KALLELSE. Ledamöter kallas Ersättare informeras. Tid för sammanträde: , kl 09:00

Transkript

1 CJ J o Ii Li /\RÅi BARN OCH UTBILDNING KALLELSE Ledamöter kallas Ersättare informeras Barn- och utbildningsnämnden Tid för sammanträde: , kl 09:00 Plats: Inbjudna personalföreträdare: Kommunfullmäktiges sessionssal, Rådhuset, Söderhamn Beatrice Hagström, SACO Thomas Eriksson, TCO Agneta Höglin, LO Särskilt kallade: Lars Karlsson, punkt 3-4, kl 09:00 Pernilla Lund, punkt 6-8, kl 10:00 Carin Mellqvist, punkt 8, kl 10:45 Bo Wikström Ordförande OBS! Eventuellt förhinder anmäls till Ing Marie Sundling på barn- och utbildnings nämndens förvaltningskontor, tfn för inkallande av ersättare.

2 riri BARN OCH UTBILDNING FÖREDRAGNINGSLISTA Barn- och utbildningsnämnden Val av justerare 2. Upprop 3. Presentation av ny kulturskolechef 4. Redovisning av kulturskolans verksamhet 5. Ekonomisk rapport BUN/2014/ Betygsstatistik för grundskolan vårterminen 2014 BUN/2014/ Systematiskt kvalitetsarbete - kunskapsresultat för årskurs 2, 5 och 8 BUN/2014/ Resursfördelningsmodell för grundskolan BUN Yttrande över förvaltningsområde för finska BUN/2014/ Komplettering av beslutsattestanter 2014 BUN/2011/ Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m 12. Anmälan av delegationsbeslut BUN/2014/ Rapporter a) Kommunalfärburid för gymnasie- och vuxenutbildning i Hälsingland Rekrytering av förbundschef 14. Förslag till nya ärenden 2

3 1 Ärende 5

4 JJjJjj BARN OCH UTBILDNING Kerstin Vennberg Månadsrapport med helårsprognos, Barn- och Utbildningsnämnden (belopp i tkr) Juli 2014 Utfall period Periodbudget Ack utfall period Avvikelse Ärsbudget Prognos årsavvikelse period 2014 Maj April Mars Feb 00 Kommunledning och Revision Gymnasiesärskola Musikundervisning Administration Förskola Grundsarskola Grundskola Ungdomsutbiln gymnasie Fritidshem Förskoleklass Summa 60 Barn- och Utbildningsnämnd

5 DCD -3 0

6 DLEL RAPPORT 1 (2) DJ1 El Datum Dnr BUN/2014/0006/600 n k U BUN/2014/0071/047 II n 1 I\ Fl BARN OCH UTBILDNING Pernilla Lund Betygsstatistik för årskurs 9 efter sommarlovsskolan 2014 Ärendet Betygsstatistik för årskurs 9 efter genomförd sommarlovsskola vårterminen Tidigare beslut Betygsstatistik rapporteras två gånger per år, i januari och augusti, till barn- och utbildningsnämnden. Bakgrund och syfte Betygsstatistiken tas fram i syfte att följa hur eleverna uppfyller målen. Detta är en del i det systematiska kvalitetsarbetet som innebär att resultaten analyseras och utifrån detta bedöms vilket/vilka utvecklingsbehov som behöver genomföras för att verksamhetens kvalitet ska utvecklas. Denna rapport är en kompletterande rapport om betygsstatistik vårterminen Rapporten redovisar förändringen av betygsresultat efter att sommarlovsskolan genomförts. Betygsstatistiken tas fram genom att sammanställa de betyg som rapporteras in kommens verksamhetssystem för grundskola. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Till sommarlovsskolan 2014 var 94 elever som gått i grundskolans årskurs 5 till gymnasiets årskurs 3 antagna. Eleverna hade möjlighethet att under två veckor läsa ämnena engelska, matematik, svenska eller svenska som andraspråk. Dessutom erbjöds simundervisning under fyra av sommarlovsskolans dagar. När sommarlovskolan var genomförd hade 74 elever deltagit i sommarlovsskolan. Eleverna fördelade sig enligt nedanstående: Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Simundervisning 13 elever 26 elever 8 elever 21 elever 6 elever De elever som gått årskurs 9 under läsåret hade möjlighet att göra prövningar för att få betyg och därmed bli få möjligheten till att bli behöriga till gymnasieskolan. Tolv elever från årskurs 9 deltog i sommarlovsskolan. Sex elever klarade genomförda prövningar, varav fyra blev behöriga till gymnasieskolan. Dessa elever fick då betyg i både engelska, matematik och svenska vilket innebär att andelen elever med betyg i dessa ämnen ökat från 83.8% till 85.4%. Motsvarande siffror för 2013 var 80.9% och 85%.

7 Andel elever i åk 9 med betyg i engelska, matematik och svenska vt efter sommarlovsskolan 100,0% 00,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Pojkar Flickor Alle iddd% 1DVD% Bergvik Norrtull Steriberga Vågbro Hela kommunen Underskrift

8 RAPPORT 1(10) IL. /\ 1Rfl U BARN OCH UTBILDNING Pernilla Lund Datum Dnr BUN/2014!0006/600 Betygsstatistik vårterminen 2014 Ärendet Betygsstatistik för årskurs 6, 7, 8 och 9 vårterminen Tidigare beslut Betygsstatistik rapporteras två gånger per år, i januari och augusti, till barn- och utbildningsnämnden. Bakgrund och syfte Betygsstatistiken tas fram i syfte att följa hur eleverna uppfyller målen. Detta är en del i det systematiska kvalitetsarbetet som innebar att resultaten analyseras och utifrån detta bedöms vilket/vilka utvecklingsbehov som behöver genomföras för att verksamhetens kvalitet ska utvecklas. Betygsstatistiken tas fram genom att sammanställa de betyg som rapporteras in kommens verksamhetssystem för grundskola. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Sammanfattning av betygsresultat Det termins- och slutbetyg som satts i samband med vårterminens slut för åk 6, 7, 8 och 9 visar både på bättre och sämre resultat i förhållande till årskurs 6 har andelen elever som fått betyg i alla ämnen ökat liksom andelen elever som har betyg i engelska, matematik och svenska. Meritvärdet för dessa elever har minskat. 1 årskurs 7 har det skett minskningar inom alla tre områdena. 1 årskurs 8 har det däremot ökat inom alla tre områdena. Andelen elever i årskurs 9 som fick slutbetyg i alla ämnen är något lägre än 2013 däremot är andelen som har betyg i engelska, matematik och svenska liksom meritvärdet högre jämfört med Betygsstatistik åk o 1 Pojkar S Flickor * Alla 84% L Betyg Betyg EN, 1 Betyg i Betyg EN, Betyg i Betyg ien, Betyg i Betyg EN, samtliga MA, SV samtliga MA, SV samtiga MA, SV samtliga MA. SV ämnen ämnen ämnen ämnen Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9

9 + + - Sida 2 av 10 Betygsresultat för pojkar och flickor När betygsresultaten jämförs pojkar för sig och flickor för sig så visar även det på bättre och sämre resultat. Andelen pojkar som har fått betyg i alla ämnen har ökat i alla årskurser liksom andelen pojkar som har betyg i engelska, matematik och svenska. Meritvärdet har ökat bland pojkar i alla årskurser utom årskurs 6. Flickorna har sämre resultat denna vårtermin mot för 2013 men har ändå i nästan alla fall bättre resultat än pojkarna. Andelen flickor som har betyg i alla ämnen har bara ökat i årskurs 8, andelen flickor som har betyg i engelska, svenska och matematik har ökat i årskurs 6 och 8 och meritvärdet har ökat i alla årskurser utom årskurs 6. Betyg alla ämnen Betyg EN, MA, SV Meritvärde Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Betygsresultat mellan skolor Ett av barn- och utbildningsnämndens mål är att betygsskillnaderna mellan kommunens skolor årligen ska minska i årskurs 6 och 9. När det gäller betygsskillnader för årskurs 6 och 9 mellan 2013 och 2014 så har det både ökat och minskat. Betygsskillnaderna mellan de olika skolorna och årskurserna innevarande läsår varierar. Skillnaden mellan de olika betygsresultaten är lägst i årskurs 8, dock är det den årskurs som har det lägsta högstavärdet. Årskurs Resultat Högst Lägst Skillnad Högst Lägst Skillnad i 6 Betyg alla ämnen 100% 66% 34 90% 67% 23 Betyg EN, MA, SV 100% 77% k 81% 13 Meritvärde i 7 Betyg alla ämnen 90% 64% 26 81% 67% 14 Betyg EN, MA, SV 95% 74% 21 84% 75% 9 Meritvärde i 8 Betyg alla ämnen 78% 62% 16 79% 62% 17 Betyg EN, MA, SV 83% 71% 12 83% 71% 15 Meritvärde i 9 Betyg alla ämnen 95% 66% 29 87% 67% 20 Betyg EN, MA, SV 100% 77% 23 89% 77% 12 Meritvärde Vårterminsbetyg för årskurs 6 För andra året har vårterminsbetyg delats ut till elever i årskurs 6. Andelen elever som fått betyg i alla ämnen är 84% vilket är en ökning med 2 procentenheter mot Noteras att i kunskaps bedömningen som gjordes i mars 2014 bedömdes att 78% av eleverna skulle få betyg i alla ämnen. Andelen elever som har betyg i alla ämnen varierar med som lägst med 66% på Norrtullskolan och som högst med 100% på Mo skola. Andelen flickor som har betyg i alla ämnen är 85% (86% 2013), vilket är en något större andel än pojkarna där 82% (79% 2013) har betyg i alla ämnen. Skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat mellan 2013 och 2014 då andelen pojkar som har betyg i alla ämnen har ökat dock har andelen flickar som fått betyg i alla ämnen minskat något.

10 Sida3av 10 Andel elever i åk 6 som fick betyg i alla ämnen vt % 80% 60% 40% 20% 0%, Pojkar ;1 O %$ Flickor Alla Andelen elever som fått betyg i engelska, matematik och svenska är 88% vilket innebär att även det är en ökning i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 85%. Andelen elever per skola som har betyg i engelska, matematik och svenska varierar mellan som lägst 77% på Norrtullskolan och som högst på Mo och Stråtjära skolor där alla elever har betyg i engelska, matematik och svenska. Både andelen pojkar (85%) och andelen flickor (9 1%) som har betyg i engelska, svenska och matematik har ökat i förhållande till 2013 då motsvarande siffror var 83% för pojkar och 85% för flickor. Det innebär att även skillnaden mellan pojkar och flickor har ökat. Andel elever i åk 6 med betyg i vt 2014 Pojkar Flickor Alla svenska engelska, matematik och 100% 80% 60% 40% 20% 0% 100% 5% 92% 4$- q- 0 4O 0 40 Elevernas betygsspridning i engelska, matematik och svenska varierar. 1 engelska är det större andel elever som både A och F i betyg i förhållande till matematik och svenska. Betygsspridning åk 6 Vt 2014 *Vt2014 Flkkor Pojkar 40% 30% 20% 10% 0%

11 Sida 4 av 10 Det genomsnittliga meritvärdet för kommens elever i årskurs 6 är 198 meritpoäng vilket är en minskning i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 204 meritpoäng. Meritvärdet varierar per skola varierar mellan som högst 216 på Rosenvalls och Stråtjära skolor och som lägst 185 på Norrtullskolan. Det genomsnittliga meritvärdet för flickorna är 206 och för pojkar 191. Motsvarande siffror 2013 var 211 för flickor och 200 för pojkar. Det innebär att skillnaderna i meritvärde har ökat mellan pojkar och flickor. Meritvärde åk 6 Vt skola och kön Pojkar Flickor Totalt o.4. Vårterminsbetyg för årskurs 7 För andra året har vårterminsbetyg delats ut till elever i årskurs 7. Andelen elever som fått betyg i alla ämnen är 72% vilket är fyra procentenheter lägre en förra året. Noteras att när vårterminsbetyg delades ut i årskurs 6 för nuvarande årskurs 7 så var det 82% av eleverna som fick betyg i alla ämnen. Andelen elever per skola som har betyg i alla ämnen varierar mellan som högst 90% på Stenbergaskolan och som lägst 64% på Norrtullskolan. Andelen flickor som har betyg i alla ämnen är 70% (79% 2013) vilket är lägre än andelen pojkar där 74% (73% 2013) som har betyg i alla ämnen. Skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat. Andelen pojkar som har betyg i alla ämnen har förbättrats något medan andelen flickor som har betyg i alla ämnen har försämrats så att det är färre än andelen pojkar som har betyg i alla ämnen. 100% 80% 60% 40% 20% Andel elever i åk 7 som fick betyg i alla ämnen vt 2014 Pojkar FlIckor * Alla 0% Bergvik Norrtull Stenberga Vgbro Kommun en Andelen elever som fått betyg i engelska, matematik och svenska är 80% vilket är en något försämring i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 81%. Andelen elever per skola som har betyg i engelska, matematik och svenska varierar mellan 95% som högst på Stenbergaskolan med som lägst 74% på Vågbroskolan. Andelen pojkar som har betyg i engelska, matematik och

12 Sida5av 10 svenska (80%) är en ökning i förhållande till 2013 (78%) medan andelen flickor som har betyg i engelska, matematik och svenska (8 1%) är en minskning i förhållande till 2013 (86%). Andel elever i åk 7 med betyg i engelska, matematik och svenska vt % 50% 0% Bergvik Norrtull Pojkar 1 Flickor Alla 95% lzi [H Stenberga Vg bro Hela kommunen Elevernas betygsspridning i engelska, matematik och svenska. Största andelen A finns i ämnet engelska och största andelen streck och F finns i ämnet matematik. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betygsspridning åk 7 Vt 2014 aalla Flickor IPojkar Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 7 är 200 meritpoäng vilket är en ökning i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 182 meritpoäng. Meritvärdet per skola varierar med som högst 215 på Stenbergskolan och som lägst 193 på Norrtullskolan. Det genomsnittliga meritvärdet för flickor är 204 och för pojkar 197. Motsvarande siffror för 2013 var 191 för flickor och 175 för pojkar. Det innebär att skillnaderna i meritvärde har minskat mellan pojkar och flickor. Meritvärde åk 7 Vt skola och kön Pojkar Flkkor WAlla A Uerg ik Norrtull Stenberga Vgbro Kommunen

13 Sida 6 av 10 Vårterminsbetyg för årskurs 8 Andelen elever som fått betyg i alla ämnen är 69% vilket är en ökning med sju procentenheter i förhållande till Noteras att när vårterminsbetyget delades ut för dessa elever i årskurs 7 så fick 76% av eleverna betyg i alla ämnen. Vidare noteras att i den prognos som gjorts i juni 2014 om huruvida dessa elever bedöms klara kunskapskraven i årskurs 9 så anges att 79% av eleverna kommer att få betyg i alla ämnen. Andel elever i åk 8 med godkända betyg i samtliga ämnen i grundskolan i Söderhamns kommun vårterminen % 0.0% II 69,0% Noteras att 2012 infördes den nya betygsskalan och då togs denna statistik inte fram. Andelen elever per skola som fått betyg i alla ämnen varierar mellan som högst 79% på Vågbroskolan och som lägst 62% på Bergviksskolan. Andelen flickor som har betyg i alla ämnen är 74% (64% 2013) vilket är högre än andelen pojkar där 66% (60% 2013) har betyg i alla ämnen. Skillnaden mellan pojkar och flickor har ökat då andelen flickor som har betyg i alla ämnen har ökat mer än andelen pojkar som har betyg i alla ämnen. Andel elever i åk 8 som fick betyg i alla ämnen vt 2014 IPojkar S Flickor Alla 10 80% 60% 40% 20% 0% Bergvik Norrtull Stenberga Vgbro Kommunen Andelen elever som fått betyg i engelska, matematik och svenska är 76% vilket är en ökning i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 72%. Andelen elever per skola som fått betyg i engelska, matematik och svenska varierar mellan som högst 83% på Stenbergaskolan och som lägst 71% på Bergviksskolan. Andelen pojkar som har betyg i engelska, matematik och svenska (75%) är en ökning i förhållande till 2013 (7 1%). Även andelen flickor som har betyg i engelska, matematik och svenska (77%) är en ökning mot 2013 (74%).

14 Sida 7 av 10 Andel elever i åk 8 med betyg i engelska, matematik och svenska vt 2014 UPojkar UFlkkor Alla 100% 60% 40% 20% 0% Bergvik Narriull Stenberga Vgbro Hela kommunen Elevernas betygsspridning i engelska, matematik och svenska. Största andelen A finns i ämnena engelska och svenska och största andelen streck och F finns i ämnet matematik. Betygsspridning åk 8 Vt 2014 Alla U Flickor Pojkar 50% 40% 30% 20% 10% 0% Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 8 är 192 meritpoäng vilket är en ökning i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 167 meritpoäng. Meritvärdet per skola varierar med som högst 214 på Stenbergskolan och som lägst 189 på Norrtullskolan. Det genomsnittliga merit värdet för flickor är 203 och för pojkar 184. Motsvarande siffror för 2013 var 177 för flickor och 159 för pojkar. Det innebär att skillnaderna i meritvärde har ökat mellan pojkar och flickor. 250 Meritvärde åk 8 Vt skola och kön UPojkar UFhckor Alla Bergvik Norrtull Stenberga Vgbro Kommunen

15 Sida8av 10 Slutbetyg för årskurs 9 Andelen elever som fått betyg i alla ämnen är 73,8% vilket är en något försämring i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 74,3%. Noteras att när vårterminsbetyget delades ut för dessa elever då de gick i årskurs 8 var det 62% av eleverna som fick betyg i alla ämnen. Noteras vidare att vid den prognos som gjordes i mars 2014 om huruvida dessa elever skulle klara kunskapskraven i årskurs 9 så angavs att 78% skulle få betyg i alla ämnen. Andel elever i åk 9 med godkända betyg i samtliga ämnen i grundskolan i Söderhamns kommun vårterminen %[I[II Andelen elever per skola som fått betyg i alla ämnen varierar mellan 94,7% som högst på Vågbroskolan och 66,2% som lägst på Bergviksskolan. Andelen flickor som fått betyg i alla ämnen är 79,5% (8 1,5% 2013) motsvarande för pojkar är 69,3% (67,2%). Skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat, dock har andelen flickor som fått betyg i alla ämnen även det minskat. 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% Andel elever i åk 9 som fick betyg i alla ämnen vt 2014 Pojkar RFlkkor Alla 0,0% Bergvik Norrtull Stenberga Vgbro Kommunen Elever som är behöriga till gymnasieskolan har ökat 2014 i förhållande till Det finns möjlighet att den ökar ytterligare efter att några elever som har möjlighet att göra prövning i ett ämne för att bli behöriga till gymnasieskolan genomför sommarlovsskola. LillE b

16 Sida 9 av 10 Andelen elever som fått betyg i engelska, matematik och svenska är 83,8% vilket är en ökning i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 80,9%. Andelen elever per skola som fått betyg i engelska, matematik och svenska varierar mellan 100% som högst på Vågbroskola och 76,9% som lägst på Bergviksskolan. Andelen pojkar som fått betyg i engelska, matematik och svenska (83,8%) är en ökning i förhållande till 2013 (77%) och högre en andel flickor som fått betyg i engelska, matematik och svenska (83,6%) vilket är en minskning mot för 2013 (84,9%). io 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Andel elever i åk 9 med betyg i engelska, matematik och svenska vt 2014 R Pojkar flickor Alla 1OD%1% 1O% Elevernas betygsspridning i engelska, matematik och svenska. Störst andel A finns i ämnet engelska och störst andel streck och F finns i ämnet matematik. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bergvik Norrtull Stenberga Vgbro Hela kommunen Betygsspridning ak 9 Vt 2014 * jjl Flickor Pojkar Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 är 212 meritpoäng, vilket är den högsta någonsin. Dock har meritvärdesskalan förändrats inför detta läsår så att elever som avslutar grundskolan våren 2014 får räkna med betyg i moderna språk som ett 17:e betyg i meritvärdet. Maxvärdet för meritvärdet blir då 340 poäng istället för som tidigare 320 poäng. Det innebär att betygsstatistiken över meritvärde kommer att förändras. Därav vet vi inte hur den genomsnittliga meritpoängen 212 kommer att stå sig i förhållande till riket förrän under senhösten jT derh amn le S m iket tota It 1E S

17 Sida 10 av 10 Meritvärdet per skola varierar mellan som högst 240 meritpoäng på Vågbroskolan och som lägst 194 meritpoäng på Bergviksskolan. Alla skolor har en ökning av meritva rdet i förhållande till 2013 och tre av fyra skolor har ökat meritvärdet både 2013 och Meritvärde kommunen PA. [ Be rgvk N cirrtufl Sten be rg V gb K o m m u ne n Det genomsnittliga meritvärdet för flickor är 222 vilket är högre än både 2012 och För pojkar är det genomsnittliga meritvärdet 202 och även det är högre än både 2012 och Skillnaderna i meritva rdet mellan pojkar och flickor har ökat beroende på att pojkarnas meritvärde har ökat mer än flickornas. Meritvärdet uppdelat på pojkar och flickor Pojkar Fc kor Pernilla Lund Vik kvalitetscontroller

18 Ärende 7

19 TflDLEE BARN OCH UTBILDNING Pernilla Lund RAPPORT Datum (4) Dnr B UN/20 14/0006/600 Bedömning av kunskapsresultat i årskurs 2 Ärendet Bedömning av kunskapsresultat i årskurs 2 utifrån årshjulet i det systematiska kvalitetsarbetet. Tidigare beslut Ärendet rapporteras till barn- och utbildningsnämnden årligen i januari och augusti. Bakgrund och syfte En enkät har skickats ut till berörda rektorer under perioden 2-20 juni. Påminnelse har gått ut om att besvara enkäten. 1 enkätsvaren skulle berörda rektorer göra en bedömning om eleverna i årskurs 2 kommer att klara kunskapskraven för årskurs 3 i ett antal definierade ämnen. Dessutom skulle de ange hur många av de elever som inte bedömts klara kunskapskraven som har ett åtgärdsprogram. Syftet med bedömningen av kunskapsresultaten är att ge en god bild av hur läget är för eleverna i årskurs 2 och om de bedöms klara målen som är uppsatta för årskurs 3. Detta ger möjlighet till analys och tid för att sätta in åtgärder i ett tidigt skede för de elever som behöver extra stöd. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Antal elever i kommunens skolor i årskurs 2 var 237 den 13juni Eleverna fördelar sig på skolorna enligt nedanstående. Bergviksskolan Mo skola Norrtullskolan Rosenvallskolan Sandarne skola Stenbergaskolan 14 elever 7 elever 40 elever 23 elever 28 elever 18 elever Stentägtskolan Stråtj ära skola Stugsunds skola Trönö skola Vågbroskolan Totalt kommunen 36 elever 9 elever 20 elever 12 elever 30 elever 237 elever Bedömning av hur elever i årskurs 2 når kunskapskraven Vid bedömningen ijuni är det 14 elever fler som inte bedöms nå kunskapskraven i årskurs 3 mot för mätningen som gjordes i december Vid fem skolor har antalet elever ökat som inte bedöms nå kunskapskraven, en skola har antalet elever minskat och vid övriga skolor är det samma antal elever som i bedöms nå kunskapskraven vid de båda mätningarna. Antal elever som bedöms nå kunskapskraven i årskurs 3 i svenska har förbättrats något sedan föregående mätning. Däremot har läget försämrats i matematik och svenska som andraspråk samt inom gruppen övriga ämnen.

20 Sida 2 av 4 Antal elever per ämne i åk 2 som inte bedöms klara kunskapskraven i åk 3 i juni 2014 jämfört med december sv SVA Arnt rnr Juni2014 IDecember2Gl3 Diagrammet ovan visar antal elever per ämne som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 3. Noteras att en elev kan ha bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i flera ämnen. Antal elever som har svårigheter med att nå kunskapskraven i ämnena matematik och svenska som andra språk har ökat sedan föregående mätning, vilket även övriga ämnen gjort. När det gäller området övriga ämnen går det inte att utläsa av enkätsvaren vilket ämne det rör sig om på grund av att dessa ämnen inte specificeras i enkäten. 1 diskussion med rektorerna tyder det inte på att det är ett ämne problemet ligger i utan det är utspritt över flera ämnen. 1 ämnet svenska har det skett en viss förbättring. Försämringen som skett i matematik går inte att härröra till någon specifik skola, utan är utspritt med en eller två elever på flera skolor. På några skolor har det även skett förbättringar inom ämnet. 1 ämnet svenska som andra språk beror skillnaden till viss del att det är svårbedömt om en elev kommer att klara kunskapskraven eller inte när de är alldeles nyanlända. Ökningen består både av helt nyanlända och nyanlända som varit i Sverige ett tag och där man nu bedömer inte nå kunskapskraven. Här behöver rutiner tas fram över hur dessa elever ska bedömas så att rektorerna besvarar enkäten på samma sätt.

21 Sida 3 av 4 Antal elever i k 2 som inte bedöms klara kunskapskraven i k 3 samt antal tgärdsprogram 10 8 & lantalsom ej klarar mlen IAntaltgärds- program Diagrammet ovan visar antal elever per skola som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven i minst ett ämne i årskurs 6 samt antal upprättade åtgärdsprogram. Det är 48 elever som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven i ett eller flera ämnen i årskurs 3. Motsvarande mätning i december var 34 elever. Antal upprättade åtgärdsprogram är 26. Där var motsvarande siffra vid decembermätningen 31 åtgärdsprogram. Det innebär att trots att antalet elever som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven har ökat så har antal åtgärdsprogram minskat. En förklaringsfaktor till detta är att frågan tidigare har varit otydligt ställd så att även elever som bedömts klara målen men haft ett åtgärdsprogram har rapporterats. Orsaker till att alla elever inte har åtgärdsprogram beror bl a på att några elever är nyanlända elever där de varit så kort tid i skolan så att något åtgärdsprogram ännu inte upprättats, en annan orsak är att det finns kulturer i att inte upprätta åtgärdsprogram. Rektorer som uppgivit att det finns kulturer att inte upprätta åtgärdsprogram har samtidigt svarat att arbete pågår med att bryta dessa kulturer. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel elever i k 2 som inte bedöms klara kunskapskraven i k 3juni 2014 jämfört med december LO 1Juni2014 1December2013 Diagrammet ovan visar andelen elever i årskurs 2 i juni 2014 jämfört med december 2013 som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven i årskurs 3 uppdelat per skola.

22 Sida 4 av 4 Snittet i kommunen i juni är 20% mot 14% i december. Orsaken till ökningen på Stenbergaskolan och Norrtullskolan beror på att flera av eleverna varit kort tid i Sverige. Ökningen är i ämnet svenska som andra språk. Antal elever i k 2 som inte bedöms klara kunskapskraven i k 3 (ämnesvis) EiJ[ Diagrammet ovan visar antal elever i årskurs 2 per skola och ämne som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs av de 48 eleverna bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 3 i två eller fler ämnen. Av de 17 eleverna är det 13 som riskerar att inte nå kunskapskraven i både matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk. Det är en något lägre siffra än vid föregående mätning då motsvarande siffra var 16 elever. Kommentarer kring resultaten Enkäten gjordes för att undersöka hur många elever i årskurs 2 som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven för årskurs 3 och utifrån undersökningen möjliggöra att upptäcka dessa elever så att åtgärder kan sättas in i tid. Det är totalt 20% av eleverna (48 st) som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i minst ett ämne. Detta kan sättas i relation mot mätningen som gjordes på samma elever i december då motsvarande siffra var 14%. Jämfört hur bedömningarna gjordes för de elever som idag går i årskurs 3 vid samma tidpunkt i fjol så bedömdes 15% (17% vid decembermätningen) av eleverna riskera att inte nå kunskapskraven. Ökningen av både andel och antal elever mellan två mätningar och mellan två olika årskurser som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven kräver, i fall det inte är gjort, att respektive rektor och rektorer gemensamt gör en djupare analys av orsak för att kunna sätta in rätt åtgärder för att möjliggöra för dessa elever att nå kunskapskraven i årskurs 3. Vidare behöver rektorerna tillsammans med kvalitetscontroller lyfta frågan och komma överens om hur nyanlända ska hanteras i kunskapsuppföljningarna så att de bedöms på samma sätt. /( Pernilla Lund Vik kvalitetscontroller MA sv $SVA lannat ämne

23 RAPPORT 1 (5) r-1/- \r1r u BARN OCH UTBILDNING Pernilla Lund Datum Dnr BUN/2014/0006/600 Bedömning av kunskapsresultat i årkurs 5 Ärendet Bedömning av kunskapsresultat i årskurs 5 utifrån årshjulet i det systematiska kvalitetsarbetet. Tidigare beslut Ärendet rapporteras till barn- och utbildningsnämnden årligen i januari och augusti. Bakgrund och syfte En enkät har skickats ut till berörda rektorer under perioden 2-20 juni. Påminnelse har gått ut om att besvara enkäten. 1 enkätsvaren skulle berörda rektorer göra en bedömning om eleverna i årskurs 5 kommer att klara kunskapskraven för årskurs 6 i ett antal definierade ämnen. Dessutom skulle de ange hur många av de elever som inte bedömts klara kunskapskraven som har ett åtgärdsprogram. Syftet med bedömningen av kunskapsresultaten är att ge en god bild av hur läget är för eleverna i årskurs 5 och om de bedöms klara målen som är uppsatta för årskurs 6. Detta ger möjlighet till analys och tid för att sätta in åtga rder i ett tidigt skede för de elever som behöver extra stöd. Barn- och utbildningstörvaltningens yttrande Antal elever i kommunens skolor i årskurs 5 var 237 den 13juni Eleverna fo rdelar sig på skolorna enligt nedanstående. Bergviksskolan 24 elever Stråtjära skola 8 elever Mo skola 9 elever Stugsunds skola 22 elever Norrtullskolan 30 elever Trönö skola 17 elever Rosenvallskolan 18 elever Vågbroskolan 19 elever Sandarne skola 22 elever Ostra skolan 48 elever Stenbergaskolan 20 elever Totalt kommunen 237 elever Bedömning av hur elever i årskurs 5 når kunskapskraven Vid bedömningen i juni är det en elev färre som inte bedöms nå kunskapskraven i årskurs 6 mot för mätningen som gjordes i december Vid sex skolor har antalet elever ökat som inte bedöms nå kunskapskraven, vid tre skolor har antalet elever minskat och vid övriga två skolor är det samma antal elever som i bedöms nå kunskapskraven vid de båda mätningarna. Antal elever i årskurs 5 som bedöms nå kunskapskraven i årskurs 6 har förbättrats något i svenska och teknik sedan föregående mätning. 1 praktiskt estetiska ämnen ser läget likadant ut förutom idrott och hälsa där fler elever bedöms riskera att inte nå kunskapskraven. 1 samtliga återstående ämnen har en försämring skett i förhållande till mätningen som gjordes i december.

24 Totalt sett är det fler ämnen som eleverna inte bedöms klara kunskapskraven i trots att det är färre antal elever. Sida 2 av 5 lo 8 Antal elever i k 5 som inte bedöms klara kunskapskraven i ak 6 samt antal tgärdsprogram Antal som ej klarar mlen Antal tgärds- program Diagrammet ovan visar antalet elever i årskurs 5 per skola som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 6 samt hur många av dessa elever som har upprättade åtgärdsprogram. Antal elever i årskurs 5 som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven för årskurs 6 är 43 elever, vilket är en färre mot för mätningen i december, dock har förändring skett mellan skolor. Fler elever bedöms riskera att inte nå kunskapskraven för årskurs 6 på Bergviksskolan, Norrtullskolan, Rosenvallskolan, Stugsunds skola, Trönö skola och Vågbroskolan. På Stenbergaskolan, Stråtj ära skola och Östra skola bedöms fler elever nå kunskapskraven för årskurs 6. För övriga skolor är det ingen förändring mot mätningen i december. Antal åtgärdsprogram som upprättats för dessa elever är 33 stycken mot 32 i december. De skolor som saknar åtgärdsprogram uppger att det kommer att skrivas sådana i höst samt att några av eleverna som saknar åtgärdsprogram har varit i skolan så kort tid så att det ännu inte hunnits upprättas några åtgärdsprogram.

25 Sida 3 av 5 Andel elever i äk 5 som inte bedöms klara kunskapskraven i åk 6 juni 2014 jämfört med december % 40% 30% 20% 10% 0% 1 1Juni December2013 Diagrammet ovan visar andelen elever i årskurs 5 som inte bedöms klara kunskapskraven i årskurs 6. Totalt i kommunen bedöms 18% av eleverna riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 6. Det är samma nivå som vid mätningen i december. Andelen elever som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven har ökat på samma skolor som antalet elever har ökat. Detsamma gäller de skolor där fler elever når kunskapskraven. Antal elever i åk 5 som inte bedöms klara kunskapskraven i åk 6 i juni 2014 jämfört med december iL IR it it gh1ihei A SV ENG SVA BL Rl-*< DK L Bl FY KE GE Kl RE SK SL TK Juni2014 1December2013 Ovanstående diagram visar antal elever per ämne som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven för årskurs 6. Noteras att en elev kan ha bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i fler än ett ämne. De flesta av eleverna som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 6 gör det i något av ämnena matematik, svenska eller engelska.

26 Sida 4 av 5 Ökningen av antal ämnen som elever i årskurs 5 bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i för årskurs 6 beror delvis på flera nytillkomma nyanlända elever men också nyanlända elever som varit i Sverige under en längre period men som det nu utkristalliserats problem med att nå kunskapskraven. Flera av eleverna bedöms inte nå kunskapskraven i idrott och hälsa och då är främst simning problematiken. Okningen kan också till viss mån tillskrivas svaga bedömningar, där man utgått från ett värsta scenario i bedömningen. Följande två diagram visar hur antalet elever i årskurs 5 per skola fördelar sig per ämne där de bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 6. lo Antal elever i åk 5 som inte bedöms klara kunskapskraven i åk 6 (ämnesvis per skola) 2 0 MA SV ENGSVA BL HHKIDH MU Bl FY KE GE Hl RE SH SL TK,, Bergviksskolan Mo skola Norrtul]skolan Rosenuallskolan R Sandarne skola Stenbergaskolan Antal elever i åk 5 som inte bedöms klara kunskapskraven i åk (mnesvis per skola) lo iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii MA SV ENG SVA BL HHK idh MU B FY KE GE H RE SH SL TK Strtjra skola IVgbroskolan Stugsunds skola * Trnä skola R Östra skolan

27 Sida 5 av 5 Kommentarer kring resultaten Enkäten gjordes för att undersöka hur många elever i årskurs 5 som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven för årskurs 6 och utifrån undersökningen möjliggöra att upptäcka dessa elever så att åtgärder kan sättas in i tid. Det är totalt 18% av eleverna (43 st) som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i minst ett ämne. Detta kan sättas i relation mot mätningen som gjordes på samma elever i december då motsvarande siffra även då var 18%. Jämfört hur bedömningarna gjordes för de elever som idag går i årskurs 6 vid samma tidpunkt i fjol så bedömdes 13% (16% vid decembermätningen) av eleverna riskera att inte nå kunskapskraven. Noteras dock att svar saknades från två skolor vid junimätningen Detta är en försämring som bör följas nogsamt. Ökningen av antal ämnen som eleverna bedöms riskera att inte nå kunskapskraven kräver, i fall det inte är gjort, att respektive rektor och rektorer gemensamt gör en djupare analys av orsak för att kunna sätta in rätt åtgärder i tid för att möjliggöra för dessa elever att nå kunskapskraven i årskurs 6. Vidare behöver rektorerna tillsammans med kvalitetscontroller lyfta frågan och komma överens om hur nyanlända ska hanteras i kunskapsuppföljningarna så att de bedöms på samma sätt. Det är dessutom viktigt att rektor är ägare av kunskapsbedömningarna bl a för att undvika rapporteringar av värsta scenarier. 1 ämnet idrott och hälsa beror problemen med att nå kunskapskraven i de allra flesta fall på att eleverna ännu inte lärt sig att simma. Frågan om att erbjuda dessa elever simundervisning på höstlovsskolan alternativt någon annan lovskola bör diskuteras i rektorsgruppen. Pernilla Lund Vik kvalitetscontrollers

28 RAPPORT 1 (4) Datum Dnr B UN/20 14/0006/600 E] U BARN OCH UTBILDNING Pernilla Lund Bedömning av kunskapsresultat i årskurs 8 Ärendet Bedömning av kunskapsresultat i årskurs 8 utifrån årshjulet i det systematiska kvalitetsarbetet. Tidigare beslut Ärendet rapporteras till barn- och utbildningsnämnden årligen i januari och augusti. Bakgrund och syfte En enkät har skickats ut till berörda rektorer under perioden 2-20 juni. Påminnelse har gått ut om att besvara enkäten. 1 enkätsvaren skulle berörda rektorer göra en bedömning om eleverna i årskurs 8 kommer att klara kunskapskraven för årskurs 9 i ett antal definierade ämnen. Dessutom skulle de ange hur många av de elever som inte bedömts klara kunskapskraven som har ett åtgärdsprograrn. Syftet med bedömningen av kunskapsresultaten är att ge en god bild av hur läget är för eleverna i årskurs 8 och om de bedöms klara målen som är uppsatta för årskurs 9. Detta ger möjlighet till analys och tid för att sätta in åtgärder i ett tidigt skede för de elever som behöver extra stöd. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Antal elever i kommunens skolor i årskurs 8 var 224 den 13juni Eleverna fördelar sig på skolorna enligt nedanstående. Bergviksskolan 42 elever Stenbergaskolan 23 elever Norrtullskolan 126 elever Vågbroskolan 33 elever Totalt kommunen 224 elever Bedömning av hur elever i årskurs 8 når kunskapskraven Vid bedömningen i juni är det fyra färre elever som inte bedöms nå kunskapskraven för årskurs 9 mot för mätningen som gjordes i december Vid tre av fyra skolor bedöms fler elever nå kunskapskxaven mot för mätningen som gjordes i december. Antal elever i årskurs 8 som bedöms nå kunskapskraven i årskurs 9 har förbättrats något i matematik och idrott och hälsa sedan föregående mätning. 1 hemkunskap och kemi ser läget likadant ut vid de både mätningarna. 1 övriga ämnen har det skett en försämring i vad gäller antal elever som bedöms klara kunskapskraven. Totalt sett är det fler ämnen som eleverna inte bedöms klara kunskapskraven i trots att det är färre antal elever det rör sig om.

29 Antal elever i åk 8 som inte bedöms klara kunskapskraven i åk 9 samt antal ätgardsprogram Berg ikssiolan N orrtullskolan Steriberqaskolan Våbroskolan 1 Antal som ej klarar mlen 1 Antal åtgrds- program Ovanstående diagram visar antal elever i årskurs 8 som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven för årskurs 9 samt hur många av dessa elever som har åtgärdsprogram. Antal elever i årskurs 8 som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven för årskurs 9 är 47 elever, vilket är något färre än vid föregående mätning. Vid samtliga skolor utom Vågbroskolan har antalet elever minskat som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven. Antal åtgärdsprogram som upprättats för dessa elever är 28 stycken mot 24 i december. Detta innebär en ökning av antalet åtgärdsprogram trots minskning av antalet elever som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven. Vid de skolor där antalet åtgärdsprogram skiljer stort i förhållande till antal elever som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven uppger rektorerna att arbete pågår alternativt att arbete ska påbörjas under tidig höst med att upprätta åtgärdsprogram för dessa elever. Andel elever i åk 8 som inte bedöms klara kunskapskraven i åk 9juni 2014 jämfört med december % 40% 30% 20% 10% 0% Bergviksskoian F4orrtullskolan Stenberaskolari Vågbroskolan Kommunen 1Juni2014 1December2013 Ovanstående diagram visar andelen elever i årskurs 8 som inte bedöms klara kunskapskraven i årskurs 9 fördelat per skola och jämfört mot mätningen i december. Totalt bedöms 21% av eleverna i årskurs 8 riskera att inte klara kunskapskraven i årskurs 9. Det är en förbättring mot mätningen i december då motsvarande siffra var 25%. Motsvarande siffror med innevarande läsårs årskurs 9:or då de gick i årskurs 8 var 27% i juni och 18% i december. När slutbetyg givits till dessa elever så saknade 26% av eleverna betyg i alla ämnen.

30 Antal elever i k 8 som inte bedöms klara kunskapskraven i k 9 ijuni 2014 jamfört med december MA SV ENG SVA 1 )2 BL -fkk 1D4-f U Bl FY KE GE Hl RE SH SL TK Juni 2014 December2013 Ovanstående diagram visar antalet elever i årskurs 8 som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven i årskurs 9 fördelat per ämne. Noteras att en elev kan ha bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i fler än ett ämne. De flesta av eleverna som bedöms riskera att inte klara kraven för årskurs 9 gör det i ämnena matematik (14%) och engelska (12%). När det gäller matematik så har förbättringar skett på främst Bergviksskolan som har intensifierat sitt arbete kring matematik då många av eleverna i både årskurs 8 och 9 riskerade att inte nå kunskapskraven. Resurser som använts för att förstärka arbetet kring matematiken är bl a förstelärare, ledarskapsspår och matematikutvecklare. Även på Vågbroskolan och Stenbergaskolan har en viss förbättring skett inom matematiken, dock har en försämring har skett på Norrtullskolan. Försämringen i engelskan har främst skett på Bergviksskolan, där råder osäkerhet i huruvida eleverna kommer att nå kunskapskraven eller inte och ökningen ska i första hand ses som en varningsfiagg. Någon egentlig orsak till förändringen i övriga ämnen och främst och samhällsorienterande ämnen framkommer inte i diskussion med rektorerna. Mellan mätningarna har en viss förskjutning skett mellan skolorna då några skolor har bättre resultat med andra har sämre resultat. Totalt har antalet ämnen som eleverna bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i ökat från 197 vid mätningen i december till 257 vid denna mätning. Detta kan också ställas mot antalet streck och F som utdelades i 8:ornas terminsbetyg, där det inom vissa ämnen bedöms att fler inte kommer klara kunskapskraven i årskurs 9 än vad betyget visar i årskurs 8 trots att det är ett helt läsår att arbeta med kända problem. Här måste vidare analys göras.

31 18 16 Antal elever i k 8 som inte bedöms klara kunskapskraven i k 9 (amnesvis per skola) i1J1LJ 8 11 la 111 ie > < - C - ED IJJ E z > H LJJ Z Rergriksskoln N orrtulskoan Stenbergskolan 1 Vgbroskoan Ovanstående diagram visar antalet elever i årskurs 8 som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 9 fördelat per ämne och skola. Noteras att Norrtullskolan är den skola som har flest antal elever som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven, men det är också den absolut största skolan med elever i årskurs 8 i kommunen och har upp till fem gånger så stort elevunderlag som den minsta skolan. Kommentarer kring resultaten Enkäten gjordes för att undersöka hur många elever i årskurs 8 som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven för årskurs 9 och utifrån undersökningen möjliggöra att upptäcka dessa elever så att åtgärder kan sättas in i tid. Det är totalt 21% av eleverna (47 elever) som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i minst ett ämne. Detta kan sättas i relation mot mätningen som gjordes på samma elever i december då motsvarande siffra även då var 25%. Jämfört hur bedömningarna gjordes för de elever som idag går i årskurs 9 vid samma tidpunkt i fjol så bedömdes 27% (18% vid decembermätningen) av eleverna riskera att inte nå kunskapskraven. Kommer denna diskrepans att råda för denna årskull även när det gäller slutbetyg i årskurs 9 så tyder det på att större andel av eleverna får slutbetyg i alla ämnen mot för innevarande läsårs årskurs 9. Detta får dock tas med stor försiktighet. Ökningen av antal ämnen som eleverna bedöms riskera att inte nå kunskapskraven kräver, i fall det inte är gjort, att respektive rektor och rektorer gemensamt gör en djupare analys av orsak för att kunna sätta in rätt åtgärder i tid för att möjliggöra för dessa elever att nå kunskapskraven i årskurs 9. Vidare behöver det analyseras på rektorsnivå varför det bedöms att fler elever inte får slutbetyg i vissa ämnen mot för antalet elever som fått terminsbetyg i årskurs 8. Här finns fortfarande tid att sätta in åtgärder så att även dessa elever får chansen att få slutbetyg i dessa ämnen. Det är dessutom viktigt att rektor är ägare av kunskapsbedömningarna bl a för att undvika rapporteringar av värsta scenarier. Pernilla Lund Vik kvalitetscontroller

32 Ärende 8

33 Exempel Socioek omförd 30% Socioek omförd 20% Socioek omförd 10% Belopp till Nytt Belopp till Belopp till Skola Index Grundbelopp fördeln Omförd grundbelopp fördeln Omförd fördeln Omförd Bergviksskolan 0, Hamnaskolan 1, Mo skola 0, Norrtullskolan 1, Rosenvallskolan 0, Sandarne skola 0, Stenbergaskolan 1, Stentägtskolan/Östra sk 0, Stråtjära skola 0, Stugsunds skola 0, Söderhamns friskola 0, Trönö skola 0, Vågbroskolan 0, Hela kommunen 1,

34 Grundresursen beräknas genom resurstal per elev i åldersintervall: Åk ,092 0,081 0,090 Resurstalet är beräknat utifrån den undervisningsresurs som timplanen genererar samt ett resurstal för pedagogiskt stöd. Det krävs fler timmar i åk 7-9 vilket gör att resurstalet blir högre än åk 4-6, resurstalet för pedagogiskt stöd är lika stort i båda dessa intervaller.

35 Att TJÄNSTEUTLÅTANDE H Datum Dnr BUN/2013/0063/61 1 U BARN OCH UTBILDNING Carin Mellqvist, Kerstin Vennberg, Maria Eriksson, Markus Thorsteinsen, Asa Ang Eriksson, Pernilla Lund Resursfördelningsmodell för grundskolan Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Alternativ 1 - säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 1 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höst terminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen (12) Alternativ 2 - Alternativ 3 - Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 2 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höst terminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 3 och att den nya resurs-fördelningsmodellen träder i kraft från höst terminen Alternativ 4 - Att säga NEJ till förändrad resursfördelningsmodell. Ärendet Förvaltningen har fått i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan inför budget Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan inför budget Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Bakgrund 1 samband med den årliga uppföljningen av personaltätheten per i grundskolan uppmärksammades att fördelningsmodellen för personalresurser till grundskolan inte fullt ut fått den verkan som avsågs då den antogs. Vid små enheter kan det vara svårt att få resurserna att räcka till då 10% fo rdelas till årskurserna 1-2. Det beror på att elever i årskurserna 7-9 har fler timmar i timplanen än vad yngre elever har och för att uppfylla timplanen och olika valmöjligheter för dessa elever krävs en viss grundnivå av bemanning.

36 2(12) Beloppet att fördela i nuvarande resursfördelningsmodell framräknas genom att summera lönekostnaderna för ett antal beslutade funktioner. Organisationen för dessa funktioner har under årens iopp förändrats, så att ansvaret för vissa funktioner idag finns hos andra verksamhetschefer. 1 nuvarande modell ska omfördelning ske mellan områdena utifrån områdesstruktur baserat på Skolverkets SALSA-faktorer. Sedan beslutet togs har flera omorganisationer gjorts vilket till slut har resulterat i ett enda område för förskola och grundskola. Noteras också att efter att beslutet om resursfördelningsmodell för grundskolan togs har skollagen förändrats beträffande ersättning till fristående skolor den så kallade Lagen om bidrag på lika villkor. Därutöver har regeringen lämnat förslag att det ska förtydligas i skollagen att kommunerna ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnen och elevernas olika förutsättningar och behov. De ska också förtydligas att rektorn och förskolechefen har ansvar för att fo rdela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Utifrån ovanstående faktorer har förvaltningen fått i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan. Innehåll i en resursfördelningsmodell Resursfördelningsmodellen består av ett grundbelopp som innehåller en grundpeng som fördelas utifrån timplanen för respektive årskurs till alla elever. 1 grundpengen ingår även den del som pedagogerna på fritidshemmen arbetar i grundskolan. Den delen av grundpengen fördelas till årskurs 1-3. Grundpengen räknas fram genom att den nya modellen för fördelning av undervisnings resurser har utgått från potten pengar som finns för undervisningsresurser i grundskolan enligt tidigare modell. Till den potten har pengar för de två särskilda undervisningsgrupperna, den del av kommunala kunskapslyftspengar som används till specialpedagoger och den budgetpost som funnits centralt för svenska som andraspråk lagts till. Ur potten har pengar för skolbibliotek räknats bort, vilka kommer att fördelas ut i elevpeng inom lärverktygspotten. Sedan tidigare har it-pedagoger, skolsköterskor, kuratorer och studie- och yrkesvägledare brutits ur i samband med organisationsförändringar. För att uppfylla kommande krav i skollagen ska huvudmannen fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnen och elevernas olika förutsättningar och behov. Detta görs genom att fördela delar av grundbeloppet utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Att fördela resurser baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund ska inte förväxlas med den extra ersättning som utgår till elever med omfattande behov av särskilt stöd för extraordinära stödåtgärder som inte är kopplat till den ordinarie undervisningen, så kallat tilläggsbelopp.

37 så 3(12) Socioekonomiska faktorer En viktig del i en ny resurstilldelningsmodell är att den tar hänsyn till socioekonomiska faktorer. Detta framgår bl a i den proposition (2013/14:148) som tagits fram utifrån det uppdrag Utbildningsdepartementet haft att utarbeta ett förslag till vissa ändringar i skollagen som bl a handlar om resursfördelning. Skolverket påvisar i sina rapporter Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? (2009), Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid (2012), Kommunernas resursfördelning till grundskolor (2013), Skolverkets lägesbedömning (2013) att betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrund för resultatet är stor. De bedömer också att kommunerna idag inte fördelar resurser utifrån socioekonomiska kriterier i den omfattning som skulle behövas. Sveriges Kommuner och Landsting (5 KL) håller på att utarbeta en skrift kring stöd och vägledning till kommunerna när de utformar resursfördelning till skolorna baserat på skillnader i elevgruppernas socioekonomiska sammansättning. 1 den skriften påtalas att en socioekonomisk modell måste vara träffsäker, objektiv och legitim. Med träffsäkerhet avses att modellen så väl som möjligt ska fånga in skillnaderna i elevgruppernas behov så att ersättningen hamnar på den eller de skolor där de kan göra mest nytta. Fördelningen blir objektiv om den bygger på data som inte kräver några subjektiva bedömningar eller avvägningar samt att skolorna inte kan påverka dessa data. Att en resursfördelningsmodell är legitim handlar om att den uppfattas som väl underbyggd, är begriplig och accepteras av berörda. Det ska vara möjligt att förstå varför en skola får en viss tilldelning jämfört med andra skolor. Det ska också vara möjligt att förstå varför fördelningen kan förändras från ett år till ett annat. Med socioekonomisk modell kan man räkna fram hur stora behoven är på skolorna relativt varandra, men en modell säger inget om hur många kronor mer den ena skolan bör få jämfört med den andra. En fördelning som bygger på statistiskt data är ett relativt enkelt sätt att skatta skillnader i behov. Det är också ett objektivt sätt att fördela resurserna. När modellen väl är framtagen och i bruk behöver inga ytterligare bedömningar göras av hur pengarna ska fördelas. Skolorna kan inte heller påverka de data som fördelningen bygger på. Val av socioekonomiska faktorer Vid val av socioekonomiska faktorer har stöd tagits i den dokumentation och forskning som finns kring vad som har störst effekt för att ge alla elever samma möjlighet att nå kunskapskraven oberoende av vilken skola de går på. Utgångsläget har varit uppgifter som beställts av Statistiska centralbyrån (SCB) gällande de elever som var inskrivna på respektive skola den 15 mars Noteras att någon statistik på asylsökande inte går att få från SCB på grund av att dessa elever inte har fullständiga personnummer. Dessa elever ersätts även ekonomiskt genom riktade statsbidrag. De uppgifter som beställts från SCB innehöll: Utkast till Socioekonomisk resursfördelning till grundskolor kan kommunen göra. SKL

38 4 (12) andelen pojkar andel elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands andel elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands andel elever fördelade efter den förälder som har högst utbildning uppdelat på: uppgift saknas, folk-/grundskola, gymnasieskola och eftergymnasial utbildning andel familjer med försörjningsstöd andel barn som bor med ensamstående förälder föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå Föräldrarnas utbildningsbakgrund Den faktor som bedöms, enligt flera utredningar, ha starkast samband med om eleven inte når kunskapskraven är föräldrarnas utbildningsnivå. Detta medför att valet att ha med denna faktor i en socioekonomisk modell faller sig naturligt. 1 materialet från SCB fanns två möjliga statistikuppgifter att använda. Valet har gjorts att använda sig av andel elever fördelade efter den förälder som har högst utbildning uppdelat på: uppgift saknas, folk-/grundskola, gymnasieskola och eftergymnasial utbildning. När det gäller faktorn för föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå visar den inte någon skillnad om många föräldrar i samma skolupptagningsornråde har låg utbildning alternativt hög utbildning, faktorn blir 1.0 i båda alternativen. Migrationsbakgrund Den breda definitionen av utländsk bakgrund avser såväl elever som är födda utomlands som elever födda i Sverige, men vars föräldrar är födda utomlands. Sett till hela denna grupp, är det fler som inte uppnår målen jämfört med genomsnittet. Men när hänsyn tas till om eleven invandrat för mindre än sju år sedan, till föräldrarnas utbildningsbakgrund och om familjen har försörjningsstöd eller inte så försvinner utländsk bakgrund som förklaring. Det vill säga det är inte svårare för elever med utländsk bakgrund att klara skolan när de har bott i Sverige i minst sju år om de för övrigt har samma förutsättningar som elever med svensk bakgrund. Att nyligen invandrade har svårigheter att klara skolan under ett antal år hänger samman med att det tar flera år innan eleven tillägnat sig det svenska språket så bra att den även fullt ut förstår det mer abstrakta språk som används i undervisningen. 1 Utifrån ovanstående bedöms att det är faktorn andel elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands som ska vara en del av en socioekonomisk modell. Önskvärt hade varit att kunna använda sig av en faktor där elever som är födda utomlands men varit färre än sju år i Sverige men då detta inte i dagsläget är möjligt har valet ändå varit att välja nämnd faktor. Att använda sig av annan statistik vad gäller migrationsbakgrund får ses som en utveckling av resursfördelningsmodellen. Elevens kön Det är givetvis många pojkar som är högpresterande i skolan, men sett till gruppen som helhet är det fler pojkar än flickor som inte når kunskapskraven. Det finns skillnader i inställning till skolarbete som kan bero på könsrollerna. Dessutom är det betydligt vanligare att pojkar signalerar att skolan inte fungerar bra med ett utåtagerande beteenden som skapar problem både för klasskamrater och för dem själva. 1 den mån som könsfördelningen mellan skolorna är relativt jämn är det dock mindre relevant att ha med faktorn. Utkast till Socioekonomisk resursfördelning till grundskolor så kan kommunen göra, SKL

39 5 (12) Utifrån att pojkars resultat är sämre än flickors resultat i kommunen samt att det finns en ojämn könsfördelning mellan skolorna bedöms att denna faktor ska vara en del av en socioekonomisk modell. Förekomsten avförsörjningsstöd i elevens familj Att en elevs förälder eller föräldrar uppbär försörjningsstöd är i sig inte en orsak till att elever riskerar att misslyckas. Däremot finns det ofta i denna grupp elever som upplevt krig och flykt och med ofullständig skolgång bakom sig eller elever som på andra sätt upplever stora påfrestningar i sina familjer. Orsaken till försörjningsstöd finns i de allra flesta fall inom faktorerna utbildningsbakgrund och migration och det tar dessa faktorer redan hänsyn till i den socioekonomiska modellen. Utifrån ovanstående bedöms att faktorn försörjningsstöd inte ska tas med i en socioekonomisk modell. Fainiljesammansättningen Faktorn är inte ideal just för att gruppen elever som bor med en av vårdnadshavarna är så heterogen att gruppen kan se olika ut på olika skolor. Ska denna faktor vara med bör man vara uppmärksam på om det verkar bli ett rimligt utfall när denna faktor tas med. 1 Utifrån ovanstående bedöms att faktorn andel barn som bor med ensamstående förälder inte ska tas med i en socioekonomisk modell. Hur används de socioekonomiska faktorerna När det avgj orts vilka socioekonomiska faktorer som ska påverka resursfördelningsmodellen viktas dessa först var och en och därefter sätts de samman utifrån en poängmodell (andelen dividerat med vikten) till ett totalindex. Detta totalindex kan komma att förändras inför varje budgetår om strukturen på elevunderlaget förändras. För att kunna se strukturförändringar i elevunderlaget kommer det, till en början, att årligen behöva köpas in statistik från SCB som visar hur elevstrukturen för respektive skola är i förhållande till varandra. Sådan statistik köps från SCB varje år för att vara så aktuell som möjligt till kommande budgetår. Visar det sig att strukturen är densamma över flera år kan det vara lämpligt att köpa in ny statistik inför varje ny budgetperiod eller om det sker strukturförändringar inom kommunen. Föräldrarnas utbildningsbakgrund Föräldrarnas utbildningsbakgrund har störst påverkan i resursfördelningsmodellen. De olika utbildningsnivåerna viktas enligt den modell Stockholms stad använder i sin resursfördelningsmodell, fast med en decimal istället får två som de använder. Noteras att Stockholm stads modell betraktas bl a av Swedish Consultants (SWECO) som så generell att den kan användas av samtliga av Sveriges kommuner. Utkast till Socioekonomisk resursfördelning till grundskolor s kan kommunen göra, SKL

40 6(12) Viktningen för de olika delarna är: uppgift saknas 1.0 folk-/grundskola 3.3 gymnasieskola 2.2 eftergymnasial 1.0 Migrationsbakgrund Migrationsbakgrund har näst störst påverkan i resursfördelningsmodellen. Viktningen har valts utifrån att migrationsbakgrund varken ska påverka mest eller minst i den socioekonomiska modellen. Viktningen för de olika delarna är: Född utomlands med båda föräldrarna födda utomlands 3.0 Född i Sverige 1.0 Elevens kön Elevens kön har minst påverkan i resursfördelningsmodellen. Viktningen har valts utifrån att elevens kön ska påverka men ska påverka minst av de faktorer som den socioekonomiska modellen innehåller. Viktningen för de olika delarna är: Pojkar 1.5 Flickor tabellen nedan redovisas hur det ser ut när de olika faktorerna satts samman till ett index gällande elevunderlaget per Noteras att dessa index kan komma att förändras inför varje budgetår, då nytt material köps från SCB gällande strukturen på elevunderlaget per skola. Skola Index Bergviksskolan 0,95 Hamnaskolan 1 00 Mo skola 0,94 Norrtullskolan 1,14 Rosenvallskolan 0,92 Sandarne skola 0,98 Sten bergaskolan 1,02 Stentägtskolan/Östra skolan 0,92 Stråtjära skola 0,95 Stugsunds skola 0,96 Söderhamns friskola 0,98 Trönö skola 0,95 Vågbroskolan 0,93 Totalt 1,00 Fyra olika alternativ till resursfördelningsmodell Barn- och utbildningsförvaltningen ser fyra alternativ till resursfördelningsmodell. De tre första alternativen innebär en socioekonomisk omfördelning. Det fjärde alternativet ser ut enligt nu gällande modell.

41 7 (12) Alternativ 1 Från grundpengen (den totalsumma som genereras utifrån elevantal, timplan etc, som beskrivits under Innehåll i resursfördelningsmodell) lyfts först 10% av. Dessa fördelas tillbaka till skolor med årskurs 1-3 genom att 70% går tillbaka i en elevpeng och 30% av beloppet fördelas utifrån socioekonomisk fördelning. De återstående 90% av grundpengen fördelas på samma sätt 70/30. Nedanstående exempel visar hur det skulle se ut och slå i 2014 års budget. Enhet 30% + 10% Per elev Skillnad nuläge - alt 1 Skillnad per elev Bergviksskolan (-3%) Hamnaskolan (-3%) Mo skola (-1%) -290 Norrtullskolan (+3%) Rosenvallskolan (-1 k) -249 Sandarne skola (+1%) 575 Stenbergaskolan (-1%) -210 Stentägtskolan/Östra skolan (-1%) -344 Stråtjära skola (-+0) 181 Stugsunds skola (+-0) 53 Söderhamns friskola (+1%) 579 Trönö skola (-1%) -344 Vågbroskolan (-3%) Alternativ 2 Från grundpengen (den totalsumma som genereras utifrån elevantal, timplan etc, som beskrivits under Innehåll i resursfördelningsinodell) lyfts först 10% av. Dessa fördelas tillbaka till skolor med årskurs 1-3 genom att 80% går tillbaka i en elevpeng och 20% av beloppet fordelas utifrån socioekonomisk fördelning. De återstående 90% av grundpengen fördelas på samma sätt 80/20. Nedanstående exempel visar hur det skulle se ut och slå i 2014 års budget. Enhet 20% + 10% Per elev Skillnad nuläge - alt 2 Skillnad per elev Bergviksskolan (-3%) Hamnaskolan (-3%) Mo skola (+-0) -171 Norrtullskolan (+1%) 608 Rosenvallskolan (+-0) -58 Sandarne skola (+1%) 519 Stenbergaskolan (-1%) -446 Stentägtskolan/Östra skolan (+-0%) -150 Stråtjära skola (+1%) 231 Stugsunds skola (+-0) 88 Söderhamns friskola (+1%) 498 Trönö skola (-1%) -269 Vågbroskolan (-2%) -909

42 8 (12) Alternativ 3 Från grundpengen (den totalsumma som genereras utifrån elevantal, timplan etc, som beskrivits under Innehåll i resursfördelningsnzodell) lyfts först 10% av. Dessa fördelas tillbaka till skolor med årskurs 1-3 genom att 90% går tillbaka i en elevpeng och 10% av beloppet fördelas utifrån socioekonomisk fördelning. De återstående 90% av grundpengen fördelas på samma sätt 90/10. Nedanstående exempel visar hur det skulle se ut och slå i 2014 års budget. Enhet 10% + 10% per elev Skillnad nuläge - alt 3 Skillnad per elev Bergviksskolan (-2%) -890 Hamnaskolan (-3%) Mo skola (+-0) 99 Norrtullskolan (+-0) -11 Rosenvallskolan (+1%) 283 Sandarne skola (+1%) 613 Stenbergaskolan (-1%) -530 Stentägtskolan/Östra skolan (+-0) 195 Stråtjära skola (+10/) 433 Stugsunds skola (+1%) 274 Söderhamns friskola (+1%) 569 Trönö skola (+-0) -43 Vågbroskolan (-1%) -599 Alternativ 4 Alternativet är den modell som tillämpas idag vilket innebär att grundpengen fördelas i en elevpeng utan socioekonomisk fördelning. Från totalbeloppet har 10% lyfts av och fördelas tillbaka till årskurs 1-3. Nedanstående exempel visar hur det ser ut i 2014 års budget uppdelat per skola. Enhet Budgetmall 2014 Per elev Bergviksskolan Hamnaskolan Mo skola Norrtullskolan Rosenvallskolan Sandarne skola Stenbergaskolan Stentägtskolan/Östra skolan Stråtjära skola Stugsunds skola Söderhamns friskola Trönö skola Vågbroskolan Östra skolan Uppföljning Resursfördelningsmodellen följs årligen upp under maj månad.

43 9(12) Beslutsalternativ 1 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 1 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen Ekonomiska konsekvenser En ny resursfördelningsmodell innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden som helhet, utan är ett förändrat fördelningssätt för att fördela samma summa pengar som finns i nuvarande modell. Däremot kommer det att bli ekonomiska konsekvenser för respektive rektor, några får mer pengar och andra mindre pengar jämfört med dagens modell. Ur ett elevperspektiv kommer det att innebära en likvärdighet för alla elever. 1 detta alternativ kommer det att bli stora svårigheter för de skolor som ska lämna ifrån sig pengar att få nuvarande organisationer att gå ihop. Det innebär i praktiken att rektor förmodligen måste göra större klasser för att pengarna ska räcka till att få ut timplanens alla timmar till eleverna. För små skolor är möjligheten till att få till större klasser problematiskt eftersom att det inte finns fler elever att tillgå. Ett annat alternativ kan vara att ha färre skolenheter. De skolor som får mer pengar kommer att få möjlighet att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Jämställdhet Urjämställdhetsperspektiv förväntas en positiv påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 1 innebär ett genomförande förbättrade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillväxt Vid en förändrad resursfördelningsmodell förväntas en ökad måluppfyllelse för elever i skolan. En högre grad av elever som når målen i skolan innebär både direkt och indirekt tillväxt i Söderhamns kommun. Fler elever som får förbättrade förutsättningar att nå målen kan innebära minskade kostnader för Söderhamns kommun. Hållbar utveckling Övervägande positiva effekter. Ökad måluppfyllelse för elever innebär inte minst ur ett socialt och hälsorelaterat perspektiv att fler elever kommer att må bättre. Kvalitet Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån att modellen bygger på skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Beslutsalternativ 2 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 2 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen 2016.

44 10 (12) Ekonomiska konsekvenser En ny resursfördelningsmodell innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden som helhet, utan är ett förändrat fördelningssätt för att fördela samma summa pengar som finns i nuvarande modell. Däremot kommer det att bli ekonomiska konsekvenser för respektive rektor, några får mer pengar och andra mindre pengar jämfört med dagens modell. Ur ett elevperspektiv kommer det att innebära en likvärdighet för alla elever. 1 detta alternativ kommer det att kunna bli svårigheter för de skolor som ska lämna ifrån sig pengar att få nuvarande organisationer att gå ihop. 1 synnerhet gäller det skolor med få elever. Det innebär i praktiken att rektor förmodligen måste göra större klasser för att pengarna ska räcka till att få ut timplanens alla timmar till eleverna. Ett annat alternativ kan vara att ha färre skolenheter. De skolor som får mer pengar kommer att få möjlighet att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Jämställdhet Urjämstälidhetsperspektiv förväntas en positiv påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 2 innebär ett genomförande förbättrade möjligheter att inrikta sa rskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillväxt Vid en förändrad resursfördelningsmodell förväntas en ökad måluppfyllelse för elever i skolan. En högre grad av elever som når målen i skolan innebär både direkt och indirekt tillväxt i Söderhamns kommun. Fler elever som får förbättrade förutsättningar att nå målen kan innebära minskade kostnader för Söderhamns kommun Hållbar utveckling Övervägande positiva effekter. Ökad måluppfyllelse för elever innebär inte minst ur ett socialt och hälsorelaterat perspektiv att fler elever kommer att må bättre. Kvalitet Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån modellen bygger på skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Beslutsalternativ 3 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 3 och att den nya resurs fördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen Ekonomiska konsekvenser En ny resursfördelningsmodell innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden som helhet, utan är ett förändrat fördelningssätt för att fördela samma summa pengar som finns i nuvarande modell. Däremot kommer det att bli ekonomiska konsekvenser för respektive rektor, några får mer pengar och andra mindre pengar jämfört med dagens modell. Ur ett elevperspektiv kommer det att innebära en likvärdighet för alla elever.

45 11(12) Detta alternativ ger inte den effekt som den socioekonomiska modellen är tänkt. Här tar fördelningen med 10% av totalbudgeten till årskurs 1-3 över utifrån andelen barn. De skolor som får mer pengar kommer att få möjlighet att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Jämställdhet Urjämställdhetsperspektiv förväntas en positiv påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 3 innebär ett genomförande börbättrade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillväxt Vid en förändrad resursfördelningsmodell förväntas en ökad måluppfyllelse för elever i skolan. En högre grad av elever som når målen i skolan innebär både direkt och indirekt tillväxt i Söderhamns kommun. Fler elever som får förbättrade förutsättningar att nå målen kan innebära minskade kostnader för Söderhamns kommun Hållbar utveckling Övervägande positiva effekter. Ökad måluppfyllelse för elever innebär inte minst ur ett socialt och hälsorelaterat perspektiv att fler elever kommer att må bättre. Kvalitet Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån modellen bygger på skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Beslutsalternativ 4 Att säga NEJ till förändrad resursfördelningsmodell. Ekonomiska konsekvenser Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser för nämndens totalbudget. Jämställdhet Urjämställdhetsperspektiv förväntas en negativ påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 4 innebär ett genomförande försvårade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillväxt Inga konsekvenser Hållbar utveckling Inga konsekvenser Kvalitet Beslutet har en negativ påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån att modellen inte möter skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Barn- och utbildningsförvaltningen överlämnar ärendet för politiskt ställningstagande.

46 12 (12) Beslutet skickas till Verksamhetschef för Förskola Grundskola, verksamhetsekonom, grundskolans rektorer, intern service i grundskolan. Carin Mellqvist Kerstin Vennberg Maria Eriksson Markus Thorsteinsen Åsa Äng Eriksson Pernilla Lund

47 3 Söderhamns kommun Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG S ammanträdesdatum Dnr BUN/2O13/OO63/ l? Översyn av grundskolans resursfördelningsmodell Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att bordlägga ärendet. Ärendet Förvaltningen har fått i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan inför budget Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 19juni 2013, 79 att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan inför budget Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Bakgrund 1 samband med den årliga uppföljningen av personaltätheten per i grundskolan uppmärksammades att fördelningsmodellen för personalresurser till grundskolan inte fullt ut fått den verkan som avsågs då den antogs. Vid små enheter kan det vara svårt att få resurserna att räcka till då 10% fördelas till årskurserna 1-2. Det beror på att elever i årskurserna 7-9 har fler timmar i timplanen än vad yngre elever har och för att uppfylla timplanen och olika valmöjligheter för dessa elever krävs en viss grundnivå av bemanning. Beloppet att fördela i nuvarande resursfördelningsmodell frainräknas genom att summera lönekostnaderna för ett antal beslutade funktioner. Organisationen för dessa funktioner har under årens lopp förändrats, så att ansvaret för vissa funktioner idag finns hos andra verksamhetschefer. 1 nuvarande modell ska omfördelning ske mellan områdena utifrån områdesstruktur baserat på Skolverkets SALSA-faktorer. Sedan beslutet togs har flera omorganisationer gjorts vilket till slut har resulterat i ett enda område för förskola och grundskola. Noteras också att efter att beslutet om resursfördelningsmodell för grundskolan togs har skollagen förändrats beträffande ersättning till fristående skolor den så kallade Lagen om bidrag på lika villkor. Därutöver har regeringen lämnat förslag att det ska förtydligas i skollagen att kommunerna ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnen och elevernas olika förutsättningar och behov. De ska också förtydligas att rektorn och

48 Forts 71 förskolechefen har ansvar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Utifrån ovanstående faktorer har förvaltningen fått i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan. Innehåll i en resursfördelningsmodell Resursfördelningsmodellen består av ett grundbelopp som innehåller en grundpeng som fördelas utifrån timplanen för respektive årskurs till alla elever. 1 grundpengen ingår även den del som pedagogerna på fritidshemmen arbetar i grundskolan. Den delen av grundpengen fördelas till årskurs 1-3. Grundpengen räknas fram genom att den nya modellen för fördelning av undervisnings resurser har utgått från potten pengar som finns för undervisningsresurser i grundskolan enligt tidigare modell. Till den potten har pengar för de två särskilda undervisningsgrupperna, den del av kommunala kunskapslyftspengar som används till specialpedagoger och den budgetpost som funnits centralt för svenska som andraspråk lagts till. Ur potten har pengar för skolbibliotek räknats bort, vilka kommer att fördelas ut i elevpeng inom lärverktygspotten. Sedan tidigare har it-pedagoger, skolsköterskor, kuratorer och studie- och yrkesvägledare brutits ur i samband med organisationsförändringar. För att uppfylla kommande krav i skollagen ska huvudmannen fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnen och elevernas olika förutsättningar och behov. Detta görs genom att fördela delar av grundbeloppet utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Att fördela resurser baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund ska inte förväxlas med den extra ersättning som utgår till elever med omfattande behov av särskilt stöd för extraordinära stödåtgärder som inte är kopplat till den ordinarie undervisningen, så kallat tilläggsbelopp. Socioekonomiska faktorer En viktig del i en ny resurstilldelningsmodell är att den tar hänsyn till socioekonomiska faktorer. Detta framgår bl a i den proposition (2013/14: 148) som tagits fram utifrån det uppdrag Utbildningsdepartementet haft att utarbeta ett förslag till vissa ändringar i skollagen som bl a handlar om resursfördelning. Skolverket påvisar i sina rapporter Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? (2009), Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid (2012), Kommunernas resursfördelning till grundskolor (2013), Skolverkets lägesbedömning (2013) att betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrund för resultatet är stor. De bedömer också att kommunerna idag inte fördelar resurser utifrån socioekonomiska kriterier i den omfattning som skulle behövas. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) håller på att utarbeta en skrift kring stöd och vägledning till kommunerna nir de utformar resursfördelning till skolorna baserat på skillnader i elevgruppernas socioekonomiska sammansättning. 1 den skriften påtalas att en socioekonomisk modell måste vara träffsäker, objektiv och legitim.

49 Forts 71 Med träffsäkerhet avses att modellen så väl som möjligt ska fånga in skillnaderna i elevgruppernas behov så att ersättningen hamnar på den eller de skolor där de kan göra mest nytta. Fördelningen blir objektiv om den bygger på data som inte kräver några subjektiva bedömningar eller avvägningar samt att skolorna inte kan påverka dessa data. Att en resursfördelningsmodell är legitin handlar om att den uppfattas som väl underbyggd, är begriplig och accepteras av berörda. Det ska vara möjligt att förstå varför en skola får en viss tilldelning jämfört med andra skolor. Det ska också vara möjligt att förstå varför fördelningen kan förändras från ett år till ett annat. Med socioekonomisk modell kan man räkna fram hur stora behoven är på skolorna relativt varandra, men en modell säger inget om hur många kronor mer den ena skolan bör få jämfört med den andra. En fördelning som bygger på statistiskt data är ett relativt enkelt sätt att skatta skillnader i behov. Det är också ett objektivt sätt att fördela resurserna. När modellen väl är framtagen och i bruk behöver inga ytterligare bedömningar göras av hur pengarna ska fördelas. Skolorna kan inte heller påverka de data som fördelningen bygger på. Val av socioekonomiska faktorer Vid val av socioekonomiska faktorer har stöd tagits i den dokumentation och forskning som finns kring vad som har störst effekt för att ge alla elever samma möjlighet att nå kunskapskraven oberoende av vilken skola de går på. Utgångsläget har varit uppgifter som beställts av Statistiska centralbyrån (SCB) gällande de elever som var inskxivna på respektive skola den 15 mars Noteras att någon statistik på asylsökande inte går att få från SCB på grund av att dessa elever inte har fullständiga personnummer. Dessa elever ersätts även ekonomiskt genom riktade statsbidrag. De uppgifter som bestälits från SCB innehöll: Andel pojkar Andel elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands Andel elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Andel elever fördelade efter den förälder som har högst utbildning uppdelat på: uppgift saknas, folk-/grundskola, gymnasieskola och eftergymnasial utbildning Andel familjer med försörjningsstöd Andel barn som bor med ensamstående förälder Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå Föräldrarnas utbildningsbakgrund Den faktor som bedöms, enligt flera utredningar, ha starkast samband med om eleven inte når kunskapskraven är föräldrarnas utbildningsnivå. Detta medför att valet att ha med denna faktor i en socioekonomisk modell faller sig naturligt. 1 materialet från SCB fanns två möjliga statistikuppgifter att använda. Valet som har gjorts är

50 Forts 71 att använda sig av andel elever fördelade efter den förälder som har högst utbildning uppdelat på: uppgift saknas, folk-/grundskola, gymnasieskola och eftergymnasial utbildning. När det gäller faktorn för föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå visar den inte någon skillnad om många föräldrar i samma skolupptagningsområde har låg utbildning alternativt hög utbildning, faktorn blir 1.0 i båda alternativen. Migrationsbakgrund Den breda definitionen av utländsk bakgrund avser såväl elever som är födda utomlands som elever födda i Sverige, men vars föräldrar är födda utomlands. Sett till hela denna grupp, är det fler som inte uppnår målen jämfört med genomsnittet. Men när hänsyn tas till om eleven invandrat för mindre än sju år sedan, till föräldrarnas utbildnirigsbakgrund och om familjen har försörjningsstöd eller inte så försvinner utländsk bakgrund som förklaring. Det vill säga det är inte svårare för elever med utländsk bakgrund att klara skolan när de har bott i Sverige i minst sju år om de för övrigt har samma förutsättningar som elever med svensk bakgrund. Att nyligen invandrade har svårigheter att klara skolan under ett antal år hänger samman med att det tar flera år innan eleven tillägnat sig det svenska språket så bra att den även fullt ut förstår det mer abstrakta språk som används i undervisningen. Utifrån ovanstående bedöms att det är faktorn andel elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands som ska vara en del av en socioekonomisk modell. Önskvärt hade varit att kunna använda sig av en faktor där elever som är födda utomlands men varit färre än sju år i Sverige men då detta inte i dagsläget är möjligt har valet ändå varit att välja nämnd faktor. Att använda sig av annan statistik vad gäller migrationsbakgrund får ses som en utveckling av resursfördelningsmodellen. Elevens kön Det är givetvis många pojkar som är högpresterande i skolan, men sett till gruppen som helhet är det fler pojkar än flickor som inte når kunskapskraven. Det finns skillnader i inställning till skolarbete som kan bero på könsrollerna. Dessutom är det betydligt vanligare att pojkar signalerar att skolan inte fungerar bra med ett utåtagerande beteenden som skapar problem både för klasskamrater och för dem själva. 1 den mån som könsfördelningen mellan skolorna är relativt jämn är det dock mindre relevant att ha med faktorn. Utifrån att pojkars resultat är sämre än flickors resultat i kommunen samt att det finns en ojämn könsfördelning mellan skolorna bedöms att denna faktor ska vara en del av en socioekonomisk modell. Förekomsten civ försörjn ingsstöd 1 elei ens familj Att en elevs förälder eller föräldrar uppbär försörjningsstöd är i sig inte en orsak till att elever riskerar att misslyckas. Däremot finns det ofta i denna grupp elever som upplevt krig och flykt och med ofullständig skolgång bakom sig eller elever som på andra sätt upplever stora påfrestningar i sina familjer. Orsaken till försörjningsstöd finns i de allra flesta fall inom faktorerna utbildningsbakgrund och migration och det tar dessa faktorer redan hänsyn till i den socioekonomiska modellen. Utifrån ovanstående bedöms att faktorn försörjningsstöd inte ska tas med i en socioekonornisk modell.

51 Forts 71 Familjesanunansättningen Faktorn är inte ideal just för att gruppen elever som bor med en av vårdnadshavarna är så heterogen att gruppen kan se olika ut på olika skolor. Ska denna faktor vara med bör man vara uppmärksam på om det verkar bli ett rimligt utfall när denna faktor tas med. Utifrån ovanstående bedöms att faktorn andel barn som bor med ensamstående förälder inte ska tas med i en socioekonomisk modell. Hur används de socioekonoiniska faktorerna När det avgjorts vilka socioekonomiska faktorer som ska påverka resursfördelningsmodellen viktas dessa först var och en och därefter sätts de samman utifrån en poängmodell (andelen dividerat med vikten) till ett totalindex. Detta totalindex kan komma att förändras inför varje budgetår om strukturen på elevunderlaget förändras. För att kunna se strukturförändringar i elevunderlaget kommer det, till en början, att årligen behöva köpas in statistik från SCB som visar hur elevstrukturen för respektive skola är i förhållande till varandra. Sådan statistik köps från SCB varje år för att vara så aktuell som möjligt till kommande budgetår. Visar det sig att strukturen är densamma över flera år kan det vara lämpligt att köpa in ny statistik inför varje ny budgetperiod eller om det sker strukturförändringar inom kommunen. Föräldrarnas utbildningsbakgrund Föräldrarnas utbildningsbakgrund har störst påverkan i resursfördelningsmodellen. De olika utbildningsnivåerna viktas enligt den modell Stockholms stad använder i sin resursfördelningsmodell, fast med en decimal istället får två som de använder. Noteras att Stockholm stads modell betraktas bl a av Swedish Consultants (SWECO) som så generell att den kan användas av samtliga av Sveriges kommuner. Viktningen för de olika delarna är: Uppgift saknas 1.0 Folk-/grundskola 3.3 Gymnasieskola 2.2 Eftergymnasial 1.0 Migrationsbakgrund Migrationsbakgrund har näst störst påverkan i resursfördelningsmodellen. Viktningen har valts utifrån att migrationsbakgrund varken ska påverka mest eller minst i den socio ekonomiska modellen. Viktningen för de olika delarna är: Född utomlands med båda föräldrarna födda utomlands 3.0 Född i Sverige 1.0 Elevens kön Elevens kön har minst påverkan i resursfördelningsmodellen. Viktningen har valts utifrån att elevens kön ska påverka men ska påverka minst av de faktorer som den socioekonomiska

52 Forts 71 modellen innehåller. Viktningen för de olika delarna är: Pojkar 1.5 Flickor tabellen nedan redovisas hur det ser ut när de olika faktorerna satts samman till ett index gällande elevunderlaget per Noteras att dessa index kan förändras inför varje budgetår, då nytt material köps från SCB gällande strukturen på elevunderlaget per skola. Skola Index Bergviksskolan 0,95 Hamnaskolan 1,00 Mo skola 0,94 Norrtullskolan 1,14 Rosenvallskolan 0,92 Sandarne skola 0,98 Stenbergaskolan 1,02 Stentägtskolan/Östra skolan 0,92 Stråtjära skola 0,95 Stugsunds skola 0,96 Söderhamns friskola 0,98 Trönö skola 0,95 Vågbroskolan 0,93 Totalt 1,00 Fyra olika resursfördelningsmodeller Barn- och utbildningsförvaltningen ser fyra olika resursfördelningsrnodeller för fördelning av personalresurser i grundskolan. Modell 1-3 innebär en socioekonornisk omfördelning och modell 4 fördelas utifrån nuvarande resursfördelningsmodell. Resursfördelningsmodell 1 Från grundpengen (den totalsumma som genereras utifrån elevantal, timplan etc, som beskrivits under Innehåll i resursfördelniizgsnzodell) lyfts först 10 % av. Dessa fördelas tillbaka till skolor med årskurs 1-3 genom att 70 % går tillbaka i en elevpeng och 30 % av beloppet fördelas utifrån socioekonomisk fördelning. De återstående 90 % av grundpengeri fördelas på samma sätt 70/30. Resursfördelningsmodell 2 Från grundpengen (den totalsumma som genereras utifrån elevantal, timplan etc, som beskrivits under Innehåll i resursfördelningsmodell) lyfts först 10 % av. Dessa fördelas tillbaka till skolor med årskurs 1-3 genom att 80 % går tillbaka i en elevpeng och 20 % av beloppet fördelas utifrån socioekonomisk fördelning. De återstående 90 % av grundpengen fördelas på samma sätt 80/20. Resursfördelningsmodell 3 Från grundpengen (den totalsumma som genereras utifrån elevantal, timplan etc, som beskrivits under Innehåll i resursfördelningsmodell) lyfts först 10 % av. Dessa fördelas

53 Forts 71 tillbaka till skolor med årskurs 1-3 genom att 90 % går tillbaka i en elevpeng och 10 % av beloppet fördelas utifrån socioekonomisk fördelning. De återstående 90 % av grundpengen fördelas på samma sätt 90/10. Resursfördelningsmodeli 4 Alternativet är den modell som tillämpas idag vilket innebär att grundpengen fordelas i en elevpeng utan socioekonomisk fördelning. Från totalbeloppet har 10 % lyfts av och fördelas tillbaka till årskurs 1-3. Beslutsalternativ 1 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 1 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen Ekonomiska konsekvenser En ny resursfördelningsmodell innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden som helhet, utan är ett förändrat fördelningssätt för att fördela samma summa pengar som finns i nuvarande modell. Daremot kommer det att bli ekonomiska konsekvenser för respektive rktor, några får mer pengar och andra mindre pengar jämfört med dagens modell. Ur ett elevperspektiv kommer det att innebära en likvärdighet för alla elever. 1 detta alternativ kommer det att bli stora svårigheter för de skolor som ska lämna ifrån sig pengar att få nuvarande organisationer att gå ihop. Det innebär i praktiken att rektor förmodligen måste göra större klasser för att pengarna ska räcka till att få ut timplanens alla timmar till eleverna. Fo små skolor är möjligheten till att få till större klasser problematiskt eftersom att det inte finns fler elever att tillgå. Ett annat alternativ kan vara att ha färre skolenheter. De skolor som får mer pengar kommer att få möjlighet att inrikta sa rskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Jämstalidhet Urjämställdhetsperspektiv förväntas en positiv påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 1 innebär ett genomförande förbättrade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att n bättre resultat. Tillväxt Vid en förändrad resursfördelningsmodell förväntas en ökad måluppfyllelse för elever i skolan. En högre grad av elever som når målen i skolan innebär både direkt och indirekt tillväxt i Söderhamns kommun. Fler elever som får förbättrade förutsättningar att nå målen kan innebära minskade kostnader för Söderhamns kommun. Hållbar utveckling Övervägande positiva effekter. Okad måluppfyllelse för elever innebär inte minst ur ett socialt och hälsorelaterat perspektiv att fler elever kommer att må bättre. Kvalitet Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån att modellen bygger på skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning.

54 Forts 71 Beslutsalternativ 2 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 2 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen Ekonomiska konsekvenser En ny resursfördelningsmodell innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden som helhet, utan är ett förändrat fördelningssätt för att fördela samma summa pengar som finns i nuvarande modell. Däremot kommer det att bli ekonomiska konsekvenser för respektive rektor, några får mer pengar och andra mindre pengar jämfört med dagens modell. Ur ett elevperspektiv kommer det att innebära en likvärdighet för alla elever. 1 detta alternativ kommer det att kunna bli svårigheter för de skolor som ska lämna ifrån sig pengar att få nuvarande organisationer att gå ihop. 1 synnerhet gäller det skolor med få elever. Det innebär i praktiken att rektor förmodligen måste göra större klasser för att pengarna ska räcka till att få ut timplanens alla timmar till eleverna. Ett annat alternativ kan vara att ha färre skolenheter. De skolor som får mer pengar kommer att få möjlighet att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Jämställdhet Ur jämställdhetsperspektiv förväntas en positiv påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 2 innebär ett genomfo rande förbättrade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillväxt Vid en förändrad resursfördelningsmodell förväntas en ökad måluppfyllelse för elever i skolan. En högre grad av elever som når målen i skolan innebär både direkt och indirekt tillväxt i Söderhamns kommun. Fler elever som får förbättrade förutsättningar att nå målen kan innebära minskade kostnader för Söderhamns kommun. Hållbar utveckling Overvägande positiva effekter. Okad måluppfyllelse för elever innebär inte minst ur ett socialt och hälsorelaterat perspektiv att fler elever kommer att må bättre. Kvalitet Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån modellen bygger på skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Beslutsalternativ 3 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 3 och att den nya resurs fördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen Ekonomiska konsekvenser En ny resursfördelningsmodell innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden som helhet, utan är ett förändrat fördelningssätt för att fördela samma summa pengar som finns i nuvarande modell. Däremot kommer det att bli ekonomiska konsekvenser för respektive rektor, några får mer pengar och andra mindre pengar jämfört

55 Forts 71 med dagens modell. Ur ett elevperspektiv kommer det att innehara en likvärdighet för alla elever. Detta alternativ ger inte den effekt som den socioekonomiska modellen är tänkt. Här tar fördelningen med 10 % av totalbudgeten till årskurs 1-3 över utifrån andelen barn. De skolor som får mer pengar kommer att få möjlighet att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Jämställdhet Urjämstälidhetsperspektiv förväntas en positiv påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 3 innebär ett genomförande börbättrade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillväxt Vid en förändrad resursfördelningsmodell förväntas en ökad måluppfyllelse för elever i skolan. En högre grad av elever som når målen i skolan innebär både direkt och indirekt tillväxt i Söderhamns kommun. Fler elever som får förbättrade förutsättningar att nå målen kan innebära minskade kostnader för Söderhamns kommun. Hållbar utveckling Övervägande positiva effekter. Okad måluppfyllelse för elever innebär inte minst ur ett socialt och hälsorelaterat perspektiv att fler elever kommer att må bättre. Kvalitet Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån modellen bygger på skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Beslutsalternativ 4 Att säga NEJ till förändrad resursfördelningsmodell. Ekonomiska konsekvenser Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser för nämndens totalbudget. Jämställdhet Urjämställdhetsperspektiv förväntas en negativ påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 4 innebär ett genomförande försvårade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillväxt Inga konsekvenser Hållbar utveckling Inga konsekvenser Kvalitet Beslutet har en negativ påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån att modellen inte möter skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning.

56 Forts 71 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Uppföljning Resursfördelningsmodellen följs årligen upp under maj månad. Förslag till beslut Beslutsalternativ 1 Beslutsalternativ 2 Beslutsalternativ 3 Beslutsalternativ 4 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens resursfördelnings modell 1 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens resursfördelnings modell 2 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens resursfördelnings modell 3 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen Att säga NEJ till förändrad resursfördelningsmodell. Förslag till beslut under sammanträdet Alliansen Söderhamn föreslår att ärendet ska bordläggas till nämndens sammanträde i augusti då nämndens ledamöter inte har haft tid att sätta sig in i ärendet samt själva kunnat granska de olika alternativen som presenteras noggrant. Faller vårt yrkande på bordläggning yrkar Alliansen Söderhamn på alternativ 4 med ovan nämnda motivering. Beslutsgång Ordförande föreslår att barn- och utbildningsnämnden bordlägger ärendet. Beslutet skickas till Verksamhetschef för förskola grundskola Förvaltningsekonom Rektorer i grundskolan Intern service i grundskolan

57 Forts 71 Vid protokollet Ing Marie Sundling Ordförande Bo Wikström Justerare Linus E Ohlson Rätt utdraget intygar: Signatur Naninförtydligande

58 -5

59 invånare U Barn och Utbildning Tomas Hartikainen TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr BUN/2014/0069 Datum (3) Yttrande angående förvaltningsområde för finska Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Att föreslå kommunstyrelsen säga JA till att Söderhamns kommun ska ansöka om att ansluta sig till finskt förvaltningsområde. Att föreslå kommunstyrelsen att efter eventuellt beviljad ansökan fördela det riktade statsbidrag som erhålls till ansvariga nämnder. Ärendet Kommunstyrelsen har berett barn- och utbildningsnämnden att yttra sig över vilka konsekvenser en anslutning till förvaltningsområde för finska bedöms kunna få för nämnden. Tidigare beslut Kommunstyrelsen (KS/2013/ ) Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande 1januari 2010 trädde lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft (SFS 2009:724). En kommun som ingår i finskt förvaltningsområde åtar sig att erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på minoritetsspråket om så begärs av den enskilda individen. De kommuner som ansluter sig till finskt förvaltningsområde erhåller årligen ett statsbidrag och för en kommun i Söderhamns storlek (upp till invånare) innebär det en totalsumma på kr per år. Statsbidraget ska gå till merkostnader för att tillhandahålla den service som lagen kräver. Idag är 68 kommuner och 13 landsting anslutna till finskt förvaltningsområde, företrädesvis i Mälardalsområdet och i större kommuner med många finsktalande. 1 Gävleborgs län är landstinget, Gävle kommun, Hofors kommun och Sandvikens kommun anslutna. Som förvaltningskommun för finska språket har kommunen särskilda skyldigheter att värna om det finska språkets och den finska kulturens ställning. Kommunen ska enligt lagen bland annat: ge service på finska har rätt att använda finska i sina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen erbjuda äldreomsorg helt eller delvis på finska erbjuda förskoleverksamhet helt eller delvis på finska informera de finsktalande kommuninvånare om deras rätt att använda sitt minoritetsspråk ge den finska minoriteten möjlighet till inflytande i frågor som berör dem

60 2(3) Inom skolan är kommunen redan idag skyldig att erbjuda sverigefinska elever modersmålsundervisning. Sammantaget inom hela skolverksamheten uppgår antalet till 4-6 elever. Modersmålsundervisning i förskolan är inte obligatoriskt utan ges frivilligt av kommunen. För barn- och utbildningsnämnden skulle ett finskt förvaltningsområde innebära att den finska minoriteten kan stärkas avseende förskolans verksamhet och informationsinsatser. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att det inte finns underlag till en hel förskoleavdelning, tvåspråkig eller helt finskspråkig, riktade mot den finskspråkiga minoriteten. 1 stället kan verksamhet delvis på finska erbjudas. Det kan innebära att kommunen erbjuder förstärkt modersmål på finska genom finansiering via det erhållna statsbidraget och vid de förskolor som har sådana personalmässiga förutsättningar. Finskspråkiga vårdnadshavare som önskar plats vid den eller de förskolor bör få förtur till plats där. För förskoleverksamheten skiljer det tämligen mycket mellan det antal sverigefinnar som ingår i målgruppen och det antal som i verksamheten rapporteras efterfråga tjänster på finska. Detta kan bero på olika faktorer. Dels är det möjligt att antalet personer som identifierar sig med den sverigefinska minoriteten och som faktiskt efterfrågar tjänster på finska är mindre än antalet personer med finsk bakgrund, d v s personer som antingen själva är födda i Finland eller som har någon förälder, far- eller morförälder som är född i Finland. Dels är det möjligt att det bland Söderhamns finskspråkiga minoritet finns en potentiell efterfrågan som kan komma frigöras efter en anslutning till finskt förvaltningsområde. Det är tänkbart att antalet som aktivt efterfrågar förskola på finska hålls nere av bristande medvetenhet om vilka rättigheter som finns och av en brist p tydliga alternativ för finska inom förskolan. Hur stort behovet är av förstärkt modersmål inom förskolan bör utredas om och när kommunen ansöker om att bli finskt förvaltningsområde. Beslutsalternativ 1 Att föreslå kommunstyrelsen säga JA till att Söderhamns kommun ska ansöka om att ansluta sig till finskt förvaltningsområde. Att föreslå kommunstyrelsen att efter eventuellt beviljad ansökan fördela det riktade statsbidrag som erhålls till ansvariga nämnder. Ekonomiska konsekvenser För barn- och utbildningsnämnden kan det innebära ökade kostnader för förstärkt modersmål inom förskolan vilket kan finansieras inom ramen för det erhållna statsbidraget. Många kommuner har valt att anställa en samordnare för att inventera behov, föreslå aktiviteter och för att tillgodose författningens syften. En sådan samordnare bör vara finskspråkig och skulle också kunna vara den som tillgodoser eventuellt behov av fo rstärkt modersmål inom förskolan. Vid en anslutning som finskt förvaltningsområde erhålls för närvarande ett riktat statsbidrag om kr. Statsbidraget ska täcka de merkostnader som uppstår i verksamheterna. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett tillväxtperspektiv

61 3 (3) Beslutet har ett direkt syfte att öka den hållbara utvecklingen avseende mångfald och demokratisynpunkt. Beslutet har ett direkt syfte att öka kvaliteten i den kommunala servicen Beslutsalternativ 2 Att föreslå kommunstyrelsen säga NEJ till att Söderhamns kommun ska ansöka om att ansluta sig till finskt förvaltningsornråde. Ur ett barnomsorgsperspektiv är underlaget litet för en ansökan som finskt förvaltningsområde. Få brukare med finsk bakgrund efterfrågar finsk förskola och knappt några elever läser sitt finska modersmål i skolan. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att lagstiftningens grundregler som gäller för alla kommuner ger tillräckliga rättigheter vilka anses vara tillgodosedda. Ekonomiska konsekvenser Eftersom förslaget till beslut inte innebär någon förändring i förhållande till nuvarande situation medför det inte heller några konsekvenser ur ekonomiskt perspektiv Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Förväntade positiva påverkan som anges i beslutsalternativ 1 kommer inte att kunna uppnås. Ur hållbarhetsperspektivet (mångfald) och kvalitetsperspektivet kan det innebära negativa konsekvenser. Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

62 Söderhamns kommun Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG S ammanträdesdatum Dnr KS/2013/0355 Förvaltningsområde för Finska Beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera ärendet till omvårdnadsnämnden, bygg- och milj önämnden, barn- och utbildningsnämnden samt omvårdnadsnämnden för yttrande över vilka konsekvenser en anslutning till förvaltningsområde för finska bedöms kunna få för nämnden. Ärendet ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att frågan om Söderhamns kommun ska ansluta som förvaltningsområde för finska remitteras ut till ett antal nämnder för yttrande över vilka konsekvenser en sådan anslutning skulle få. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Beslutet skickas till Vid protokollet Jonna Källström Böresson Ordförande Sven-Erik Lindestam (S) Justerare Magnus Svensson (C) Rätt utdraget intygar: Signatur Narnnförtydligande

63 r) Q()\ Q$C()Oo 1(2) D SÖDERHAMNS KOMMUN TJÄNSTEUTLÅTANDE B Kommunstyrelsen Dnr Torbjom Stromer Datum /\ 1J U Förvaltningsområde för finska Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att remittera ärendet till omvårdnadsnämnden, bygg- och miljönämnden, barn- och utbildningsnämnden samt omvårdnadsnämnden för yttrande över vilka konsekvenser en anslutning till förvaltningsområde för finska bedöms kunna få för nämnden. Ärendet 1 lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk finns bestämmelser om s.k. minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar m. m. Till gruppen nationella minoriteter räknas bl.a. sverigefinnar och finska är således ett av de språk som omfattas av lagen. Vissa kommuner är i lagen angivna som förvaltningsområden för de olika minoritetsspråken och andra kommuner kan efter beslut av regeringen ingå i ett sådant förvaltningsområde. Idag ingår 44 kommuner i förvaltningsområdet för finska. Av kommunerna i Gävleborgs län ingår Gävle och Hofors i sådana förvaltningsområden. Om kommunen ingår i ett förvaltningsområde för finska är kommunen skyldig att tillhandahålla äldreomsorg och förskoleverksamhet på finska. Man är också skyldig att hos de kommunala förvaltningsmyndigheterna ha personal så att man kan kommunicera på finska och Sverigefinnar som bor i ett förvaltningsornråde har rätt få dessa myndigheters beslut översatta till finska. Kommunen ska även i övrigt sträva efter att bemöta sverigefinnar på finska. Utanför ett förvaltningsområde gäller rätten att använda finska i kontakter med kommunala förvaltningsmyndigheter bara om myndigheten har personal som behärskar minoritetsspråket. Kontakter med de främst berörda förvaltningarna har tagits på tjänstemannanivå. Barn- och ungdomsförvaltningen konstaterar att det är mycket få finskspråkiga elever i skolan totalt. Sammantaget inom hela skolverksamheten uppgår antalet till 4-6 elever. Oavsett om kommunen ingår i ett förvaltningsområde för finska eller inte är dock kommunen skyldig att erbjuda sverigefinska elever s.k. modersmålsundervisning. Den skyldighet som inträder om kommunen ansluts till ett förvaltningsområde för finska är att kommunen också måste erbjuda förskoleverksamhet på finska. Något sådant behov har emellertid inte förvaltningen kunnat se och man bedömer därför att behovet av att ansluta till ett sådant förvaltningsområde som mycket litet. (forts.) Postadress Telefon Bankgiro E-post Söderhamn kommunstyrelsen@soderhamn.se Org. Nr

64 SÖDERHAMNS KOMMUN Kommunstyrelsen Torbjörn Strörner 2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KS/20l3/0355 Datum (forts) Omvårdnadsförvaltningen bedömer att man som det ser ut idag inom vården har tillgång till personal som talar finska och man kan vid behov omfördela personal så att man klarar att ge vård med finskspråkig personal om behov uppkommer. Hur tillgången till finskspråkig personal är i övrigt inom den kommunala förvaltningen för att tillgodose behovet har inte bedömts men sannolikt kan kommunen redan nu på ett acceptabelt sätt tillgodose detta behov. För kommuner som ingår i förvaltningsområde för finska utgår statsbidrag. För en kommun med upp till invånare utgår statsbidrag motsvarande kommunens kostnader upp till högst kr. Ansökan om anslutning skall inges till regeringen senast den 1 april. Torbjörn Strömer Kommunj urist Postadress Telefon Bankgiro E-post Söderharnn komrnunstyrelsen@soderharnn.se Org. Nr

65 v- JaQ\oobQO Till kommunstyrelsen i Söderhamns kommun Fär kännedom till Finska Färening i Söderhamn Länsstyrelsen i Stockholms län, minoritetspolitiska enheten ANG. FÖRVALTNINGSOMRÅJDE FÖR FINSKA Söderhamns Finska förening har vid kontakter med kommunen framfört önskemål kommunen ska söka anslutning Finska språkets fårvaltningsområde kommunen har hänvisad en utredning. Kommunen har också framfört man har personal som kan tillgogogöra behovet av äldreomsorg på finska och det finska. inte behov av förskoleverksamhet på Det har så lång då kommunen hörde av sig förening, så vi klargöra vissa saker vad att varefter vill att att gått rätt föreligger tid till till gäller lagstiftningen. till Vi har uppfattat via våra kontakter med Finska föreningen kommunen inte lagens bestämmelser vad samrådsverksamhet. Kommunen är ju skyldig samråda med representanter för 1 frågor som berör dem. Denna bestämmelse finns i Lag (2009:724)om minoriteter och minoritetsspråk ingår ± sk. grundskydd som i hela landet. 1 samma lag 4 hänvisas språklagen (2009:600) där det anges det allmänna har ansvar för skydda och främja de minoritetsspråken. Det allmänna ska även ± övrigt främja de följer att ett särskilt nationella till att bl.a minoriteternas möjligheter Sverige. Barns utveckling av en egna minoritetsspråket ska främjas uppfattat att att gäller minoriteteter gäller nationella att nationella att behålla och utveckla sin kultur i kulturell identitet särskilt. och användning av det Vi har någon kartläggning av behovet är inte genomfört vad förskoleverksamheten. Vi har också uppfattat någon behovskartläggning av äldreomsorg inte genomförts. Idag är 48 kommuner med i Finskaspråkets förvaltningsområde och fyra kommuner sig ± början av nästa år. 1 trettiotal heller ytterligare ansluter kommuner pågår en process varav några redan att gäller ett tagit beslutet att

66 ansluta sig Vi hemställer till kommunen att ta frågan på allvar. Får det färsta samrådsverksamhet med minoriteten och för det andra ta till övervägande frågan om anslutning till färvaltningsområde. Skillnaden mellan grunds kydd som gäller i hela landet och att vara färvaltningskommun är ytterst liten om man läser lagen och som färvaltningskommun får kommunen även täckning får eventuella extra kostnader från staten. Vi vill också informera att bakom lagarna stod alla riksdagspartier när beslutet togs. Frågan gäller också hur kommunen värdesätter sin minoritet. Vi ställer gärna upp för en diskussion med kommunfäreträdarna för att reda ut begreppen. Med vänlig hälsning Sverigefinska Riksförbundet Voitto Visuri ordförande Enligt uppdrag ombudsman Raija Kärkkäinen Eriksson Ystävällisin terveisin/med vänlig hälsning Raija Kärkkäinen Eriksson Toimitsija / Ombudsman Ruotsinsuomalaisten Keskusliitto, RSKL Sverigefinska Riksförbundet, SFRF Bellmansgatan 15 nb SE-ll847 Stockholm Puh./tel raij a@rskl. se, Vaihde/växel info@rskl. se www. rskl. se Ursprungligt meddelande Från: info@rskl. se [mailto: info@rskl. se] Skickat: den 26 november :05 Till: Raija

67 Amne: This was sent from TRNPD5887A (MP C2500) Scan Date: :04:49 (+0100) Queries to:

68 Ärende 10

69 U Ii TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr 1 (2) BUN2O11/0010/002 BARN OCH UTBILDNING Handläggare Pernilla Lund Beslutsattestanter Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämndens ordförande beslutar att utse Asa-Lena Haraidsson som ordinarie attestant på ansvarskoderna och som ersättare på ansvarskod och fr o rn Barn- och utbildningsnämndens ordförande beslutar att avsluta Karin Öst som ordinarie attestant på ansvarskoderna och som ersättare på ansvarskod och fr o m Ärendet Beslutsattestanter utses för mandatperioden Förändringar under perioden beslutas av barn- och utbildningsnämnden. Mottagningsattestant och beslutsattestant får inte vara en och samma person. Ansvar: Ordinarie: Ersättare: Bo Wikström Alexandra Gard Tomas Hartikainen Tomas Hartikainen Tomas Hartikainen Markus Thorsteinsen, Ing Marie Sundling Maria Lind Markus Thorsteinsen Pernilla Lund Asa Arvidsson Asa Arvidsson Erik Björk Lars Karlsson Lars Karlsson Erik Björk Johan Rasmussen Helena Nyström Marianne Silfver Fredrik Ebervik Fredrik Ebervik Marianne Silfver Carin Mellqvist Maria Eriksson, Vivi-Anne Norrbom Lisse-Lott Frelin Gunilla Nauwreck Stefansson, Esbjörn Lindgren Gunilla Nauwreck Stefansson Lisse-Lott Frelin, Esbjörn Lindgren Esbjörn Lindgren Gunilla Nauwreck Stefansson, Lisse-Lott Frelin John Hjalmarsson Agneta Olofsson, Rose-Marie Larsson Carine Spansk Asa Äng Eriksson, Asa-Lena Haraldsson Rose-Marie Larsson John Hjalmarsson, Agneta Olofsson

70 2 (2) Åsa-Lena Haraidsson Åsa Äng Eriksson, Carine Spansk Agneta Olofsson John Hjalmarsson, Rose-Marie Larsson Åsa Äng Eriksson Asa-Lena Haraldsson, Carine Spansk Carin Engblom Gertrud Ojbrandt, Ingegerd Hansson Gertrud Öjbrandt Carin Engbiom Ingegerd Hansson Ingegerd Hansson Carin Engbiom, Gertrud Öjbrandt Mattias Ahlund Eva-Britt Hartikainen Eva-Britt Hartikainen Mattias Ahlund Vivi-Anne Norrbom Ewa Sanderhäll Erik Björk Tomas Hartikainen Förutom ovanstående ersättare tillkommer Tomas Hartikainen och Åsa Arvidsson som ersättare på samtliga ansvarskoder Gällande rättelser och interims bokföring har förvaltningens ekonom Kerstin Vennberg beslutattestanträtt på samtliga ansvarskoder Pernilla Lund Utredningssekreterare

71 -5 1 1

72 Söderhamns BARN OCH UTBILDNING Förteckning över inkomna skrivelser och protokollsutdrag under perioden O Skolinspektionen Beslut efter ansökan om godkännande som huvudman för gymnasieskola i Gävle från Thoren Innovation School AB (dnr BUN/2014/0023/612) Beslut efter ansökan om godkännande som huvudman för gymnasieskola i Gävle från Thoren Gruppen AB (dnr/bun2o1 1/0032/6 12) Beslut efter ansökan om godkännande som huvudman för gymnasieskola vid Nytorp i Bollnäs kommun (dnr BUN/2012/0022/612) Kammarrätten i Sundsvall Dom mål nr angående bidrag till fristående gymnasieskola Lärande i Sverige AB (dnr/bun/201 1/0141/049) Kommunfullmäktige 94, Sammanträdesdagar för , Organisationsutredning kommun Omvårdnadsnämnden 90, Kommunalt bidrag till HSO Kultur och samhällsutvecklingsnämnden 93, Motion om köttfri veckodag Barn- och utbildningsförvaltningen Protokoll från förvaltningsövergripande samverkan (FOSAM) Socialstyrelsen Kvartaisrapport ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 och 16 kap 6 f SoL samt beslut enligt 9 och rapportering enligt 28 f-g LSS. Kvartal 2. Individrapport ej verkställda beslut enligt 9 och enligt 28 f-g LSS, kvartal 2 Sida 1 av 1

73 o o ci r\)

74 RAPPORT 1 (2) r/\rfl U BARN OCH UTBILDNING Yvonne Sundin Datum Dnr BUN/2014/0008 Anmälan av delegationsbeslut augusti 2014 Ärendet Barn- och utbildningsnämnden delges delegationsbeslut enligt nedanstående: Punkt Delegat Bilaga Ordförande Bo Wikström Brådskande beslut om beslutsattestanter 0 Verksamhetschef Carin Mellqvist 3.4 Beslut om utdelning ur Grundskolans elevfond, Norrtullskolan Beslut om utdelning ur Grundskolans elevfond, Vågbroskolan Beslut om utdelning ur Grundskolans elevfond, 4 Stenbergaskolan 3.4 Beslut om utdelning ur Grundskolans elevfond, Bergvik Verksamhetschef Johan Rasmussen Beslut om mottagande av elev i första hand eller andra hand 6-16, till nationella program Rektor John Hjalmarsson 2.4 Beslut om tillsvidareanställning av personal Rektor Mattias Åhlund 2.4 Beslut om tillsvidareanställning av personal Rektor Esbjörn Lindgren 2.4 Beslut om tillsvidareanställning av personal Rektor Eva-Britt Hartikainen Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Beslut om tillsvidareanställning av personal Förskolechef Lotta Frelin Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Beslut om tillsvidareanställning av personal Rektor Gunilla Nauwerck Stefansson Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Beslut om tillsvidareanställning av personal 37 Rektor Ingegerd Hansson Beslut om avstängning från barnomsorgsplats 38

75 2 Punkt Delegat Bilaga Rektor Åsa Äng Eriksson Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Beslut om tilisvidareanställning av personal 43 Rektor Carin Engbiom Beslut om avstängning från barnomsorgsplats 44 Rektor Fredrik Ebervik Beslut om fastställande av plan för utbildningen på 45 introduktionsprogram, S taffangymnasiet Förvaltningschef Tomas Hartikainen 2.2 Beslut om upphävning av avstängning för medarbetare 46