Lägerskoleverksamhet. Saxnäs skola
|
|
- Mikael Falk
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lägerskoleverksamhet Saxnäs skola
2 Lägerverksamhet Saxnäs skola bedriver en omfattande lägerverksamhet inom ramen för skolans profil Natur och kultur har som målför eleverna; att få känna stolthet för den plats de växer upp på att tycka om naturen och känna sig hemma ute ty det man tycker om och att det man känner till är man också rädd om att tränas i social samvaro med andra att ta ansvar för sig själv och varandra att klara sig själv ute både sommar och vinter (säkerhet på vinterfjäll) att kunna hantera dåligt väder och krissituationer att kunna samarbeta i grupp att bli medveten om vår lokala natur, kultur och historia att känna till lite om naturvård och skogsbruk att bli bekant med vår flora och fauna, vädret, jordens och naturens kretslopp att känna till aktuell miljövård och aktuella miljöproblem att arbeta ämnesövergripande i olika teman att få kunskap om kulturens roll i samhället och i historien att få upplevelser av levande kultur Lägerverksamheten bedrivs i temaform och omfattar de flesta ämnena. Förutom de ovanstående övergripande målen finns också mer detaljerade mål för varje lägervistelse, beroende på vilket tema man arbetar med. I arbetsplanen ingår endast lägervistelser och inte övrig uteundervisning. Varje tema förbereds och efterarbeta på skolans ordinarie lektioner. Temana redovisas också genom presentation av material, arbetsuppgifter, dagböcker, artiklar, bilder och filmer. Ofta ingår lägervistelsen som en del av det ständigt återkommande temat Hembygdshistoria och vi arbetar då också med historiska personligheter, litteratur och annat som har samband med platsen för lägerverksamheten. Lägerverksamheten anordnas i samarbete med föräldrar som efter förmåga ställer upp med allt ifrån innehåll till transport och materialhjälp.
3 Lägerverksamhet och LGR11 Normer och världen Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Övergripande mål och riktlinjer Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om respekterar andra människors egenvärde, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Kursplanerna Centralt innehåll från idrott och hälsa samt hemkunskap. Övriga ämnens tar upp centrala innehåll beroende på aktuellt tema. År 1-3 Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning. (idr) Lekar och rörelse i natur-och utemiljö. (idr) Allemansrättens grunder. (idr) Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur-och utevistelser. (idr) Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet. (hk) Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt. (hk) Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. (hk) Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag. (hk) Måltidens betydelse för gemenskap. (hk)
4 År 4-6 Att orientera i den närliggande natur-och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler. (idr) Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur-och utemiljöer under olika årstider. (idr) Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. (idr) Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur-och utevistelser. (idr) Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. (idr) Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider. (hk) Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt. (hk) Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. (hk) Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag. (hk) Måltidens betydelse för gemenskap. (hk) År 7-9 Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering. () Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. (idr) Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. (idr) Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. (idr) Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen. (idr) Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet. (hk) Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet. (hk) Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt. (hk) Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. (hk) Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov. (hk) Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.(hk)
5 ORGANISATION Förskoleklass/6-årsverksamhet En dags fjällutflykt i närmiljön tillsammans med femåringarna i förskolan Genomgång av kursen Hitta vilse tillsammans med femåringarna i förskolan, alternativt år 1 År 1-3 En dags fjällutflykt i närmiljön, om möjligt, tillsammans med 2-3:an En till två dagar per termin, eventuellt med övernattning. Dagarna genomförs i närmiljön och målet är främst att bli bekant med utrustning och att sova ute en natt. Förslag på platser och teman: _ Bäverdalen skogen _ Fatmomakke/Velmesmakke samerna _ Kultsjöluspen vatten _ Njakafjäll/ Satsfjället /Aasi fjäll År 4-6 En till två övernattningar med snöförhållanden En till tre övernattningar med barmarksförhållanden I samband med temat Samer och nybyggare besöker eleverna renskiljningen i Froskon Teman och platser för barmark: Samer och nybyggare i Fatmomakke/Velmesmakke 4 dagar Nybyggare i Marsliden/Tomasvallen/Tjåkkele 3 dagar Naturvetenskap/vatten i Stalon/Döda bäcken/bielite 2 dagar Teman för snöförhållanden: Det återkommande temat är fjällsäkerhet: Väder och vind Skidvana Laviner, sökning i laviner Bivacker Första hjälpen Fjällräddningens arbete Förslag på platser: Aasi Rukkesvardo Ateljen Marsliden/Marsfjällsomr. Slipsiken
6 År 7-9 Två till fyra övernattningar med barmarksförhållanden Två till tre övernattningar med snöförhållanden Teman och platser för barmark: Att undersöka en sjö ur ett miljöperspektiv t.ex. Ransaren/Kultsjön/ Sjöarna mellan Saxnäs Slipsiken Klimpfjäll 3 dagar Grottor, gruvor och karstområden Stekkenjokk/Ankarvattnet/Bjurälven Leipikvattnet 3 dagar Norgehandeln Norgefaraleden från Klimpfjäll till Susendalen i Norge Mosjön och havet 4 dagar Teman för snöförhållanden: Det återkommande temat är fjällsäkerhet: Väder och vind Skidvana Laviner, sökning i laviner Bivacker Första hjälpen Fjällräddningens arbete Förslag på platser: o Bleriken o Tjåkkele o Gitsfjället o Rukkesvardo/Slipsiken o Aunarsjön I den händelse elever inte kan delta i lägren är de kvar i skolan och arbetar med tema och anpassade uppgifter som är aktuella för lägerverksamheten får att nå måluppfyllelse i de moment som bearbetas. En ansvarig lärare behövs då för hemmagruppen.
7 Handlingsplan för Lägerskoleverksamhet vid Saxnäs skola Bilaga 1 Fjällveckor med vinterförhållanden, år 7-9, Arbetet med fjällsäkerhet sker i samband med fjällveckorna. Vinterveckorna har en omfattning av 4 dygn och sker vanligen i början av april. Inför varje vintervecka föregås turen av teoretiska genomgångar i skolan som sedan övas praktiskt i fält. För år 8 ingår en dag med Räddnigstjänsten tillsammans med övriga åttor i kommunen. Innehåll Varje fjällvecka behandlar följande, både teoretiskt på skolan och praktiskt i fält Kläder & utrustning - materialval - flerskitsprincipen - huva och glasögon - utrustning - hur man packar Karta & kompass - orientering, karta och skala - kompassriktning - var är jag, korspunkter Säkerhet och laviner - färdmeddelande & färdkamrat - val av färdväg, att bedöma terrängen - snöförhållanden/lavinrisk, tvärsnitt av snön och lutning - lavinsökning, kamraträddning - nödbivackering - vindsäck - vid uppkommen nödsituation STOPP! Stanna, Tänk,Orientera, Planera, Påfyllning av mat & vätska Kyla - att hålla värmen - kyleffekt - köldskador och åtgärder Väder & väderomslag Mat - näringslära, vad man behöver vid långvarig och lågintensiv fysisk ansträngning och hur man äter vid långvarig vistelse i kyla. - att laga mat på stormkök i besvärliga förhållanden - ha alltid termosen full med varm dryck - vikten av att aldrig slarva med mat och vätska! Övernattning - vintertältning - snöbivack Fördjupningsområden Områdena återkommer enligt planeringscykeln;
8 Is-säkerhet Genomföras i samarbete med räddningstjänsten i Saxnäs eller VIlhelmina - Iskunskap - Utrustning - Räddning - Omhändertagande 1:a hjälpen Genomförs minst en gång under perioden och då i samarbete med skolsköterska/ambulans i skolan och i fält gärna med fjällräddningen. ABCDE Skotersäkerhet I samarbete med Polisen/ VBS, lämpligen på skolan och i t.ex. Bleriken - utrustning - miljö & hänsyn - lagar & regler - leder & förbudsområden - risker och riskbeteenden - alkohol Planeringscykel, 3-år Rukkesvardo /Slipsiken/Aasi) 1:a hjälpen ABCDE-dag på skolan innan fjällveckan Ev. Fjällräddningen i fält ( i annat fall på någon av de övriga destinationerna) Tjokkele/Aunaren Naturvård, naturbevakare Vinterekologi, naturens anpassningar Is-säkerhetsdag med räddningstjänsten Bleriken/Gitsfjället Skoterkunskap på skolan eller/och i fält Polis, VBS, fjällräddningen
9
Lägerskole- verksamhet. Saxnäs skola
Lägerskole- verksamhet Saxnäs skola 2009-2011 Lägerverksamhet Saxnäs skola bedriver en omfattande lägerverksamhet inom ramen för skolans profil Natur och kultur. MÅL att tycka om naturen och känna sig
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse
Läs mer3.4 IDROTT OCH HÄLSA
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merIdrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla
Idrott & Hälsa Lgr11 Syfte Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merIdrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Idrott och hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av idrott, fysiska aktiviteter och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merÄmnet Idrott och hälsa i Måsöskolan
Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor
Läs merLokal pedagogisk planering i idrott och hälsa
Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa Moment: Rörelse årskurs 1-3 - röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang samt skapa ett bestående intresse - samarbeta och visa respekt för andra - Grovmotoriska
Läs merCENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6
Namn: Klass: CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6 en kan delta i en kan delta i en kan delta i lekar, spel och lekar, spel och lekar, spel och idrotter som idrotter som idrotter som innefattar innefattar innefattar
Läs merIDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merNaturskolan Kom Ut - LGR 11
- LGR 11 Snö Djurens jul djurkunskap, drama, historia, äventyrspedagogik Skidleken längdteknik på skidlekens område Skidtur friluftsteknik, mat, eld, utrustning, värme, naturmiljöer, lokalhistoria Is skridskor,
Läs merIdrott & Hälsa åk 6-9
8 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: Åk 6 Lockinghälsning/Sittdans/Bolldans Åk 7 Afro Åk 8 Bugg Åk 9 Rep. bugg + Vals Åk 6 - Loggbok Åk 7-8 Instuderingsuppgift Träningsdagbok (6v) åk 9 TEMA 2 - Kropp & Genus
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Syfte
IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merTerminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet Hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang
Läs merArbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.
Bedömningsmatris Idrott och hälsa VAD NÄR VAD/HUR Gradering A-F Kommentar I rörelse till musik i danser anpassar eleven till viss del/relativt väl/väl sina rörelser till takt och rytm Åk 1-6Enkla lekar
Läs merHöstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merIdrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.
Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet 34-35 LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus. - att genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika
Läs merIdrott och hälsa bedömning. Kommentar
Idrott och hälsa bedömning Elevens namn Personnummer Rörelse i olika miljöer Rörelser inomhus (t.ex. bollsporter, lek, kondition, styrka, koordination) Bristfällig rörelseförmåga. Behöver utveckla: Kan
Läs merESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap
ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap Övergripande Mål: planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och
Läs merKursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9
ESS Gymnasiet Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 Idrott och Hälsa Martin Nyman 2015 Kursplan - Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.
Läs merUpplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan
Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:
Läs merHKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll
3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merhem- och konsumentkunskap
Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor
Läs merKomplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
IDROTT & HÄLSA Centralt innehåll Ämnet idrott och hälsa delas in i tre arbetsområden. Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning,
Läs merHEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om
Läs merVårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser
1 Centralt innehåll tema 1: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter,
Läs merHem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011
Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser
1 Centralt innehåll tema 4: Åk 6 Åk 7-9 Rörelse Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt
Läs merTerminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merTerminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merGöteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se
Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har
Läs merHöstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merVårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merBetyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret
Idrott och hälsa Vaxmoraskolan Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret 2015-2016 Elevens namn: XX Idrott och Hälsa F E D C B A Terminsbetyg i slutet av ht 2015. Terminsbetyg i slutet av vt
Läs merMAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL
LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merLek, idrott, orientering, simning, motorik
Lek, idrott, orientering, simning, motorik Årskurs och tidsperiod Grundsärskolan v. 35-43. Övergripande mål från läroplanen - Kan arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till
Läs merHöstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs mer2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna
2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ SOM MOTSVARAR DEN UTBILDNING SOM GES INOM TRÄNINGSSKOLAN INOM GRUNDSÄRSKOLAN Individ och samhälle Kurskod: SGRIND7 Verksamhetspoäng:
Läs merUndervisning och bedömning i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa Erik Backman, Högskolan Dalarna
Undervisning och bedömning i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa Erik Backman, Högskolan Dalarna Skolporten Stockholm 10 april 2018 Dagens föreläsning Vad är friluftsliv? Hur har friluftslivets uttryck
Läs merBedömning i Friluftsliv. Erik Backman Idrotts- och hälsokonventet 30 okt
Bedömning i Friluftsliv Erik Backman Idrotts- och hälsokonventet 30 okt Vad är friluftsliv och utevistelse? friluftsliv innebär vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser
Läs merpå ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Riddersholm Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor
Läs merCentralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.
MOTORIK Fysiska aktiviteter, rörlighet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merVårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse
Läs merCentralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9
VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig
Läs merEkonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion
Remissversion av kursplan i hem- och konsumentkunskap i grundskolan Hem- och konsumentkunskap Syfte Livet i hem och familj har alltid haft en central betydelse för människan. Våra vanor i hushållet påverkar
Läs merKursplanen i ämnet idrott och hälsa
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet idrott och hälsa Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merNationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)
skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa
Läs merIdrott & Hälsa åk 4-6
8 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: Åk 4-5 Danslekar/Sittdans Åk 6 Lockinghälsning/ /Bolldans/ Åk 6 - Loggbok TM 2 - Kropp & Genus - Redskap - Dans & Rytmik - irkelträning - Målspel/bollskolan - Rockringsutmaningen
Läs merKopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan
Kopplingar till kursplanen särskola, Gålö Bilaga 13:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merHö stterminsplanering a k 8
Hö stterminsplanering a k 8 Livet i hem öch familj har en central betydelse för människan. Våra vanör i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper
Läs merIdrott & hälsa veckor: (44 höstlov) 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Tema 2 -Kropp & Genus -Redskap
Idrott & hälsa 6-9 9 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Åk 6 Åk 6 HLR Lockinghälsning/sittdans/bolldans Åk 7 HLR L-ABCDE Åk 7 Afro Åk 8 Ergonomi Åk 8 Bugg Åk 9 Skador/skadehantering
Läs merIdrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering
Friluftsliv, allemansrätt och orientering Har kännedom om allemansrätten. Vet gränserna för skolans område. Kan orientera sig på skolgården med hjälp av en enkel karta. Har kunskap om lämplig klädsel i
Läs merIdrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
Läs merPlan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Läs merHöstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse
Läs merFRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM Meningsfull fritid Social träning Skapande Projekt Tema FRIPP FRITIDS PEDAGOGISK PLANERING Demokrati Värdegrunds arbete Natur & Miljö Rörelse,
Läs merBild och form. Syfte. Innehåll:
Bild och form Fritidsverksamheten ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Vi ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och arbeta på ett undersökande
Läs merArbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011
Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är
Läs merpå ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Björnö Bilaga 11:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Idrtt ch hälsa Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: röra sig allsidigt i lika fysiska sammanhang, planera, praktiskt genmföra ch värdera idrtt ch andra fysiska aktiviteter
Läs merKG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.
Idrott och Hälsa Klass: 6A VT-14 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt dans och rörelse till musik Takt
Läs merArbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem
Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014
Läs merIngen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/Löp.
Idrott och Hälsa Klass: 4A HT-15 (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil: Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och
Läs merKursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merIndividuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola
Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Grundsärskolans kursplan Myrans Heldagsskola Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Läs merSyfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.
Pedagogisk Planering Ämne: Hem- och konsumentkunskap Lokal Pedagogisk Planering: ÅK 9 Tema: Jag gör medvetna val. Tid: Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen. Utveckla
Läs merNaturskolan Kom Ut - LGR 11
- LGR 11 Barmark Paddling kanadensare kajak Paddelteknik, Orientering, säkerhet, historia, (samarbetspartners) turteknik med övernattning. Vandring friluftsteknik, mat, eld, utrustning, värme, vatten,
Läs merARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merFjällsäkerhetsrådets utbildningsmaterial för årskurs åtta praktiska övningar
Fjällsäkerhetsrådets utbildningsmaterial för årskurs åtta praktiska övningar Om övningarna Övningarnas övergripande syfte är att förbereda eleverna för en säker, trygg och rolig fjällvistelse genom att
Läs merOrientering - Teori. Björn Johansson
Varför ska vi då orientera i skolan? I det Centrala innehållet står det att elever ska få lära sig: För år 7-9: o Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
Läs merArbetsplan för Galaxens fritidshem
Färgelanda Kommun Arbetsplan för Galaxens fritidshem Valboskolan Valboskolans fritidshems vision: Vi vill skapa ett gott klimat där barnen kan utvecklas, känna trygghet och harmoni och bli empatiska människor.
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem
HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN 2018-2019 I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem SOLROSENS HANDLINGSPLAN 2018-2019 Syfte I handlingsplanen beskrivs
Läs merDemokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad
Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas
Läs merElevens utvecklingsmål
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) s utvecklingsmål Hämtad från Eiraskolan Uppdaterad: 2017-06-29 Hur elevens progression ser ut i förmågorna Samarbete Ansvar Självtillit Kommunikation Samt
Läs merArbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby.
Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby. Skollag, förordning och läroplan ligger till grund för verksamheten. Förskoleklassen omfattas av läroplanerna för grundskolan, specialskolan
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merArbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun
FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...
Läs merLokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret
Lokal arbetsplan Prästbols fritidshem Läsåret 2017 2018 Kvalitet i fritidshem, Skolinspektionen 2010 Mål Fritidshemmet ska - utveckla goda kamratrelationer i barngruppen och ge eleverna en god omsorg som
Läs merOm fritidshemmet och vår verksamhet
Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merBroskolans röda tråd i Idrott och hälsa
Broskolans röda tråd i Idrott och hälsa Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merLokal studieplan för träningsskolan i vardagsaktiviteter för åk 1-9
Lokal studieplan för träningsskolan i vardagsaktiviteter för åk 1-9 Kunskaps område Vardagsrutiner och vardagsmiljö Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Recept och instruktioner och hur de
Läs merHem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde
Läs merGrundskolans. Elevens Val 2015-16
Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.
Läs merDagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17
Dagens lektion Genomgång av Hur man utvärderar Planering av lunch åk 4 Lektion 3 Vt-17 Syfte: Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Läs merÖrkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
Läs merKvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Läs merOm ämnet Idrott och hälsa
Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer
Läs merLOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN
2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap.
KOMMUNAL KURSPLAN I HEMKUNSKAP-SÄVSJÖ KOMMUN ÖVERGRIPANDE MÅL Hälsa och resurshushållning är hemkunskapens övergripande mål. Hälsa inom hemkunskapsämnet står för att eleven ska få förutsättningar för att
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merGluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga
Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga Varför: Mat, måltider och hälsa Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept. Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
Läs mer