Läxa, eller inte läxa = det är frågan

Transkript

1 Läxa, eller inte läxa = det är frågan En litteraturstudie baserad på forskning kring läxor inom matematikundervisningen F-6 Leyla Köyluoglu Institution för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Självständigt arbete på grundnivå, UM6011, 15 hp Matematikämnets didaktik Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 (240hp) Vårterminen 2018 Handledare: Karin Kihlblom Landtblom Examinator: Elisabeth Rystedt English title: Homework, or no homework = that s the question

2 Läxa, eller inte läxa = det är frågan En litteraturstudie baserad på forskning kring läxor inom matematikundervisningen F-6 Leyla Köylüoglu Sammanfattning Läxor; bör det inkluderas eller exkluderas i matematikundervisningen? Detta är en fråga som ständigt står i fokus. Ämnet berör många områden såsom forskning, politik, skolan men även hemmet. Denna studies syfte är att undersöka vad forskning har för uppfattningar om läxor, samt ta reda på dess syfte och effekter. Studien grundar sig på en litteraturstudie, vilket innebär att andra forskares arbeten har granskats. Studien tar upp sex olika artiklar, vilket har fåtts fram genom databaserna Google Schoolar och ERIC, vilket utgör resultatet delen i studien. Resultatet visar på att forskningsområdet beträffande läxor inte är omfångsrik i Sverige. Resultatet explicerar även att läxan inte har positiva effekter för elever i årskurs F-6. Extra betoning är det på läxans uppbyggnad, det vill säga hur man bör arbete med läxan i undervisningen om man väljer att inkludera det i sitt arbetssätt som pedagog. Studien bidrar till att man ur ett forskningsperspektiv kan ta ställning till att reflektera över sitt eget synsätt gällande läxor som pedagog, och därmed granska samt självvärdera sin undervisning. Detta ger även än möjlighet att förbättra sin undervisning inom ämnet matematik. För vidare forskning kan man även undersöka elevers respektive lärares syn på läxor. Nyckelord Matematik, läxor, F-6, lärande, syfte, effekter, arbetssätt, undervisning, litteraturstudie

3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Definition av läxa... 2 Syfte... 3 Frågeställning... 3 Metod... 4 Varför litteraturstudie?... 4 Genomförande Systematisk litteraturstudie... 4 Etiska aspekter... 4 Urval... 5 ERIC... 5 Google Schoolar... 5 Vald data... 5 Granskning av artiklar... 7 Valda artiklar... 7 Om studierna... 7 Does Homework Improve Academic Achievement? by Cooper, Robinson and Patall (2006)... 7 If They d Only Do Their Work, by Darling-Hammond and Ifill-Lynch (2006)... 8 Mathematics Achievement: The Role of Homework and Self-Efficacy Beliefs, by Kitsantas, Cheema and Ware (2011)... 9 The Case For and Against Homework, by Marzano And Pickering (2007)... 9 Homework: Issues of Fairness and Effectiveness, by Mangione (2008) Homework Practices, Achievements, and Behaviors of Elementary School Students, by Epstein (1983) Resultat Få forskning om läxor i Sverige Syftet med läxor Sammanställning av läxans syfte Läxans effekter Positiva effekter Negativa effekter Sammanställning av de positiva och negativa effekterna Läxans uppbyggnad Diskussion Sammanfattning av resultat Resultaten i förhållande till tidigare forskning Relevans för undervisning och lärande... 16

4 Tillförlitlighet Förslag på fortsatta studier Litteraturförteckning... 18

5 Inledning Bakgrund Läxor är ett aktuellt ämne som diskuteras i samhället men som även tidigare varit aktuellt i debatten kring skolan. Debatten berör politik, medier, skolvärlden men även hemmen. Frågan som skall besvaras är om man skall inkludera eller exkludera läxor inom undervisningen. Denna fråga är komplicerad att svara på, eftersom det varken råder lag eller regel på huruvida läxor skall användas inom matematikundervisningen (Skolverket, 2014). Denna studie undersöker därmed vad forskning säger kring läxor inom matematik, med fokus på F-6. Läroplanerna som funnits till idag, visar hur läxans innebörd och existens har ändrats för varje revidering läroplanen genomgått. I läroplanen från 1962, Lgr62, (Skolöverstyrelsen, 1962) ansåg man läxan vara en del av undervisningen. Nästa läroplan från 1969, Lgr69, (Skolöverstyrelsen, 1969) nämner läxan som ett tvångsfritt moment, men sen återigen i läroplanen från 1980, Lgr80, (Skolöverstyrelsen, 1980) upplyses läxan som en del av undervisningen. I den nuvarande Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11, (Skolverket, 2011), finner man inget som berör läxan. Det nämns likaså inget i ämnenas kursplaner. Det finns även inga spår av läxan i den föregående läroplanen som är Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1988). Trots att ämnet är aktuellt, är tyvärr forskning kring ämnet begränsad vad det gäller studier, i alla fall ur ett nationellt nivå. De nationella studierna har mer fokus på de sociala förhållande vilket är kopplad till läxhjälp (Svensén, 2013). I Sverige har bland annat läxforskarna Westlund och Hellsten varit aktiv och gjort studier kring forskningsområdet läxor (Skolverket, 2014). Westlund påpekar att det vetenskapliga stödet för läxor är lågt. Anledningen till detta, kopplar Westlund till att man ser läxor som en gammal tradition och att läxans existens inte ifrågasätts på grund av att den har en lång historia. Hon anser även att läxor inte bidrar till någon stor effekt speciellt mot de yngre åldrarna (Svensén, 2013). Även Hellsten håller med om att forskning kring läxor är få gentemot hur pass stort ämnet egentligen är i den svenska samhället. Hellsten betonar att läxor har ett stort plats och roll i den svenska undervisningsmetoden, men att det inte nämns något i styrdokument (Hellsten, 1997). Tittar man ur ett internationellt perspektiv, kan man finna större studier fokuserad på läxan och dess effekter. Ett exempel är den amerikanske forskaren Cooper (Svednér, 2013; Skolverket, 2014). Läxors syfte är till stor del färdighetsträning. Detta visar i alla fall en studie som har genomförts i Göteborgs universitet (Johansson, Thörnqvist, 2007). En annan studie som genomfördes i Malmö Högskola, visar att lärares syn på läxans syfte är att eleverna blir mer ansvarstagande samt att studietekniken utvecklas hos eleverna (Podlewska, 2007). Forskaren Westlund, påvisar att läxans syfte kan vara mer än enbart färdighetsträning. Läxan kan innebära automatisering (ex. glosor), att föräldrarna får inblick i elevers lärande, att eleverna får lära sig ta ansvar och att eleverna får lära sig samarbeta, både enskilt men även i grupp (Westlund, 2004). Även Hellsten delar in läxans syfte i 7 teman. Dessa är: förberedelse, tidsstruktur, kontroll och styrning, kärlek och omsorg, identitet och status, gemenskap och kontakt samt arbetsprestation (Hellsten, 1997). TIMSS undersökningen från 2011, visar på att elever i årskurs 4 ligger under snittet inom ämnet matematik (Skolverket, 2012). Även PISA undersökningen som genomfördes 2012 visar på att lågoch högpresterande elever har försämrade resultat inom matematikämnet (Skolverket, 2014). I relation 1

6 till matematikundervisningen behövs forskning som visar om läxor har en betydande roll för att eleverna ska utveckla ett matematiskt tänkande. Hatties metastudie, visar att läxan inte har stor effekt på elevernas lärande. Utav 138 faktorer som kunde påverka elevers lärande kom läxan på 88:e plats. Metastudien redogör även att läxan har positiva effekter, men att dessa effekter är låga för lågstadieelever, men blir allt högre ju äldre eleverna blir. Anledningen till att effekten är låg för lågstadieeleverna, anser Hattie bero på att de saknar tendens att: Ø klara av uppgifter på egen hand, Ø skilja på viktig/oväsentlig information i uppgifterna, Ø fokusera under långa perioder Dessa faktorer leder till att läxan kan få en negativ inverkan för de yngre eleverna. Hattie tar även upp läxans uppbyggnad. Läxor som delas ut till eleverna bör inte vara öppna och ostrukturerade vilket är två faktorer som minimerar den positiva effekten gällande läxor. Egenskaper som läxan borde erhålla för att ge eleverna den positiva inverkan av läxor är att de har tydliga ändamål, att uppgifterna är korta och att de följs upp av läraren. Uppföljningen är starkt kopplad till formativ återkoppling (Hattie, 2012). I och med att det inte finns regel eller underlag kring läxor, ger detta fria händer till lärarna, eftersom lärarna själva får styra upp användningen av läxor; detta kan vara allt från syftet med läxor men även hur man väljer att lägga upp läxan inom undervisningen så att det gynnar elevernas lärande. Därmed har Skolverket tagit fram ett stödmaterial, Läxor i praktiken, som behandlar läxor, vilket syftar till att upplysa samt bredda lärares kunskaper kring läxor, eftersom det råder förvirring på grund av att läxan saknar specifika riktlinjer för hur man skall gå tillväga. Stödmaterialet har fokus på tre områden vilket är: Ø Läxans syfte och effekter Ø Läxans kvalité Ø Sociala/kulturella perspektiv på läxor Stödmaterialet tar även upp diskussionsfrågor efter varje område, vilket syftar till att man kan diskutera frågorna i verksamheten så att det blir ett lärandemiljö för lärarna men även andra pedagoger som berörs av frågan, där man får möjlighet att delge samt ta till sig ny kunskap (Skolverket, 2014). Definition av läxa Läxan kan definieras på olika sätt, beroende på vilken infallsvinkel man har på begreppet. Enligt Nationalencyklopedin (NE, 2018) är läxa en avgränsad skoluppgift för hemarbete. Forskaren Hellsten anser läxan vara det arbete som inte sker på lektionstid. Dessutom menar Hellsten att definitionen på läxa kan ändras eftersom elevernas uppfattning kring begreppet har en stor roll. En annan aspekt är att elever och lärare har olika syn på begreppet. Elever kan tolka läxor som straff medan lärare kan se det som ett verktyg för att se elevernas utveckling (Hellsten, 2000). Även Westlund definierar begreppet, vilket menar att läxor är en svårfångad hybrid som finns någonstans i gränslandet mellan uppgift och tid, arbete och fritid, skola och hem, individ och kollektiv (Westlund, 2004) 2

7 Figur 1: Ingrid Westlunds definition av begreppet läxa. Bilden visar hur läxa ligger i centrum och påverkar allt annat i sin omgivning (Flodman & Bergman, 2017, s. 8; Westlund, 2004, s. 79) En annan definition kommer från forskaren Hellsten, vilket menar att läxan är det arbete som inte sker under lektionen. Han betonar även betydelsen med att läxan bör följas upp under lektionstid (Hellsten, 2000). Detta nämner även Max Strandberg (Skolverket, 2014), att läxan bör vara anknuten till lektionen som man behandlar samt att man bör följa upp läxan och använda den som formativ återkoppling i undervisningen. Sist men inte minst definierar Harris Cooper (2007) läxan på följande sätt: Ø Homework can be defined as tasks assigned to students by school teachers that are intended to be carried out during nonschool hours (Cooper, 2007). Syfte Som det benämnts tidigare, är läxan ett stort dilemma inom skolvärden. Ska man ha läxor eller ska man bortse de? Utifrån detta, är studiens syfte att undersöka vad forskning säger kring läxor och om de gynnar eleverna i deras kunskapsutveckling inom matematik. Detta för att yrkessamma men även framtida lärare och pedagoger skall få en djupare vetskap om läxan samt dess roll i undervisningen. Frågeställning Frågeställningen som skall besvaras under studiens gång är: Ø Vilka syften och aspekter beskrivs i forskning om läxor i matematik F-6? 3

8 Metod Denna studie genomfördes utifrån en litteraturstudie, vilket baserades på 6 peer-reviewade artiklar. Nedan beskrivs proceduren grundligt, vilket har varit underlag till denna studies gång. Varför litteraturstudie? Studien har valt att undersöka frågeställningarna genom att granska och analysera texter och få syn på vad forskning säger kring läxor. Detta på grund av att forskning är samt bör vara bakom allt inom skolvärlden. Detta framkommer även i Skollagen (2010:800 1 kap. 5 ). I och med att utbildningen skall utgå från vetenskaplig grund har studien valt att utgå ur ett forskningsperspektiv för att besvara studiens frågeställning. Genomförande Systematisk litteraturstudie Litteraturstudiens område, läxor, är ett område som det hade forskats lite om, speciellt i Sverige. Detta ledde till att studien fick utgå ifrån internationella studier och forskningar kring ämnet. Databaserna Google Schoolar och ERIC (tillgängliga via SU-bibliotek) användes för att söka relevant data kring studien. Sökorden ändrades under studiens gång på grund av relevansen till studien. Sökordens betydelse kom att ändra frågeställningen, utifrån den data som samlades in. Baserad på insamlad data kunde frågeställningen besvaras samt redovisas. Metoden för insamling av data redovisas i en tabell och urvalskriterier lyfts fram, vilket vald data behövde uppfylla kriterierna på. Studierna som inkluderades i denna studie fick genomgå en systematisk sortering. 100 artiklar söktes, vilket senare reviderades till för att i slutstadiet ha kvar 6 artiklar, vilket blev vad som redovisas i resultatdelen. Tillvägagångssättet gällande den systematiska sorteringen av artiklar fick handledaren avgöra (vilket i sin tur hade fått direktiv från kursansvarige). Revideringen utav artiklarna sammanställdes i en tabell. Resultatet sorterades därefter in i teman, vilket bestod av studiernas innehåll. Innehållsanalysen gick ut på att se särskilda drag/teman och därmed ta upp gemensam information som artiklarna behandlade. Analysmetoden för studien passade både in som kvantitativ men även kvalitativ. Denna studies analysmetod blev en kvalitativ ansats, vilket innebär att forskarens perspektiv avgjorde hur databearbetningen samt tolkningen av data skulle genomföras (Barajas, Forsberg & Wengström, 2013) Etiska aspekter Studien har fokuserat på att följa de etiska aspekterna, vilket råder vid forskning. Artiklarna som användes (för att redovisa resultatet), skulle vara peer-reviewed artiklar. Peer-Review (=sakkunnig granskning), innebär att artiklarna har granskats av forskare som är insatta i ämnet (Vetenskapsrådet, 2017). Artiklarna har blivit granskade av minst två olika forskare, vilket intygar artikelns innehåll och kvalité för framtida bruk (Barajas, Forsberg & Wengström, 2013) 4

9 Urval Metoden som användes under studiens gång var att analysera texter (artiklar, avhandlingar, kurslitteratur). Med andra ord benämns metoden även som litteraturanalys (Johansson& Svedner, 2010; Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Studien berör amerikansk forskning kring läxor i matematikundervisningen, eftersom det inte gick att hitta svensk forskning som berör forskningsområdet. Databaserna ERIC och Google Schoolar visade på olika antal sökträffar utifrån sökorden, vilket även framkommer i tabellerna nedan. Generellt hade Google Schoolar fler sökträffar jämfört med ERIC. Därmed blev urvalet gällande dessa två databaser olika (baserad på antal artiklar som granskades), men dock var det samma procedur vilket beskrivs tydligare nedan. ERIC De första (100, 50, 18 och 20) artiklarnas rubriker i sökträffarna snabblästes igenom för att se om dess rubrik hade relevans för denna studie (se tabellen DATABASEN ERIC). Utifrån rubrikerna på artiklarna valdes vidare (50,30,10 och 10) artiklar. Dessa artiklars abstract-del djuplästes och utifrån djupläsningen på abstract-delen visade sig vissa artiklar ha en större betydelse för studien. Artiklarna vars abstract-del djuplästes sammanställdes i ett Word-dokument i den ordning som de dök upp i sökmotorn. Word-dokumentet innehöll artiklarnas rubrik samt namnet på författaren. Genom en uteslutningsmetod minimerades antalet artiklar. Uteslutningsmetoden gick ut på att läsa artiklarnas abstract-delar på nytt (utifrån den ordningen som de var i Word-dokumentet) och utifrån detta avgöra om artikeln vart relevant eller inte för denna studie. Google Schoolar Samma process utfördes vid datainsamlingen som hittades i databasen Google Schoolar. Anledningen till att fler artiklar granskades var på grund av att det förekom fler sökträffar. De första (400, 200, 100 och 100) artiklarnas rubriker i sökträffarna snabblästes igenom för att se om dess rubrik hade koppling med denna studie (se tabellen DATABASEN GOOGLE SCHOOLAR ). Utifrån rubrikerna på artiklarna valdes vidare (50,30, 10 och 10) artiklar, vilket abstract-delen djuplästes. Även dessa artiklar sammanställdes i ett Word-dokument i den ordning som sökmotorn visade på datorskärmen. Worddokumentet innehöll artiklarnas rubrik samt dess namnet på författaren. Genom en uteslutningsmetod minimerades antalet artiklar, vilket gick ut på att läsa artiklarnas abstract-delar ytterligare (utifrån den ordningen som de var i Word-dokumentet) och därmed avgöra om artikeln hade någon koppling med studien. Vald data De (6) valda artiklarna som representeras i denna studie valdes ut genom att deras abstract-del lästes i tur och ordning (ur Word-dokumenten) och därmed valdes de tre första relevanta artiklarna ut från de två Word-dokumenten vilket innehöll relevant data för denna studie som hade samlats in via databaserna ERIC och Google Schoolar. Efter att ha valt de första tre artiklarna inom både databaserna (3+3=6) uteslöts resten av artiklarna utan vidare granskning. DATABASEN ERIC SÖKORD BEGRÄNSNINGAR (artikel/avhandling/bok) RESULTAT RUBRIK (att läsa) ABSTRACT (att läsa) 5

10 Mathematics homework Purpose AND Mathematics homework Artikel Artikel Advantages Artikel AND Mathematics homework Disadvantages AND Mathematics homework Artikel ***AND indikerar på att sökningen inkluderar mer än ett sökord. DATABASEN GOOGLE SCHOOLAR SÖKORD BEGRÄNSNINGAR (artikel/avhandling/bok) RESULTAT RUBRIK (att läsa) ABSTRACT (att läsa) Mathematics Artikel homework Purpose AND Artikel Mathematics homework Advantages Artikel AND Mathematics homework Disadvantages AND Mathematics homework Artikel ***AND indikerar på att sökningen inkluderar mer än ett sökord. 6

11 Granskning av artiklar Granskning av artiklarna utgicks från nedanstående punkter (Barajas, m.fl., 2013, ss ), vilket är: Ø Att de skulle vara kopplade till sökorden (matematikläxor, syfte & matematikläxor, fördelar & matematikläxor, nackdelar & matematikläxor) Ø Att de skulle vara peer-reviewed Ø Att artiklarna skulle ha ett rött tråd med tydlig syfte, frågeställning, resultat och diskussion Valda artiklar STUDIE NAMN ÅR TITEL LAND 1 Cooper, Robinson and Patall 2006 Does Homework Improve Academic Achievement? 2 Darling-Hammond and Ifill If They d Only Do Their Work USA Lynch 3 Kitsantas, Cheema and Ware 2011 Mathematics Achievement: The Role of USA Homework and Self-Efficacy Beliefs 4 Marzano And Pickering 2007 The Case For and Against Homework USA 5 Mangione 2008 Is Homework Working? USA USA 6 Epstein 1983 Homework Practices, Achievements, and Behaviors of Elementary School Students USA Om studierna Does Homework Improve Academic Achievement? by Cooper, Robinson and Patall (2006) Cooper, Robinson and Patalls (2006) studie är en kvalitativ studie, som innehåller sammanställningar av tidigare forskningar som har forskats mellan Datainsamlingsmetoden i metastudien är en systematisk litteraturstudie som inkluderar 50 empiriska forskningsrapporter, vilket gör studien väldigt omfattande. All datainsamling har skett utifrån sökordet läxor. Databaserna ERIC, PsycINFO, Sociological Abstracts, och Dissertation Abstracts har använts vid studien. Även databaserna Science Citation Index Expanded och the Social Sciences Citation Index har använts, men sökningarna på dessa databaser har begränsats till studier mellan och fokus har blivit på rapporter som har refererat till Coopers metaanalys från1989. Studien undersöker läxans effekter samt hur mycket tid som är lämplig för elever att lägga ner åt läxor. Studien grundar sig på litteraturstudier, vilket tar upp olika forskare som har berört ämnet ur olika infallsvinklar. Studien visar bevis på att läxan har en positiv samband när det gäller elevers prestation. Man insåg även att ju äldre eleverna var (graderna 7-12) ju mer effekt hade läxan, dock såg man inte lika stor nytta för de yngre eleverna (K-6). Anledningen till att läxan inte hade någon effekt för de yngre eleverna (K-6) kopplas till att eleverna inte har en välutvecklat läxvana samt att man som barn 7

12 har lättare att tappa fokus i den åldern. I och med detta har studien sammanställt en tabell för hur mycket tid som eleverna bör ägna åt läxorna i respektive årskurser (se figur 2). Figur 2: Tid för läxor utifrån årskurser. Bilden visar hur elever i respektive årskurser bör ägna tid åt läxor. Elever i lågstadiet behöver inte ägna mer än min medan högstadieelever bör ägna mellan 90min- 2,5h till läxan (Cooper, Robinson and Patall, 2006, s. 9-10). If They d Only Do Their Work, by Darling-Hammond and Ifill-Lynch (2006) Darling-Hammond and Ifill-Lynchs (2006) studie är en kvalitativ studie där datainsamlingen har samlats in genom att pedagoger har intervjuats. Intervjuerna har genomförts via e-post och telefon. Omfånget på intervjuerna består av 9 intervjuer, vilket gör studien inte så omfattande. Studien tar upp ett lärarperspektiv på läxor, vilket är lärarnas nödrop på hur man skall få eleverna till att göra läxorna. Studien tar upp anledningar till varför elever inte klarar av att fullfölja läxan. Detta i sin tur kopplas till att lärarna ger dålig betyg/omdöme när eleverna inte gör eller fullföljer läxor, vilket egentligen är lärarens sätt att lära eleverna en läxa, men detta ger tyvärr en motsatt effekt, att eleven släcker intresset för läxor och ännu värre för skolan rent generellt. Studien grundar sig på pedagoger som är insatta i ämnet, och därmed har kunskap om hur man bör arbete med läxor i undervisningen. Studien fokuserar på hur man bör integrera läxor i undervisningen samt hur man bör gå tillväga för att läxan skall fungera som ett lärorikt och användbart verktyg i undervisningen. De fem tillvägagångssätten som anses vara effektiv är: Ø Att man tilldelar läxor som är värda att genomföras Ø Att läxan är genomförbar Ø Att läxan är anpassad utifrån elevernas kunskaper Ø Att det finns tid för att genomföra läxan Ø Att läxan görs tillsammans 8

13 Mathematics Achievement: The Role of Homework and Self-Efficacy Beliefs, by Kitsantas, Cheema and Ware (2011) Kitsantas, Cheema och Wares (2011) studie är både en kvantitativ samt kvalitativt studie. Datainsamlingen har skett genom en PISA undersökning från 2003 vilket inkluderade 5456 studenter från 274 deltagande skolor. Studien har även genomfört en enkätundersökning på elever för att ta reda på kön och etnicitet. Utav de 5200 tillfrågade så gav 94,8% information om deras födelseplats, 97,2% informerade om språket de talade hemma, 99,2% rapporterade sin familjestruktur och 98,0% angav föräldrarnas utbildning. Studien är genomgripande, eftersom datan som har samlats in är höga. Studien är baserad på PISA-undersökningar från 2003, där man samlat in data för att sedan dra kopplingar till hur detta påverkar resurserna kring läxor, tiden som läggs ner till läxor men även självförmågan. Studien har fokus på sociala aspekter, där föräldrars bakgrund samt tillgången till resurser och hjälpmedel anses vara avgörande faktorer för elevens prestation och utveckling inom ämnet matematik. Studien visar att yttre faktorer såsom förälders bakgrund, utbildning kan komma att vara hinder för elever. The Case For and Against Homework, by Marzano And Pickering (2007) Marzano And Pickerings studie (2007) är en kvalitativ studie, vilket innehåller 8 omfattande forskningssynteser som publicerats mellan samt 3 böcker som publicerats mellan utav forskningssynteserna är metastudierna som Cooper deltagit i (1989; 2006), vilket gör studien väldigt stor. Studien är en litteraturstudie och datan har granskats och därmed redovisats i studien. Studien tar upp hur synen på läxor har kommit att ändras genom tiderna. Samtidigt nämns den ständiga debatten som man får ta ställning till gällande läxor; om man är för eller emot. Samtidigt belyses att argument mot läxor blir något man alltmer få höra i samhället. Å andra sidan, har forskning påvisat allt mer bevis på att läxor kan vara gynnsamma för elever, ifall man använder det på rätt sätt i undervisningen. Studien ser över tre olika litteraturer, vilket anmanar skolor med att sluta ge ut läxor. Studien ger vidare förslag på hur man kan jobba med följande områden i undervisningen, vilket är: Ø Läxans användning utifrån årskurser Ø Tiden som eleverna ägnar sig åt läxor Ø Föräldrarnas roll (gällande läxor) Studien visar även på att läxor inte har en effekt för de yngre eleverna (se figur 3), men att man ändå bör ge ut läxor, eftersom det kan gynna eleverna utifrån andra aspekter. Figur 3: Läxans effekter utifrån årskurserna 4-6, 7-9 och Bilden visar en mönster på hur läxans effekt avtar ju yngre eleverna är. (Marzano And Pickering, 2007) 9

14 Homework: Issues of Fairness and Effectiveness, by Mangione (2008) Mangiones (2008) studie är en kvalitativ studie, vilket har fokus på Mangiones erfarenheter samt tolkningar inom läraryrket. Erfarenheterna och tolkningar kopplas till tre referenser, vilket är Strauss (2006), Kohn (2006) och Cooper (1999). Studien är inte så omfattade, eftersom det är främst Mangiones erfarenheter och egna tolkningar som betonas, vilket inte 100% stöds av forskning eller empirisk data. Studien är baserad på läxans fördelar samt vilken uppgift föräldrarna får när det gäller läxor. Stor vikt läggs på föräldrarna, det vill säga hur föräldrarna kan komma att vara hinder för eleverna i deras lärande, om föräldrarna inte vill samt kan hjälpa eleverna med läxorna. Därmed anses läxan vara något som inte borde ställa krav på föräldrarna, utan att eleven på egen hand kan göra läxan, vilket även ger varje elev samma förutsättning. Trots detta tar studien ställning till att läxor bör delas ut, men att läxan behöver uppfylla vissa kriterier. Dessa kriterier är: Ø Kvalitén på läxan är avgörande inte själva tiden som eleverna lägger ner Ø Läxan skall utföras på egen hand utan hjälp av en förälder Ø Att läxan varken bedöms eller betygsätts Ø Man ska ha variation på läxorna så att det blir en blandning av olika inslag Ø Verksamheten borde ha allmänna riktlinjer angående läxor som arbetssätt Homework Practices, Achievements, and Behaviors of Elementary School Students, by Epstein (1983) Epsteins (1983) studie är en kvalitativ studie där datainsamlingen skett genom intervjuer. Datainsamlingen består av intervjuer från föräldrar, lärare, elever och rektorer. Studien genomfördes i 16 skoldistrikt i delstaten Maryland under Ungefär 3700 lärare och dess rektorer i 600 skolor undersöktes samt 1269 föräldrar. Studien är omfattande när det gäller delstaten Maryland, men dess omfattning avtar ju längre bort man kommer från Maryland, eftersom resultatet inte kan generaliseras. Studien betonar att läxan är en av de viktigaste verktygen som lärare kan använda i undervisningen för att gynna elever i deras lärande. Studien framställer tydliga syften med läxor. Baserad på datan som samlats in via en undersökning, försöker man se samband mellan läxor och elevers beteenden. Studien anser att man utifrån sambandet mellan läxor och elevers beteenden inte kan dra en slutsats vad det gäller läxans effekter. Man anser att tiden som eleven lägger ner åt läxan inte riktigt visar indikation på att eleverna presterar bättre inom ämnet. 10

15 Resultat Få forskning om läxor i Sverige Urvalet på data pekar på att forskning om läxor är begränsad i Sverige. Detta märktes tydligare vid den systematiska sortering vid datainsamlingen, eftersom det inte gick att hitta svensk forskning i databaserna ERIC samt Google Schoolar. Såsom det syns i tabellen över vald data så härstammar alla peer-reviewade artiklar från USA. Syftet med läxor Cooper, Robinson and Patall (2006) tyder på att läxans syfte kan vara att de är undervisningsbaserade eller icke undervisningsbaserade. Med undervisningsbaserad syfte menas att läxan ger eleverna möjlighet att öva samt granska den kunskap som redan har behandlats i klassrummet. Denna typ av syfte ger eleverna möjlighet att stadga den kunskap de har för att senare kunna befästa den nya kunskapen som kommer behandlas i klassrummet. Detta för att kunskapen bygger på varandra. Om eleven inte befäster den kunskap den har för att bygga vidare på den befintliga, kommer eleven inte vidareutvecklas. De icke undervisningsbaserade syften innebär att läxan kan syfta till att skapa relationer mellan förälder-barn, för att fullfölja direktiv från skoladministrationen, för att straffa eleverna samt för att informera och visa föräldrarna vad som görs i skolan. Även Epstein (1983), lyfter fram olika syften som läxor kan uppfylla. Dessa syften delar Epstein in i 7 kategorier, vilket är: övning, deltagande, personlig utveckling, relation mellan förälder och barn, policy, offentliga relationer och straff. Varje syfte är viktig, men majoriteten av lärare anser att den huvudsakliga syftet med att ge ut läxor till elever är att ge eleverna möjlighet att träna färdigheter som de lärt sig under lektionen. Läxor som avser syfta till att vara övning innebär att eleven får möjlighet att bevara kunskapen genom att repetera och öva på det eleven redan kan. Detta inkluderar även snabbhet när det gäller att automatisera kunskapen, ett exempel på detta kan vara multiplikationstabellen. Deltagande som syfte innebär att eleverna är delaktiga i sin utveckling vilket kan relateras till det tredje syftet som är personlig utveckling. Med personlig utveckling menar Epstein, att eleven får ta ansvar för sitt lärande. Läxor kan även fungera som en länk mellan förälder och barn, för att stärka samt bygga starkare relationer mellan de. Även den offentliga relationen som syfte har sina utgångspunkter hos föräldern, vilket ger föräldern möjlighet att sätta sig in i vad som sker i skolan. Två andra syften som läxan kan ha är att de fungerar som policy och straff. Policyn innebär att läxan inte är lärande baserad utan att pedagogen måste följa instruktioner från skolans administratör. Den andra är att läxan kan syfta till att bli straff för eleverna, eftersom lärare vill visa maktskillnaden. Som lärare vill man påminna eleverna om kravet som ställs på elevernas prestationer och beteenden. 11

16 Sammanställning av läxans syfte Nedan visas en sammanställning av läxans syfte som lyfts fram i studierna som granskats. Studierna Cooper, Robinson and Patall (2006) Epstein (1983) Syften med läxor Ø Undervisningsbaserad (befästa kunskap, repetition) Ø Ej undervisningsbaserad (skapa relation mellan barn-förälder, fullfölja direktiv från skoladministrationen, straffa eleverna, informera samt visa föräldrarna vad som görs i skolan) Ø Övning (bevara kunskap, öka behärskning och bli snabb (ex multiplikationstabellen) Ø Deltagande (se till att eleverna är delaktiga) Ø Personlig utveckling (låta eleverna ta ansvar för sitt lärande) Ø Relation mellan förälder och barn (stärka samt bygga relationen mellan föräldrar och barn utifrån elevens utveckling) Ø Policy (uppfylla direktiv från skoladministrationen) Ø Offentliga relationer (upplysa samt informera föräldrarna om vad som händer i klassen Ø Straff (påminna elever om kravet som lärare ställer på deras prestation samt beteende) Läxans effekter Användningen av läxor i undervisningen för med sig effekter. Studierna som har granskats visar på att dessa effekter kan ha positiva men även negativa effekter. Nedan kommer dessa effekter att redogöras. Positiva effekter Cooper, Robinson and Patall (2006) delar in de positiva effekterna av läxan i omedelbar prestation och lärande (ökar förståelsen inom ämnena samt utvecklar kritiskt tänkande hos eleverna), långsiktiga akademiska fördelar (elevers syn på skolan och deras inställning till ständig lärande), icke akademiska fördelar (utvecklar elevers ansvarstagande samt hjälper eleverna hitta egna rutiner och vanor gällande skolan) och föräldra- och familjeförmåner (föräldrarnas engagemang i elevernas utveckling, i form av stöttning och uppmuntran). De positiva effekterna visar även på en positiv samband när det gäller elevers prestationer och läxan. Ju äldre eleverna är (graderna 7-12) desto mer effekt har läxan, dock ser man inte lika stor nytta för de yngre eleverna (K-6). Anledningen till att läxan inte har någon effekt för de yngre eleverna (K-6) har att göra med att de inte har goda studievanor samt att eleverna lätt tappar fokus vid den åldern. Andra positiva effekter som kommer med läxan är att den förbättrar den akademiska prestationen hos eleverna och därmed ger eleverna möjlighet att utveckla goda studievanor vilket blir gynnsam för eleverna. Läxan kan även bidra till fortsatt lärande, vilket inte begränsas inom skolans ramar, utan att eleven ser lärandet även i sin umgänge (Marzano And Pickering, 2007). Föräldrars inbladning samt att elever blir mer självständiga och självverkande är effekter som Kitsantas, Cheema och Ware (2011) benämner. Föräldrars inblandning i läxan leder till att relationen mellan förälder och barn stärks, samt att föräldrarna får inblick över barnets kunskapsutveckling. 12

17 Negativa effekter De negativa effekterna som läxan bidrar till är mättnad, begränsning utav elevers fritid, föräldrars inblandning samt ökade skillnader mellan hög och låg presterande elever. Mättnad innebär att eleven är mätt på sitt lärande, vilket innebär att lusten till lärande är släckt hos eleven. Läxan tar även upp en stor tid av elevens fritid, samt begränsar eleven i sin vardag, vilket leder till att föräldrarnas inbladning påverkas, eftersom föräldrarna kan känna stress och börda med att hjälpa sina barn med deras läxor. Läxan ställer även krav på föräldrarna, att de är tillgängliga samt har tid för sina barn vilket vissa föräldrarna inte har råd med. Detta i sin tur ökar skillnaden mellan låg och hög presterande elever (Cooper, Robinson and Patall, 2006). Andra negativa effekter som läxor bidrar till är att elevens sociala- och hemförhållande påverkas samt att eleven får försämrad självkänsla. Läxan kräver att föräldrarna är delaktiga samt att föräldrarna kan hjälpa sina barn med läxan, vilket i sin tur ställer krav på föräldrarnas bakgrund, utbildning och ekonomi. Även hemförhållandet kan påverkas negativt, eftersom eleven kan ha ensamstående mamma eller flera syskon i familjen, och som förälder ställer detta större krav på än. Eleven kan utifrån detta få försämrad självkänsla, för att man inte klarar av att göra läxan (Darling-Hammond and Ifill-Lynch, 2006) Föräldrars inbladning, betyg på läxan och läxan som straff är ytterligare negativa effekter kopplad till läxor. Betygssättning på läxan leder till oro och stress hos eleverna samtidigt som konkurrenskänslan uppstår i klassrummet. Vissa elever känner även att läxan blir som ett straff, eftersom man har misskött sig i skolan (Mangione, 2008). Sammanställning av de positiva och negativa effekterna Nedan visas en sammanställning av de positiva respektive negativa effekterna som lyfts fram i studierna som granskats: Studierna Positiva Effekter Negativa Effekter Cooper, Robinson and Patall (2006) Darling-Hammond and Ifill-Lynch (2006) Kitsantas, Cheema and Ware (2011) Marzano And Pickering (2007) Ø Omedelbar prestation och lärande Ø Långsiktiga akademiska fördelar Ø Icke akademiska fördelar Ø Föräldra- och familjeförmåner Ø Eleven blir självständig, Ø och självverkande Ø Föräldrars inblandning (relationen stärks) Ø Förbättrar den akademiska prestationen Ø Bidrar till fortsatt lärande (utanför skoltid) Ø Ger elever möjlighet att utveckla goda studievanor Ø Mättnad (lusten till lärandet är släckt) Ø Elevens tid till fritid och samhällsaktiviteter begränsas Ø Föräldrars inblandning (stress och börda) Ø Fusk Ø Ökade skillnader mellan hög och låg presterade elever Ø Sociala förhållande (föräldrarnas bakgrund, utbildning, ekonomi) Ø Hemförhållande (ensamstående, syskon) Ø Försämrad självkänsla Ø Ökar skillnaden mellan låg och hög presterande elevers socio-ekonomiska status Ø Omotiverade elever Ø Stör familjer (belastning) Ø Begränsar elevers inlärning Ø Elever belastas (stress) Ø Ekonomiska förhållanden (i familjen) Ø Elevens hälsa förstörs Ø Tar tid från familjeaktiviteter 13

18 Mangione (2008) Epstein (1983) Ø Stärker relationen mellan förälder och barn Ø Föräldrars inblandning (föräldrarna kan inte eller vill inte) Ø Läxan betygsätts (stress och börda för eleverna) Ø Läxan upplevs som straff (när elever inte kan fullfölja den) Ø Ökar skillnaden mellan låg och hög presterande elevers kunskap Ø Elevens attityd Ø Tiden som läxan tar ifrån elevens fritid Ø Föräldrarnas resurser och kunskaper Ø För stor börda för föräldrar Läxans uppbyggnad En annan fråga som är anknuten till läxans existens är huruvida läxan bör vara uppbyggd. Vilka egenskaper behöver en läxa ha för att gynna eleverna i deras kunskapsutveckling? Hur bör man arbeta med läxor i undervisningen? Läxor bör utgå ifrån kunskapen som eleverna har och därmed bygga vidare på den. Själva utformningen av läxan ska ha ett tydligt syfte, vilket gör den värd att genomföra eftersom elevernas kunskapsutveckling gynnas. Även tid bör sättas för läxan så att läxan kan genomföras tillsammans i klassrummet vilket ger läraren möjlighet att få insyn på elevernas kunnande. Detta ger även läraren tillfälle att ge återkoppling till eleverna. Detta bidrar till ett lärandetillfälle för eleverna, där eleverna får möjlighet att ta till sig ny kunskap men även utbyta kunskap med varandra (Darling-Hammond and Ifill-Lynch, 2006). Även Mangione (2008) tar upp rutiner kring hur man borde lägga upp sitt arbetssätt om läxor i undervisningen. Läxor ska ha variation, det vill säga att man har en blandning utav de olika inslagen som tas upp i klassrummet. Genom att läxan utgår från elevernas kunskapsnivå, ställer inte läxan lika hög krav på föräldrarna, eftersom eleverna på egen hand kan genomföra läxan med den kunskap de har. Vikten av att ha allmänna regler i verksamheten kring läxor är viktig, eftersom detta ger lärarna riktlinjer kring hur det skall arbetas med läxor i undervisningen. 14

19 Diskussion Sammanfattning av resultat Resultatet av litteraturstudien visar att forskningsområdet gällande läxor är limiterad i Sverige. Detta framhävs tydligt i datainsamlingen och i de valda studierna som representerar resultatet i studien. Det gick inte heller att finna svensk forskning i databaserna ERIC och Google Schoolar, och de funna studierna härstammar alla från USA. Studierna visar även på att läxor inte enbart består av färdighetsträning. Läxor kan uppfylla andra syften som övning, deltagande, personlig utveckling, relation mellan förälder-barn, policy, offentliga relationer och straff. Alla syften är viktiga, och borde beröras i undervisningen, trots att majoriteten av lärare anser läxans huvudsakliga syfte vara färdighetsträning, där eleverna får repetera och befästa kunskap som behandlats i lektionen. Genom att variera läxans syfte i undervisningen kan eleverna få möjlighet att utveckla olika kompetenser. Dessa kan vara i form av olika kunskap. Användningen utav läxor för med sig effekter, vilket forskare delar in som positiva och negativa effekter. De positiva effekterna anses vara att eleven blir mer självständig och självverkande, att relationen mellan förälder-barn stärks, att den akademiska prestationen hos eleven förbättras, att eleven får möjlighet att utveckla goda studievanor medan de negativa effekterna är att elevernas tid till fritid begränsas, att skillnaden mellan låg och hög presterande elever ökar, att föräldrarna blir belastade och att elevens hälsa förstörs. Studierna betonar även vikten av hur pedagoger borde gå tillväga när man integrerar läxor i undervisningen. Forskarna anser att läxan skall utgå ifrån undervisningen samt elevernas kunskaper och därmed bygga vidare på elevernas lärande. Utgångspunkten med att läxan utgår ifrån elevernas befästande kunskaper är för att utesluta förälder faktorn som kan innebära både en positiv och en negativ effekt. Läxan blir även ett lärande tillfälle när läraren berör och tar upp läxan i undervisningen och i kombination med detta ger eleverna någon slags av återkoppling. Resultaten i förhållande till tidigare forskning Tidigare forskning visar att forskningsområdet gällande läxor är svag och få i Sverige (Skolverket, 2014; Svensén, 2013). Även forskaren Hellsten betonar läxans roll i den svenska skolan, men att forskningen är begränsad vad det gäller läxor i undervisningen (Hellsten, 1997). En annan forskare som håller med Hellsten är Westlund. Westlund skriver att läxan ses som en gammal tradition och att dess existens därmed inte ifrågasätts (Skolverket, 2014; Svensén, 2013). Enligt Skolverket (2014) är den amerikanska forskningsområdet kring läxor större, vilket även denna studie visar. Studiens data och datainsamling har bekräftat detta; att forskningsområdet kring läxor är liten i Sverige, eftersom all data som representerades i resultatdelen i studien är skrivna av amerikanska forskare. Majoriteten av alla lärare, ser läxans syfte som färdighetsträning (Johansson, Thörnqvist, 2007; Podlewska, 2007). Läxforskarna Hellsten och Westlund visar på att läxan kan uppfylla andra syften såsom memorering, involvering av föräldrar i elevens utveckling, skapa ansvarstagande elever samt ge eleverna möjlighet att samarbete i grupp men även enskilt (Westlund, 2004). Andra syften som läxan kan ha är förberedelse, tidsstruktur, kontroll och styrning, kärlek och omsorg, identitet och status, gemenskap och kontakt samt arbetsprestation (Hellsten, 1997). 15

20 Den amerikanske synsättet visar på likheter med den svenska aspekten gällande läxors syfte. I studien nämner bland annat Epstein (1983) att läxan kan syfta till att vara övning, deltagande, personlig utveckling, relation mellan förälder-barn, policy, offentliga relationer och straff. Vissa utav syftena kan relateras till Hellsten, som exempelvis förberedelse övning. Både syftena betonar att elever skall få möjlighet att befästa och öva den kunskap de behöver för att i senare stadie kunna bygga vidare på kunskapen. Både TIMSS undersökningen från 2011 och PISA undersökningen från 2012, visar på att elevers prestation har försämrats inom ämnet matematik (Skolverket, 2014; Skolverket 2012). Däremot har Hatties metastudie visat att läxan inte har stor effekt på elevernas lärande. Av 138 faktorer som kunde påverka elevers lärande kom läxan på 88:e plats. Läxan har visat sig ha större effekter för högstadieelever jämfört med lågstadieelever, vilket har att göra med att yngre elever inte klarar av uppgifter på egen hand, kan inte skilja på viktigt/oviktigt information i uppgifterna samt fokusera under långa perioder (Hattie, 2012) Studien har visat på effekter som kommer med läxan. Dessa effekter har visat sig vara både positiva men även negativa. Majoriteten av studierna som har granskats i denna studie visar på att läxans effekt är låg för lågstadieelever. Cooper, Robinson and Patall (2006), anser förklaringen bero på att eleverna i lågstadiet inte har en utvecklat studievana samt att de lätt tappar fokus. Även Marzano And Pickering (2007), betonar att läxans effekt avtar ju yngre eleverna är, vilket går ihop med resonemanget som Hattie berör. Stödmaterialet, Läxor i praktiken, fungerar som stöd i arbetet med läxor eftersom det saknas underlag kring hur man ska involvera läxor i undervisningen. Stödmaterialet tar upp olika aspekter kring läxor, bland annat syfte, effekter och användning (Skolverket, 2014). Läxor bör utgå från den kunskap eleverna har och därmed bygga vidare på den. Läxan bör även vara genomförbar, vilket ställer krav på läraren att man är medveten med vad man vill uppnå med läxan (Darling-Hammond and Ifill-Lynch, 2006). Vikten av att ha allmänna regler i verksamheten är en punkt som anses vara viktig, för att alla pedagoger skall vara på samma bana när det gäller läxor. Med detta menas att läxan skall ha specifika ramar, vilket ger lärare och pedagoger kunskap om hur man skall gå tillväga när det gäller att involvera läxor i undervisningen (Mangione, 2008) Relevans för undervisning och lärande Resultaten visar på läxans syfte samt vilka effekter den för med sig vid användning. Resultatet visar även på hur man bör integrera läxorna i undervisningen, för att få ut enbart positiva effekter. Detta ger pedagogerna möjlighet att sätta sig in i ämnesområdet och därmed ta ställning till hur man själv väljer att jobba med läxor. I och med att skolan inte har plikt att ge ut läxor (Skolverket, 2014), kan man genom forskning yttra sig om man är för eller emot läxor i undervisningen. Ur ett perspektiv leder användning utav läxor till att man får variation i undervisningen. Skollagen (2010) betonar att undervisningen skall ge eleverna de förutsättningar som behövs för att eleverna ur sina egna förutsättningar skall utvecklas. Om man använder läxor, på ett pedagogiskt sätt kan läxor vara ett verktyg som bidrar till elevernas lärande. 16

21 Tillförlitlighet Studiens kvalité kan avgöras utifrån begreppen reliabilitet och validitet. Med reliabilitet avses hur väl studien är pålitlig, det vill säga att studien skulle kunna utföras av någon annan och därmed skulle samma resultat fås fram (Barajas, Forsberg & Wengström, 2013; Johansson, B. & Svedner, P.O., 2010). Studien har varken för hög eller låg reliabilitet, eftersom artiklarna som användes för att redovisa resultatdelen vart artiklar vilket var peer-reviewade. Peer-reviewade artiklar är inte vilka artiklar som helst, utan dessa artiklar får gå igenom en väldigt noggrann granskning av experter som är inlästa i området vars artikeln behandlar (Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Däremot sjunker reliabiliteten på grund av mänskliga faktorer. Ena mänskliga faktorn är författaren i denna studie och den andra är författarna som skrivit artiklarna vilket redogör datan i denna studie. Om studien skulle genomföras ytterligare med den data denna studie är grundad på, skulle samma resultat uppnås, men om annat data skulle användas för att komma fram till studiens frågeställning skulle inte samma resultat visa sig. Validiteten i sin tur innebär att man undersöker det man är ute efter och inget annat. Validiteten behandlar hur pass väl resultatet delger det som egentligen har undersöks i studien (Barajas, Forsberg & Wengström, 2013; Johansson, B. & Svedner, P.O., 2010). Validiteten är måttlig i denna studie eftersom resultatet utgick från att hitta särskilda drag samt teman vid databearbetningen. Dessa teman kom senare att överensstämma med den forskning som redan finns kring området läxor. Skulle dessa teman ändras, skulle validiteten i för sig vara låg för studien, eftersom detta skulle innebära ett annat resultat än det som redovisats i denna studie. Därmed kan man dra slutsatsen om att studien inte är generaliserbar. Resultatet går inte att generalisera på grund av urvalet, vilket endast består av 6 artiklar. Dessutom har studien utförts under en kort tidsperiod, vilket gör studien inte så omfattande när det gäller forskningsområdet läxor. Om studien skulle utföras under en längre tidsperiod samt involvera fler artiklar, skulle det finnas möjlighet att generalisera resultatet i studien. Förslag på fortsatta studier Denna studie tar upp aspekter kring läxor ur ett forskningsperspektiv. Detta i sin tur väcker andra frågor, vilket kan studeras vidare. Förslag på fortsatta studier som skulle kunna utföras och som skulle bredda kunskapen inom området läxor skulle kunna vara att undersöka läxans syn ur ett lärar respektive elevperspektiv. Hur ser lärarna på läxor? Vad förknippar elever läxor med? Studien upplyser som tidigare nämnt läxan ur ett forskningsperspektiv, men i det hela skulle det vara intressant att se lärar- och elevperspektiv på området. Studien väcker även funderingar kring varför det egentligen råder så lite forskning kring ämnet, när själva ämnet är en fråga som man ständigt behöver ta ställning till i skolvärlden. Ur den aspekten skulle man kunna ha större studier, under en längre tidsperiod, för att utvidga den fakta som finns tillgänglig idag, relaterad till forskning. 17

22 Litteraturförteckning Cooper, H., Robinson, J., & Patall, E. (2006). Does homework improve academic achievement? A synthesis of research, Review of Educational Research, 76(1), Cooper, H. (2007). The battle over homework. Common ground for administrators, teachers and parents. London: Harris Cooper sage Publications Ltd Darling-Hammond, L., & Ifill-Lynch, O. (2006). If They d Only Do Their Work. Educational Leadership, Vol. 63, #5, p Epstein, J. L. (1983). Homework practices, achievements, and behaviors of elementary school students. Baltimore: Johns Hopkins University. Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur. Flodstam, K & Bergman, H. (2017). Att ge läxa för läxans skull. Elektronisk. Studentarbete vid Uppsala Universitet. Tillgänglig: Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur. Hellsten, J-O (1997): Läxor är inget att orda om: Läxan som fenomen i aktuell pedagogisk litteratur. I Pedagogisk Forskning i Sverige. 1997, årg. 2, nr. 3. Hellsten, J-O, (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. Uppsala studies in Edusation. Uppsala Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget. Johansson, L & Törnqvist, M. (2006) Varför har vi läxor? En undersökning om lärares syfte med läxor. (Elektronisk). (Studentarbete vid Göteborgs Universitet) Tillgänglig: Kitsantas, A, Cheema, J, Ware, H (2011) Mathematics achievement: The role of homework and self-efficacy beliefs. Journal of Advanced Academics 22(2): Mangione, L. (2008). Is Homework Working?. Phi Delta Kappan, Vol. 89, #8, p Marzano, R., & Pickering, D. (2007). The case for and against homework. Educational Leadership, 64(6), Nationalencyklopedin, läxa. Hämtad den från Podlewska, M. (2007) En studie av läxans vara eller icke-vara. Elektronisk. Studentarbete vid Malmö Högskola. Tillgänglig: 18