Patientsäkerhetsmeddelande
|
|
- Lars-Olof Falk
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsmeddelande 01/2018 Utskrivningen utgör en kritisk fas i vården av patienten.
2 Aktivitetsmängden återspeglar sig positivt i hur rehabiliteringen har framskridit. Innehåll Pris för ett gott patientsäkerhetsarbete...8 Ledare...4 Aktivitetsklockan uppmuntrar patienten till aktivitet...8 Virtuella mottagningar kompletterar vården...10 Trycksår - finns de?...12 Kontrollera patientens riskuppgifter...14 Statistikuppgifter...15 Patientsäkerhetsmeddelande 1/2018 Patientsäkerhetsmeddelandet utkommer 2 4 gånger per år i Vasa sjukvårdsdistrikt. Tanken är att lyfta fram viktiga, aktuella frågor om säkerhetshantering, men även få varje arbetsenhet att se över sin egen verksamhetssäkerhet utgående från de händelser och teman som presenteras i patientsäkerhetsmeddelandet. Patientsäkerhetsmeddelande ISSN Utgivare Vasa sjukvårdsdistrikt Redaktion Patientsäkerhetsrådet Ombrytning C2 Advertising Oy Tryckning Arkmedia Oy Upplaga 1000
3 Patientsäkerhetsarbete Pris för ett gott patientsäkerhetsarbete Intensivvårdsavdelningens pris togs emot av Minna Santanen, Jesse Mäkinen, Johanna Hakamäki och Jaana Kalliokoski Bra gjort, intensivvårdsavdelningen Årets första patientsäkerhetsdiplom överräcktes till personalen på Vasa centralsjukhus intensivvårdsavdelning. Diplomet tilldelades intensivvårdsavdelningen för ett främjande av patientsäkerhetskulturen och en alert säkerhetsattityd. På enheten anmäler man aktivt farliga situationer. I anmälningarna utgår man från ett säkerhetsperspektiv där man utvärderar de egna arbetsprocesserna. I samband med anmälningarna ger man också förslag på hur de upptäckta problemen eventuellt kunde lösas, vilket tyder på en aktiv vilja att utveckla det egna arbetet. På sjukhuset har vi alla två viktiga arbetsuppgifter: Vår egen kärnuppgift och en ständig utveckling av den. PATIENTSÄKERHETSPRIS 3
4 4 LEDARE
5 Ledare En lyckad utskrivning fulländar en god vård En lyckad patienthandledning och utskrivning främjar vårdkontinuiteten och tillfriskandet där hemma eller på den fortsatta vårdplatsen. Utskrivningen utgör en kritisk fas i vården av patienten och kräver noggrann planering eftersom den består av många olika faser och kräver multiprofessionellt samarbete. Utskrivningsögonblicket är kanske inte alltid det lämpligaste ögonblicket att upplysa och undervisa patienten om den fortsatta vården. Utskrivningen borde planeras redan då patienten anländer till sjukhuset. I samband med den grundliga ankomstintervjun som görs i början av vården kan man redan göra en bedömning av hur krävande utskrivningen kommer att bli. Dessutom är det viktigt att man redan i början av vården upplyser patienten och anhöriga om vad vårdperioden eventuellt kommer att inrymma och hur länge sjukhusvistelsen sannolikt kommer att bli. På så sätt kan patienten och de anhöriga börja förbereda sig inför utskrivningen. De kortare vårdtiderna ställer också till utmaningar vid utskrivningar, eftersom det längre inte finns särdeles mycket tid för att förbereda dem. Nedan nämns några exempel på typiska negativa händelser som händer i samband med utskrivningar: Bristfälligigheter eller oklarheter i läkemedelslistan Bristfälligheter i undersökningsanvisningarna eller anvisningarna för hur patienten ska förbereda sig inför undersökningar, exempelvis blodprov Bristfälligheter i anvisningarna om den fortsatta vården, till exempel om symtomen fortgår en längre tid eller i händelse av vårdkomplikationer För att säkerställa att utskrivningen löper smidigt och tryggt har man tagit fram en kontrollista för skötare och läkare, eftersom det är lätt hänt att man glömmer bort något om bara litar på sitt eget minne. Därför rekommenderar man att personalen alltid ska använda sig av en kontrollista. Då man använder sig av en skriftlig kontrollista sparas det alltid ett dokument i patientens handlingar, som man alltid kan återkomma till för att se vad som gåtts igenom med patienten. LEDARE 5
6 Det kräver samarbete av olika yrkesgrupper för att säkerställa en säker utskrivning. För att kunna vidareutveckla vår utskrivningsprocess vill vi gärna bli upplysta om utskrivningar som gått åt pipan. Utvecklandet av utskrivningsprocessen kräver också ett djupare samarbete med aktörerna inom primärvården. På centralsjukhuset finns det koordinerande skötare och hemförlovningsskötare som hjälper till vid utskrivningen av patienter. Även case managern kan användas vid utskrivning av patienter, vars övergripande vård kräver noggrann samordning. Ett bra samarbete krävs också i situationer då en patient utskrivs direkt hem och skötarna inte exakt vet hurdan vård patienten kan erbjudas i den egna Utgående från de inkomna anmälningarna om farliga situationer har man hittat några vanligt förekommande farliga situationer som man nu börjat motarbeta. hemkommunen. För tillfället arbetar vi med att skapa en sida på Vasa centralsjukhus intranät som ska inrymma aktuella kontaktuppgifter till de olika kommunala vårdinrättningarna i distriktet. Utgående från de inkomna anmälningarna om farliga situationer har man hittat några vanligt förekommande farliga situationer som man nu börjat motarbeta. Varje misslyckad händelse innehåller en lärdom. Därför är det viktigt att aktivt diskutera om de farliga situationerna för att vi tillsammans ska hitta de situationer där vi kan bli ännu bättre. Text: Mari Plukka, kvalitetschef Carola Wisur-Hokkanen, sakkunnig i vårdarbete 6 LEDARE
7 Patienten kunde inte kommunicera. Läkaren hade förklarat för den anhöriga hur patienten får förflyttas. Mobiliseringsanvisningarna var ändå bristfälliga, samtidigt som de anvisningar som den anhöriga hade fått och de som fanns i epikrisen stod i strid med varandra. Hemvården informerades inte om kunden ska utskrivas. Varken patienten eller hemsjukvården hade informerats om Marevan-medicineringen och mätningen av INR-värdet. Tre dagar senare upptäckte hemsjukvården att patienten hade blivit utskriven och därefter utrett frågan om Marevan-medicineringen och INR-uppföljningen. Plock ur HaiPro-anmälningar En patient hade utskrivits med en kanyl i handen. En anhörig ringer och ber om vårdanvisningar. Hemvården upplystes inte om utskrivningen av kunden. Hemvårdens besök hos patienten uteblev, och då hade patienten försökt klara sig på egen hand. Patientens medicinering hade ändrats (kompletterats med måltidsinsulin), men patientens hälsovårdscentral och hemvård hade inte upplysts om förändringarna i medicineringen. Uppföljningen av patientens vård fördröjdes. Patienten informerade själv hemvården om läkemedelsförändringarna, men patienten lider av en minnessjukdom. Utredningen och genomförandet av förändringarna fördröjdes. Patienten ringer hemsjukvården och ber om hjälp med sårvården. Det kommer fram att patienten har ett sår som sytts ihop, men att patienten inte har fått några anvisningar om hur såret ska skötas eller något datum för när stygnen ska tas bort. Hemvården informerades inte om att kunden ska utskrivas. Patienten var utan den ordinerade medicineringen i flera dagar. Två blodförtunnande mediciner fanns dokumenterade i patientens läkemedelslista. Läkemedelslistan innehöll en blänkare om läkemedelsinteraktion, men trots det hade läkemedelslistan godkänts. LEDARE 7
8 God praxis Aktivitetsklockan uppmuntrar patienten till aktivitet På rehabiliteringsavdelningen på Malmska i Jakobstad använder man sig av en aktivitetsklocka som berättar om hur patienten dagligen deltagit i olika aktiviteter. Klocktavlan som indelats i sektorer som går från rött till grönt använder man sig av en visare för att visa hur aktivt patienten tagit del i olika aktiviteter. De dagliga aktiviteterna kan exempelvis bestå av olika rehabiliteringsterapier, såsom fysio-, ergo- och talterapier, gruppaktiviteter, såsom jumppa och diskussionsgrupper, hembesök tillsammans med terapeuter samt egen aktivitet, såsom exempelvis läsning och utevistelse. Det dagliga målet är att patienten ska få ihop sex timmar av aktivitet. Målet kan realistiskt uppnås under en dag. En del av aktivitetstiden används för Den egna aktiviteten är en viktig del av rehabiliteringen planerade terapier, men det finns också tid och möjlighet för egen aktivitet, vilket är viktigt med tanke på helheten. Medverkandet i aktiviteterna motvägs av vila som också behövs. Den tid som används för aktivitet och vila måste vara i balans, berättar avdelningsskötare Brita Pekkarinen på rehabiliteringsavdelningen. Aktivitetsklockan togs i bruk på rehabiliteringsavdelningen på Malmska år Idén ficks via rehabiliteringsavdelningarna i Södra Karelen social- och hälsovårdsdistrikt, där klockan använts redan en längre tid. Klockan visar på ett bra sätt hur viktigt aktivitetsgraden är för rehabiliteringen och för framskridningen av rehabiliteringen. Genom att visaren flyttas fram enligt aktivitetsgraden så visar den klart för patienten och anhöriga hur aktiv patienten varit under 8 GOD PRAXIS
9 respektive dag. Många av våra patienter har förhållit sig synnerligen positivt till aktivitetsklockan, liksom också vår personal, berättar Pekkarinen. Patienten upplyses om hur klockan används i samband med ankomstintervjun. Någon bland personalen utses dagligen till att bokföra patientens aktiviteter och i nattskiftet dokumenteras uppgifterna sedan i journalhandlingarna. Patienten flyttar tillsammans med vårdare fram visaren enligt den tid som hen varit aktiv. Aktivitetsklockan har placerats på väggen invid patientens säng, så att patienten själv lätt ska kunna följa med resultatet. Vårdare diskuterar dagligen om aktiviteterna och hur de påverkar patientens rehabilitering. Bredvid klockan finns också en tavla där man beskriver målet med klockan. Aktivitetsmängden och mätresultaten sammanställs månatligen och genomgås muntligen med respektive patient. Aktivitetsmängden återspeglar sig positivt i hur rehabiliteringen har framskridit. Resultaten gås dessutom genom i statistikform på personalens avdelningsmöten. Vi har som mål att vidareutveckla aktivitetsklockan så att resultaten för de olika dagarna bättre ska kunna synliggöras för patienten men också för att patienten ännu lättare ska kunna följa med och jämföra de dagliga framstegen, berättar Pekkarinen. Rehabiliteringsavdelningens aktivitetsklocka har väckt intresse både på övriga avdelningar på Malmska och även utanför sjukhuset. Jag vet inte om klockan tagits i bruk på andra avdelningar, men vi anser att den är till fördel. Klockan är ett synligt sätt att uppmuntra till aktivitet och påminner på ett bra sätt att också andra än planerade terapier räknas som aktiviteter. Den egna aktiviteten är en viktig del av rehabiliteringen, säger Brita Pekkarinen på Malmska. GOD PRAXIS 9
10 Digitalisering Virtuella mottagningar kompletterar vården 10 DIGITALISERING
11 D igitaliserings potential inom hälso- och sjukvården har under den senaste tiden lyfts fram i ett flertal olika sammanhang. Vid Vasa centralsjukhus står vi nu i startgroparna med olika pilotprojekt kring virtuella distansmottagningar och distanskonsultationer med hjälp av videosamtal. Målsättningen med en distansmottagning är att klienterna i vårt sjukvårdsdistrikt ska kunna erbjudas virtuella besök via videosamtal när det är medicinskt möjligt och inga fysiska undersökningar krävs. Klienterna bör inför det virtuella besöket ge sitt medgivande till den alternativa besöksformen eftersom besöket jämställs med ett vanligt mottagningsbesök med innefattande poliklinikavgift. Tanken är att klienterna ska kunna göra sitt virtuella besök genom att de fysiskt besöker en hälso- och sjukvårdsaktör på hemorten, där det även ska finnas möjlighet till assistans vid behov. Alternativt ska klienterna även i framtiden kunna göra sitt virtuella besök direkt från hemmet. Även distanskonsultationer mellan t.ex. läkare, sjukskötare och övrig sakkunnig personal från olika hälso-och sjukvårdsaktörer ska kunna ske virtuellt i realtid med hjälp av videosamtal. Distanskonsultationer via videosamtal förutspås kunna bidra till en förbättrad vårdbedömning genom att vårdbedömningen blir visuell och fungerar därmed som ett stöd till det traditionella telefonsamtalet. Distansmottagningar och distanskonsultationer bidrar till en mera jämlik vård, en ökad tillgänglighet samt behåller och höjer vårdkompetensen i vårt sjukvårdsdistrikt. Ytterligare kan vi med hjälp av de nya tjänsterna spara in på resekostnader och tid för både klienter och vårdpersonal. De ny digitala tjänsterna bör implementeras där det är medicinskt möjligt och ger ett mervärde för våra klienter. Text: Sofi Sandås, planerare DIGITALISERING 11
12 Trycksår - finns de? Högklassig vård Trycksåren har inte försvunnit någonstans, utan uppstår fortfarande. På Stoppa trycksårsdagen, som hölls i november 2017, konstaterades det att trycksår årligen förorsakar hälso- och sjukvården en kostnad på 490 miljoner euro. De smärtsamma trycksåren utsätter patienter för infektioner och försämrar deras livskvalitet. Ett trycksår uppstår då huden utsätts för ett externt tryck och/eller tänjning, vilket igen leder till att blodcirkulationen i huden försämras. I riskzonen finns äldre patienter, intensivvårdspatienter och övriga patienter som inte självständigt förmår byta ställning. Också patientens näringstillstånd och en del bakomliggande primära sjukdomar inverkar på uppkomsten av trycksår. Vid bedömning av näringstillståndet kan man inte lita på en ungefärlig bedömning, eftersom även personer med större massa kan få alldeles för lite näringsämnen via kosten. Neuropati som kan förekomma vid diabetes kan leda till att patienten inte känner av smärta som förorsakas av tryck, vilket igen gör att sår kan uppstå helt plötsligt. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att också en helt grundfrisk människa kan drabbas av ett trycksår om hen försätts i en orörlig ställning för en längre tid, exempelvis i samband med en operation. Områden där ben ligger nära huden eller områden där huden utsätts för töjning är förknippade med en risk för trycksår. Det finns många olika mätare som kan användas vid identifiering och utvärdering av trycksår. En av de mätare som för tillfället kanske är den mest använda är Bradenskalan. Även näringstillståndet kan bedömas med hjälp av olika formulär. Dessutom kan man på sjukhuset få hjälp av en näringsterapeut, bland annat vid patienthandledning. Finlands sårvårdsförening rekommenderar att man ska göra en HaiPro-anmälan av varje trycksår. Det här för att synliggöra problemet. Vid identifiering, behandling och förebyggande av trycksår är det ändå viktigast att vara medveten om hur trycksår uppstår och att hålla ett öga på patientens hud. De hudområden som lätt utsätts för tryck borde alltid ses över på sjukhuset, då patienten ska överflyttas till en ny enhet samt minst en gång per arbetsskift (med tanke på att dygnet är indelat i tre arbetspass). Identifieringen av trycksår och användningen av Bradenskalan tar sin tid. Trots den press som riktas på hälso- och sjukvården är det viktigt att komma ihåg att en bra patientvård förutsätter att trycksår förebyggs och att patienten ges en god vård. 12 HÖGKLASSIG VÅRD
13 På min egen arbetsenhet, operationssalen, har vi strävat efter att utveckla åtgärder för att förebygga trycksår. Under operationer använder vi oss av olika stöd för att minska på det tryck och den tänjning som huden utsätts för. På uppvakningen går vi igenom patientens hud och framförallt de områden som utsätts för tryck. Vi har hållit utbildningar om trycksår och kommer att fortsätta med dem även i fortsättningen. För att förebygga trycksår är det också viktigt att sköta om patientens hygien. I alla faser av vården strävar vi efter att förebygga tryck och tänjning. Tidigare så tvättade och smörjde vi rutinmässig in patientens rygg på uppvakningen. I takt med att insikten om hur trycksår uppstår har blivit bättre så har vi övergått till en rutin där vi tvättar patientens kropp efter behov och använder fett efter noggrann prövning, bara ifall huden behöver det. lättare för personalen på vårdenheten att fästa uppmärksamhet vid framförallt de kritiska områden där trycksår kan uppstå. Vi utgår från att en dylik rutin skulle gagna många vårdenheter. Jag uppmuntrar att söka information om trycksår och att fundera över de rutiner som används på våra olika enheter. Via länkarna nedan kan man hitta mer information i frågan: I vetenskapliga databaser kan man använda sig av exempelvis följande sökord: pressure injury, decubitus ulcer, decubitus, bed sore, decubiti eller pressure sore. TEXT: Katja Tuomaala, sjukskötare, Vasa centralsjukhus operations- och anestesiavdelning Behovet av sårvård varierar från avdelning till avdelning, liksom också riskerna för hur trycksår kan uppstå. På vår avdelning har vi ändå lagt märke till att det är bra om det på avdelningen finns ett fåtal personer som är engagerade i sårvård och som kan informera kollegerna om det nyaste nya i sårvård. Dessutom är det synnerligen viktigt att samarbetet löper smidigt mellan olika avdelningar, utan att förglömma vikten av dokumentation och rapportering av trycksår. Dokumentationen utgör grunden för kontinuiteten i vården, varför det är viktigt att uppgifterna är tydliga och lätta att hitta. I fråga om trycksår så spelar dokumentation en framhävd roll, framförallt med tanke på risken för att såren ska återuppstå. En patient som en gång drabbats av ett trycksår har en högre risk att drabbas på nytt. För tillfället är det mycket svårt att hitta anteckningar om tidigare tryckskador bland anteckningarna i journalhandlingarna. Någon på operationsavdelningen kom med ett förslag att trycksår alltid borde dokumenteras under riskuppgifterna. Det här skulle göra det KÄLLOR: Hopia, H. Koponen, L Hoitotyön kirjaaminen. Hoitotyn vuosikirja Painos 1. Jyväskylä. Gummerus Kirjapaino Oy. Kinnunen, U-M. Hunninen, N. Seppänen, S. Ahtiala, M. Iivanainen, A. Tervo-Heikkinen, T Hoitotyön tutkimussäätiö. Painehaavan ehkäisy ja tunnistaminen aikuispotilaan hoitotyössä. Lumio, J Duodecim Terveyskirjasto. Painehaavat eli makuuhaavat. tk.koti?p_artikkeli=dlk00313 Slade, S Pressure Ulcers: Prevention and Management. The Joanna Briggs Institute. HÖGKLASSIG VÅRD 13
14 Kontrollera patientens riskuppgifter r Patientsäkerhet Kom ihåg att kontrollera patientens riskuppgifter i början av varje ny vårdkontakt. Kontrollera eventuella läkemedelsallergier innan ordinationen av en ny medicin. En ny riskuppgift skrivs in i riskitiedot av den som upptäcker risken. Vårdbegränsningar (DNR) skrivs alltid in i riskitiedot, även vårdbeslut gjorda i andra organisationer ska införas i vårt system. Uppdatera risker som införts innan bruktagningen av Kanta för att de ska synas på första sidan i Esko. TEXT: Linda Styris, patientsäkerhetskoordinator, hematologisk sjukskötare 14 PATIENTSÄKERHET
15 Statistikuppgifter Antalet HaiPro-anmälningar år 2017 Vasa centralsjukhus Primärvården Annan iakttagelse/annat Tillbud Annan iakttagelse/annat Tillbud utvecklingsförslag 39 % utvecklingsförslag 28 % 4 % 1 % Patient inblandad 57% Anmälningar Patient inblandad 71 % Anmälningar Vasa centralsjukhus Primärvården Övriga 23 % Händelsetyp Läkemedels- och vätskebehandling 24 % Olycksfall 9 % Laboratorieundersökningar och övriga undersökningar Laboratorieundersökningar och övriga undersökningar 1 % Informationsutbyte 8 % Övriga 11 % Händelsetyp Läkemedels- och vätskebehandling 25 % 10 % Informationsutbyte 34 % Olycksfall 55 % STATISTIK 15
16 Identifierade bidragande faktorer VASA CENTRAL- SJUKHUS Kommunikation och informationsutbyte 28 % Utbildning och introduktion, kunskaper 8 % Apparater och förnödenheter 3 % Läkemedel 2 % Patienter och närstående 16 % Tillvägagångssätt 23 % Verksamheten i teamet/gruppen 4 % Arbetsmiljön, -redskap och resurser 13 % Organisationen och ledningen 2 % Identifierade bidragande faktorer PRIMÄRVÅRDEN Kommunikation och informationsutbyte 14 % Utbildning och introduktion, kunskaper 4 % Apparater och förnödenheter 2 % Läkemedel 3 % Patienter och närstående 46 % Tillvägagångssätt 16 % Verksamheten i teamet/gruppen 4 % Arbetsmiljön, -redskap och resurser 10 % Organisationen och ledningen 1 % 16 STATISTIKSTIK
Patientsäkerhetsmeddelande
I år kommer vi aktivt att främja patientsäkerheten. Patientsäkerhetsmeddelande 01/2017 Risken att drabbas av trycksår ska bedömas genast då patienterna kommer in för vård. Patientsäkerhetsmeddelande 1/2017
Patientsäkerhetsmeddelande
I höst dokumenteras alla patientuppgifter mobilt på samtliga vårdavdelningar och på akuten Patientsäkerhetsmeddelande 02/2017 Yläindeksi Vi måste ständigt utvecklas med hjälp av alla anställda. Patientsäkerhetsmeddelande
Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Patientsäkerhetsmeddelande
En yrkesperson kan identifiera vårdbehovet på ett tryggt och säkert sätt. Patientsäkerhetsmeddelande 02/2016 En Cirka trygg 70 procent av läkemedelsbehandling läkemedelsskadorna kunde kräver förebyggas
Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Patientsäkerhetsmeddelande
Vid läkemedelsbehandling har alla en avgörande roll att spela. Patientsäkerhetsmeddelande 01/2016 Yläindeksi Patientsäkerhetspris Yläindeksi Grattis hjärtövervakningsavdelningen En trygg läkemedelsbehandling
Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Sjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3
Sjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3 Anvisning desinficering av händerna ANVÄND HANDDESINFICERINGSMEDEL när ni kommer in i rummet innan ni går ut ur rummet i 2 pumpdoser av medlet kom ihåg att
Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Samir Process vid behov av samordning efter utskrivning där SIP görs på sjukhuset Uppdaterad 2018-09-12 Version 1 AU Dokumentation
Trygg läkemedelsbehandling. nya rutiner. Patientsäkerhetsmeddelande
Trygg läkemedelsbehandling med nya rutiner Patientsäkerhetsmeddelande 04/2015 Yläindeksi Patientsäkerhetspris Yläindeksi Grattis ungdomspsykiatriska avdelningen! Hur bekräfta att rätt patient får rätt
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Patientsäkerhetsmeddelande
Patientsäkerhetsmeddelande 02/2018 Gör en anmälning om du upptäcker en farlig situation antingen på din egen enhet eller i gränsytan av vårdprocessen. Målet med Case managerverksamhet är att ta patientens
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Rutin för anmälan enl. Lex Maria
Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal
Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion
Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007
ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT Anna-Maija Perttula 30.10.2007 TUBERKULOS BOTAS OM... läkaren ordinerar en effektiv läkemedelskombination behandlingstiden är tillräckligt lång
opereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2016-10-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009
Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december
Region Norrbotten, Norrbotten Kommuner Luleå kommun, Haparanda kommun Luleå Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7
Rutin Pilot 25 april 9 juni 2017 INNEHÅLL Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7 Sök patient... 7 Samtycke... 7 Inskrivningsmeddelande... 7 Underlag (vänster meny under SPU i Lifecare)... 7 ADL (vänster
Läsa och kvittera Inskrivningsmed. utskrivningsplanering. Besvara frågor och starta. utskrivningsplanering. Skicka Inskrivningsmeddelandet
2017-11-24 Känd/okänd patient endast behov av insatser/åtgärder från socialtjänsten t.ex. hemtjänst, personlig assistans eller kontakt med socialsekreterare. Inga tidigare eller nya insatser av hälso-
Meningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag
Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Maj 2018 Fallbeskrivning: Barbro 80 år Barbro är 80 år och bor i sin lägenhet utan hemtjänstinsatser.
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
FAQ Samverkan vid utskrivning
1 FAQ Samverkan vid utskrivning 2017-12-22 Generella frågor Behövs en säker uppkoppling för Skype? Skype for business räknas som säker uppkoppling Gäller tilläggsrutinerna framöver? Tilläggsrutiner som
Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag
Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Maj 2018 Fallbeskrivning: Sofia 30 år Sofia är 30 år och bor i sin egen lägenhet.
Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet
Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna
Fast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen
VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen
Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse
RUTIN FÖR Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse Antaget av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Antaget 2018-06-01 Giltighetstid 2020-06-01 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Patientsäkerhetsmeddelande
Förbättrad patientsäkerhet med HaiPro Patientsäkerhetsmeddelande 02/2015 Om du funderar om du ska göra en HaiPro-anmälan eller inte gör en anmälan. Patientsäkerhetsmeddelande 2/2015 Patientsäkerhetsmeddelandet
Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom vård och omsorg för period tre samt årssammanställning för 2010 SN-2011/32
Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Rolf Samuelsson (MP) 2011-02-04 ordförande Till socialnämnden Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom vård och omsorg för period tre samt
Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk
Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) En sammanfattning av det juridiska läget från projektet Stöd till Multidisciplinära konferenser Inera våren 2019 Materialet
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård
Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård VID AKUT SITUATION RING 112 Kontakta alltid ansvarig arbetsterapeut och/eller fysioterapeut när det gäller rehabilitering
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;
Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare
Patientsäkerhet AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare Agenda Vad är patientsäkerhet? Vad styr hur vi arbetar med patientsäkerhet? Lex Maria och IVO Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada (Patientsäkerhetslagen
Utbildningsmaterial framtaget i samverkan mellan region Östergötland och länets 13 kommuner
Utbildningsmaterial framtaget i samverkan mellan region Östergötland och länets 13 kommuner 1 Ny samverkanslag I januari 2018 börjar en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse
Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Process vid behov av samordning efter utskrivning där SIP görs efter slutenvårdstillfället Patientfall: Viola Uppdaterad 2018-09-12
Patientförsäkringen i Finland. Information om patientförsäkringen på lättläst
Patientförsäkringen i Finland Information om patientförsäkringen på lättläst Patientförsäkring Om du får en personskada i hälsovården eller i sjukvården kan du ansöka om ersättning från patientförsäkringen.
Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..
Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens
Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2017-02-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Kriterier för hemvården fr. o. m
Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform
PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 02/2016
PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 02/2016 Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX-22111 Mariehamn Telefon: +358-(0)18-5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Psykiatriska avdelningen är en psykiatrisk
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus
Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus 3 oktober 2018 Emma Spak, Maj Rom och Greger Bengtsson Avdelningen för vård och omsorg 1 Bakgrund behov av förändring Goda resultat, hög medicinsk kvalitet
Kommunprodukter inom Äldreomsorgen Staden Jakobstad Social- och hälsovårdsverket 1.1.2013 - Kort version
Kommunprodukter inom Äldreomsorgen Staden Jakobstad Social- och hälsovårdsverket 1.1.2013 - Kort version 8.1.2013 I:\Datastöd\\2013\Kommunprodukter\Äldreomsorg\Äldreomsorg kommunprodukter kort version
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3
Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård
Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten
Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun
Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:
Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården - Lex Maria utredning vid suicid. Birgitta Boqvist
Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården - Lex Maria utredning vid suicid Birgitta Boqvist Suicid som lex Maria anmälts 2014 2015 2016 2017 t.o.m aug 20 år och yngre 1 4 0 0 21-30
Patientsäkerhetsnätverksträff. SKL 23 maj 2017
Patientsäkerhetsnätverksträff SKL 23 maj 2017 Sammanhållen vård (Göran Stiernstedt) Uppdragen: S 2013:14 Sveriges Riksdag Utredning för effektivare resursutnyttjande inom HSV Klart 13/1 2016 Nationell
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 2 Reviderad: 2018-06-01 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-06-18-2018-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från
Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Regional riktlinje för prevention av trycksår
Regional riktlinje för prevention av trycksår Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Avvikelsehantering HSL - Extern utförare
EXT_OMF_RU-001-01 Avvikelsehantering HSL - Extern utförare Ett normerande styrdokument som Monica Hansson, medicinskt ansvarig sjuksköterska omsorgsförvaltningen, fattade beslut om 9 oktober 2018. Rutinen
Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Den gemensamma checklistan är övergripande och vänder sig till alla parters chefer. Syftet är
Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre
2011-11-24 1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden
Hemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit
Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga
Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Olivia Process utan behov av samordning efter utskrivning Uppdaterad 2018-09-12 Version 1 AU Dokumentation Processkarta Olivia
SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Ny person på äldreboende, korttidsplats eller växelvårdsplats
RUTIN FÖR Ny person på äldreboende, korttidsplats eller växelvårdsplats Antaget av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Antaget 2018-05-30 Giltighetstid 2020-05-30 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska
1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning
1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla
PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning mars 2017 Johanna Bjurek, Enhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland
Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för individer
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
En personorienterad svensk hälso- och sjukvård
En personorienterad svensk hälso- och sjukvård Copyright Forum för Välfärd www.forumforvalfard.se Vi är Forum för Välfärd Forum för Välfärd (FfV) lanserades under Almedalsveckan 2013 som en gemensam plattform
Vårdkontaktsregistrering Distansvård
Informerande dokument Information Sida 1 (6) Vårdkontaktsregistrering Distansvård Distansvård Med distansvård avses både distanskonsultation och distansbehandling. Distanskonsultation: hälso- och sjukvårdspersonal
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 3 Reviderad: 2018-11-19 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-12-10-2019-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från
Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Händelseanalys Tidsfördröjning på akuten.
Datum: 2017-12-20 Händelseanalys Tidsfördröjning på akuten. 1 Sammanfattning Patient som sökte akutmottagningen initialt för trauma fot då hen ramlat. Orsaken till att patienten fallit bedöms vara infektion
Kommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och