Jakt- och fiskeäventyr

Transkript

1

2 ja k t o f i ske i Södra L appl and Jakt- och fiskeäventyr Ripa, tjäder och orre. Hare, räv och älg. Lo och björn. För dig som gillar att jaga finns det ett stort utbud av äventyr i våra omgivningar. Därtill är naturen både spektakulär och storslagen. Kommunerna i Södra Lappland har under utsetts till både årets fiskekommun och årets jaktkommun, vilket vittnar om den potential hela vårt område har. Oförglömliga jaktupplevelser Kring Åsele finns milsvida skogar och en varierande jakt. I Dorotea är höst- och vinterjakten efter ripa i Borgafjällen en jaktupplevelse utöver det vanliga. Vilhelmina bjuder på stora fjällområden och djupa skogar för dina jaktutflykter. Oavsett var du förlägger jakten så väntar oförglömliga upplevelser. Att få känna vinden i ansiktet, blicka ut över nejderna eller jaga tillsammans med din hund är bara några högtidsstunder som du kan få uppleva här i södra Lappland. Fiskevatten för alla Här finns det fiskevatten som tillfredställer alla önskemål. Naturen är varierande och inbjuder till upptäcktsfärder. Abborre, gädda, öring, röding och harr är de mest populära sportfiskarna. I skogslandets trolska miljöer eller fjälldalgångarnas kristallklara strömmar och sjöar finns ett stort utbud av fiskevatten. Att bege sig ut i vildmarken och fiska är medicin för både kropp och själ. Samvaro mellan huggen Röken från elden, smaken av nykokt kaffe och naturens alla dofter berusar dina sinnen och ger ett välbehövligt avbrott från vardagens stress och jäkt. Kanske har du sällskap av en vän eller familjen, vilket ger tid för samvaro mellan huggen. Bäckar, älvar, tjärnar eller sjöar. Vinter eller sommar. Flugfiske, spinnfiske, mete eller vinterfiske. Utbudet är nästintill oändligt stort. Dessutom finns det flera Fiskecentrum som kan vägleda dig till ditt drömfiske i vår region. Välkommen till Södra Lappland - Åsele, Dorotea och Vilhelmina! Vildmarkskommuner rika på naturupplevelser, fisk och vilt. En inbjudan du bör nappa på! Här finns kalfjällets lockande miljöer, med porlande bäckar och småtjärnar, och bara någon mil därifrån de djupa skogarna. Var du än befinner dig, är det alltid nära till vatten, småbäckar, tjärnar, sjöar, åar... 2 jak t & f iske

3 jak t o f iske i Södra L appl a n d Skogslandets möjligheter till jakt på den ståtliga tjädern eller högfjällets delikatess, ripan. Oavsett vad du väljer finner du gott om dessa i våra jaktmarker. Jak t & f iske 3

4 ja k t & f i s ke i Södra L appl and Tre spännande fiskevatten Kultsjödalen, Vojmådalen och Borgafjäll är kända arenor för friluftsliv. Besöker du någon av dalgångarna för att fiska har du chansen att få uppleva högtidsstunder. Följ med till Ransarån, övre Vojmån och Slipsikenområdet. Kristallklara Ransarån Med sina kristallklara strömmar är Ransarån ett vattendrag som det är lätt att förälska sig i. Övre delen rinner genom en orörd vildmark medan de nedre strömmarna finns intill bilväg. Sträckan mellan Ransarn och Gikasjön är kanske Sveriges bästa flugfiskevatten efter grov röding. Varje år landas bjässar med vikter över två kilo och fiskar runt kilot är vanliga när rätt förhållanden råder. Fiskesäsongen är lång och den startar redan i april med ett spännande flugfiske i vakarna. På den övre flugfiskesträckan av ån riktas blicken i huvudsak mot åns prickiga invånare, även om röding kan bli en trevlig bonusfångst. Flugfisket är både spännande och nyckfullt i de vackra omgivningarna. Med kanot längs övre Vojmån Kanot är ett färdmedel som sätter extra krydda på fiskeäventyret till de övre delarna av Vojmån. Med utgångspunkt från Gielas tar man sig västerut mot den norska gränsen, över större och mindre sjöar. Ån är för det mesta paddlingsbar, men de större forsarna kräver att man bär eller flottar kanoten. Fisket är spännande. Harren dominerar men det finns stor öring på hela sträckan. När du passerar Gottern har du även möjlighet att överlista rödingen. Släpa ett långdrag efter kanoten och spana efter vakande rödingstim. Forsarna strax öster om Åtnikstugan, en bit från den norska gränsen, är en naturlig vändpunkt på paddlingsäventyret. Det går att paddla ytterligare ett par kilometer men ån har där krympt avsevärt i storlek. Högfjällsfiske i Slipsikenområdet Fiskevattnen i Slipsikenområdet når man efter ett par timmars fjällvandring från Klimpfjäll eller Borgafjäll. Utspridda i den karga terrängen finns mängder av större och mindre sjöar. Många består endast av en liten blå prick på kartan som förkunnar deras existens. I väst rinner Slipsikån som också ingår i fiskekortet. Öring och röding finns i området. Fisket är nyckfullt. En sjö som varit livlös i flera dagar kan plötsligt explodera i vak, när fisken glufsar i sig insekter från vattenytan. Spinn är att föredra när vinden är hård och flugfiske när fisken är aktiv under dag- och nattsländekläckningar. Text & Foto: >Magnus Ström< 4 F iske

5 jak t & f iske i Södra L appl and Här kan du fånga ditt livs RÖDING Vår kanske vackraste fisk, rödingen är också den som bjuder sportfiskaren den största utmaningen. Rödingfiske kan vara frusterande då det, framför allt vid ismete, inte alls är ovanligt att man ser rödingarna sakta snirkla kring betet men det är stört omöjligt att få dem att hugga. Men det kan också vara alldeles, alldeles underbart... Rödingar går nämligen gärna i stim och ofta tenderar de ha ätperiod allihop samtidigt. Detta kan ge helt fantastiska fiskeupplevelser. Jag har redan nämnt ismetet där kikmete absolut är att föredra. I det kristallklara vattnet syns rödingen med sin vita fenkant väl mot botten och spänningsmomentet när man ser en stor röding glida förbi blänket, vända om, nosa lite på maggotten, simma undan igen, komma tillbaka och kanske, kanske hugga är obetalbart. I det här lägena skiljer man verkligen fiskare från fiskare - har du nerver nog att hålla dig lugn eller kommer du att bli för hetsig när den där tvåkilos rödingen du drömt om för tredje gången är framme och nosar på kroken? TIPS PÅ RÖDINGVATTEN Skogslandet ÅSELE Holmsjön inom Tegelträsk fi skevårdsområde har ett bestånd av grov röding. Även möjligheter till boende. Abborrsjön ligger i direkt anslutning till Åsele tätort. Ett lättillgängligt och populärt rödingvatten. Abborrvattnet i Tallsjö fi skevårdsområde, bör också nämnas. I sjön fi nns även ett bestånd av öring. DOROTEA Exempel på rödingsvatten inom Doroteas skogsland är Lillsjön, Sallsjöåsystemets FVO, Ö. Tallvattensjön, Avaträsk FVO, Långtjärn, Ormsjöortens FVO och Ö Hundsjön inom Storbäck- Arksjö FVO. VILHELMINA Sandsjön ca 1 mil norr om Vilhelmina tätort och håller bland annat röding. Ett put and take-vatten, som drivs av sportfi skeklubben på orten. Sjöarna i området är lätta att åka till och försedda med rastplatser och en handikappbrygga sommartid. Flugfisket är inte heller det fy skam. Rödingen vandrar ofta fram i stim i vattnen och en lugn sommarkväll kan då se hur vakringarna kommer närmare och närmare ens fiskeplats. Även här gäller det att behålla lugnet. Minsta oförsiktiga rörelse kan få stimmet att välja en annan väg eller sluta vaka. Att tänka på när det gäller rödingen är att den inte plaskar på som andra arter kan göra när den är uppe och tar ett byte. En kilos röding kan mycket väl lämna lika små vakringar som en öring på ett par hekto, den liksom smyger upp till ytan och suger ner sitt byte med ett slurp. Jag har även varit med om flera bra spinnfisken efter röding. det äter som sagt var gärna tillsammans och har man tur och hittar ett stim hungriga rödingar kan vem som helst få uppleva sitt drömfiske. Ett varningens ord kan dock vara på sin plats. Den som upplevt ett riktigt bra rödingfiske är oftast fast på kroken för gott och det kan vara så att du kommer att vara tvungen att återvända hit gång på gång resten av ditt liv. Text >Mattias Fjällberg< Fjälltrakterna De mest besökta rödingsvattnen inom Doroteas fjällvärd är Mellan Rissjön, Dorotea övre sockenallmänning, Oxvattnet, Grubbsjön, Rödingssjön, Borgasjön och Dabbsjön inom Borgafjälls kortfiskeområde. I de två större sjöarna Dabbsjön och Borgasjön är det lättast att komma tilltals med rödingen under sommaren från båt. I Kultsjödalen, Vilhelmina kommun kan turistföretagen anvisa sina gäster till främst Kultsjön, Västra Marssjön, Gikasjön och Njakaområdet. Fiskerättsägarna har under senare år gjort en mängd fiskevårdande åtgärder i sjöarna och fisket kan bli ännu bättre inom den närmaste tiden. Rennäringsenheten upplåter fiskevatten ovan odlingsgränsen. Här finns rödingvatten som bl a Gitssjön, Satssjön, Östra Marssjön och Stöksjön sjöar med mest småröding. Ransaren är ett klassiskt rödingvatten där fisket på senare år varit mycket hårt. I övre Vojmådalen kan turistföretagen anvisa en mängd rödingvatten, bl a flera sjöar i Matskanområdet. Ett vildmarksområde med stigar och rastkojor, där fisket kan vara mycket givande i delar av Krutsjön, Rissjön och Rissjöblerikarna (upplåten endast 1/1-3/5). Fisket kan vara svårt men det finns lite grövre röding. Närmare Norge ligger Gottern som har bra ismete, men även Vapstälven med sjöarna Gransjön och övre/nedre Vapstsjöarna som är bra fi skevatten med chans till grov fi sk. Foto: Magnus Ström f iske 5

6 jak t & f iske i Södra L a p p l a n d HARR I RAJAN Målet var att komma i kontakt med de stora öringarna i Stor-Rajan, men efter en dags fiske visade det sig att vi fick uppleva ett av de bästa harrfisken vi någonsin haft. Under flera år hade vi talat om att åka till Stor- Rajan för att fiska efter den storöring som enligt rykten skulle finnas i sjön. I mitten på juli var vi så äntligen på väg mot byn Rajastrand med omgivande fiskevatten. Sörviken är utloppsviken från Stor-Rajan. En giftig plats för grov öring och harr. Vid bron över Saxån varnas bilisterna för hoppande öring. En båt lånades ut av en vänlig Rajastrandsbo som även gav oss flera nyttiga tips om var vi skulle ha störst chans att komma i kontakt med storöringen samt användbara beten. Vi riggade upp flera spön med olika wobblers och började köra längst rekommenderad rutt. Under en stor del av dagen hände dock ingenting. Ekolodet visade att fisken gick så djupt att vi inte nådde ned med dragen. Tankarna började vandra iväg till den turist som för några år sedan tog en öring på över åtta kilo från land. Han trodde att den fisk han sett jaga i ytan var en stor gädda och kastade därför ut det största drag han hade i draglådan. Efter ett par kast hade han krokat fisken, men när den närmade sig land såg han att gäddan var prickig. Medan vi körde över sjön med linorna släppande efter oss började vinden lugna sig och fisk vaka. En annan båt låg ute vid en udde och när vi körde förbi så höll båtägaren upp en kilosharr. Vi stannade och började prata. Han berättade att under gårdagen hade han fått en 1,5 kilos harr på spinnare. enstaka sjösandsländor (rocken) samt plogande nattsländor. Vi riggade snabbt våra flugspön och efter en liten stund hade Peter krokat dagens första harr på en E-12:a. Peter lyckades kroka ytterligare ett par harrar medan jag tappade flera. I frustrationen föreslog jag att vi skulle gå iland och fika för att pröva lyckan senare. Sagt och gjort, vi styrde mot land och medan vi fikade kastade jag ut torrflugan i en liten vik. Efter en stund var en större harr uppe och tog flugan. Men motrycket kom för sent. Svärande kastade jag ut flugan igen på samma ställe och efter ett tag så bredde en vakring ut sig där flugan varit. I mothugget kändes det att det var en skaplig harr. När den närmade sig land såg jag att det förmodligen var en av de större harrar jag någonsin fångat. Vi provade flera vikar på vägen hem och i alla vakade det grov harr. Ett flertal harrar med vikter kring kilot fick spöna att ställa sig i djupa bågar. Detta fiske spred sig snabbt till boende inom Dorotea samhälle, vilket resulterade i att fler provade fiskelyckan i Stor-Rajan. En ung fiskeentusiast berättade att han och hans far hade ett lysande fiske efter grov harr upp mot två kg i utloppsviken från Stor-Rajan. Nedströms Stor-Rajan ligger ytterligare tre sjöar som innehåller grov harr och öring enligt boende i Rajastrand. Det blir spännande att prova fisket i dessa sjöar under kommande säsonger. Delfiner i Lill-Rajan En bofast i byn Rajastrand tittade en dag kring midsommar ut genom fönstret och utbrast har vi delfiner i sjön. I en vik nedanför huset kläcktes stora mängder sjösandslända, vilket lockat öring till kalas. Stora öringryggar syntes i vattnet. Fiskevårdsområdet förstärkningsutsätter varje år öring, som de håller i en kasse i sjön tills det är dags att släppa ut dem. Med vetskap om detta provade jag och Peter lyckan under försommaren Inga insekter hade börjat kläckas och då vi kände på vattnet var det isande kallt. Förmodligen var vi någon vecka för tidiga innan de stora rockenkläckningarna skulle börja. När vi ändå var på plats så provade vi dragrodd i sjön. Ett par mindre öringar fångades på små skeddrag och spinnare. Då vi närmade oss utloppet på sjön hakade en bättre öring på och efter ett par minuters kamp kunde en öring på 1,3 kg bärgas. Peter tappade en liknande öring alldeles vid båtkanten strax efter. Under försommaren och hösten är det lättast att komma till tals med de större öringarna i Lill-Rajan och det fångas årligen en mängd öringar över två kilo. Det skulle vara intressant att få flugfiska under rockenperioden efter sjöns prickiga delfiner från en flytring eller en båt. Text: >Jörgen Andersson< Spegelblank yta Vädret var definitivt på vår sida. Hela sommaren hade präglats av regn och förmodligen är det mer undantag än regel att Stor-Rajan, som är en stor sjö, ligger spegelblank. De insekter som lockade fiskarna till ytan var 6 F iske

7 jak t & f iske i Södra L appl a n d Den som vill sätta personligt rekord på harr har goda förutsättningar att lyckas i Harrsjö Sportfiskeområde TIPS PÅ HARRVATTEN Skogslandet ÅSELE Lögdeälven Längs i stort sett hela älven finns också fina möjligheter till harrfiske, som kan bedrivas större delen av säsongen. Lögdeälvens utformning, med långa stryk- och forspartier, gör den mycket lämplig som flugfiskevatten. Torvsjöån Torvsjöån innefattar bl a Torvsjöån och Kvarnbäcken. Området är lättillgängligt och väl försett med vägar och stigar samt är uppmärkt med skyltar. Gideälven Här finns ett fint strömfiske efter harr. DOROTEA Långseleån Ån är känd för sina otaliga harrar och fina öringar. Hela åns sträckning inom Ormsjöortens FVO är lätttillgänglig med bilväg både på södra och norra sidan StorRajan-området Läs mer i artikeln på föregående sida. Dorotea flugfiskeklubbs fiskevatten Dessa vatten omfattar Stortjärn, Belandertjärn, Lilltjärn, Vallsjötjärn, Västra Vallsjön, Östra Vallsjön, 6 km sträcka av Fjällån, Mörttjärnsbäcken, Sörån, Norrån, Mörttjärn, Vitstenstjärn Fjällentrakterna VILHELMINA Vojmån Området erbjuder fiske efter öring och harr. Sommartid fiske med fluga eller drag från båt. I området får man ofta fin öring på spinn eller fluga. Harren är den vanligast förekommande fisken. En dag vid Vojmån Tänk om man hade tre veckor av bästa semestertid till sitt förfogande. Då skulle en av veckorna användas till flugfiske i de nedre delarna av Vojmån. Tyvärr har jag inte tillgång till tre veckor denna gång. Tiden är istället begränsad till endast en dag. Med hjälp av vänliga vilhelminabor, med god lokalkännedom och stort fskekunnande, bör det kunna bli en trevlig resa ändå. Vilhelmina är en vacker inlandsmetropol, en färgstark och vital port till den västerbottninska fjällvärlden. En dörr som aldrig behöver dyrkas upp för varken turister eller nyinflytade. I denna vänliga atmosfär träffar jag Christian Nilsson, min ledsagare till Vojmåns nedre strömmar. Flera fiskrika avsnitt av nedre Vojmån är både lättillgängliga och familjevänliga. Bara för att spetsa till det hela väljer vi dock en av de besvärligare sträckorna., som sällan besöks av människor över huvud taget. Trots närheten till samhället går den två kilometer långa vändringen till fiskesträckan genom en urskogsartad miljö. Den svårtillgängliga terrängen utmed ån karaktäriseras av stora stenblock och djupa skrevor. När vi når vår fiskeplats konstaterar vi vid en hastig blick att det vakar massor av harr i Vojmån När vi når vår fiskeplats konstaterar vi vid en hastig blick att det vakar massor av harr i Vojmån. Fiskeutrustningen tacklas upp av flinka händer och snart viner linorna över ån. Det ovanligt låga vattenståndet gör det lätt att hitta fisken, som inte är nödbedd varken på torrfluga eller nymf. De flesta av harrarna är inga bjässar men bjuder ändå segt motstånd. Några är dock klart godkända men returneras ändå av hänsyn till det vackra vattendraget. Denna respekt för ån, den åldrande skogen och den genuina, dramatiska terrängen, gör att vi agerar med största vördnad. Till skillnad mot dagens högljudda actionsfiskefilmer, tassar vi nästa fram på tå och viskar de få gånger vi samtalar med varandra. Det är så här vi vill ha det. En kraftig regnskur drar förbi, med en bildskön regnbåge i sitt släptåg. När solen åter bryter igenom är skuggorna långa som flaggstänger. Det är dags att vända tillbaka mot campen, mot några timmars sömn inna det är dags att vända kylaren mot nästa fiskeäventyr. Text: >Calle Bredberg< f iske 7

8 ja k t & f i s k e i Södra L a ppl and Gäddan - vår största sportfisk Gäddan är vår kanske tacksammaste sportfisk. Den är stark och stridbar, och kan fiskas alla tider på året. Den roligaste metoden med naturligt agn är flötmete efter gädda. De långsmala gäddflötena som är genomskinliga med en orange eller röd tip är att föredra. De ger minimalt motstånd när gäddan angriper betesfisken. Prova att någon gång byta de artificiella betena och istället fiska med ett naturligt agn i sommar. Det kan löna sig! Ismete efter gädda är bland de trevligaste nöjena som erbjuds under vårvintern. Det är garanterat en speciell känsla att stå med ett böjt spö och drilla en vildsint gädda genom ett ishål. För ismetet krävs ingen märkvärdig utrustning. Det går att köpa speciella isfiskespön, men ett alternativ är att bygga om ett kasserat spö. För att öka chanserna att upptäcka ett hugg kan man fästa ålbjällror på vipporna. Tacklet är enkelt att tillverka: trä några genomborrade blykulor på linan och knyt sedan på ett tvåvägs lekande i storlek 6-8. Mellan sänket och lekandet placeras en gummipärla för att skona knuten. Krokstorleken avgörs av hur stor betesfisken är. Betesfisken apteras med en trekrok i överkäken och den andra i basen till ryggfenan. Själv föredrar jag agnfisk, jag vet många fall där gäddor huggit på fisk som t ex strömming. Sedan betesfisken placerats cm ovanför botten fästs linan i vippans metallklämma och rullen frikopplas. Text & Foto: >Calle Bredberg< Rockenfiske efter sik Inga av sommarens olika insektskläckningar är så laddade av förväntningar som de stora sjö- och åsandsländkläckningarna under försäsongen. Men fisket är inte alltid så lätt som det verkar. Förtvivlan och frustration brukar även vara återkommande ingredienser i rockenfisket. Normalt brukar rockenkläckningarna i Södra Lapplandområdet uppnå sitt maximum under midsommarhelgen, ibland betydligt tidigare. När vi skjuter ur båten från stranden svärmar rocken för fullt över land. Men redan efter några årtag pekar Kjell mot ett blankstryk några hundra meter nedströms intill den motsatta stranden. - Där var det upp en sik. Och en till! konstaterar Kjell och börjar målmedvetet styra båten i riktning mot de vakande fiskarna. Som om det vore det naturligaste i världen väljer vi samtliga att fästa Grönlundare, den lokala men numera även nationella klassikern Grönlunds nattslända, på våra tafsar. När det gäller flugvalet under extrema kläckningar gäller det som vanligt att man försöker sticka ut från det lokala utbudet av äkta vara. Somliga tror mer på att sättet att fiska hem flugan är viktigt för att lyckas. Hur och med vad man än fiskar är det dock oerhört viktigt att flugan placeras på rätt plats i exakt rätt ögonblick. Det optimala är att lägga flugan mindre en meter framför fisken. Överflödet av föda medför att serveringen av just din anrättning måste passa fisken perfekt, den anstränger sig inte det minsta för att leta upp din fluga. Taktiken blir alltså att sitta och vänta in en speciell fisk som du sedan bestämmer dig för att fiska efter. Endast ett par kast senare är det dags igen. En nästan dubbelt så stor sik bjuder upp till en förvånansvärt utdragen kamp. Normalt är inte siken någon större fighter, men den kan vara lurig och är känd som en kroklossare. Efter en knapp timmes fiske avtar huggperioden tvärt. Förutom några skvättande småharrar blir det helt lugnt på ytan.. Vi avslutar så småningom eftermiddagspassets fiske. Flera sikar får vila på håvgarnet, men ingen av dem orkar tynga vågen under kilosstrecket. Förhoppningarna på kvällspasset är dock betydligt större. Det är mellan nio och tio på kvällen som Klondykestämningen brukar infinna sig. Vid sjutiden inleder vi kvällspasset några kilometer längre nedströms i ån. Valet av fiskeplats beror främst på att det var just precis här som de stora sikarna landades för några dagar sedan. Hur vi än pepprar vattnet med olika flugor vägrar storsikarna att hugga. Vid ett flertal tillfällen gör de tafatta försök och ibland reser sig vattnet under flugan. När vi en stund senare når Volgsjöfors noterar vi omgående att Kjells förslag att byta fiskeplats var en utmärkt plan. På vägen ut lyfter Mats upp och returnerar två mindre sikar. Överallt vakar fisk och stundtals står vi alla med böjda spön. Under den magiska fiskestunden landas flera stora fiskar, även om ingen av dem kan kategoriseras som jättesik. När den enorma vakorgien avslutas sker det som genom ett slag med ett trollspö. Den abrupta finalen på fiskekvällen och den därpå följande nästan skrämmande stiltjen lämnar oss med gapande munnar. Var tog fisken vägen? Och kläckningen? Tja, just så är det faktiskt ganska ofta i det här gamet. Text & Foto: >Calle Bredberg< 8

9 jak t & f iske i Södra L appl a n d Storabborrarna i Hällbymagasinet Ett snabbstopp mellan fjällfisketurerna, några timmars tidsfördriv i brist på annat, resulterade i en av sommarens mest fascinerande fiskeupplevelser. När Calle Bredberg bjöds in till fiske i Hällbymagasinet, tre mil söder om Åsele, fick han vara med om ett oväntat häftigt storabborrfiske. Tjoff! Redan i det första kastet smäller en fin abborre på och rullen knarrar till när det lilla haspelspö böjs kraftigt. Enligt Janne Teblin, fiskeansvarig på Åsele kommun, är dock halvkilosabborren alltför liten för att ens fotografera. - Äsch, den där är ju inte så märkvärdig. Du kan ta fram kameran när vi har fått en abborre över kilot. En normal dag på sjön brukar vi kunna få ett tiotal abborrar mellan ett och halvannat kilo, berättar Janne och låter fisken glida ur handen ner i vattnet igen. Nästa kast resulterar i en ungefär lika stor abborre och ytterligare nästa kast en något mindre. Inspirerad av Jannes framgångar knyter jag en jigg på flugtafsen. Tyvärr är flugspöet det enda redskap jag har med mig för dagen, helt enkelt på grund av att dagens abborrfiske är frukten av ett mycket spontant infall. Jaja, det är klart, man bör givetvis inte åka iväg oklädd... Jigg och flugspö är väl inte direkt någon perfekt kombination, men det dröjer ändå inte lång tid mellan huggen. Janne är antagligen aningen effektivare med sitt lilla UL-spö men jag är definitivt inte långt efter. Abborre efter abborre lyfts upp ur vattnet och släpps tillbaka igen, men trots en god huggintensitet väljer Janne att avbryta fisket ganska snart. - Det är ingen idé att nöta om det bara är småfisk. Om storabborren var här så skulle vi redan ha märkt det. Det brukar faktiskt bli en hel del förflyttningar så här i början av fiskepasset, förklarar Janne och puttrar iväg till nästa fiskeplats. När jag sprätter ut jiggen några fiskestopp senare hinner betet knappt sjunka mer än någon meter innan ett stenhårt påslag får mig att hoppa till. Fisken lossnar dock efter några sekunder men i samma veva bugar sig Jannes spö utanför relingen. - Det här är en större fisk, säger Janne tvärsäkert och får jobba med fisken en god stund innan den kommer inom synhåll. - Wow. Det är en bjässe! Kolla, det är flera stycken som följer efter, uppmärksammar jag Janne på. Bland de tre abborrarna som förföljer sin krokade artfrände är två av dem i samma storleksklass, gissningsvis omkring kilot. Den tredje utmärker sig däremot som en betydligt större fisk. Nu blir det riktigt rafflande för en stund. Abborrarna hugger i varje kast och den väntande fjällfisketuren känns plötsligt mycket avlägsen. Janne lyckas bärga ett par av storabborrarna men tappar typiskt nog den allra största alldeles intill båten. Efter ett tag försvinner stimmet och lämnar plats för mer normala abborrar. När vi landat något dussin av dem är det dock dags att vända fören mot bilen. Under båtfärden tillbaka känner jag mig mycket nöjd över det korta, men intensiva fiskepasset och håller inte igen med superlativerna. - Det var länge sedan jag var med om ett sådant otroligt abborrfiske, avslöjar jag för Janne. Efter en stund måste jag dock korrigera mig en smula. - Jag har aldrig varit med om ett liknande abborrfiske. Text & Foto: >Calle Bredberg< En normal dag på sjön brukar vi kunna få ett tiotal abborrar mellan ett och halvannat kilo 9

10 ja k t & f i s k e i Södra L a ppl and Ripjakt runt hörnet Vi har ställ in siktet på Sagatun, ett rekreationsområde för både snöskoter- och skidåkare. När vi efter några få mil kommit fram till vägslutet, tar vi på oss skidorna för att åka någon kilometer västerut innan vårt jaktområde börjar. Den decimetertjocka skaren med några centimeters nyfallen pudersnö låter skidorna lätt ljudlöst glida fram mot vårt mål. Det tar inte mer än en knapp halvtimma innan vi kommer fram och dagens jakt kan starta. Fågelkontakt Vi tar på jakttäcket och kommenderar ut vår irländska setter. Det dröjer inte många minuter innan hon markerar ripdoft. På sitt karaktäristiska sätt med lyft framben blir hon som fastfrusen. - Här finns det ripor säger jag till min jaktkompis. Vi åker fram sakta fram, ser till att vi kommer rätt i vinden för att inte låta riporna lyfta innan vi kommit inom skotthåll. När vi kommit upp alldeles bakom vår hund så kommenderar jag avance, hunden går sakta fram och vips lyfter en kull på 8-10 fåglar, på given signal så lägger sig hunden och vi avlossar våra hagelgevär med lyckat resultat. Två ripor ligger i backen och vi kommenderar aport. Efter en stund och ett inte helt perfekt apportarbete har vi så dagens första ripor i våra händer. Vi hinner inte åka speciellt långt innan nästa fågelarbete. Nu har vi istället oturen att vi kommer lite fel i vinden och denna kull lyfter innan vi kommit till skott. - det kan ju inte alltid gå som en dans säger jag och skrattar. Marssolen värmer och det börjar bli varmt innanför jaktkläderna. Vi tar en snabb lunch med Bullens pilsnerkorv och kaffe. Hunden får en behövlig vila inför dagens fortsatta jakt. När vi sitter med kaffet i den ena handen och Bullens pilsnerkorv i den andra, blickande söderut med flera mils utsikt säger vi till En perfekt vinterdag med solen på väg att stiga upp över horisonten åker vi från Vilhelmina på väg mot Blaikfjället, ett lågfjäll väldigt lättillängligt, ca 30 minuter med bil. varandra hur lyckligt lottat vi är som på så enkelt sätt kan komma ut på sådan kanonjakt. Endast en halvtimme färd hemifrån. Lite bortskämd är man nog. Text: >Ove Mannelqvist< Höstjakt på tjäder&orre 10 Södra Lappland är riksbekant för sina skogsfågelbiotoper. Att jaga orre och tjäder med skällande eller stående fågelhund i våra vilda skogar är både spännande, roligt och rogivande. Jakten startar i gryningen och avslutas när mörkret sänker sig. Gärna med en pigg hund full av jaktlust och energi som söker av markerna. För tips lämpliga jaktmarker, kontakta någon av våra turistbyråer för hänvisning till lämplig jaktarrangör. Dorotea: tourist@dorotea.se Vilhelmina: tuby@vilhelmina.se Åsele: turistinfo@asele.se Foto: Calle Bredberg

11 jak t & f iske i Södra L appl a n d Toppjakt eller toppenjakt! Efter en knapp timmes skidåkning i tjugogradig kyla når vi tjäderns vinterland. Martin Bergman och Micke Wester har varit här många gånger förr, senast för bara någon vecka sedan. Då var det över trettio grader kallt. Likväl vände de hemåt med några tunga tjädertuppar i sina ryggsäckar. Jaktens Formel 1 Toppjakt är inget för bekväma jägare som räds svett och extrem kyla. För vildmarksjägaren är dock toppjakten på många sätt jaktens formel 1. Martin och Micke är jägare som låter hängivenheten över en bra jakt i ett gnistrande och bildskönt landskap gå före alla inomhuslockelser. Tjugogradig kyla är faktiskt ofta ett ganska bra toppjaktväder. Micke höjer ett handskförsett pekfinger mot januarihimlen och pekar mot en talldunge ute på en myrholme. De två tjädertupparna sitter i varsin tall ungefär tio meter ifrån varandra. Avståndet till fåglarna är cirka tvåhundra meter, vilket måste anses vara lite väl långt. Efter en stunds funderande beslutar han sig för att backa undan en bit och sedan försöka avancera ett femtiotal meter i skydd av en liten ungskogsridå. En kvart senare har Micke lyckats komma i skottläge på den högra fågeln. Han tar god tid på sig att lägga ryggsäcken som stadigt stöd för bösssan och hitta en bekväm skjutposition. När han låter skottet gå är han säker på att träffa, trots att avståndet torde vara närmare 150 meter. Konstigt nog sitter nästa tupp kvar efter skottet och Micke börjar omgående se sig om efter en ny placering. Sakta, mycket sakta ålar Micke framåt och sidledes för att hitta läge,. Dump. Ljudet när kulan slår in i fågelkroppen ger snabb bekräftelse på att allt gått bra även denna gång. Strax därefter plockar den nöjda skytten två välväxta årstuppar ur lössnön. Färden i vinterlandskapet fortsätter över en liten höjd och förbi en myrkant, där dagens första solstrålar börjar pensla snön i svagt rosa. Alla naturromantiska funderingar läggs dock tillfälligt åt sidan när vi stöter tre tuppar som seglar iväg västerut. Fåglar i topp Femhundra meter senare upptäcker vi nästa flock, i god tid den här gången. Totalt räknar vi in sju tuppar, varav flertalet sitter i topp. Otroligt. Vilken fågeltillgång! Efter en stunds studie av de fridfullt betande fåglarna beslutar sig Micke för att försöka smyga sig på den närmaste tuppen, som placerat sig som utkikspost i toppen av en tall mitt ute på en myr, nästan hundra meter från de övriga fåglarna. Under ansmygningen lättar dock tjädern och Micke får koncentrera sig på en av de övriga fåglarna. Han väljer ut en tupp som sitter halvvägs upp i en tall, där en annan tjäder placerat sig i topp. Allt går bra och tupp nummer tre rasar lika stensäkert ner till foten av trädet som de andra två gjorde. Tre skott - tre tjädertuppar, på en och samma förmiddag dessutom. Ett äkta hat trick skulle nog en sportentusiast valt att kalla det. Den bitande kylan och Mickes framgångar uppmuntrar snart till en stadig brasa med tillhörande matlagning och kaffekok. Martin trollar fram potatis och fläsk ur ryggsäcken, som snabbt förvandlas till fräsande godbitar över brasan. Det dröjer inte mer än en halvtimme efter fikarasten innan Martin får nästa läge. De åtta tupparna sitter fint till, de flesta av dem i topp och några en våning ner i sin tall. Martin väljer ut en fin tupp, som sitter ensam och betar tryggt under hela ansmygningen. När kulan når fågeln spräcks nollan. - Jag kan aldrig sluta beundra skogarnas konung, avslöjar Martin leende när han så småningom lyfter tuppen ur snön. När vi tar ut riktningen mot Martins stuga i Meselefors har skymningen så smått börjat lägra sig över Vilhelminaskogarna. I skarp silhuett mot kvällshimlen syns flera tjädertuppar i talltopparna. Vi vänder dem ryggen för denna gång, med ett löfte om att återkomma så snart tillfälle ges. Text & Foto: >Calle Bredberg< 11

12 Söker du en fiske- eller jaktarrangör? Gå in på vår hemsida och använd vår sökfunktion: Fiske- & Jakt- katalogen. FAKTA FISKE I SÖDRA LAPPLAND Ta reda på vilka regler som gäller för det fiskevatten du vill besöka i god tid. Vissa delar av Ransarån, övre Vojmån samt hela Slipsikenområdet är kvoterat. Det innebär att ett begränsat antal fiskedygn finns tillgängliga varje sommar. I andra delar av Ransarån och övre Vojmån är fiske tillåtet med statens allmänna fiskekort, eller särskilda fiskekort för enskilda fiskevårdsområden. Respektive Fiskecentrum i dalgångarna kan ge värdefull information och tips. Länsstyrelsen i Västerbotten tillhandahåller fiskeinformation över de statliga områdena samt ansökningshandlingar till vissa kvoterade fiskevatten. Fiskecentrum Kultsjödalen sköter administrationen av de två kvoterade sträckorna av Ransarån, varav den översta delen av ån hanteras i ett samarbete med samebyarna i området. Fiskekorten kan förbokas på Fiskecentrum, som också säljer fiskekortet för den allmänna delen på försök under Fiskecentrum Vojmådalen Ligger i Grönfjäll. Fiske i sjöar och strömmande vatten, även kalfjäll. Öring, röding, harr. Flugfiskesträcka i Vojmån. Stugor, husvagnscamping. Bå- tuthyrning. Helikopter kan ev. ordnas. Bokningar görs hos Grönfjälls Fritidscenter tel Fiskecentrum Kultsjödalen Ligger i Saxnäs. Sjö- och strömfiske, även småtjärnar på kalfjäll. Öring, röding. Flugfiskesträcka i Satsån. Boende på Saxnäsgården och Kultsjögården. Tältkåta vid tjärnar i fjällmiljö. Boende på Njakaområdet med leder och rastkojor. Båt- och skoteruthyrning, flygtransporter kan ordnas. Information och bokningar: Kultsjögården tel Fiskecentrum Vilhelmina Ligger i centrala Vilhelmina, i klassiska butiken Grönlunds Fiske. Här finns översiktskarta över fisket, fiskebroschyrer och annat som kan vara bra att ta del av om man fiskar i närområdet, Vojmån eller trollingfiskar i Volgsjön, eller innan man åker vidare in mot fjällen. Fiskarens turistbyrå med senaste nytt om fjällfisket. Nås på telefon eller Vilhelmina Turistbyrå För mer information, kontakta Turistbyråerna eller någon av våra Fiskecentrum! Dorotea: tourist@dorotea.se Vilhelmina: tuby@vilhelmina.se Åsele: turistinfo@asele.se Fiskecentrum Borgafjall Borga Fritidscentrum är Fiskecentrum Borgafjäll. Anläggningen ligger vid infarten till byn, på vänster sida av vägen mitt emellan campingen och hotellet. Tel: Fiskecentrum Dorotea I Dorotea huserar Fiskecentrum i samma lokaler som turistbyrån och Jakt och Fiskemuséet. Där kan du få hjälp med det mesta, tex. fiskekort, jaktkort, boende, mat och guidning. Ring så berättar de mer. Tel: Hemsida: Fiskeinformation i Åsele I Åsele kontaktar man turistbyrån för upplysning om fiske och jakt. Åsele Turistbyrå, tel Länsstyrelsen i Västerbotten Läs även Ä ventyr & U pplevelser Beställ dit t exemplar h os turistbyrån.