U SUN Tomt Sveden-5-2, Mästargränd 3

Transkript

1 P P K INKOMNA ÅSIKTER EFTER INFORMATIONSTILLFÄLLET.0.0 OCH ANMÄRKNINGAR INLÄMNADE UNDER UTSTÄLLNINGSTIDEN.-..0 SAMT ANMÄRKNING INLÄMNAD EFTER UTSTÄLLNINGSTIDEN SAMT STADSUTVECKLINGSNÄMNDENS BESLUT AV DEN SVEDEN_0 U - SUN

2 U SUN Åsikter inlämnade efter informationstillfället.0.0 och anmärkningar inlämnade under utställningstiden.-..0 samt en sent inlämnad anmärkning och stadsarkitektens bemötande samt stadsutvecklingsnämndens beslut av den Tomt Sveden--, Mästargränd Fastighetsägarnas åsikter: Med den föreslagna tomtindelningen kommer vi att ha svårt att nå vår huvudingång. Den nya tomten Mästargränd är endast m från vår trappa. När huset byggdes på planerades den så att nuvarande ingång skulle passa till den befintliga gatan. Vi har använt det så kallade parkområdet som är i stadens ägo i samråd med dåvarande byggnadsinspektör, överenskommet att vi skulle hålla området i fin t skick, ombesörja skötseln av det. Vi skulle gärna lösa in detta område som passar väl in i vårt fina villaområde. Om man behåller den ursprungliga gatan och placerar Mästargränd ovanför gatan, så slipper man både bygget av ny gata runt den tomten och dessutom behöver inget fordon köra på gång- och cykelvägen som går längs den tomten. Det finns stora risker för olyckor med att köra fordon på gång och cykelväg. Det skulle bli ett billigare alternativ när inte en ny gata behöver byggas utan den befintliga gatan kan nyttjas som den är. Både avlopp, fjärrvärme, el och internet är draget i området. Fjärrvärmen går över ert parkområde på Mästargränd med vårt förslag blir ännu mer attraktivt för eventuella intressenter och får en naturlig infart till tomten från den befintliga gatan. Stadsarkitektkansliet har studerat tomt Sveden--, den nya tomten, och konstaterar att terrängförhållandena är problematiska och likaså förlängningen av Mästargränd och byggandet av ny gång- och cykelväg från Mästargränd till befintlig cykelväg varför kansliet föreslår att tomt utgår och ersätts av park i naturtillstånd, PN. Den befintliga tomten, anmärkarnas tomt, har i årtionden utnyttjat parkmark som tomtmark i strid mot gällande stadsplan och använt utbyggd cykelväg,, m bred, som infart till tomt och även placerat sina bilar på parkmark. Anmärkarna önskar förstora sin tomt med den yta de utnyttjat. När bostadshuset byggdes visar situationsplanen i bygglovet att en gång över parkmark till entrén planerades och bilarna skulle placeras på en angiven yta för parkering vid tomtens nordöstra hörn mot Mästargränd på den nedre tomtdelen. När fastighetsägarnas bilar placerats på parkmark är det oklart för stadsarkitektkansliet när och vem som gav ett muntligt tillstånd då det inte dokumenterats i stadens handlingar. Att nu medge en utökning av tomtmarken är prejudicerande gällande nyttjande av parkmark som sedan införlivas till tomt. Stadsarkitektkansliets bedömning är att tomten inte förstoras och att befintlig gång- och cykelväg mellan Mästar- och Ekogränd som anmärkarna beskriver som gata införs på plankartan som gång- och cykelväg på vilken tillåts servicetrafik och infart till tomt. Därtill bör den instruktiva tomtgränsen för tomten justeras i enlighet med bebyggt bostadshus.

3 Tomt Sveden--, Skillnadsgatan Fastighetsägarnas inlämnade en skrivelse.0.0 och en anmärkning..0 i vilken skrivelsens innebörd ingår. Fastighetsägarens åsikter och anmärkning återges vid nr 0, likaså stadsarkitektkansliets bemötande. Tomt Sveden--, Ålandsvägen Fastighetsägares åsikt: Jag emotsätter mig byggplaner på den planerade delen framför mitt hus. Jag och min granne (SVE--) frågade om vi fick köpa den tomt som ligger mellan våra hus, men det fick vi ej då det var planerat parkområde och fick absolut inte byggas på, detta är och förblir ett parkområde, det var svaret vi fick. Då påtalade jag även att det ska gå upp en väg mellan min tomt och grannens och i änden på denna så ska det finnas en vändplan. Men det hände inget med den utan då påtalade jag att ni måste lösa en gång och cykelväg för mina barn till och från skolan. Det är ju inte meningen att dom ska springa över Ålandsvägen för att komma till cykelbanan, då ordnade stan till så vi fick cykelväg upp förbi den planerade vändplanen. Ska ni nu ha att det ska byggas på den tomten, var hade ni tänkt vi ska göra av bilarna då på våra gårdar, då måste ni ordna till nya uppfarter till våra hus. Plus hur tar sig barnen till och från skolan utan gång och cykelbana? För Jägargränd som går mellan våra hus ska enligt er gå upp och till en vändplan. Det är mycket om och kring detta. Det finns ingen gångbana vid vårt hus ut med Ålandsvägen, den tar slut vid sista infarten och de säger ju en del att det överhuvudtaget aldrig varit tal om att planera byggnader ovanför vår tomt eftersom Jägargränd är våran (cykelbana) så att våra barn ska kunna ta sig till och från skolan, inte att dom ska försökas ta sig över Ålandsvägen på morgonen vilket alla vet hur mycket trafik det är på den på morgonen. Jag vill inte att detta blir en mail bollning mellan oss utan det ska till ett möte så jag får höra hur det är tänkt. Området som anmärkarna önskat köpa är förlängningen av Jägargränd och var år mätt som tomt nr och som enligt gällande plansituation inte är planlagd varför staden vid förfrågan nekade till köp. Nu har staden i planförslaget tagit ställning till om dessa ursprungligen sex mätta tomter från år kunde beaktande platsens förutsättningar tas fram. Stadens befintliga huvud gång- och cykelväg och den svåra terrängen innebär att endast tomten mot Jägargränd kan i en minskad omfattning aktiveras som tomt nr. I planförslaget förlängs Jägargränd och ansluts till den befintliga gång- och cykelvägen vilket ger möjlighet till trygg skolväg genom parkområdet. Huvudprincip i staden är en bilinfart per tomt och att bilar placeras på egen tomt. Tomterna Sveden--, Sveden-- Fastighetsägarnas åsikter: Öhbergsvägen och är båda byggda ifrån början med två lägenheter i varje hus, att sen få till en envåningsbyggnad är omöjligt och fult och oändamålsenligt. Vi är mycket nöjda över planeringen vid Öhbergsvägen, men vid Öhbergsvägen önskar vi påpeka några punkter: Öhbergsvägen är byggd från grunden som ett tvålägenhetshus, det finns två identiska lägenheter med öppna spisar tom på varje plan samt en källare under hela huset där det finns en matkällare och med potatislår för varje lägenhet i den enskilda källaren till varje lägenhet. Lägenheterna är ca - m med en yttre och inre hall och sedan två rum och kök. Det betyder att vardera lägenheten är ganska liten för familjer och svår för äldre för det är en trappa in till entrén på - trappsteg samt en vindstrappa till den övre och rakt fram för den nedre lägenheten. Eftersom huset är byggt som det är så är det inte möjligt att till rimliga kostnader bygga om huset till ett enfamiljshus utan lägenheterna har fungerat som en startplats för unga familjer medan de har byggt egnahemshus.

4 Så därför önskar vi att tomten delas så att den inre tomten blir en egen tomt och man där kan bygga ett egnahemshus som ett litet pensionärsfamiljehus och kanske sälja lägenhetshuset i framtiden. Det finns redan två infarter på vardera sidan om huset, så därför önskar vi att Öhbergsvägen indelas redan i detta skede till två tomter som tomten rakt vänster om Öhbergsvägen och med en infart som redan finns söder om Öhbergsvägen eller så löser man bilfrågan i ett senare skede, det finns ett väldigt litet garage i huset med portar söderut så där har det körts i alla tider på den sidan men nu används garaget som förvaringsplats för fordon. Grundprinciper vid planändringen är att enbart tomter som är placerade vid gata, hörntomter, kan delas så att infart kan vid delning ges direkt från gata. För att undvika att antalet bilar och infarter ökar ohejdat regleras i planförslaget att mindre tomter får ha en bostad och större tomter två bostäder och ökar. För att lösa verkligheten att de äldre bostadshusen kan innehålla fler bostäder införs då byggnad K-märks för tomten markanvändningsbeteckningen BK med betydelsen kvartersområde för arkitektonisk och eller kulturhistorisk byggnad för bostadsändamål där antalet bostäder inte anges. Stadens byggnadsordning reglerar att för varje tomt finns enbart en bilinfart varför de två som uppfattas av anmärkarna som infarter egentligen ska betraktas som en infart för bil och en för gående. Den hänvisning som anmärkarna gör till tomterna Sveden-- och vid Torggatan är resultat av en stadsplaneändring 00 där befintlig situation bekräftades exemplet visar hur antalet infarter ökar och att skaftinfarten kräver värdefull grön tomtyta. Dock konstaterar stadsarkitektkansliet att den aktuella tomten de facto redan idag har två infarter och en delning av tomten inte utökar antal infarter längs Öhbergsvägen varför avvikande från grundprincipen denna tomt inför stadsarkitektkansliet en instruktiv gräns för en skafttomt. Tomt Sveden--, Krokviksgränd Fastighetsägares åsikter: I gällande stadsplan har tomten en byggnadsruta som täcker större delen av tomten med en byggnadsrätt om 0 m våningsyta i ½ plan. Tomten är bebyggd med ett bostadshus med källarvåning omfattande ca 0 m våningsyta i ½ plan. Den föreslagna stadsplaneändringen innebär att den maximala byggnadsrätten på tomten inte kan utnyttjas. På granntomten i öster har i stort hela byggnadsrätten om 0 m våningsyta utnyttjats. Enligt uppgift skall den aktuella stadsplaneändringen inte leda till begränsning för övriga tomter. Byggnadsrutan i den nya stadsplanen bör ge utrymme för en tillbyggnad inom ramen för gällande exploateringstal. Den föreslagna ändringen av byggrutan går i rätt riktning men tillsammans med det sänkta våningstalet begränsas möjligheten att utnyttja byggnadsrätten kraftigt och den befintliga byggnaden konserveras till övriga delar. Justeringen av byggnadsrutan till tomtens västra del är riktig dels med tanke på markförhållandena på tomten dels med tanke på möjligheterna att genomföra en ändamålsenlig tillbyggnad av det befintliga huset. Ett enkelt sätt att bygga ut huset är att förlänga detsamma med m västerut. Alternativt kombineras detta med en större tillbyggnad omlott söderut. Vid endast en förlängning av huset begränsas våningstalet till ½. Vid en större tillbyggnad omlott väster/söderut möjliggörs våningar kombinerat med ½ plan på den förlängda byggnadskroppen närmast gatan. Ovannämnda upplägg skulle inte begränsa möjligheten att utnyttja byggnadsrätten samtidigt som huskropparna kan anpassas till den befintliga byggnaden. Stadsplaneförslagets nya byggnadsruta bör därmed justeras så att den utvidgas med en ruta om x m invid husets nordvästra gavel samt utsträcks med m söderut med våningstalet. Dessutom bör byggnadsrutan utsträckas med m söderut längs den befintliga byggnaden för att eventuell justering av fasaden mot gården skall vara möjlig.

5 Anmärkarens synpunkter belyser hur befintligt hus kan byggas ut så att oanvänd byggnadsrätt bättre kan utnyttjas. Stadsarkitektkansliet ändrar byggnadsytorna enligt anmärkarens önskemål. Dock ska våningstalet på den befintliga byggnaden I ½ våningar följas såsom på de angränsande tomterna. Tomterna Sveden-- (Ålandsvägen ), Svedern-- (Mästargränd ), Sveden-- (Mästargränd ) och Sveden-- (Ålandsvägen ) Fastighetsägarnas anmärkningar: I stadsplaneändringen för stadsdelen Sveden föreslås att parkområdet mot Ålandsvägen ändras till tomtmark, till en allmän tomt. Vi, grannar motsätter oss att staden omvandlar parkområden i staden till byggbara tomter. Parkområden är viktiga lungor för staden och speciellt i området Sveden som ska ha karaktär av trädgårdsmiljö. Lindan är idag mycket frekventerad av både ung och gammal, och en förtätning av Sveden kommer kräva ännu mer av Lindan som rekreationsområde, och då är det önskvärt att kunna använda parken mot Ålandsvägen för rekreation. Att ta parkområde i staden och omvandla det till byggbara tomter är mycket ovanligt i staden. Att dessutom göra detta, utan att staden behöver tomten, utan man gör det ifall att är ett mycket märkligt förfarande. Vi anser inte att det finns vare sig plats för vettiga verksamheter eller vad vi kan se i beredningen några konkreta planer på användande av tomten som nu föreslås, samtidigt som man naggar stadens viktiga och mycket omtyckta parker i kanten, vilket vi inte kan acceptera. Vi, grannar, vill med detta ovan anmärka mot att parkområdet görs om till en allmän tomt utan användningsområde i den pågående stadsplaneändringen som rör Sveden. Stadsplanering är att skapa förutsättningar för samhällets utveckling och att väga olika intressen med varandra. I generalplanen för Mariehamn stipuleras att parkområdet mot Ålandsvägen i ett djup av 0 m används som en allmän tomt och stadsarkitektkansliets bedömning är att staden har så få allmänna tomter och att samhället bör ha ett antal obebyggda allmänna tomter för att möta det långsiktiga behovet. I det utställda planförslaget var den allmänna tomten förstorad till ett djup om m. I planförslaget följer den allmänna tomten kvarter och östra kvartersgräns. En anpassning till terrängen kunde göras så att den allmänna tomtens östra tomtgräns följer kullens högsta läge med ett tomtdjup om ca 0 m och sluttningen mot Lindan överförs till parkområdet för lekplats, PL, som då förstoras. Tomt Sveden--, Ålandsvägen Fastighetsägarnas anmärkning: Vi ställer oss kraftigt emot den nyplanerade gång- och cykelbanan i området Sveden,(Jägargränds fortsättning österut). Lindans park har st infarter och av dessa leder redan till Ålandsvägen. Detta bör vara tillräckligt eftersom det inte finns något övergångsställe vid Jägargränd över Ålandsvägen. Trafiken från Lindans park måste således ändå förflytta sig norrut eller söderut där befintliga övergångsställen och infarter finns. Platsen där banan är planerad är väldigt kuperad, vilket innebär stora och kostsamma sprängningsarbeten nära befintliga hus och i parkområdet. Detta går stick i stäv med bevarandet av stadens grönområden osv. En bana här kränker på integriteten, eftersom gårdarna och husen inte är planerade med åtanke av en gång- och

6 cykelbana. Även biltrafiken till gränden ökar i och med att banan vilket leder till att tillgängligheten till egen tomt försämras. Därtill riskerar man att förstöra parkens karaktär och grönområdet med att anlägga denna gång och cykelbana då genomfartstrafik i parken möjliggörs. Anmärkarens synpunkter beaktas och den instruktiva gångvägen utgår. Tomt Sveden--, Skillnadsgatan Fastighetsägarnas anmärkningar: Vi motsätter oss den planerade nya tomten i västra ändan av Mästargränd, främst då vi inte vill att den på ritningarna skissade gångvägen (fortsättningen på Mästargränd) skall gå längsmed vår tomtgräns, som ligger ca - m högre upp än själva gården, varmed man hade direkt insyn från gångvägen till vår gård. Om tomtbygget genomförs vore vi tacksamma om gångvägen svängde längsmed den nya tomten för att sedan förena sig med den redan existerande gångvägen. Stadsarkitektkansliet har studerat tomt Sveden--, den nya tomten, och konstaterar att terrängförhållandena är problematiska och likaså förlängningen av Mästargränd och byggandet av ny gång- och cykelväg från Mästargränd till befintlig cykelväg varför kansliet föreslår att tomt utgår och ersätts av park i naturtillstånd, PN. Instruktiv gångväg i ändan på Mästergränd utgår. Tomt Sveden--, Torggatan Fastighetsägares anmärkning: Jag vill inte K-märka mitt bostadshus. Anmärkaren vill inte K-märka sitt bostadshus varför förslaget till K-märkning utgår. Byggnaden är en av de tretton byggnader i planområdet som landskapets antikvariska myndighet ansett vara extra viktiga att K-märka pga. sina kulturhistoriska och arkitektoniska värden och höga grad av ursprunglighet, att dessa byggnader ger en representativ bild av hela stadsdelen och de olika byggnadstyper och byggnadsmaterial som funnits i området sedan uppförandetiden. I plan och bygglagen för landskapet Åland stipuleras i bl.a. att Ska något område eller någon byggnad skyddas för att bevara stads- eller landskapsbilden, naturvärden, befintlig bebyggelse, kulturhistoriska värden eller andra särskilda miljövärden, kan bestämmelser om detta utfärdas i detaljplanen. Stadsarkitektkansliets bedömning är att landskapsbilden och planområdets karaktär kan bevaras genom markanvändning i form av ett områdesskydd kombinerat med ett förbud att riva gatuhuset. Områdesskyddet utformas som en markanvändning BE/s Kvartersområde för egnahem där miljön bevaras. Den byggda miljön skapar en kulturhistoriskt och stadsbildsmässigt värdefull helhet vars betydelse grundar sig på den stilmässigt helgjutna stadsbilden. Reparations-, utvidgnings- och ändringsarbeten skall

7 vara förenliga med byggnadens ursprungliga stil och omgivningen med hänvisning till Råd och riktlinjer, byggnadsanvisningar. Vid K-märkning regleras reparations- och ändringsåtgärder så att byggnaden med dess olika utbyggnader och karakteristiska detaljer och material ska bibehållas. Vid områdesskydd regleras utformningen av reparations- och andra ändringsåtgärder samt tillbyggnader mer generellt i bestämmelser. På gatubyggnaden placeras en byggnadsyta med beteckningen s byggnadsyta för byggnad som inte får rivas. Stadsarkitektkansliets bedömning är att ett områdesskydd genom markanvändningen BE/s och ett rivningsförbud av berörda gatuhusen är tillräckligt för att bevara och värna om de kulturhistoriska värdena på området. Byggnaden kan användas som nu, renovering, ändring och underhåll är möjlig. Planbestämmelserna hindrar inte ändring av byggnaden men styr åtgärder så att stadsbilden och kulturarvet bibehålls. För att kunna använda outnyttjad byggnadsrätt införs både en möjlig utbyggnad i I vån. mot gården om m från fasaden och en byggnadsyta för en komplementbyggnad i högst I ½ våning. Kompensationen om högst m våningsyta för en komplementbyggnad utgår och tomtens byggnadsrätt placeras från byggnadsytor till tomtmarken. Stadsplanebeteckningen i planförslaget av den.0.0, s på byggnadsyta, med betydelsen byggnadsyta för byggnad som inte får rivas, utgår. För övrigt omfattas bemötandet. 0 Tomt Sveden--, Skillnadsgatan Fastighetsägarnas anmärkning: Vi inlämnar en anmärkning mot det utställda förslaget med hänvisning till att det inte beaktar vår tomts unika läge och förutsättningar för en ökad byggnadsrätt och inte heller våra synpunkter som tomtägare. Som vi förstått är ett av de viktigaste syftena med stadsplaneändringen att åstadkomma en varsam förtätning av Sveden, varför inte då planera in en byggnad till där det passar bra? Staden har inte haft som kutym att utan en ansökan från tomtägaren stadsplanera privat mark. När frågan om en stadsplan för Sveden kom upp, har vi som tomtägare meddelat att vi ville vara med och bidra till en varsam förtätning under förutsättning att vårt förslag om en ökad byggnadsrätt omfattas. Vi har föreslagit att byggnadsrätten för vår tomt utökas med 0 m till totalt 0 m + garage och att befintlig, oanvänd byggnadsyta på tomten flyttas längre söderut. På detta sätt kunde ett nytt hus om ca 0 m våningsyta uppföras och en familj till kunde bosätta sig i Mariehamn. Det förslag som nu ställts ut med en separat tilläggsbyggnadsrätt om ca 0 m är för oss ointressant och även stadsbildsmässigt olämpligt. På vår tomt har ett nytt servitut inritats utan att någon av ledningsägarna har behov av en sådan. Vi undrar varför denna begränsning lagts in på vår tomt och motsätter oss servitutet. Stadsplaneringen skall utgå från den enskilda tomtens förutsättningar och beakta tomtägarens synpunkter. Vår tomt är avvikande från de andra i Sveden; en hörntomt med angränsande gator i tre olika riktningar och direkt intill Ålandsvägen. Vi vill också peka på att tomter i Sveden på andra sidan Ålandsvägen redan har en byggnadsrätt om 0 m (på lika stora tomter som vår) och om vår tomt skall jämföras med någon annan i stadsdelen, så är det med dessa tomter den skall jämföras. Alternativt borde vår tomt jämföras med andra tomter längs Ålandsvägen. Stadsplaneringen längs Ålandsvägen bygger på en enhetlig linje med fullvärdiga byggnader i gatuliv och byggnadsrätten för de flesta tomter i närheten av vårt hus har e-tal mellan 0.0 och 0.0. Vårt förslag utgår från ett e-tal om 0. i ett gatuhörn men två huvudgator. Vi motsätter oss det utställda stadsplaneförslaget. Vi vill med vår anmärkning uppnå att ett nytt stadsplaneförslag tas fram i enlighet med våra synpunkter, alternativt att nuvarande stadsplan kvarstår, men med ökad byggnadsrätt. Till och med en oförändrad stadsplan är bättre än det presenterade förslaget. Utgångspunkt för planändringen för de tomterna i stadsdelen Sveden, planområdet, är att den outnyttjade byggnadsrätten enligt gällande stadsplaner aktiveras utan att områdets karaktär genomgår en

8 total förvandling. Grundprincipen är att byggnadsrätt i gällande stadsplan varken tas bort eller utökas, undantaget är kompensation vid K-märkning. Inom planområdet är vissa tomter mer eller mindre fullt utbyggda och vissa tomter har upp till 0 m våningsyta obebyggt. Om byggnadsrätten ökas för en tomt ska andra ges samma möjlighet och redan dagens oanvända byggnadsrätt är svåra att placera. En analys av stadsplanen från visar att exploateringstalet är mellan för tomterna. De stadsplaneändringar som gjorts tills i dag visar att sex tomter fått förhöjd byggnadsrätt och att exploateringstalet då höjts till Det kvarter som hänvisas till med höga byggnadsrätter är en planändring som gjordes ännu tidigare, år då exploateringstalet för kvarter blev 0. för samtliga tomter med idag mycket oanvänd byggnadsrätt. Om byggnadsrätten höjs för aktuell tomt och samma möjlighet ges till alla tomter i planområdet kan inte byggnadsrätterna användas utan att områdets karaktär förvanskas. Gällande stadsplan med en byggnadsyta mot gatan som får bebyggas i två våningar, mot vilken placerats en byggnadsyta som får byggas i en våning och längst in på tomten ett område som inte får har visat sig vara svårnyttjad och strider mot områdets karaktär. Planförslagets syfte är att aktivera idag oanvänd byggnadsrätt genom att möjliggöra anpassade tillbyggnader till gatuhusen och fristående komplementbyggnader. Stadsplaneringens främsta syfte är att styra byggande och annan markanvändning på det sätt som de lokala förhållandena, stads- och landskapsbilden, den befintliga bebyggelsen, naturmiljön och principen om en hållbar utveckling samt andra mål för planen förutsätter (PBL mom.). Under planprocessen har diskussion förts med ansvariga för ledningsnätet i staden och önskemål har ställts att ett servitut behövs införas i planen för en befintlig ledning på tomt Sveden--. Med anledning av anmärkarnas påpekande har ledningen mätts in och servitutets placering justeras. En mindre del av servitutet belastar anmärkarnas tomt. Stadsarkitektkansliets bedömning är att områdets unika karaktär förutsätter att byggnadsrätten inte kan höjas. Genom att K-märka huvudbyggnaden finns möjlighet till att få utökad våningsyta på tomten som kompensation. En justering av servitutets placering föreslås. Tomt Sveden-0-, Torggatan Anmärkning: Beskrivningen bevara områdets karaktär av 0-0-talet kan väl inte vara mera fel om man läser det här förslaget om tomtdelning i Sveden. Vi motsätter oss helt delning av tomter. Kvarter med några få kvm trädgård kan knappast kallas för trädgårdsstad. Värdet på områdets fastigheter kommer att minska betydligt vid delning av tomter. Negativt är också en ökning av trafiken. Viktigt att Lindan bevaras som det är, mångas barnfamiljer som vistas där. Förslaget innehåller även för mycket restriktioner, t.ex. vintergröna häckar och höjden på dem, antalet träd m.m. Vi äger tomten, men staden ska bestämma vad/hur vi planterar? Naturligtvis ska hänsyn tas till grannar tas där det är befogat. Men är ju lummiga trädgårdar som är karaktären/charmen med Sveden. Infart på max, m omöjliggör användning av båda garageplatser, vilket gör att man parkerar på gatan. Ska man byta till originaldörr ytterdörr som var oisolerad ekonomi i det? Vi anser inte att de föreslagna begränsningarna är till fördel för Sveden, däremot är många förslag förpliktande. Finns risk för bot om infarten är för bred t.ex. Förhoppningsvis lyssnar staden på invånarna och att den negativa synen på Mariehamns stad vänder.

9 Utgångspunkt för planändringen för de tomterna i stadsdelen Sveden, planområdet, är att den outnyttjade byggnadsrätten enligt gällande stadsplaner aktiveras utan att områdets karaktär genomgår en total förvandling. Antalet bostäder i jämförelse med den i dag gällande stadsplan blir inte fler då dagens plan tillåter två bostäder per tomt och därmed ökar inte trafiken i jämförelse med den plan som gäller och den som föreslås. I det utställda planförslaget ges tolv tomter av möjlighet att dela sin tomt till två. Idag har redan sex tomter den möjligheten. Stadsplanering är att göra en långsiktig behovsprövning om samhällets utveckling och att väga olika intressen mot varandra. I generalplanen för Mariehamn stipuleras att parkområdet mot Ålandsvägen i ett djup av 0 m används som en allmän tomt och stadsarkitektkansliets bedömning är att staden har så få allmänna tomter och att samhället bör ha ett antal obebyggda allmänna tomter för att möta behovet när en allmän tomt efterfrågas. I det utställda planförslaget var den allmänna tomten förstorad till ett djup om m. Stadsarkitektkansliets bedömning är att parkområdet mot Ålandsvägen inte utnyttjas för rekreation av stadsborna och att området därför kunde ändras till kvartersmark. I planförslaget följer den allmänna tomten kvarter och östra kvartersgräns. En anpassning till terrängen kunde göras så att den allmänna tomtens östra tomtgräns följer kullens högsta läge med ett tomtdjup om ca 0 m och sluttningen mot Lindan överförs till parkområdet för lekplats, PL. De i planförslaget angivna infarterna är i bestämmelse reglerade till högst, m bredd. I byggnadsordningen regleras infartsbredden till m - m. Syftet i planförslaget är att speciellt infarter över stadens gatumark, gräsytan, ska vara högst, m breda för att bibehålla den gröna karaktären. Tomter som gränsar direkt till gata där infart går över trottoar kan bli en trafikfara om infarten är bred. Dock påverkas inte beviljade bygglov för bilskyddstak och garage som kräver bred infart. Detta är fallet för anmärkaren. Det som anmärkaren kanske uppfattar som restriktioner gällande växtlighet på tomtmark och inhägnad har syftet att bevara områdets karaktär. Inhägnads karaktär bör vara luftig och stöda trädgårdsstadskaraktären varför inhägnaden bör vara låg och antingen gles staket eller lövfällande häck. T.ex. tuja som inte formklipps kan bli - m hög. Sveden--, Skillnadsgatan Fastighetsägarnas anmärkning: Vi önskar inte K-märkning av våran fastighet på Skillnadsgatan. Vi anser att vår tomt är likvärdig med tomterna i det kv. av Sveden och bör därför erhålla samma exploatering. För övrigt anser vi inte att göra några större ändringar på befintliga byggnader, och vi vill inte bli utsatta för den byråkrati en K-märkning skulle medföra. Ägare till tomt kv i Sveden motsätter sig att huset K-märks. Önskar bli likabehandlade som granntomter i kv - med två byggnadsytor med 0 resp. 0 m v.y. byggnadsrätt alternativt som kv-, m v.y. Anmärkaren vill inte K-märka sitt bostadshus varför förslaget till K-märkning utgår. Byggnaden är en av de tretton byggnader i planområdet som landskapets antikvariska myndighet ansett vara extra viktiga att K-märka pga. sina kulturhistoriska och arkitektoniska värden och höga grad av ursprunglighet, att dessa byggnader ger en representativ bild av hela stadsdelen och de olika byggnadstyper och byggnadsmaterial som funnits i området sedan uppförandetiden.

10 I plan och bygglagen för landskapet Åland stipuleras i bl.a. att Ska något område eller någon byggnad skyddas för att bevara stads- eller landskapsbilden, naturvärden, befintlig bebyggelse, kulturhistoriska värden eller andra särskilda miljövärden, kan bestämmelser om detta utfärdas i detaljplanen. Stadsarkitektkansliets bedömning är att landskapsbilden och planområdets karaktär kan bevaras genom markanvändning i form av ett områdesskydd kombinerat med ett förbud att riva gatuhuset. Områdesskyddet utformas som en markanvändning BE/s Kvartersområde för egnahem där miljön bevaras. Den byggda miljön skapar en kulturhistoriskt och stadsbildsmässigt värdefull helhet vars betydelse grundar sig på den stilmässigt helgjutna stadsbilden. Reparations-, utvidgnings- och ändringsarbeten skall vara förenliga med byggnadens ursprungliga stil och omgivningen med hänvisning till Råd och riktlinjer, byggnadsanvisningar. Vid K-märkning regleras reparations- och ändringsåtgärder så att byggnaden med dess olika utbyggnader och karakteristiska detaljer och material ska bibehållas. Vid områdesskydd regleras utformningen av reparations- och andra ändringsåtgärder samt tillbyggnader mer generellt i bestämmelser. På gatubyggnaden placeras en byggnadsyta med beteckningen s byggnadsyta för byggnad som inte får rivas. Stadsarkitektkansliets bedömning är att ett områdesskydd genom markanvändningen BE/s och ett rivningsförbud av berörda gatuhusen är tillräckligt för att bevara och värna om de kulturhistoriska värdena på området. Byggnaden kan användas som nu, renovering, ändring och underhåll är möjlig. Planbestämmelserna hindrar inte ändring av byggnaden men styr åtgärder så att stadsbilden och kulturarvet bibehålls. För att kunna använda outnyttjad byggnadsrätt införs både en möjlig utbyggnad i I vån. mot gården om m från fasaden och en byggnadsyta för en komplementbyggnad i I ½ våning mot Mästargränd. Möjligheten till tomtdelning utgår. Utgångspunkt för planändringen för de tomterna i stadsdelen Sveden, planområdet, är att generalplanen för Mariehamn stipulerar ett exploateringstal om 0. och att den outnyttjade byggnadsrätten enligt gällande stadsplaner kan aktiveras utan att områdets karaktär genomgår en total förvandling. Grundprincipen är att byggnadsrätt i gällande stadsplan varken tas bort eller utökas, undantaget är kompensation vid K-märkning. Inom planområdet är vissa tomter mer eller mindre fullt utbyggda och vissa tomter har upp till 0 m våningsyta obebyggt. Om byggnadsrätten ökas för en tomt ska andra ges samma möjlighet och redan dagens oanvända byggnadsrätter är svåra att placera. En analys av stadsplanen från visar att exploateringstalet är mellan för tomterna. De stadsplaneändringar som gjorts tills i dag visar att enbart sex tomter fått förhöjd byggnadsrätt och att exploateringstalet då höjts till Det kvarter som hänvisas till med höga byggnadsrätter är en planändring som gjordes ännu tidigare, år då exploateringstalet för kvarter blev 0. för samtliga tomter med idag mycket oanvänd byggnadsrätt. Om byggnadsrätten höjs för aktuell tomt och samma möjlighet ges till alla tomter i planområdet kommer områdets karaktär att förvanskas. Stadsarkitektkansliets bedömning är att byggnadsrätten inte kan höjas. Stadsplanebeteckningen i planförslaget av den.0.0, s på byggnadsyta, med betydelsen byggnadsyta för byggnad som inte får rivas, utgår. För övrigt omfattas bemötandet.

11 Tomt Sveden--, Torggatan Fastighetsägares anmärkning: Som boende och fastighetsägare till en bostadstomt i kvarter motsätter jag mig placeringen av byggnadsyta för gårdsbyggnader, tillåtandet av självständig bostad i komplementbyggnaderna och användningen av föråldrad plankarta. Placeringen av komplementbyggnaderna har övergripande konsekvenser för stadsbilden och områdets karaktär. Gällande stadsplan lämnar en ca m bred lummigt gårdsområde mitt i kvarteren, mellan komplementbyggnaderna och drygt 0 m mellan bostadshusen. Denna remsa syns tydligt i form av gamla, stora träd och lummiga trädgårdar, vilket är områdets särprägel. Det nya stadsplaneförslaget har flyttat byggytan mitt på tomten och lämnar en ca m smalt gårdsområde utanför byggytorna. Om området förtätas enligt den nya stadsplanen, kommer alla lummiga gårdar samt gamla träd försvinna. Ingen lämnar stora gamla träd ett par m från nybyggen bara för byggtekniska skäl. Den närmaste tomten som är redan byggt enligt dessa principer genom en stadsplaneändring finns i kvarter, tomterna och. Placering av huskropparna är enligt det nya stadsplaneförslaget och i bilden nedanför (se original bilaga) ser ni konsekvenserna till gårdsmiljön. I följande kvarter finns vår tomt där vi byggt fullt ut vår byggrätt enligt gällande stadsplan och gården har behållit sin lummighet och kan användas till mycket. I bakgrunden syns de karakteristiska stora träd i mitten av kvarteret vid rån mot grannen. Nyckeln är att gällande stadsplan tillåter komplementbyggnaderna mot gränsen så att gården kan behållas. Detta blir omöjligt enligt det nya stadsplaneförslaget. Det mest förödande i stadsplaneförslaget är rätten till en bostad i gårdsbyggnaden: komplementbyggnad som även tillåter högst en bostad. Det betyder i praktiken en fördubbling av mängden boende/familjer i Sveden. Området har klarat sig lummigt och i original skicka nästan 0 år på grund av att inga bostäder har tillåts i gårdsbyggnaderna. Då har gården förblivit gårdar med små ekonomibyggnader eller garage, som inte stör hierarkin i området och som lämnat en del av byggrätten obebyggt man har inte behövt den. Om man tillåter en bostad i gårdsbyggnaden blir det en morot som området aldrig tidigare sett en hel del nybyggen och även rivning av befintliga hus. Bestämmelsen kommer att generera en bygg- och rivningsvåg som området inte upplevt sedan 0- och 0-talen. Ålänningar mera än bil/person i dagsläget, vilket betyder ca bilar till per tomt. Detta är ett bekvämt sätt att utöka boendekapacitet utan att lösa parkeringsfrågan men är ohållbar i längden. Dessa gamla stadstomter är inte planerade för flera bilar och mera än är omöjligt att lösa inom tomten. För övrigt har staden haft en klar linje där parkering måste kunna lösas inom tomten, men här tycks samma inte gälla. Parkeringsnormen för området är bilar per tomt även om det finns två egnahemshus på tomten, är inte realistisk. De gamla remsorna runt byggnaderna kommer att behövas för parkering i praktiken, vilket utökar den bebyggda ytan av tomten till en nivå som motsvarar stadskärnan, inte ett lummigt bostadskvarter. Mao det som placeringen av komplementbyggnaderna lämnade kvar behövs för parkering, planerat eller ej. Förtätade småhusområden i städer lider av mängder av bilar. Efter börjar en parkeringscirkus som tar även överdrivna former och försämrar grannsämjan. Räddningsfordon, ambulans och sopbilar har svårt eller omöjligt att komma fram. Snöplogning blir omöjligt. Dessa observationer är inte påhittade utan självupplevda. I värsta fall blir sönderförtätade områden o-omtyckta, försäljningen ökar och tomtpriserna sjunker. Användningen av en föråldrad baskarta vrider uppfattningen av dagsläget en hel del av befintliga komplementbyggnader syns inte. Endast på vår egen tomt finns två komplementbyggnader som är bygglovspliktiga och byggda 00 och 0. Dom finns på stadens mätningskarta men inte här. Resultatet är en karta som ser renare ut och ger en uppfattning av att allt detta förtätning är möjligt utan att riva befintliga gårdsbyggnader och kan göras av alla. Jag förstår inte heller varför vi har samma rätt till en komplementbyggnad i mitten av tomten när vi har redan använt vår byggrätt enligt gällande stadsplan? Nästan alla bostadshus och komplementbyggnader som jag hunnit rita till Sveden under mina år som arkitekt i Mariehamn ser ut som svartbyggen som inte följer den nya stadsplanen (=förslaget). Dom är ju planerade enligt den gällande stadsplanen. Är tanken att uppmuntra en rivningsvåg? Anmärkaren motsätter sig placeringen av byggnadsyta för gårdsbyggnader/komplementbyggnad, tillåtandet av självständigt bostad i komplementbyggnad och användningen av föråldrad grundkarta. Stadsarkitektkansliet konstaterar att stadsplanering är att göra en långsiktig behovsprövning av samhällets utveckling och att väga olika intressen med varandra. I Sveden är det också att värna om den bebyggda miljön och samtidigt ge möjlighet att använda sin byggnadsrätt. Utgångspunkt för planändringen för de tomterna i stadsdelen Sveden, planområdet, är att den outnyttjade byggnadsrätten enligt gällande stadsplaner aktiveras utan att områdets bebyggelse genomgår en total förvandling. Grundprincipen är att byggnadsrätt i gällande stadsplan varken tas bort eller utökas,

12 undantaget är kompensation vid K-märkning. Inom planområdet är vissa tomter mer eller mindre fullt utbyggda och vissa tomter har upp till 0 m våningsyta obebyggt. Gällande stadsplan med en byggnadsyta mot gatan som får bebyggas i två våningar, mot vilken placerats en byggnadsyta som får byggas i en våning och längst in på tomten ett område som inte får bebyggas skapar tillbyggnadslösningar till resliga befintliga gatuhus som riskerar förvanska ursprunglig byggnads karaktär. Anmärkaren ifrågasätter omstruktureringen av byggnadsytor vars syfte inte är en rivningsvåg utan tvärtom stöda att gatuhusen kvarstår som solitära byggnader med mindre tillbyggnader och att oanvänd byggnadsrätt kan placeras separat på tomten i en komplementbyggnad. Konsekvens av gällande plan är som anmärkaren påpekar en bred zon mitt i kvarteret (kvarteren,,, och ) som inte får bebyggas dock har under åren avvikelser gjorts. Svedens gröna karaktär idag är skenbar med all obyggd byggnadsrätt. I gällande stadsplan finns inte krav på grönska på tomten. I planförslaget stipuleras att minst 0 % av tomtens areal skall vara grönyta och att minst m höga frukt- löv- eller barrträd underhållas eller planteras så att antalet växande träd fortlöpande uppgår till minst ett per påbörjad 00 m tomtareal. Antalet bostäder i jämförelse med den i dag gällande stadsplan blir inte fler då antalet bostäder i planförslaget är relaterat till tomtens storlek och oberoende delning av tomt är slutsumman av bostäder högst två. Dagens plan tillåter två bostäder per tomt och därmed ökar inte trafiken i jämförelse med den plan som gäller och den som föreslås. Bilplatskravet är bilplatser per tomt eller minst bilplats per egnahemsbostad. Bilplatserna ska placeras på egen tomt. Jämförelsen är mellan vad gällande plan och planförslag möjliggör inte utbyggd situation. I det utställda planförslaget ges tomter av möjlighet att dela sin tomt till två. Idag har redan sex tomter den möjligheten. Stadens grundkarta (baskarta) uppdateras kontinuerligt utgående från den information som mätningsenheten får i samband medläges- och inflyttningssyner. Ibland kommer inte informationen till mätningsenheten som för denna tomt när det gäller ekonomi-ateljèbyggnaden medan andra konstruktioner inte synats överhuvudtaget enligt byggnads- och lägenhetsregistret. Vid planläggning är grunden alltid stadens grundkarta. De befintliga gatubyggnaderna får kvarstå oberoende av planförslaget. Tomt Sveden--, Öhbergsvägen Fastighetsägares anmärkning: Vi anmärker på följande punkt i förslaget: Tomt skall inhägnas med formklippt, lövfällande häck eller lågt, glest staket. Inhägnad och planteringar i tomtgräns utformas i samråd med berörd granne. Vi ser inget problem med att man föreslås samråda med grannen innan man bygger/planterar någonting i gränsen mellan två tomter. Däremot anser vi att tomtägarna bör få större frihet att inhägna sina tomter mot gata såsom de önskar, alltså även med högre plank/murar eller vintergröna häckar. Vi anser inte att man bör ha strängare bestämmelser i Sveden än gällande Byggordning för Mariehamns stad. som anger: En inhägnad kan utgöras av staket, mur, häck eller liknande. En inhägnads material, höjt och utseende i övrigt ska passa in i miljön. En inhägnads täta del får på en bostadstomt vara högst, m hög om inte annat bestämts i detaljplanen. Motiveringar; ) Rättviseaspekten: I dagsläget har nästan varannan tomt längs Öhbergsvägen högt, tätt plank mot gatan. Det senaste planket byggdes på Öhbergsvägen hösten 0. Genom att nu ändra bestämmelserna behandlas tomtägarna orättvist då vissa redan har hunnit bygga plank medan andra inte kommer att få göra det. ) Intentionen att till alla delar bevara stadsdelen som den såg ut på 0-talet fungerar inte eftersom 000-talets trafikmängd är en helt annan än den var då. Man kan dessutom med fog anta att trafiken kommer att öka ytterligare i och med att stadsdelen förtätas med flera byggrätter. Vårt hus är beläget i en gatukorsning och trafiken längs Hantverkargatan upp till Ringvägen är ganska livlig. ) Höga plank eller murar behöver inte alls förstöra intrycket av en trädgårdsstad. (Jämför t.ex. med Ekenäs på fastlandet!) Dels syns ju träden på tomten ovanför planket, dels

13 finns det gröna gräsmattor och träd framför alla hus längs med Öhbergsvägen. Och om man väljer vintergröna häckar är ju de i sig en del av grönskan oberoende av höjd. Man kan också plantera klängväxter mot plank och murar. ) Rådjuren fanns inte i stadsbilden på 0-talet, men idag traskar de orädda omkring åtminstone o vårt kvarter. Intentionen med stadsplanen för Sveden ska ha karaktären av en trädgårdsstad, men om man inte får inhägna sina tomter med annat än låga staket är det lönlöst att försöka ha en trädgård. Om inte gällande stadsplan för en tomt stipulerar hur tomt ska inhägnas träder stadens byggnadsordning in med sitt regelverk. Kutym i modern stadsplanering sedan 0-talet är att ange hur inhägnad utformas och beroende på omgivningens stadsbildsmässiga karaktär utformas regleringen. Vid anhållan om ingärdning av tomt konstaterar byggnadsinspektionen om åtgärden följer gällande stadsplan eller inte och om avvikelse föreligger. Vid avvikelse inbegärs stadsarkitektkansliets synpunkter. I planförslaget regleras ett minsta antal träd per tomt och att minst 0 % av tomten ska vara grönyta med syfte att på tomten infiltrera regnvattnet. Syftet med bestämmelserna gällande hur tomtinhägnad utformas är att bibehålla trädgårdsstadskaraktären och att främmande element inte införs. Planförslaget kompletteras med den högsta höjden för staket, 0 cm. Tomt Sveden--, Skillnadsgatan Fastighetsägares anmärkning: Vi motsätter oss stadsplaneförslagets K-märkning av huvudbyggnaden på fastigheten --- (Skillnadsgatan ) och begär denna byggnad borttagen från listan över föreslagna K-märkning. Vi önskar inte att förslaget möjliggör delning av vår tomt. En byggruta för möjlig utbyggnad av huvudbyggnaden, tror vi passar bäst att rita in som utbyggnad västerut från huvudbyggnaden. Detta för att kunna bibehålla infarten på östra sida. Anmärkaren vill inte K-märka sitt bostadshus varför förslaget till K-märkning utgår. Byggnaden är en av de tretton byggnader i planområdet som landskapets antikvariska myndighet ansett vara extra viktiga att K-märka pga. sina kulturhistoriska och arkitektoniska värden och höga grad av ursprunglighet, att dessa byggnader ger en representativ bild av hela stadsdelen och de olika byggnadstyper och byggnadsmaterial som funnits i området sedan uppförandetiden. I plan och bygglagen för landskapet Åland stipuleras i bl.a. att Ska något område eller någon byggnad skyddas för att bevara stads- eller landskapsbilden, naturvärden, befintlig bebyggelse, kulturhistoriska värden eller andra särskilda miljövärden, kan bestämmelser om detta utfärdas i detaljplanen. Stadsarkitektkansliets bedömning är att landskapsbilden och planområdets karaktär kan bevaras genom markanvändning i form av ett områdesskydd kombinerat med ett förbud att riva gatuhuset. Områdesskyddet utformas som en markanvändning BE/s Kvartersområde för egnahem där miljön bevaras. Den byggda miljön skapar en kulturhistoriskt och stadsbildsmässigt värdefull helhet vars betydelse grundar sig på den stilmässigt helgjutna stadsbilden. Reparations-, utvidgnings- och ändringsarbeten skall vara förenliga med byggnadens ursprungliga stil och omgivningen med hänvisning till Råd och riktlinjer, byggnadsanvisningar. Vid K-märkning regleras reparations- och ändringsåtgärder så att byggnaden med dess olika utbyggnader och karakteristiska detaljer och material ska bibehållas. Vid områdesskydd regleras utformningen av reparations- och andra ändringsåtgärder samt tillbyggnader mer generellt i bestämmelser.

14 På gatubyggnaden placeras en byggnadsyta med beteckningen s byggnadsyta för byggnad som inte får rivas. Stadsarkitektkansliets bedömning är att ett områdesskydd genom markanvändningen BE/s och ett rivningsförbud av berörda gatuhusen är tillräckligt för att bevara och värna om de kulturhistoriska värdena på området. Byggnaden kan användas som nu, renovering, ändring och underhåll är möjlig. Planbestämmelserna hindrar inte ändring av byggnaden men styr åtgärder så att stadsbilden och kulturarvet bibehålls. För att kunna använda outnyttjad byggnadsrätt införs både en möjlig utbyggnad i I vån. mot den västra gaveln och gården om m från fasaden och en byggnadsyta för en komplementbyggnad i högst I ½ våning. Kompensationen om högst m våningsyta för en komplementbyggnad utgår och tomtens byggnadsrätt placeras från byggnadsytor till tomtmarken. Möjligheten till delning tas bort såsom anmärkaren önskar. Stadsplanebeteckningen i planförslaget av den.0.0, s på byggnadsyta, med betydelsen byggnadsyta för byggnad som inte får rivas, utgår. För övrigt omfattas bemötandet. Tomt Sveden--, Lekgränd Fastighetsägarnas anmärkning: Vi motsätter oss kraftigt delar av den föreslagna stadsplaneändringen. Det gäller den planerade gång och cykelbanan från Ålandsvägen in mot Lindans park, samt utökningen av den allmänna tomten vid Ålandsvägen i förhållande till gällande generalplan. Vi bygger hus i anslutningen till Lindans park. Hus och tomtplanering har utgått från generalplanens förutsättningar. En ny cykelväg i vår bakre tomtgräns medför stora olägenheter för oss då denna innebär att ingen del av vår tomt längre är skyddad från insyn. Vi är ganska skeptiska till möjligheten att bygga en väg där utan att göra åverkan på både vår och grannens mark genom sprängning. Terrängen är kuperad, med berg i dagen. Vidare så anser vi att det inte finns något behov för en ny gång och cykelväg till Lindans park. Parken har redan infarter, varav st i nära anslutning till den föreslagna banan. Det borde finnas bättre ändamål för stadens resurser. Vad gäller stadens tomt vid Ålandsvägen, så menar vi att det är väldigt synd om denna utvidgas in mot Lindan. För oss framstår parken som en avskärmad oas, som man inte borde avgränsa ytterligare. Dessutom så används just den del av parken som pulkbacke för mindre barn på vintern, och som grönt och naturligt lekområde på sommaren. Att frångå gällande generalplan strider, vad vi kan förstå, mot Plan & Bygglagen Kap. Om målet är att bevara stadsdelens karaktär, så är inte inskränkningar av grönområden vägen att gå. Stadsplanering är att göra en långsiktig behovsprövning av samhällets utveckling och att väga olika intressen med varandra. I generalplanen för Mariehamn stipuleras att parkområdet mot Ålandsvägen i ett djup av 0 m används som en allmän tomt och stadsarkitektkansliets bedömning är att staden har så få allmänna tomter och att samhället bör ha ett antal obebyggda allmänna tomter för att möta behovet när en allmän tomt efterfrågas. I det utställda planförslaget var den allmänna tomten förstorad till ett djup om m. I planförslaget följer den allmänna tomten kvarter och östra kvartersgräns. En anpassning till terrängen kunde göras så att den allmänna tomtens östra tomtgräns följer kullens högsta läge med ett tomtdjup om ca 0 m och sluttningen mot Lindan överförs till parkområdet för lekplats, PL. Därmed minskas den föreslagna allmänna tomten. Den av stadsfullmäktige år 00 godkända generalplanen för Mariehamn är inte fastställd och är därför riktgivande för planeringen men inte juridiskt bindande.

15 Anmärkarens synpunkter beaktas gällande den föreslagna gångvägen mellan Jägargränd och Lindan och den instruktiva gångvägen föreslås utgå. Tomt Sveden--, Öhbergsvägen Anmärkning: Som boende på fastigheten Sveden-- motsätter jag mig den planerade ändringen av byggrutan för tomt Sveden-- och -0. Ändringen försämrar endast möjligheterna för fastighetsägaren att använda sin byggrätt. Den befintliga byggrutan ger mycket större möjligheter att bygga t.ex. en entré från norrsidan. Den befintliga byggrutan bör lämnas oförändrad. Den nya planen medför endast en begränsning och skulle minska värdet på fastigheten betydligt. Jag motsätter mig också den planerade ändringen av byggrutan för Sveden--0. Den planerade byggrutan norr om befintlig byggnad är placerad alltför nära fastighet -. Det innebär en klar försämring för fastigheten Sveden--. I nuvarande plan tillåts inte att en huskropp byggs så nära som i den nya planen. Man behöver också ta i beaktande att det just nu uppförs ett hus på Parkgatan, vilket känns som att det kommer väldigt nära vårt hus. Med tanke på att Sveden--0 i den nya planen skulle få bebyggas ännu närmare än det huset så är detta någonting jag motsätter mig. Gällande stadsplan med en byggnadsyta mot gatan som får bebyggas i två våningar, mot vilken placerats en byggnadsyta som får byggas i en våning och längst in på tomten ett område som inte får bebyggas skapar tillbyggnadslösningar till befintliga gatuhus som inte utgår ifrån områdets bebyggelsekaraktär. Planförslagets syfte är att aktivera idag oanvänd byggnadsrätt genom anpassade tillbyggnader och byggande av fristående komplementbyggnader. Stadsplaneändringens främsta syfte är att värna om den bebyggda miljön och stadsbilden. För att möjliggöra en framtida entré från norr såsom anmärkaren önskar kunde möjlighet till tillbyggnad införas på motsvarande sätt som för andra bostadshus inom planområdet dvs en byggnadsyta mot norr indragen m från tomtgräns mot gata och högst m från fasaden som får bebyggas i I våning. Vad gäller den östra grannen kan stadsarkitektkansliet konstatera att i gällande plan får byggas i en våning i ett område som är, m från Krokviksgränd i ett m djupt/brett över hela tomten sträckande område. I planförslaget har byggnadsytan dragits in från anmärkarens tomt m, flyttats lite norrut och avsmalnats till m djupt och får byggas i I ½ våning. Kansliets bedömning är att olägenheten för anmärkaren minskar i jämförelse med gällande stadsplan. Den gällande stadsplanen motsvarar inte den bebyggda situationen medan planförslaget utgår ifrån den. Anmärkarens synpunkter beaktas gällande införande av byggnadsyta norr om befintlig byggnad. Byggnadsytor och antal våningar i planförslaget av den.0.0 ändras till byggnadsytor och antal våningar i gällande stadsplan. För övrigt omfattas bemötandet. Tomt Sveden--, Öhbergsvägen Fastighetsägares anmärkning: Som ägare till fastigheten Sveden-- motsätter jag den planerade ändringen av byggrutan för tomt Sveden--. Den planerade nya byggrutan enbart minskar byggrutans area, samtidigt som den begränsar byggandet till en ruta som också finns i befintlig plan.