KALLELSE. Barn- och utbildningsnämnden. Tid för sammanträde: , kl 09:00. Kommunfullmäktiges sessionssal, Rådhuset, Söderhamn

Transkript

1 rnr BARN OCH UTBILDNING KALLELSE Ledamöter kallas Ersättare informeras Barn- och utbildningsnämnden Tid för sammanträde: , kl 09:00 Plats: Inbjudna personalföreträdare: Kommunfullmäktiges sessionssal, Rådhuset, Söderhamn Beatrice Hagström, SACO Thomas Eriksson, TCO Agneta Höglin, LO Särskilt kallade: Carin Mellqvist, punkt 3, kl 09:00 Kerstin Vennberg, punkt 3-4, kl 09:00 Pernilla Lund, punkt 3, kl 09:00 Johan Rasmussen, punkt 7-8 b-c), kl 10:00 Bo Wikström Ordförande OBS! Eventuellt förhinder anmäls till Yvonne Sundin på barn- och utbildningsnämndens förvaltningskontor, tfn för inkallande av ersättare.

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Barn- och utbildningsnämnden Val av justerare 2. Upprop 3. Översyn av grundskolans resursfördelningsmodell BUN/2013/ Ekonomisk rapport (handlingar kommer i separat utskick) BUN/2014/ Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m 6. Anmälan av delegationsbeslut BUN/20 14/ Riktlinjer inackorderingstillägg (handlingar kommer i separat utskick) BUN Rapporter a) Betygsstatistik grundskolan vårterminen 2014 b) Kommunalförbund för gymnasie- och vuxenutbildning i Hälsingland c) Antagningsläget i gymnasieskolan läsåret 2014/ Förslag till nya ärenden 2

3 Ö -5 0

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(12) Datum LTjJ U BUN/2013/0063/61 1 Dnr BARN OCH UTBILDNING Carin Mellqvist, Kerstin Vennberg, Maria Eriksson, Markus Thorsteinsen, Asa Ang Eriksson, Pernilla Lund Resursfördelningsmodell för grundskolan Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Alternativ 1 - Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 1 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höst terminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen Alternativ 2 - Alternativ 3 - Alternativ 4 - Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 2 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höst terminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 3 och att den nya resurs-fördelningsmodellen träder i kraft från höst terminen Att säga NEJ till förändrad resursfördelningsmodell. Ärendet Förvaltningen har fått i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan inför budget Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan inför budget Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Bakgrund 1 samband med den årliga uppfölj ningen av personaltätheten per i grundskolan uppmärksammades att fördelningsmodellen för personalresurser till grundskolan inte fullt ut fått den verkan som avsågs då den antogs. Vid små enheter kan det vara svårt att få resurserna att räcka till då 10% fördelas till årskurserna 1-2. Det beror på att elever i årskurserna 7-9 har fler timmar i timplanen än vad yngre elever har och för att uppfylla timplanen och olika valmöjligheter för dessa elever krävs en viss grundnivå av bemanning.

5 2(12) Beloppet att fördela i nuvarande resursfördelningsmodell framräknas genom att summera lönekostnaderna för ett antal beslutade funktioner. Organisationen för dessa funktioner har under årens lopp förändrats, så att ansvaret för vissa funktioner idag finns hos andra verksamhetschefer. 1 nuvarande modell ska omfördelning ske mellan områdena utifrån områdesstruktur baserat på Skolverkets SALSA-faktorer. Sedan beslutet togs har flera omorganisationer gjorts vilket till slut har resulterat i ett enda område för förskola och grundskola. Noteras också att efter att beslutet om resursfördelningsmodell för grundskolan togs har skollagen förändrats beträffande ersättning till fristående skolor den så kallade Lagen om bidrag på lika villkor. Därutöver har regeringen lämnat förslag att det ska förtydligas i skollagen att kommunerna ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnen och elevernas olika förutsättningar och behov. De ska också förtydligas att rektorn och förskolechefen har ansvar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Utifrån ovanstående faktorer har förvaltningen fått i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan. Innehåll i en resursfördelningsmodell Resursfördelningsmodellen består av ett grundbelopp som innehåller en grundpeng som fördelas utifrån timplanen för respektive årskurs till alla elever. 1 grundpengen ingår även den del som pedagogerna på fritidshemmen arbetar i grundskolan. Den delen av grundpengen fördelas till årskurs 1-3. Grundpengen räknas fram genom att den nya modellen för fördelning av undervisnings resurser har utgått från potten pengar som finns för undervisningsresurser i grundskolan enligt tidigare modell. Till den potten har pengar för de två särskilda undervisningsgrupperna, den del av kommunala kunskapslyftspengar som används till specialpedagoger och den budgetpost som funnits centralt för svenska som andraspråk lagts till. Ur potten har pengar för skolbibliotek räknats bort, vilka kommer att fördelas ut i elevpeng inom lärverktygspotten. Sedan tidigare har it-pedagoger, skolsköterskor, kuratorer och studie- och yrkesvägledare brutits ur i samband med organisationsförändringar. För att uppfylla kommande krav i skollagen ska huvudmannen fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnen och elevernas olika förutsättningar och behov. Detta görs genom att fördela delar av grundbeloppet utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Att fördela resurser baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund ska inte förväxlas med den extra ersättning som utgår till elever med omfattande behov av särskilt stöd för extraordinära stödåtgärder som inte är kopplat till den ordinarie undervisningen, så kallat tilläggsbelopp.

6 så 3 (12) Socioekonomiska faktorer En viktig del i en ny resurstilldelningsmodell är att den tar hänsyn till socioekonomiska faktorer. Detta framgår bl a i den proposition (2013/14:148) som tagits fram utifrån det uppdrag Utbildningsdepartementet haft att utarbeta ett förslag till vissa ändringar i skollagen som bl a handlar om resursfördelning. Skolverket påvisar i sina rapporter Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? (2009), Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid (2012), Kommunernas resursfördelning till grundskolor (2013), Skolverkets lägesbedömning (2013) att betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrund för resultatet är stor. De bedömer också att kommunerna idag inte fördelar resurser utifrån socioekonomiska kriterier i den omfattning som skulle behövas. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) håller på att utarbeta en skrift kring stöd och vägledning till kommunerna när de utformar resursfördelning till skolorna baserat på skillnader i elevgruppernas socioekonomiska sammansättning. 1 den skriften påtalas att en socioekonomisk modell måste vara träffsäker, objektiv och legitim. Med träffsäkerhet avses att modellen så väl som möjligt ska fånga in skillnaderna i elevgruppernas behov så att ersättningen hamnar på den eller de skolor där de kan göra mest nytta. Fördelningen blir objektiv om den bygger på data som inte kräver några subjektiva bedömningar eller avvägningar samt att skolorna inte kan påverka dessa data. Att en resursfördelningsmodell är legitim handlar om att den uppfattas som väl underbyggd, är begriplig och accepteras av berörda. Det ska vara möjligt att förstå varför en skola får en viss tilldelning jämfört med andra skolor. Det ska också vara möjligt att förstå varför fördelningen kan förändras från ett år till ett annat. Med socioekonomisk modell kan man räkna fram hur stora behoven är på skolorna relativt varandra, men en modell säger inget om hur många kronor mer den ena skolan bör få jämfört med den andra. 1 En fördelning som bygger på statistiskt data är ett relativt enkelt sätt att skatta skillnader i behov. Det är också ett objektivt sätt att fördela resurserna. När modellen väl är framtagen och i bruk behöver inga ytterligare bedömningar göras av hur pengarna ska fördelas. Skolorna kan inte heller påverka de data som fördelningen bygger på. 1 Val av socioekonomiska faktorer Vid val av socioekonomiska faktorer har stöd tagits i den dokumentation och forskning som finns kring vad som har störst effekt för att ge alla elever samma möjlighet att nå kunskapskraven oberoende av vilken skola de går på. Utgångsläget har varit uppgifter som beställts av Statistiska centralbyrån (SCB) gällande de elever som var inskrivna på respektive skola den 15 mars Noteras att någon statistik på asylsökande inte går att få från SCB på grund av att dessa elever inte har fullständiga personnummer. Dessa elever ersätts även ekonomiskt genom riktade statsbidrag. De uppgifter som bestälits från SCB innehöll: 1 Utkast till Socioekonomisk resursfördelning till grundskolor kan kommunen göra, SKL

7 så 4 (12) andelen pojkar andel elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands andel elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands andel elever fördelade efter den förälder som har högst utbildning uppdelat på: uppgift saknas, folk-/grundskola, gymnasieskola och eftergymnasial utbildning andel familjer med försörjningsstöd andel barn som bor med ensamstående förälder föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå Föräldrarnas utbildningsbakgrund Den faktor som bedöms, enligt flera utredningar, ha starkast samband med om eleven inte når kunskapskraven är föräldrarnas utbildningsnivå. Detta medför att valet att ha med denna faktor i en socioekonomisk modell faller sig naturligt. 1 materialet från SCB fanns två möjliga statistikuppgifter att använda. Valet har gjorts att använda sig av andel elever fördelade efter den förälder som har högst utbildning uppdelat på: uppgift saknas, folk-/grundskola, gymnasieskola och eftergymnasial utbildning. När det gäller faktorn för föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå visar den inte någon skillnad om många föräldrar i samma skolupptagningsområde har låg utbildning alternativt hög utbildning, faktorn blir 1.0 i båda alternativen. Migrationsbakgrund Den breda definitionen av utländsk bakgrund avser såväl elever som är födda utomlands som elever födda i Sverige, men vars föräldrar är födda utomlands. Sett till hela denna grupp, är det fler som inte uppnår målen jämfört med genomsnittet. Men när hänsyn tas till om eleven invandrat för mindre än sju år sedan, till föräldrarnas utbildningsbakgrund och om familjen har försörjningsstöd eller inte så försvinner utländsk bakgrund som förklaring. Det vill säga det är inte svårare för elever med utländsk bakgrund att klara skolan när de har bott i Sverige i minst sju år om de för övrigt har samma förutsättningar som elever med svensk bakgrund. Att nyligen invandrade har svårigheter att klara skolan under ett antal år hänger samman med att det tar flera år innan eleven tillägnat sig det svenska språket så bra att den även fullt ut förstår det mer abstrakta språk som används i undervisningen. 1 Utifrån ovanstående bedöms att det är faktorn andel elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands som ska vara en del av en socioekonomisk modell. Önskvärt hade varit att kunna använda sig av en faktor där elever som är födda utomlands men varit färre än sju år i Sverige men då detta inte i dagsläget är möjligt har valet ändå varit att välja nämnd faktor. Att använda sig av annan statistik vad gäller migrationsbakgrund får ses som en utveckling av resursfördelningsmodellen. Elevens kön Det är givetvis många pojkar som är högpresterande i skolan, men sett till gruppen som helhet är det fler pojkar än flickor som inte når kunskapskraven. Det finns skillnader i inställning till skolarbete som kan bero på könsrollerna. Dessutom är det betydligt vanligare att pojkar signalerar att skolan inte fungerar bra med ett utåtagerande beteenden som skapar problem både för klasskamrater och för dem själva. 1 den mån som könsfördelningen mellan skolorna är relativt jämn är det dock mindre relevant att ha med faktorn. Utkast till Socioekonomisk resursfördelning till grundskolor kan kommunen göra, SKL

8 så 5 (12) Utifrån att pojkars resultat är sämre än flickors resultat i kommunen samt att det finns en ojämn knsfo rdelning mellan skolorna bedöms att denna faktor ska vara en del av en socioekonomisk modell. Förekomsten av försörjn ingsstöd i elevens fant ilj Att en elevs förälder eller föräldrar uppbär försörjningsstöd är i sig inte en orsak till att elever riskerar att misslyckas. Däremot finns det ofta i denna grupp elever som upplevt krig och flykt och med ofullständig skolgång bakom sig eller elever som på andra sätt upplever stora påfrestningar i sina familjer. Orsaken till försörjningsstöd finns i de allra flesta fall inom faktorerna utbildningsbakgrund och migration och det tar dessa faktorer redan hänsyn till i den socioekonomiska modellen. Utifrån ovanstående bedöms att faktorn försörjningsstöd inte ska tas med i en socioekonomisk modell. Familjesammansättningen Faktorn är inte ideal just för att gruppen elever som bor med en av vårdnadshavarna är så heterogen att gruppen kan se olika ut på olika skolor. Ska denna faktor vara med bör man vara uppmärksam på om det verkar bli ett rimligt utfall när denna faktor tas med. 1 Utifrån ovanstående bedöms att faktorn andel barn som bor med ensamstående förälder inte ska tas med i en socioekonomisk modell. Hur används de socioekonomiska faktorerna När det avgjorts vilka socioekonomiska faktorer som ska påverka resursfördelningsmodellen viktas dessa först var och en och därefter sätts de samman utifrån en poängmodell (andelen dividerat med vikten) till ett totalindex. Detta totalindex kan komma att förändras inför varje budgetår om strukturen på elevunderlaget förändras. För att kunna se strukturförändringar i elevunderlaget kommer det, till en början, att årligen behöva köpas in statistik från SCB som visar hur elevstrukturen för respektive skola är i förhållande till varandra. Sådan statistik köps från SCB varje år för att vara så aktuell som möjligt till kommande budgetår. Visar det sig att strukturen är densamma över flera år kan det vara lämpligt att köpa in ny statistik inför varje ny budgetperiod eller om det sker strukturförändringar inom kommunen. Föräldrarnas utbildningsbakgrund Föräldrarnas utbildningsbakgrund har störst påverkan i resursfördelningsmodellen. De olika utbildningsnivåerna viktas enligt den modell Stockholms stad använder i sin resursfördelningsmodell, fast med en decimal istället får två som de använder. Noteras att Stockholm stads modell betraktas bl a av Swedish Consultants (SWECO) som s generell att den kan användas av samtliga av Sveriges kommuner. Utkast till Socioekonomisk resursfördelning till grundskolor kan kommunen göra, SKL

9 6 (12) Viktningen för de olika delarna är: uppgift saknas 1.0 folk-/grundskola 3.3 gymnasieskola 2.2 eftergymnasial 1.0 Migrationsbakgrund Migrationsbakgrund har näst störst påverkan i resursfördelningsmodellen. Viktningen har valts utifrån att migrationsbakgrund varken ska påverka mest eller minst i den socioekonomiska modellen. Viktningen för de olika delarna är: Född utomlands med båda föräldrarna födda utomlands 3.0 Född i Sverige 1.0 Elevens kön Elevens kön har minst påverkan i resursfördelningsmodellen. Viktningen har valts utifrån att elevens kön ska påverka men ska påverka minst av de faktorer som den socioekonomiska modellen innehåller. Viktningen för de olika delarna är: Pojkar 1.5 Flickor tabellen nedan redovisas hur det ser ut när de olika faktorerna satts samman till ett index gällande elevunderlaget per Noteras att dessa index kan komma att förändras inför varje budgetår, då nytt material köps från SCB gällande strukturen på elevunderlaget per skola. Skola Index Bergviksskolan 0,95 Hamnaskolan 1,00 Mo skola 0,94 Norrtullskolan 114 Rosenvallskolan 0,92 Sandarne skola 0,98 Stenbergaskolan 1,02 Stentägtskolan/Östra skolan 0,92 Stråtjära skola 0,95 Stugsunds skola 0,96 Söderhamns friskola 0,98 Trönö skola 0,95 Vågbroskolan 0,93 Totalt 1,00 Fyra olika alternativ till resursfördelningsmodell Barn- och utbildningsförvaltningen ser fyra alternativ till resursfördelningsmodell. De tre första alternativen innebär en socioekonomisk omfördelning. Det fjärde alternativet ser ut enligt nu gällande modell.

10 7 (12) Alternativ 1 Från grundpengen (den totalsumma som genereras utifrån elevantal, timplan etc, som beskrivits under Innehåll i resursfördelningsniodell) lyfts först 10% av. Dessa fördelas tillbaka till skolor med årskurs 1-3 genom att 70% går tillbaka i en elevpeng och 30% av beloppet fo rdelas utifrån socioekonomisk fördelning. De återstående 90% av grundpengen fördelas på samma sätt 70/30. Nedanstående exempel visar hur det skulle se ut och slå i 2014 års budget. Enhet 30% + 10% Per elev Skillnad nuläge - alt 1 Skillnad per elev Bergviksskolan (-3%) Hamnaskolan (-3%) Mo skola (-1%) -290 Norrtullskolan (+3%) Rosenvallskolan (10/) -249 Sandarne skola (+1%) 575 Stenbergaskolan (-1%) -210 Stentägtskolan/Östra skolan (-1%) -344 Stråtjära skola (-+0) 181 Stugsunds skola (+-0) 53 Söderhamns friskola (+1%) 579 Trönö skola (-1%) -344 Våg broskolan (-3%) Alternativ 2 Från grundpengen (den totalsumma som genereras utifrån elevantal, timplan etc, som beskrivits under Innehåll 1 resursfördelnings,nodell) lyfts först 10% av. Dessa fördelas tillbaka till skolor med årskurs 1-3 genom att 80% går tillbaka i en elevpeng och 20% av beloppet fördelas utifrån socioekonomisk fördelning. De återstående 90% av grundpengen fördelas på samma sätt 80/20. Nedanstående exempel visar hur det skulle se ut och slå i 2014 års budget. Enhet 20% + 10% Per elev Skillnad nuläge - alt 2 Skillnad per elev Bergviksskolan (-3%) Hamnaskolan (-3%) Mo skola (+-0) -171 Norrtullskolan (+1%) 608 Rosenvallskolan (+-0) -58 Sandarneskola (+1%) 519 Stenbergaskolan (-1%) -446 Stentägtskolan/Östra skolan (+-0%) -150 Stråtjära skola (+1%) 231 Stugsunds skola (+-0) 88 Söderhamns friskola (+1%) 498 Tränö skola (-1%) -269 Vågbroskolan (-2%) -909

11 8 (12) Alternativ 3 Från grundpengen (den totalsumma som genereras utifrån elevantal, timplan etc, som beskrivits under Innehåll i resursfördelningsinodell) lyfts först 10% av. Dessa fördelas tillbaka till skolor med årskurs 1-3 genom att 90% går tillbaka i en elevpeng och 10% av beloppet fo rdelas utifrån socioekonomisk fördelning. De återstående 90% av grundpengen fördelas på samma sätt 90/10. Nedanstående exempel visar hur det skulle se ut och slå i 2014 års budget. Enhet 10% + 10% per elev Skillnad nuläge - alt 3 Skillnad per elev Bergviksskolan (-2%) -890 Hamnaskolan (-3%) Mo skola (+-0) 99 Norrtullskolan (+-0) -11 Rosenvallskolan (+1%) 283 Sandarne skola (+1%) 613 Stenbergaskolan (-1%) -530 Stentägtskolan/Östra skolan (+-0) 195 Stråtjära skola (+1%) 433 Stugsunds skola (+1%) 274 Söderhamns friskola (+1%) 569 Trönö skola (+-0) -43 Vågbroskolan (-1 k) -599 Alternativ 4 Alternativet är den modell som tillämpas idag vilket innebär att grundpengen fördelas i en elevpeng utan socioekonomisk fördelning. Från totalbeloppet har 10% lyfts av och fördelas tillbaka till årskurs 1-3. Nedanstående exempel visar hur det ser ut i 2014 års budget uppdelat per skola. Enhet Budgetmall 2014 Per elev Bergviksskolan Hamnaskolan Mo skola Norrtullskolan Rosenvallskolan Sandarne skola Stenbergaskolan Stentägtskolan/Östra skolan Stråtjära skola Stugsundsskola Söderhamns friskola Trönö skola Vågbroskolan Östra skolan Uppföljning Resursfördelningsmodellen följs årligen upp under maj månad.

12 9 (12) Beslutsalternativ 1 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 1 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen Ekonomiska konsekvenser En ny resursfördelningsmodell innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden som helhet, utan är ett förändrat fördelningssätt för att fördela samma summa pengar som finns i nuvarande modell. Däremot kommer det att bli ekonomiska konsekvenser för respektive rektor, några får mer pengar och andra mindre pengar jämfört med dagens modell. Ur ett elevperspektiv kommer det att innebära en likvärdighet för alla elever. 1 detta alternativ kommer det att bli stora svårigheter för de skolor som ska lämna ifrån sig pengar att få nuvarande organisationer att gå ihop. Det innebär i praktiken att rektor förmodligen måste göra större klasser för att pengarna ska räcka till att få ut timplanens alla timmar till eleverna. För små skolor är möjligheten till att få till större klasser problematiskt eftersom att det inte finns fler elever att tillgå. Ett annat alternativ kan vara att ha färre skolenheter. De skolor som får mer pengar kommer att få möjlighet att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Jämställdhet Ur jämställdhetsperspektiv förväntas en positiv påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 1 innebär ett genomförande förbättrade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillväxt Vid en förändrad resursfördelningsmodell förväntas en ökad måluppfyllelse för elever i skolan. En högre grad av elever som når målen i skolan innebär både direkt och indirekt tillväxt i Söderhamns kommun. Fler elever som får förbättrade förutsättningar att nå målen kan innebära minskade kostnader för Söderhamns kommun. Hållbar utveckling Övervägande positiva effekter. Ökad måluppfyllelse för elever innebär inte minst ur ett socialt och hälsorelaterat perspektiv att fler elever kommer att må bättre. Kvalitet Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån att modellen bygger på skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Beslutsalternativ 2 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 2 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen 2016.

13 10 (12) Ekonomiska konsekvenser En ny resursfördelningsmodell innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden som helhet, utan är ett förändrat fördelningssätt för att fördela samma summa pengar som finns i nuvarande modell. Däremot kommer det att bli ekonomiska konsekvenser för respektive rektor, några får mer pengar och andra mindre pengar jämfört med dagens modell. Ur ett elevperspektiv kommer det att innebära en likvärdighet för alla elever. 1 detta alternativ kommer det att kunna bli svårigheter för de skolor som ska lämna ifrån sig pengar att få nuvarande organisationer att gå ihop. 1 synnerhet gäller det skolor med få elever. Det innebär i praktiken att rektor förmodligen måste göra större klasser för att pengarna ska räcka till att få ut timplanens alla timmar till eleverna. Ett annat alternativ kan vara att ha färre skolenheter. De skolor som får mer pengar kommer att få möjlighet att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Jämställdhet Ur jämstälidhetsperspektiv förväntas en positiv påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 2 innebär ett genomförande förbättrade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillväxt Vid en förändrad resursfördelningsmodell förväntas en ökad måluppfyllelse för elever i skolan. En högre grad av elever som når målen i skolan innebär både direkt och indirekt tillväxt i Söderhamns kommun. Fler elever som får förbättrade förutsättningar att nå målen kan innebära minskade kostnader för Söderhamns kommun Hållbar utveckling Övervägande positiva effekter. Ökad måluppfyllelse för elever innebär inte minst ur ett socialt och hälsorelaterat perspektiv att fler elever kommer att må bättre. Kvalitet Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån modellen bygger på skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Beslutsalternativ 3 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 3 och att den nya resurs fördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen Ekonomiska konsekvenser En ny resursfördelningsmodell innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden som helhet, utan är ett förändrat fördelningssätt för att fördela samma summa pengar som finns i nuvarande modell. Da remot kommer det att bli ekonomiska konsekvenser för respektive rektor, några får mer pengar och andra mindre pengar jämfört med dagens modell. Ur ett elevperspektiv kommer det att innebära en likvärdighet för alla elever.

14 11(12) Detta alternativ ger inte den effekt som den socioekonomiska modellen är tänkt. Här tar fördelningen med 10% av totalbudgeten till årskurs 1-3 över utifrån andelen barn. De skolor som får mer pengar kommer att få möjlighet att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Jämställdhet Urjämstälidhetsperspektiv förväntas en positiv påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 3 innebär ett genomförande börbättrade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillväxt Vid en förändrad resursfördelningsmodell förväntas en ökad måluppfyllelse för elever i skolan. En högre grad av elever som når målen i skolan innebär både direkt och indirekt tillväxt i Söderhamns kommun. Fler elever som får förbättrade förutsättningar att nå målen kan innebära minskade kostnader för Söderhamns kommun Hållbar utveckling Övervägande positiva effekter. Ökad måluppfyllelse för elever innebär inte minst ur ett socialt och hälsorelaterat perspektiv att fler elever kommer att må bättre. Kvalitet Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån modellen bygger på skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Beslutsalternativ 4 Att säga NEJ till förändrad resursfördelningsmodell. Ekonomiska konsekvenser Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser för nämndens totalbudget. Jämställdhet Urjämställdhetsperspektiv förväntas en negativ påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 4 innebär ett genomförande försvårade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillväxt Inga konsekvenser Hållbar utveckling Inga konsekvenser Kvalitet Beslutet har en negativ påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån att modellen inte möter skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Barn- och utbildningsförvaltningen överlämnar ärendet för politiskt ställningstagande.

15 12 (12) Beslutet skickas till Verksamhetschef för Förskola Grundskola, verksamhetsekonom, grundskolans rektorer, intern service i grundskolan. Carin Mellqvist Kerstin Vennberg Maria Eriksson Markus Thorsteinsen Åsa Äng Eriksson Pernilla Lund

16 SÖDERHAMNS KOMMUN PROTOKOLL 3 Barn- och utbildningsnämnden Dnr BUN/2012/0099/600 Översyn av resursfördelningsmodell för grundskolan Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2012, 161 att en översyn av grundskolans resursfördelningsmodell ska göras med anledning av att fördelningsmodellen inte fullt ut har fått den verkan som avsågs när den infördes. Tidigare beslut Beslut om att införa resursfördelningsmodellen i grundskolan togs i barn- och utbildningsnämnden den 4 april 2006, 48. Beslut om översyn av resursfördelnings modellen togs av barn- och utbildningsnämnden den 12 december 2012, 161. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande 1 samband med den årliga uppföljningen av personaltätheten per i grundskolan uppmärksammades att fördelningsmodellen för personalresurser till grundskolan inte fullt ut fått den verkan som avsågs då den antogs. Vid små enheter kan det vara svårt att få resurserna att räcka till då 10 % fördelas till årskurserna 1-2. Det beror på att elever i årskurserna 7-9 har fler timmar i timplanen än vad yngre elever har och för att uppfylla timplanen och olika valmöjligheter för dessa elever krävs en viss grundnivå av bemanning. Beloppet att fördela i nuvarande resursfördelningsmodell framräknas genom att summera lönekostnaderna för ett antal beslutade funktioner. Organisationen för dessa funktioner har under årens lopp förändrats, så att ansvaret för vissa funktioner idag finns hos andra verksamhetschefer. 1 nuvarande modell ska omfördelning ske mellan områdena utifrån områdesstruktur baserat på Skolverkets SALSA-faktorer. Sedan beslutet togs har flera omorganisationer gjorts vilket till slut har resulterat i ett enda område för förskola och grundskola. Noteras också att efter att beslutet om resursfördelningsmodell för grundskolan togs har skollagen förändrats beträffande ersättning till fristående skolor den så kallade Lagen om bidrag på lika villkor. Utifrån ovanstående faktorer behöver en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan arbetas fram. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

17 SÖDERHAMNS KOMMUN PROTOKOLL 4 - Barn- och utbildningsnämnden Forts 79 Konsekvensbeskrivningar Förslag till beslut innebär inga ekonomiska konsekvenser. En ny resursfördelningsmodell innebär ett förändrat fördelningssätt för att fördela samma summa pengar som finns i nuvarande modell. Perspektiv Förslag till beslut har konsekvensbeskrivits/analyserats utifrån ett: Perspektiv Anmärkning Milj öperspektiv x Hälsoperspektiv Ur arbetsmiljöperspektiv, positivt x Barnperspektiv Positivt Jämställdhetsperspektiv Tillgänglighetsperspektiv Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta fram ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan inför budget Barn- och utbildningsnämnden beslutar att under 2014 ta bort omfördelningen på 10 % till årskurserna 1 och 2 inom grundskolans budget. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att verksamhetschefen för förskola och grundskola, inom tilldelad budgetram, får i uppdrag att säkerställa att resursfördelningen till årskurserna 1-3, så långt det är möjligt, följer nämndens tidigare intentioner. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag.

18 -5

19 Ii U D FÖRTECKNING ÖVER INKOMNA SKRIVELSER OCH PROTOKOLLS J/\J U UTDRAG BARN OCH UTBILDNING Kommunfullmäktige , Aterställande av idrottshallen i Ljusne , Fördjupad samverkan i utbildningsfrågor , Motion om HBT (homosexuella, bisexuella och transpersoner) certifiering Kommunstyrelsen , Befolkningsprognos , Sammanträdesdagar för , Rutiner för direktupphandling Kultur och samhällsutvecklingsnämnden , Kommunalt bidrag till HSO Förvaltningsrätten Yttrande ang laglighetsprövning enligt kommunallagen i mål Nr Enhet 2, dnr BUN/2014/0081/ Inkommande skrivelse Begäran om omprövning av högsta belopp för inackorderingstillägg, Lena Westerberg Sida 1 av 1

20 -3 0

21 RAPPORT 1 (2) /1Rfl U BARN OCH UTBILDNING Yvonne Sundin Datum Dnr BUN/2014/0008 Anmälan av delegationsbeslut juni 2014 Ärendet Barn- och utbildningsnämnden delges delegationsbeslut enligt nedanstående: Punkt Delegat Bilaga Verksamhetschef Johan Rasmussen Beslut om mottagande av elev i första hand eller andra hand till nationella program Rektor John Hjalmarsson Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Rektor Mattias Åhlund Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Beslut om tilisvidareanställning av personal 56 Rektor Eva-Britt Hartikainen Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Förskolechef Agneta Olofsson Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Förskolechef Lise-Lotte Frelin Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Rektor Gunilla Nauwerck Stefansson Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Rektor Gertrud Öjbrandt Placering isärskola Beslut om elev huvudsakligen ska läsa ämnen eller 53 ämnesområden Rektor Åsa Äng Eriksson 2.4 Beslut om tillsvidareanställning av personal 54 Verksamhetschef Ewa Sanderhäll 0.7 Beslut om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade 55