Inombranschhandel. 1. Produktcykelteorin 2. Linder hypotesen 3. Skalfördelar. Första fasen:

Transkript

1 Föreläsnin Inomranshhanel, miration oh internationella kapitalrörelser enna föreläsnin aseras på siorna 124 till 133 i kapitel 5 i Huste Mellvin samt International Fator Movements av Saywer Sprinkle. 1. Klassiska hanelsmoellen asera på skillnaer i aretskraftsprouktivitet 2. Faktorproproportionsmoellerna: Heksher Ohlin Branshspeifika faktors-moellen Faktorproportionsmoeller utviae me naturresurser eller utilninsnivåer i aretskraften. Samtlia hanelsmoeller vi hittills har stuerat ehanlar hanel i homoena proukter. e förklarar varför läner importerar vissa typer av proukter oh exporterar helt anra proukter. e kan förklara varför Sverie exporterar stål oh importerar kläer. Men e kan inte förklara varför Sverie åe importerar oh exporterar proukter som ilar oh moiltelefoner. en största elen av inomranshhanel sker i heteroena proukter, exempelvis ilar oh moiltelefoner är olika märken oh moeller skiljer si åt. Vi kommer att iskutera tre olika teorier för inomranshhanel: 1. Prouktykelteorin 2. Liner hypotesen 3. alförelar Inomranshhanel Prouktykelteorin enna teori yer på att förutsättninar för prouktion oh konsumtion av en proukt föränras över tien. Läner speialiserar si på olika faser i prouktens livsykel. I-läner prouerar nyutveklae proukter U-läner prouerar färiutveklae proukter i stora serier Första fasen: Nyutveklae proukter säljs till ett höt pris, kräver närhet till köpstarka konsumenter. Prouktutveklin kräver höutila aretskraft, åe för att utvekla proukten oh prouktionsmetoerna Nyutveklae proukter kommer ärför i första han att såväl proueras som konsumerar i rika läner me höa inkomster oh höutila aretskraft. Anra fasen: Proukten är nu så stanarisera att en av kostnasskäl flyttas till läner me illi aretskraft. Eventuellt okså så illi att en örjar säljas är. Lanet är proukten utveklaes lir nu importör av proukten. 1

2 Fiure Proution New Prout Prouktykelteorin The Prout Cyle U.S. Exports Maturin Prout Staes of Prout evelopment Consumption Stanarize Prout Imports Liner Hypotesen Inhemska prouenter riktar in sin prouktion mot en inhemska efolkninen. När ett företa ehöver en större markna oh eslutar si för att exportera är et lättast att exportera till läner me likarta efterfråan, är konsumenterna har likartae preferenser. Oftast är et ett lan me unefär samma inkomstnivåer Men konsumenterna vill okså ha en variation av olika märken oh moeller. ärför kan et okså finnas en efterfråan på att importera samma typ av proukt från utlänska prouenter. Teorin kan vara en el i förklarinen av en ökane inomranshhaneln mellan läner me likarta inkomstnivå. alförelar alförelar etyer att enomsnittskostaner per proukt lir läre ju större serier vi tillverkar. etta kallas okså avtaane stykkostna eller ökane skalavkastnin. Averae Cost AC AC 1 A B C AC Averae Cost AC AC 1 Averae Cost AC Fiure 5.3 A B 75, 15, A Eonomies of Sale as the Basis for Intrainustry Trae AC Numer of Full Size Cars Utan hanel kan USA prouera 15 ilar av en sort till en lå stykkostna eller 75 ilar av varje sort till en hö stykkostna Me internationell hanel kan USA prouera 15 ilar av en sort till en lå stykkostna exportera hälften av em oh importera 75 ilar av en anra sorten. 5, 2, 25, Numer of Cars AC 1 B 75, 15, AC Numer of Suompat Cars Me internationell hanel kan konsumenterna välja mellan två sorter till låa priser. alförelar oh inomranshhanel På en markna me en årli försäljnin av 1 ilar kanske et uppkommer 4 märken som säljer 25 ilar var. På en större markna me en årli försäljnin av 1 ilar kanske et uppkommer 1 märken som säljer 1 ilar var. På en större marknaen har vi läre prouktionskostnaer oh större valfrihet för konsumenterna. Välfärseffekter av inomranshhanel Proukter som följer prouktykelteorin har liknane välfärsvinster som hanel enlit faktorproportionsteorin oh klassiska hanelsmoellen. Vi utnyttjar våra komparativa förelar. För övri inomranshhanel estår e i kostnasvinster oh en öka valfrihet. Men okså av att en öka konkurrens kan vara en stimulans att utvekla nya moeller me höre kvalité. Internationell inomranshhanel är ett sätt att skapa en större markna. 2

3 Internationell rörlihet av aretskraft Miration: Immiranter yter nationstillhörihet permanent. Mirationen i värlen ökar År 1965 leve 75 millioner människor i ett annat lan än är e är föa År 2 är motsvarane siffra 15 millioner Ia a 3 % av värlens efolknin Gästaretare: Personer som tillfällit aretar i ett annat lan. Berlinmuren är riven Källa OEC miration ataase Muren i Melilla - EU s räns mot Afrika. 3

4 Muren runt västanken i Israel Y Prouktionsfaktorerna har en avtaane avkastnin om vi ökar en ena mean en anra är konstant Y Om vi har en aretare per maskin oh ökar till 2 kan prouktionen öka anska myket eftersom maskinen kan använas större el av ynet. Men om vi ökar till 3 aretare per maskin lir prouktionsökninen minre. Oh när vi ökar till 4 per maskin lir ökninen ännu minre et örjar li trånt oh svårt att areta effektivt. L Om varje aretare har två maskiner istället för en lir prouktionen större. Ökar vi sean me en treje maskin kommer ökninen inte att vara lika stor eftersom et är svårare att övervaka tre maskiner. K er oh kapitalavkastnin eror av marinalprouktiviteten Om K/L är stor har kapitalet en lå marinalprouktivitet. et inneär att avkastninen på kapital lir lå. Företaen kan inte etala så myket för att hyra ytterliare en maskin. Om K/L är stor inneär et att L/K är liten. å är aretskraftens marinalprouktivitet hö oh företaen kan etala höa löner för att anställa ytterliare aretare. Mirationens orsaker Ekonomiska orsaker: Push fators : Fattiom oh aretslöshet Pull fators : Höre löner, lättare att få jo Övria orsaker: Flykt från kri, miljökatastrofer oh politiskt förtryk I läner me myket kapital per aretare är lönerna höa oh kapitalavkastninen lå. I läner me lite kapital per aretare är lönerna låa oh kapitalavkastninen hö. Välfärseffekter av aretskraftsrörelser från U-läner till I-läner I U-länerna som har ett nettoutflöe av aretskraft: K/L ökar. minskar. Aretskraftens marinalproukt oh ärme lönerna ökar. I I-länerna som har ett nettoinflöe sker motsatsen: ökar. Aretskraftens marinalproukt oh ärme lönerna minskar. Välfärseffekter av aretskraftsrörelser mellan läner För värlen som helhet ökar prouktionen oh ärme inkomsterna eftersom aretskraft flyttas från en plats är en har en lå marinalprouktivitet till en plats är et har en hö marinalprouktivitet. Prouktionsortfallet i U-länerna från ett läre antal aretare är minre än prouktionsökninen i I-länerna när e får tillån till fler aretare. Eftersom värlens nationalinkomst ökar måste kapitaläarna i I-länerna oh aretarna i U-länerna tjäna mer än va aretarna i I-länerna oh kapitaläarna i U-länerna förlorar. Välfärseffekterna är esamma som vi får av mellanranshhanel i faktorproportionsmoellen, ärför rukar hanel anses vara ett sustitut till aretskraftsrörelser. 4

5 W A W A Välfärseffekter av aretskraftsrörelser mellan läner Lan A W B W B Lan B Aretskraft Aretskraft Lan A: Nationalinkomsten ökar me area + Aretsivarna tjänar yta p..a. av läre lön oh ruta p..a. mer aretskraft. Aretarna som rean oe är förlorar area. Aretarna som flyttar in tjänar yta men förlorar. (Area är ok större) W A W A Välfärseffekter av aretskraftsrörelser mellan läner Aretare flyttar från B till A e a Lan A W B W B j i f Lan B Aretskraft Aretskraft Lan B: Nationalinkomsten minskar me area + h Aretsivarna förlorar yta i p..a. av höre lön oh ruta h p..a. färre aretare. Aretarna som stannar tjänar area i. Aretarna som flyttar tjänar yta men förlorar. (Area är ok större) h Brain rain Verkliheten är mer komplex än en förenklae analysen på föreåene slie. I verkliheten är måna immiranter från fattia läner höutilae. et inneär att I-länerna får nytta av utilninskostnaer i U-länerna. Men et förutsätter att immiranterna får möjlihet att areta i e yrken e är utilae till. et inneär okså att emiration kan vara ett prolem för fattia läner som lir av me välutila aretskraft. Men å anra sian skikar emiranterna ofta hem etyane elopp till släktinar i hemlanet vilket har en stor etyelse för ekonomin i fattia läner. iskriminerin oh interation e enkla moellerna för immirationens förelar förutsätter att invanrarna får jo. Om aretsivarna har föromar mot människor från anra läner kanske e ara ökar jämviktsaretslösheten? Om en afrikansk inenjör sitter i tunnelanan oh klipper iljetter hae han kanske haft en höre prouktivitet i Etiopien? Nore har inte yt nåon mur trots att et strömmar in svenskar som pressar lönerna oh ökar aretslösheten. Tale 6.1 Selete Iniators of FI an International Proution, Value at Current Pries (Billion ollars) Annual Growth Rate (per ent) Item FI Inflows % 9.7% 27.4% 28.9% FI Inwar Stok rörelser mellan läner Utlänska irektinvesterinar En utlänsk irektinvesterin inneär att ett företa yer en farik utomlans eller köper upp ett utlänsk företa (minst 5% av aktierna) ,789 7,123 1, Utlänska irektinvesterinar Tale 6.2 Reional istriution of FI Flows, Reion/Country FI Inflows FI Outflows evelope Countries European Union Japan Unite States Other evelope Countries evelopin Countries Afria 3..2 Latin Ameria & the Cariean Asia & Oeania Central & Eastern Europe Worl e flesta irektinvesterinar sker mellan e rika länerna Men et finns okså en nettoöverförin av kapital från rika till fattia läner, U- länerna tar emot mer irektinvesterinar än va e investerar I anra läner. Men internationell kapitalrörelser är inte ara FI, vi kan okså låna penar i anra läner eller spara på anra läners aktiemarknaer. 5

6 Orsaker till FI Höre avkastnin på kapitalet. I läner me lå kapitaltillån är kapitalavkastninen höre. Georafiska aspekter såsom tillån till naturresurser eller klimat lämplit för viss typ av jorruksprouktion. Hanelshiner oh transportkostnaer kan öra et svårt att exportera till ett lan. Ett alternativ till export lir å att lokalisera prouktionen inom lanet enom en irektinvesterin. Närvaro på en lokala marknaen kan e ättre kontakt me oh känneom om konsumenterna än om man ara exporterar it. Välfärseffekter av internationella kapitalrörelser (Från I-läner till U-läner.) I-länerna har ett nettoutflöe av kapital: K/L minskar. ökar. äarna får höre anel av nationalinkomsten. Aretskraftens marinalproukt oh ärme lönerna minskar Aretarna får en läre anel av nationalinkomsten. I U-länerna som har ett nettoinflöe av kapital sker motsatsen: minskar. äarna får läre anel av nationalinkomsten. Aretskraftens marinalproukt oh ärme lönerna ökar. Aretarna får en höre anel av nationalinkomsten. Välfärseffekter av internationella kapitalrörelser (Från I-läner till U-läner.) För värlen som helhet ökar prouktionen oh ärme inkomsterna eftersom kapital flyttas från en plats är et har en lå marinalprouktivitet till en plats är et har en hö marinalprouktivitet. Prouktionsortfallet i I-länerna från ett läre antal maskiner är minre än prouktionsökninen i U-länerna när e får tillån till fler maskiner. (Överförinen av kapital är en av förklarinarna till att tillväxten är höre i U-läner än i I-läner) Eftersom värlens nationalinkomst ökar måste kapitaläarna i I- länerna oh aretarna i U-länerna tjäna mer än va aretarna i I-länerna oh kapitaläarna i U-länerna förlorar. Välfärseffekterna är esamma som vi får av mellanranshhanel i faktorproportionsmoellen, ärför rukar hanel anses vara ett sustitut till kapitalrörelser. R A R A Välfärseffekter av kapitalrörelser mellan läner Lan A R B R B Lan A: BNP minskar me area + äarna förlorar yta men tjänar yta oh. Aretarna förlorar area oh. R A R A Välfärseffekter av kapitalrörelser mellan läner e a Lan A avkastnin Lan A investerar i Lan B avkastnin Lan B avkastnin Lan A investerar i Lan B avkastnin Lan B R B R B Lan B: BNP ökar me area + h äarna förlorar yta i. Aretarna tjänar area i + h Area etalas till kapitaläarna i Lan A. j i f h Multinationella företa Ett multinationellt företa är ett företa som har verksamhet i måna olika läner. Om ett företa vill örja sälja sin proukt i ett annat lan finns i prinip tre alternativ: 1. Export 2. Ge ett företa i et anra lanet rätt till lienstillverknin. 3. irektinvesterin, oh li ett multinationellt företa. Multinationella företa lir allt vanliare oh spelar en allt viktiare roll i värlsekonomin. För att förklara etta finns en teori som kalls OLI teorin. Ownership Loalization Internalization 6

7 Ownership syftar på äane av en speiell tillån, oftast en immateriell tillån såsom patent eller kunskap om speiella prouktionsmetoer. Om man väljer alternativet att läa ut prouktionen som lienstillverknin till ett annat företa så finns risk att man skapar en konkurrent om framtia proukter. et anra företaet får el av kunskaper som e kan utnyttja till att utvekla nya konkurrerane proukter. För att ehålla kontrollen över företasspeifik kunskap lir export eller irektinvesterin att förera. Loalization syftar på att et finns speifika förelar me att prouera på en speiell plats. et kan vara tillån till speiella resurser eller ättre klimat. Om man förläer prouktionen i et lan är man ska sälja proukten slipper man tullar oh transportkostnaer. Arument för irektinvesterin eller lienstillverknin istället för att exportera till et anra lanet. Internalization syftar på att et finns förelar me att eriva prouktionen inom en oranisation, arument mot lienstillverknin. (Motsatsen till etta är outsourin när et finns förelar att låta ett annat företa utföra en el av prouktionsproessen) OLI-aspekterna er olika arument mot export oh lienstillverknin oh stärker ärme skälen till att öra en irektinvesterin oh li ett multinationellt företa Politiska aspekter på multinationella företa. Å ena sian kan ett lan vilja loka till si FI för att få mer kapital oh ärme öka tillväxt oh höre löner. Å anra sian kan man vilja eränsa FI för att ha en större kontroll över et ena närinslivet. atteaspekter Olika otterföreta i en multinationell konern etalar skatt är e är lokaliserae vilket er ett initament att reovisa höa vinster i läner me lå företaseskattnin oh låa vinster i läner me hö företaseskattnin. Transfer priin inneär att man använer internprissättnin för att flytta vinster mellan läner. attekonkurrens mellan läner, reerinar kan örja tävla me varanra att sänka företaseskattninen för att på så vis få företaen att etala mer skatt i et ena lanet. 7