SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SÖDERHAMNS KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden. Kommunfullmäktiges sessionssal, 09:00-11:30 Öppet sammanträde för allmänheten

Transkript

1 Nämnd Plats och tid Utses att justera Kommunfullmäktiges sessionssal, 09:00-11:30 Öppet sammanträde för allmänheten Linus E Ohlson Justeringens plats och tid Förvaltningshuset, , kl 10:00 Paragrafer Underskrifter Bo Wikström, ordförande Ing Marie Sundling, sekreterare Linus E Ohlson, justerare ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Paragrafnummer Nämnd/Styrelse Tid för anslag Förvaringsplats för protokollet s förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn Underskrift Yvonne Sundin

2 Närvaroförteckning Beslutande Bo Wikström (S), ordförande Aleandra Gard (S) Hannes Vainionpää (S) Susanne Klevbert (S) Erik Sköld (S) Jan-Eric Berger (C) Ola Andersson (C) Linus E Ohlson (M) Jonas Lindberg (M) Ingrid Backelin (FP) Agneta Grehn (V) Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ Ersättare Helena Gehlin (S) Johannes Tyve (S) Margareta Agelmark (S) Henrik Viberg (S) Ersättare för Susanne Klevbert (S) Claes B Jacobson (MP) Ersättare för Agneta Grehn (V) 77 Janne Bild (C) John Ekdahl (C) Natalie Bergström (M) Linda Elgestad (M) Ersättare för Jonas Lindberg (M) Ove Wiström (KD) Mats Lindström (V) Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ Övriga närvarande Tomas Hartikainen, förvaltningschef Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare Carin Mellqvist, verksamhetschef, 71 Pernilla Lund, vik kvalitetscontroller, 71 Kerstin Vennberg, ekonom, Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2

3 Innehållsförteckning Närvaroförteckning... 2 Innehållsförteckning Föredragningslistan Översyn av grundskolans resursfördelningsmodell Ekonomisk rapport Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m Anmälan av delegationsbeslut Komplettering beslutsattestanter Riktlinjer för inackorderingstillägg Rapporter Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3

4 70 Föredragningslistan Beslut Rapporten om antagningsläget i gymnasieskolan läsåret 2014/2015 utgår från fördragningslistan. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4

5 71 BUN/2013/0063/611 Översyn av grundskolans resursfördelningsmodell Beslut beslutar att bordlägga ärendet. Ärendet Förvaltningen har fått i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan inför budget Tidigare beslut beslutade den 19 juni 2013, 79 att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan inför budget Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Bakgrund I samband med den årliga uppföljningen av personaltätheten per i grundskolan uppmärksammades att fördelningsmodellen för personalresurser till grundskolan inte fullt ut fått den verkan som avsågs då den antogs. Vid små enheter kan det vara svårt att få resurserna att räcka till då 10% fördelas till årskurserna 1-2. Det beror på att elever i årskurserna 7-9 har fler timmar i timplanen än vad yngre elever har och för att uppfylla timplanen och olika valmöjligheter för dessa elever krävs en viss grundnivå av bemanning. Beloppet att fördela i nuvarande resursfördelningsmodell framräknas genom att summera lönekostnaderna för ett antal beslutade funktioner. Organisationen för dessa funktioner har under årens lopp förändrats, så att ansvaret för vissa funktioner idag finns hos andra verksamhetschefer. I nuvarande modell ska omfördelning ske mellan områdena utifrån områdesstruktur baserat på Skolverkets SALSA-faktorer. Sedan beslutet togs har flera omorganisationer gjorts vilket till slut har resulterat i ett enda område för förskola och grundskola. Noteras också att efter att beslutet om resursfördelningsmodell för grundskolan togs har skollagen förändrats beträffande ersättning till fristående skolor den så kallade Lagen om bidrag på lika villkor. Därutöver har regeringen lämnat förslag att det ska förtydligas i skollagen att kommunerna ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnen och elevernas olika förutsättningar och behov. De ska också förtydligas att rektorn och förskolechefen har ansvar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5

6 Forts 71 Utifrån ovanstående faktorer har förvaltningen fått i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan. Innehåll i en resursfördelningsmodell Resursfördelningsmodellen består av ett grundbelopp som innehåller en grundpeng som fördelas utifrån timplanen för respektive årskurs till alla elever. I grundpengen ingår även den del som pedagogerna på fritidshemmen arbetar i grundskolan. Den delen av grundpengen fördelas till årskurs 1-3. Grundpengen räknas fram genom att den nya modellen för fördelning av undervisningsresurser har utgått från potten pengar som finns för undervisningsresurser i grundskolan enligt tidigare modell. Till den potten har pengar för de två särskilda undervisningsgrupperna, den del av kommunala kunskapslyftspengar som används till specialpedagoger och den budgetpost som funnits centralt för svenska som andraspråk lagts till. Ur potten har pengar för skolbibliotek räknats bort, vilka kommer att fördelas ut i elevpeng inom lärverktygspotten. Sedan tidigare har it-pedagoger, skolsköterskor, kuratorer och studie- och yrkesvägledare brutits ur i samband med organisationsförändringar. För att uppfylla kommande krav i skollagen ska huvudmannen fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnen och elevernas olika förutsättningar och behov. Detta görs genom att fördela delar av grundbeloppet utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Att fördela resurser baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund ska inte förvälas med den etra ersättning som utgår till elever med omfattande behov av särskilt stöd för etraordinära stödåtgärder som inte är kopplat till den ordinarie undervisningen, så kallat tilläggsbelopp. Socioekonomiska faktorer En viktig del i en ny resurstilldelningsmodell är att den tar hänsyn till socioekonomiska faktorer. Detta framgår bl a i den proposition (2013/14:148) som tagits fram utifrån det uppdrag Utbildningsdepartementet haft att utarbeta ett förslag till vissa ändringar i skollagen som bl a handlar om resursfördelning. Skolverket påvisar i sina rapporter Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? (2009), Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid (2012), Kommunernas resursfördelning till grundskolor (2013), Skolverkets lägesbedömning (2013) att betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrund för resultatet är stor. De bedömer också att kommunerna idag inte fördelar resurser utifrån socioekonomiska kriterier i den omfattning som skulle behövas. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) håller på att utarbeta en skrift kring stöd och vägledning till kommunerna när de utformar resursfördelning till skolorna baserat på skillnader i elevgruppernas socioekonomiska sammansättning. I den skriften påtalas att en socioekonomisk modell måste vara träffsäker, objektiv och legitim. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6

7 Forts 71 Med träffsäkerhet avses att modellen så väl som möjligt ska fånga in skillnaderna i elevgruppernas behov så att ersättningen hamnar på den eller de skolor där de kan göra mest nytta. Fördelningen blir objektiv om den bygger på data som inte kräver några subjektiva bedömningar eller avvägningar samt att skolorna inte kan påverka dessa data. Att en resursfördelningsmodell är legitim handlar om att den uppfattas som väl underbyggd, är begriplig och accepteras av berörda. Det ska vara möjligt att förstå varför en skola får en viss tilldelning jämfört med andra skolor. Det ska också vara möjligt att förstå varför fördelningen kan förändras från ett år till ett annat. Med socioekonomisk modell kan man räkna fram hur stora behoven är på skolorna relativt varandra, men en modell säger inget om hur många kronor mer den ena skolan bör få jämfört med den andra. En fördelning som bygger på statistiskt data är ett relativt enkelt sätt att skatta skillnader i behov. Det är också ett objektivt sätt att fördela resurserna. När modellen väl är framtagen och i bruk behöver inga ytterligare bedömningar göras av hur pengarna ska fördelas. Skolorna kan inte heller påverka de data som fördelningen bygger på. Val av socioekonomiska faktorer Vid val av socioekonomiska faktorer har stöd tagits i den dokumentation och forskning som finns kring vad som har störst effekt för att ge alla elever samma möjlighet att nå kunskapskraven oberoende av vilken skola de går på. Utgångsläget har varit uppgifter som beställts av Statistiska centralbyrån (SCB) gällande de elever som var inskrivna på respektive skola den 15 mars Noteras att någon statistik på asylsökande inte går att få från SCB på grund av att dessa elever inte har fullständiga personnummer. Dessa elever ersätts även ekonomiskt genom riktade statsbidrag. De uppgifter som beställts från SCB innehöll: Andel pojkar Andel elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands Andel elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Andel elever fördelade efter den förälder som har högst utbildning uppdelat på: uppgift saknas, folk-/grundskola, gymnasieskola och eftergymnasial utbildning Andel familjer med försörjningsstöd Andel barn som bor med ensamstående förälder Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå Föräldrarnas utbildningsbakgrund Den faktor som bedöms, enligt flera utredningar, ha starkast samband med om eleven inte når kunskapskraven är föräldrarnas utbildningsnivå. Detta medför att valet att ha med denna faktor i en socioekonomisk modell faller sig naturligt. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7

8 Forts 71 I materialet från SCB fanns två möjliga statistikuppgifter att använda. Valet som har gjorts är att använda sig av andel elever fördelade efter den förälder som har högst utbildning uppdelat på: uppgift saknas, folk-/grundskola, gymnasieskola och eftergymnasial utbildning. När det gäller faktorn för föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå visar den inte någon skillnad om många föräldrar i samma skolupptagningsområde har låg utbildning alternativt hög utbildning, faktorn blir 1.0 i båda alternativen. Migrationsbakgrund Den breda definitionen av utländsk bakgrund avser såväl elever som är födda utomlands som elever födda i Sverige, men vars föräldrar är födda utomlands. Sett till hela denna grupp, är det fler som inte uppnår målen jämfört med genomsnittet. Men när hänsyn tas till om eleven invandrat för mindre än sju år sedan, till föräldrarnas utbildningsbakgrund och om familjen har försörjningsstöd eller inte så försvinner utländsk bakgrund som förklaring. Det vill säga det är inte svårare för elever med utländsk bakgrund att klara skolan när de har bott i Sverige i minst sju år om de för övrigt har samma förutsättningar som elever med svensk bakgrund. Att nyligen invandrade har svårigheter att klara skolan under ett antal år hänger samman med att det tar flera år innan eleven tillägnat sig det svenska språket så bra att den även fullt ut förstår det mer abstrakta språk som används i undervisningen. Utifrån ovanstående bedöms att det är faktorn andel elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands som ska vara en del av en socioekonomisk modell. Önskvärt hade varit att kunna använda sig av en faktor där elever som är födda utomlands men varit färre än sju år i Sverige men då detta inte i dagsläget är möjligt har valet ändå varit att välja nämnd faktor. Att använda sig av annan statistik vad gäller migrationsbakgrund får ses som en utveckling av resursfördelningsmodellen. Elevens kön Det är givetvis många pojkar som är högpresterande i skolan, men sett till gruppen som helhet är det fler pojkar än flickor som inte når kunskapskraven. Det finns skillnader i inställning till skolarbete som kan bero på könsrollerna. Dessutom är det betydligt vanligare att pojkar signalerar att skolan inte fungerar bra med ett utåtagerande beteenden som skapar problem både för klasskamrater och för dem själva. I den mån som könsfördelningen mellan skolorna är relativt jämn är det dock mindre relevant att ha med faktorn. Utifrån att pojkars resultat är sämre än flickors resultat i kommunen samt att det finns en ojämn könsfördelning mellan skolorna bedöms att denna faktor ska vara en del av en socioekonomisk modell. Förekomsten av försörjningsstöd i elevens familj Att en elevs förälder eller föräldrar uppbär försörjningsstöd är i sig inte en orsak till att elever riskerar att misslyckas. Däremot finns det ofta i denna grupp elever som upplevt krig och flykt och med ofullständig skolgång bakom sig eller elever som på andra sätt upplever stora påfrestningar i sina familjer. Orsaken till försörjningsstöd finns i de allra flesta fall inom Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8

9 Forts 71 faktorerna utbildningsbakgrund och migration och det tar dessa faktorer redan hänsyn till i den socioekonomiska modellen. Utifrån ovanstående bedöms att faktorn försörjningsstöd inte ska tas med i en socioekonomisk modell. Familjesammansättningen Faktorn är inte ideal just för att gruppen elever som bor med en av vårdnadshavarna är så heterogen att gruppen kan se olika ut på olika skolor. Ska denna faktor vara med bör man vara uppmärksam på om det verkar bli ett rimligt utfall när denna faktor tas med. Utifrån ovanstående bedöms att faktorn andel barn som bor med ensamstående förälder inte ska tas med i en socioekonomisk modell. Hur används de socioekonomiska faktorerna När det avgjorts vilka socioekonomiska faktorer som ska påverka resursfördelningsmodellen viktas dessa först var och en och därefter sätts de samman utifrån en poängmodell (andelen dividerat med vikten) till ett totalinde. Detta totalinde kan komma att förändras inför varje budgetår om strukturen på elevunderlaget förändras. För att kunna se strukturförändringar i elevunderlaget kommer det, till en början, att årligen behöva köpas in statistik från SCB som visar hur elevstrukturen för respektive skola är i förhållande till varandra. Sådan statistik köps från SCB varje år för att vara så aktuell som möjligt till kommande budgetår. Visar det sig att strukturen är densamma över flera år kan det vara lämpligt att köpa in ny statistik inför varje ny budgetperiod eller om det sker strukturförändringar inom kommunen. Föräldrarnas utbildningsbakgrund Föräldrarnas utbildningsbakgrund har störst påverkan i resursfördelningsmodellen. De olika utbildningsnivåerna viktas enligt den modell Stockholms stad använder i sin resursfördelningsmodell, fast med en decimal istället får två som de använder. Noteras att Stockholm stads modell betraktas bl a av Swedish Consultants (SWECO) som så generell att den kan användas av samtliga av Sveriges kommuner. Viktningen för de olika delarna är: Uppgift saknas 1.0 Folk-/grundskola 3.3 Gymnasieskola 2.2 Eftergymnasial 1.0 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9

10 Forts 71 Migrationsbakgrund Migrationsbakgrund har näst störst påverkan i resursfördelningsmodellen. Viktningen har valts utifrån att migrationsbakgrund varken ska påverka mest eller minst i den socioekonomiska modellen. Viktningen för de olika delarna är: Född utomlands med båda föräldrarna födda utomlands 3.0 Född i Sverige 1.0 Elevens kön Elevens kön har minst påverkan i resursfördelningsmodellen. Viktningen har valts utifrån att elevens kön ska påverka men ska påverka minst av de faktorer som den socioekonomiska modellen innehåller. Viktningen för de olika delarna är: Pojkar 1.5 Flickor 1.0 I tabellen nedan redovisas hur det ser ut när de olika faktorerna satts samman till ett inde gällande elevunderlaget per Noteras att dessa inde kan förändras inför varje budgetår, då nytt material köps från SCB gällande strukturen på elevunderlaget per skola. Skola Inde Bergviksskolan 0,95 Hamnaskolan 1,00 Mo skola 0,94 Norrtullskolan 1,14 Rosenvallskolan 0,92 Sandarne skola 0,98 Stenbergaskolan 1,02 Stentägtskolan/Östra skolan 0,92 Stråtjära skola 0,95 Stugsunds skola 0,96 Söderhamns friskola 0,98 Trönö skola 0,95 Vågbroskolan 0,93 Totalt 1,00 Fyra olika resursfördelningsmodeller Barn- och utbildningsförvaltningen ser fyra olika resursfördelningsmodeller för fördelning av personalresurser i grundskolan. Modell 1-3 innebär en socioekonomisk omfördelning och modell 4 fördelas utifrån nuvarande resursfördelningsmodell. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10

11 Forts 71 Resursfördelningsmodell 1 Från grundpengen (den totalsumma som genereras utifrån elevantal, timplan etc, som beskrivits under Innehåll i resursfördelningsmodell) lyfts först 10 % av. Dessa fördelas tillbaka till skolor med årskurs 1-3 genom att 70 % går tillbaka i en elevpeng och 30 % av beloppet fördelas utifrån socioekonomisk fördelning. De återstående 90 % av grundpengen fördelas på samma sätt 70/30. Resursfördelningsmodell 2 Från grundpengen (den totalsumma som genereras utifrån elevantal, timplan etc, som beskrivits under Innehåll i resursfördelningsmodell) lyfts först 10 % av. Dessa fördelas tillbaka till skolor med årskurs 1-3 genom att 80 % går tillbaka i en elevpeng och 20 % av beloppet fördelas utifrån socioekonomisk fördelning. De återstående 90 % av grundpengen fördelas på samma sätt 80/20. Resursfördelningsmodell 3 Från grundpengen (den totalsumma som genereras utifrån elevantal, timplan etc, som beskrivits under Innehåll i resursfördelningsmodell) lyfts först 10 % av. Dessa fördelas tillbaka till skolor med årskurs 1-3 genom att 90 % går tillbaka i en elevpeng och 10 % av beloppet fördelas utifrån socioekonomisk fördelning. De återstående 90 % av grundpengen fördelas på samma sätt 90/10. Resursfördelningsmodell 4 Alternativet är den modell som tillämpas idag vilket innebär att grundpengen fördelas i en elevpeng utan socioekonomisk fördelning. Från totalbeloppet har 10 % lyfts av och fördelas tillbaka till årskurs 1-3. Beslutsalternativ 1 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 1 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen Ekonomiska konsekvenser En ny resursfördelningsmodell innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden som helhet, utan är ett förändrat fördelningssätt för att fördela samma summa pengar som finns i nuvarande modell. Däremot kommer det att bli ekonomiska konsekvenser för respektive rektor, några får mer pengar och andra mindre pengar jämfört med dagens modell. Ur ett elevperspektiv kommer det att innebära en likvärdighet för alla elever. I detta alternativ kommer det att bli stora svårigheter för de skolor som ska lämna ifrån sig pengar att få nuvarande organisationer att gå ihop. Det innebär i praktiken att rektor förmodligen måste göra större klasser för att pengarna ska räcka till att få ut timplanens alla timmar till eleverna. För små skolor är möjligheten till att få till större klasser problematiskt eftersom att det inte finns fler elever att tillgå. Ett annat alternativ kan vara att ha färre skolenheter. De skolor som får mer pengar kommer att få möjlighet att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11

12 Forts 71 Jämställdhet Ur jämställdhetsperspektiv förväntas en positiv påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 1 innebär ett genomförande förbättrade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillvät Vid en förändrad resursfördelningsmodell förväntas en ökad måluppfyllelse för elever i skolan. En högre grad av elever som når målen i skolan innebär både direkt och indirekt tillvät i Söderhamns kommun. Fler elever som får förbättrade förutsättningar att nå målen kan innebära minskade kostnader för Söderhamns kommun. Hållbar utveckling Övervägande positiva effekter. Ökad måluppfyllelse för elever innebär inte minst ur ett socialt och hälsorelaterat perspektiv att fler elever kommer att må bättre. Kvalitet Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån att modellen bygger på skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Beslutsalternativ 2 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 2 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen Ekonomiska konsekvenser En ny resursfördelningsmodell innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden som helhet, utan är ett förändrat fördelningssätt för att fördela samma summa pengar som finns i nuvarande modell. Däremot kommer det att bli ekonomiska konsekvenser för respektive rektor, några får mer pengar och andra mindre pengar jämfört med dagens modell. Ur ett elevperspektiv kommer det att innebära en likvärdighet för alla elever. I detta alternativ kommer det att kunna bli svårigheter för de skolor som ska lämna ifrån sig pengar att få nuvarande organisationer att gå ihop. I synnerhet gäller det skolor med få elever. Det innebär i praktiken att rektor förmodligen måste göra större klasser för att pengarna ska räcka till att få ut timplanens alla timmar till eleverna. Ett annat alternativ kan vara att ha färre skolenheter. De skolor som får mer pengar kommer att få möjlighet att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Jämställdhet Ur jämställdhetsperspektiv förväntas en positiv påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 2 innebär ett genomförande förbättrade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12

13 Forts 71 Tillvät Vid en förändrad resursfördelningsmodell förväntas en ökad måluppfyllelse för elever i skolan. En högre grad av elever som når målen i skolan innebär både direkt och indirekt tillvät i Söderhamns kommun. Fler elever som får förbättrade förutsättningar att nå målen kan innebära minskade kostnader för Söderhamns kommun. Hållbar utveckling Övervägande positiva effekter. Ökad måluppfyllelse för elever innebär inte minst ur ett socialt och hälsorelaterat perspektiv att fler elever kommer att må bättre. Kvalitet Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån modellen bygger på skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Beslutsalternativ 3 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens alternativ 3 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen Ekonomiska konsekvenser En ny resursfördelningsmodell innebär inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden som helhet, utan är ett förändrat fördelningssätt för att fördela samma summa pengar som finns i nuvarande modell. Däremot kommer det att bli ekonomiska konsekvenser för respektive rektor, några får mer pengar och andra mindre pengar jämfört med dagens modell. Ur ett elevperspektiv kommer det att innebära en likvärdighet för alla elever. Detta alternativ ger inte den effekt som den socioekonomiska modellen är tänkt. Här tar fördelningen med 10 % av totalbudgeten till årskurs 1-3 över utifrån andelen barn. De skolor som får mer pengar kommer att få möjlighet att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Jämställdhet Ur jämställdhetsperspektiv förväntas en positiv påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 3 innebär ett genomförande börbättrade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillvät Vid en förändrad resursfördelningsmodell förväntas en ökad måluppfyllelse för elever i skolan. En högre grad av elever som når målen i skolan innebär både direkt och indirekt tillvät i Söderhamns kommun. Fler elever som får förbättrade förutsättningar att nå målen kan innebära minskade kostnader för Söderhamns kommun. Hållbar utveckling Övervägande positiva effekter. Ökad måluppfyllelse för elever innebär inte minst ur ett socialt och hälsorelaterat perspektiv att fler elever kommer att må bättre. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13

14 Forts 71 Kvalitet Beslutet har en övervägande positiv påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån modellen bygger på skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Beslutsalternativ 4 Att säga NEJ till förändrad resursfördelningsmodell. Ekonomiska konsekvenser Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser för nämndens totalbudget. Jämställdhet Ur jämställdhetsperspektiv förväntas en negativ påverkan. Ett redan analyserat behov är att stärka pojkarnas resultat i skolan. Vid ett JA till alternativ 4 innebär ett genomförande försvårade möjligheter att inrikta särskilda utvecklingsinsatser för att nå bättre resultat. Tillvät Inga konsekvenser Hållbar utveckling Inga konsekvenser Kvalitet Beslutet har en negativ påverkan ur ett kvalitetsperspektiv utifrån att modellen inte möter skollagens krav på fördelning av pengar utifrån elevers rätt till lika utbildning. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Uppföljning Resursfördelningsmodellen följs årligen upp under maj månad. Förslag till beslut Beslutsalternativ 1 Beslutsalternativ 2 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens resursfördelningsmodell 1 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens resursfördelningsmodell 2 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14

15 Forts 71 Beslutsalternativ 3 Beslutsalternativ 4 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens resursfördelningsmodell 3 och att den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen Att säga NEJ till förändrad resursfördelningsmodell. Förslag till beslut under sammanträdet Alliansen Söderhamn föreslår att ärendet ska bordläggas till nämndens sammanträde i augusti då nämndens ledamöter inte har haft tid att sätta sig in i ärendet samt själva kunnat granska de olika alternativen som presenteras noggrant. Faller vårt yrkande på bordläggning yrkar Alliansen Söderhamn på alternativ 4 med ovan nämnda motivering. Beslutsgång Ordförande föreslår att barn- och utbildningsnämnden bordlägger ärendet. Beslutet skickas till Verksamhetschef för förskola grundskola Förvaltningsekonom Rektorer i grundskolan Intern service i grundskolan Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15

16 72 BUN/2014/0018/042 Ekonomisk rapport Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Nämndens ekonomiska uppföljningsrapport till och med maj 2014 visar ett plus på ca kr. Belopp i tusentals kronor VERKSAMHET Periodbudg. Utfall Avvikelse Budget Prognos avvik Kommunledn och Rev , Gymnasiesärskola , Kulturskola , Administration , Förskola , Grundsärskola , Grundskola , Ungdomsutb. Gymnasie , Fritidshem , Förskoleklass Summa totalt: Belopp i tusentals kronor VERKSAMHET PROGNOSTISERAD BUDGET AVVIKELSE DEC NOV OKT SEPT AUG MAJ APRIL MARS FEB 45, Gymnasiesärskola , Kulturskola , Administration , Förskola , Grundsärskola , Grundskola , Ungdomsutb. Gymn , Fritidshem , Förskoleklass Summa totalt: Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande s positiva avvikelse för perioden är cirka kronor. Årsprognosen visar på en positiv avvikelse med kronor. Avvikelsen för perioden är något högre än föregående period. Det är främst inom grundskola och gymnasieskolan som den positiva avvikelsen har blivit högre. Avvikelsen förklaras för grundskolan av dels periodiseringseffekter samt att verksamheten har svårt att rekrytera vikarier för till eempel satsningar inom karriärtjänster. Den positiva årsprognosen för Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16

17 72 grundskolan motsvarar budget för etraordinärt stöd där kostnaden finns inom fritidshem och förskoleklass och väger upp motsvarande negativa avvikelse för dessa verksamheter. För gymnasieskolans del handlar det om att verksamheten verkställer delar av den planerade demografianpassningen inför läsåret 2016/2017. Årsprognosen visar en positiv avvikelse med kronor. Förskolan visar en positiv avvikelse för perioden i nivå med föregående månad vilken förklaras av periodiseringseffekter då erfarenheter visar att barnantalet varierar mellan vår och höst. Verksamheterna fritidshem och förskoleklass visar en negativ avvikelse för perioden som förklaras dels av periodiseringseffekt, dels av interkommunal kostnad för elever i förskoleklass som tillkommit under våren. Kostnaderna för etra stöd inom verksamheterna fritidshem och förskoleklass är betydligt större än budget, vilket vägs upp av en motsvarande positiv avvikelse för grundskolan. Årsprognosen för de båda verksamheterna visar en negativ avvikelse med anledning av ovanstående. Fördelningen av budget för etraordinärt stöd mellan de olika verksamheterna kommer att ses över i budgetarbetet Beslutsunderlag Månadsrapport daterad Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17

18 73 Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m Beslut tar emot informationen och lägger den till handlingarna. Ärendet delges inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m för tiden enligt nedanstående: Kommunfullmäktige 70, Återställande av idrottshallen i Ljusne 83, Fördjupad samverkan i utbildningsfrågor 87, Motion om HBT (homoseuella, biseuella och transpersoner) certifiering Kommunstyrelsen 143, Befolkningsprognos , Sammanträdesdagar för , Rutiner för direktupphandling Kultur och samhällsutvecklingsnämnden 63, Kommunalt bidrag till HSO Förvaltningsrätten Yttrande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen i mål Nr Enhet 2 (dnr BUN/2014/0081/623) Inkommande skrivelse Begäran om omprövning av högsta belopp för inackorderingstillägg, Lena Westerberg Beslutsunderlag Sammanställning av inkomna skrivelser, brev och protokollsutdrag daterad Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18

19 74 BUN/2014/0008/002 Anmälan av delegationsbeslut Beslut tar del av rapporterade delegationsbeslut och lägger dem till handlingarna. Ärendet delges delegationsbeslut enligt nedanstående: Punkt Delegat Bilaga Verksamhetschef Johan Rasmussen Beslut om mottagande av elev i första hand eller andra hand till nationella program Rektor John Hjalmarsson Beslut om avstängning från barnomsorgsplats 1-21, Rektor Mattias Åhlund Beslut om avstängning från barnomsorgsplats 2.4 Beslut om tillsvidareanställning av personal Rektor Eva-Britt Hartikainen Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Förskolechef Agneta Olofsson Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Förskolechef Lise-Lotte Frelin Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Rektor Gunilla Nauwerck Stefansson Beslut om avstängning från barnomsorgsplats Rektor Gertrud Öjbrandt Beslut om placering i särskola Beslut om att elev huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19

20 Forts Rektor Åsa Äng Eriksson Beslut om tillsvidareanställning av personal Verksamhetschef Ewa Sanderhäll Beslut om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Beslutsunderlag Sammanställning av delegationsbeslut daterad Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 20

21 75 BUN/2011/0010/002 Komplettering beslutsattestanter Beslut beslutar att utse Lars Karlsson som ordinarie attestant på ansvarskod fr o m beslutar att utse Erik Björk som ersättare på ansvarskod fr o m Ärendet Förslag till ändring av beslutsattestanter redovisas för nämnden. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Förslag till beslut beslutar att utse Lars Karlsson som ordinarie attestant på ansvarskod fr o m beslutar att utse Erik Björk som ersättare på ansvarskod fr o m Beslutsgång Ordförande föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt tjänsteutlåtandets förslag. Beslutet skickas till Kommunens ekonomienhet Kommunens personalenhet Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21

22 76 BUN/2014/0082/623 Riktlinjer för inackorderingstillägg Beslut beslutar att inte göra någon förändring i nuvarande riktlinjer för inackorderingstillägg. Reservation Linus E Ohlson (M) anmäler reservation mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag. Ärendet En vårdnadshavare har i skrivelse till barn- och utbildningsnämnden begärt att beslutet om ersättningsbelopp för inackorderingstillägg ska omprövas, med hänvisning till att Söderhamns kommun har ett mycket lägre ersättningsbelopp än vad många andra kommuner har, när elever studerar långt ifrån bostadsorten. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Inackorderingstillägg är en del av elevens studiehjälp för gymnasiestudier. En elev som läser på en kommunal gymnasieskola och bor och studerar på annan ort än hemorten, kan söka inackorderingstillägg för boende och resor hos elevens hemkommun. Inackorderingstillägg beviljas under förutsättning att Eleven studerar på heltid och är förstahandsmottagen som sökande Eleven inte har ansökt om dagliga resor (kan inte ha inackorderingstillägg och busskort samtidigt) Eleven behöver bo på studieorten på grund av lång skoldag, vilket betyder minst 11 timmar inklusive restid mellan folkbokföringsadress och skola. Det förutsätter att eleven reser med allmänna kommunikationer eller går där dessa saknas Eleven är inskriven vid idrottsgymnasium eller annan utbildning med hela landet som upptagningsområde Eleven är folkbokförd hos föräldrar/förälder Eleven har hyresavtal eller intyg om hyreskostnad som sänds tillsammans med ansökan om inackorderingstillägg Elevens föräldrar/förälder flyttar till Söderhamn och eleven bor kvar på annan ort för att kunna fullfölja påbörjad gymnasieutbildning Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22

23 Forts 76 Kommunerna har ofta samma nivå på ersättningsbeloppet men skillnaden är att eleverna beviljas inackorderingstillägg utifrån olika riktlinjer. Endera beviljas eleven inackorderingstillägg utifrån avståndet mellan elevens bostad och studieort eller utifrån restiden mellan elevens bostad och studieort. Hälsingekommunerna har i nuläget olika riktlinjer för att bevilja inackorderingstillägg. Elev som är folkbokförd i Söderhamns kommun beviljas inackorderingstillägg om eleven får lång skoldag vilket innebär minst 11 timmar inklusive restid mellan bostad och studieort. Gymnasieutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden att inte göra någon förändring i nuvarande riktlinjer för inackorderingstillägg med hänvisning till att i blivande kommunalförbund för Hälsingland kommer riktlinjerna för inackorderingstillägg eventuellt att behöva ses över för att få enhetliga riktlinjer inom kommunalförbundet. Gymnasieutskottets förslag till beslut ( 18) Gymnasieutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden att inte göra någon förändring i nuvarande riktlinjer för inackorderingstillägg. Förslag till beslut under sammanträdet Linus E Ohlson (M) föreslår återremiss för vidare beredning av ärendet. Bl a ska det finnas två olika beslutsalternativ med konsekvensanalyser både vad gäller ekonomi och perspektiv. Bo Wikström (S) föreslår att beslut i ärendet ska fattas vid dagens nämndssammanträde enligt gymnasieutskottets förslag. Beslutsgång Ordförande ställer de båda förslagen mot varandra och finner att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt Bo Wikströms förslag. Beslutet skickas till Elevens vårdnadshavare Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23

24 77 Rapporter tar del av rapporterna och lägger dem till handlingarna. Ärendet Rapporter lämnas över följande: Betygsstatistik grundskolan vårterminen 2014 Kommunalförbund för gymnasie- och vuenutbildningsverksamhet i Hälsingland (dnr BUN/2012/0128/619) Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 24