Kvalitativ undersökning om elektronisk kommunikation bland personer med och utan funktionsnedsättning

Transkript

1 h Kvalitativ undersökning om elektronisk kommunikation bland personer med och utan funktionsnedsättning Post- och Telestyrelsen: Camilla Jönsson & Teresia Widigs-Ahlin PTS rapportnummer PTS-ER-2009:19 TNS Gallup: Per Löfqvist & Christina Bornäs Hagelin Projektnummer: Datum:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 BAKGRUND FÖR UNDERSÖKNINGEN... 3 SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN... 3 METOD... 3 MÅLGRUPP... 4 DISKUSSIONSGUIDE... 5 SAMMANFATTNING... 7 SLUTSATSER... 9 TELEFONI DEFINITIONER PÅ TELEFONI MOBIL TELEFONI SUBSTITUT ELLER KOMPLEMENT TILL FAST, TRADITIONELL TELEFONI? MULTIPLE PLAY BINDNINGSTIDER PRISER OCH DEBITERINGSINTERVALL...16 BREDBAND DEFINITION AV BREDBAND ANVÄNDNING AV BREDBAND FÖR OCH NACKDELAR MED BREDBAND BEROENDE AV BREDBAND SÄKERHET PÅ NÄTET VAL AV BREDBANDSLEVERANTÖRER BYTE AV BREDBANDSLEVERANTÖR FAST ELLER MOBILT BREDBAND SUBSTITUT ELLER KOMPLEMENT? UTVECKLINGEN I FRAMTIDEN BESKRIVNING AV NÅGRA PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING CAMILLA DYSLEKTIKER ANTONIA RULLSTOLSBUREN STEN SJUKSKRIVEN PGA FÖRSLITNINGSSKADOR SANNA SYNSKADAD ULLA BRITT HAR ÅLDERSKRÄMPOR BRIAN EPILEPTIKER INGRID MULTIHANDIKAPPAD MED SVÅR INFEKTIONSSJUKDOM

3 INLEDNING Bakgrund för undersökningen Post- och telestyrelsens (PTS) uppgift är bland annat att bevaka och främja konkurrensen inom marknaden för elektronisk kommunikation i Sverige. PTS sätter ramar för marknaden genom att utfärda föreskrifter, fatta beslut och fördela tillstånd. Förutsättningar för effektiv konkurrens är att trösklarna för nya företag att ta sig in på marknaden är så låga som möjligt och att reglerna som främjar konkurrens är tydliga. Konsumenterna ska vara välinformerade för att lätt kunna välja bland olika tjänster och leverantörer och de ska erbjudas tydlig information om sina rättigheter och skyldigheter. Tjänsterna som erbjuds ska vara lättanvända, prisvärda och av god kvalitet. För att säkerställa att konkurrensen inom marknaden för elektronisk kommunikation är tillfredssällande och för att ge ökad förståelse för denna marknad utifrån ett konsumentperspektiv så genomför PTS kontinuerligt marknadsundersökningar. Syftet med undersökningen Det övergripande syftet med undersökningen har varit att få en ökad kunskap och förståelse för den svenska marknaden för elektronisk kommunikation ur ett konsumentperspektiv. I denna undersökning har PTS velat undersöka två målgrupper mer i detalj. Det är personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning. Resultatet är tänkt att ge PTS underlag för arbetet med andra undersökningar med kvantitativa och kvalitativa metoder, exempelvis individundersökningen respektive olika typer av fallstudier, men också för att ge PTS en allmänt ökad förståelse för marknaden utifrån ett konsumentperspektiv. Metod Eftersom syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för respondenternas uppfattningar, vanor, tankar och känslor inför elektronisk kommunikation, användes en kvalitativ ansats i form av gruppdiskussioner. Det som särskiljer kvalitativa undersökningar från kvantitativa är det grundläggande syftet med undersökningen. Då kvantitativa undersökningar har som syfte att veta hur olika målgrupper tänker och agerar kring olika företeelser, produkter och/eller tjänster har kvalitativa undersökningar som syfte att förstå vad som ligger till grunden för tankar och agerande. I kvalitativa undersökningar behöver man därför gå mer på djupet och hitta bakomliggande faktorer och då undersöks betydligt färre personer, men å andra sidan desto mer på djupet. Detta leder till att man inte kan dra några statistiska slutsatser av resultatet i kvalitativa undersökningar och resultatet är inte heller representativt för en större population. Sex gruppdiskussioner genomfördes, alla i Stockholm. Grupperna ägde rum den 1-3 december 2008 och varade cirka två timmar var. Diskussionerna följde en i förväg utarbetad guide som finns redovisad i bilaga 1. 3

4 Målgrupp I denna studie undersöktes två målgrupper, konsumenter utan särskilda behov (utan funktionsnedsättning) och konsumenter med särskilda behov (med funktionsnedsättning). Dessutom sökte vi personer inom några olika segment. Konsumenter utan funktionsnedsättning (Grupp 1-3) Grupp Målgrupp Övrigt 1 Män/kvinnor; år Massmarknaden (majority/genomsnittet) 2 Män/kvinnor; år 3 Män/kvinnor; år Tidiga användare av elektronisk kommunikation (early adopters) Sena användare av elektronisk kommunikation (late adopters) Konsumenter med funktionsnedsättning (Grupp 4-6) Grupp Målgrupp Övrigt 4 Män/kvinnor; år Massmarknaden (majority/genomsnittet) 5 6 Män/kvinnor; år (ungdomar) Män/kvinnor; 65+ år (pensionärer) Tidiga användare av elektronisk kommunikation (early adopters) Tidiga användare av elektronisk kommunikation (early adopters) Personerna skulle ha lätta till medelsvår funktionsnedsättning och syftet med denna avgränsning var att en lätt till medelsvår funktionsnedsättning i vissa situationer kan reduceras till ett minimum eller helt försvinna genom bra tjänster/hjälpmedel. För att identifiera vilken relationen var till elektronisk kommunikation (early adopters, majority och late adopters) presenterades ett antal påståenden/beskrivningar för respondenterna och beroende på det som bäst stämde överens med deras attityd delades respondenterna in i de olika segmenten: 1. Telefoni och/eller Internet är en spännande del av den teknologiska utvecklingen jag testar och använder gärna nya tjänster som jag har behov av eller kan tänkas ha behov av. Early adopters 2. Telefoni och/eller Internet är en del av utvecklingen jag testar och använder en del nya tjänster, men är absolut inte först med att använda det senaste. Majority 3. Telefoni och/eller Internet är ett nödvändigt ont för mig, jag är inte det minsta intresserad. Late adopters 4

5 Dessutom tillfrågades respondenterna utan funktionsnedsättning om de använt eller använder, någon av nedanstående tjänster med hjälp av sin mobiltelefon: 1 Laddat ner ringsignaler 2 Laddat ner musik 3 Videotelefoni 4 Tittat på TV (mobil TV) 5 Surfat på/med mobilen 6 Skickat/tagit emot MMS 7 Röstat på något via SMS (t.ex. i något TV-eller radioprogram) 8 Instant Messaging (t.ex. MSN) 9 Betalat via SMS för att få tillgång till tjänster/produkter (t.ex. tillgång till information på webben, spela spel eller betalat p-avgift) Early adopter = svarat ja på minst 4 av frågorna Majority = svarat ja på max 3 av frågorna Late adopters = svarat ja på max 1 av frågorna För övrigt gällde i alla 6 grupperna: Eftersträva spridning i åldersintervallet inom respektive grupp Eftersträva jämn fördelning män/kvinnor inom respektive grupp Tillgång till bredband Grupperna bestod av 4 till 10 personer i varje och sammanlagt deltog 44 personer varav 24 var kvinnor och 20 var män. Intressant att notera är att grupp 5, dvs åringar som var early adopters och som samtidigt hade en funktionsnedsättning, var mycket svår att hitta! Trots att kraven för att de skulle klassas som early adopters lättades något kom endast 4 respondenter till den gruppen. Diskussionsguide Vissa delar av grupperna innehöll liknande frågeområden för de båda huvudmålgrupperna, men andra delar var specifika. De gemensamma delarna redovisas tillsammans och de andra av naturliga skäl för sig. (Se bilaga 1). 5

6 Rapportens upplägg ser ut på följande sätt: Med funktionsnedsättning (gr 4-6) Utan funktionsnedsättning (gr 1-3) Telefoni - Helt Bredband Helt Delvis Framtiden Helt Helt Beskrivning av några personer Helt - 6

7 SAMMANFATTNING - Den fasta telefonen definieras som något som finns i hemmet och ansluts via något uttag. Den fasta telefonen kan vara fast eller trådlös. Många avser traditionell telefoni, men vissa även iptelefoni. Man tror att överföringen sker via koppartråd och telefonstolpar, dvs med en fysisk koppling från telefon till telefon i form av trådar och kablar. - Ip-telefoni har respondenterna generellt mycket åsikter om och ip-telefoni har ganska dåligt rykte. Kunskapen om vad IP-telefoni är och hur det fungerar är låg. De flesta vet inte heller hur överföringen sker. Ip-telefoni definieras som något som går via internet och vi kan se att en del blandar samman ip-telefoni med t ex Skype - Mobil telefoni definieras som något som kan användas var man än befinner sig och som man alltid har med sig. Mobiltelefonen tros fungera genom radiovågor som sänds från en trådlös sändare. Intresset för hur mobiltelefoni fungerar är lågt. Det är svårt, tråkigt och det är viktigt att det fungerar, men inte hur! - Några enstaka yngre respondenter har inte någon fast hemtelefon, utan endast mobil och vi kan se en tendens till att den fasta telefonen överges främst bland yngre som precis flyttat hemifrån. De flesta har dock svårt att tänka sig att ge upp den fasta telefonen t ex eftersom det är lägre samtalskostnader speciellt för utlandssamtal och pga en emotionell tillgivenhet till den fasta telefonen. En del vill också försäkra sig om att äldre, mindre mobilvana generationer (föräldrar, far- och morföräldrar) eller barnens kompisar ringer till dem. - Någon/några respondenter i varje grupp har triple play. Vanligast är att man får den billigaste tjänsten av tre (kabel-tv, ip-telefoni och bredband) på köpet. Fördelen med triple play är det lägre priset. Nackdelarna är t ex att man är uppbunden till en leverantör om det skulle uppstå problem. Dessutom är det svårt att bedöma erbjudandet och om det blir bra eller inte. - Inställningen till bindningstid är övervägande negativ. En del känner sig lurade av abonnemangens lockpriser och bindningstider. Det innebär en brist på flexibilitet att byta operatör och man riskerar att gå miste om prissänkningar. - Normalt väljer man mobiloperatör utifrån täckning, pris och vad vännerna har för operatör. Priset är dock svårt att bedöma eftersom så många olika variabler påverkar priset. Det blir då omöjligt att göra en bedömning av vilken operatör eller vilket abonnemang man ska välja. I praktiken tittar man i huvudsak på minutpriset. - De flesta har abonnemang och endast några få kontantkort. Fördelarna med abonnemang är att det är praktiskt eftersom man inte behöver tanka på kortet och att man inte riskerar att stå utan pengar att ringa för. Fördelen med kontantkort är en ökad kontroll på kostnaderna, men det är ingen respondent som upplever att det behövs. - Respondenterna ger ingen enhetlig definition på bredband, men generellt utgår de från hastigheten att det är allmänt snabbt eller definierat i antal Mb, tekniken att det inte är modem och att man inte behöver ringa upp det och debiteringen har en viss förutbestämd månadskostnad och betalar inte för tid/mängd nedladdad data. - Bredband används för att utföra en rad olika tjänster inom några olika områden. De är främst informationssökning, kommunikation och socialt liv, handla/betala räkningar, nöje/underhållning, arbete/studier samt hjälpmedel. - Bredband ger en rad fördelar, t ex enorm möjlighet till informationssökning, snabbhet, flexibilitet, förhållandevis lågt pris och möjlighet till kommunikation speciellt för dem som har svårt att fysiskt ta sig utanför sitt hem. Nackdelarna å andra sidan är en sårbarhet om bredbandet inte fungerar, att leverantörerna inte håller de hastigheter som de lovar, ett beroende man tvingas ha bredband för att inte komma utanför i samhället och brist på säkerhet. 7

8 - Ifall bredbandet gick ner under en dag skulle ganska många uppleva det som skönt och de skulle få mer tid. Men för andra skulle det vara en stor nackdel. De skulle sakna kommunikation med andra samt att få tillgänglig/snabb information. - Om bredbandet lade ner under en månad skulle det däremot få stora negativa konsekvenser för alla, t ex för att de inte skulle kunna betala räkningar och innebära stor ensamhet/isolering för vissa som inte kan komma ut. - Valet av bredbandsleverantör baseras på några olika faktorer; hastighet ska motsvara de behov man har, pris, bekvämlighet och trygghet. - De flesta har fast bredband och endast någon/några per grupp har även mobilt bredband. Mobilt bredband är intressant om man reser mycket och t ex har sommarstuga. För dem som har stationär dator är det inte intressant med mobilt bredband, men ytterligare hinder är en uppfattning om att det är dyrare än fast bredband och även mindre stabilt och inte lika snabbt. - Respondenterna föreställer sig framtiden vad gäller bredband och telekom. T ex tror många att mobil och dator blir en integrerad enhet, men samtidigt kommer all teknisk utrustning att få flera olika funktioner och det gör att man totalt sett inte får färre tekniska apparater. Man tror också att tillgängligheten till internet ökar samt att det blir fler röst- eller fjärrstyrda apparater. I stor utsträckning tror man på en fortsättning på nuvarande utveckling. 8

9 SLUTSATSER Detta är de viktigaste slutsatserna som framkom under den kvalitativa undersökningen. Med tanke på metoden i denna undersökning, så vill vi framhålla att de inte nödvändigtvis är representativa för hela svenska folket, utan för de respondenter som vi undersökte och intervjuade. Generellt är kunskapsnivån om överföringsteknik för telefoni och bredband låg bland de flesta målgrupper, även om vi ser att early adopters är betydligt mer insatta. De flesta är ointresserade av tekniska frågor och bryr sig inte om hur det fungerar, bara att det fungerar. De allra flesta kan inte tänka sig, liksom i individundersökningen, att avstå från sin fasta telefon och endast ha mobil telefon. Främst beror detta en på uppfattning om att det är dyrare att ringa med mobil, men också eftersom det är en vana och för att inte riskera att vissa personer i omgivningen, t ex äldre generationer, skulle avstå från att ringa en. Bland yngre personer finns dock en mycket större acceptans för detta och det finns skäl att tro att den fasta telefonin kommer att bli betydligt mindre vanlig allteftersom de yngre generationerna flyttar hemifrån och skaffar egen telefon. En del av respondenterna har idag ip-telefoni, oftast som en del i triple play-erbjudande. Bland många (såväl kunder som icke-kunder) är uppfattningen att ip-telefoni inte fungerar speciellt väl. Ljudkvaliteten är lägre än med traditionell telefoni och dessutom är avbrott och nedkopplingar vanliga. Intressant är att vi inte ser några avgörande skillnader mellan de olika målgrupperna när det gäller bredband och hur de använder bredband. Till största del har de liknande beteenden och använder internet främst för kommunikation, informationshämtning samt sociala aktiviteter och underhållning. Vissa skillnader kan man dock se i att en del av de med funktionsnedsättning använder vissa bredbandsbaserade tjänster för att underlätta i sin vardag, t ex taltjänst och uppförstoringstjänst för synskadade, stavningshjälp för dyslektiker och röststyrning av dator för en person som är rörelsehindrad. Men detta framkommer efter probing, dvs när det ställs specifika frågor om det. Respondenterna har inte heller några direkta önskemål om att förbättra/utveckla nya tjänster för att underlätta ytterligare. En skillnad, hos vissa respondenter med funktionsnedsättning, är att de är mer beroende av bredband för socialt liv och underhållning för att kompensera deras fysiska orörlighet och att de inte har lätt att fysiskt träffa andra personer. Överlag verkar leverantörernas avtal (inom fast telefoni, mobil telefoni och bredband) inte vara de största barriärerna för att respondenterna väljer att stanna kvar. Det viktigaste hindret, som vi också kan se i individundersökningen för 2008, är att respondenterna är nöjda med nuvarande operatör. För fast och mobil telefoni är ett hinder också att deras nuvarande kostnader är så låga att en eventuell lägre kostnad med ny leverantör inte kan innebära tillräckligt stor besparing för att motivera tid och besvär för att byta. När det gäller bredband finns dessutom rädslan att det ska uppstå komplikationer i övergången från en leverantör till en annan samt att den nya leverantören inte ska vara bättre än den gamla. Det som dock skulle kunna förenklas med avtalen är först och främst bindningstiderna (som är alldeles för långa) och uppsägningstiderna (på tre månader) eftersom de bidrar till en ökad orörlighet. Det är ju inte säkert att ett intressant erbjudande kommer precis när en bindningstid är på väg att avslutas. 9

10 Något som respondenterna i denna kvalitativa undersökning är missnöjda med vad gäller bredband är överföringshastigheten. De upplever att den är betydligt långsammare än vad som utlovas och detta ser vi även i den kvantitativa individundersökningen. Vi kan också se denna överensstämmelse mellan de båda undersökningarna vad gäller hur kundtjänsten fungerar och hur respondenterna upplever den. Många är missnöjda både med tillgänglighet och bemötande. Detta leder till att många föredrar att prata med vänner och bekanta, som de upplever har tålamod och framförallt en förmåga att förklara på en för mottagaren relevant nivå (vare sig för enkelt eller för svårt). Mobilt bredband är i övervägande grad ett komplement till fast bredbandsanslutning, som används när utanför hemmet, t ex på resa eller i sommarstuga. Hindren för att fler ska välja mobilt bredband är att man idag har en stationär dator, att man inte upplever sig har behov av bredband utanför hemmet, samt, vilket vi också ser i individundersökningen, att man tror att uppkopplingshastigheten blir alltför låg. 10

11 TELEFONI Definitioner på telefoni [Grupp 1-3] Respondenterna får ge sina definitioner på olika typer av telefoni, dvs fast telefoni, mobil telefoni och iptelefoni och det är intressant att se att det finns olika synpunkter kring dessa definitioner. Fast telefoni definieras som den typ av telefoni som finns i hemmet och som ansluts via något uttag. Telefonen kan ha en viss räckvidd, men det är en ganska kort sträcka från basstationen. Ibland kan man nämligen märka en förvirring i begreppen trådlös och mobil och vissa jämställer dessa begrepp och ser inte någon skillnad. Med fast telefoni menar många traditionell telefoni, medan andra även inbegriper ip-telefoni i detta begrepp eftersom den är just fast och inte mobil. Fast telefoni används, av naturliga skäl, i hemmet för alla eller en del av de samtal som görs i hemmet. Det som utmärker fast, traditionell telefoni är att den upplevs som stabil och pålitlig. Den fungerar även om strömmen går och ljudkvaliteten är oftast mycket god. Pålitligt om strömmen går. [Man, 25 år utan Negativt, enligt några, är bristen på flexibilitet (att den just är fast) och att abonnemangsavgiften är så pass hög. Ofta består samtalskostnaderna endast av en liten del av hela telefonräkningen. Jag känner att fast telefoni är historia för mig. [Man, 25 år utan Gammaldags form av röstkommunikation. [Man, 38 år utan Själva överföringen med den fasta, traditionella telefoni sker, enligt de flesta, via koppartråd och telefonstolpar. Vissa menar att det är en fysisk koppling från telefon till telefon i form av trådar och kablar. Ip-telefoni finns det mycket åsikter om och ip-telefoni har i allmänhet ganska dåligt rykte. Kunskapen om vad ip-telefoni är och hur det fungerar är relativt lågt. Det beskrivs av många som något som går via internet. På kommentarerna är det tydligt att vissa blandar samman ip-telefoni med t ex Skype som går via internet. Många av respondenterna har inte någon aning om hur överföringen sker medan andra ger lite olika alternativ. Samma koppartråd som fasta nätet men annat frekvensband. [Man, 45 år utan 11

12 De som använder eller har använt sig av ip-telefoni, har främst negativa erfarenheter, som att det kopplat ur sig, att det inte går att komma fram och att det bara fungerar ibland. Majoriteten är överens om att ljudkvaliteten är sämre jämfört med vid traditionell telefoni. Den kopplar ur sig, det går inte att komma fram. Jag vill inte testa något som inte funkar. [Kvinna, 36 år utan Jag har ip-telefoni och det händer ibland att det inte funkar. [Man, 27 år utan Ip-telefonin kraschar ibland. [Man, 43 år med Jag använder inte telefonen så mycket hemma, men håller med om sämre ljud. [Man, 25 år utan Den positiva sidan av ip-telefoni och det som driver till köp är priset, som av majoriteten uppfattas som lågt. Detta beror främst på att det inte är någon fast månadskostnad utan man betalar endast för det man ringer. Många som idag använder ip-telefoni har kommit i kontakt med det genom triple play-erbjudande och då ingår telefonin gratis i erbjudandet. Valde paketlösning, informerade mig om ip-telefoni, vilket visade sig vara billigare. [Kvinna, 36 år utan Anledningen till att många aldrig har testat ip-telefoni är brist på kunskap, dels om hur det fungerar men även kostnaden för att använda det. En förklaring till detta kan vara brist på marknadsföring eller snarare att ip-telefoni oftast inte kommuniceras som just ip-telefoni, utan som vanlig telefoni. Vill ha stabil telefonledning, mobiltäckning är lite si och så. Ren säkerhetsgrej och jag har därför inte provat ip-telefoni. [Man, 38 år utan Har inte tagit reda på vad det kostar, har inte sett mycket reklam. [Kvinna, 38 år utan Mobil telefoni definieras som den typ av telefoni som kan användas var man än befinner sig och som man alltid har med sig. Mobiltelefonen tros fungera genom radiovågor som sänds från en trådlös sändare. Intresset för hur mobiltelefoni fungerar är dock relativt lågt. Respondenterna tycker det är svårt, tråkigt och bryr sig egentligen bara om att det fungerar inte hur. Fördelarna med mobil telefoni är: - Praktisk/bekväm - Flexibelt - Kan ringa var man än befinner sig - Kan sms:a 12

13 Nackdelarna å andra sidan är: - Man är beroende av täckning - Mycket krångliga taxor - Stressande att hela tiden vara nåbar - Risk för strålning - Skapar ett onödigt behov förr klarade man sig mycket bra utan - Dyrt ringa till och från utlandet - Man är beroende av laddare - Upplevs som dyrt även om många vid närmare eftertanke inser att mobilkostnaderna i själva verket inte är så höga Skulle inte funka utan mobiltelefon, inte så mycket val. Är inte hemma så mycket. [Kvinna, 36 år utan Jag ringer aldrig hemifrån med mobil, har mobilen för att kunna nås. [Kvinna, 34 år utan Inte platsberoende, men dock täckningsberoende. [Man, 25 år utan Tror inte att det är så farligt, men man kan ju inte veta, bryr mig inte så mycket. [Man, 44 år utan Orkar inte tänka på det. Det känns som att huvudsaken är att det fungerar, har inget intresse för hur. Det är tråkigt och svårt. [Kvinna, 39 år utan En del tänker på risken med strålning, framför allt när det under mobilsamtal blir varmt om örat, och undviker därför mobiltelefonen när det finns alternativ, såsom hemtelefon. De flesta är dock osäkra på hur skadlig strålningen är och/eller orkar helt enkelt inte bry sig. Det finns två tydliga mönster när det gäller vilken telefon respondenterna väljer att använda när de befinner sig i hemmet. Vissa väljer att alltid använda sin fasta telefon och skälen till detta är en kostnadsfråga samt en rädsla för stålning. I en del fall beror det också på att det är så dålig täckning på mobilen att samtal bara går att genomföra på vissa bestämda platser t ex nära ett fönster. Andra använder däremot mobilen ganska ofta i hemmet och den viktigaste anledningen till det är bekvämlighet. För de nummer som man inte kan utantill tittar man i telefonboken i mobilen och då känner många att det är lika bra att ringa från mobilen också. Alternativet, att öppna mobilens telefonbok och sedan slå in numret i den fasta hemtelefonboken, känns alltför krångligt och långsökt. 13

14 Om man ska göra en generalisering av vilken typ av telefon respondenterna använder i hemmet beroende på situation så ser det ut på följande sätt: Mobil telefoni Korta samtal Samtal till mobil Samtal till nyare vänner vars telefonnummer man inte kommer ihåg utantill Fast telefoni Långa samtal Till fast telefon Till gamla vänner/familj För utlandssamtal Jag använder den fasta telefonen för att ringa utomlands och lokalsamtal. Jag ringer t ex mamma från hemtelefonen. Det är ganska dyrt från mobilen till hemtelefon. Men det händer även att jag använder mobilen hemma, jag har ju alla nummer i mobilen och är lat och använder den. Men om jag ringer till andra mobiler då använder jag min mobil för det är billigare att ringa från mobil till mobil. Dessutom är det enklare att ringa från mobilen. [Kvinna, 27 år utan Jag använder den fasta telefonen hemma, men har en trådlös så att jag kan gå omkring. Jag ringer aldrig myndigheter på mobilen för då tickar det på, det går inte. Jag försöker använda mobilen på vägen till arbetet, inte hemma. [Kvinna, 39 år utan Gamla vänner och familj med fasta telefonen eftersom man minns numret. Nya vänner med mobilen. [Man, 35 år utan Jag använder den fasta om jag ska ringa sjukrådgivningen, korta samtal då jag ringer från mobilen. [Man, 34 år utan Mobil telefoni substitut eller komplement till fast, traditionell telefoni? [Grupp 1-3] Några enstaka yngre respondenter har inte någon fast hemtelefon, utan klarar sig endast på mobilen. Att fler överger den fasta telefonen är något som kan konstateras i flera undersökningar och denna tendens är som mest tydlig bland unga personer som precis flyttat hemifrån. Skälen till detta är att de upplever att det är dyrt med fast telefon och att de har en aktiv livsstil och inte är hemma så mycket. De flesta har dock svårt att tänka sig att ge upp den fasta telefonen av flera olika skäl. Många upplever den fasta telefonen som betydligt billigare och speciellt för utlandssamtal, men när diskussionen fortskrider inser fler och fler att det kanske inte är så billigt när allt kommer omkring, främst för att abonnemangsavgiften ofta blir många gånger högre än samtalskostnaderna. Det finns en stor emotionell tillgivenhet till den fasta telefonen. Många ser den som en pålitlig trygghet, som de helst inte vill göra sig av med. Några menar också att de vill behålla sin fasta telefon för att försäkra sig om att äldre, mindre mobilvana generationer (föräldrar, far- och morföräldrar) eller barnens kompisar ringer till dem och inte avskräcks av ett dyrt samtal till mobil. 14

15 Multiple play [Grupp 1-3] Det är någon eller några respondenter i varje grupp som har triple play. Vanligast är att man får den billigaste tjänsten av tre (kabel-tv, ip-telefoni och bredband) på köpet. Det finns såväl för- och nackdelar med denna typ av erbjudanden. Den viktigaste fördelen och det som driver till köp är det låga priset. I praktiken slipper man betala abonnemangsavgiften för den fasta telefonin, eftersom den tjänsten är den billigaste av de tre. Ytterligare en fördel är att ha färre parter att ha kontakt med om något inte fungerar. Låter ganska bra, man slipper betala för fasta telefonen. [Man, 35 år utan Det skulle vara fördelaktigt att bara ringa ett företag. [Kvinna, 27 år utan Nackdelarna är främst att man binder upp sig på en leverantör och om det då inte fungerar är det svårare att byta till någon annan. Dessutom innebär denna typ av avtal oftast en viss bindningstid samt uppsägningstid, vilket gör att man blir ännu mer låst. Några menar också att det är svårt att göra en vettig bedömning av denna typ av erbjudanden och att det därför är omöjligt att i förväg veta om det blir bra eller inte. Många har ju dessutom dålig erfarenhet av sin leverantör, både av deras tjänster och av deras kundtjänst. Någon påpekar även att med denna typ av erbjudande så blir bredbandshastigheten lägre än vad de annars hade valt. Jag vill ha frihet att välja de olika delarna. [Kvinna, 36 år utan När det är lång bindningstid tänker jag att nu är det något lurt. Jag skulle vara benägen att testa om jag kunde byta. [Kvinna, 34 år utan Bindningstider [Grupp 1-3] Inställningen till bindningstid är övervägande negativ. Många känner att de blir lurade av abonnemangens lockpriser och bindningstider och menar att de i själva verket får betala ett ganska högt pris för att köpa en mobil för endast 1 krona. Dessutom leder bindningstiderna till en brist på flexibilitet eftersom man inte kan byta operatör ifall man känner sig missnöjd eller skulle hitta ett bättre alternativ. En viktig nackdel är också att ifall man binder sig på t ex 24 månader hinner det hända så mycket, främst på prisfronten, att man upplever att man går miste om de prissänkningar som generellt kommer. Man får billigare telefon om man binder sig. Men jag förstår inte varför man har bindningstid. Om man är nöjd då stannar man ju kvar. [Kvinna, 36 år utan Fördelen med bindningstid och det som de flesta lockas av är att köpa en mobil billigt, alternativt på avbetalning. Dessutom är minuttaxan i vissa fall lägre. Bindningstid är besvärande på mobiltelefon, men inte på fast. Det är enorm prisskillnad. Man betalar mycket mer. [Kvinna, 36 år utan 15

16 Det är en sak om jag bundit upp mig för att kunna betala min telefon, men om det är något som inte fungerar då måste man ju kunna häva köpet! [Kvinna, 36 år utan 12 månader är OK, men 24 månader är för mycket. Det kan hända hur mycket som helst på den tiden. Man kan inte köpa ny mobil och om man tappar mobilen eller om den blir stulen, vad gör jag då? Då måste man tala om för alla att man bytt telefonnummer. Bara problem, ingen nytta. [Kvinna, 36 år utan Alla är överens om att en kortare bindningstid är bättre än en längre, så 12 månader är bättre än 24. De flesta är positiva till den reglering som införts i Danmark om kortare bindningstid, även om några enstaka menar att det är upp till varje konsument att tacka ja eller nej till olika erbjudanden och bindningstider och att det därför borde regleras av sig själv. Varför ska det vara någon bindningstid alls? [Kvinna, 35 år utan Nu för tiden är det så lätt för företagen att ändra så jag tycker inte att man som kund ska acceptera längre bindningstid [Kvinna, 38 år utan Kan tänka mig längre bindningstid på bredband för där händer det inte lika mycket, men med mobilen händer det mycket ännu. Måste ha tilltro till företag om jag ska kunna tänka mig att binda mig. [Man, 38 år utan Det är bara att bestämma i konsumentköplagen. [Kvinna, 38 år utan Varför ska man lagstifta? Det är upp till konsumenten. [Man, 44 år utan Reaktionerna på operatörslåst mobil liknar i stort dem som gäller för bindningstid. Ju mer frihet att välja desto bättre. Priser och debiteringsintervall [Grupp 1-3] Vid val av mobiloperatör så är det en rad olika faktorer som är avgörande. Täckningen är den viktigaste faktorn och en faktor som också kan vara helt utslagsgivande. För dem som har speciella behov av bra täckning, t ex Stockholms skärgård, Norrland eller Värmland så finns det ofta inte något val annat än att välja Telia eller operatörer som tillhör Telias nät, som Halebop. När täckningsfrågan är avklarad (och om man bor och verkar på platser där de flesta operatörer erbjuder bra täckning som exempelvis i och runt Stockholm så är detta inte ens något som kommer upp) så är priset mycket viktigt. Då eftersträvas ett så lågt pris som möjligt. Det är dock många olika faktorer som påverkar priset, som t ex: - Minutpris - Uppkopplingskostnad - Sms-/mms-kostnad - Nedladdnings-/surfkostnad - Vid vilka tider man ringer - Vilken operatör man ringer till - Om man ringer nationellt eller internationellt 16

17 Respondenterna är överens om att det är omöjligt att göra en korrekt bedömning av dessa olika variabler, dels för att de är så många och dels för att de faktiskt inte har kännedom om alla faktorer (framförallt vilka operatörer som vännerna har och när exakt man ringer). Det gör att de mest tittar på minutpriset. Dessutom görs en utvärdering i efterhand när man väl är kund och valt en viss operatör och det är genom fakturan. Upplevs den som väldigt hög leder till ett övervägande om byte och i annat fall väljer respondenterna att inte agera. Skitsvårt att bedöma. [Man, 34 år utan Detta är en djungel för mig, jag tycker det är jättejobbigt! [Kvinna, 35 år utan En del påverkas mycket av vad vännerna har för operatör eftersom flera har kompisabonnemang (främst Comviq Kompis, som finns med abonnemang och kontant), vilket innebär att man ringer gratis till andra personer som har samma operatör. Detta har en stark dragkraft, speciellt för yngre och mindre penningstarka målgrupper, och kompisarnas val påverkar därmed ens egna. För övrigt samlar respondenterna in information inför val av operatör genom att jämföra på internet (ingen känner dock till telepriskollen.se). Det är när det inte fungerar som man vet om en operatör är bra eller dålig. [Kvinna, 36 år utan Letade efter billigaste månadsavgiften eftersom jag inte ringer så mycket. Är beredd att betala mer för telefonen. [Kvinna, 34 år utan Googlar på nätet eller frågar vänner och bekanta. [Man, 35 år utan De flesta respondenterna har abonnemang och några har kontantkort. Vi kan se att det är personer som generellt är mindre avancerade och erfarna mobilanvändare som har kontantkort. Flera som idag har abonnemang har tidigare haft kontantkort, men bytt av praktiska skäl. Fördelarna med abonnemang är att det är smidigare och enklare att slippa tanka kontantkortet och istället betala i slutet av månaden. Man riskerar inte heller att plötsligt få slut på pengar och därmed inte kunna ringa. Den viktigaste nackdelen är en minskad kontroll på kostnaderna. Det verkar dock inte vara något problem bland respondenterna med abonnemang. Alla ringer för ungefär lika mycket varje månad och många slås av hur lite de ringer för. Några har dessutom abonnemang där de får ringa i princip obegränsat mycket mot att de betalar en viss månadsavgift, så då uppstår inte heller problemet. Jag hade kontantkort i början, då håller man koll på vad man ringer för. Men sedan blir det för jobbigt att springa och fylla på, så abonnemang blir enklare och funkar hela tiden. [Kvinna, 27 år utan Ytterst få har någonsin tänkt kring debiteringsintervall. Det är några enstaka som har reagerat då de nyligen läst om det i tidningen. När frågan tas upp inser respondenterna att det är ytterligare sätt att bli lurad på, men samtidigt är det redan alldeles för många variabler att ta hänsyn till att det är omöjligt att sätta sig in i detta också. Om man ringer många korta samtal kan det göra stor skillnad. [Man, 25 år utan 17

18 Går inte att tänka på det, det finns så mycket att jämföra. [Man, 34 år utan Känner mig lurad om det inte är minutintervall. [Kvinna, 35 år utan Ju kortare intervall, desto bättre motsvarar det hur mycket man pratat. [Man, 44 år utan 18

19 BREDBAND Definition av bredband [Grupp 1-3] Respondenterna utan funktionsnedsättning får ange hur de definierar bredband och det är tydligt att det inte finns någon gemensam och enhetlig definition på vad bredband är. Några variabler är: Hastigheten att det är allmänt snabbt eller definierat i antal Mb (av flera från 0,5 Mb och uppåt) Tekniken att det inte är modem och att man inte behöver ringa upp det. Det innebär att man kan ringa och bli uppringd även om man surfar, vilket man inte kunde tidigare Debitering för en del definieras bredband också av att man inte betalar för tiden eller mängden data som laddas ner, utan att man har en viss förutbestämd månadskostnad Snabbt internet, som man inte behöver ringa upp till. [Man, 25 år utan Det är snabbt internet. Det är på hela tiden, tidigare uppringt var bara när man behövde det. [Kvinna, 27 år utan Man kan ringa samtidigt. [Kvinna, 36 år utan 0,5 Mb säger de att det är. [Man, 34 år utan Internetuppkoppling som är snabbare än X Mb/s. [Man, 25 år utan Allt som inte är modem, det som efterträdde modemet. [Man, 34 år utan Tidigare behövde man tänka på hur mycket man surfade. Nu använder man så mycket man vill utan extra kostnad. [Man, 35 år utan Kunskapsnivån kring hur själva överföringen sker, skiljer sig generellt något åt beroende på vilket segment respondenterna tillhör. Ju mer avancerade desto bättre koll har de eller tror sig ha. Sammanfattningsvis är osäkerheten stor och bakom detta är det tydligt att det finns ett ganska litet intresse av att förstå. Det som betyder något är att det fungerar! Förslagen som kommer fram på hur överföringen sker är: - Olika typer av kabel (fiber eller koppar) - Via telefonjacket - Via master Har med telefonjack att göra. [Kvinna, 35 år utan Kan också ha fibernät. [Man, 44 år utan Kopplar upp på telejack, sedan satellit. [Man, 27 år utan Fiberkabel eller kopparkabel, finns mobilt också. ADSL har koppar först och fiber mellan basstationerna. [Man, 25 år utan Jag fattar ingenting! [Kvinna, 34 år och kvinna, 39 år utan 19

20 Användning av bredband [Grupp 1-6, men med fokus på grupp 4-6] Bredband används för att utföra en rad olika tjänster, som skulle kunna grupperas inom några olika områden: - Informationssökning - Kommunikation och socialt liv - Handla/betala räkningar - Nöje/underhållning - Arbete/studier - Hjälpmedel Informationssökning är en mycket viktig fördel som bredbandet ger förutsättningar för. Dels går det mycket snabbt att få allmän information om ett ämne genom att googla på olika ord/begrepp och dels är informationen så tillgänglig. Att inte behöva förflytta sig upplevs som en fördel för alla målgrupper och speciellt för dem som har svårt att röra sig. Vanliga exempel på information som respondenterna söker på internet är: - Tåg-, SL-tider - TV-tider/-tablåer - Adress- och personuppgifter (hitta.se, eniro.se etc.) - Platsbeskrivningar (t ex earth.google.com) för att planera resor - Kartor - Allmän information om olika intressanta ämnen, t ex sjukdomar Den äldre gruppen är speciellt vetgirig och någon har t o m kollat upp marknadsundersökningsföretaget på nätet inför gruppdiskussionen! Livet har ändrats. Vi söker allting där, det är skrämmande att det är så mycket. Jag använder mig av elektronisk betalning och känner mig trygg med det. [Man, 66 år med För en del är möjligheten till kommunikation och socialt liv den allra viktigaste fördelen som bredbandet ger. Vi kan konstatera att de allra flesta har en stor del av sin kommunikation på nätet, men för vissa så är det otroligt viktigt, speciellt för dem som inte har samma möjlighet som andra att komma ut och träffa andra IRL (In real life). I grupperna har vi t ex någon som är extremt infektionskänslig och har svårt att vistas bland andra och några som har olika funktionshinder som påverkar deras fysiska rörlighet, som är mer beroende av kommunikationen via internet. En fördel som flera nämner är att internet är ett diskret sätt att kommunicera eftersom du inte tränger dig på mottagaren. Man kan skicka sina mejl när man vill och mottagaren får svara när han/hon har möjlighet. Är man på msn så ser man vem som är inne och kan chatta med dem etc. 20

21 Jag kan ha kontakt med folk jag känner. Man stör ingen. Jag kan skriva mejl om jag är uppe sent på natten och den som tar emot mejlet blir inte störd, utan kan svara när han/hon vill. [Kvinna, 33 år med Man kan välja själv när man vill läsa och svara. [Kvinna, 37 år med Kommunikationssätt på internet: - Mejl - Msn - Olika communities - Bloggar - Skypa - Ip-telefoni - Facebook yngre målgrupperna Vi skypar med barnbarn som bor utomlands. [Man, 66 år med Jag har hela min omvärld i bredbandet. Det är mitt sociala liv eftersom jag är infektionskänslig. Jag studerar på distans. [Kvinna, 23 år med Jag betalar räkningar, kollar TV-program, vad som går på TV. Kollar vädret, läser andras bloggar, communities och mejl. Jag jobbar framför datorn hela dagarna. [Kvinna, 26 år med Att handla och betala räkningar på internet gör de flesta i större eller mindre utsträckning. Många känner dock en viss oro över att bli av med sina pengar eller att bli lurade på internet, men de allra flesta kan förhålla sig till detta på olika sätt (Se mer under avsnittet Säkerhet på nätet ). - Köpa biljetter (sj.se, olika resebyråer etc.) - Köpa/sälja olika saker (blocket.se, tradera.se etc.) - Jämföra priser (pricerunner.se etc.) Jag är på gång med ett lägenhetsbyte. Det är en djungel. Även blocket.se för att hitta möbler. [Kvinna, 74 år med Köpte båt och sålde via nätet. [Man, 66 år] Många betalar sina räkningar på nätet och känner att det inte finns något alternativ till det och att det inte går att betala räkningar på något annat sätt (gäller främst de yngre målgrupperna). I alla grupperna är det också den punkt som respondenterna först nämner på frågan om vad som skulle hända ifall de inte har tillgång till internet under en månad! 21

22 Nöje och underhållning via internet är också trevligt och för vissa som har svårt att komma utanför hemmet är det otroligt viktigt. Det finns ett stort utbud av alternativ: - Tidningar (både svenska och utländska, t ex aftonbladet.se, lokaltidningar) - Strömmad tv från t ex Svt - Ladda ner filmer eller se strömmade filmer (Youtube nämns bl a i detta sammanhang) - Spela spel (en kombination av nöje och socialt liv, t ex WoW, poker) - Lyssna på radio - Ladda ner musik - Ladda ner böcker via biblioteket Bredband ger också förutsättningar för att utföra arbete och studier. Till stor del är det informationsinsamling till olika skoluppgifter eller inför förberedelser av arbetet. - Söka jobb (kolla upp företag, mejla in ansökningar) - Söka information - Studera på distans Dessutom erbjuder bredbandet specifik hjälp för en del av de funktionshindernedsatta: - Larm (om man trillar i lägenheten) - Läsfunktioner (förstoring av text, uppläsning av text för synskadade) - Stavningskontroller för dyslektiker (t ex google.se, hotmail.com) - Kontakter med Försäkringskassan och andra myndigheter för dem som inte kan arbeta - Tala in texten istället för att skriva lär upp ett program som ska lära sig känna igen röst och ord (för personer som har svårt att klara av att skriva) - Beställa färdtjänst - Beställa hem varor Från att jag vaknar till att jag går i säng. Använder msn, gillar inte telefon eftersom jag har en hörselnedsättning. [Kvinna, 23 år med 22

23 För- och nackdelar med bredband [Grupp 1-6] Bredbandet har en rad olika fördelar och det är också dessa som driver till användning, men det finns även en del nackdelar. De viktigaste fördelarna är: - Enorm möjlighet till informationssökning - Snabbhet - Flexibilitet - Förhållande lågt pris samma kostnad oberoende av surftid eller mängd nedladdad data - Möjlighet till kommunikation speciellt för dem som har svårt att fysiskt ta sig utanför sitt hem Skönt att inte behöva ta sig ut till företag, inga öppettider och telefonköer. Man har kontakt när det passar en. [Kvinna, 26 år med Jag vill känna inför ungdomarna att jag är med, att jag är någon att räkna med. [Kvinna, 66 år med Nackdelarna å andra sidan är flera: - Sårbarhet om bredbandet inte fungerar - Leverantörerna håller inte de hastigheter som de lovar. Många är medvetna om att det finns en rad faktorer som påverkar hastigheten, avståndet till telestationen och antal personer som är uppkopplade vid en given tidpunkt, men de upplever ändå att skillnaden är för stor mellan vad som utlovas och vad som sedan levereras. Intressant att notera är att ingen nämnde bredbandskollen.se - Beroende för många innebär bredbandet stora fördelar, vilket påverkar deras livskvalitet i positiv riktning. Dessutom blir alla grupper mer eller mindre tvingade att ha tillgång till internet eftersom samhället till stor del byggs upp kring de tjänster som bredbandet ger upphov till. Detta kan leda till en segregation eller ett utanförskap mellan dem som har tillgång till internet och dem som inte har det - Brist på säkerhet, t ex i form av skräppost, spam, virus, popupsidor, reklam och andra negativa eller t o m brottsliga element Jag tycker att det är fruktansvärt hur dåligt utvecklat det är och det får förödande konsekvenser. Det är så mycket strul att förse funktionshindrade med dator när det sprätter av virus. Det är en skymf mot mänskligheten att det inte är bättre! OCR-nummer gör att man utestänger många människor. Många människor hamnar i den ekonomiska klyftan. [Man, 66 år med Det finns så många hackers och problem. Trojanska hästar etc. Jag ser en skillnad mellan pc och mac och det är mindre problem med mac. Det är ett problem faktiskt. [Man, 78 år med Bolagen talar aldrig om hur låg den lägsta kapaciteten är, men den högsta kapaciteten kommer de aldrig upp i. [Man, 71 år med De ljuger om hastigheten. [Kvinna, 33 år med 23

24 Beroende av bredband [Grupp 4-6] Det är uppenbart att bredbandet spelar stor i respondenternas liv, även om det naturligtvis är stora skillnader personerna emellan. Några surfar ett par timmar i veckan medan andra i princip är uppkopplade hela sin vakna tid. De flesta är uppkopplade någon eller några timmar varje dag. På frågan om vad de skulle göra ifall bredbandet gick ner under en dag svarar en ganska stor del att det nog ändå kunde vara ganska skönt så länge uppehållet inte blir längre! Det skulle ge dem tid att göra mycket annat och ge ett lugn i denna uppkopplingshets, som många faktiskt upplever. Jag skulle bara tycka att det var skönt. Jag googlar mest, går in på tradera och SJ, läser tidningar. [Kvinna, 66 år med Man får väldigt mycket fritid. Det är väldigt stressande, man måste uppdatera sig hela tiden. [Kvinna, 47 år med Andras, speciellt de som är uppkopplade en stor del av dagen och som är väldigt aktiva på nätet, menar däremot att det absolut skulle innebära en stor nackdel för dem att inte ha tillgång till bredbandet under en dag. Till stor del är det kommunikationen med andra som de skulle sakna, men även den väldigt tillgängliga och snabba informationen. Jag skulle bli väldigt ställd. Skulle sakna all information, alla inkommande mejl. Skulle bli väldigt orolig. [Kvinna, 73 år med Jag skulle känna mig ledsen. Det skulle kapa en stor del av min dag. Skulle sakna e-posten, googlande och bankärenden. [Kvinna, 80 år med Datorn har blivit som en telefon när man inte är hemma. Det första jag gör när jag kommer hem är att sätta på den. Det är ett redskap när man har kurser, är min skrivmaskin också. Jag skulle sakna den för att jag behöver den. [Kvinna, 74 år med Mejl vill man ha hela tiden. Kolla restider tar annars mycket längre tid, SL. Alla smådetaljer tar längre tid. [Man, 27 år med Lägger internet ner då funkar inte mitt larm. [Kvinna, 37 år med Om bredbandet lade ner under en månad skulle konsekvenserna däremot bli betydligt större och de allra flesta skulle se det som en stor nackdel! Spontant reagerar respondenterna i alla grupper med funktionsnedsättning att de inte skulle kunna betala sina räkningar och det i sin tur skulle få konsekvenser i form av betalningsanmärkningar etc. För dem som är beroende av bredband för underhållning och kommunikation och som inte har möjlighet att komma ut, så skulle det leda till stor ensamhet och tristess och därmed påverka deras livskvalitet mycket negativt. En dag är OK, men familjens ekonomi skulle påverkas om det var längre tid. Vi skulle få en massa betalningsanmärkningar. Jag har det mesta på e-fakturor Samhället har också förändrats. Det går inte att gå tillbaka. Den livsstil man har skulle bli hotad. [Man, 66 år med Jag blev desperat när jag var utan bredband i tre månader. Jag kände mig ensam, de allra flesta vännerna har jag träffat genom internet. Det gör ont för mig att hålla en bok och läsa. Skriva kan jag ändå i och med att tangentbordet ligger neråt, för då håller jag inte i något Oerhört mycket socialt via internet. [Kvinna, 33 år med 24

25 Om jag inte skulle kunna titta på film skulle jag inte klara mig. Det är underhållning och så diskuterar man på olika forum Nätet är ett sätt att få bekräftelse. [Kvinna, 37 år med Totalisolering i en hel månad Jag skulle få panik och försöka ta mig ut. Men när jag väl fått en infektion så blir det kaos, ligger inne på sjukhus i månader. [Kvinna, 23 år med Alternativen till informationssökning på internet är att ringa upp företag eller organisationer, hitta information genom uppslagsverk på bibliotek eller fråga folk i ens omgivning som kanske har specialkunskap inom ett visst område. De skulle också få gå in på resebyrån och prata med personalen där. Nackdelarna är detta skulle ta mycket mer tid och kraftigt minska tillgängligheten och speciellt för dem som är begränsade fysiskt. Vi skulle tappa väsentlig service. Jag som är dyslektiker har svårt att läsa. Inom varje grupp finns det lite specialservice. Som funktionshindrad blir man ännu mer sårbar. Det finns radiosända dagstidningar som skulle bli stängda. [Man, 66 år med För funktionshindrade. De mejlar med vänner och kanske inte har vänner som kommer med tidningar. [Kvinna, 66 år med Alternativen till elektronisk kommunikation är att återgå till mer traditionella former av umgänge, som att träffas, ringas vid eller skicka brev om man vill skicka ett meddelande till någon. Nackdelen är dock att vissa typer av kommunikation (brev främst) skulle ta så mycket mer tid. Alternativen till nöjen och underhållning är svårare att finna eftersom de ofta kräver förflyttning, t ex att gå på bio eller hyra film eller att köpa tidningar. Säkerhet på nätet [Grupp 4-6 Säkerheten på internet diskuteras i grupperna med funktionsnedsättning och framförallt om rädslan för att utsättas för brott påverkar deras beteende på nätet och eventuellt inte utnyttjar vissa tjänster av rädsla. Svaren pendlar i flera riktningar och det finns uppenbarligen olika aspekter på säkerhet. En aspekt är att visserligen är nätet kanske inte helt säkert i alla avseenden, men det är inte livet heller. Man kan bli lurad på pengar på internet, men sannolikheten att man blir rånad när man tagit ut sina kontanter i bankomat är ännu större. Man kan råka ut för otäcka personer på olika chatter, men sannolikheten att man blir rånad och våldtagen efter en kväll på krogen är ännu större. Detta visar att respondenterna ganska rationellt värderar olika risker och gör en bedömning av dem och i grund och botten känner de en trygghet inför internet. Men vad är säkert idag? Ingenting är säkert idag. Minst en gång i veckan hör man talas om talas om ficktjuvar. Det är säkrare på nätet. Alternativet är inte säkert, det är lika bra med internet. [Kvinna, 73 år med För mig är det att betala över nätet som är säkrast. Det är flera saker, som pinkod t ex. [Man, 71 år med Jag har inga problem med det. Faktura känns ganska säkert. Jag betalar med kort, bara de kopplar över mig till en säker sida. [Kvinna, 33 år med Jag känner mig ganska säker. Det är samma säkerhet eller osäkerhet att bli rånad vid en uttagsautomat. [Kvinna, 37 år med 25