Patientsäkerhetsmeddelande
|
|
- Elin Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En yrkesperson kan identifiera vårdbehovet på ett tryggt och säkert sätt. Patientsäkerhetsmeddelande 02/2016
2 En Cirka trygg 70 procent av läkemedelsbehandling läkemedelsskadorna kunde kräver förebyggas vaksamhet. om man ingrep i fel som är förknippade med medicinering. Patientsäkerhetsmeddelande 2/2016 Patientsäkerhetsmeddelandet utkommer 2-4 gånger per år i Vasa sjukvårdsdistrikt. Tanken är att lyfta fram viktiga, aktuella frågor om säkerhetshantering, men även få varje arbetsenhet att se över sin egen verksamhetssäkerhet utgående från de händelser och teman som presenteras i patientsäkerhetsmeddelandet. Patientsäkerhetsmeddelande ISSN Utgivare Vasa sjukvårdsdistrikt Redaktion Patientsäkerhetsrådet Ombrytning C2 Advertising Oy Tryckning Arkmedia Oy Upplaga 1000 Innehåll Pris för ett gott patientsäkerhetsarbete... 3 Ledare... 4 Förebyggande och dokumentation... 6 Hjärt-lungräddningsvecka... 8 Dagkirurgiska operation Patientsäkerhetskoordinatorer Undvik övermedicinering Statistikuppgifter Painotuote Trycksak
3 Patientsäkerhetspris Grattis Raku Hautamäki Pris för ett gott patientsäkerhetsarbete Den biträdande överläkaren på intensivvårdsavdelningen Raku Hautamäki fungerade som idékläckare, värd och projektledare för den första hjärt-lungräddningsveckan som arrangerades i maj Priset för ett gott patientsäkerhetsarbete gick till Raku som ett tack och som en hedersbevisning för hans inspirerande arbete som han gjorde för att betona hur viktigt det är att såväl medborgare, skolelever och som yrkespersoner behärskar hjärt-lungräddning. 3
4 Ledare Den kompetens som finns inom hälso- och sjukvården behövs vid identifieringen av patientens vårdbehov För att vi ska uppnå vårt mål om att ge våra patienter den högklassigaste vårdupplevelsen i Finland måste vi ständigt utvärdera och utveckla vår verksamhet. Då vi ständigt arbetar med att utveckla vår verksamhet kan vi erbjuda patienten den nyaste evidensbaserade vården. Med en föregripande identifiering av vårdrelaterade risker kan vi förebygga de skador som annars kunde drabba våra patienter. Genom att utveckla våra vårdrutiner utgående från evidensbaserade vårdrekommendationer kan vi även bemöta de krav som ställs på vårt kvalitetssystem. Resultatet och kvaliteten i vården kan utvärderas på riksnivå med hjälp av mätare som utvecklats för vårdarbetet. För att vi ska förmå trygga att patienterna får en obruten och högklassig vård måste yrkespersonerna säkerställa att uppgifterna om vården och med vilka mätare vårdbehovet har fastställts samt hur vården har planerats utgående från den genomförda utvärderingen också överförs till platsen för den fortsatta vården tillsammans med patienten. Carola Wisur-Hokkanen Sakkunnig inom vårdarbetet Mari Plukka Kvalitetschef Det är av central vikt att vi tar till vara på den kompetens som finns inom hälso- och sjukvården då vi identifierar patientens vårdmässiga behov och väljer mätare som lämpar sig för patientens behov. På följande sida presenteras de mätare som används i vårdarbetet vid Vasa centralsjukhus för att utvärdera vården. Det är inte tillräcklig att vi har mätare utan de måste också användas vid sammanställningen av vårdplaner. De resultat som mätarna ger oss kan användas för att bestämma med vilka evidensbaserade metoder vi kan trygga att patienten får en högklassig vård. 4
5 Ny praxis Vårdarbetets mätare Mätare Varför Var Dokumentation Braden Mäter risk för trycksår Komplikationer: sårinfektion, sepsis, vården av liggsår är långvarig, längre sjukhusvistelser, i värsta fall risk för död. Mätare: Lägsta möjliga poäng är 6 och den maximala 23. Ju lägre poäng, desto större risk för patienten att få trycksår. Observera även patientens nutritionsstatus, vid behov utför även NRS mätning. (Näringsstatusen är god när patienten äter mer än fyra portioner av protein per dag och de erbjudna måltiderna smakar.) Esko Fysiologiska mätningar- Kliniska mätare. Mäter risk för trycksår i sex olika områden (känsel, hudens fukt, patientaktivitet, näring, elasticitet och friktion.) Dokumentera: Lägesbehandlings planen i patientens vårdplan under 4. Hygien och utsöndring. NRS Evaluering av patientens nutritionstillstånd (Nutritional risk screening) 40% av alla patienter inlagda på sjukhus är i risk för undernäring. Undernäring = brist, överskott eller disproportion i förhållande till behovet. Komplikationer: infektioner, trycksår, öka risken för postoperativa komplikationer, påverkar läkemedels effekten (absorption och distribution i kroppen), fördröjer återhämtningen och funktionsförmågan. Ökar arbetsmängden, vårdtiden, kostnader och mortalitet. Esko Länkar NRS eller Intranet Sjukvård - Vårdarbete Hälsofrämjande verksamhet- Förebyggande av undernäring. Dokumentera: poängen från NRS mätningen och plan för patientens nutritions uppföljning i 3. Mediciner och nutrition - vårdbehov gällande nutrition. Vas Visual Analogue Scale Skala för mätning av smärtintensitet. En 10 cm lång horisontell linje. Linjens vänstra ända beskriver patientensmest tänkbara smärta. Patienten märker ut en vertikal linje för att beskriver intensiteten av sin smärta. Esko Fysiologiska mätningar -VAS Dokumentera: Enligt Patienten beskrivna smärta. Evaluera smärtan med hjälp av Vas mätare före och efter smärtmedicinering sam eventuella andra smärtlindrings Frat Falls Risk Assessment Tool Fallolyckor på sjukhus är vanliga. Orsaker till fallolyckor: akut sjukdom, främmande miljö, förändringar i läkemedelsbehandlingen. Fallrisken bör alltid evalueras på nytt då förändringar i patientens tillstånd sker.fallolyckor hör till de ersättningsbara patientskadorna. Esko- Hoitomuistio Övriga FRAT eller Intranet - Sjukvård - Patientsäkerhet Förebyggande av fallolyckor. Dokumentera: Resultaten dokumenteras i vårdplanen 5. Aktivitet och funktion, sömn och vila. Resultaten bör meddelas till den fortsatta vårdplatsen /till den som försörjer om patients fortsatta vård. 5
6 Ny praxis Förebyggande och dokumentation av trycksår Hur förebygger man uppkomsten av trycksår? Har vår arbetsenhet tillgång till tillräckligt med hjälpmedel för förebyggande av trycksår? Bedömer vi riskerna för att patienterna ska drabbas av trycksår? Vidtar vi de åtgärder som resultatet av riskbedömningen förutsätter, exempelvis vid val av madrass? 1. Riskbedömning a. Använd dig av Braden-riskmätaren på Esko i kombination med en klinisk bedömning. b. Ge akt på de risker som är förknippade med medicinska hjälpmedel (masker, katetrar). Kan vi vårda en patient med trycksår enligt givna rekommendationer? Hur utvecklar vår arbetsenhet vården av patienter med trycksår och rutiner med vilka uppkomsten av trycksår kan förebyggas? Tar vi trycksår och förebyggandet av trycksår till tals vid introduktionen av nya anställda/studerande? Ifall du svarade nej på över hälften av frågorna är det skäl att ni på er arbetsenhet på nytt funderar över och planerar vården av trycksår och de rutiner som är till för att förebygga trycksår. (Föreningen för sårvård i Finland) 4. Bedömning av hudens skick och vården av huden a. Kontrollera skicket på huden under varje arbetspass. b. Gör upp en plan om hur huden ska skyddas och vårdas. c. Ge akt på ben och utskott. >> Förebyggandet av trycksår är en patientsäkerhetsfråga som en skötare kan påverka genom sin sakkunnighet! 6
7 Ny praxis 2. Välj madrass och sittdyna utgående från riskbedömningen a. Observera att patienter med hög eller mycket hög risk ska förses med en dynamisk madrass, dvs. en luftmadrass. Ge akt på vilken sittdyna du ger en patient i rullstol. 3. Lägesvård a. Gör upp en plan för hur lägesvården ska verkställas. Dra nytta av kinestetik. (mikroförflyttningar) b. Ge akt på de lägesdynor som ska användas, eventuella lättande lägen och överflyttningshjälpmedel utan att förglömma patient- och arbetssäkerheten. 5. Kost 6. Dokumentation i vårdberättelsen a. Bedöm näringstillståndet och behovet av eventuella näringstillskott. b. Använd dig av NRS-blanketten för att bedöma risken för undernäring, den finns på Esko. a. Det resultat som riskmätaren gett och en grundad klinisk bedömning b. Dokumentera vårdplanen Valet av madrass Lägesvården Huden Kosten Behovet av en omvärdering TEXT: Taina Gullfors ja Pirkko Valtamäki 7
8 Samarbete Hjärt-lungräddningsveckan förde samman folk i alla åldrar Under hjärt-lungräddningsveckan tränade man på hjärt-lungräddning, fick höra intressanta anföranden och en rörande historia som berättades av en ung person från Seinäjoki. Hjärt-lungräddningsveckan inleddes med en seminariedag i Vasa centralsjukhus auditorium med föreläsningar av kända sakkunniga i hjärt-lungräddning. Publiken bestod av såväl sjukhusets läkare och hjärt-lungräddningsansvariga som läkare och hjärt-lungräddningsansvariga från primärvården i regionen. På seminariet behandlade man olika teman på ett mångsidigt sätt, såsom exempelvis hur hjärtstillestånd kan förutspås, hur MET-verksamheten vid centralsjukhuset är organiserad samt hur de nya gängse vårdrekommendationerna för hjärt- och lungräddning ska tillämpas. Studerande som handledare på hjärt-lungräddningskontrollerna Under hjärt-lungräddningsveckan fanns det tre hjärt-lungräddningskontroller i centralsjukhusets aula, där både personal och besökare fick öva sig i hjärtkompression i takt med musik. Också intensivvårdsavdelningens MET-sjukskötare deltog i evenemanget och uppmuntrade de närvarande att träna på hjärtkompression. Ansvaret för handledningen och träningen i hjärt- och lungräddning låg på sjukskötarstuderande från Yrkeshögskolan Novia och Vasa yrkeshögskola. Veckan förde samman de svensk- och finskspråkiga sjukskötarstuderandena på ett sätt som var en glädje att se! Evenemanget gav de studerande en själv- 8
9 Samarbete säkerhet och färdighet att förmå identifiera en hjärt-lungräddningssituation men också en situation då någon är i behov av hjärtkompression. Hjärt-lungräddningsevenemanget lockade nästan skolelever Hjärt-lungräddningsveckan kulminerade i ett jätteevenemang på Variska skola. Inför evenemanget var man bland annat tvungen att blåsa upp 250 mini-anne-dockor. Evenemanget som bestod av separata övningstillfällen för svensk- och finskspråkiga elever lockade sammanlagt nästan 1 00o elever och lärare. Farten var det inget fel på: Det var mäktigt att se då över 400 elever samtidigt tränade på hjärtkompression! Tonåringarnas inställning till övningarna i hjärtkompression varierade från ivrighet till passivitet. Merparten tog fint an sig att öva sig i hjärt-lungräddning i en säker och trygg omgivning. Seinäjokibon Matti Barinoff, som själv som 15-åring blev tvungen att ge sin egen pappa hjärt-lungräddning tillsammans med sin mamma, deltog också i evenemanget och uppmuntrade skoleleverna till övning. Det var rörande att lyssna till Mattis berättelse om hur han gav sin pappa hjärt-lungräddning. Kunskaperna och färdigheterna i hjärt-lungräddning är ett värdefullt kapital att ha tillgång till i en situation som i allmänhet kommer överraskande, då man behöver det. TEXT: Miia Joensuu Det var mäktigt att se då över 400 elever samtidigt tränade på hjärtkompression 9
10 Utrett hos oss Läs hela artikeln på webben: Tryggt hem efter en dagkirurgisk operation UTRETT HOS OSS: Ett hemsamtal främjar patientens tillfrisknande På den dagkirurgiska avdelningen gjorde man en undersökning om nyttigheten och nödvändigheten av postoperativa samtal. Syftet var att kartlägga innehållet i den dagkirurgiska avdelningens postoperativa samtal och bedöma vilken betydelse hemsamtalet har för patienten. Patienterna upplevde hemsamtalet som nyttigt och som något som skänkte dem en trygghet, även om samtalet hos merparten av de patienter som deltog i undersökningen inte ledde till några ändringar i hemvården. Anvisningarna, såsom repetitionen av läkemedelsbehandlingen och sårvården, främjade tillfrisknandet och minskade patienternas behov av att ta kontakt med någon enhet inom hälsooch sjukvården. Några patienter nämnde att det lönar sig att ta kontakt med patienten för att man ska kunna trygga kvalitetssäkringen, i och med att det under samtalet kan framkomma saker som utgör komplikationshot. I dylika fall kan ett tidigt ingripande och en rask anvisning till vård skapa avsevärda besparingar. Ofta är vården av komplikationer mångdubbelt dyrare än den kostnad som själva åtgärden åsamkat. 86 procent av de tillfrågade skulle vid behov tagit kontakt med dagkirurgin. Priset för ett samtal och arbetsinsatsen för en telefonskötare är ekonomiskt billigare än en motsvarande vårddiskussion på en hälsovårdscentral, exempelvis om sårvård. De jourhavande stationerna och sjukhusen borde primärt reserveras för akuta situationer, såsom blödande och infekterade sår. Däremot kan handledning och kontroll av läkemedelsbehandling omsättas i praktiken också genom telefonhandledning. Telefonskötaren kan konsultera läkare samtidigt som läkarens möjlighet att skicka patienten ett e-recept till apoteket kan minska patientens behov av att söka sig till jouren. Överläkaren för den dagkirurgiska avdelningen vid Vasa centralsjukhus har föreslagit att organisationen borde har en telefonskötare som finns på plats dygnet runt. Organisationens gemensamma mål är att förmå tillhandahålla en god patientupplevd vård. TEXT: Helinä Ahonen Patienterna upplevde hemsamtalet som nyttigt och som något som skänker trygghet. 10
11 Utrett hos oss Samtalet spelar en stor roll: Det skapar en känsla av att man ser efter patienten. 11
12 Patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhetskoordinatorerna som förespråkare för patientsäkerheten Vasa centralsjukhus patientsäkerhetskoordinatorer är sakkunniga som kommer från olika specialiteter på sjukhuset där de vid sidan av deras eget arbete fungerar som koordinatorer inom olika serviceområden. Den verksamhet som bedrivs av patientsäkerhetskoordinatorerna i vår organisation har varit i bruk från och med år Verksamheten återspeglar den vikt som ställs på främjandet av patientsäkerheten i organisationen. I regel har en dag varannan vecka reserverats för skötseln av de uppgifter som hör till patientsäkerhetskoordinatorerna. Arbetsuppgifterna inrymmer bland annat utredning av allvarliga farliga situationer och användning av den s.k. GTT-metoden. Dessutom ser koordinatorerna på HaiPro-anmälningar från ett bredare perspektiv och vidarebefordrat observerade avvikelser till ledningen för serviceområdena. Utredning av allvarliga farliga situationer Allvarliga farliga situationer utreds, på separat beslut fattat av chefsöverläkaren, av en arbetsgrupp som tillsatts för utredning av allvarliga farliga situationer. Patientsäkerhetskoordinatorerna deltar aktivt i detta utredningsarbete. De farliga situationer som inträffar inom hälso- och sjukvården beror sällan på fel som gjorts av en enskild aktör, varför man strävar efter att hitta de faktorer som gör det möjligt att farliga situationer uppstår. Brister och svagheter i verksamheten bör identifieras för att man ska kunna utveckla verksamheten i en säkrare riktning. Vid utredning av farliga situationer utvidgas perspektivet att gälla organisationens tillvägagångssätt och verksamhetskultur samt organisationens processer och strukturer. Vid utredningen fokuserar man sig inte på en enskild person eller hennes agerande eller på skuldbeläggande eller på vad hon undanlåtit sig göra, istället strävar man helt och hållet på att hitta systembaserade orsaker. Målet för utredningen av allvarliga farliga situationer är att främja patientsäkerheten men samtidigt också att ge hela organisationen en möjlighet att lära sig av dessa situationer. I utredningsgruppen genomgås de utredda fallen, varefter gruppen eventuellt ger rekommendationer om hur verksamheten kunde förbättras. Fallen genomgås tillsammans med personalen på 12
13 Patientsäkerhetsarbete ifrågavarande enhet, och förverkligandet av rekommendationerna uppföljs kontinuerligt. Negativa händelser upptäcks genom en retrospektiv analys av journalhandlingar Metoden GTT (Global Trigger Tool) är ett lättanvänt verktyg som används vid identifiering av negativa händelser samt för bedömning av antalet negativa händelser som inträffat inom ett bestämt tidsintervall. GTT-metoden inrymmer en retrospektiv översikt av slumpmässigt valda journalhandlingar som utvalts genom att använda sig av standardiserade tips eller kriterier som kan utgöra tecken på att en patient drabbats av en farlig situation eller negativ händelse. Exempelvis ett högt INR-värde eller njurvärde kan vara en farlig situation som uppstått på grund av ett medicineringsfel och som kan hittas med hjälp av GTT-metoden. Då man tagit flera GTT-stickprov genomgås resultaten i arbetsgruppen som även inrymmer läkare. Med hjälp av GTT-verktyget kan man genom en analys av journalhandlingar göra organisationen medveten om processavvikelser som insamlats från ett bestämt tidsintervall och som inte kan fås genom HaiPro-anmälningar. HaiPro-verktyget som baserar sig på frivilliga anmälningar av farliga situationer ger en bild av de farliga situationer som personalen har upptäckt och rapporterat. Men med tanke på verksamhetsutveckling är det bra om det också finns andra verktyg att tillgå, såsom GTT-metoden. GTT är ett verktyg som är i bruk över hela världen. I Finland var Vasa centralsjukhus bland de första sjukhusen där metoden togs i bruk år Under de senaste åren har metoden vunnit bifall även på andra håll i Finland, och det är också önskvärt att man genom GTT ska kunna främja patientsäkerheten även på riksnivå. Patientsäkerhetskoordinatorerna Sari Jantunen, Helena Snickars, Linda Styris och Merja Jutila Vid utredningen fokuserar man sig helt och fullt på att hitta bakomliggande, systemiska orsaker. 13
14 Säker läkemedelsbehandling Undvik övermedicinering anvisa patienten till avdelningsfarmaceuten i tid 14 Om en patient är över 65 år gammal och regelbundet använder över 6 olika läkemedel och det är något oklart i medicineringen är det all anledning att anvisa patienten till läkemedelsbedömning. Avdelningsfarmaceut Kaisa Ruhkala har utfört läkemedelsbedömningar från och med början av år Genom intervjuer kartlägger jag i vilken grad patienten verkligen intar sina mediciner. Ibland kan patienten på egen hand också använda stora mängder av naturpreparat som personalen inte känner till, berättar Ruhkala. Multimedicinerade och -sjuka som målgrupp Det händer ofta att avdelningsfarmaceuten kontaktas då man börja misstänka att patientens läkemedelslista inte håller sträck. Ju tidigare en patient hänvisas till läkemedelsbedömning, desto större utbyte har patienten av bedömningen. Dessutom sparar det på vårdpersonalens tid om medicineringen är adekvat och patienten inte blir tvungen att komma tillbaka till sjukhuset på grund av en olämplig medicinering. Enligt provisor Annika Valtola har man som mål att ingripa framförallt i vården av multimedicinerade och -sjuka patienter: Rent av en tredjedel av äldre personers vårdperioder på sjukhus är förorsakade av medicinering. Cirka 70 procent av läkemedelsskadorna kunde förebyggas om man ingrep i fel som är förknippade med medicinering. Sparar tid, pengar och förbättrar vårdkvaliteten Läkemedelsbedömningen förutsätter alltid ett medgivande av den behandlande läkaren och patienten. I samband med intervjun kontrollerar Ruhkala patientens laboratorievärden och fysiologiska mätresultat samt medicineringen genom olika databaser. På basis av intervjun för Ruhkala in en uppdaterad läkemedelslista i Esko, gör en läkemedelsbedömning och ger läkaren ett förslag till läkemedelsbehandling. Läkemedelsbedömningen är ett mångprofessionellt samarbete där alla får ett utbyte av varandra. Med en ändamålsenlig medicinering och en uppdaterad läkemedelslista kan man främja patientsäkerheten och minska läkemedelskostnaderna, säger Valtola sammanfattningsvis. Avdelningsfarmaceut Kaisa Ruhkala tar emot patienter för läkemedelsbedömning från måndag till onsdag på Vasa centralsjukhus.
15 Statistik Statistik JANUARI-JUNI 2016 HaiPro-anmälningar VASA CENTRALSJUKHUS Drabbade patient Nära ögat-situationer 2014 Anmälningar % % Anmälningar % Anmälningar % 51 % 55 % PRIMÄRVÅRDEN Drabbade patient Nära ögat-situationer 32 % 2014 Anmälningar % 34 % 2015 Anmälningar % 31 % 2016 Anmälningar %
16 Statistik Statistik JANUARI-JUNI 2016 HaiPro-anmälningar Följder för patienten VASA CENTRALSJUKHUS 6 % 0,8 % PRIMÄRVÅRDEN 7 % 1,2 % 20 % 74% 26 % 66% Inga besvär 547 Lindriga besvär 144 Måttliga besvär 43 Allvarliga besvär 6 Följder ej kända / 52 ej valda Inga besvär 915 Lindriga besvär 361 Måttliga besvär 98 Allvarliga besvär 16 Följder ej kända / 829 ej valda 16
Patientsäkerhetsmeddelande
I år kommer vi aktivt att främja patientsäkerheten. Patientsäkerhetsmeddelande 01/2017 Risken att drabbas av trycksår ska bedömas genast då patienterna kommer in för vård. Patientsäkerhetsmeddelande 1/2017
Patientsäkerhetsmeddelande
I höst dokumenteras alla patientuppgifter mobilt på samtliga vårdavdelningar och på akuten Patientsäkerhetsmeddelande 02/2017 Yläindeksi Vi måste ständigt utvecklas med hjälp av alla anställda. Patientsäkerhetsmeddelande
Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Nationellt ramverk för patientsäkerhet
Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket
Patientsäkerhetsmeddelande
Patientsäkerhetsmeddelande 01/2018 Utskrivningen utgör en kritisk fas i vården av patienten. Aktivitetsmängden återspeglar sig positivt i hur rehabiliteringen har framskridit. Innehåll Pris för ett gott
Användning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland
(6) produkter inom Hälsooch sjukvården Med medicinteknisk produkt avses en produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas för att hos människor enbart eller i huvudsak. påvisa, förebygga, övervaka,
Patientsäkerhetsmeddelande
Patientsäkerhetsmeddelande 02/2018 Gör en anmälning om du upptäcker en farlig situation antingen på din egen enhet eller i gränsytan av vårdprocessen. Målet med Case managerverksamhet är att ta patientens
Meningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015
Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 BESKRIVNING AV IKINÄ-MODELLEN OCH IMPLEMENTERING AV DEN IN0M PARGAS STADS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNING 1. Bakgrund Ett system för
Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Rutin för fall och fallskador
2016-04-01 1 (5) Omsorg Rutin Ansvarig Helen Hansson Malmgren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad den 2009-04-01 Upprättad av Pernilla Hedin, enhetschef, Ida Malmström, sjukgymnast, Sofia Rahdevi,
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och
Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013
2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Patientsäkerhetsmeddelande
Vid läkemedelsbehandling har alla en avgörande roll att spela. Patientsäkerhetsmeddelande 01/2016 Yläindeksi Patientsäkerhetspris Yläindeksi Grattis hjärtövervakningsavdelningen En trygg läkemedelsbehandling
Vårdprevention Lätt att göra rätt
Vårdprevention Lätt att göra rätt Landstinget i Jönköpings län Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla! Hälsningar Folke Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt Uppkomst av trycksår, fall
Patientens rättigheter
Patientens rättigheter Valvira.fi @ValviraViestii Patientens rättigheter VARJE PATIENT HAR RÄTT TILL hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet ska respekteras.
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Patient berättelse 1
1 Patient berättelse 2 Vad tänker och känner ni när ni har hört denna patients berättelse? Synpunkter på handläggningen vid första besöket Vad kan skälen vara till att man inte lyssnade på patient och
Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga
Godkänt den: 2017-06-29 Ansvarig: Rolf Karlsten Gäller för: Akademiska sjukhuset VÅRT MÅL ÄR ATT VARJE PATIENT VID AKADEMISKA SJUKHUSET skall få en så bra smärtlindring som möjligt. Ibland kan det på grund
Nutritionsdagen 2015
Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL:
Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-04-20 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna
Trygg läkemedelsbehandling. nya rutiner. Patientsäkerhetsmeddelande
Trygg läkemedelsbehandling med nya rutiner Patientsäkerhetsmeddelande 04/2015 Yläindeksi Patientsäkerhetspris Yläindeksi Grattis ungdomspsykiatriska avdelningen! Hur bekräfta att rätt patient får rätt
Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning
Markörbaserad journalgranskning
Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD 06-04-9 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND Bakgrund Markörbaserad
GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
P atientsäkerhetsberättelso
Adium Omsorg AB P atientsäkerhetsberättelso Ål 2014 Datum och ansvarig för innehållet 201: -02-27 Britt-Marie Nordström Ver amhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2 0:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi
Datum: 2018-10-23 Händelseanalys Brister i kommunikation och försenad koloskopi 1 Sammanfattning Remiss skickas från vårdcentral till sjukhus för koloskopiundersökning. Patienten får tilltagande besvär
Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Vad händer på Socialstyrelsen?
Vad händer på Socialstyrelsen?. Monica Pehrsson, utredare, leg dietist 2017-05-05 Gällande undernäring finns idag förskriften Förebyggande av och behandling vid undernäring, SOSFS 2014:10 Både hälso-och
Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Trycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.
Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011
Dödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer
Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet
Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna
Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017
Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR SAMARBETE Maria Bjerstam En kraftsamling på innovation Affärs-rådgivning Nya branscher Industriingång och testbädd
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra
Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Hemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
PPM mätningar 2019 Närsjukvården
PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattande rapport över vårens PPMmätningar, samt 2018 års journalgranskning i Närsjukvården Region Norrbotten. PPM 2019 Närsjukvården Piteå Lu/Bo Kalix Gällivare Kiruna
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 regioner Patientsäkerhet
Språket inom social- och hälsovård
Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets
Sammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp. Bedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov 2 (11) NATIONELL KLINISK SLUTEXAMINATION FÖR SJUKSKÖTERSKEEXAMEN BEDÖMNINGSUNDERLAG VID PRAKTISKT
Sektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.
Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet
Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011
Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden
Vad du kan göra själv
Vad du kan göra själv FÖR ATT MInskA RISKER i vården 1 Vad du kan göra själv Dagens sjukvård har stora möjligheter att hjälpa dig som är sjuk med verknings fulla läkemedel och moderna behandlingsmetoder.
Händelseanalys. Datum: Patient som vårdas efter operation på avdelning. Maj Analysledare: Anestesikliniken
Datum: 2017-10-13 Händelseanalys Patient som vårdas efter operation på avdelning Maj 2017 Analysledare: Anestesikliniken Anna Angenete Medicinkliniken Södra Älvsborgs Sjukhus Västra Götalandsregionen 1
Katetervård och kateterisering av urinblåsa
1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3
- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION
1(5) INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION För er har reserverats tid för starroperation enligt bifogat tidbeställningsbrev till Vasa Centralsjukhus ögonenhet som finns i A-flygeln, 6:e våningen (A6). Telefonintervju
Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
Information till dig som ska opereras
Information till dig som ska opereras Välkommen till dagkirurgiska enhetens mottagning i Ljungby Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför, under och efter din operation. Din
En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården
En patientförsäkring för alla När en patient skadas i vården När en patient skadas i vården 1. Förklara vad som hänt 2. Lyssna på patientens upplevelse av skadan 3. Beklaga att patienten fått en skada
Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens
2015-02-01 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner, trycksår
EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping
EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller
Patientens rättigheter
Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet
Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Regional riktlinje för prevention av trycksår
Regional riktlinje för prevention av trycksår Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
A&O ANSVAR OCH OMSORG AB
A&O Ansvar och Omsorg AB Riggargatan 2016 1 2017-02-13 Riggargatan A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2016 Avvikelser Samtliga avvikelser registrerades och dokumenterades.
Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.
Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av
STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET
STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET ALKOHOL Alkoholstopp minskar risken för komplikationer. Om du avstår från alkohol 4-8 veckor innan, och en tid efter, operation, hinner kroppens funktioner
OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Uppföljning. Lokevägens gruppbostad
Uppföljning Lokevägens gruppbostad Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av hälso-och sjukvård enligt GPA-modellen... 3 1.2 Kontakt med läkare och annan hälso-och sjukvårdspersonal...
2 Detaljer i vårduppläggningen och föräldrarnas skyldighet att hålla sig till vårdplanen
KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET CIRKULÄR 23/2005 BILAGA 2 1 (5) ANVISNINGAR OM HUR FAMILJEDAGVÅRD I FAMILJEDAGVÅRDARENS HEM SKA ARRANGERAS 1 Ansökan om och beviljande av dagvårdsplats I 2 2 mom. i lagen
Åtgärdsplan. Datum
Nacka seniorcenter Sjötäppan Åtgärdsplan Datum 2017-10-10 Version 1 Deltagare:, Katarina Centerdal, Izabell Söderström och Maria Liwendahl Framtagen av Område Åtgärd Ansvarig Förslag Slut datum Systematiskt
Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Händelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:
Datum: 2016-11-21 Händelseanalys Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt September 2015 Analysledare: Ortopedi Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning För att förbättra patientsäkerheten
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 3 Reviderad: 2018-11-19 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-12-10-2019-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från
Anvisning för den som använder Xarelto
Anvisning för den som använder Xarelto 2 Anvisning för den som använder Xarelto Din läkare har ordinerat läkemedelspreparatet Xarelto. Efter ledprotesoperationer är risken för ventrombos, dvs. blodpropp,
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Direktiv. Medicinteknisk utrustning för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter. Medicinsk utrustning Hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter
Direktiv Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Medicinsk utrustning Hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2015-09-01 Utvärderas
Läkemedelshantering. och. Patientsäkerhet. Läkemedelsstämman 2016 Carina Träskvik
Läkemedelshantering och Patientsäkerhet Läkemedelsstämman 2016 Carina Träskvik Vilka är de största orsakerna till att läkemedelsfel uppstår? När patienten byter vårdform! - I vårdens övergångar faller
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet