BILAGA 2 Lokaler för öppenvård - kunskapsunderlag vid planering av vårdcentraler och mottagningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILAGA 2 Lokaler för öppenvård - kunskapsunderlag vid planering av vårdcentraler och mottagningar"

Transkript

1 BILAGA 2 Lokaler för öppenvård - kunskapsunderlag vid planering av vårdcentraler och mottagningar Författare/År Syfte Metod Resultat Kvalitet Devlin AS, Arneill AB. Health Care Environments and Patient Outcomes: A Review of the Literature. Environment and Behavior. 2003;35(5): Granska och sammanställa litteratur om vårdmiljöer och dess hälsoeffekter Review Mest generallt om vårdmiljöer, ej specifikt primärvården. Artikeln ger en historisk överblick. Kopplas till olika diskurser/ideologi er som påverkat vårdens innehåll, prioriteringar, organisering och utformning. I artikeln problematiseras två kunskapstradition er: *Arkitektur + Omfattande litteraturgenom gång av forskningslitter atur Författarna är kritiska till att evidens för utformning av olika miljöer saknas. *Beteendevetensk ap Ett problem som framkommit är att miljön sällan tas med i patientutvärdering ar men nämns ofta av patienterna Författarna efterfrågar metodutveckling De studier som gjorts kan kategoriseras i tre teman: * Patientens delaktighet *Omgivningens impact * specialdesignade byggnader för 1

2 definierade populationer (exvis dementa/äldre, förlossningsmiljöe r) Författarna lyfter fram följande aspekter som väsentliga för att förstå hur vårdmiljöer utformats: Patient-centrerad vård Främja patienternas känsla av kontroll viktigt exempelvis när det gäller ljus, ljud, Tv-tittande, känsla av avskildhet Organisering bör ske runt patienten Hemlik miljö och partnerskap Negativa miljökällor: ljus relaterat till dygnsrytm; trängsel - obekanta människor; lukt och känsel; ljud Författarna tar upp att mottagningar har andra förutsättningar än sjukhus ur ett design-perspektiv Managed care kräver strukturer som beaktar 2

3 omvårdnad och flexibilitet Noorlind Brage (2013) Rapport Landstinget Östergötland Att sammanställa begrepp och forskning om hälsofrämjande vårdmiljö och dess betydelse för patienter, anhöriga och medarbetare Ej systematisk översikt med fokus på hälsofrämjande. Teorianknytning: Sjukdom vs hälsa Hälsofrämjande Avhandling om Vårdatmosfär (Edvardsson) En masteruppsats om läkande vårdmiljö (Nordblad) Väntrummets utformning lyfts fram liksom betydelsen av att främja positiva och livsbejakande impulser, naturbilder. Kritisk mot att patientperspektive r saknas vid planering, fokus ligger på processer - Begränsat faktaunderlag och osystematisk presentation. Analys saknas Evidence Based Design (Ulrich) Ayas E, Eklund J, Ishihara S. Affective design of waiting areas in primary healthcare. The TQM Journal. 2008;20(4): (Sverige) Att: *identifiera affektiva värden relaterat till väntrum i primärvård; * belysa interaktionen mellan den fysiska designen och affektiva värden Intervjustudie i Sverige enligt Kansei: 60 patienter och 28 personal Fria associationer i djupintervjuer där känslor identifieras vilka i nästa steg relateras till design attribut. Testas statistiskt Den mest önskvärda känslan är lugn följd av trevlig och fräsch. Designen kopplas utifrån det till avskildhet, färger, lek-ytor för barn, gröna växter, lussättning, sittarrangemang, låg ljudnivå ++ Empirisk studie, dock ingen jämförelse. Intressant metod som är välbeskriven Becker F, Douglass S. The ecology of the patient visit: Physical attractiveness, waiting times, and perceived quality of care. Journal of Ambulatory Care Management. 2008;31(2): Undersöka relationen mellan den fysiska miljöns attraktivitet och patienters upplevelse av kvalitet, service och väntetid på öppenvårdsmotta gning Systematiska observationer och patienttillfredsställelse enkät Teorianknytning: Patientcentrerad vård Sex mottagningar ingick: gynekologi, gastroenterologi, dermatologi SPA-liknande vs traditionella Positiv korrelation mellan mer attraktiva miljöer och högre nivåer av upplevd kvalitet, tillfredsställelse, interaktion med personal samt minskad oro bland patienterna ++ Empirisk studie, olika datainsamlings - och analysmetoder Den fysiska attraktiviteten 3

4 (USA)(Iacobu cci, 2013) rankades av ickedesignskolade studenter (foton) Vid observationerna mättes väntetid, vilka aktiviteter de deltog i under tiden. Observation även i korridoren vid undersökningsrummet (när de gick in resp ut) Detta matchades mot patienternas upplevelser Iacobucci G. Primary care complex offering public and private healthcare to opens in Somerset. BMJ (Clinical research ed). 2013;346:f130 Presentation av Frome Medical Center i Sommerseth. Stort Primary and secondary care service center (130 vårdpersonal 30 GP + specialistkonsulte r). Teoretiskt perspektiv: Hälsofrämjande och folkhälsa Närhetsproncip Syftet med cenrat: att skapa ett ställe där patientens flesta vårdbehov kan tillgodoses One-stop-shop Design: Utgår från Hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Ex: (Storbritannien ) -hälsosam kost i caféet -gym för personal -incitament för att undvika biltrafik (personal) Önskvärt enligt ledningen att skapa goda förutsättningar för samverkan mellan GP:s och specialister Becker F, Parsons KS. Hospital facilities and the role of evidencebased design. Journal of Övergripande syfte: Utifrån befintlig forskning kring sjukhusanläggnin gar diskutera evidensbaserad Litteraturstudie Forskningen hittills huvudsakligen sjukhusfokuserad Utgångspunkt för denna studien: + 4

5 Facilities Management. 2007;5(4): design (EBD) och dess betydelse för att stärka den professionella verksamheten Utvecklat syfte: *Rapportera resultat från en studie som mätt relationen mellan mottagningars fysiska attraktivitet och patienters upplevelse av vårdkvalitet (Becker & Douglass) Hur samskapas professionellt samarbete och lärande relaterat till den fysiska miljön ett konstruktionistiskt perspektiv på professionellt lärande. Frågor: -hur arrangeras miljön för att hitta kontakter och lära sig det praktiska arbetet? - behov av ett informellt, participatoriskt tänkande *föreslå nya forskningsfrågor inom design relaterat till teamwork och samarbete i vården *Diskutera implementering av EBD - koppling Evidence based design och Practice based design Undvika att onödiga gränser mellan patienter/personal och mellan olika personalgrupper skapas/betonas genom lokalernas design. Misstag kan undvikas och personalen trivs bättre. Odd (2013) Kandidatuppsa ts i Informationsd esign med inriktning Rumslig gestaltning Ge ett förslag på formgivning till en vårdcentralsentré *Intervjuer verksamhetschef/samo rdnare, BVC representant, familjevårdscentral *Observationer *Litteraturstudier Teoretisk utgångspunkt: Human centered design, KASAM Trivsel (personalperspekti v) - Begränsat case Enligt forskning ska entréer vara välkomnande och tillgängliga 5

6 Identifierade problem i etta fall: anonym ingång, ej välkomnande /omodern, ej patientsäker, förvirrande information, bristande kommunikation mellan berörda verksamheter, obemannad/oöver vakad plats (rullstolar kan ej lämnas) Bowerman J. Designing the primary health care centre of the future: a community experience. Int J Health Care Qual Assur Inc Leadersh Health Serv. 2006;19(6-7):xvi-xxiii. (Canada) Beskriva hur Capital Health utvecklat ett nytt primärvårdscentr um i ett äldre och befolkningsmässi gt blandat område i Edmonton Frågeställning: Hur kan en vårdcentral utformas för att, förutom teknisk excellens, passa in i det område där det ska fungera Beskrivning av ett Case Teoretisk utgångspunkt utifrån: Primärvårdsideologi; *Folkhälsa, bevarande av hälsa *Idé om One-stopshopping pga av komplexa och varierade vårdbehovmedicinska (även akutvård), utbildningsbehov, förebyggande vårdsocial service partnerskap med olika myndigheter Ett lyckat resultat kräver dialog med representanter för befolkningen (äldre, unga singlar olika sociala klasser) Lokalisationen också viktig Bevarande av parkmiljö Resultat: Utnyttjande av befintlig byggnad (gammal skola); anpassa verksamhet (ej metadonprogram); verksamhet på tider som ej stör befolkningen - Begränsat case Warin M, Baum F, Kalucy E, Murray C, Veale B. The power of place: space and time in women's and community health centres in South Utifrån rumsliga och tidsmässiga förutsättningar beskriva patienters upplevelser av hälsa och sjukdom samt Kvantitativa och kvalitativa Casestudie? Urval: Women s and community Health Centers som drivs utifrån ett folkhälsoperspektiv enl WHO Alma Ata & En problematisering av time and space utifrån primärvårdens utveckling från husläkare I hemmet till vårdcentralsverks amhet (intermediär plats mellan hem och ++ Empirisk studie med en variation av data och analysmetoder 6

7 Australia. Social science & medicine (1982). 2000;50(12): (Australien) Ett (kritiskt) samhällsperspekt iv Preciserat syfte: *Identifiera människors skäl för att välja Women s and Community Health Centres och deras uppfattning/upple velse av den medicinska praktiken Ottawa Charter. Skiljer sig därför från Fee-for-service modellen Datainsamling: *patientenkät i väntrummet *semistrukturerade intervjuer *observationer *feed-back workshops sjukhus). Verksamheten organiseras utifrån Tiden = kopplad till mötestid, en strukturerad verksamhet. Platsen= väntrum, undersökningsrum, läkarmottagning etc. Dessa två faktorer styr människors erfarenheter och upplevelser av och om hälsa och vård. *relatera detta till människornas hälsostatus Community innefattar ett större uppdrag än konsultationen Den multidisciplinära miljön påverkar hur rummet och tiden arrangeras och upplevs Teamarbete en förutsättning för uppdraget = ett helhetsperspektiv som även inkluderar att bidra till att skapa hälsosamma samhällen. PLATSEN Detta kräver samlingsplatser av olika slag: -mottagningsrum 7

8 -stora communityytor -grupprum -dropin-ytor -bibliotek -barnutrymmen Trädgårdsplatser DVS många rum med en foajé, en öppen plats med information om olika tjänster som kan erbjudas Syfte att skapa en Ickeinstitutionsliknand e vårdcentral, hemliknande känsla. Patienterna upplevde detta som deras vårdcentral. Tillåtelse att röra sig fritt och utnyttja ytorna, ej uppdelaed platser. (specialle kvinnoytor, gynekologi) Man söker sig till den vårdcentral där man känner sig bekväm, inte alltid den närmaste Vårdcentralen kan bli en plats där medborgaran kan bryta sin isolering. TIDEN Längre läkartider skapar 8

9 förutsättningar för bättre kommunikation, tillit etc, liksom känsla av delaktighet och kontroll Konklusion: Ideologin bakom vården får konsekvenser för utformningen av rummet och organisationen av verksamheten. Boltin B, Berlinger N. Values engineering: The ethics of design in community health centers. Hastings Center Report. 2011;41(1):27-8. (USA) Diskutera hur arkitektur, planering och design inverkar på Federal Qualified Health Centers (FQHC) uppdrag - att realisera konkurrerande etiska mål som jämlikhet, säkerhet, effektivitet och duglighet Beskrivande Målgrupp för vårdcentralerna fattiga, oförsäkrade medborgare i huvudsak Patientutbildning är en viktig uppgift vilket kräver speciella utrymmen Koordinering av olika vårdbehov exvis tandvård. Brett utbud på plats Vara välkomnande och kulturanpassad Ligga nära medborgarna närhetsprincip, exempel en mobil vårdcentral i en Van. Vanen var miljöanpassad. 9

10 Grön design generellt viktigt Tillgänglighetexvis rullstolsburna 10

PTS KONCEPTPROGRAM. Forum för vårdbyggnad konferens. 19 november Elin Rittmark

PTS KONCEPTPROGRAM. Forum för vårdbyggnad konferens. 19 november Elin Rittmark PTS KONCEPTPROGRAM Forum för vårdbyggnad konferens 19 november 2015 Elin Rittmark Lokaler för öppenvård Kunskapsunderlag vid planering av vårdcentraler och mottagningar CVA centrum för vårdens arkitektur

Läs mer

LOKALER FÖR ÖPPENVÅRD. kunskapsunderlag vid planering av vårdcentraler och mottagningar 2016-01-27

LOKALER FÖR ÖPPENVÅRD. kunskapsunderlag vid planering av vårdcentraler och mottagningar 2016-01-27 LOKALER FÖR ÖPPENVÅRD kunskapsunderlag vid planering av vårdcentraler och mottagningar 2016-01-27 ARKITEKTUR FÖR ÖPPENVÅRD I FÖRÄNDRING Bakgrund God vårdarkitektur är en viktig del av själva vården. När

Läs mer

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i någon större omfattning under de

Läs mer

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården Konceptutvecklare vårdmiljöer Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar

Läs mer

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin Karolinska institutet/centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Varför är det viktigt att utvärdera?

Läs mer

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde

Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Patientens delaktighet/medverkan!?!?! Historik SUSTAINS - Uppsala Uppsala landsting först ut i Sverige och Europa med

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

AT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling

AT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling AT-tinget 2014 Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling 09.30 välkomna Program 09.40 förbättringskunskap 10.30 paus 11.00 återkoppling

Läs mer

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

Samverkan med civilsamhället i förändring

Samverkan med civilsamhället i förändring Samverkan med civilsamhället i förändring - Att hantera komplexa frågor, delaktighet och innovation 4 december 2014 Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning Demografins krav ekonomiska utmaningar

Läs mer

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7. KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Geriatriskt Forum 8 oktober 2015 Svensk Geriatrisk Förening Susanne Kvarnström fil dr, hr-strateg Interprofessionellt teamarbete vad är ett team? Varför

Läs mer

Workshop - Vad betyder resultaten?

Workshop - Vad betyder resultaten? Workshop - Vad betyder resultaten? Malmö 27 mars 2012 Lars Fallberg Om Nationell Patientenkät Upphandlades 2009 Verktyg för verksamhetsutveckling Stort intresse för resultatet omvård.se öppna jämförelser

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Margareta Karlsson 1 Ann-Charlott Wikström 2 1 RN, MSc, Omvårdnad, hälsa och kultur, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå,

Läs mer

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Case management för sköra äldre personer (+65)

Case management för sköra äldre personer (+65) Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Palliativ vård - behovet

Palliativ vård - behovet God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se

Läs mer

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Vad ska jag prata om? Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete:

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH11 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-11-09 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-11 Sid 2 (7)

Läs mer

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths

Läs mer

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik i praktiken Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare Susanne Gustavsson Vägen dit. Mariestad Lidköping Skövde Falköping Förbättringskunskap (Batalden & Stoltz, 1993) Stärka patientens ställning i vården

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap.

Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap. Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap. Kärnkompetenser för vårdens professioner Definitioner (Cronenwett et al, 2007; Svensk Sjuksköterskeförenings Strategi för utbildningsfrågor,

Läs mer

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande

Läs mer

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) 2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att

Läs mer

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015 Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015 Hur skall vi göra nu då? Start- kort presentation av Östad. Genomgång dagordning Resultatpresentation och dialog kring GRenkäten Fritidshem Christian Jerhov, verksamhetsutvecklare

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Evidensbaserad praktik (EBP)

Evidensbaserad praktik (EBP) Evidensbaserad praktik (EBP) Vad är det? Hur gör man? Varför behövs det på operation? Ann-Christin von Vogelsang Vad är EBP? EBP Ett förhållningssätt; en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga

Läs mer

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Stefan Sjöström, PhD, Associate professor Department of Social Work http://www.socw.umu.se/om-institutionen/personal/stefan-sjostrom

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-99/2010 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Paediatric Care, 60 Higher

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Etisk verktygslåda för vård- och hälsomonitorering

Etisk verktygslåda för vård- och hälsomonitorering Etisk verktygslåda för vård- och hälsomonitorering Anders Nordgren Professor i bioetik Föreståndare Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet Vad är etik? Uppfattningar om vad som är rätt och fel

Läs mer

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.

Läs mer

Verksamhetsrapport 2001

Verksamhetsrapport 2001 Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i och med år 2001 funnits och verkat enligt landstingets nya organisation för ledning och styrning i ett

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

Nöjdhets- och kvalitetsenkät 2013 för socialpsykiatriska enheten.

Nöjdhets- och kvalitetsenkät 2013 för socialpsykiatriska enheten. 1(8) 213-8-26 Socialnämnden Nöjdhets- och kvalitetsenkät 213 för socialpsykiatriska enheten. Sammanfattning Enkätens resultat indikerar tydligt att socialpsykiatrins betoning på psykosociala frågeställningar

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Omvårdnad GR (B), Palliativ vård, 7,5 hp

Omvårdnad GR (B), Palliativ vård, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Palliativ vård, 7,5 hp Nursing Science BA (B), Palliativ Care, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Kursplaner Fastställda av Styrelsen vid Sophiahemmet Högskola 2005-05-06 Kursplaner för specialistutbildning för sjuksköterskor, Vård

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013 130416 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560 RÖS5 Vårterminen 2013 Kursansvariga lärare: Eva Bergelin Tel: 031-786 6127

Läs mer

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE Carina Nordqvist Falk 1 Olika möjligheter för regionen att bedriva vård på Egen regi Upphandlad enligt LoU Upphandlad enligt LoV Verksamhetsbidrag

Läs mer

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa i patientens tjänst! - hur vet vi att patienten drar nytta av tjänsterna Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik

Läs mer

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Feedback - et datasystem som gir automatisk tilbakemelding ved endring av diagnose

Feedback - et datasystem som gir automatisk tilbakemelding ved endring av diagnose - et datasystem som gir automatisk tilbakemelding ved endring av diagnose Erik R. Jensen, Nina Lundberg, Olof Flodmark; Karolinska Institutet og Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Sverige Traditionell

Läs mer

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare. Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets

Läs mer

Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete

Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete Era egna idéer Vilja Kunna Göra Driva framgångsrik förbättring Att vilja - vad stärker motivation? Medarbetare delaktiga i processen vid förändring

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Fysioterapeutprogrammet

Fysioterapeutprogrammet 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Hur effektiviserar man sektorsövergripande arbete mellan förvaltningarna inom kommun, genom att arbeta med förändringsteori

Hur effektiviserar man sektorsövergripande arbete mellan förvaltningarna inom kommun, genom att arbeta med förändringsteori Hur effektiviserar man sektorsövergripande arbete mellan förvaltningarna inom kommun, genom att arbeta med förändringsteori Agenda Förändringsteori bakgrund och historik Vad är förändringsteori? Förändringsteori

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap

Läs mer

1. Socialförvaltningens förslag till projektet bifalls. 2. Socialförvaltningen begär tilläggsanslag med 480 tkr till projektet.

1. Socialförvaltningens förslag till projektet bifalls. 2. Socialförvaltningen begär tilläggsanslag med 480 tkr till projektet. 1 (5) Socialkontoret Helena Paulsson Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Ansökan om medel till utbildningssatsning inom Samtalsmetodik Motiverande Intervjuer (MI), riktad till

Läs mer

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 HR i riktning mot Halmstads kommuns vision Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 Vi har en vision! HALMSTADS VISION HAR TRE HJÄRTAN Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill

Läs mer

Kvalitet på arbetsmiljöarbetet. Ingela Bäckström

Kvalitet på arbetsmiljöarbetet. Ingela Bäckström Kvalitet på arbetsmiljöarbetet Ingela Bäckström Disposition av min presentation Vad är kvalitet? Hur definieras kvalitet? Kvalitet på arbetsmiljöarbete är det viktigt? Bakgrund till min forskning Syfte

Läs mer

Jämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då?

Jämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då? Landstingsstyrelsens förvaltning Jämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då? Anna Kullberg Jämställdhetsstrateg Stockholms läns landsting Omotiverade, väsentliga skillnader

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare. Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.

Läs mer

December 2013. 25 nov 8 dec 2013. Medborgarpanel 7. Hur mår du, panelen?

December 2013. 25 nov 8 dec 2013. Medborgarpanel 7. Hur mår du, panelen? December 2013 25 nov 8 dec 2013 Medborgarpanel 7 Hur mår du, panelen? Inledning Landstinget Kronoberg genomförde sin första medborgarpanel i november-december 2011. Totalt har sex panelundersökningar genomförts.

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH08 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2009-03-24 Sid 2 (8)

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Masterprogram i språk och litteratur

Masterprogram i språk och litteratur Masterprogram i språk och litteratur MA Programme (2 years) in Language and Literature 1. Basdata Omfattning 120 högskolepoäng Examen Beroende på valda kurser leder utbildningsprogrammet fram till filosofie

Läs mer

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och

Läs mer

Fysioterapeutprogrammet, 180 hp

Fysioterapeutprogrammet, 180 hp 1(9) Fysioterapeutprogrammet, 180 hp Physiotherapy Programme, 180 credits MGFY2 Gäller från: höstterminen 2016 Utbildningsplan Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Medicinska fakulteten Fastställandedatum

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014)

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN

PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN Högskolan i Skövde den 16 aug 2013 Anette Lundin Bild 1 UPPLÄGG 9:00-9:30 Föreläsning 30 min 9:30-10:00 Rast (ni får med er en diskussionsfråga) 10:00-10:45

Läs mer

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016 Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010

Läs mer

Beredningarna för medborgardialog

Beredningarna för medborgardialog Beredningarna för medborgardialog Johan Lindberg Strateg 044-309 32 23, 0768-87 12 77 johan.lindberg@skane.se Datum 2012-08-28 Dnr 1100552 1 (8) Medborgarperspektiv i styrningen - Lägesrapport angående

Läs mer

Attraktiva stadsmiljöer Rum i Halland

Attraktiva stadsmiljöer Rum i Halland Attraktiva stadsmiljöer Rum i Halland Insikter från Kairos Future. 23 oktober 2015 Malena Andersson, Johanna Danielsson FUTURE& Researchbased& foresight& STRATEGY& Future-& based&& strategy& ACTION& Strategy&

Läs mer