Regionkontoret, Storgatan 27

Transkript

1 Protokoll 1 (39) Plats och tid: Regionkontoret den 5 oktober 2017, kl. 9:00 16:30 Beslutande: Malena Ranch (MP), ordförande Håkan Collin (S), 1:e vice ordförande Anna-Karin Klomp (KD), 2:e vice ordförande Petra Söderlund (S) Ann-Britt Litsner (S) Jan-Åke Olsson (S), tjänstgörande för Lars Sandberg (S) Fredrik Leijerstam (MP) Neil Ormerod (V) Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M), tjänstgörande för Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Johan Enfeldt (L) Kristina Freerks (C), tjänstgörande för Aranka Botka Ncomo Fredric de Afonseca (S), tjänstgörande för David Perez (SD) Ersättare: Övriga deltagare: Plats och tid för justering: Rolf Samuelsson (MP) Petrus Söderling (S) Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström, enhetschef Marie Johansson, controller Torun Hall, T f Primärvårdsdirektör 110 Malin Eklöf, ekonomichef Primärvården 110 Gunilla Swanholm, Tandvårdsdirektör 110 Lena Dahlman, förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering 110 Johanna Wahlin, ekonomichef Hälsa och habilitering 110 Maj Sölvesdotter, verksamhetscontroller 110 Sofia Kialt, utvecklingsstrateg 111 Jarl Hellman, överläkare 115 Olle Rollin, pol sekreterare (C) Amanda Nordbo, politisk sekreterare (KD) Anna Sandström, nämndsekreterare Regionkontoret den 11 oktober 2017 Underskrifter: Sekreterare Anna Sandström Paragraf Ordförande Malena Ranch (MP) Justerare Anna-Karin Klomp (KD) ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Datum när anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokoll Regionkontoret, Storgatan 27 Datum när anslaget tas ner

2 Protokoll 2 (39) Innehållsförteckning Val av justerare 106/17 Fastställelse av föredragningslista 107/17 Information om Barnhälsovårdens årsrapport /17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för oktober /17 Delårsrapport 2017 för vårdstyrelsens verksamhetsområde 110/17 Slutrapport Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård 111/17 Akademiskt primärvårdscenter 112/17 Innovation Akademiska och testbädd primärvård 113/17 Projekt för införande av behovsstyrd vårdgaranti 114/17 Systematisk analys och uppföljning av indikatorer för Region Uppsalas arbete med kroniska sjukdomar Motionssvar avseende Möjliggör Facetimesamtal för 1177 vårdguiden Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län avseende influensa och pneumokocker till vissa riskgrupper 115/17 116/17 117/17 Ersättning vid tvingande flytt Folktandvårdens ledningskontor 118/17 Prislista för Folktandvården 119/17 Initiering av upphandling av friskvårdslotsning 120/17 för vårdstyrelsen i februari /17 Anmälan av inkomna skrivelser 122/17

3 Protokoll 3 (39) Anmälan av delegationsbeslut 123/17

4 Protokoll 4 (39) 106/17 Dnr VS Val av justerare Anna-Karin Klomp (KD) utses att jämte ordföranden Malena Ranch (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: Onsdagen den 11 oktober kl Regionkontoret Storgatan 27.

5 Protokoll 5 (39) 107/17 Dnr VS Fastställelse av föredragningslista Beslut s beslut Förslag till föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning föreslås fastställa förslag till föredragningslista för sammanträdet Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. beslutar enligt utsänt förslag.

6 Protokoll 6 (39) 108/17 Dnr VS Information om Barnhälsovårdens årsrapport 2016 Beslut s beslut Informationen rörande Barnhälsovårdens årsrapport för 2016 läggs till handlingarna. Bilaga 108 Ärendebeskrivning Vid vårdstyrelsens sammanträde den 5 oktober ges information om barnhälsovårdens verksamhet i primärvården inom med utgångspunkt från Barnhälsovårdens årsrapport Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. beslutar enligt utsänt förslag.

7 Protokoll 7 (39) 109/17 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för oktober 2017 Beslut s beslut Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport läggs till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 109 Ärendebeskrivning Vid mötet ger hälso- och sjukvårdsdirektören en muntlig och skriftlig rapport avseende aktuella frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet som berör vårdstyrelsens ansvarsområde. föreslås lägga rapporten till handlingarna. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. beslutar enligt utsänt förslag.

8 Protokoll 8 (39) 110/17 Dnr VS Delårsrapport 2017 för vårdstyrelsens verksamhetsområde Beslut s beslut Delårsrapporten 2017 för vårdstyrelsens verksamhetsområde inklusive delårsrapporterna 2017 för Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården godkänns och läggs till handlingarna. Bilaga 110 Ärendebeskrivning I bilagor redovisas delårsrapport 2017 för vårdstyrelsens verksamhetsområde inklusive delårsrapporter 2017 för Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Sjukhusstyrelsen Förvaltningschefen för Primärvården Förvaltningschefen för Hälsa och habilitering Förvaltningschefen för Folktandvården

9 Protokoll 9 (39) 111/17 Dnr VS Slutrapport Primärvårdens roll i framtidens hälso-och sjukvård Beslut s beslut 1. Slutrapporten om målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård godkänns enligt bilaga. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att inarbeta slutrapportens förslag gällande 2018 i förfrågningsunderlag/regelböcker för primärvård samt i verksamhetsuppdraget till berörda förvaltningar under förutsättning att regionfullmäktige avsätter medel i tilläggsbudgeten för Föreslå regionfullmäktige att i tilläggsbudgeten för 2018 tilldela vårdstyrelsen 47.9 miljoner kronor för insatser från 2018 och framåt. 4. Slutrapporten överlämnas till utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU som ett underlag i det fortsatta arbetet med målbild och strategier för effektiv och nära vård Förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering får i uppdrag att under hösten 2017 förbereda uppstart av projektet innovationsguiden i samarbete med Uppsala kommun. En första rapport av arbetet ska lämnas till vårdstyrelsen vid sammanträdet i april kronor avsätts från ansvar som resursförstärkning till Hälsa och habilitering för projektledare och uppstart av projektet innovationsguiden. 7. Tilläggsyrkandena bereds och hanteras vid kommande styrelsesammanträde. Bilaga 111 a Reservationer Neil Ormerod (V) inkommer med reservation till förmån för eget yrkande. Bilaga 111 b

10 Protokoll 10 (39) Anna-Karin Klomp (KD), Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M), Roger Elsborg (M), Johan Enfeldt (L) och Kristina Freerks (C) inkommer med reservation till förmån för eget yrkande. Bilaga 111 c Ärendebeskrivning Bakgrund och sammanhang Den 27 februari 2017 fattade vårdstyrelsen beslut om ett framåtsyftande arbete kring primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård i. Uppdraget från vårdstyrelsen var att ta fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom och ge förslag på insatser för 2018 samt mer långsiktigt. I juni 2017 beslutade Regionstyrelsen om ett breddat arbete för hela hälso- och med målbild och strategier för Effektiv och nära vård Det innebär att det vare sig är möjligt eller lämpligt att i detta arbete formulera en färdig eller statisk bild av framtidens primärvård. Slutrapporten ska därför inte ses som en färdig bild, utan dels utgöra ett centralt bidrag till den övergripande målbilden för Effektiv och nära vård 2030, dels redan nu leda till insatser på kort och lång sikt som leder i rätt strategisk riktning. I slutrapporten beskrivs internationella utvecklingslinjer för primärvården och den nationella utvecklingslinjen för mer nära vård. Metod och process med utgångspunkt i att leda i komplexitet Att ta fram en målbild handlar lika mycket om processen och dialogen som själva målbilden. I praktiken påbörjas förändringsarbetet redan genom att tillsammans skapa målbilden. s uppdrag blev därmed uppstarten till ett brett dialogarbete med såväl chefer och medarbetare i primärvården som med patient och brukarrepresentanter. Dialogarbetet har skett såväl inom befintliga mötesarenor som digitalt i ett dialogforum och i webbseminarier. Vidare var det viktigt att bjuda in och involvera vårdgrannar som t ex kommunernas företrädare i dialogarbetet om målbilden och vägarna mot målet. Att förstå andras perspektiv och behov inför framtiden hjälper oss som verkar i framåt. Valet att ha en öppen, inbjudande och transparent process vara strategiskt viktigt. Iakttagelser En iakttagelse under processen är att det är svårt att prata om framtiden när dagens problem upplevs överväldigande och utmanande nog. Det finns även en

11 Protokoll 11 (39) historik där både chefer och medarbetare uppfattar att det tidigare pratats om satsningar på primärvården, men där de sedan inte upplevt att det skett någon förändring i verkligheten. Detta gäller särskilt i matchningen mellan resurser/förutsättningar och primärvårdens uppdrag. Det gör att de tidiga insatserna som föreslås för 2018 behöver ge tydliga signaler om att detta är en satsning som på allvar innebär förbättrade förutsättningar för att utveckla primärvårdens roll och att det här utgör första stegen mot en långsiktigt hållbar utveckling. Preliminär målbild En målbild för framtiden bör utgå från patienten och befolkningens perspektiv för att väcka engagemang och vara en reell drivkraft för förändring. Exakt hur det kommer att se ut i framtiden går inte att veta, men gemensamma mentala bilder om framtiden ger vägledning framåt. En preliminär målbild är framtagen i form av tänkta citat från patienter, anhöriga och invånare ungefär tjugo år fram i tiden. Även professionen inom primärvården får på samma sätt berätta om den preliminära målbilden. Tillsammans sammanfattar meningarna åsikter och punkter som återkommit i dialoger under processen med att sätta ord på vad vi egentligen menar med framtidens primärvård. En illustration har också tagits fram baserad på citaten. Nedan två exempel från patienter och professionsföreträdare 20 år fram i tiden. "Primärvården är mitt självklara förstaval och finns nära mig för att stödja, bibehålla och förbättra min hälsa" Vi i primärvården, och därmed hela hälso- och sjukvården, har erövrat relationsperspektivet igen med invånarna, inte bara när de är patienter och anhöriga. Fokusområden för att nå målbilden Utifrån målbilden för primärvården i framtiden har det utkristalliserats fyra tydliga områden som vi behöver prioritera nu för att börja skapa den framtid vi önskar. 1. Större andel av resurserna och hållbara grundläggande förutsättningar 2. Kraftsamling kring personer med särskilda behov 3. Effektivare arbetssätt och verktyg 4. Förändra vårdstrukturen Utvecklingen behöver följas upp och återkopplas Då målbilden av en mer nära vård bygger på samverkan och samspel med kommuner och sjukhus är det bra att även utveckla uppföljningen gemensamt.

12 Protokoll 12 (39) Detta sker företrädesvis inom samverkansstrukturen tillsammans med kommunerna. De första stegen förslag för 2017 och 2018 Primärvården har, och kommer att få, en allt mer central roll i framtidens hälsooch sjukvård som är mer nära invånarna. Primärvårdens insatser för patienter med kroniska sjukdomar och multisjuka äldre patienter samt olika förebyggande och hälsofrämjande åtgärder kommer vara av största betydelse. En prioritering är därför att använda medel för 2018 för att stärka de grundläggande förutsättningarna för vårdcentralerna och primärvården. Satsningen är en permanent förstärkning. Det handlar framförallt om ökad kapiteringsersättning, stärkt områdesansvar, stärkt forskning i primärvården (se särskilt ärende om akademiskt primärvårdscentrum), och utökning av ST-läkare inom allmänmedicin. Ekonomisk sammanställning av insatser 2018 Förslaget är vidare att använda statliga, tillfälliga medel, som puckelpengar och för ytterligare utvecklingsinsatser som bidrar till omställningen. Några arbeten kräver resurser för uppstart redan under hösten Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till det utsända förslagets första beslutspunkt och finner bifall till eget yrkande. beslutar enligt det utsända förslagets första beslutspunkt. Ordföranden yrkar bifall till det utsända förslagets andra beslutspunkt. Neil Ormerod (V) yrkar följande rörande den andra beslutspunkten: Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att till styrelsen i december redovisa hur medel från det av regionfullmäktige tilldelade ökade anslaget 2018 ska användas för att bemanna och förstärka distriktssköterskemottagningarna på landsbygden, samt för ytterligare åtgärder för att möta den psykiska ohälsan. Ekonomisk ram för dessa åtgärder är högst 18 miljoner kronor. Ordföranden ställer proposition på eget yrkande om bifall till det utsända förslagets andra beslutspunkt mot Neil Ormerods (V) yrkande och finner bifall till eget yrkande. beslutar enligt det utsända förslagets andra beslutspunkt.

13 Protokoll 13 (39) Ordföranden yrkar bifall till det utsända förslagets beslutspunkter 3 6 och finner bifall till eget yrkande. enligt det utsända förslagets beslutspunkter 3 6. Anna-Karin Klomp (KD), Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M), Roger Elsborg (M), Johan Enfeldt (L) och Kristina Freerks (C) yrkar följande tillägg: 1. Att vårdstyrelsen föreslår uttala ett mål för om att primärvården bör få 25 procent av den totala hälso- och sjukvården senast Hur arbetet fortskrider bör redovisas årligen. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att utreda hur äldre kan erbjudas sammanhållen hemsjukvård och primärvård som bygger på samverkan av hälso- och sjukvårdsinsatser som och kommuner erbjuder. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören ge i uppdrag att utreda hur digitala vårdmöten kan erbjudas inom första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, exempelvis genom upphandling. 4. Hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att titta på möjligheten att införa ett vårdval för distriktsköterska där för- och nackdelar synliggörs. 5. Att digitala besök kompenseras ekonomiskt i kommande regelböcker och förfrågningsunderlag. 6. Att kontinuitet kompenseras ekonomiskt i kommande regelböcker och förfrågningsunderlag. Mest ersättning ges för de grupper där kontinuitet är viktigast, d v s äldre och multisjuka. 7. Att styrelsen uttalar en viljeinriktning gällande att första vårdmötet för allmän primärvård kan utföras digitalt. 8. Att regelbok/förfrågningsunderlag MVC förtydligas avseende eftervård. Inled en dialog angående hur vårdkedjan mödravård-förlossningsvårdeftervård på sikt kan förstärkas. 9. Att ska införa äldremottagningar för personer över 75 år. Äldremottagningarna ska vara lätta att få kontakt med, det ska finnas möjlighet att ställa frågor om det friska åldrandet, få hjälp med genomgång av medicin och kunna bli erbjuden en fast vårdkontakt. Uppdraget föreslås bli ett tilläggsuppdrag inom vårdcentralsuppdraget.

14 Protokoll 14 (39) 10. En plan ska tas fram för att förbättra friskvårdsarbetet och öka stöder för användning av Fysisk aktivitet på recept (FaR). 11. En plan ska tas fram för hur anhörigstödet kan utvecklas. Syftet är att primärvården ska bli bättre på att möta och hjälpa de anhöriga, även de anhöriga som är barn. 12. En plan ska tas fram ska få för hur varje patient ska få en personlig rehabiliteringsplan. 13. Ge primärvården i uppdrag att utveckla samverkan med länets kommuner i syfte att förebygga, upptäcka och åtgärda problem med undernäring hos äldre. 14. Möjliggöra tilläggsuppdrag med mobil mottagning för nära hjälp på små orter. 15. Anpassa regelverket för att underlätta för vård utanför större orter. 16. En plan ska tas fram för att förbereda sjukvårdspersonal under utbildning att arbeta på mindre enheter. 17. En plan ska tas fram för hur läkare från andra specialiteter än allmänmedicin ska fungera som konsulter mot länets vårdcentraler, mot kommunala äldreboenden och elevhälsan. En prioriterad specialitet är psykiatri. Regelbunden rådgivande specialistverksamhet kan även ge kompetensutveckling och utgöra ett kollegialt stöd som lockar fler medarbetare att arbeta på vårdcentraler med långa avstånd till länets större orter och sjukhus. 18. Öka incitament för hemtester och sjukvård på distans. Ordföranden yrkar att ovanstående tilläggsyrkanden från Anna-Karin Klomp (KD) m.fl. bereds och hanteras vid kommande styrelsesammanträde och finner bifall till eget yrkande. beslutar enligt reviderat förslag. Kopia till Regionstyrelsen Sjukhusstyrelsen HS FoUU-utskottet Förvaltningsdirektör Primärvård Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering

15 Protokoll 15 (39) 112/17 Dnr VS Akademiskt primärvårdscenter Beslut s beslut 8. T f Primärvårdsdirektören får i uppdrag att starta upp Akademiskt primärvårdscentrum i i samråd med berörda aktörer exempelvis Uppsala universitet med start kronor avsätts under hösten 2017 från ansvar som resursförstärkning till primärvårdsförvaltningen för en utvecklingsledare. För 2018 avsätter vårdstyrelsen, ansvar 24999, 5 miljoner kronor. 3. T f primärvårdsdirektören ska lämna en första rapportering för genomförande 2018 till vårdstyrelsen i december Bilaga 112 Ärendebeskrivning För att säkerställa klinisk forskning, utveckling och utbildning i primärvården föreslås här ett Akademiskt primärvårdscentrum. Verksamheten ska utgå från patienters, medarbetares och studenters behov och skapa förutsättningar för en verksamhet där värde skapas för befolkningen i form av vård av god kvalitet. Akademiskt primärvårdscentrum ska omfatta hela primärvårdsuppdraget som ansvarar för, oavsett finansiering eller driftsform och omfatta alla verksamhetsuppdrag och regelböcker. Till Akademiskt primärvårdscentrum kommer initialt två Akademiska vårdcentraler kopplas som vardera har ett nätverk av andra vårdcentraler i ett geografiskt område. De Akademiska vårdcentralerna kommer att ha samma uppdrag, med listade patienter och ersättningssystem, som övriga vårdcentraler. Alla vårdcentraler oavsett driftsform ska senare kunna ansöka om att starta Akademisk vårdcentral. De Akademiska vårdcentralerna knyter samman den kliniska forskningen, utvecklingen och utbildningen med vardagen på vårdcentralerna inom nätverket.

16 Protokoll 16 (39) Kostnader och finansiering Hösten 2017 t kr Planeringsledare 100% nov-dec 210 Projektledarkompetens 50% nov-dec 70 Studiebesök etc 40 Total summa Uppstartsår Anslag på 5 miljoner kronor för uppstart av akademiskt primärvårdscentrum samt två akademiska vårdcentraler finns avsatta i vårdstyrelsens budget för Beredning Förslaget har tagits fram av T f primärvårdsdirektören. Samråd har skett med förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering och FoU-direktören på Akademiska sjukhuset. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till T f förvaltningsdirektör Primärvården Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering FoI direktör

17 Protokoll 17 (39) 113/17 Dnr VS Innovation Akademiska och testbädd primärvård Beslut s beslut föreslås besluta att anslå kronor per år från och med 2018 till Innovation Akademiska för utveckling av testbädd och innovationskapacitet inom primärvården. Ärendebeskrivning Innovation behövs i alla delar av hälso- och sjukvård inkluderande primärvård för att möta de demografiska utmaningar som samhället står inför. För att bland annat möjliggöra nyttiggörande och utveckling av ny teknik och nya tjänster så behöver primärvårdens innovationskapacitet utvecklas. Denna mycket viktiga vårdnivå behöver en infrastruktur för att ta till vara idéer från den egna personalen, utveckla samarbeta med externa aktörer vid tester och utvärderingar och även för implementering av innovativa lösningar. Genom att höja innovationsförmågan och samordna samt harmonisera innovationsprocesserna i primärvården skapar via vårdstyrelsen också ett kraftfullt verktyg för att överbrygga de gap och hinder som för närvarande finns mellan regionens olika förvaltningar samt gentemot den kommunala vården och omsorgen. För närvarande kan primärvården endast i mycket begränsad utsträckning hantera idéer och samarbeta med företag vid utveckling av nya tjänster och produkter för att möta behov och krav från den snabbt ökande äldre befolkningen. De barriärer som idag finns mellan aktörerna orsakade av att man tillhör olika förvaltningar med separata budgetar samt delvis olika innovationskulturer utgör ett påtagligt innovationshinder som behöver överbryggas. I synnerhet eftersom de patienter och vårdtagare som ska vara i fokus för omhändertagandet rör sig mellan förvaltningarna och mellan olika vårdgivare. De produkter och tjänster som utvecklas ser vi redan idag att man behöver kunna testa och implementera i samarbete med alla typer av aktörer som verkar kring patienterna oavsett organisationstillhörighet. Hälso- och sjukvården är i sin grund inte en produkt utan en tjänst. Resultatet för patienten är det vården åstadkommer tillsammans med patienten. Det gör att tjänsteinnovation hör väl hemma i hälso- och sjukvårdens utveckling. Innovationsmetodik bidrar till att hitta nya sätt att tänka och få en djupare förståelse för vad som skapar värde för befolkning och patienter. Metoderna utgår från användarens behov och

18 Protokoll 18 (39) upplevelser men lyfter också fram medarbetarnas och utförarnas perspektiv på utmaningarna. Metoderna fokuserar på att förstå och skapa empati för de som berörs av en utmaning. Det ger insikter om invånarnas verkliga behov. Innovationskedjans grundkomponenter (att ta vara på idéer, accelerera utvecklingen via testbäddsverksamhet och att optimera implementeringen i den egna organisationen) finns i olika varianter nationellt, regionalt och internationellt. Det finns dessutom kopplingar till utökade aktiviteter inom EU programmet EIT Health, ett program där ingår som medlem. Men en komplett innovationskedja där arbetet är standardiserat och harmoniserat mellan de olika förvaltningarna inom regionen, mellan offentligt och privat driven primärvård, liksom mellan regionen och kommunen saknas än så länge. Innovation Akademiskas innovationsplattform har rönt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Genom att involvera Innovation Akademiska i primärvården finns möjlighet att etablera en stark och relevant kedja av offentlig innovationskapacitet. Grundkomponenterna i Innovation Akademiskas plattform är: att starkt knyta verksamheten till det befintliga innovationsstödsystemet, att identifiera och lösa flaskhalsar i den egna organisationen via referensprojekt med tydliga kravställare, att ha utvecklad förmåga och rutiner för att stödja innovationer från idé, via utveckling till införande, att sprida innovationskompentensen inom organisationen via implementering av innovationsnoder. Det övergripande målet med att engagera Innovation Akademiska är att etablera en tydlig och fungerande innovationskedja som binder samman innovationskapaciteten inom primärvård och slutenvård men dessutom inkluderar kommunal vård och omsorg. Ökad innovationskraft genom infrastruktur för idéhantering, testbäddsverksamhet och införande förbättrar vård och omsorg samt skapar dessutom tillväxt för företag med innovativa lösningar inom området. Utifrån Innovation Akademiskas koncept ska effektiva innovationsplattformar skapas företrädesvis vid de Akademiska vårdcentraler som kommer att skapas inom primärvården. Men Innovation Akademiskas koncept är inte beroende av att agera inom en Akademisk vårdcentral utan det kan även appliceras vid konventionella vårdcentraler. Innovation Akademiska ska inom primärvården: Via referensprojekt identifiera flaskhalsar som försvårar det innovativa arbetet.

19 Protokoll 19 (39) Skapa en kedja där idéer som uppkommer fångas och förädlas och där samarbeten med andra förvaltningar och andra vårdgivare liksom med externa företag kan drivas utifrån patientperspektiv istället för att begränsas av organisationstillhörighet. Bidra till utveckling av relevanta produkter och tjänster till gagn för patienter i nära samarbete mellan företag och andra offentliga aktörer. Uppnå en mätbart förbättrad förmåga för strukturerat införande av produkter och tjänster. Skapa förutsättningar för att på ett bättre sätt än idag kunna tillhandahålla efterfrågade testmiljöer för utveckling av produkter och tjänster. Främja kvinnors företagande genom att utveckla innovationsstödet inom den kvinnodominerade primärvården på samma sätt som tidigare uppnåtts inom Akademiska sjukhuset. Kostnader och finansiering föreslås besluta att anslå kronor per år från och med 2018 till Innovation Akademiska för utveckling av testbädd och innovationskapacitet inom primärvården. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Sjukhusstyrelsen Registrator Akademiska sjukhuset T f primärvårdsdirektör Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering

20 Protokoll 20 (39) 114/17 Dnr VS Projekt för införande av behovsstyrd vårdgaranti Beslut s beslut Ett projekt med en förstudie och projektplan påbörjas hösten 2017 inkluderande ett utvecklingsarbete som stödjer behovsstyrd vårdgaranti. Projektet pågår under 2018 enligt nedanstående beskrivning. Ärendebeskrivning Delbetänkandet god och nära vård (SOU 2017:53) beskriver ett pågående och framtida systemskifte inom svensk sjukvård där primärvården utgör basen för svensk sjukvård och där öppenvården är förstahandsvalet. Vården ska genomföras i samverkan med kommunala aktörer och nära patienten. En del av delbetänkandet innebär förslag för en förändrad vårdgaranti inkluderande samtliga legitimerade yrkesgrupper i primärvården benämnt en behovsbaserad vårdgaranti. Det kommer medföra att vårdgarantins nuvarande mätpunkt kring läkarbesök inom sju dagar ersätts med medicinsk bedömning genomförd av legitimerad yrkesgrupp inom tre dagar. Denna medicinska bedömning kan vara både ett fysiskt besök eller en distanskontakt såsom ett digitalt vårdmöte eller en telefonbedömning. SKL har i linje med ovanstående utredning, genom sin väntetidsdatabas Signe, utvecklat möjligheter till en bredare uppföljning av primärvård. I modellen finns möjlighet att följa ny- och återbesök till all legitimerad personal inom primärvården med tre, fem och sju dagars intervall och väntetider kan kopplas till diagnoser/kvå-koder och yrkeskategori. Den nya uppföljningsmodellen ger bättre underlag för verksamhetsuppföljning och utveckling för primärvård samt nationell och regional jämförelse och bättre förståelse av olika verksamheter och yrkeskategorier. Liksom landets övriga landsting och regioner har erbjudits att påbörja leverera anpassade data till SKL redan nu. För att ska kunna leverera korrekta och anpassade data behöver, utöver en teknisk anpassning, regionen stötta och utbilda samtliga vårdcentraler genom förberedelser, tekniskt genomförande, införande och utvärdering. Lagändringarna och de nya rapporteringsmetoderna kommer delvis innebära nya tvärprofessionella arbetsmetoder för vårdcentralerna och en tjänsteutveckling av patienternas kontakter med vården.

21 Protokoll 21 (39) Förslaget är att ett införandeprojekt initieras med förstudie och projektplan hösten 2017, tekniskt genomförande kvartal ett 2018 med start av dataleverans till Signe, innebärande förändrade utdata kring väntetider och vårdgaranti inom primärvården samt utbildningsinsatser under kvartal ett till tre Kostnader och finansiering Förstudien och framtagande av projektplan finansieras inom befintliga medel hösten Projektmedel för projektledare samt tekniskt genomförande ingår som en del i ärendet kring målbild primärvård och finansieras genom tillfälliga statliga medel. Beslutet fattas av styrgruppen för statliga medel och kostnaden uppgår uppskattningsvis till kr för projektgenomförande inom Region Uppsala. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Förvaltningsdirektör Hälsa- och habilitering Förvaltningsdirektör Primärvården Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (MSI) Patrik Fridenfeldt, beslutsstödsförvaltningen, Kerstin Högberg

22 Protokoll 22 (39) 115/17 Dnr VS Systematisk analys och uppföljning av indikatorer för landstingets arbete med kroniska sjukdomar Beslut s beslut lägger informationen angående systematisk analys och uppföljning av indikatorer för s arbete med kroniska sjukdomar till handlingarna. Ärendebeskrivning beslutade den 25 maj 2016 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att återrapportera nuläget avseende analys och uppföljning av indikatorer inom prioriterade kroniska sjukdomar såsom astma/kol och hjärtsvikt samt att ge programrådet diabetes i uppdrag att använda analysen i det fortsatta utvecklingsarbetet och återkomma med en förnyad uppföljning av indikatorer till vårdstyrelsen. Under 2016 och 2017 har programrådet diabetes kontinuerligt arbetat med fyra utvalda indikatorer för att följa kvaliteten på diabetesvården i regionen. Programrådets ordförande Jarl Hellman ger vid vårdstyrelsens möte en redogörelse för hur indikatorerna utvecklats under tid. Inom en av indikatorerna HbA1C föreligger stor förbättringspotential och variationen är stor inom länets vårdcentraler. Programrådet diabetes har en plan för att förbättra resultaten avseende HbA1c värdena. Inom övriga indikatorer är resultaten goda. Det kan konstateras att indikatorer för övriga kroniska sjukdomar för närvarande mäts inom projektet Primärvårdskvalitet. För närvarande har endast verksamhetschefer och projektledare tillgång till data som gäller enstaka vårdcentraler, eftersom data ännu är ofullständiga. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Vilka personer/organisationer ska ha kopia av beslutet?

23 Protokoll 23 (39) 116/17 Dnr VS Motionssvar avseende Möjliggör Facetimesamtal för 1177 vårdguiden Beslut s beslut Regionstyrelsen föreslås föreslå fullmäktige att avslås motionen med hänvisning till redovisningen av ärendet. Bilaga 116 Reservationer Roger Elsborg, Anna-Karin Klomp (KD), Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M), Roger Elsborg (M), Johan Enfeldt (L) och Kristina Freerks (C) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Ärendebeskrivning Nina Lagh (M) har inkommit med en motion angående att möjliggöra Facetimesamtal för 1177 vårdguiden. Motionären föreslår att uppdrar till 1177 vårdguiden att möjliggöra för mottagande av Facetimesamtal för att lättare kunna göra en korrekt bedömning av en patients tillstånd och på så vis även minska antalet besök på akutmottagningen. Regionfullmäktige beslutade , 9 att anta Strategi för digital utveckling och e-hälsa i. Vidare fastställde regionstyrelsen , 69, uppdrag för digital utveckling och e-hälsa och anslog särskilda utvecklingsmedel för genomförandet. Inför framtagandet av uppdragen genomfördes en nulägesanalys genom inventering av behov och önskade prioriteringar från s förvaltningar. Med Apples Facetime kan man ringa samtal och videosamtal kostnadsfritt från en Iphone, Ipad eller Macdator. Men den fungerar bara med andra Appleanvändare och inte andra smartphones, plattor eller datorer. Idag finns många möjligheter till videosamtal via nätet men de är bundna till olika system, applikationer eller enheter. Ett videosamtal från en enskild invånare kräver alltså att 1177 kan ta emot från motsvarande system/enhet. För att skapa en jämlik vård behöver 1177 därför utgå från mer allmängiltiga videosamtalssystem som inte utesluter invånare med fel system eller enheter. Under 2017 kommer Cambio cosmics tjänst e-besök att testas i primärvården. Det är en integrering av Skype i patientjournalen Cosmic. Skype är inte lika

24 Protokoll 24 (39) system- eller enhetsberoende som Facetime utan kan användas av de flesta invånarna. Pilotprojektet ska genomföras på Fålhagens vårdcentral och minst 80 unika videomöten ska genomföras under en tvåmånadersperiod av olika professioner på vårdcentralen. Videomöten ska erbjudas patienter som själva ska kunna boka sina tider via 1177.se. delar motionärens bild om att detta är ett prioriterat område men mot bakgrund av att 1177 vårdguidens telefonrådgivning kommer att tas över av Primärvården i december 2017 är det mer prioriterat att bygga vidare på den mer allmängiltiga och journalintegrerade videosamtalsfunktionen som under 2017 prövas i primärvården. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag om avslag till motionen. Roger Elsborg (M) yrkar, med instämmande av Anna-Karin Klomp (KD), Lars- Göran Birkehorn Karlsen (M), Johan Enfeldt (L) och Kristina Freerks (C), bifall till motionen. Ordföranden ställer proposition på eget yrkande om avslag mot Roger Elsborg (M) m.fl. yrkande om bifall och finner bifall till eget yrkande. beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Regionstyrelsen

25 Protokoll 25 (39) 117/17 Dnr VS Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län avseende influensa och pneumokocker till vissa riskgrupper Beslut s beslut 1. Fastställa revideringar i förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län avseende fri vaccinering mot influensa och pneumokocker till vissa riskgrupper. 2. Revideringarna i förfrågningsunderlag gäller från och med den Vi kommande revideringar av förfrågningsunderlag ska det framgå hur dialogen med berörda aktörer har sett ut. 4. Vid kommande revideringar av förfrågningsunderlag ska det framgå hur dialogen med berörda aktörer har sett ut. Bilaga 117 Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa regelbok för vårdval influensaoch pneumokockvaccinationer till vissa riskgrupper den Syftet med de nu förslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera de krav och förutsättningar som gäller för vårdvalet. Det är även att säkerställa att förutsättningar och krav stämmer överens mellan vårdvalen där så är tillämpligt. Sammanfattande ändringar Föreslagna revideringar gällande avsnittet Avtal: Flera texter har omarbetats och lagts till i syfte att förtydliga förfrågningsunderlaget vid avtalsfrågor såsom påföljd, tvist och vårdgivarens ansvar vid avtalsbrott. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Allmänna villkor: Avsnittet om vårdinformationssystem och patientjournaler har omarbetats och förtydligats. Ett nytt avsnitt om revision har lagts till.

26 Protokoll 26 (39) Ett nytt avsnitt kring att separata avtal ska tecknas med vårdgivaren avseende tredjeparts/samverkansavtal HSA (Hälso- och sjukvårdens adressregister) och SITHS (Säker Inloggning i Hälso- och Sjukvårdssystem). Föreslagna revideringar gällande avsnittet Uppföljning: Tillägg under avsnittet Allmänna principer om att har rätt att publicera uppföljningens resultat samt att den ska agera underlag för patienter vid val av vårdgivare. De föreslagna revideringarna framgår av bifogade bilagor. Förutom ovan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Yrkanden Anna-Karin Klomp (KD), Roger Elsborg (M), Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M), Johan Enfeldt (L) och Kristina Freerks (C) yrkar följande tillägg: Av ärendebeskrivningen framgår inte om det har genomförts en dialog med befintliga och intresserade utförare. Vi yrkar på att vid nästa revidering av förfrågningsunderlaget ska en sådan dialog genomföras och redovisas för styrelsen. Under överläggningarna tas ett jämkat yrkande fram och tilläggsyrkandet från Anna-Karin Klomp (KD) m.fl. tas tillbaka. Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag med tillägg: Vid kommande revideringar av förfrågningsunderlag ska det framgå hur dialogen med berörda aktörer har sett ut. Ordföranden finner bifall till eget yrkande. beslutar enlig utsänt förslag med tillägg. Kopia till Vårdgivare inom vårdvalet Administrativa avdelningen, Upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Resurscentrum, ekonomiservice@regionuppsala.se Regionkontoret, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, assistentteamet funktionsbrevlåda assistent.hsa@regionuppsala.se Regionkontoret, ekonomichef, vårdstyrelsen Regionkontoret, IT-avdelningen, Charlotta Gullbrandsson MSI, Per Adolfsson Epj-support@regionuppsala.se Beslutsstöd, funktionsbrevlåda, beslutsstod@support.lul.se

27 Protokoll 27 (39) 118/17 Dnr VS Ersättning vid tvingande flytt Folktandvårdens ledningskontor Beslut s beslut Folktandvården kompenseras för merkostnader om kr för år 2017 gällande nya lokaler för Folktandvårdens ledningskansli. Medel tas från ansvar vårdstyrelsens reserverade verksamhetsmedel. Bilaga 118 Ärendebeskrivning Folktandvården har inkommit med ett ärende om ersättning för tvingande flytt avseende Folktandvårdens ledningskontor. I samband med försäljningen av Ulleråkersområdet meddelandes att Folktandvårdens ledningskontor måste flytta ur sina lokaler. Lokaler föreslogs på Kungsgatan 62 med närhet till Regionkontoret och Resecentrum. Trots en reducering av ytan har hyreskostnaden ökat. Viss anpassning av lokalerna har också varit nödvändigt vilket medfört ökade kostnader. Landstinget har under 2015 fastställt ett regelverk för tvingande flytt (LS ). Regelverket säger att vid en tvingande flytt ska verksamheten under innevarande år få kompensation för merkostnaden som uppkommer vid tvingande flytt. Hyra för ersättningslokaler budgeteras för nästkommande år av berörd förvaltning. Investeringsrådet beredde ärendet den 22/ augusti 2017 och lämnade följande rekommendation till beslut: Investeringsrådets råd: Investeringsrådet ställer sig bakom förslaget om att kompensera Folktandvården för tvingande flytt, och rekommenderar vårdstyrelsen att beakta investeringsrådets råd om kompensation. Kostnader och finansiering Kostnader som direkt kan koppas till de nya lokalerna uppgår 2017 till kr. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall.

28 Protokoll 28 (39) beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Gunilla Swanholm Tandvårdsdirektör

29 Protokoll 29 (39) 119/17 Dnr VS Prislista för Folktandvården Beslut s beslut 1. Frågan om Folktandvårdens ekonomiska situation hanteras som en del av regionplan och budget vid regionfullmäktiges sammanträde i november 2017, med utgångspunkt från de två alternativa förslag som redovisas i ärendebeskrivningen. 2. Latituder i prislistan införs i enlighet med Folktandvårdens förslag som en del av regionplan och budget vid regionfullmäktiges sammanträde i november Uppdrag ges till hälso- och sjukvårdsdirektören att uppvakta Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket (TLV) med anledning av den låga uppräkningsnivån av referensprislistan. Bilaga 119 a Reservationer Neil Ormerod (V) inkommer med reservation till förmån för eget yrkande. Bilaga 119 b Ärendebeskrivning Tandvårdsdirektören har inkommit med ett förslag rörande Folktandvårdens prislista som avser en justering av prislistan. Förslaget innebär införande av latituder samt en generell höjning av priserna med 2 % utöver Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) uppräkning. Nedan redogörs för bakgrunden till förslaget till införande av ny prislista från Folktandvården. Folktandvårdens prislista ska hanteras av regionfullmäktige som en del av regionplan och budget i samband med novembersammanträdet. kan därför inte fatta beslut om förändring av prislistan men lämnar avslutningsvis som en del av ärendebeskrivningen förslag till hantering av Folktandvårdens ekonomiska situation.

30 Protokoll 30 (39) Bakgrund och förslag till införande av ny prislista från Folktandvården Prisuppräkning År 2008 infördes en nationell referensprislista som ligger till grund för beräkningen av hur stor del av kostnaden staten betalar vid en tandvårdsbehandling. TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) gör en årlig justering av prisnivå och regelverk för tillämpning av prislistan. TLV beslutar också om vilka åtgärder som ska finnas i referensprislistan och vilka behandlingsmoment som ska ingå i den enskilda åtgärden. När TLV:s referensprislista för 2018 används för intäktssimulering utifrån Folktandvården Uppsalas åtgärdspanorama 2017 ger den endast en uppräkning på 0,45 %. Nya regler tillkommer som omöjliggör debitering utöver standardmaterial vid protetisk behandling. Folktandvården har här tidigare kunnat debitera material utöver standardmaterial om patienten har haft önskemål om detta. Med anledning av den simulerade uppräkningsnivån på 0,45% fr.o.m inkommer Folktandvården med ett önskemål om att räkna upp prislistan med 2 % utöver TLV:s höjning (total höjning 2,45%). Se bilaga 1. Bakgrunden till behovet att frångå den nationella referensprislistan 2018 är att löner, hyror och materialkostnader förväntas stiga betydligt mer än 0,45% kommande år. Ett exempel är hyresnivåerna, där Uppsala som stark tillväxtregion ligger betydligt högre än genomsnittet i Sverige. Det finns också ett behov av att kunna fortsätta driva ett aktivt utvecklings- och kvalitetsarbete inom t.ex. äldretandvården. Bemanningssituationen är svår avseende tandläkare och tandhygienister. Konkurrensen om personal innebär också att lönerna måste anpassas till omkringliggande län. Vidare har Folktandvården ett beslutat resultatkrav för 2018 om 6 mkr vilket med en simulerad intäktsökning om 0,45 % inte kommer att kunna nås. Folktandvården har vid kontakter med TLV önskat besked om anledningen till den låga uppräkningsnivån för TLV:s motivering bifogas (se bilaga 2). TLV motiverar beslutet framförallt med att TLV dragit slutsatsen att man tidigare legat högt i sitt antagande om medellön för tandläkare. Slutsatsen har dragits efter att man inför 2018 års justering av referenspriserna har begärt in statistik även från privata vårdgivare. En översiktlig genomgång har gjorts av samtliga folktandvårdsorganisationers prislistor för allmäntandvård. Där framkommer att enbart Västmanland och Uppsala följer TLV:s referensprislista fullt ut. En mera omfattande analys har gjorts av prislistorna hos de tre största folktandvårdsorganisationerna (Västra

31 Protokoll 31 (39) Götaland, Stockholm och Skåne) samt grannlänen (Gävleborg, Sörmland, Örebro, Dalarna). Latituder används i samtliga län. Då prislistorna från respektive län används vid en simulering utifrån Uppsalas åtgärdspanorama varierar uppräkningen av referensprislistan från 2% (Dalarna) till 14% (Örebro). Se bilaga 3 och 4. Vid en generell uppräkning av prislistan blir kostnadsökningen totalt för patienterna 2,45 % mellan 2017 års prislista och 2018 års prislista. Prisökningen ligger under uppräkningen av LPIK och i närheten av prognosen för KPI Ett besök blir i genomsnitt cirka 18 kronor dyrare för patienten med aktuellt förslag. Om inte uppräkningen av Folktandvårdens prislista genomförs visar simuleringar med 2018 års referenspriser utifrån 2017 års åtgärdspanorama på ett nollresultat för år Genom höjningen av prislistan räknar Folktandvården med att nå det uppställda resultatmålet om 6 mkr för år Införande av latituder Det nya regelverket omöjliggör också debitering utöver standardmaterial vid protetisk behandling. För att kunna hantera högre materialkostnader, t.ex. vid guldterapi, behöver latituder införas. Tidigare har Folktandvården debiterat materialkostnaden för protetiska arbeten separat, beroende på vilket material tandläkaren och patienten bedömt som lämpligast ur patientens perspektiv. Folktandvården har även ett önskemål om att kunna differentiera priserna för enstaka bastandvårdsåtgärder, detta för att skapa bättre förutsättningar för att debiteringen mera exakt ska spegla omfattningen av den behandling som ges. Detta möjliggörs också vid ett införande av latituder. 20 åtgärder (av totalt 279 i referensprislistan) berörs av förslaget, varav 17 är kopplade till vilket materialval patienten gör vid kronterapi. Övriga tre åtgärder berör underöknings-, tandstensborttagnings- och informationsåtgärd. För dessa tre åtgärder föreslås en lägre debiteringsnivå för två av åtgärderna samt en lägre och en högre för den tredje. Se bilaga 1 (gul markering). Förändringen i debiteringen av de protetiska åtgärderna kommer inte att ha några bedömda konsekvenser jämfört med dagens system. Förändringen av basåtgärderna leder till en mer rättvis debitering eftersom de ger en större flexibilitet för behandlare och patient. Införandet av latituder i prislistan beräknas alltså därför bli ett nollsummespel. s förslag till hantering gör bedömningen att Folktandvården har begränsade möjligheter att ytterligare effektivisera verksamheten och ser därför två alternativ till hantering av den ekonomiska situation som verksamheten ovan beskrivit. Dessa är följande:

32 Protokoll 32 (39) Regionfullmäktige tar bort resultatkravet på 6 mnkr för Folktandvården för Regionfullmäktige inför en generell höjning av priserna med 2 % utöver TLV:s höjning (total höjning med 2,45 %) från och med 1 januari 2018 enligt bilaga 1. föreslå regionfullmäktige att hantera frågan om Folktandvårdens ekonomiska situation med utgångspunkt från de två alternativa förslag som redovisas ovan som en del av regionplan och budget i november Därutöver föreslår vårdstyrelsen att regionfullmäktige införa latituder i prislistan enlighet med Folktandvårdens förslag som en del av regionplan och budget. ger slutligen hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att uppvakta Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) med anledning av den låga uppräkningsnivån av referensprislistan. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till det utsända förslagets första beslutspunkt. Neil Ormerod (V) yrkar följande tillägg till den första beslutspunkten: vill för sin del förorda alternativet att resultatkravet för Folktandvården för 2018 tas bort. Detta för att undvika en prisökning som ökar riskerna att fler avstår från behövlig tandvård. Ordföranden ställer proposition på eget yrkande om bifall till det utsända förslagets första beslutspunkten mot Neil Ormerods (V) yrkande och finner bifall till eget yrkande. beslutar enligt det utsända förslagets första beslutspunkt. Ordföranden yrkar bifall till det utsända förslagets beslutspunkter 2 3 och finner bifall till eget yrkande. beslutar enligt det utsända förslagets beslutspunkter 2 3. beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Regionfullmäktige Tandvårdsdirektören

33 Protokoll 33 (39) Agneta Roos, utredare Marie Johansson, controller Karin G Johansson, budgetchef

34 Protokoll 34 (39) 120/17 Dnr VS Initiering av upphandling av friskvårdslotsning Beslut s beslut 1. Upphandling av friskvårdslotsning initieras och hälso- och sjukvårdsdirektören ges uppdraget att genomföra upphandlingen. 2. Kostnaden belastar ansvar 24600, hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Bilaga 120 Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvården arbetar enligt de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i vilka åtgärden fysisk aktivitet på recept, FaR, är en rekommendation för den medicinska behandlingen. I Uppsala har FaRarbetet utvecklats med en modell för friskvårdslotsning, Uppsalamodellen, som är ett individanpassat hälsopedagogiskt stöd till patienter för ökad fysisk aktivitet och att hitta aktiviteter som passar både fysiskt och geografiskt. Utgångspunkten är att patienten har en diagnos eller riskfaktor som omfattas av FYSS, fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, det vill säga som kan behandlas och förebyggas med fysisk aktivitet. Modellen innebär att legitimerad personal inom hälso- och sjukvården förskriver FaR till otillräckligt fysiskt aktiva patienter och erbjuder stöd av en friskvårdslots. I förskrivandet ingår motiverande samtal, återkoppling och uppföljning. Fokus i kontakterna med friskvårdslotsen är att motivera till beteendeförändring. Friskvårdslotsen ska vara länken mellan hälso- och sjukvården och friskvården. Friskvårdslotsarna har också ett ansvar att genom samverkan och dialog säkerställa ett utbud av passande aktiviteter över hela länet. Friskvårdslotsningen har genom åren redovisat goda resultat vad gäller följsamheten till recept på fysisk aktivitet samt den självupplevda hälsan, för de patienter som får denna möjlighet. Men alla med behov erbjuds inte denna möjlighet och här pågår ett ständigt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården för att säkerställa en systematik genom arbets- och dokumentationsrutiner i de kliniska processerna. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att stödja patienter till förändrade levnadsvanor enligt de nationella riktlinjerna. Det är ett motivationsarbete som sker över tid och som inte helt kan lämnas till friskvårdslotsarna. De patienter som erbjuds och som bör erbjudas

35 Protokoll 35 (39) friskvårdslotsning är de som kan förebygga sjukdomar genom en ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande samt de med kroniska sjukdomar, funktionsnedsättningar eller på annat sätt mer omfattande hälsoproblem som har specifika behov av stöttning för att genomföra en levnadsvaneförändring. Hälso- och sjukvården har arbetat enligt friskvårdslotsmodellen sedan slutet av Först som ett treårigt projekt för att utveckla en fungerande struktur för bättre följsamhet till förskrivning av fysisk aktivitet samt för arbets- och dokumentationsrutiner. Därefter som upphandlad verksamhet för friskvårdslotsning. Det nuvarande avtalet löper ut Förslaget är att vårdstyrelsen initierar en ny upphandling. Kostnader och finansiering Föreslagen kostnad om 1,6 mkr per år belastar ansvar 24600, hälsoinriktad hälsooch sjukvård. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Sjukhusstyrelsen Hälsa och habilitering

36 Protokoll 36 (39) 121/17 Dnr VS för vårdstyrelsen i februari 2018 Beslut s beslut 1. för vårdstyrelsen i februari är måndagen den 26 februari s arbetsutskott ges beslutanderätt att fastställa eventuella revideringar av sammanträdesdatum för utskottet för 2018 om behov av detta skulle uppstå. Ärendebeskrivning Vid vårdstyrelsens sammanträde den 5 september antog styrelsen sammanträdesdatum för 2018 för styrelsen och dess arbetsutskott med undantag för sammanträdesdatum i februari. Förslag på sammanträdesdatum i februari är måndagen den 26 februari I händelse av att revidering av beslutade sammanträdesdatum för vårdstyrelsens arbetsutskott 2018 föreslås arbetsutskottet få mandat att besluta om dessa ändringar. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. beslutar enligt utsänt förslag.