att nå målen: Anpassa miljön genom att förtydliga de olika lekhörnorna bilder, skrift, inspiration. Anpassa verksamheten så att barnet kan delta genom att arbeta konkret med bilder och pedagogiska verktyg konkretisera lärandet och därigenom öka barnets förståelse. Personalen ökar sin kompetens när behov uppstår. Tar externa kontakter vid behov Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår verksamhet till alla barn: Vi anpassar verksamheten och miljön med hänsyn till barnens olika förutsättningar. Genom attityder och handlingar visar personalen att alla är lika mycket värda Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Alla barn har samma möjligheter att delta i förskolans verksamhet. Alla barn trivs och känner sig trygga på förskolan. Verksamheten och miljön är anpassad efter alla barns olika behov Uppföljning och utvärdering: Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Slutgiltig utvärdering och upprättande av ny plan sker i december Sexuell läggning Med sexuell läggning menas bland annat, homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning. Läroplanens mål: Förståelse av alla människors lika värde oberoende av sexuell läggning Arbete i verksamheten Pedagogiska diskussioner där vi lyfter våra tankar och värderingar. Vi använder ordet förälder på våra blanketter. Vi strävar efter att alltid låna böcker om bland annat olika sexuella läggningar. Vi ingriper aktivt när situationer uppstår Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika familjebildningar och alla människors lika värde: Vi pratar om olika familjekonstellationer när ämnet är aktuellt. Varje barn har rätt att känna stolthet över sin familj Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Vi accepterar inte kränkningar (diskriminering och trakasserier) på grund av sexuell läggning.

13 Januari Uppföljning och utvärdering: Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Slutgiltig utvärdering och upprättande av ny plan sker i december Kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Ur förskolans läroplan: Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem Arbete i verksamheten Vara här och nu. Att vara en aktivt lyssnande pedagog i barnens närhet. Vi arbetar för att alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Detta gör vi på många olika sätt, bland annat genom att uppmärksamma barnen på sina kompisar och visa glädje över varandra. Vi leker med känslor genom exempelvis sagor, gestaltningar, skapande, musik, rörelse och massage för att barnen ska upptäcka sina och andras känslor. Vi använder stopp handen som ett verktyg för att markera nu vill jag inte, respektera mig, vänta på din tur. Vi vuxna är goda förebilder. Vi gör trivselregler tillsammans med barnen. Vi ingriper aktivt när situationer uppstår. Vi ger barnen verktyg att lösa konflikter. Vi tar extern hjälp när så krävs. Maten ser ej lika ut för alla. Den variationen speglar verkligheten t.ex. När man äter ute på restaurang. Visa respekt och värna om vårdnadshavares åsikter och tankar Så här arbetar vi för att främja likabehandling: Observerar barnens lek och finnas som stöd när konflikter uppstår. Vårt värdegrundsarbete och våra trivselregler är levande i vardagen Årets mål för att förebygga kränkande behandling: Alla känner sig trygga på vår förskola. Alla känner glädje i att vara på vår förskola. Mer samarbete med vårdnadshavarna och kunna ta del av deras åsikter och tankar. Ett levande arbete mellan hemmet och förskolan Uppföljning och utvärdering: Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad. Karlstads kommun, barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

14 14 Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Slutgiltig utvärdering och upprättande av ny plan sker i december Kartläggning och analys 4.1 kartläggningsanalyser samt resultat Vår strategi för att förebygga, upptäcka och kartlägga eventuell diskriminering, trakasserier eller kränkningar är: Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen i barngruppen. Utvecklingssamtal med barn och föräldrar. Dagliga kontakter med föräldrar. Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering. Enkät till föräldrar Samtal om likabehandling i samband med föräldramöte Kartläggning av situationer, områden, miljöer där diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skulle kunna förekomma. Vi använder husmodellen Vi jobbar kontinuerligt med att skapa mindre grupper, där en vuxen finns med i varje grupp. På så sätt ser vi alla barn och barnen känner trygghet. Genom att vi har en klar struktur på verksamheten och våra rutinsituationer så minimerar vi riskerna för diskriminering och kränkande behandling. Vi tycker oss se färre fall av kränkande behandling och diskriminering genom att vi skapat rutiner för vårt värdegrundsarbete. Analys: För att skapa trygghet i barngruppen behöver vi kontinuerligt se över våra rutinsituationer När barnen är i mindre grupper, minskar risken för konflikter och kränkningar. Det finns en vuxen med i rummen och det bidrar också till lugnare aktiviteter. Vid utevistelsen ser vi ett resultat angående vårt kontinuerliga arbete kring att öka barnens kompetens kring samvaro och samarbete vid utevistelsen. Barnen har numer lättare för att leka längre stunder i ex. nya sandlådan. Trivselregler är ett alltid aktuellt arbete som vi lyfter extra några veckor varje höst och vår eller vid behov. Ett öppet och nära samarbete med föräldrarna är en bra förutsättning för att skapa trygghet. Rutinsituation: Turordning, turtagning använda en trevlig ton i samtalet, lyfter olikheterna på ett positivt sätt t ex matallergi, religion och trosuppfattning, funktionsnedsättning mm. Varje år skriver vi nya kompisregler med barnen. Lyfta olikhet på ett positivt sätt. Vi vuxna är närvarande i barnens aktiviteter och lek. Som vuxen är vi med och skapar god miljö i verksamheten. Vi vuxna jobbar ständigt med att vara goda förebilder. Det finns vuxna på olika platser inne och på gården vilket gör att leken fungerar bättre och att barnen leker mer blandat på avdelningarna. Barnen leker mer grupplekar spontant. Vi för samtal på samlingen och mer inriktat när situationer uppstår. Vi gör barnen medvetna om andra människors empati och känslor. 4.2 Områden som berörs av kartläggningen

15 Januari 2014 Kartläggningen berör alla områden. Kön, religion och annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet och uttryck, funktionsnedsättning, kränkande behandling, sexuell läggning samt etnisk tillhörighet 4.3 Kartläggning och analys Under höstterminen har vi haft arbetsplatsbesök i grupp med barn och föräldrar. Detta har skett i mindre grupper där vi har visat bilder på förskolans verksamhet och barnen har varit med och berättat om vad de gör under dagen. Under vårterminen har vi haft ett enskilt utvecklingssamtal med varje barns vårdnadshavare, barnen har varit med vid vissa samtal. Varje dag har vi strävat efter att få en pratstund med vårdnadshavarna för att stämma av hur dagen har varit. Vi har observerat barnen dagligen och reflekterat enskilt och tillsammans i arbetslaget. Vi har gjort föräldrarna medvetna om att vi har en likabehandlingsplan dels vid föräldramötet och dels när det har uppstått situationer där vi upplevde att vi behövde åter hänvisa till planen. Vi har haft gruppsamtal om värdegrundsfrågor. Även individuellt har vi gjort barnintervjuer om trivsel och intressen inför utvecklingssamtalen. Vi har gjort en kartläggning över förskolans inne- och utemiljö. Vi reflektera ständigt kring detta. Vi vill dock utveckla och arbeta ännu mer med kartläggning av situationer och miljöer kommande läsår Vi har haft och kommer fortsättningsvis ha årliga utvecklingssamtal med barn och föräldrar. Här ges barnen tillfälle att visa upp något ur sin pärm för sina vårdnadshavare. Vi är alltid lyhörda inför vårdnadshavare och deras frågor och idéer. Om inte tid finns där och då erbjuder vi dem att boka tid för ett enskilt samtal med oss. Vi diskuterar och analyserar observationer som gjorts under vår avdelningsplanering. Vårdnadshavarna erbjuds alltid att delta i KBU-undersökningen. Vi erbjuder dem att svara på enkäten på plats. Under föräldramötet informerar vi om likabehandlingsplanen och hur den genomsyrar vårt arbete under året. Vi har gjort en trygghetsvandring och kartlagt områden på förskolan som vi anser som riskzoner. Kartläggningen ger oss en medvetenhet i hur vi bör tänka när vi planerar vårt arbete. Vi planerar så långt det går med att arbeta i mindre grupper och att en vuxen är närvarande för att kunna se alla barnen och situationer som uppstår. Vi har en klar struktur på verksamheten och våra rutinsituationer för att minimera risken för diskriminering och kränkande behandling. Analys För att skapa trygghet i gruppen håller vi en levande dialog kring planeringen av vår verksamhet och våra rutinsituationer. Vi försöker alltid att ha en närvarande vuxen i rummet när vi delar upp oss i mindre grupper för att minimera riskerna för konflikter och kränkningar. Vid utevistelsen ser vi att barnen har olika behov. De äldsta barnen har ett stort behov av nya utmaningar som kan aktivera dem en längre stund. Just nu saknas det och vi har sett en ökning av kränkningar. Vi behöver se över vår utemiljö och hur vi planerar aktiviteterna där. Vi arbetar kontinuerligt med att ta fram och diskutera om trivselregler, speciellt nu när vi har vänskap som tema. Vi ser varje individ och dess behov. Vi lyfter olikheter på ett positivt sätt. Vi pratar ständigt om olikheter och förklarar på ett pedagogiskt sätt att varje enskild individ är sitt egna jag. Karlstads kommun, barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

16 16 Vi upplever att kränkningarna är färre under den pedagogiska undervisningen inomhus än den som sker utomhus eftersom vi har en bättre överblick över de olika aktiviteterna där. Utomhusmiljön behöver utvecklas för att ge oss en bättre överblick och för att vi ska känna att vi räcker till. Vi har dagligen samtal med barnen om hur man är en bra kompis, både genom inplanerade rollspel som skapar diskussioner och i anslutning till när situationer uppstått. Vi gör barnen medvetna om andra människors empati och känslor. Vi ålders diskriminerar ingen. Vi utgår alltid från individen och dess individuella utveckling och lärande. 5 Förebyggande åtgärder 5.1 Arbeta förebyggande med diskrimineringsgrunderna och kränkande Behandling Att arbeta förebyggande handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan tar del av sin kartläggning och analys där man har identifierat det som kan vara risker. Förskolan tar fram konkreta åtgärder som är utvärderingsbara utifrån VAD ska göras, VEM gör, NÄR det ska vara klart, HUR de olika åtgärderna ska utvärderas samt vilka mål som ska uppnås. Personal och barn ska delta. Barnen är med i så stor omfattning som går beroende på deras ålder. 6 Rutiner för utredning och dokumentation 6.1 Policy Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda det inträffande och i förekommande fall vidta åtgärder för att kränkningarna ska upphöra. 6.2 Rutin för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I vår handlingsplan finns rutiner för hur åtgärder ska kunna vidtas skyndsamt och att rutinerna beskriver i det systematiska arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Allt finns samlat i en och samma plan. För att rutinerna ska få önskad effekt är det betydelsefullt att alla känner till planen såväl personal som barn och vårdnadshavare. Rutinerna kan med fördel återspegla såväl akuta som mer långsiktiga åtgärder. Rutinerna gäller även kränkning och trakasserier mellan personal/personal. När det gäller personal så finns även arbetsmiljölagarna som är överordnande. 6.3 Ansvar för anmälningsplikt Våra rutiner innehåller en tydlig beskrivning av hur anmälan om signal ska göras av personal till förskolechef/rektor som i sin tur anmäler till barn-och ungdomsnämnden. Det finns särskilda gemensamma blanketter (se bilaga) och rutiner som ska användas. Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha skett skall uppgiften utredas. All utredning ska dokumenteras. I varje enskilt fall görs en bedömning om hur man går vidare med ärendet. Vårdnadshavare informeras och vid behov upprättas en handlingsplan.

17 Januari 2014 Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper omedelbart genom att tydligt avbryta handlingen och vidta åtgärder. Innan utredning sker i arbetslaget informeras alltid förskolechef. Om en förälder känner oro eller uppmärksammat någon form av kränkning kan de prata med någon medarbetare eller med förskolechef. Efter detta samtal startas en utredning av ärendet. Anmälan från förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om kränkande behandling. Blankett finns på solsidan. En plan för åtgärder upprättas, både för den som blivit utsatt och den som kränkt. Tid för uppföljning planeras in Anmälan från lärare, förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om kränkande behandling. En plan för åtgärder upprätta 6.4 Personal och vårdnadshavare kan vända sig till Barn eller vårdnadshavare kan vända sig till förskolans personal och förskolechef. 6.5 Rutin för om barn upplever sig illa behandlad av andra barn Så snart förskolan får kännedom om att ett barn upplever att det blir illa behandlad av andra barn så ska det utredas. All utredning ska dokumenteras. I varje enskilt fall görs en bedömning om hur man går vidare med ärendet. Vårdnadshavare informeras och vid behov upprättas en handlingsplan. Rutin vid anmälan Personal anmäler till förskolechef Anmälan görs av förskolechef till huvudman Vårdnadshavare underrättas Utredning görs En plan för åtgärder upprättas. 6.6 Rutin för om barn känner sig illa behandlad av personal Personal som kränker barn. Ta upp det direkt med den vuxne Det är fel att hålla tyst för att ska skydda den vuxne Informera förskolechef om det som inträffat Medarbetare alternativt förskolechef genomför samtal med berörd vuxen när kränkning framkommit. Åtgärder dokumenteras. Handlingsplan mot kränkningar följs Uppföljning med barn/vårdnadshavare sker inom en vecka. I samband med uppföljning utvärderas åtgärderna. Anses trakasserierna vara av digniteten att det utgör ett brott kontaktas sociala myndigheter. Vid händelse som inneburit fara för liv och hälsa informeras arbetsmiljöverket och vid behov polis. Oavsett om förskolan anmält ärendet vidare sker en utredning på förskolan Karlstads kommun, barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

18 18 Förebyggande arbete Medarbetare diskuterar värderingar och enas kring rätt agerande i svåra situationer. 6.7 Rutin för uppföljning och utvärdering Förskolan dokumenterar alltid händelser angående diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi följer upp och dokumenterar och stämmer av mot den handlingsplan som är upprättad. 6.8 Rutin för dokumentation All dokumentation förvaras hos förskolechefen i arkivskåpet. Alla anmälningar skickas även till diariet. 7. Bilagor 1. Diskrimineringsgrundernas, begreppsförklaringar 2. Ansvarsfördelning personal och chef 3. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande 4. Fallbeskrivning/Incidentrapport 5. Trivselregler 6. Trygghetspromenad/karta Bilaga 1 Begreppsförklaringar Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ, och därmed kränkande, behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder såsom kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler, undervisning och utbildning eller de anställdas förhållningssätt. Trakasserier

19 Januari 2014 Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande. Bilaga 2 Ansvarsfördelning Förskolechefs ansvar Det är förskolechefens ansvar enligt lag och förarbeten: Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i förskolan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och eller elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund kön, könsöverskridande identitet Karlstads kommun, barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

20 20 eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, Upprätta och utvärdera en årlig plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samarbete med personal, barn/ vårdnadshavare. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om förskolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Personalens ansvar Det är personalen ansvar att: Dokumentera händelser kontinuerligt. Följa förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och föräldrar. Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska presenteras varje hösttermin för barnens vårdnadshavare. Det är personalens ansvar att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla vuxna ska agera direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt. Bilaga 3 Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande: Skollagen kap 6 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda

21 Januari 2014 omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha skett skall uppgiften utredas. All utredning ska dokumenteras. I varje enskilt fall görs en bedömning om hur man går vidare med ärendet. Vårdnadshavare informeras och vid behov upprättas en handlingsplan. Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper omedelbart genom att tydligt avbryta handlingen och vidta åtgärder. Innan utredning sker i arbetslaget informeras alltid förskolechef. Om en förälder känner oro eller uppmärksammat någon form av kränkning kan de prata med någon medarbetare eller med förskolechef. Efter detta samtal startas en utredning av ärendet. Bilaga 4 Anmälan från förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om kränkande behandling. Blankett finns på solsidan. En plan för åtgärder upprättas, både för den som blivit utsatt och den som kränkt. Tid för uppföljning planeras in Anmälan från lärare, förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om kränkande behandling. Blankett finns på solsidan. En plan för åtgärder upprättas. Att anmäla till BEO Vårdnadshavare kan göra en anmälan till BEO och/eller Skolinspektionen om ditt barn eller du som är elev är kränkt eller mobbad och inte får hjälp från din skola. När ärendet är uppföljt och medarbetare anser att ärendet är uppklarat, avslutas ärendet. Blankett finns på solsidan. Dokumentation samlas in och arkiveras av förskolechef Fallbeskrivning/Incidentrapport Den utsatte: Larm från: Datum Detta har hänt Karlstads kommun, barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

22 22 Samtal med: Uppföljningssamtal: Hur har det gått: Vi har informerat: Vi har informerat: Signatur Bilaga 5 Trivselregler

23 Januari 2014 Bilaga 6 Trygghetspromenad. Karlstads kommun, barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.