LIGHTer en nationell branschöverskridande lättviktsarena
|
|
- Alf Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LIGHTer en nationell branschöverskridande lättviktsarena En verksamhetsbeskrivning Version LIGHTer är en nationell och branschöverskridande lättviktsarena där organisationer; företag, forskningsinstitut, akademi, branschföreningar, kommuner, regioner och myndigheter samarbetar för att utveckla teknologier, testmiljöer och människor.
2 1(24) Sammanfattning LIGHTer är en nationell och branschöverskridande lättviktsarena där organisationer; företag, forskningsinstitut, akademi, branschföreningar, kommuner, regioner och myndigheter samarbetar för att utveckla teknologier, testmiljöer och människor. Lättvikt är en multidisciplinär egenskap såsom material, metod, konstruktionselement, tillverkningsprocessteknologier etc. LIGHTer syftar till att; - Utveckla teknologier som skapar konkurrenskraft, arbetstillfällen och export. - Utveckla människor med lättviktsprofil - Utveckla miljöer där lättviktskompetens och människor kan utvecklas LIGHTers verksamhet styrs av en strategisk forsknings- och innovationsagenda som har tagits fram av över 100 organisationer. Agendan beskriver prioriterade områden (Innovationsteman) och verktyg (Innovationsmekanismer) för att nå våra långsiktiga mål och effekter. Agendan går att ladda ner på De sju innovationsmekanismerna är; - strategiska forskningsområden - industriförankrade utvecklingsprojekt - test- och demoanläggningar - utbyte mellan SME och stora företag för tillväxt - kompetensutveckling och kompetenskedjor - samverkan regionalt/nationellt och internationellt - ledning och finansieringsstruktur De fyra innovationstemana är; - 50 % lägre kostnader för lättare strukturer - 50 % kortare utvecklingstider - 50 % Lättare genom mixade material - 50 % Lättare med förbättrade egenskaper och innovativa lösningar LIGHTer erbjuder; - Teknologiutveckling Driva och skapa industrirelevanta utvecklingsprojekt inom området lättvikt. Dessa ska vara av intresse för fler än en bransch och flera leverantörsnivåer. Utvecklingsprojekten drivs inom ovanstående innovationsteman. Utvecklingsprojekten väljs ut och kravsätts i samråd med deltagande industriella aktörer inom LIGHTer och beslutas av LIGHTers styrelse. Utvecklingsprojekten syftar till att hjälpa industriella företag att utveckla ny kompetens, produkter och processer, och att skapa förutsättningar för demonstratorer och vidare produktutveckling. Utvecklingsprojekten är basen i LIGHTer. En viktig del i att skapa utvecklingsprojekt är också att kommunicera mot finansiärer och var uppdaterad om vad som
3 2(24) händer inom lättviktsområdet samt samordna projekt inom lättviktsområdet. - Kompetensutveckling och forskarnätverk LIGHTer syftar till att skapa människor med lättviktsprofil genom att kompetensutveckla människorna på universitet, forskningsinstitut och i industri som ska medverka till att genomföra innovationerna från forskning och demonstration till produktutveckling och produktion. LIGHTer syftar också till att samordna och skapa utbildningar och kompetensutveckling från praktiskt nivå till doktorandnivå. Från varje utvecklingsprojekt inom LIGHTer kommer utbildningsmaterial att tas fram. Industrianpassade utbildningar skapas på olika nivåer i företagen. Ett forskarnätverk för doktorander skapas som syftar till att utbilda doktorer inom området. - Nätverk, forum och mötesplatser En viktig del är också att skapa samvekan mellan SME företag och stora företag. Detta görs genom att skapa aktiviter och insatser som direkt är inriktade mot SME företagens behov. De miljöer och nätverk som byggs upp syftar också till att stärka samverkan med regionala, nationella och internationella lättviktsinitiativ. Utveckling av nätverkande och kunskapsöverförande miljöer mellan olika branscher där lättviktskompetens genereras. En förstärkning och strukturering av relevant universitetsverksamhet kommer att göras genom en etablering av en forskarskola inom Lättvikt. Industrirelevanta institututbildningar kommer att utvecklas och erbjudas från forskningsinstituten och ett arbetsintegrerat lärande kommer att införas i utvecklingsprojekten. Utöver detta kommer öppna seminarier regelbundet att ordnas och leverantörsnätverk att skapas. För att vara heltäckande kommer kompetensen som genereras kopplas mot yrkeshögskolor som har en direkt koppling till leverantörsbranschen. LIGHTers fokus är; - Branschöverskridande (Flera branscher i samverkan) - Fyra innovationsteman (All verksamhet fokuserar mot fyra långsikta innovationsteman) - Multidisciplinära frågeställningar (material, konstruktion, produktion, ekonomi, miljö etc.) LIGHTer kommer att nyttja och samordna både resurser och kompetens från flera platser i Sverige samt samarbeta med andra lättviktsinitiativ. LIGHTer en branschöverskridande lättviktsarena - drivs av LIGHTers medlemsprogram där alla organisationer som har ett intresse för lättvikt kan vara medlemmar. LIGHTer ansvarar också för strategiskt innovationsprogram för lättvikt (SIP Lättvikt). LIGHTer leds av en styrelse och en verksamhetsledning. Styrelsen består av representanter från industri, forskningsinstitut och akademi. Ordföranden kommer från industrin. Värd för LIGHTer är Swerea. LIGHTer siktar mot en omfattning på ca 280 Mkr om året 2016, varav ca hälften kommer från industrin som eget arbete. Resurser kommer att bestå av personal från forskningsinstitut och universitet samt industrier. Finansieringen kommer via medlemsprogrammet (kontant och inkind) samt från internationella, nationella och regionala offentliga medel.
4 3(24) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Vision Varför lättviktssatsning Vad karekteriserar LIGHTer Vad erbjuder LIGHTer Associerad verksamhet Immaterialrätter LIGHTers aktörer Organisation och drift Medlemsprogrammet LIGHTer Finansiering Mål... 27
5 4(24) 1 Inledning Detta dokument beskriver hur verksamheten LIGHTer, som är en branschöverskridande lättviktsarena drivs och organiseras. Till detta dokument hör också; - En strategisk forsknings- och innovationsagenda för lättvikt (Färdplan mot 2033) - LIGHTer medlemsprogram och avtal - LIGHTer stadgar
6 5(24) 2 Vision LIGHTer är en ledande branschöverskridande lättviktsarena som på ett effektivt sätt skapar konkurrentskraft åt svensk industri. Lättvikt är en multidisciplinär egenskap som innefattar allt från material, konstruktionselement, produktion, ekonomi, miljö, energi etc. Lättviktslösningar ger förutsättningar för konkurrenskraft, arbetstillfällen, export och ett hållbart samhälle. Gemensamt med ca 100 organisationer har vi tagit fram en gemensam vision för lättvikt mot 2033 (strategisk forskningsoch innovationsagenda för lättvikt). Figur 1. Vision för lättvikt 2033 Visionen har tagits fram för att beskriva vad lättviktsagendan strävar mot i form av ekonomiska och hållbarhetstermer. För mer information, se Lättviktsagendan. Visionen utgår från att; - Lättvikt karakteriseras av multi-disciplinära aspekter såsom material, processer, design, hållbarhet och miljö - Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft i termer av arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt, export och hållbarhet - Lättviktslösningar utvecklas för ett hållbart samhälle, där återvinning och återtillverkning är viktiga aspekter LIGHTer som är en branschöverskridande lättviktsarena syftar till att skapa en struktur för att nå den långsiktiga visionen.
7 6(24) 3 Varför en lättviktssatsning? 3.1 Geografisk spridning internationell, nationell och regional nödvändighet Sverige är ett litet land och vi behöver utnyttja våra resurser och höga utbildningsnivå på ett synkroniserat sätt över regioner, mellan universitet och mellan branscher för att nå global konkurrenskraft. Framförallt är Sverige för litet för att klara av internkonkurrens om utbildning och FoUresurser. Det är viktigt att Sverige, som land, etablerar starka forskningsmiljöer inom ett område för att bättre kunna konkurrera om internationella forskningsanslag t.ex. inom EU s ramprogram. LIGHTers projekt och aktiviteter kommer att synkronisera och effektivisera teknologiutvecklingen mellan olika branscher och LIGHTers forskarnätverk, distribuerad över flera universitet och högskolor, kommer att ge en struktur för utveckling av människor med en unik, multidisciplinär förmåga att skapa produkter med låg vikt. 3.2 Ett industriellt perspektiv Sverige har en stark industristruktur inom många olika sektorer exempelvis fordons-, flyg-, marin-, bygg-, verkstad och energisektorn som genererar signifikanta exportintäkter. Dessa branscher driver och stöttas även av material-, process-, komponent- och tjänsteföretag som i sin tur kan sälja på en internationell marknad från sin svenska bas. Figur 2. Lättvikt skapar jobb och export i flera dimensioner Ökade miljökrav både för användning och tillverkning av produkterna tillsammans med krav på högre säkerhet och mer integrerad funktionalitet gör att kraven på lättare grundstrukturer ökar drastiskt. Dagens konstruktioner är oftast resultatet av flera generationers utveckling av material, process och konstruktion och man kan konstatera att produkter med lätt vikt och bra miljöegenskaper kräver teknologi och kompetens från en mängd discipliner.
8 7(24) Alla nämnda branscher är långt framme inom ett antal men oftast olika teknologiområden. Exempelvis har fordonsindustrin nått långt i att optimera stålplåtskonstruktioner med avancerad beräkningsmetodik. Båtindustrin har en lång historia av att använda kompositmaterial även i sandwichform - och flygindustrin har en lång historik med både metalliska material och kompositmaterial där säkerhets- och verifieringskraven drivit fram avancerade livslängdsmetoder. De olika produkternas krav och förutsättningar driver fram olika lösningar men många grundteknologier och kompetenser är gemensamma för att kunna generera lättviktslösningar. Leverantörssidan ställs också inför allt hårdare krav. För dessa är entreprenörskap, nätverkande och tillgång till kompetent personal nycklar till uthållig konkurrenskraft. Alla branscher verkar i en internationell miljö och det kommer att krävas innovationskraft i världsklass för att kunna nå internationell konkurrenskraft framöver. Vi tror att branscherna som nämnts ovan kan lära av varandra och kan gynnas av en gemensam satsning runt de möjliggörande teknologierna och kompetenserna som krävs för att produktutveckla för låg vikt. Tabell 1. Olika branschers relevans till lättvikt Bransch Lätta fordon Tunga fordon Flyg Marin Relevans lättvikt Miljö- och säkerhetskrav är överskuggande faktorer som tillsammans med kostnadseffektiva lösningar styr den framtida utvecklingen. På en 5-års sikt klarar bilindustrin uppnå krav med vidareutveckling av tillgängliga tekniker. På längre sikt krävs sannolikt teknologiskiften inom flertalet områden, bla materialutveckling, för att klara allt hårdare krav, framförallt inom miljö & lättvikt. Miljökrav (interna krav och lagkrav) styr utvecklingen vad gäller lätta konstruktioner. Ökad Lastkapacitet är värdeskapande för våra kunder men även reducerad förbrukning pga. lägre vikt. Scania vision 2020, -50% CO 2 /ton/km (ref. år 2000). ERTRAC 2030, -40% CO 2 /ton/km(ref. år 2010). Sänka vikten och kostnaden för flygplansstrukturer och motorer. Nyckeln är tvärdisciplinär djup kunskap designmetodik, material, tillverkning och produktion. Minskade drift och underhållskostnader. Designprocessen styrs av internationella regelverk och konservativt förhållningsätt. Effektiva dimensioneringsverktyg för fartyg i komposit saknas. 3.3 Forskningsinstitut, universitet och regionala satsningar, perspektiv Lättviktsteknologier och kompetens utvecklas idag inom forskningsinstitut, på universitet och inom olika regionala satsningar i Sverige. Initiativen är bra och finns på många ställen i landet men ingen satsning täcker egentligen allt som krävs för att skapa produkter med låg vikt för alla branscher. Någon samordning av utbildning och forskningsinsatser förekommer inte inom lättviktsområdet. LIGHTer har som ambition att överblicka och förmedla kunskap från olika pågående aktiviteter, visa
9 8(24) upp och verka för fler kompetenshöjande åtgärder och starta branschövergripande utvecklingsprojekt där gemensamt behov finns. Utöver vad LIGHTer initierar vill man kunna ge en helhetsbild av vad som pågår inom lättvikt i Sverige och internationellt. 3.4 Syfte och Målgrupp Syftet med LIGHTer är att stärka svensk industris konkurrenskraft. Detta kommer vi göra genom att vara den nationellt ledande arenan för lättviktsfrågor. Målgruppen för LIGHTer är alla branscher som har ett intresse för lättvikt, exempelvis fordons-, flyg-, marin-, bygg-, verkstad-, sjukvård-, möbler-, skog- och energisektorn samt deras leverantörer på alla nivåer. Stort fokus ligger på små och medelstora företag. Även forskningsinstitut, högskolor/universitet, regionala och nationella aktörer samt offentliga finansiärer är viktiga målgrupper till LIGHTer.
10 9(24) 4 Vad karaktäriserar LIGHTer? LIGHTer är en unik satsning som karakteriseras av; - Flera olika branscher/sektorer i samverkan (Branschöverskridande) - Fyra innovationsteman som ger fokus (Fyra Innovationsteman) - Multidisciplinära frågeställningar (Material, konstruktion, process, produktion etc) Det som också gör LIGHTer unik är att vi kopplar ihop den akademiska forskningen som sker på universitet etc med mer industrinära forskning som sker på forskningsinstituten och företagen. Till detta så kopplar vi också ett forskarnätverk av doktorander som kommer att vara starkt knytet till utvecklingsprojekten. Trots att basen i LIGHTer är utvecklingsprojekten så är också en viktig uppgift att arbeta med infrastrukturen kring forskningsresultat och kompetensutveckling. En av LIGHTers uppgifter är att knyta ihop de satsningar som görs inom lättvikt för att få maximal nytta för industrin. Företag, institut och universitet ska via LIGHTer få tillgång till nätverk, projekt, forskningsresultat, kompetensutveckling etc som annars inte hade varit tillgängliga eller möjliga. Idag sker ingen liknande samordning inom lättvikt. Basen i LIGHTer kommer att vara att driva och utveckla forsknings- och utvecklingsprojekt. Innehållet kommer främst att omfatta systemnivåer som material, metod och tillverkningsprocess men även sträcka sig till konstruktionselement, komponent och modulstudier. De lägre systemnivåerna utvecklas branschöverskridande medan de högre systemnivåerna förväntas bli mer branschspecifika. De högre systemnivåerna anses nödvändiga för att kunna definiera inriktning och krav på lägre systemnivåer och för att kunna skapa besluts- och tekniskt underlag för demonstrationsverksamhet och verifiering av industriell tillverkningsförmåga. Demonstrationsverksamhet för högre mogenhetsnivåer förväntas genomföras och finansieras branschspecifikt utanför LIGHTer Industrierna väntas att vara mest involverad i de högre systemnivåerna, medan universiteten täcker de lägre. Forskningsinstituten överbryggar nivåerna där emellan och står dessutom för en del av testmöjligheterna. Ett sätt att beskriva teknologiutvecklingen inom LIGHTer är att använda begrepp som TRL, Technology Readiness Level. TRL begreppet skapades ursprungligen av NASA och beskriver hur mogen en teknik är [ref: Mankins, John C. (6 April 1995). "Technology Readiness Levels: A White Paper". NASA, Office of Space Access and Technology, Advanced Concepts Office] Figuren nedan beskriver TRL-nivån kopplat till de Aktiviteter och insatser som beskrivs I lättviktsagendan och som styr LIGHTers verksamhet.
11 10(24) Figur 3. Våra innovationsmekanismer kopplade till TRL trappan, enligt lättviktsagendan
12 11(24) 5 Vad erbjuder LIGHTer? LIGHTer är en industriellt ledande branschöverskridande lättviktsarena som på ett effektivt sätt skapar konkurrenskraft åt svensk industri samt avser att på ett effektivt sätt skapa svenska lättviktsinnovationer och förutsättningar för dessa i Sverige. LIGHTer erbjuder; - Teknologiutveckling (Utveckla teknologier som skapar konkurrenskraft, arbetstillfällen och export) - Kompetensutveckling och forskarnätverk (Utveckla människor med lättviktsprofil) - Nätverk, forum och mötesplatser (Utveckla tekniska- och affärsmässiga möte där lättviktskompetens och människor kan utvecklas) LIGHTers verksamhet styrs av en strategisk forsknings- och innovationsagenda som har tagits fram av över 100 organisationer. Agendan beskriver prioriterade områden (Innovationsteman) och verktyg (Innovationsmekanismer) för att nå våra långsiktiga mål och effekter. Agendan går att ladda ner på De sju innovationsmekanismerna är; - strategiska forskningsområden - industriförankrade utvecklingsprojekt - test- och demoanläggningar - utbyte mellan SME och stora företag för tillväxt - kompetensutveckling och kompetenskedjor - samverkan regionalt/nationellt och internationellt - ledning och finansieringsstruktur De fyra innovationstemana är; - 50 % lägre kostnader för lättare strukturer - 50 % kortare utvecklingstider - 50 % Lättare genom mixade material - 50 % Lättare med förbättrade egenskaper och innovativa lösningar Dessa fyra innovationsteman ger ett fokus och en prioritering för LIGHTers utveckling.
13 12(24) Figur 4. LIGHTers verksamhet inriktas på 4 långsiktiga innovationsteman och genomförs genom sju stycken innovationsmekanismer. 5.1 Teknologiutveckling Enligt VINNOVA är en innovation en kunskap som nyttiggörs hela vägen fram till en färdig produkt. Vägen till produkt, konkurrenskraft och (export)inkomster går från idéer och hypoteser som belyses av grundforskning via tillämpad forskning i samverkan med industri/akademi till verifiering av sökta funktioner och egenskaper i allt mer realistiska demonstratorer och testanläggningar. Slutligen är teknologierna utvecklade till en sådan mogenhetsgrad (verifiering) att de med liten kommersiell risk kan introduceras i produktutveckling. Innovationer runt lättvikt kommer att kräva grundkunskaper från ett flertal ämnesdiscipliner såsom mekanik, konstruktion, material, miljö, tillverkning och produktionssystem. De kommer också att kräva en förståelse av branschspecifika kravbilder och produktanvändning. LIGHTer avser att linjera upp sin utvecklingsverksamhet i ovanstående fyra innovationsteman, runt vilka flera branscher kan samverka. Utvecklingsprojekten syftar till att hjälpa industriella företag att utveckla ny kompetens, produkter och processer, och att skapa förutsättningar för demonstratorer och vidare produktutveckling vilket stärker svensk industris konkurrentkraft på den internationella arenan. Teknologiutveckling är basen i LIGHTer och drivs genom; - Strategiska forskningsområden
14 13(24) - Industriförankrade utvecklingsprojekt - Test- och demonstrationsanläggningar Strategiska forskningsområden LIGHTers strategiska forskning fokuserar på grundläggande frågeställningar och metoder som kan utnyttjas branschöverskridande och förädlas i LIGHTers industriförankrade utvecklingsprojekt och verifieras i test- och demoanläggningar. Tre strategiska forskningsområden är utvalda och stort fokus ligger på seniora forskare på akademin. De strategiska forskningsområdena har följande kriterier; - Beslutas av LIGHTers styrelse - Akademi är ansvarig och huvudutförare. Fokus ligger på seniora forskare - Forskningsområden och de aktiviter som ingår ska adressera minst ett av de fyra innovationsteman - Fokus ligger inom TRL nivå 1 till 3 Industriförankrade utvecklingsprojekt LIGHTer kommer att skapa och driva industriförankrade utvecklingsprojekt. De industriförankrade utvecklingsprojekten blir en brygga till snabbare produktutveckling och kommersialisering och styrs mot våra fyra innovationsteman. Forskningsinstituten och industrin har ledande roller inom projekten. LIGHTer kommer också att samordna och hålla sig uppdaterad av utvecklingsprojekt inom LIGHTers ämnesområde, s.k. associerad verksamhet (se avsnitt 5 nedan) De industriförankrade utvecklingsprojekten har följande kriterier; - Beslutas av LIGHTers styrelse - Industri och institut deltar aktivt i projektet - Minst två branscher/industrigrenar deltar aktivt i projektet - Minst två leverantörsnivåer deltar aktivt i projektet - Målet för projektet ska adressera minst ett av de fyra innovationsteman - En plan som beskriver kommersialisering av resultaten/teknikerna genom t ex test- och demoanläggningar ska finnas - Utbildningsmaterial ska tas fram inom projektet - Fokus ligger inom TRL nivå 3 till 5 - En beskrivning över hur resultaten bidrar till LIGHTers verksamhetsplan ska finnas
15 14(24) Test- och demoanläggningar LIGHTer kommer att effektivisera och stärka Sveriges befintliga test- och demoanläggningar på ett kostnadseffektivt sätt. Målet är att resultaten i de industriförankrade utvecklingsprojekten kommer att verifieras på TRL5-6 i test- och demoanläggningarna. Test- och demoanläggningar har följande kriterier; - Beslutas av LIGHTers styrelse - Industri och institut deltar aktivt - Ska adressera minst ett av de fyra innovationstemana - Fokus ligger inom TRL nivå 5 till 6 Inom teknologiutveckling kommer också viktiga delar att vara; - Samordna och hålla sig uppdaterad om satsningar och nätverk inom Lättviktsområdet - Skapa en kontinuerlig dialog med finansiärer och aktiv arbeta med kommunikation för att stärka lättviktsområdet - Kontinuerligt genomföra omvärldsbevakning inom ämnesområdet 5.2 Kompetensutveckling och forskarnätverk En innovationsprocess, som den beskrivs enligt ovan, tar tid och kräver uthållighet i minst ett decennium i inriktning, finansiering och med högkompetenta personer. Kompetenta människorna - och möten dem emellan - är nyckeln till framgång eftersom de bär med sig kunskapen från en fas in i nästa och eftersom de får förmågan att leda och lära upp personer som så småningom skall kunna ta det sista utvecklingssteget till färdig produkt. För att realisera och skala upp innovationerna krävs en breddning utanför universiteten, forskningsinstituten och personerna på industrierna, som deltagit i utvecklingsprojekten. Det behövs t.ex. en mängd konstruktörer som lärt sig nya material och konstruktionskoncept, i produktionsleden behövs operatörer som behärskar nya tillverkningsprocesser och slutligen behövs en kompetent och konkurrenskraftig leverantörskedja. LIGHTer syftar till att skapa människor med multidisciplinär lättviktsprofil för att möjliggöra det nödvändiga teknikskiftet. Detta görs genom att kompetensutveckla människorna på universitet, forskningsinstitut och i industri som ska medverka till att genomföra innovationerna från forskning och demonstration till produktutveckling och produktion. Från varje utvecklingsprojekt inom LIGHTer kommer utbildningsmaterial att tas fram. Kompetensutveckling och forskarnätverk drivs genom; - Kompetensutveckling och kompetenskedjor
16 15(24) Kompetensutveckling och kompetenskedjor Industrianpassade utbildningar kommer att skapas, utvecklas och drivas i olika nivåer. Ett forskarnätverk för doktorander kommer att drivas inom LIGHTer (LIGHTer PhD Network). En viktig del kommer också vara att samordna och hålla sig uppdaterad av utbildningar inom LIGHTers ämnesområde, s k Associerad verksamhet (se avsnitt 5, nedan). LIGHTer kommer också att skapa kompetenskedjor genom s.k. gränsgångare. Gränsgångare är personer som verkar i fler än en organisation och sprider därigenom resultat och bygger nätverk. Industrianpassade kurser har följande kriterier; - Beslutas av LIGHTers styrelse - Institut deltar aktivt - Fokus på industribehov Gränsgångare har följande kriterier; - Beslutas av LIGHTers styrelse - Gränsgångare arbetar åt minst två organisationer varav minst 20% per organisation - Gränsgångare sker mellan SME, OEM, akademi och/eller institut - En gränsgångare ska vara kopplad till ett projekt eller en aktivitet inom LIGHTers fyra innovationsteman Forskarnätverket har följande kriterier; - Beslutas av LIGHTers styrelse - Värdorganisation från akademi - De deltagande forskarna i nätverket är starkt knutna till utvecklingsprojekten inom LIGHTers fyra innovationsområden i samverkan med forskningsinstitut. - PhD projekten ska adressera minst ett av de fyra innovationstemana 5.3 Nätverk, forum och mötesplatser En viktig uppgift för LIGHTer är att förstärka och strukturera utveckling av en nätverkande och kunskapsöverförande miljöer mellan olika branscher där lättviktskompetens genereras. Fokus kommer att vara att skapa förutsättningar för tillväxt av SME företag genom aktivt utbyte mellan SME företag och stora företag. Konkreta insatser specialanpassade för SME företag kommer att tas fram. En viktig del är också att stärka samverkan med regionala, nationella och internationella aktörer inom ämnesområdet.
17 16(24) Nätverk, forum och mötesplatser drivs genom; - utbyte mellan SME och stora företag för tillväxt - Samverkan regionalt/nationellt och internationellt Utbyte mellan SME och stora företag för tillväxt Skapa konkreta aktiviteter anpassade för SME företag med syfte att öka tillväxten. Exempel är att gränsgångare och prototyp- och processcheckar. Utbyte mellan SME och stora företag för tillväxt har följande kriterier; - Beslutas av LIGHTers styrelse - Minst ett SME företag deltar (<250 anställda) - Fokus ligger inom TRL nivå 3 till 9 Samverkan regionalt/nationellt och internationellt Stärka regioner genom samverkan med befintliga institut och testanläggningar. Utveckla samverkan med akademi, institut och företag som redan är aktiva inom EU-program för att stärka det internationella samarbetet. Målet är bl a att fler SME företag blir aktiva i EU projektmed lättviktsfokus. LIGHTer vill också skapa internationella utbyten mellan forskare inom akademi och företag. Samverkan regionalt/nationellt och internationellt har följande kriterier; - Beslutas av LIGHTers styrelse - Industri, institut och akademi deltar aktivt - Målet för insatserna ska adressera minst ett av de fyra innovationsteman - Fokus ligger inom TRL nivå 1 till 9 Inom nätverk, forum och mötesplatser kommer också viktiga delar att vara; - Skapa kunskapsuppbyggande mötesplatser i form av seminarier, workshops och utbildningar - Skapa affärsutvecklande miljöer genom t ex leverantörsnätverk - Skapa regelbundna öppna seminarier som speglar LIGHTers verksamhet och erfarenhet av projekt
18 17(24) 6 Associerad verksamhet En viktig uppgift för LIGHTer är att samordna och koordinera verksamheter inom hela innovationsområdet. LIGHTer ska vara navet inom svensk lättviktsteknik. Aktiviteter som ligger inom innovationsområdet lättvikt, men utanför LIGHTers verksamhet, kallas för associerad verksamhet. Syftet med LIGHTer Associerad verksamhet är att skapa synergier och kunskapsöverföring mellan organisationer, projekt och lättviktssatsningar. Verksamheter såsom projekt etc kan associeras på olika nivåer och det är styrelsen som beslutar om/hur en verksamhet ska associeras. Följande minimum krav gäller för en associerad verksamhet; - Styrelsen beslutar om vilka insatser/aktiviter och projekt som är LIGHTers Associerad verksamhet - För forsknings- och utvecklingsprojekt ska en beskrivning i projektbeskrivningen/projektplanen finnas som beskriver kopplingen mellan LIGHTer och projekt och på vilket sätt projektet ska associeras. - Resultat och information kan spridas till LIGHTers medlemmar - Information om verksamheten läggs ut på - Verksamheten kan både vara nationell som internationell
19 18(24) 7 Immaterialrätter Aktiviteter och insatser inom LIGHTer kommer att generera resultat som skall ge konkurrenskraft för svensk industri gentemot internationella konkurrenter. Samtidigt så skall LIGHTer stå för ett öppet nätverksklimat som kan bedriva internationell publicerbar forskning (forskarnätverket) samt delge vissa resultat från genomförda utvecklingsprojekt. Specifika projektavtal innefattande sekretess och IPR rättigheter kommer att tas fram i varje specifikt tillfälle.
20 19(24) 8 LIGHTers aktörer LIGHTer kommer att drivas i samverkan mellan industri, forskningsinstitut och universitet samt andra organisation som har intresse för lättvikt. LIGHTer har en kraftfull organisation med en långsiktig strategi för att upp bästa möjliga nytta. LIGHTer drivs operativt av en ledning som ansvarar för alla LIGHTer aktiviteter. Forsknings- och utvecklingsprojekten drivs genom en tillsatt styrgrupp, projektledning och projektgrupp. En högskola är värd för forskarnätverket och den har en huvudansvarig person kopplad till LIGHTers ledning. Industrins arbete förväntas att utföras genom arbete som bokförs som motfinansiering samt kontanta medel i form av medlemsavgifter. Forskningsinstituten förväntas tillsätta personer i utvecklingsprojekt och utbildning som finansieras av egna medel och av direkta projektmedel från LIGHTer. Universitetens insats kommer framförallt att bestå av doktorander med senior handledning som finansieras via forskarnätverket eller utvecklingsprojekten. Samverkan kommer att ske med andra initiativ. Som exempel kan nämnas att för branschöverskridande experimentell när det gäller utveckling av tillverkningsmetoder förväntas t ex Produktionstekniskt Centrum i Trollhättan (PTC) och Compraser Labs i Linköping att delta. Tabell 2. Resurser och deras bidrag och nytta av LIGHTer Resurs Bidrag Nytta Sverige och samhälle Finansiering Industri Forskningsinstitut Akademi (U&H) Identifiering av kommersiella applikationer Identifiering av demonstrations och verifieringsväg Kravställning på utvecklingsprojekt Deltagande i utvecklingsprojekt Finansiering och resurs Personal för utvecklingsarbete Experimentella resurser för utvecklingsarbete Internationella nätverk av specialister Finansiering genom egensatsningar Kursutbud Kompetens och handledning av seniorforskare Internationella nätverk av specialister Examinerade mastersstudenter och forskare Strukturering och effektivisering av nationella forskningsaktörer i Sverige Exportintäkter på sikt Miljövänlig teknologi Finansiering Tillgång till kompetent personal och experimentella resurser Tillgängliga Lättviktsteknologier och lösningar Tillgång till anställningsbar personal (från operatör till specialist) med lättviktskompetens Utvecklad industrikoppling Utvecklad personal Tillgång till anställningsbar personal med lättviktskompetens Utveckling av utbildningsmaterial (för ny kursverksamhet) Finansiering Relevanta forskningsfrågor Väg till industriell högnivåverifiering via forskningsinstitut och industri Strukturering av forskning och utbildning inom Sverige Tillgång till forskarutbildning utanför eget universitet Draghjälp till internationella projekt via bra forskning inom LIGHTer och forskningsinstitut och industrikontakter Finansiering
21 20(24) 9 Organisation och drift LIGHTer en branschöverskridande lättviktsarena - drivs av LIGHTer medlemsprogram, där alla organisationer som har ett intresse för lättvikt kan vara medlemmar. Medlemsprogrammet regleras av ett avtal mellan Swerea, som är värd för LIGHTer, och medlemsparten. För mer information, se dokument LIGHTer medlemsprogram och avtal eller LIGHTer ansvarar också för driften av strategiskt innovationsprogram för lättvikt. LIGHTer har en tydlig struktur och organisation enligt figur 5 nedan. För mer information kring drift etc, se LIGHTer stadgar eller Varje erbjudande inom LIGHTer har en tydlig ansvarig person, som dessutom är kopplat mot ett eller flera av LIGHTers innovationsmekanismer. (IM=Innovationsmekanism, se strategisk forsknings- och innovationsagenda för lättvikt). Dessutom har LIGHTer medlemsprogram en teknikgrupp (medlemsforum) där medlemmar kan diskutera nya projekt, satsningar, påverka inriktning etc (se LIGHTer Stadgar). Figur 5. Organisation för LIGHTer
22 21(24) 10 Medlemsprogrammet LIGHTer LIGHTer en nationell branschöverskridande lättviktsarena - drivs av LIGHTer medlemsprogram där alla organisationer som har ett intresse för lättvikt kan vara medlemmar. Medlemsprogrammet regleras av ett avtal mellan Swerea, som är värd för LIGHTer, och medlemsparten. För mer information, se dokumentet LIGHTer medlemsprogram och avtal eller Medlemsprogrammet genererar medlemsinsintäkter i form av kontanta medel och Inkind. Stämman beslutar årligen budget för medlemsprogrammet och vad medlemsintäkterna ska användas till. Medlemsprogrammet driver dessutom en teknikgrupp där medlemmar har möjlighet att skapa nya projekt, satsningar, skapa utbildningar, besluta om medlemsprojekt, föreslå inriktning för LIGHTer med mera (se LIGHTer stadgar).
23 22(24) 11 Finansiering LIGHTer är en långsiktig satsning som kommer att finansieras från ett flertal källor. LIGHTers ambition är att 2016 omsätta 280 Miljoner kronor per år vara ca hälften från Industri i from av kontanter och Inkind. Finansieringen kommer från; LIGHTer medlemsprogram (Kontakta medel samt Inkind) Nationella finansiärer (Strategiska Innovationsprogram, Vinnova, Energimyndigheten, Tillväxtverket etc) Internationella finansiärer (EU etc) Regionala finansiärer (Tillväxtverket, regionförbundet etc)
24 23(24) 12 Mål LIGHTers inriktning styrs av lättviktsagendan och dess utmanande industriella och samhälleliga effektmål. Tabellen nedan visar LIGHTers verksamhetsmål på kort och lång sikt. Dessa mäts och följs upp kontinuerligt av verksamhetsledningen, samt beslutas av styrelsen. Målen är definierade utifrån de sju innovationsmekanismerna; Innovationsmekanism Resultatmål 2016 Resultatmål Strategiska forskningsområden 2 Industriförankrade utvecklingsprojekt 3 Test och demonstration anläggningar 4 Utbyte mellan små och stora företag 5 Kompetensutveckling och kompetenskedjor 6 Regional, nationell och internationell samverkan 7 Ledning och finansieringsstruktur 20 vetenskapliga publikationer Samproduktion av 500 peer-reviewed vetenskapliga artiklar, varav 50 från de 10% mest hög citerade artiklarna I relevanta journaler inom området. Fem patent sökta 12 branschöverskridande projekt har startats Mer än 60 Organisationer har deltagit i dessa projekt 3 demonstrationer är genomförda i de industriförankrade utvecklingsprojekten Mer än 30 företag inom LIGHTer har varit aktiva i test och demonstrationsanläggningar Mer än 20 SME företag har deltagit I test och innovationscheckarna eller deltagit I test och demonstrationsanläggningarna 10 SME företag har deltagit I mobilitetsprogram 16 PhD studenter inskrivna i LIGHTer forskarskola, 4 har tagit licentiat 10 Industri kurser utvecklade, 300 personer deltagit Internationell årlig lättviktskonferens 4 internationella samverkansprojekt 4 samverkansprojekt med regionala initiativ 7 LIGHTer workshops genomförda 150 organisationer involverade I LIGHTer Omsättning på 140 miljoner kronor per år (exkl Inkind) 100 branschöverskridande projekt har genomförts Mer än 50 % av alla svenska lättviktsinnovationer är baserade på branschöverskridande samverkan Mer än 75 % av lättviktsteknologierna som är initierade inom LIGHTer är industrialiserade 5-10 Svenska grodd företag inom lättvikt har utvecklats till globala företag Mer än 4 SME företag har certifierats i nya leverantörskedjor Mobiliteten mellan industri och akademi/institut har fördubblats (per 10 år) 100 % ökning av antalet ingenjörer och forskare med utbildning inom lättviktsteknik 100 PhDs inskrivna I LIGHTers Forskarskola 50 industriella kurser utvecklade, 3000 personer deltagit 20 internationella samverkansprojekt Svensk lättviktsexport ökar med mer än 10 % per år under perioden organisationer involverade I LIGHTer Omsättning på 1000 miljoner kronor per år (exkl Inkind)
Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt
Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för
Läs merLIGHTer - Medlemsprogram och avtal
1(7) LIGHTer - Medlemsprogram och avtal 1.1 Inledning Detta dokument är en beskrivning över LIGHTers medlemsprogram och avtal. Till detta dokument hör också; LIGHTer verksamhetbeskrivning samt Strategisk
Läs merfinansieringsmöjligheter
LIGHTers andra utlysning 2014 Övriga nationella och internationella finansieringsmöjligheter Cecilia Ramberg, Swerea Boel Wadman, Swerea Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer
Läs merLIGHTer. En Verksamhetsbeskrivning av LIGHTer. En nationell branschöverskridande lättviktsarena. Version 1.
LIGHTer En nationell branschöverskridande lättviktsarena En Verksamhetsbeskrivning av LIGHTer Version 1.0 2013-09-30 www.lighterarena.se Verksamhetsbeskrivning v.1.0 2013-09-30 2 (25) SAMMANFATTNING LIGHTer
Läs merInformationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt
LIGHTer inbjuder till Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt Uppstartsmöte om EULIGHTer En påverkansplattform
Läs merIndustriförankrade förprojekt inom lättvikt våren 2016
UTLYSNING 1 (12) Datum Diarienummer 151221 2014-06237 Reviderad Industriförankrade förprojekt inom lättvikt våren 2016 1 Sammanfattning Det strategiska innovationsprogrammet för Lättvikt är en del av Vinnovas,
Läs merStrategiska innovationsområden
Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi
Läs merVersion 2005-09-12. Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag. Medlemskap och programforskning
Version 2005-09-12 Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag Medlemskap och programforskning Värmebehandlingscentrum för metalliska material (preliminär version) 1 INLEDNING
Läs merSvenskt Vatten Utveckling
Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan
Läs merStrategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.
PiiA Bakgrund till PiiA På G Vad händer Strategisk förnyelse digitalisering Teknik Processer den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar.! Affärsmodeller Kompetens Teknikutveckling - Utveckling
Läs merett Produktionstekniskt Centrum för fiberkompositer genom branschöverskridande synergier
ett Produktionstekniskt Centrum för fiberkompositer genom branschöverskridande synergier Jörgen Remmelg (jorgen.remmelg@ruag.com) Styrelseordförande i Compraser Vision en icke vinstdrivande, nationell
Läs merUtgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
Läs merInnovativ Grön Hydraulik. Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram.
Innovativ Grön Hydraulik Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram. Den strategiska FoU-planen för ett framtida nationellt branschprogram inom hydraulik är klar! 20 stycken workshops/möten
Läs merProduktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef
Produktion2030 Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef Ett strategiskt innovationsprogram, 2013-20 Vision: 2030 är Sverige förstahandsvalet för resurseffektiv
Läs merProcessindustriell IT och Automation
Processindustriell IT och Automation ATTRAHERA framtidens talanger SAMVERKA gränslöst UTRUSTA medarbetare för nya arbetssätt och nya verktyg INVESTERA i utmaningsdriven Forskning och utveckling STÄRKA
Läs merForskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.
Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med
Läs merUtlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning
Läs merVINNVINN konceptdokument
Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merBilaga 6a: LIGHTer Medlemsprogram Verksamhet. Fredrik Stig & Cecilia Ramberg
Bilaga 6a: LIGHTer Medlemsprogram Verksamhet Fredrik Stig & Cecilia Ramberg 2(6) Innehåll Bakgrund... 3 Syftet... 3 Verksamhet... 3 Medlemsförmåner... 5 Medlemsavgifter... 5 3(6) Bakgrund LIGHTer är en
Läs merSTIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi
STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,
Läs merLIGHTer - för svensk konkurrenskraft
LIGHTer - för svensk konkurrenskraft Energirelaterad fordonsforskning 4 april 2016 Cecilia Ramberg, Swerea Vice verksamhetsledare LIGHTer Vice programchef Strategiskt innovationsprogram för lättvikt En
Läs merForskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik
Forskning & utveckling i kollektivtrafiken Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta
Läs merExpertkompetens för innovation 15 steg 1
Sida 1 (9) UTLYSNING Expertkompetens för innovation 15 steg 1 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av utveckling av näringslivsinriktade utbildningar
Läs merKK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office
KK höstlansering 2015 Grants and Innovation Office Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft KK-stiftelsens medel syftar till att bygga ihop forskningsuppbyggnad och kompetensutvecklingsprogram för att sträva
Läs merMedtech4Health: Medicintekniska innovationer inom vård och omsorg 2016 En utlysning inom det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health.
Medtech4Health: Medicintekniska innovationer inom vård och omsorg 2016 En utlysning inom det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health. 1. Medtech4Health 1.1 Syfte och mål för Medtech4Health Medtech4health
Läs merSammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering
Läs merNyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat
Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merKoncernkontoret Avdelning regional utveckling
Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin
Läs merMedtech4Health: Kompetensförstärkning i småföretag - 2016
Medtech4Health: Kompetensförstärkning i småföretag - 2016 En utlysning inom det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health. 1. Medtech4Health 1.1 Syfte och mål för Medtech4Health Medtech4health är
Läs merLuleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
Läs merKORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Läs merLättvikt och produktion inom fordonstillverkning
Lättvikt och produktion inom fordonstillverkning Cecilia Ramberg Programkoordinator, Swerea IVF Vice verksamhetsledare LIGHTer 141106 Agenda Kort om LIGHTer (2 bilder) Industriella möjligheter som drivs
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Läs merIVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor
Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Läs merinnovationsprogrammen STRATEGISKA INNOVATIONSOMRÅDEN
Översikt av de strategiska innovationsprogrammen Dagens mål Ge er en översikt av vilka strategiska innovationsprogram som nu är beviljade och skapa en tydligare bild av syftet och målet med satsningen
Läs merNuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen
Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merSynergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:
Sida 1 (11) UTLYSNING Synergi 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition
Läs merCompraser Labs Verksamhetsbeskrivning
Version 131209 1 Compraser Labs Verksamhetsbeskrivning Inledning Compraser Labs är ett nationellt centrum för forskning och utveckling av produktionsprocesser och -system för kompositbaserade produkter.
Läs merFörslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen
2015-11-27 D nr Styrelsen Förslag till beslut Företagsstödet 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag att redovisade principer ska gälla för företagsstödet
Läs merNuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006
Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering
Läs merProjektplan Industriell Dynamik
Projektplan Industriell Dynamik Innehåll 1. Information om projektet... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Avgränsning och utveckling... 2 1.3 Projektets syfte... 3 1.4 Projekt tid... 3 2. Projektets mål... 4 2.1
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merRYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion
RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion BAKGRUND Rymden är en internationell verksamhet och marknad Rymdens betydelse ökar, idag tagen för given Genom uthålliga
Läs merDelrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar
Mattias Esbjörnsson, +4684733293 Mattias. Esbj ornsson@ VINNOVA. se Projektnr Ert diarienr 1(2) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation
Läs merMiljö och hållbarhet - affärsplan 2014-08-25
AFFÄRSPLANEN 2014-2018 Våra kunder och andra intressenter förväntar sig att Ahlsell upprätthåller högsta etiska standard. Vi fullgör våra åtaganden och agerar med full integritet inom dimensionerna ekonomiskt,
Läs merFöretag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!
Vad är Automation Region? Nya affärsmöjligheter Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk
Läs merUtlysningar 2015 och aktuella
Utlysningar 2015 och aktuella finansieringsverktyg Cecilia Ramberg, Swerea Vice verksamhetsledare för LIGHTer Våren 2015 LIGHTer industriförankrade utvecklingsprojekt LIGHTer innovationscheckar och gränsgångare
Läs merDatum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Läs merKort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik
Läs merLIGHTer för svensk konkurrenskraft
LIGHTer för svensk konkurrenskraft Verksamhetsberättelse 2015 1 2015 i korthet Över 230 organisationer deltagit i aktiviteter 70 % Små- och medelstora företag Tillväxt I LIGHTers medlemsprogram nu 70 medlemmar
Läs mer2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020
2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala
Läs merFinansieringsalternativ LIGHTer 2018
salternativ LIGHTer 2018 Kommande utlysningar och erbjudande Carolina Pettersson, forskare, PL, Swerea IVF carolina.pettersson@swerea.se Några finansieringsalternativ 2018 LIGHTer Småföretag LIGHTers medlemsutlysningar
Läs merForskningsstrategi 2015 2017
Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska
Läs merFler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!
Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.
Läs merAllmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola
1 (12) Dnr. MDH 3.1.2-265/14 Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola Gäller för alla doktorander antagna till forskarutbildningsämnet från och med 2014-09-11 samt för doktorander
Läs merKungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Läs merInnovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner
Innovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner 1 Mål Rymdstyrelsens mål med detta initiativ är att inventera trovärdiga möjligheter för högklassiga vetenskapliga satellitprojekt
Läs merOnlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan
Onlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan Den här ansökan omfattar främst Transport 1. Projektidé och bakgrund Dieselanvändningen till jordbrukets maskiner står idag för 50 % av jordbrukets direkta
Läs merLångsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers
Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &
Läs merLIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola
LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en
Läs merForska&Väx hösten 2013
UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer [2013-05-29_] [2012-02377] Reviderad [2013-05-15] Forska&Väx hösten 2013 Finansiering för små och medelstora företag forskning utveckling innovation 1 Sammanfattning
Läs mermed tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm
Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+ Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne
Läs merSvensk försvarsindustri har lyckats väl med uppmaningen att omorientera sig mot export och nya marknader. Framgångskonceptet består i
Om SOFF: Säkerhets och försvarsföretagen är en branschorganisation för företag inom säkerhets och försvarsområdet med verksamhet i Sverige. Organisationens syfte är att ur ett branschperspektiv arbeta
Läs merHållbart värdeskapande genom aktivt ägande
Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande Smögen 23 juni 2015 FTABs uppdrag enligt bolagsordning Fouriertransform ABs FTAB s uppdrag enligt bolagsordning Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att
Läs merStatliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess
Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt
Läs merTestbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013
UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och
Läs merMålbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar. Kort version
Målbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar Kort version Niklas Arvidsson Centrum för bank och finans Kungliga Tekniska Högskolan SAMMANFATTNING För att förverkliga en
Läs merDen finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007
Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom
Läs mermed tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm
Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne
Läs mer3. European Institute of Technology (EIT) - Allmän inriktning
Promemoria 2007-06-14 Näringsdepartementet Beata Matusiak Telefon 08 405 12 15 Mobil 070-639 48 28 E-post beata.matusiak@enterprise.ministry.se UKommenterad dagordning inför möte i konkurrenskraftsrådet
Läs merStrategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program
1 (15) UTLYSNING Datum Preliminärt utkast version 2013-02-01 prel ver 1 Reviderad Strategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program Erbjudande att med utgångspunkt i
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Läs merBilaga 1: Verksamhetsberättelse summering 2018
08-0-9 () Bilaga : Verksamhetsberättelse summering 08 Verksamhetsberättelsen beskriver vilka mål som nåtts och vilka aktiviteter som genomförts på en övergripande nivå inom LIGHTer 08, dvs. inom Strategiskt
Läs merStrategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.
Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merNäringslivsstrategi för Nynäshamns kommun
Version: PA1 Revisionsdatum: 2014-06-03 Upprättad av: Aun Henriksson, Anna Eklund, Yvonne Edenmark Lilliedahl Granskad/ av Birgitta Elvås, kommunchef Revision A beslutas av: kommunfullmäktige Näringslivsstrategi
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs mer1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
Läs merFJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL
Programdirektiv - Användardelen 1 2013-03-28 Dnr 59/13 FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL STÖD TILL ÖKAD ANVÄNDNING AV TEKNIK OCH METODER INOM DET NATIONELLA FJÄRRANALYSPROGRAMMET PERIODEN 2014-01-01 TILL
Läs merNU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering
Sida 1 (8) RIKTAD UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Programmet ger stöd till utveckling av nätbaserade kurser med internationell bärkraft som ska bidra till internationell
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merRevisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011
Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning
Läs merKommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014
Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare
Läs merFörfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen
Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att ta fram underlag för nya program inom läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikbranschen.
Läs merTillväxt genom internationellt arbete
Tillväxt genom internationellt arbete Kenneth Sjaunja EU-projektkontoret Norrbottens läns landsting Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Vårt
Läs mer~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET
Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård
Läs merINDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND
INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Peter Bökmark peter.bokmark@ri.se 27 Mars 2019 Research Institutes of Sweden Material and Production RISE IVF 2 Ägarens uppdrag till RISE Industriforskningsinstituten
Läs merSTINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.
Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar
Läs merSvar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-09-24 LS 1405-0688 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa
Läs mer