Pappors delaktighet i vardagens aktiviteter - En kvantitativ studie. Fathers participation in daily activities - A quantitative study

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 Hp Vårterminen 2018 Pappors delaktighet i vardagens aktiviteter - En kvantitativ studie Fathers participation in daily activities - A quantitative study Författare: Louise Karlsson Magdalena Velencei

2 Innehållsförteckning 2 1. Inledning Bakgrund Delaktighet och livstillfredsställelse Aktivitetsbalans och aktivitetsgap Roller och pappors föräldraskap Identifierat problemområde Syfte Material och metoder Design Urval Datainsamling Informationsbrev Enkät Databearbetning Forskningsetiska aspekter Resultat Aktivitetsgap hos undersökningsgruppen Beskrivande sammanställning av fritextsvar Självskattad livstillfredsställelse Sammanfattande resultat Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Förslag på vidare studier Slutsatser Tack Referenslista Bilagor Bilaga 1: Informationsbrev Bilaga 2: Enkät Tabell I: Demografisk data...10 Tabell II: Gap i vardagens aktiviteter...14 Tabell III: Upplevd livstillfredsställelse, i sin helhet...16

3 Sammanfattning 3 Bakgrund: Delaktighet i vardagens aktiviteter är grundläggande för vår livstillfredsställelse. För att undersöka en persons delaktighet i vardagens aktiviteter kan aktivitetsgap kartläggas. När delaktighet i vardagslivets aktiviteter inte stämmer överens med vad en person vill göra och vad personen faktiskt gör så uppstår aktivitetsgap. Det finns idag bristande mängd forskning på målgruppen pappor, samtidigt som förväntningarna på pappors deltagande i barnuppfostran ökar. Utöver detta uppger pappor ett bristande stöd i sin föräldraroll och en oro kring denna. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga aktivitetsgap och självskattad livstillfredsställelse hos arbetande män med barn i förskoleålder. Metod: En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie användes och studiens data samlades in genom en webbaserad enkät och sammanställdes med deskriptiv statistik. Webbenkäten baserades på självskattningsformuläret Gap i vardagens aktiviteter, LiSat-11 och demografiska frågor. Resultat: Resultatet visade att de 40 stycken deltagande papporna i denna studie har 5.5 aktivitetsgap, vilket är fler aktivitetsgap än normalbefolkningen. De flesta aktivitetsgap kunde ses inom aktivitetsområdet fritidsaktiviteter. Slutsats: Slutsatser som kan dras baserat på studiens resultat är att denna målgrupp kan ha en bristande delaktighet i vardagens aktiviteter. Denna slutsats talar för att denna målgrupp kan vara i behov av arbetsterapeutiska insatser för att få en ökad delaktighet i vardagens aktiviteter. Sökord: Life satisfaction, Occupational Gaps Questionnaire, Working fathers

4 Abstract 4 Background: Participation in daily activities is fundamental to our life satisfaction. To examine a person's involvement in everyday activities, occupational gaps can be charted. When participation in everyday activities does not match what a person wants to do and what the person actually does, an occupational gap occurs. There is currently a lack of research on the target group of fathers, while the expectations on father s participation in childcare are increasing. In addition to this, fathers indicate a lack of support in their parenting role and anxiety in this role. Aim: The aim of this study was to chart occupational gaps and selfassessed life satisfaction among working men with children in pre-school age. Method: A descriptive cross-sectional study was used and the data in this study was collected through a web-based survey and compiled with descriptive statistics. The web survey was based on the self-assessment instrument Occupational Gaps Questionnaire, LiSat-11 and also contained demographic-specifying questions. Result: The results showed that the 40 participating fathers in this study had 5.5 occupational gaps, which is more occupational gaps than the normal population. Most activities could be seen within the leisure activities area. Conclusion: Conclusions that can be drawn based on the results of this study are that this target group may have a lack of participation in everyday activities. This conclusion indicates that this target group may be in need of occupational therapy interventions to gain increased involvement in their daily activities. Key words: Life satisfaction, Occupational Gaps Questionnaire, Working fathers

5 5 1. Inledning Under utbildningens gång har vi kommit i kontakt med begreppet aktivitetsgap. Aktivitetsgap innebär en skillnad mellan de aktiviteter en person gör respektive vill göra (Eriksson, 2017). Tidigare forskning inom aktivitetsgap har gjorts på flertalet patientgrupper såsom personer som drabbats av stroke eller förvärvade hjärnskador. Till följd av en sjukdom eller olycka kan individens aktivitetsutförande bli påverkat, exempelvis kan det uppstå problem för individen att utföra de aktiviteter hen vill utföra. Detta kan i sin tur leda till bristande delaktighet i aktivitet (Eriksson, 2017). Detta gäller inte endast vid sjukdom eller olycka utan kan även uppstå vid andra typer av förändringar i livet. Exempel på en sådan förändring är att bli förälder, något som kan innebära att invanda rutiner kan bli förändrade. Exempelvis kan aktiviteter som individen tidigare ägnat sig åt såsom träning eller socialt umgänge, gå förlorat på grund av bland annat tidsbrist (Vårdguiden, 2017). En tidigare studie har gjorts på mammors aktivitetsgap och livstillfredsställelse (Lundin & Nilsson, 2016). Mammorna i den tidigare studien visade sig ha 6 (Md) aktivitetsgap och majoriteten av mammorna uppgav sig vara tillfredsställda med livet i sin helhet. Det finns dock begränsat med forskning på pappors aktivitetsgap och livstillfredsställelse. Då vi upplever att kraven på papparollen är under ständig utveckling och att pappor samtidigt förväntas ta ett större ansvar i föräldraskapet, finner vi det intressant att undersöka aktivitetsgap hos denna grupp. I denna studie lägger vi ingen värdering i vilken relation papporna har till barnen, alltså om de är vårdnadshavare, biologisk pappa eller styvpappa et cetera. Vi är intresserade av att undersöka hur män som lever tillsammans med minst ett barn samt vårdar detta/dessa upplever sin delaktighet i vardagsaktiviteter och livstillfredsställelse. Vi kommer i denna studie referera till arbetande män med barn i förskoleålder som pappor. 2. Bakgrund 2.1 Delaktighet och livstillfredsställelse Kielhofner (2012) beskriver delaktighet i aktivitet, vilket syftar till en individs engagemang i önskvärda aktiviteter i det vardagliga livet. Exempel på sådana aktiviteter är del- /heltidsarbete, deltagande i sociala aktiviteter, att sköta om hemmet samt personlig hygien. Att vara delaktig i aktivitet innebär både den objektiva synen på utförandet samt individens subjektiva upplevelse av utförandet. Law (2002) beskriver att arbetsterapeuters mål är att förbättra delaktighet för individer, med fokus på aktivitet i klientarbetet kan arbetsterapeuter verka för att förbättra individers hälsa och välmående. Detta genom att möjliggöra individers

6 6 delaktighet i de vardagliga aktiviteter som är meningsfulla för dem. Vidare beskrivs att för att deltagande i en aktivitet upplevas som meningsfull behöver det finnas en känsla av val eller kontroll över aktiviteten. Det bör även finnas en stödjande miljö, fokus på uppgiften, en känsla av utmaning i aktiviteten och en känsla av att kunna mästra aktiviteten. Delaktighet i aktivitet kan därför leda till bättre livstillfredsställelse och en känsla av kompetens, vilket är grundläggande för individens utveckling av färdigheter (Law, 2002). Livstillfredsställelse innebär en individs egen belåtenhet med sitt liv och korrelerar med individens livsmålsträvan och i vilken grad individens livsmål uppnås. Litteraturen beskriver begreppets innebörd som individens subjektiva upplevelse, alltså hur individen själv bedömer sin livstillfredsställelse (Jacobsson & Lexell, 2016; Moons, Budts, & De Geest, 2006; Pavot & Diener, 2009). Steger och Kashdan (2006) menar att såvida ingenting oväntat eller drastiskt sker i en individs liv bör en individs livstillfredsställelse vara stabil över tid. 2.2 Aktivitetsbalans och aktivitetsgap Wagman, Håkansson och Björklund (2012) talar om aktivitetsbalans och definierar detta som något som uppstår då en individ upplever rätt mängd arbete, fritidsaktiviteter, vila och sömn samt rätt variation mellan dessa. De hävdar att resultat av aktivitetsbalans kan yttra sig i upplevelse av god hälsa, välmående och tillfredsställelse. Vidare menar de också att aktivitetsbalans är subjektivt och således upplevs detta olika för individer. Ett exempel på aktivitetsbalans kan vara att individen upplever sig spendera tillräckligt med tid åt att göra saker tillsammans med andra. Om en individ inte upplever en aktivitetsbalans kan det bero på att personen har många aktivitetsgap. Aktivitetsgap uppstår när delaktighet i vardagslivets aktiviteter inte stämmer överens mellan vad en individ vill göra för aktiviteter kontra vad hen gör för aktiviteter och vice versa. Aktivitetsgap kan även uppstå vid förlust av, för individen meningsfulla aktiviteter eller då individen inte upplever sig delaktig i de aktiviteter hen utför. Förlust och/eller brist på delaktighet i vardagens aktiviteter påverkar individens hälsa och välmående negativt (Bergström et al., 2012; Kielhofner, 2012). Tidigare forskning har gjorts på aktivitetsgap och livstillfredsställelse på flertalet målgrupper, det visar sig att det finns en korrelation mellan aktivitetsgap och livstillfredsställelse. Ett stort antal aktivitetsgap bidrar till en sämre livstillfredsställelse (Bergström, von Koch, Andersson, Tham, & Eriksson, 2015; Eriksson, Kottorp, Borg, & Tham, 2009; Eriksson, 2017).

7 7 2.3 Roller och pappors föräldraskap Ett centralt begrepp inom arbetsterapin är roller. Detta beskriver Kielhofner (2012) som något en individ får då hen identifierar sig med rollen samt då hens agerande stämmer in med omgivningens förväntningar på rollen. Exempel på roller kan vara rollen som anställd eller förälder. Forskning har visat att det psykosociala välbefinnandet påverkas av våra roller. Vid förlust av roller kan vi också uppleva brist på struktur i vardagslivet, identitet och syfte (Kielhofner, 2012). Allen, Herst, Bruck och Sutton (2000) hävdar att en obalans i kraven på en individs föräldraroll och kraven i yrkesrollen har en negativ inverkan på en individs liv. Denna obalans kan påverka en individs sociala liv, välbefinnande och hälsa. Genomgång av litteratur visar att det främst gjorts studier på kvinnors arbets- och familjesituation och menar på att det finns bristande mängd forskning på män (von der Lippe & Rattay, 2016; Hewitt, Baxter, & Western, 2006). Samtidigt menar Johansson, Thomas, Hildingsson och Haines (2016) att Sverige anses ha en av världens mest utvecklade policy i att stötta pappor till deltagande i föräldraskapet, dock är guidning och stöttning från vården begränsad för pappor. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB, 2012) förvärvsarbetar kvinnor och män idag lika mycket jämfört med hur fördelningen såg ut för 20 år sedan. Dock ansvarar kvinnor än idag i större utsträckning för det obetalda arbetet i hemmet, utöver sitt förvärvsarbete. Männen spenderar fortfarande framförallt tid på sitt förvärvsarbete och tar mindre ansvar för det obetalda arbetet än kvinnorna. Trots att kvinnor idag tar det största ansvaret för det obetalda arbetet är detta under utveckling och männen ses ta ett större ansvar för även det obetalda arbetet jämfört med för 20 år sedan. I samband med denna utveckling visar det sig att männens roll generellt sett förändras till en mer delaktig roll vad gäller hushållssysslor och barnuppfostran vilket är en del av det obetalda arbetet, samtidigt som kvinnor minskar sin tid för det obetalda arbetet. Denna fakta gäller kvinnor och mäns arbetsoch hushållsansvar generellt och handlar inte om huruvida fördelningen påverkas om de lever ensamma, i ett heterosexuellt eller homosexuellt förhållande. Johansson et al. (2016) har studerat pappors upplevelse av föräldraskapet. De hävdar att det idag finns ett starkt samhällstryck på föräldrar och att detta samhällstryck även ökat på papporna i samhället. Pappor förväntas ta en mer aktiv föräldraroll och vara mer delaktig i sina barns omvårdnad. Vidare förklaras också att pappor känner en oro i sin föräldraroll gällande finansiella krav, barnets hälsa, parrelationen, barnuppfostran samt egen fritid. Mycket av denna känsla av oro är knutet till tidsbrist, vilket leder till en känsla av press och stress. Denna oro fanns såväl hos förstagångsfäder som hos erfarna pappor. Författarna menar att denna grupp kan behöva en ökad tillgång till stöd i sin föräldraroll. Ytterligare forskning

8 8 hävdar att pappor genom att ta del av andra pappors erfarenheter kan finna stöd i sin egen föräldraroll. Genom detta erfarenhetsutbyte kan pappor således finna egna lösningar för att kunna balansera familje-, och arbetsliv (Salzmann-Erikson, 2017). 2.4 Identifierat problemområde Litteraturgenomgången visar att papparollen är under ständig utveckling och att kraven på pappor ökar. Pappor tar idag större ansvar för hushållsarbete och barnuppfostran jämfört med för 20 år sedan. Samtidigt som detta sker så uppger pappor ett bristande stöd i sin föräldraroll. Tidigare forskning har gjorts på aktivitetsgap och livstillfredsställelse på andra klientgrupper som genomgått någon typ av rollförändring och hur denna förändring påverkar delaktighet i aktivitet. Trots att papparollen är under ständig utveckling och att kraven på pappor ökar visar genomgång av litteratur att det råder brist på forskning på denna målgrupp och dessa begrepp. Det är därför av vikt att undersöka pappors aktivitetsgap och livstillfredsställelse för att förstå deras aktivitetssituation och delaktighet i vardagens aktiviteter. 3. Syfte Syftet med studien är att kartlägga aktivitetsgap och självskattad livstillfredsställelse hos arbetande män med barn i förskoleålder. 4. Material och metoder 4.1 Design En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie gjordes då syftet med denna studie är att nå ut till en större skara personer. En deskriptiv tvärsnittsstudie valdes enligt DePoy och Gitlin (1999) då syftet är att vid en specifik tidpunkt undersöka egenskaper hos en viss undersökningsgrupp och få en ökad förståelse för dessa egenskaper. Kvantitativ metod kan analyseras och redovisas i deskriptiv statistisk. I denna studie användes DePoy och Gitlins (1999) definition av deskriptiv statistik, denna definition innebär att insamlad data omvandlas till mindre enheter vilket ger en mer lättolkad data.

9 9 4.2 Urval Urvalet gjordes enligt Hartmans (2004) beskrivning av tillfällighetsurval, vilket innebär att deltagare väljs ut på grund av att de finns lättillgängliga för forskarna. Hartman (2004) beskriver att fördelar med tillfällighetsurval är dess icke-tidskrävande process samt att det lämpar sig för studier där det inte är av intresse att finna ett resultat som är vetenskapligt rättfärdigat. Inklusionskriterier för deltagande var arbetande män med minst ett barn i förskoleålder. Exklusionskriterier var studerande, arbetslösa och sjukskrivna män. 40 stycken pappor deltog i studien och de rekryterades från förskolor genom kontakt med förskolechefer i en stor Svensk stad. Genom internetsökning på förskolor i denna stad valdes tolv förskolechefer med ansvar för totalt 27 stycken förskolor slumpmässigt ut. Förskolecheferna kontaktades genom telefonsamtal där studiens syfte och upplägg förklarades samt en förfrågan att delta. Sju stycken förskolechefer godkände deltagande och de hade i sin tur totalt ansvar för 20 av de 27 förskolor som tillfrågades. Förskolecheferna vidarebefordrade informationsbrevet (bilaga 1) om studien via mail samt en länk till den elektroniska enkäten (bilaga 2) till papporna på dessa 20 förskolor. Hur många pappor som nåddes av informationen går inte att säkerställa. 4.3 Datainsamling Studiens data samlades in genom en webbaserad kvantitativ enkät med kryssalternativ samt två tillhörande fritextfrågor där deltagarna gavs möjlighet att med svara på dessa två frågor med egna ord. Enkäten konstruerades på webbplatsen Webbenkater.com då denna funktion var gratis för studenter och lätt att använda. Trost och Hultåker (2016) menar att webbenkäter är ett kostnadseffektivt sätt vid datainsamling samt att svaren inte behöver registreras separat som vid hantering av fysiska enkäter. Enkäten bestod av tre delar; demografiska frågor, den fullständiga versionen av självskattningsinstrumentet Gap i vardagens aktiviteter (GAP) (Eriksson, 2017) samt en fråga om livstillfredsställelse från självskattningschecklistan Life Satisfaction - 11 (LiSat-11) (Eriksson et al., 2009). Enkäten samt ett informationsbrev mailades ut till förskolecheferna den 9 februari Förskolecheferna vidarebefordrade enkäten samt informationsbrev till pappor på 20 förskolor. En påminnelse skickades ut till förskolecheferna den 26 februari

10 2018. Enkäten stängdes ner den 11 mars 2018, datainsamlingen pågick således under en fyraveckorsperiod Informationsbrev Vetenskapsrådet (2002) beskriver att det finns ett informationskrav därför utformades ett informationsbrev (bilaga 1). Detta brev utformades enligt Trost och Hultåker (2016). I informationsbrevet beskrevs studiens syfte, beräknad tidsåtgång för att besvara enkäten, slutdatum för att besvara enkäten och en länk till den digitala webbenkäten samt studiens publikationsplats. Det framkom att deltagande i studien var frivilligt och anonymt samt att deltagarna hade rätt att avbryta enkäten närhelst de ville. Även att deltagande i studien inte skulle påverka deltagarnas barns förskoleplanering framkom i brevet Enkät Del 1 - Demografiska frågor Den första delen bestod av demografiska frågor. Med hjälp av kryssalternativsfrågor besvarade papporna dessa frågor (Tabell 1). Tabell 1. Demografisk data (n=40) Ålder, n, (%) (0) (2.5) (25) (35) (17.5) (20) Arbetsomfattning n (%) Arbetar heltid 38 (95) Arbetar deltid 2 (5.0) Högsta utbildningsnivå n (%) Grundskola 1 (2.5) Gymnasieutbildning 5 (12.5) Eftergymnasial 34 (85) Civilstånd n (%) Ensamstående 1 (2.5) Gift/sambo 39 (97.5) Tabell 1 beskriver deltagarnas demografiska data

11 11 Del 2 - GAP Då syftet med studien var att kartlägga aktivitetsgap användes den fullständiga versionen av självskattningsinstrumentet GAP, vilket är ett arbetsterapeutiskt instrument vars syfte är att screena en persons egen upplevelse av sin delaktighet i vardagsaktiviteter. Genom denna screening upptäcks eventuella aktivitetsgap hos personen (Eriksson, 2017). Dessa aktivitetsgap beskrivs som skillnaden mellan vad en person vill göra och vad hen faktiskt gör i vardagslivet (Eriksson, 2017, s. 11). Instrumentet innehåller 30 stycken kvantitativa frågor som berör individens aktivitetsområden. Dessa frågor berör instrumentella aktiviteter i dagliga livet (I-ADL), fritidsaktiviteter, sociala aktiviteter och arbete eller arbetsliknande aktiviteter. Varje påstående följs av två följdfrågor: Utför du aktiviteten? samt Vill du utföra aktiviteten? som vardera besvaras med JA eller NEJ. Utöver dessa 30 stycken JA/NEJ frågor ingår också två stycken frågor som besvaras med kvalitativ ansats (Eriksson, 2017). Instrumentet har en acceptabel validitet och reliabilitet. Testning av instrumentet har visat att instrumentet mäter vardagens aktiviteter och går att användas på flertalet funktionsvariationsgrupper (Eriksson, 2017). Del 3 - Livstillfredsställelse Då syftet var att kartlägga självskattad livstillfredsställelse användes en fråga från LiSat-11. LiSat-11 är en checklista vilken används för att undersöka upplevd livstillfredsställelse. Instrumentet är utformat som en självskattningschecklista med skattningar inom 11 livsområden (Eriksson, Aasnes, Tistad, Guidetti, & von Koch, 2015). I studien användes 1 av de 11 områdesfrågorna: Livet som helhet. Deltagarna skattade sin, i helhet upplevda livstillfredsställelse genom att välja ett av sex förutbestämda svarsalternativ: mycket otillfredsställd, otillfredsställd, ganska otillfredsställd, ganska tillfredsställd, tillfredsställd och mycket tillfredsställd. 4.4 Databearbetning Enligt Eliasson (2013) sammanställdes de kvantitativa enkätsvaren för att kunna utläsa resultat och således identifiera eventuella aktivitetsgap samt självskattad livstillfredsställelse. Data sparades ner i Microsoft Office program Excel (Excel]) samt Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och kodades sedan i dessa för att möjliggöra utläsning av aktivitetsgap och livstillfredsställelse. Excel användes för kodning av aktivitetsgap, livstillfredsställelse och demografiska data. SPSS användes för att räkna ut medianen för

12 12 deltagarnas aktivitetsgap. Den insamlade kvantitativa data finns beskriven i tabeller (se Tabell 2). Tabellerna skapades i Microsoft Office program Word. De två fritextfrågorna som besvarades av deltagarna sammanställdes baserat på enkel beskrivande sammanställning enligt Lantz (2013). Genom analys av kvalitativa data från fritextfrågorna i studien kunde mönster identifieras. De identifierade mönstren hävdar Lantz gör det möjligt att lyfta ett enhetligt mönster i de sammantagna svaren från samtliga deltagare. 5. Forskningsetiska aspekter Baserat på Vetenskapsrådet (2002) forskningsetiska principer har hänsyn till etiska aspekter tagits. Enligt informationskravet och samtyckeskravet har alla deltagare rätt till information gällande studien samt rätt att bestämma om de vill delta eller inte. För att ta hänsyn till dessa krav framkom i informationsbrevet (bilaga 1) att godkännande att delta gavs genom att besvara enkäten. I informationsbrevet framkom även att deltagande i studien inte skulle påverka barnets förskoleplacering. Detta framkom för att minimera risken att känna tvång att delta, då förfrågan om att delta i studien vidarebefordrades till papporna via förskolecheferna. För att ta hänsyn till individernas anonymitet ställdes inga frågor som kunde kopplas till dem på något sätt. Ytterligare ett krav som beskrivs i Vetenskapsrådet (2002) är forskningskravet vilket innebär att forskning är nödvändigt för att kunna utveckla samhället och individerna som lever i det. Risken för avslöjande av individernas anonymitet och forskningskravet vägs ofta emot varandra och i många fall väger forskningskravet tyngre. Genom kartläggning av aktivitetsgap skulle deltagarna kunna uppleva det som känsligt att få syn på sina aktivitetsgap, dock beskrivs att avstående från forskning som skulle kunna förbättra samhället och individens hälsa och livsvillkor vore närmast oetiskt. Genom verkställande av denna studie skulle en förhöjd kunskap kunna ges, vilket i sin tur skulle kunna hjälpa denna målgrupp att på bättre sätt utnyttja sina resurser. 6. Resultat Studies syfte var att kartlägga arbetande män med barn i förskoleålderns aktivitetsgap inom fyra aktivitetsområden samt självskattade livstillfredsställelse. De 40 stycken deltagarnas demografiska data finns presenterad under Metod och material tidigare i arbetet (se Tabell 1).

13 13 Tabellen beskriver urvalsgruppen. De insamlade enkäterna redovisas i denna del i tabeller och text. För enkätens frågor se bilaga Aktivitetsgap hos undersökningsgruppen Baserat på de insamlade enkäterna kunde deltagarnas aktivitetsgap utläsas (se Tabell 2). Totalt identifierades 221 stycken aktivitetsgap för de 40 stycken deltagarna och medianen för antal aktivitetsgap för deltagarna var 5,5 stycken. Genom databearbetning av enkäten kunde ett gemensamt mönster för de 40 deltagarna ses. Inom aktivitetsområdet Fritidsaktiviteter fanns flest aktivitetsgap. Inom aktivitetsområdet I-ADL fanns flest aktivitetsgap hos deltagarna i aktiviteterna: Tvätta (32%) och Städa (30%). Inom aktivitetsområdet Fritidsaktiviteter fanns flest aktivitetsgap i: Nyttja kulturutbudet (43%), Ha en hobby (40%) och Idka friluftsliv (40%). Inom aktivitetsområdet Sociala aktiviteter fanns flest aktivitetsgap i: Ge hjälp och stöd till andra (33%) samt Besöka restaurang, café, pub, danslokal (25%). Inom aktivitetsområdet Arbete eller arbetsliknande aktiviteter fanns flest aktivitetsgap inom: Arbeta heltid (23%). Den vanligaste typen av aktivitetsgap var gör inte, men vill (154 st aktivitetsgap). Medan 67 aktivitetsgap var av typen gör, men vill inte.

14 Tabell. 2 Gap i vardagens aktiviteter (n=40) Variabler 14 Totalt antal gap Typ av gap Gör, men vill inte Gör inte, men vill n (%) n n I-ADL Handla 1 (2) 1 0 Laga mat 6 (15) 4 2 Tvätta 13 (32) 9 4 Städa 12 (30) 10 2 Sköta enklare underhåll (bostad, trädgård, bil) 7 (18) 7 0 Sköta mer omfattande underhåll 8 (20) 3 5 Sköta hemmets ekonomi 2 (5) 1 1 Transportera sig 4 (10) 4 0 Fritidsaktiviteter Shoppa 9 (23) 3 6 Delta i/intressera sig för idrott/motion 11 (28) 0 11 Idka friluftsliv 16 (40) 0 16 Ha en hobby 16 (40) 0 16 Nyttja kulturutbudet 17 (43) 0 17 Titta på TV/lyssna på radio 0 (0) 0 0 Läsa dagstidningar/nyheter/veckotidningar 7 (18) 0 7 Läsa böcker/tidskrifter 9 (23) 0 9 Skriva 7 (18) 1 6 Spela spel 11 (28) 2 9 Använda dator och smartmobil 4 (10) 4 0 Sociala aktiviteter Umgås/ha kontakt med partner och/barn 1 (2) 0 1 Umgås/ha kontakt med släkt, vänner, grannar 6 (15) 0 6 Ge hjälp och stöd till andra 13 (33) 4 9 Delta i föreningsverksamhet 7 (18) 1 6 Utöva religion/andlighet 1 (2) 0 1 Besöka restaurang, café, pub, danslokal 10 (25) 1 9 Resa 5 (13) 1 4 Arbete eller arbetsliknande aktiviteter Arbeta hel/deltid 9 (23) 9 0 Studera 3 (8) 1 2 Sköta och uppfostra barn 1 (2) 1 0 Arbeta ideellt 5 (13) 0 5 Tabell 2 beskriver deltagarnas sammantagna aktivitetsgap förklarat utifrån de fyra aktivitetsområden som självskattningsinstrumentet berör.

15 Beskrivande sammanställning av fritextsvar Genom en enkel beskrivande sammanställning (Lantz, 2013) av deltagarnas svar på de två fritextfrågorna kunde gemensamma fynd identifieras. Ett av fynden handlade om tid och dess påverkan på deltagarnas vardagsaktiviteter. Flertalet av svaren förklarade att tiden inte räcker till för alla önskade aktiviteter och att många av deltagarna prioriterar de mest nödvändiga vardagsaktiviteter såsom förvärvsarbete och hemarbete. Gemensamt för många var att de önskar ha mer tid för träning. Vad gäller fritidsaktiviteter och egentidsaktiviteter var det många som beskrev detta som något som görs då tid och möjlighet finns. En av deltagarna förklarar sin upplevelse på följande sätt: Jag är generellt tillfredsställd men tiden räcker inte till allt. Aktiviteter som att t.ex. simma och motionera (egentid vardagar utanför hemmet) prioriteras ofta bort. Ett annat fynd som kunde ses handlade om sociala relationer och umgänge. På frågan om vilka aktiviteter de värdesätter högst, uppgav flera deltagare att de hade velat ha mer tid åt ovan nämnda aktiviteter. Tidsbrist kan även förstås i detta fynd, många deltagare vill ha mer tid över åt sociala relationer och umgänge men förklarar att mycket tid går åt till framförallt arbete. Med sociala relationer och umgänge menar papporna att de vill umgås mer med partner, barn, vänner och övrig familj. Flera pappor uppgav även att de önskar knyta nya kontakter. Så här beskriver en pappa de aktiviteter han värdesätter högst: Mer egentid för reflektion Mer tid med barnen [...] Mer tid med min fru Mer tid med vänner.

16 Självskattad livstillfredsställelse Majoriteten av deltagarna uppgav sig vara minst Ganska tillfredsställd eller mer med sitt liv i helhet. 19 stycken (47.5%) av papporna, vilket står för den största delen, uppgav sig vara Tillfredsställd med livet i sin helhet. Ingen uppgav sig vara Mycket otillfredsställd. Tabell 3. Upplevd livstillfredsställelse, i sin helhet (n=40) Skattad livstillfredsställelse n (%) Mycket otillfredsställd 0 (0) Otillfredsställd 3 (7.5) Ganska otillfredsställd 3 (7.5) Ganska tillfredsställd 8 (20) Tillfredsställd 19 (47.5) Mycket tillfredsställd 7 (17.5) Tabell 3 beskriver deltagarnas självskattade livstillfredsställelse, svaren är baserade på frågan hur de själva anser sig vara tillfredsställda med livet i sin helhet 6.4 Sammanfattande resultat Genom analys av insamlad data har studiens syfte kunnat besvarats. Resultatet av denna studie visar att deltagarna tillsammans har totalt 221 stycken aktivitetsgap, vilket per deltagare innebär 5,5 (Md) aktivitetsgap. De flesta av aktivitetsgapen var av typen gör inte, men vill (154 stycken). Genom analys av fritextsvaren framkom att den främsta anledningen till deltagarnas aktivitetsgap var relaterat till brist på tid. Gällande livstillfredsställelse hos deltagarna var majoriteten Tillfredsställd med livet i sin helhet (se Tabell 3). 7. Diskussion I denna del kommer arbetet att diskuteras i en resultatdiskussion och metoddiskussion. I den första delen diskuteras fynden av den insamlade datan och i den andra delen ligger fokus på det valda tillvägagångssättet.

17 Resultatdiskussion Syftet med denna studie var att kartlägga arbetande män med barn i förskoleålderns aktivitetsgap och självskattade livstillfredsställelse. Deltagarna i denna studie visade sig ha i genomsnitt 5,5 (Md) aktivitetsgap. Eriksson (2017) förklarar att det visat sig att antal aktivitetsgap varierar mellan olika ålderskategorier för normalbefolkningen. Medianen för normalbefolkningen är 3 stycken aktivitetsgap. Denna median skiljer sig dock mellan olika ålderskategorier, för ålderskategorin år är medianen för aktivitetsgap 4 stycken (Eriksson, 2017). Majoriteten av papporna i denna studie ligger inom ålderskategorin år och har således i genomsnitt 1,5 fler aktivitetsgap än normalbefolkningen. Denna skillnad är inte markant, men resultatet visar ändock att papporna i denna studie har fler aktivitetsgap än normalbefolkningen. Det låga deltagarantalet i denna studie innebär en begränsning i fastställandet av resultatet och kan därför inte tolkas som en sanning, å andra sidan hävdar Eliasson (2013) att ett lågt deltagarantal ändå kan säga något om en större grupp. Flest aktivitetsgap fanns inom aktivitetsområdet fritidsaktiviteter hos de deltagande papporna. Detta resultat stämmer även överens med Eriksson, Jonsson, Tham och Erikssons (2012) studie där de också fann flest aktivitetsgap inom detta aktivitetsområde. Deras studie visade också att det var vanligast med aktivitetsgap av typen gör inte, men vill göra. En ytterligare likhet med denna studie var att flest aktivitetsgap av typen gör, men vill inte göra fanns inom aktiviteterna städa och tvätta. Resultatet av deltagarnas fritextsvar och aktivitetsgap kan tolkas som att deltagarna inte har tillräcklig aktivitetsbalans. Att deltagarna beskriver att det finns aktiviteter de vill göra, men inte gör kan tolkas som att deltagarna har bristande aktivitetsbalans, alltså att de inte har rätt variation mellan arbete, fritidsaktiviteter, vila och sömn (Wagman et al., 2012). Flera av papporna uppgav i fritextsvaren att mycket tid går åt till förvärvsarbete och att tid för fritid inte finns, detta påverkar i sin tur möjligheten till aktivitetsbalans. Eriksson (2017) anser att det för personer inom ålderskategorin år är normalt med 4 aktivitetsgap. Om en person inom denna ålderskategori har fler aktivitetsgap än 4, anses hen ha bristande delaktighet i vardagens aktiviteter. Lundin och Nilsson (2016) har i en tidigare studie undersökt förvärvsarbetande kvinnor med barn i förskoleålderns aktivitetsgap och livstillfredsställelse. Resultatet Lundin och Nilsson redovisar, visar att kvinnorna i den studien hade fler aktivitetsgap (6 Md) än normalbefolkningen för personer inom åldersspannet år (4 Md). Studien Lundin och Nilsson gjort är ett examensarbete i arbetsterapi, trots en risk för bristande vetenskapligt underlag finner vi det intressant att jämföra resultatet med denna

18 18 befintliga studien. Resultatet i denna studie visar att de undersökta papporna har 5,5 (Md) aktivitetsgap vilket tyder på att papporna har en bristande delaktighet i vardagens aktiviteter. Resultatet visar även att denna undersökta målgrupp har 1,5 aktivitetsgap fler än normalbefolkningen (4 Md) och 0,5 aktivitetsgap färre än kvinnorna (6 Md) i Lundin och Nilssons studie. Statistiska Centralbyrån (SCB, 2012) redovisar att det obetalda arbetet i hemmet varierar mellan könen. Utöver att de båda könen idag förvärvsarbetar i lika stor utsträckning, står kvinnor för den större delen av det obetalda arbetet (SCB, 2012). Att bli förälder innebär ett ökat ansvar för det obetalda arbetet något som kräver tid, vilket i sin tur påverkar tiden för övriga aktiviteter (Vårdguiden, 2017). Att utöver ett förvärvsarbete ta hand om det obetalda arbetet kan innebära att föräldrar spenderar mer tid på aktiviteter de inte vill göra, något som i sin tur leder till fler aktivitetsgap. Trots att kvinnor förvärvsarbetar i samma utsträckning som män samt står för den större delen av det obetalda arbetet visar det sig att föräldrar har nästan lika många aktivitetsgap. Med tanke på resultatet i denna studie har ett behov av ytterligare forskning identifierats kring detta område. Papporna i denna studie har 5,5 (Md) aktivitetsgap, vilket är 1,5 aktivitetsgap fler än normalbefolkningen (4 Md), något som talar för att de har en bristande delaktighet i vardagens aktiviteter. En möjlig anledning till varför papporna har fler aktivitetsgap än normalbefolkningen kan förklaras av det ökade ansvaret för det obetalda arbetet, något som generellt ökar vid föräldraskap (Vårdguiden, 2017). Det ökade ansvaret av det obetalda arbetet kan vara en faktor som påverkar deltagarnas fritid, något även ses i deltagarnas fritextsvar. Johansson et al. (2016) har i en tidigare studie påvisat pappors oro inför sitt föräldraskap och att den oron är kopplad till tidsbrist. Vidare menar författarna att pappor upplever en brist på tillgång till stöd i sin föräldraroll från vården. Tidigare forskning har uttryckt ett behov av ett ökat stöd för pappor i form av erfarenhetsutbytesprogram tillsammans med andra pappor för att bidra till att finna en balans mellan arbetsliv och familjeliv (Salzmann-Erikson, 2017). Med tanke på resultaten i denna studie samt tidigare forsknings diskuterade behov av ett ökat stöd för pappor, kan denna målgrupp vara i behov av arbetsterapeutiska insatser. Eriksson (2017) hävdar att GAP kan användas för att formulera aktivitetsmål tillsammans klienter och erbjuda arbetsterapeutiska insatser för att nå dessa mål. Genom aktivitetsmål och arbetsterapeutiska insatser kan aktivitetsbalans uppnås, alltså en balans mellan arbetsliv, familjeliv och fritidsliv. 7.2 Metoddiskussion Under studiens gång har definitionen av begreppet pappor definierats som män som lever tillsammans med barn samt vårdar denna/dessa. Ingen värdering görs i vilken relation

19 19 männen har till barnen, det vill säga om de är vårdnadshavare, biologiska föräldrar, styvföräldrar et cetera. Denna definition var dock inte fastställd vid utformandet av inklusions-, exklusionskriterier samt i informationsbrevet till papporna. I informationsbrevet framkom endast att studien riktades till arbetande män med barn i förskoleålder. En brist i denna studie är att denna definition inte framkom i informationen som gavs deltagarna. Att vår definition av begreppet pappor inte framkom i informationsbrevet kan innebära att män som är förälder åt barn besvarat enkäten, trots att de inte lever tillsammans med barnet/barnen samt vårdar denna/dessa. Studiens syfte är att kartlägga arbetande män med barn i förskoleålderns aktivitetsgap och livstillfredsställelse därför blev valet av metod kvantitativ, med förhoppning att nå ut till fler personer än om en kvalitativ metod använts (Eliasson, 2013). För att undersöka aktivitetsgap användes den fullständiga versionen av självskattningsinstrumentet GAP (Eriksson, 2017) vilket har som syfte att undersöka just aktivitetsgap. Instrumentet har sin grund i Model of Human Occupation (MOHO) (Kielhofner, 2012) vilket är den teori som använts för att förklara begreppen roller och delaktighet i aktivitet i denna studie. Denna teoretiska referensram valdes med hänsyn till att den har sin grund i människors aktivitet och fördjupar sig i vikten av delaktighet. För att säkerställa denna del av studiens reliabilitet och validitet användes fullständiga versionen av självskattningsinstrumentet GAP, vilket har acceptabel reliabilitet och validitet. Att använda redan färdiga frågor vid kvantitativ metod diskuterar Bryman (2011) är positivt eftersom frågornas kvalité redan testats samt att det finns möjlighet att jämföra resultat med tidigare forskning. För att undersöka livstillfredsställelse användes en fråga ur LiSat-11 då frågan upplevd livstillfredsställelse i sin helhet ansågs täcka studiens syfte. När checklistan används i sin helhet har det visat sig ha en acceptabel test-retest-reliabilitet och hög känslighet (Eriksson et al., 2015). I denna studie användes endast en fråga ur checklistan, en anledning till att de övriga tio frågorna valdes bort var att fler frågor tenderar att ge lägre svarsfrekvens (Bryman, 2011). Validitet och reliabilitet för livstillfredsställelseresultaten är inte tillförlitligt i denna studie då endast en fråga ur checklistan användes. För att öka den generella reliabiliteten i denna studie var författarna överens om studiens genomförandeplan för att undvika eventuell osäkerhet. Vid databearbetning kontrollerade författarna tillsammans inmatning och kodning av data för att undvika felaktiga resultat. Genom att främja reliabiliteten ges förutsättningar för en hög validitet, alltså att studien mäter det den är ämnad att mäta (Eliasson, 2013).

20 20 En nackdel med datainsamlingsmetoden i denna studie är att möjligheten att förtydliga frågornas innebörd för deltagarna inte var möjlig. Eliasson (2013) menar att detta är vanligt vid kvantitativ metod. Bryman (2011) menar att en kvantitativ studie kan kompletteras med öppna fritextfrågor för att ge deltagarna möjlighet att utveckla sina tankar och således bidra till en tydligare bild av deltagarnas upplevelser. De två fritextfrågorna i denna studie gav deltagarna möjlighet att utveckla sina tankar kring deras aktivitetsgap och delaktighet i vardagens aktiviteter. Totalt svarade 18 pappor på fritextfrågorna, att färre deltagare besvarade de två fritextfrågorna, kan förklaras då dessa två frågor inte var obligatoriska att besvara. Bryman (2011) menar att människor ofta drar sig för att besvara öppna fritextfrågor i enkäter då de måste ange egna kommentarer. För att minska risken för stort externt bortfall genom att deltagarna skulle avbryta enkäten, var dessa frågor icke-obligatoriska. Trost och Hultåker (2016) och Bryman (2011) diskuterar faktorer som påverkar svarsfrekvensen. De menar att en webbenkät där deltagarna trycker sig vidare efter varje fråga gör att många väljer att avbryta enkäten då de inte vet hur mycket av enkäten som är kvar att besvara. För att undvika detta utformades enkäten i denna studie så att alla frågor kunde ses på en och samma sida. Vidare diskuterar Bryman (2011) att en enkät som är utformad på ett inbjudande sätt med tillhörande lättbegriplig information kan minska risken för eventuellt bortfall. Därav användes Karolinska Institutets logga med matchande färger och ett tydligt informationsbrev för att ge ett professionellt intryck. Hur många pappor som fått information om studien går dessvärre inte att säkerställa på grund av att informationen skickades till förskolecheferna och inte direkt till papporna samt att det är omöjligt att veta hur många pappor som har barn på dessa förskolor. Trost och Hultåker (2016) menar på att enkäter som skickas via mail generellt genererar i lägre svarsfrekvens då det lätt kan glömmas bort i inkorgen, därav är det omöjligt att veta hur många som nåtts av informationen i denna studie. Därav har ingen bortfallsanalys gjorts i denna studie. Ytterligare en risk med denna studie är att konfidentialiteten för webbenkäter inte kan kontrolleras helt. Detta eftersom datainsamlingen gjordes via webbenkater.com och insyn saknas i hur deras data hanteras när det gäller till exempel kryptering och IT-säkerhet relaterat till deltagarnas data (Trost och Hultåker, 2016). 7.3 Förslag på vidare studier Fortsatt forskning på pappors delaktighet i vardagens aktiviteter med större kvantitativa data bör göras för att kunna identifiera att det verkligen finns ett behov av arbetsterapeutiska insatser. Det vore också intressant att vidare jämföra skillnader mellan kvinnor och män gällande aktivitetsgap och livstillfredsställelse. Ytterligare en intressant aspekt att studera

21 21 vidare skulle vara att studera en eventuell relation mellan aktivitetsgap och hel-/deltidsarbete samt om demografiska egenskaper påverkar aktivitetsgap och livstillfredsställelse. 8. Slutsatser Slutsatser som kan dras baserat på denna studies resultat är att män med barn i förskoleåldern tenderar ha fler aktivitetsgap än normalbefolkningen. Tidsbrist visar sig vara den faktor som påverkar mängden aktivitetsgap för papporna. Papporna i denna studie har uppgett att tiden främst räcker till för de mest nödvändiga vardagsaktiviteterna och att fritidsaktiviteter faller i skymundan. Att papporna i denna studie har fler aktivitetsgap än normalbefolkningen indikerar på att de har en bristande delaktighet i vardagens aktiviteter. Därav kan denna målgrupp vara i behov av arbetsterapi för att synliggöra sina aktivitetsgap och med hjälp av arbetsterapeutiska insatser kunna främja sin delaktighet i vardagens aktiviteter. 9. Tack Vi vill rikta ett stort tack till alla pappor och förskolechefer som gjort studien möjlig. Vi vill också rikta ett jättetack till Gunilla Eriksson som uppmuntrat till studien, vår handledare Staffan Josephsson som varit ett stort stöd under studiens gång samt våra kursare för fantastisk feedback. Tack till er!

22 10. Referenslista Allen, T. D., Herst, D. E. L., Bruck, C. S., & Sutton, M. (2000). Consequences associated with work-to-family conflict: A review and agenda for future research. Journal of Occupational Health Psychology, 5, doi: / Bergström, A., von Koch, L., Andersson, M., Tham, K., & Eriksson, G. (2015). Participation in everyday life and life satisfaction in persons with stroke and their caregivers 3-6 months after onset. Journal of rehabilitation medicine, 47(6), doi: / Bergström, L. A., Guidetti, S., Tistad, M., Tham, K., von Koch, L., & Eriksson, G. (2012). Perceived occupational gaps one year after stroke: an explorative study. Journal of Rehabilitation Medicine, 44, doi: / Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber DePoy, E., & Gitlin, L.N. (1999). Forskning - en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början (3., [uppdaterad] uppl.) Lund: Studentlitteratur Eriksson, G. (2017). GAP i vardagens aktiviteter - självskattning av vad en person vill göra och faktiskt gör. (2., uppl.). Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter Eriksson, G., Aasnes, M., Tistad, M., Guidetti, S., & von Koch. (2015). Occupational gaps in everyday life one year after stroke and the association with life satisfaction and impact of stroke. Topics in Stroke Rehabilitation, 19(3), doi: /tsr Eriksson, G., Kottorp, A., Borg, J., & Tham, K. (2009). Relationship between occupational gaps in everyday life, depressive mood and life satisfaction after acquired brain injury. Journal of rehabilitation medicine, 41(3), doi: / Eriksson, T., Jonsson, H., Tham, K. & Eriksson, G. (2012). A comparison of perceived occupational gaps between people with stress-related ill health or musculoskeletal pain and a 19 reference group. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 19(5), doi: / Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande : från kunskapsteori till metodteori (2., [utök. och kompletterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur Hewitt, B., Baxter, J., & Western, M. (2006). Family, work and health - The impact of marriage, parenthood and employment on self-reported health of Australian men and women. Journal of Sociology, 42(1), doi: / Jacobsson, L., & Lexell, J. (2016). Life satisfaction after traumatic brain injury: comparison of ratings with the Life Satisfaction Questionnaire (LiSat-11) and the Satisfaction With Life Scale (SWLS). Health and Quality of Life Outcomes 14(10) doi: /s y Johansson, M., Thomas, J., Hildingsson, I., & Haines, H. (2016) Swedish fathers contemplate the difficulties they face in parenthood. Sexual & reproductive healthcare, (8), p doi: /j.srhc

23 Kielhofner, G. (2012). Model of human occupation : Teori och tillämpning (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur. Lantz, A. (2013). Intervjumetodik (3., [omarb.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. Law, M. (2002). Participation in the occupations of everyday life. American Journal of Occupational Therapy, 56(6) doi: 23 Lundin, A., & Nilsson, K. (2016). Aktivitetsgap och upplevd livstillfredsställelse hos kvinnor med förskolebarn. (Examensarbete, Luleå tekniska högskola, Luleå). Hämtad från Moons, P., Budts, W., & De Geest, S. (2006). Critique on the conceptualisation of quality of life: a review and evaluation of different conceptual approaches. Int J Nurs Stud 43, doi: /j.ijnurstu Pavot, W., & Diener, E. (2009). Review of the Satisfaction With Life Scale. Social Indicators Research Series 39, doi: / _5 Salzmann-Erikson, M. (2017). Work life and family life collide: Online support for new fathers. Workplace Health & Safety, 65(6), doi: / Statistiska centralbyrån. (2012). Mäns hushållsarbete ökar men kvinnorna gör fortfarande mest hemma. Välfärd, 1, Steger, M. F., & Kashdan, T. B. (2006). Stability and specificity of meaning in life satisfaction over one year. Journal of Happiness Studies, 8, doi: /s Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken (5., [moderniserade och rev] uppl.). Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. von der Lippe, E., & Rattay, P. (2016) Association of partner, parental, and employment statuses with self-rated health among German women and men. SSM - Population Health, 2, doi: /j.ssmph Vårdguiden. (2017). Att bli förälder. Hämtad från Wagman, P., Håkansson, C., & Björklund, A. (2012). Occupational balance as used in occupational therapy: A concept analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 19(4), doi: /

24 11. Bilagor 24 Bilaga 1: Informationsbrev Information om studentprojekt; självskattad livstillfredsställelse och aktivitetsgap hos arbetande män med barn i förskoleålder. Vi är två studenter vid Karolinska Institutet som läser den sista terminen på arbetsterapeutprogrammet. Som sista led i utbildningen gör vi ett examensarbete. När det är en skillnad mellan vad en person vill göra och vad personen faktiskt gör kan denna skillnad beskrivas som ett aktivitetsgap. Syftet med vårt examensarbete är att kartlägga självskattad livstillfredsställelse och aktivitetsgap hos arbetande män med barn i förskoleålder. Du får frågan om att delta i denna studie då du är pappa åt minst ett barn i förskoleålder. Godkännande att delta i studien ges genom att besvara enkäten. Du som väljer att delta har all rätt att avsluta deltagande närhelst du önskar. Besvarade enkäter kommer att hanteras anonymt och det kommer inte vara möjligt att härleda till dig. Insamlade svar kommer inte att finnas tillgängliga för någon obehörig person. Deltagande kommer inte att påverka ditt barns förskoleplacering i någon bemärkelse. Beräknad tid att besvara enkäten är ca 10 minuter. Svaren kommer att sammanställas i tabellform och studien kommer att publiceras som ett examensarbete på Karolinska Institutets hemsida ( under våren För att besvara enkäten använd följande länk: Senaste dag att besvara enkäten är söndag 11/ Vid eventuella frågor kontakta Louise Karlsson (se kontaktuppgifter). På förhand - Tack för din medverkan. Kontaktuppgifter Louise Karlsson Magdalena Velencei Handledare: Staffan Josephsson Examensarbete arbetsterapi Examensarbete arbetsterapi Professor i Arbetsterapi Karolinska Institutet Kontaktuppgifter har här raderats Sektionen för arbetsterapi

25 25 Bilaga 2: Enkät

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33