Samverkan med handikapporganisationer

Transkript

1 1 (13) Landstingsförvaltningen Landstingsdirektören Samverkan med handikapporganisationer Datum Fredagen den 23 april 2010, kl Plats Närvarande Ej närvarande Landstingshuset, Hantverkargatan 45, Mälarsalen Lennart Håwestam HSO Lena Ringstedt HSO Inge-Britt Lundin HSO Margareta Åsén Johansson SRF Kaj Nordquist SRF Bengt Adamsson HSO Anders Nordholm HSO Jaan Kaur DHR Gunder Wåhlberg DHR Mona Boström LSF Christina Söderholm Södersjukhuset AB Ann Britt Bolin Karolinska Universitetssjukhuset Mikael Ohrling SLSO Gunilla Thörnvall Bergendahl HSN-f Seher Korkmaz SLL Produktionssamordning Elisabet Åman LSF Carl-Ejnar Blesser HSO Jan Lamby HSO Kerstin Höijer HSO Anders Boman St Eriks Ögonsjukhus AB Peter Graf Danderyds sjukhus AB Stefan Engqvist Karolinska Universitetssjukhuset Mikael Runsjö Södertälje sjukhus AB Peter Rönnerfalk LSF Produktionssamordning Lars Skoglund Tiohundra AB Anders Nyström LSF Administration

2 2 (13) Minnesanteckningar 1 Inledning Landstingsdirektör Mona Boström hälsade alla välkomna till dagens möte. En presentation gjordes av samtliga mötesdeltagare. 2 Läkarnas och verksamheternas syn på de regionala vårdprogrammen deras roll och efterföljd Chefläkaren på Karolinska Universitetssjukhuset lämnade information i form av power point bilder. Innehållet återges nedan. Styrande dokument - VP SOSF 2005:12 God Vård - Flerårsavtal SKL:s nationella satsning Kliniker Kvalitet och patientsäkerhet Kvalitetsmål riktlinjer för kvalitetsarbetet, baserade på evidens Karolinskas Verksamhetsplan 2010 Övergripande mål Omsätta patienten alltid först till praktisk handling genom: - säker vård - vård i rätt tid - integrerad vård, forskning och utbildning SOSF 2005:12 God Vård, Vårdavtalet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig - Säker - Patientfokuserad - Effektiv - Jämlik - Ges i rimlig tid SKL:s nationella satsning på patientsäkerhet Kvalitetsregister i vårdavtalet Enligt vårdavtalet ska samtliga patienter rapporteras till för verksamheterna relevanta nationella kvalitetsregister. Onkologiskt Centrum tar fram och levererar ett samlat resultat avseende alla sjukhus till HSN-förvaltningen. Tumöransvariga läkare har ett uppdrag att synliggöra resultat och mätetal från respektive register för tydligare koppling mellan registerdata och utveckling av verksamheten. Kvalitetsregister Gör det möjligt att

3 3 (13) - se hur riktlinjer följs - utvärdera behandlingsresultat - följa sina egna resultat över tid - jämföra med andra sjukhus Flerårsavtal Akutsjukvård För full ersättning krävs att kvalitetsmålen är uppnådda Kvalitetsersättningen utgör 0,5 % 2009, 1 % 2010 och 2 % resultatindikatorer Krav Täckningsgrad i cancerregister >92% - Andel vårdade vid stroke-enhet min 80% mål 90% - RIKS-HIA:s täckningsgrad redovisas - Höftfraktur väntetid till operation<24 h min 49% mål 74% - Handläggningstid vid akutmottagning<4 h min 60% mål 80% 12 utvecklingsindikatorer - redovisas - Re-op efter primäroperation av ändtarmscancer - Trombolysbehandling vid stroke - Rapportering till Svenska höft- och Svenska knäprotesregistren - Trycksår, VRI, MRSA, Nutrition - Läkemedelsavstämning och berättelse - Vårdskador, GTT - SAPS3-registrering i SIR - ADL 3 mån efter stroke Kvalitetsregister Totalt 70 nationella register med stöd av Typ av SoS, SKL Nationella register med avtalskrav (t ex Riks-Stroke, Riks-HIA, Riks- Höft, Höft&Knäplastik, Cancerregister) Krav: - Rapportering - Viss täckningsgrad - Uppnått målresultat Andra nationella register Internationella register Regionala register Lokala register Totalt rapporterar Karolinska till 242 olika register Nationella bröstcancerregistret Registret redovisar: Typ av operation, reoperation, komplikationer, lymfödem m m Täckningsgrad: 100% (riket 96,7%) Resultat, n: 472 (2008) Typ av operation Karolinska Rikssnitt Mastektomi (kirurg avlägsn av hela bröstet) 42% 46%

4 4 (13)

5 5 (13) Till alla verksamhetschefer Karolinska Universitetssjukhuset Förtydligande angående förskrivning av läkemedel i öppenvård och kostnadsansvaret När kostnadsansvaret för läkemedel i öppenvård infördes 2010 utfärdades regler som är gemensamma för hela SLL, och som överenskommits mellan sjukhusen, primärvården och HSNf. Dessa bifogas detta mail och mer finns att läsa på När läkemedelsbudgetarna för öppenvårdsläkemedel fastställdes utgick beställaren från tidigare förskrivningsmönster. Det betyder att de mottagningar som tidigare skrivit ut alla/flera mediciner till kroniskt sjuka patienter med olika specialistkontakter också har täckning i sin budget för denna förskrivning. Det är således inte meningen att patienten ska drabbas genom att behöva uppsöka olika mottagningar enbart för att få recept utskrivna om detta har skötts på en och samma mottagning tidigare Ann-Britt Bolin Chefläkare Regler vid läkemedelsförskrivning med anledning av kostnadsansvar för läkemedel i öppen vård bifogas minnesanteckningarna som bilaga 1. 3 Hanteringen av inrapportering till nationella kvalitetsregistren Mikael Ohrling, förvaltningschef på SLSO visade hur SLSO arbetar med kvalitetsfrågorna genom att förevisa några exempel ur SLSO:s Kvalitetsbokslut, vilket var deras femte i ordningen. Mikael Ohrling lämnade information och dokumentation som återges nedan: Läkarnas och verksamheternas syn på de regionala vårdprogrammen deras roll och efterföljd - Värdefull kunskapskälla, tillför ny kunskap - Bidrar till förbättrad vård och omhändertagande - Särskilt inom psykiatrin har vårdprogrammen starkt bidragit till att skapa en gemensam kunskapsgrund, vilket möjliggör likvärdig vård - Ambitionsnivån i vårdprogrammen är ibland så högt ställd att tillämpningen i verkligheten inte alltid kan uppnås i ett kort perspektiv - Implementering av vårdprogram är en stor utmaning! - Särskilt i primärvården är så många vårdprogram aktuella att det är svårt för den enskilde läkaren att sätta sig in i dessa krävs komplettering med förkortade och koncentrerade riktlinjer genom bl a IT-stöd som viss.nu. Hantering av inrapportering till de nationella registren - Inrapportering måste vara enkel och bör ske genom automatiserade system

6 6 (13) direkt från journaldata enkelt att säga, men kräver mycket arbete både med teknik och med rutiner och riktlinjer. - Registerdata har varierande täckningsgrad, teknisk kvalitet och mognad avseende använda mått och indikatorer vilket försvårar slutsatser. - Pågår ett angeläget nationellt arbete för att få en enhetlig teknisk plattform. - Risk att kvalitetsindikatorer blir förenklade svar på frågor om verksamheters kvalitet kräver alltid fördjupade analyser Kan vara bra att ha i bakhuvudet att Socialstyrelsen föreskriver om rapportering till Patientregister över åtgärder inom psykiatrisk heldygnsvård har lidit av att beställningen varit alltför omfattande och opreciserad, inte varit tekniskt möjlig att rapportera utan ett stort utvecklingsarbete (vilket varit särskilt svårt i SLL med olika journalsystem, en del i utfasningsfas.) Kort återgivna uttalanden och frågor efter föredragningarna: - Processen / arbetet med kvalitetsbokslut är viktigt - Viktigt att informationen är tillgänglig för syskadade. - Hur jag mår är en upplevelse och är svår att mäta. - Viktigt med balansen mellan hårda och mjuka värden. - Man måste skilja mellan läkekonst och siffror. - Kvalitetsregister och kvalitetsmål är nu med i avtalen mellan HSN och Karolinska. ÅR procent av prislappen; framöver 2 procent. - Kvalitetsnätverk med chefläkarna från sjukhusen utvecklar indikatorer. - Måste först enas om hur, vad och på vilket sätt det ska mätas, så att alla gör lika. - Ekonomiska incitamenten har ökat. 4 Datum för nästa möte Beslutades bli den fredag den 22 oktober 2010 kl Godkännande av minnesanteckningar från möte den 13 november 2009 Godkändes och lades till handlingarna. 6 Generalplanen för framtidens hälso- och sjukvård i länet / regionen Mona Boström landstingsdirektör Arbetet med generalplanen pågår hela året. Det är ett gigantiskt arbete att hålla ihop hela utvecklingen av sjukvården framöver med många frågeställningar. HSN är ännu inte klara på detaljnivå med Karolinska Solna ska se ut. En vårdplatsutredning görs nu där man måste bestämma vad en vårdplats är och vad en överbeläggning är. HSO kommenterade att det är viktigt att organisationerna är inne i processen på ett tidigt skede.

7 7 (13) 7 Hur implementeras och följs det nya handikapprogrammet Elisabet Åman, LSF kansliavdelningen rapporterade att programmet Mer än bara trösklar ska tryckas upp in en originalversion samt i en lättläst version. Under hösten ska kansliavdelningen lägga upp arbetet med att implementera programmet i landstinget i samarbete med SLL Kommunikation. 8 (Läkemedelsförskrivningen i öppenvård) Punkten utgick 9 Decentralisering av läkemedelskostnaderna Gunilla Thörnwall Bergendahl, enhetschef Läkemedelsenheten på HSNförvaltningen föredrog punkten med hjälp av power point bilder, vars innehåll återges nedan. HSNf:s Läkemedelsenhet Ersättnings- och incitamentsmodeller Läkemedel i vårdavtal Anslag och stöd till kunskapsstyrningen (24 mkr) Kvalitet och patientsäkerhet Läkemedelsgenomgångar/avstämningar Läkemedelsprognoser (ekonomi) Apoteksfrågor avtal och omreglering E-tjänster, nationell samverkan mm Akutsjukhus Ekonomiskt ansvar för - Specialläkemedel och ev särläkemedel - Basläkemedel ej på Kloka listan Ej ansvar för - Basläkemedel på Kloka listan Ersättning baserad på utfall 2008/09 uppräknat till % kostnadsansvar 2010 Utökat kostnadsansvar 2011 > 50%? Genomförandet förhandlat med vårdgivarna i tilläggsavtal till tre-årsavtalen ( ) Geriatrik och psykiatri Ekonomiskt ansvar för - Alla läkemedel inom geriatrik resp vuxenpsykiatri Ej ansvar 2010 för - Läkarinsatser i SÄBO 1, BUP, Beroendevård Ersättning baserad på utfall 2008/09 uppräknat till % kostnadsansvar 2010 Utökat kostnadsansvar 2011 > 20%? Genomförandet förhandlat med vårdgivarna 1 SÄBO = särskilda boenden

8 8 (13) Status Sjukhusavtalen klara och fastställda 9 geriatriska kliniker klara, 2 avstår SLL-driven vuxenpsykiatri klar, 2 privata återstår Fakturering i skarpt läge för i april Utökat stöd för budgetuppföljning under utarbetande Husläkarverksamhet rev modell Fortsatta och utvecklade krav på kvalitetsbokslut Bonus för god följsamhet till Kloka listan tas bort och ersätts med vite vid dålig följsamhet Vårdgivare med läkemedelskostnad/besök under gränsvärde får bonus för att - kapa ytterfallen - förbereda för en normerande ersättning 2011 där läkemedel ingår (NEMO) - stimulera ekonomisk uppföljning för läkemedel HUSLÄKARVERKSAMHET I REGELBOK 2010 A: Följsamhet till Kloka listan Bonus 30 % av målrelaterad ersättning om 80 % Vite om 10 % av målrelaterad ersättning om <80 % B: Basläkemedelskostnad per läkarbesök, åldersjusterad Bonus 30 % av målrelaterad ersättning om <20 % över länsgenomsnittet C: Kvalitetsbokslut läkemedel Godkänt kvalitetsbokslut ska lämnas För att bonus om 30 % av den målrelaterade ersättningen ska utfalla måste alla kriterierna i A, B och C ovan vara uppfyllda.

9 9 (13) Översikt över förslag till kostnadsansvar för öppenvårdsläkemedel år 2010 HSNf:s läkemedelsbudget Fördelning av kostnadsansvar HSNf och vårdgivare Kostnad exkl patientens egenavgift Akutsjukhus HSNf Vårdgivare Basgeriatrik Vuxenpsykiatri HSNf Vårdgivare HSNf Vårdgivare Basläkemedel 100 % 0 % 80 % 20 % 80 % 20 % på Kloka listan Basläkemedel 50 % 50 % 80 % 20 % 80 % 20 % ej på Kloka listan Specialläkemedel 50 % 50 % 80 % 20 % 80 % 20 % Särläkemedel 50 % 50 % Ej aktuellt Övriga varor inom förmånen 100 % 0 % 100 % 0 % 100 % 0 % Dos-avgift (6-kronan) 100 % 0 % 100 % 0 % 100 % 0 % Smittskyddsläkemedel 100 % 0 % 100 % 0 % 100 % 0 % P-piller till flickor Fria läkemedel till pat. utan sjukdomsinsikt Ej aktuellt Ej aktuellt 100 % 0 % Läkemedel i SÄBO Ej aktuellt 100 % 0 % Ej aktuellt Allmänna villkor 2010 Behandling och remittering av patient skall ske efter vad som är medicinskt motiverat och inte efter fördelning av kostnadsansvar mellan olika vårdgivare för behandlingen Chefläkarkollegiet eniga om regelverk Syfte: En professionell samsyn så att andra patienterna drabbas av olika tillämpningar

10 10 (13) Patientens medicinska behov ska vara styrande vid val av behandling Förskrivningen ska vara ändamålsenlig och rimlig i förhållandet nytta och kostnad Vårdgivare som behandlar en patient ansvarar för att förskriva de läkemedel som patienten behöver. Detta gäller oavsett vilket skede i sjukdomsförloppet patienten befinner sig i eller om annan vårdgivare tidigare har initierat behandlingen och under förutsättning att förskrivaren anser sig kunna ta det medicinska ansvaret för ordinationen När annan vårdgivare tar över ansvaret för patienten, går även ansvaret för läkemedelsförskrivning och -behandling över. Den nya vårdgivaren ska alltså ta ställning till och medicinskt ansvara för den läkemedelsbehandling som patienten fortsättningsvis ska ha När patient skrivs ut från sluten vård ska utskrivande vårdgivare säkerställa att patienten efter utskrivningen har tillgång till samtliga läkemedel som patienten behöver. Vid tidsbegränsad läkemedelsbehandling kortare än 3 månader ska den förskrivna läkemedelsmängden täcka hela den planerade behandlingsperioden. Vid planerad behandling mer än 3 månader förskrivs läkemedel för 3 månader Patienten kan ha behov av läkemedel som annan vårdgivare normalt har medicinskt ansvar för. Om vårdgivaren dock anser sig kunna ta det medicinska ansvaret för ordinationen, ska denne tillfälligt förse patienten med recept fram till besök hos ansvarig vårdgivare, upp till 3 månaders behandling. Om besök hos ansvarig vårdgivare inte kan genomföras enligt planering, kan ytterligare mängd läkemedel behöva förskrivas Startförpackningar ska förskrivas där så är möjligt när patienten ska prova ett nytt läkemedel som är avsett för längre tids bruk Innan vårdgivare deltar i läkemedelsstudie ska vårdgivaren försäkra sig om att resurser finns för fortsatt behandling av studiepatienter efter avslutad studie

11 11 (13) Utvärdering Kvalitativ studie intervju av vårdgivare Utvärdering av styrmodellerna för varje vårdgren Studie av LM-förskrivningen per diagnos (ATC-grupp) Val av de 10 viktigaste grupperna enl praxis Följsamhet till Kloka Listan, Kloka Råd, mm Vårddata; antal besök, remissflöde, anmälningar till PaN mm Analys av inlämnade kvalitetsbokslut (i förekommande fall) Ekonomisk uppföljning Perspektiv: patienterna, vårdgivarna, beställaren Inför 2011 Utvärdering och uppföljning av 2010 Förhandling om utökat ansvar för de med avtal Förhandlingar om avtal för nya vårdområden Läkemedel i Vårdval Husläkarverksamhet (NEMO) Läkemedel i regelböcker för nya vårdvalsområden (spec.sjukvård) 10 Läkemedelskommitténs arbete, möjligheter för HSO att kunna påverka och få information Seher Korkmaz, SLL Produktionssamordning föredrog punkten och visade power point bilder som återges nedan. Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelskommittén är ett rådgivande expertorgan i läkemedelsfrågor med huvuduppdrag att verka för en säker, rationell och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Stockholms läns läkemedelskommitté: en bakgrund 1996 Lag om läkemedelskommittéer 1 I varje landsting skall det finnas en eller fler läkemedelskommittéer 3 En läkemedelskommitté skall genom rekommendationer till hälso- och

12 12 (13) sjukvårdspersonalen eller på annat lämpligt sätt verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning inom landstinget 6 Landstinget skall utfärda ett reglemente med de föreskrifter om en läkemedelskommittés verksamhet och arbetsformer som behövs Stockholms läns läkemedelskommittés ledamöter Eva Andersén Karlsson Docent, överläkare, Södersjukhuset Seher Korkmaz Med dr, tf avdelningschef Medicinskt Kunskapscentrum Carl-Gustaf Elinder Professor Karolinska Universitetssjukhuset Peter M PerssonFarm dr, apotekare Capio S:t Görans sjukhus Jan Hasselström Med.dr., allmänläkare Storvretens vårdcentral Ordförande expertrådet för allmänmedicin Yvonne Freund Levi Med.dr., överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Ordförande expertrådet för geriatriska sjukdomar Johan Franck Professor Ordförande expertrådet för psykiatriska sjukdomar Paul Hjemdahl Professor Karolinska Universitetssjukhuset Ordförande expertrådet för hjärt- och kärlsjukdomar Roger Henriksson Professor Karolinska Universitetssjukhuset Ordförande expertrådet för onkologiska och hematologiska sjukdomar Daniel Schmidt Docent Capio S:t Görans sjukhus Ordförande expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Marie-Louise Ovesjö Med dr, överläkare Södersjukhuset Ordförande Kloka Listan-utskottet Lena Mattila MAS Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Tyresö kommun Marja-Liisa DahlProfessor Karolinska Universitetssjukhuset Klinisk farmakologi Kristina Johansson Apotekare, farmaceutisk sekr Medicinskt Kunskapscentrum Thomas Kahan Professor Danderyds sjukhus Synnöve Lindemalm Med dr, specialistläkare Karolinska Universitetssjukhuset Barn Christer NormanSpecialist i allmänmedicin Salems vårdcentral Stina Sellgren Med dr, sjuksköterska Karolinska Universitetssjukhuset Omvårdnad Kloka Listan för patienter och allmänhet Varje år ges en ny Kloka Listan ut med rekommenderade läkemedel vid vanliga sjukdomar. Kloka Listan innehåller läkemedel som är noggrant utvalda. De är effektiva, säkra och prisvärda. Du kan använda Kloka Listan som din egen läkemedelslista. Längst bak finns möjlighet att skriva upp namnen på dina läkemedel. Kloka Listan för patienter och allmänhet finns på Föreläsningar för allmänheten

13 13 (13) Stroke-kort Lär dig känna igen tecken på stroke Evidens, medicin och läkemedel Stockholms läns läkemedelskommittés tidning Målgruppen är i första hand förskrivare men tidningen distribueras brett inom Stockholms läns landsting Kommentarer efter föredragningen. - Kloka listan är ett urval av läkemedel procent av alla patienter i primärvården kan behandlas med läkemedel från kloka listan. - Effekt och säkerhet kommer först i prioritet, kostnaden kommer på fjärde plats. 11 Bokslut 2009 för Stockholms läns landsting Mona Boström Den tillgängliga tiden för punkten var i det närmaste obefintlig, vilket gjorde att Mona Boström mycket kort konstaterade att bokslutet för 2009 gick bra. 12 Övriga frågor Inga övriga frågor. Vid pennan Elisabet Åman LSF Kansli tel Bilagor 1. Regler vid läkemedelsförskrivning med anledning av kostnadsansvar för läkemedel i öppenvård