Verksamhetsberättelse för EyeNet Sweden 2011
|
|
- Niklas Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsberättelse för EyeNet Sweden 2011 Antalet anställda har varit oförändrad under 2011 jämfört med året innan. EyeNet Sweden har således haft tillgång till kompetens inom områdena klinisk epidemiologi och statistik utöver våra tidigare profilområden. För samtliga medarbetare har också en fortsatt kompetensutveckling ägt rum. Under året har ett nytt nationellt kvalitetsregister tagits i drift, ett annat tekniskt etablerats efter långvarig planering och ansökan formulerats för ett tredje. Planering pågår för ytterligare ett par registerprojekt, varav ett gäller en riksspecialitet inom ögonområdet. Utvecklingsarbete har pågått tillsammans med nyligen etablerade kvalitetsregister gällande utveckling av nya funktioner, IT-stöd, spridning och marknadsföring, kontrakt och avtal samt angående registerkvalitet och säkerhetsfrågor. Inom några äldre register har en hel del tid ägnats kvalitetsförbättringsprojekt och analysarbete. Sjukdomsspecifikt PROM (patientrapporterat resultatmått) har införts i ytterligare ett register och i ett särskilt projekt har lokalt kvalitetsregisterarbete kartlagts. Som tidigare har utbildningsverksamhet, arrangemang och deltagande i seminarier varit en del av verksamheten under Vid de årliga EyeNet-dagarna för våra registeranvändare diskuterades bl.a. tekniska registerfrågor och hur man kan arbeta med PROM i praktiken. Läget angående IT-leverantörer har varit oförändrat och stabilt. EyeNet Sweden har långsiktiga kontrakt med två leverantörer av datorsystem och all lagring av data sker inom Landstingets Blekinges IT-avdelning. EyeNet Swedens applikationer utgör en sammanhållen enhet med en utsedd teknisk systemförvaltare. Under året utvecklades det nystartade projektet Hugo II gällande förbättring av EyeNet Swedens IT-plattform. Plattformen har fått namnet Pharos. Arbetet fördröjdes då tvingande införande av säker inloggning enligt SITHS-systemet kom emellan. Den tillhörande registerplattformen ireport är väsentligen färdigställd. Med särskilt anslag påbörjades ett nytt projekt för kartläggning, utveckling och användning av sjukdomsspecifika PROM i flera nationella register Den ekonomiska situationen har under året varit god. Vi har övervägt nyanställning inom programmering och databashantering men den har ännu inte kommit till stånd. Sammantaget har verksamheten hållit sig väl inom de givna ekonomiska ramarna. Karlskrona den 31 mars 2012 Thomas Troëng Chef EyeNet Sweden
2 Basresurser Personal Chefen för verksamheten, Thomas Troëngs tjänst har finansierats med 50 % från Landstinget Blekinge och 50 % från EyeNet Sweden. Mats Lundström har arbetet 60 % varav 30 % för EyeNet Sweden och 30 % för Nationella Kataraktregistret. Forskningssekreterare Kristin Svensson har under året arbetat 80 % på EyeNet Sweden (20 % på Landstingets Kompetenscentrum - Kurs i Grundläggande Forskningsmetodik). Två forskningssköterskor, Susanne Albrecht och Eva Wendel har arbetat 100 %. Statistiker Svetlana Bizjajeva har arbetat 20 % på EyeNet Sweden. Irene Serring, vars tjänst finansieras av Nationella kataraktregistret, har också varit delaktig i EyeNet Swedens verksamhet. Styrgrupp Styrgruppen har haft oförändrad sammansättning under Konsulter Antalet konsulter har varit oförändrat under året. Samarbetspartners Långsiktiga kontrakt finns sedan tidigare med 1. GNasher för utveckling och support av programvaror för webbaserade nationella register 2. Landstinget Blekinges IT-avdelning för support av hårdvaror 3. Karlskrona IT-konsult för utveckling av RiksSår nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår 4. NQRDI (tidigare SDIR, Swedish Dental Implant Register) för drift och support av ett nyutvecklat register för dentalimplantat 5. SKaPa (Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit) för drift och support av ett nyutvecklat kvalitetsregister inom tandvård 6. BPSD (Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) för drift av ett webbaserat system för inrapportering av data och uttag av rapporter. 7. European Society of Cataract and Refractive Surgeons för drift och support av denna förenings webbaserade kvalitetssystem för kataraktkirurgi i Europa, ECOS (European Cataract Outcome Study) 8. Associerad partner i ett EU-projekt för implementering av den svenska modellen av kvalitetsregister i 16 europeiska länder Lokaler Verksamheten har oförändrat bedrivits i lokaler som landstinget Blekinge ställt till förfogande i byggnad 13, Blekingesjukhuset, Karlskrona. Kompetensutveckling Konferenser och möten där EyeNet Sweden har medverkat. 2
3 Olika typer av arbete för att stödja nationella kvalitetsregister 1. Aktivt stödja tillkomsten av olika typer av nya register Under 2011 deltog EyeNet Sweden i diskussioner kring start av ett antal nya kvalitetsregister. I några fall gällde det kroniska sjukdomar som berörde ett stort antal patienter, men också ovanliga tillstånd med ett begränsat antal patienter där man kan säga att register berör en nationell specialitet. Ett sådant register gäller ögonsjukdomen malignt melanom i uvea (regnbågshinnan, strålkroppen och åderhinnan). EyeNet Sweden har haft projektmöten med Neuropsykiatriska kliniken i Malmö för uppbyggnad av registret som kallas BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens). Den 1 november hade det nationella kvalitetsregistret gällande personer med minnesstörningar, sitt första användarmöte. Registret bygger på ett bedömningsverktyg NPI, Neuropsychiatric Inventory och olika typer av behandlingar skall relateras till upprepade bedömningar av individen med detta verktyg. Konceptet är intressant då det berör många personer, innebär registrering av omvårdnadsdata, berör verksamheter inom både kommun och landsting. Sedan den första november 2010 har 145 särskilda boenden/neuropsykiatriska kliniker i Sverige börjat registrera data. Boendena finns i följande landsting/regioner; Norrbotten, Västerbotten, Hälsingland, Dalarna, Södermanland, Västmanland, Uppland, Västra Götaland, Östergötland, Halland, Kalmar och Skåne. Under året har BPSD ingått i den äldrevårdsatsning, Bättre liv för sjuka äldre, som gjorts från SKL. Utökade resurser har inneburit en ökning av antalet tjänster som arbetar med BPSDregistret. Kvalitetsregistret kan vid första anblick kännas närbesläktat med Demensregistret SWEDEM (diagnosregister som berör landstingsdrivna enheter), men registret berör den grupp av patienter med svår demens som vårdas inom kommunala särskilda boenden. Under 2011 har ett samarbete mellan BPSD och SWEDEM påbörjats och det planeras en gemensam portal för de båda registren. Ett blivande register som EyeNet bedrivit diskussioner med under året är ett register för synskadade för att kvalitetssäkra habiliterings/rehabliteringsprocessen. Registrets namn är Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering av Synskadade (SKRS). Målgruppen för registret är vuxna personer, >20 år, med synnedsättning. För att barn ska inkluderas i registret krävs andra instrument och variabler så det avvaktar man med till att börja med. Registret ska fokusera på habiliterings/rehabiliteringsprocessen (ej diagnos) eftersom det är problem och åtgärder i vardaglig aktivitet som Syncentralen arbetar med. Därför kan inte heller registret anses vara kopplat till ett specifikt diagnosregister. I dagsläget finns det inget ögonregister som täcker denna del av vårdprocessen och syftet är att öka medvetenheten om och att förbättra kvaliteten i habiliterings/rehabliteringsprocessen samt förbättra kunskapen om specifika rehabiliteringsprogram, göra jämförelser på nationell nivå och att registret ska kunna nyttjas för forskning. Registrering ska ske vid utredning samt vid uppföljning sex månader efter utredning. Under året har en ansökan om medel för start inlämnats. Ett register för dentala implantat, NQRDI (National Quality Register Dental Implant) har associerats till EyeNet Sweden. Under 2011 har arbetet fortsatt med en sammanslagning för att skapa ett gemensamt nationellt kvalitetsregister. NQRDI ingår i EyeNet Swedens ITplattform och drift och support sköts av EyeNet Sweden. Ett separat delprojekt har arbetat med att utveckla parametrar och rutiner för inrapportering av patientrelaterat utfall (PROM). I gruppen diskuteras användning av OHIP (Oral Health Impact 3
4 Profile) med några kompletterande frågor. Arbetsgruppen har inbjudit EyeNet Sweden för att använda vår kompetens inom sjukdomsspecifika PROM. Svenska Traumaregistret SweTrau startade juni 2011 som ett webbregister. Starten skedde strax före sommaren och på ett halvår har 26 kliniker anmält sig som deltagande kliniker. Antalet registrerade fall uppgår till per Det sedan tio år befintliga traumaregistret KVITTRA hade inte lyckats nå nationell täckning. Svensk Förening för Traumatologi (delförening i Svensk Kirurgisk Förening) hade därför uppdragit åt Thomas Troëng vid EyeNet Sweden att verka för ett revitaliserat nationellt traumaregister. Varje år torde ca 5000 svåra skadefall vårdas på landets ca 35 större sjukhus. Svårt trauma är litet av en orphan disease då ingen särskild specialitet konsekvent driver utvecklingen inom området. Registret utgår från en variabelförteckning (Utstein-protokollet) som nyligen publicerats som resultat av europeisk koncensus inom området. Skandinavien, Storbritannien, Tyskland och Italien har särskilt varit aktiva i detta arbete. En styrgrupp på ett tiotal personer är bildad. I november hade registret sitt första användarmöte på Karolinska Sjukhuset i Solna. För de fall som nu finns registrerade har konstaterats att demografin visar att 75 % är män. Den skada som är vanligast är trafikolyckor följt av fallolyckor. Registret har tittat på processtider, blanda annat tiden från traumalarm till ankomst till sjukhus. Registret omfattar också inom vilken vårdnivå som patienten har behandlats. 2. Erbjuda nyetablerade kvalitetsregister färdigutvecklat IT-stöd EyeNet Sweden och styrgruppen för Makularegistret har i samarbetat med IT-konsulten GNasher fortsatt utveckla Makularegistrets rapportdel med en rapport till Öppna jämförelser. Det finns möjlighet att göra beställning av rapporter i Makularegistret. Denna funktion, liksom flertalet andra funktioner, kommer att kunna användas av samtliga associerade register när den nya registerplattformen Pharos finns färdigutvecklad. Under 2011 har EyeNet Sweden arbetet med IT-projektet HUGO II för att skapa en rapportplattform med utökad kapacitet. Detta behov har uppkommit när fler register önskar göra rapportuttag samtidigt. Makularegistret har utformat en omfattande behandlingsrapport som kräver hög kapacitet. EyeNet Sweden sköter drift och användarsupport för registret, administration av personliga inloggningar, ansvarar för utskick av information via e-post till samtliga användare, identifiering och klassificering av avvikelser, sammanställning av frågor och förslag från användarna. Registercentrum förser också användare med önskemål om specifika lokala data. Under året har EyeNet Sweden haft möten med SKaPa- Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit, för att bedriva ett fortsatt arbete med införandeprocessen i olika landsting. SKaPa har postlådor i Landstinget Blekinge för Värmland, Örebro, Uppsala, Östergötland, Blekinge, Västra Götaland och Västerbotten. Under året har en utformning av rapporter påbörjats i samarbete med EyeNet Sweden och GNasher. Syftet är att ansluta rapporterna till befintlig rapportplattform (ireport) på registercentrum. Barnkataraktregistret har utvecklats som en underavdelning till Nationella Kataraktregistret, men har egen styrgrupp och eget webbformulär. Formulär för uppföljning finns för att kunna följa upp barnen vid 1, 2, 5 och 10 års ålder efter operation och mycket kraft har lagts för att säkerställa uppföljningarna. Formulären och rapporterna har under året förbättrats genom införandet av nya variabler och nya möjligheter till urval. Två rapporter finns med fokus på vad som händer med individen respektive ögat. EyeNet Sweden är också behjälplig när det gäller drift och support samt administration av ekonomin. 4
5 RiksSår. EyeNet Sweden och primärvårdsläkare Rut Öien har tillsammans med styrgruppen under 2011 fortsatt arbetet med att utveckla och sprida registret för behandling av svårläkta bensår. Mesta arbetet har lagts på att utveckla rapportfunktionen. En verksamhetsrapport finns tillgänglig online och arbetet med att utveckla en behandlingsrapport pågår. Användaren ska själv kunna definiera innehållet i rapporten genom olika urval för att lättare få fram uppgifter som gagnar den kliniska vården. En individrapport bestående av en sammanställning av individens registrerade värden är utvecklad för att underlätta för användaren i den kliniska vardagen. Säker överföring av data garanteras med hjälp av https, säkert överföringsprotokoll. BPSD-registret. Registrets idé bygger på att göra en utvärdering/skattning av beteendemässiga och psykiska symtom som uppstår till 90 % vid demenssjukdom. Därefter görs uppföljande mätningar under patientens vårdtid. Under 2011 har GNasher IT utvecklat en rapport gällande vårdtyngdsmätning. Registret fokuserar på omvårdnadsperspektivet vid demenssjukdom och har under året haft utbildningar med implementering av registrering. Ett PUB-avtal (personuppgiftsbiträdesavtal) är tecknat mellan Region Skåne och Landstinget Blekinge. Traumaregistret (se ovan). Registret skall öppet redovisa resultatmått och kvalitetsindikatorer som stöd för kontinuerlig kvalitetsutveckling. Mortalitet/överlevnad är det mest grundläggande resultatmåttet, i ett andra steg bör den femgradiga GOS-skalan införas. Registrets val av variabler utgår från aktuellt europeiskt koncensus enligt den s.k. Utsteingruppens 35 basvariabler, publicerade nov Via SCANTEM - Scandinavian Networking Group for Trauma and Emergency Management finns svensk medverkan i utformningen av detta variabelsortiment. Under året har det utvecklats en export av data från Traumaregistret till den lokala användaren. För samtliga kvalitetsregister vars drift finns hos EyeNet Sweden gäller att produkten uppdateras, bevakas och kopieras via backup system, som administreras av Landstinget Blekinges IT-enhet i samarbete med privata IT-konsulter. EyeNet Sweden svarar också för support mot användarna bland annat i form av uppläggning av inloggningsuppgifter, stöttning i registreringsarbetet, information och utbildning i registerkunskap. 3. Stödja registerhållare för sammanställningar och analyser Under 2011 har EyeNet Sweden haft tillgång till statistisk kompetens genom en deltidsanställd statistiker. Detta har medfört att ett flertal studier som bedrivs inom EyeNetanslutna register har kunnat slutföras och publiceras. Det har huvudsakligen gällt våra ögonvårdsrelaterade register. Med flera av registren har vi diskuterat och utformat rapporter för att bättre kunna föra ut resultat och initiera förbättringsarbete. Arbete med att analysera och revidera befintliga sjukdomsspecifika PROM har påbörjats. 4. Driva registerutvecklingen framåt genom att utveckla nya funktioner Trycksårsmodul. Inom professionen för behandling av svårläkta sår finns ett starkt intresse av att följa behandling och resultat inom trycksårsområden och ett arbete har påbörjats för att bättre anpassa registret till detta. Särskilda variabler har tagits fram i en trycksårsmodul för att bättre kunna följa dessa patienter i den kliniska situationen. 5
6 Direktöverföring av data från journalsystem till register Tandvårdsregistret SKaPa satsar på en modern teknisk IT-lösning, vilket innebär att registret via Carelink har skickat filer som efter konfirmation lagras på server på IT-enheten i Blekinge. För att lösningen ska uppfylla lagens krav på säkerhet och hantering samt lagring av data har ett detaljerat avtal utformats. Ett personuppgiftsbiträdesavtal har funnits mellan landstinget i Värmland och Blekinge. Prenumerationsservice Nationella Kataraktregistret och Makularegistret har under året levererat en prenumerationsservice, ZooshRS, på rapporter. Nationella Kataraktregistret skickar varje kvartal ut två rapporter via e-post till samtliga kliniker i registret. För Makularegistret skickas fyra olika rapporter ut kvartalsvis eller årsvis. Under året har en vårdtyngdsmätning för BPSD lagts upp som prenumeration för användare. Meddelandefunktion för snabb IT-support Under året har en meddelandefunktion, ZooshMS, vidareutvecklats. Meddelandesystem till IT-konsulten har utvecklats för att så tidigt som möjligt upptäcka felaktigheter eller problem med applikationerna på kvalitetsregisterplattform. Teknisk utveckling för rapportering av CATQUEST-9SF Under 2009 utvecklade Nationella Kataraktregistret en IT-lösning för inmatning av patientenkäter pre- och postoperativt i nyttoregistreringen, vilken har varit i full drift under Systemet är kopplat till befolkningsregistret och håller reda på utskick av den postoperativa enkäten med adressetiketter och kontroll av eventuella dödsfall. Enkäten Catquest-9SF har under senare år kopplats till flera register. En studie om patientnytta i Cornearegistret genomfördes med hjälp av Catquest CSI (IT-lösningen). Denna studie är långsiktig då uppföljningen efter varje hornhinnetransplantation görs två år efter operationen. Catquest-9SF används även som PROM i Makularegistret. I oktober 2010 startades en pilotstudie för att se om Catquest kan användas till Makularegistret som utvärderar en annan typ av synbesvär än katarakt. Pilotstudien avslutades under året och visade att instrumentet passar utmärkt till att utvärdera patientens självupplevda syn före start av behandling och efter månaders behandling. Beslut togs att utvidga användningen av PROM i Makularegistret och i oktober 2011 startades en ny studie med 16 deltagande kliniker. Inklusionskriterier var alla nydiagnostiserade patienter som behandlas för AMD under oktober månad. Alla ingående patienter fyller i enkäten före behandlingsstart samt efter 6- och 12 månader. IT-projektet HUGO II Ett gemensamt grepp har tagits för att bygga om plattformen för att förbättra säkerhet, prestanda och stabilitet. Under året har följande funktioner utvecklats: ökat antal rapporter skall kunna köras samtidigt, förbättrad tillgänglighet för användaren. rapportarkiv har skapats, ger användaren tillgång till tidigare körda rapporter. funktion för beställning av rapporter har utvecklats, omfattande rapporter kan beställas för leverans via e-post. funktion för användare att via registret ta ut sina egna lokala data i en Excel-fil (Kataraktregistret, Traumaregistret). Ska utvecklas i Makularegistret samt övriga register som önskar funktionen. 6
7 mall för rapportparametrar, förenkla tillägg av nya rapporter. Under året har projektet tagit fram en kravspecifikation för administrationsverktyg samt en kravspecifikation för registermall vid utveckling av nya register. 5. Verka för hög datakvalitet och täckningsgrad Nationella Cornearegistret startade 1996 och webbaserades I Sverige deltar alla opererande enheter i landet och % av alla transplantationer registreras. Även flera enheter från de nordiska länderna deltar. Uppföljning görs två år efter transplantationen. Svarsfrekvensen för uppföljningarna är varierande mellan de deltagande klinikerna men är i genomsnitt 85 %. Hög validitet säkerställs genom inbyggda funktioner i formuläret och kontinuerlig diskussion bland användare och styrgrupp. Man planerar dock att genomföra en validitetsstudie framöver. För att öka uppföljningsgraden ytterligare har ett mer riktat stöd getts till enheterna för att förbättra rutiner vid insamling och inmatning av data. Ett användarmöte med hög närvaro av deltagande enheter arrangeras under våren, där rutiner och resultat från registret diskuteras. Barnkataraktregistret, som är en underavdelning till Nationella Kataraktregistret med egen styrgrupp och eget webbformulär, har under 2011 fortsatt att växa. Antalet registreringar i databasen uppgick 2011 till 370 och uppföljningar till 287. Alla opererande enheter i Sverige och Danmark deltar i registret. Alla uppföljningar sker på patientens hemsjukhus och ett nätverk med kontaktperson på alla berörda ögonkliniker har därför etablerats för att säkerställa antalet uppföljningar i landet. Det årliga användarmötet arrangerades i december där resultat från registret och gemensamma användarfrågor diskuterades och styrgruppen fick möjlighet att informera om registret. RiksSår fortsätter att växa och bland deltagande enheter finns nu 17 landsting och regioner, ett stort antal kommuner och även privata vårdgivare spridda i Sverige. Kvalitetsregisterverksamhet är fortfarande nytt inom primärvård och hemsjukvård, men utbildning pågår kontinuerligt. Ett nätverk med koordinatorer håller på att bildas för att stötta användarna med både inmatning och användande av data och utbildning av dessa pågår. Styrgruppen har tvärprofessionell kompetens för att tillgodose alla nivåer i vårdkedjan och är även geografiskt spridd. Inbyggda funktioner såsom min- och maxvärden, obligatoriska variabler och manual strävar mot säkrare datakvalitet. Alla personuppgifter kontrolleras automatiskt via befolkningsregistret. Täckningsgraden för Nationella Kataraktregistret som startade 1992, är mycket hög. Samtliga landstingskommunala och alla större privata enheter deltar i registret och cirka 98 % av alla kataraktoperationer registreras. En valideringsstudie av registerdata, med syfte att följa upp datakvaliteten, genomfördes under 2008 och 2009 med tio deltagande enheter. Resultatet analyserades färdigt under 2010 och finns nu publicerat, se under publikationer. Fortsatta valideringar med jämförelse mellan journalhandling och registerdata planeras. Makularegistret startade 2003 och webbaserades Alla kliniker som utför behandling på gula fläcken i ögat har deltagit under året utom Halland och Gotland. Antalet deltagande kliniker är 35, med flertalet användare för varje klinik. Täckningsgraden beräknas vara ca 75 % av antalet injektioner och i princip >90 % av antalet patienter. Exportfunktionen av databasen till Excel kan erhållas via registercentrum. Under verksamhetsåret har Makularegistret sökt medel för en valideringsstudie. 7
8 SKaPa har fortsatt sitt arbete med att införa automatisk överföring av data från journalsystem via ETL (extract-transfer-load). För att datakvaliteten i registret ska vara hög har ett stringent arbete genomförts i journalsystemet. SKaPa arbetar intensivt med att utforma exportfunktion från journalen och många landsting står på kö för att få möjlighet att delta i registret. När systemet är uppbyggt kommer samtliga data att exporteras till kvalitetsregistret. De filer som inte är korrekta kommer att korrigeras och en hög täckningsgrad kommer att uppnås. NQRDI (National Quality Register Dental Implant) har under året bildats genom en sammanslagning av SEVS och SDIR. Sammanslagningen skedde för att enas kring ett register och för att öka täckningsgraden för det nationella registret för dentala implantat i Sverige. 6. Verka för mätning av vårdens kvalitet i flera dimensioner och följa hela vårdkedjan Vårdens kvalitet i flera dimensioner. Nationella Kataraktregistret startade med patientenkäter för att spegla patientens nytta med en operation redan Under 2008 utvecklades en förbättrad patientenkät Catquest-9SF som uppfyller alla moderna krav på psykometriska egenskaper och är ett fullgott mätinstrument. Den har under 2011 använts av 27 enheter. Catquest-9SF är också validerad på engelska och studier pågår med validering på tyska, holländska och italienska. I Makularegistret har en pilotstudie avslutats för Catquest som visar att instrumentet är fullgott att använda även vid våt makuladegeneration. Under året startades en studie på 16 kliniker, Makulastudien 2011, som kommer att följa patienterna under det behandling inleds och ett år framåt (pre-3-12 månader). Inom NQRDI pågår arbete för att tillföra patientrapporterat utfall till registrets variabler. SKaPa har planerat att registrera tandstatus för patienter i alla åldrar och kommer att mäta tandvårdens kvalitet i flera dimensioner genom att följa olika kategorier av behandlare. RiksSår - Flera olika yrkeskategorier samarbetar i RiksSår. Traditionellt är sårbehandling sjuksköterskornas och undersköterskornas ansvarsområde och RiksSår mäter också flera omvårdnadsvariabler såsom rökning, smärta och motion. Genom att en korrekt diagnos måste ställas och registreras kommer nu även läkarna bli mer delaktiga. 7. Aktivt främja kvalitetsutveckling med stöd av kvalitetsregister Ett syfte med kvalitetsregister är att samla in data som kan användas för att förbättra vården. Att visa på kliniska förbättringar som kan göras eller är gjorda stimulerar förhoppningsvis också till fortsatt registrering och förbättring. NIKE uppföljning. Indikationsverktyget NIKE (Nationella Indikationer för Katarakt Extraktion) är etablerat i Sverige sedan ett antal år för indikationsbestämning inför kataraktoperation och har under samma tid funnits som obligatorisk variabel i Nationella Kataraktregistret. Andelen som kliniskt använder NIKE har fortsatt omfatta mer än 75 % av operationsregistreringarna i Nationella Kataraktregistret och den professionella bedömningen av vilka patienter som bör opereras för katarakt och när man ska operera har jämkats samman och blivit mer likriktad. Resultatet visar på att det är möjligt att med hjälp av ett nationellt indikationsarbete påverka såväl de regionala variationerna i operationsfrekvens som de stora variationerna i väntetider. Ett genusprojekt har pågått under 2011 där man tittar på könskillnader i samband med användning av NIKE i Kataraktregistret. Finns det i instrumentet något som är köndiskriminerande och som på sikt leder till längre väntetid för kvinnor än män? Jämförelse 8
9 har gjorts mellan användare och icke-användare av NIKE. Projektet är en del av Goldina Smirtwaites avhandling, där det finns planer för att se även på socioekonomiska skillnader. Kvalitetsförbättringsutbildning. För sjätte året i rad utbildade Mats Lundström, Susanne Albrecht och Eva Wendel, EyeNet Sweden, europeiska kirurger i verksamhetsuppföljning och kliniskt förbättringsarbete. Årets kurs gick av stapeln i Wien på European Society of Cataract and Refractive Surgeons, ESCRS, årliga kongress den 18/9. EUREQUO. EyeNet Sweden deltar från 2008 som associerad partner i ett EU-projekt tillsammans med ESCRS med ambitionen att implementera den svenska idén med kvalitetsregister i femton olika europeiska länder. Registrering startade under 2009 i pilotländerna Spanien, Nederländerna och Skandinavien och under 2010 påbörjades registrering i övriga länder. Under 2011 har Susanne Albrecht och Eva Wendel, EyeNet Sweden ansvarat för support gentemot användare i framför allt Storbritannien och Sverige. EyeNet Sweden har också gett information om systemet och resultatuppföljning genom att bemanna en särskild monter på ESCRS:s internationella konferens i september i Wien. I och med att EU-projektet upphörde i september 2011 avslutades EyeNet Swedens engagemang. Ansvaret för drift och budget övertogs av den europeiska föreningen för kataraktkirurgi och refraktiv kirurgi. EyeNet-dagarna. Den maj arrangerades de årliga EyeNet-dagarna. Traditionellt var representanter från SKL, associerade register och styrgrupper tillsammans med konsulter inom IT inbjudna. Under första dagen diskuterades hur kvalitetsregister fungerar och inte fungerar på lokalplanet. Arbetet med den nya tekniska plattformen presenterades. Dag två diskuterades aktuella juridiska frågor av sakkunnig från SKL. Det aktuella läget inom flera av våra register avrapporterades. Ett pass kring användningen av patientrapporterade mått i praktiken och ett med flera konkreta exempel på användning av PROM avslutade programmet. Projekt för lokalt systematiskt förbättringsarbete - AktiReg En inventering av pågående arbete med samtliga nationella kvalitetsregister i Blekinge har gjorts avseende tilldelad och reellt utförd arbetstid för olika personalkategorier. Samtidigt har förekomst av PROM, samt insatser för analys och utvärdering i de olika registren noterats. Fördjupad analys av 5-6 av de mer etablerade registrens lokala arbete pågår och förväntas resultera i förslag till hur lokalt registerarbete skall kunna utvecklas och vilket stöd som därvid kommer att erfordras. Projektet startade 1 november Gemensamt för de flesta register är lokalt önskemål om hjälp med sammanställning och analys av egna data, till vilket tid och erfarenhet saknas.slutmålet för projektet är att under 2012 initiera ett lokalt förbättringsprojekt för varje register. Dessa ska fokusera förbättring av respektive registers kliniska indikatorvärden för patienter i just Landstinget Blekinge. 8. Bevaka registerområdet internationellt EyeNet Sweden har sedan starten varit engagerad i två internationella register: European Cataract Outcome Study (ECOS) och Refractive Surgery Outcomes Information System (RSOIS). Dessa register har utvecklats på EyeNet Swedens plattform och sponsrats av den europeiska föreningen för kataraktkirurgi och refraktiv kirurgi ESCRS. Detta engagemang har inneburit kontakt med ett stort antal användare i 25 olika länder. 9
10 Sedan 2008 var EyeNet Sweden associated partner i ett EU-projekt som gick ut på att implementera den svenska modellen av kvalitetsregister i 15 europeiska länder. Projektet syftade till att höja kvaliteten inom katarakt- och refraktivkirurgi genom skapandet av ett European Registry of Quality Outcomes for Cataract & Refractive Surgery EUREQUO ( Detta arbete har givit god inblick i legala aspekter och dataregistermognad i olika länder. Länderna har olika regler för hur känslig personbunden information får hanteras i register respektive på Internet. Vår nuvarande personuppgiftslag har sitt ursprung i ett EU-direktiv från 1995 som gäller känslig personbunden information, det s.k. dataskyddsdirektivet. Personuppgiftslagens regler följer direktivets bestämmelser. Direktivet skulle i princip vara genomfört i alla EU-länders nationella lagstiftning vid utgången av Varje land har en eller flera organisationer som hanterar etiska frågor. Dessa kan nås via EUkommissionens hemsida. I samband med arbetet med EU-projektet har Mats Lundström gjort en genomgång av utvecklingen internationellt och denna kan nås via projektets hemsida: EyeNet Sweden medverkade vid stora internationella konferenser i Istanbul (februari 2011), och Wien (september 2011) genom att bemanna en särskild monter för EUREQUO. Detta arbete har också givit en mycket god inblick i registerutveckling och datamognad i de europeiska länderna. Under 2011 gav EyeNet Sweden användarsupport för England och Irland då den ordinarie registerhållaren slutat. Från mars 2011 övertog EyeNet Sweden supportrollen även för Sverige och Turkiet. I september 2011 avslutades EU-projektet och därigenom även EyeNet Swedens engagemang i projektet. Den internationella uppmärksamheten kring Nationella Kataraktregistret och EUREQUO ledde bland annat till en inbjudan till Malaysia (ML) där man drivit ett 20-tal nationella kvalitetsregister efter svensk modell. Vid besöket i juni 2011 hölls ett flertal föreläsningar på tre olika kongresser om den svenska modellen av kvalitetsregister. 9. Registercentrum som nationell resurs Forum för registercentrum RC Under verksamhetsåret har fyra forum ägt rum, 8 februari, 14 april, 10 oktober och 6 december. Från EyeNet Sweden har Thomas Troëng, Susanne Albrecht och Eva Wendel deltagit växelvis i mötena. Det klart dominerade ämnet under året har fortsatt arbete efter översynen av nationella kvalitetsregister, förändrade ansökningstider, certifiering och den nya organisationen för kvalitetsregister. Under slutet av året har diskussioner förts om att ändra utformningen vårt fortsatta samarbete och att inkludera nationell registerservice, samtliga nya RC och RCC (onkologiska centra). Handbok för start och utveckling av kvalitetsregister, framtagen av EyeNet Sweden på uppdrag av Beslutsgruppen för nationella kvalitetsregister EyeNet Sweden har fått uppdrag av SKL att utarbeta en ny version av handboken (december 2011). Handboken används på nationell basis av samtliga registercentrum. På grund av den snabba utvecklingen inom kvalitetsregisterområdet finns på nytt ett behov av uppdatering och komplettering av texten speciellt gällande kapitel om juridik, PROM, den nya organisationen, certifiering av kvalitetsregistren och ny ansökningsprocess. Arbetet uppstartades nyligen och EyeNet Sweden kommer i handboken även att fokusera på kvalitetsregistrens syfte med kontinuerligt lärande och förbättringsarbete samt bättre belysa vikten av rapporter och återkoppling. Tidplanen fastställdes till PROM= Patient-reported outcomes measures PROM har fortsatt att utvecklas som ett profilområde för EyeNet Sweden och då speciellt 10
11 gällande sjukdomsspecifika enkäter. Tillsammans med PROM center i Linköping/Jönköping och registercentrum VGR har EyeNet Sweden bildat ett nationellt nätverk för utveckling och ökad användning av PROM som en gemensam resurs. En av de primära uppgifterna för nätverket är att kunna ge råd om vilken typ av instrument som ska användas när. Under året har flera seminarier hållits med utbildning i bland annat grundläggande kunskap om PROM och casemix-hantering, där EyeNet Sweden har bidragit med föreläsare och goda exempel. En arbetsgrupp inom nätverket har under hösten arbetat med att få till stånd en översättning av det generella instrumentet RAND SF-36 till svenska. En annan gemensam arbetsuppgift är att inventera vilka befintliga kvalitetsregister som använder PROM och i så fall hur och med vilken enkät, samt att uppdatera kapitlet om PROM i Handboken. I slutet av 2011 ansökte och erhöll EyeNet Sweden särskilda pengar från SKL för att ytterligare satsa på PROM-området. Mats Lundström har inom satsningen börjat revidera patientenkäten VascuQol i samarbete med kärlregistret Swedvasc enligt metoden för Raschanalys. Ambition finns även att ta fram ett metodpaket för att utveckla en enkät från start. Det sjukdomsspecifika frågeformuläret Catquest-9SF (Rasch-analyserat) används av Nationella Kataraktregistret och en pilotstudie har visat dess användbarhet även för makulapatienter. En studie pågår därför också i Makularegistret liksom i Cornearegistret. 10. Tillhandahålla eller förmedla kompetens EyeNet Sweden har valt en organisationsmodell med tillgång till vissa kompetenser utanför den inre kretsen av medarbetare. Sedan ett par år har den inre kompetensen utökats med två nya medarbetare. Thomas Troëng (chef för EyeNet Sweden sedan 2011) är kärlkirurg och docent i klinisk epidemiologi och med erfarenhet i kvalitetsregisterverksamhet via engagemang i Swedvasc (styrgruppsmedlem i Swedvasc). Deltar även i det europeiska kärlregistersamarbetet VascuNet. Svetlana Bizjajeva, biostatistiker, är sedan våren 2008 anställd 80 % på NKO och 20 % på EyeNet Sweden. Två IT-företag, Gnasher och Karlskrona IT-konsult, är konsulterade för utveckling och support av programvaror för webbaserade nationella register. Susanne Albrecht och Eva Wendel har tidigare genomgått projektledarutbildning i Genombrottsmetodiken och erhållit kompetens i kvalitetsförbättring. I nätverket runt EyeNet Sweden finns möjlighet att inhämta kompetens inom flera områden. 11. Delta i nationella uppdrag Kvalitetsregisterdagar Den 4-5 oktober arrangerades Kvalitetsregisterdagarna i Folkets Hus, Stockholm. Susanne Albrecht, Eva Wendel, Thomas Troëng och Mats Lundström ansvarade för sessionen Att bygga ett kvalitetsregister och presentation av AKTIREG- bidrar till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Från EyeNet Swedens övriga associerade register deltog Inger Westborg, Makularegistret, i sessionen Patientinvolvering i registerarbetet med presentationen 11
12 Patientrapporterat mått i Makularegistret. Inger Westborg blev också intervjuad av Kattis Ahlström om Makularegistret, under programpunkten God morgon kvalitetsregister. Nina Åkesson och Rut Öien, RiksSår, presenterade i sessionen Förbättra med PROM angående en livskvalitetsstudie hos patienter med bensår. Susanne Albrecht hade i samma session en presentation angående PROM i Kataraktregistret. EyeNet Sweden deltog som tidigare i utställningen tillsammans med IT-konsulter. Rundabordskonferens EyeNet Sweden har under 2011 deltagit i rundabordskonferenserna den 11 mars och 8 juni med huvudtemat fortsättningsarbetet efter översynen av kvalitetsregistren och de överenskommelser som är under utarbetning. För nationella uppdrag gällande registerforum, revidering av handbok och PROM-nätverket, v g se kapitel 9 om registercentrum som nationell resurs. Trauma SKL Mot bakgrund av terrorattacken i Norge sommaren 2011 har en diskussion initierats om nationell översyn av svenska sjukhus förmåga att ta hand om svårt skadade. Med erfarenhet från bl.a. det nystartade traumaregistret SweTrau har Eyenet Sweden medverkat i denna. Öppna jämförelser Under verksamhetsåret har EyeNet Sweden via Nationella Kataraktregistret och Makularegistret bidragit med data från 2010 för att sammanställa uppgifter till boken Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Kataraktregistret har bidragit med indikatorerna synfel vid tidpunkt för kataraktoperation och självskattad nytta av kataraktoperation. För Makularegistrets del har de bidragit med data till indikatorn förbättring efter behandling vid maculadegeneration. Publikationer Lundström M & Pesudovs K. Questionnaires for measuring cataract surgery outcomes. J Cataract Refract Surg. 2011;37: Rönbeck M, Lundström M, Kugelberg M. Study of Possible Predictors Associated with Self- Assessed Visual Function after Cataract Surgery: A Swedish National Cataract Register Study. Ophthalmology Sep;118(9): Behndig A, Montan P, Stenevi U, Kugelberg M, Lundström M. One million cataract surgeries. The Swedish National Cataract Register J Cataract Refract Surg. 2011;37: Lundström M, Behndig A, Kugelberg M, Montan P, Stenevi U, Thorburn W. Decreasing rate of capsule complication in cataract surgery in an 8-year perspective a study of incidence, risk factors and data validity by the Swedish National Cataract Register. J Cataract Refract Surg. 2011;37: Hanning M, Ahs A, Winblad U, Lundström M. Impact of increased patient choice of providers in Sweden: cataract surgery. J Health Serv Res Policy Feb 8. [Epub ahead of print] 12
13 McAlinden C, Jonsson M, Kugelberg M, Lundström M, Khadka J, Pesudovs K. Establishing levels of indications for cataract surgery: combining clinical and patient-reported information into a measure of cataract impact. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2012;53: Magnusson G, Bizjajeva S, Haargaard B, Lundström M, Nyström A, Tornqvist K. Screening för congenital katarakt på BB effektivt. Nationell registrering konfirmerar tidigare resultat, - dags för tydligare riktlinjer. Läkartidningen. 2012;109: Larsson S, Lawyer P, Garellick G, Lindahl B, Lundström M. Use of 13 disease registries in 5 countries demonstrates the potential to use outcome data to improve health care s value. Health Aff (Millwood) Jan;31(1): Deltagande i konferenser och möten samt arbetsmöten med register redovisas i Bilaga 1. Ekonomisk redovisning för 2011 redovisas i Bilaga 2 (separat excelfil) Se bilagor 13
14 BILAGA 1 EyeNet Sweden 2011 Möten med Nationella Kvalitetsregister Nationella Kataraktregistret jan Styrgruppsmöte Nationella Kataraktregistret (Mats) 21-jan 25-feb 05-maj Möte Charlotta Zetterström, Nationella Kataraktregistret, Karlskrona (Mats, Irene) Möte Charlotta Zetterström, Nationella Kataraktregistret, Karlskrona (Mats, Irene) Styrgruppsmöte Nationella Kataraktregistret, Arlandia (Mats) 27-maj Möte Charlotta Zetterström, Nationella Kataraktregistret, Karlskrona (Mats, Irene) aug Styrgruppsmöte Nationella Kataraktregistret, Arlandia (Mats) 09-sep 20-okt 21-okt 29-nov Möte Charlotta Zetterström, Nationella Kataraktregistret, Karlskrona (Mats, Irene) Kirurgdagen Nationella Kataraktregistret, Arlandia (Mats, Irene) Användarmöte Nationella Kataraktregistret, Arlandia (alla) Möte Kataraktregistret, Kristianstad, gällande Fritt vårdval Skåne (Mats) 04-feb 14-apr 30-maj 02-sep 01-dec 14-jan 31 mar - 1 apr 06-maj 12-maj 16-maj 30-maj 31-aug 07-sep 14-nov 01-dec 08-dec 12-jan 23-feb 23-mar Barnkataraktregistret Möte Barnkataraktregistret, Lund (Mats, Eva) Möte Barnkataraktregistret, Lund (Irene, Eva) Telefonmöte Barnkataraktregistret (Mats) Styrgruppsmöte Barnkataraktregistret, Lund (Mats, Eva) Möte Barnkataraktregistret, Medicinska Riksstämman, Stockholm (Mats, Eva) Makularegistret Telefonmöte Makularegistret (Susanne) Styrgruppsmöte/användarmöte Makularegistret, Ersta (Mats 31/3, Susanne 31/3-1/4) Styrgruppsmöte, telefonmöte, Makularegistret (Susanne) Styrgruppsmöte/användarmöte Makularegistret, Frösundavik (Susanne) Telefonmöte Makularegistret (Susanne) Telefonmöte Makularegistret (Susanne) Telefonmöte Makularegistret (Susanne) Telefonmöte Makularegistret (Susanne) Telefonmöte Makularegistret (Susanne) Möte Makularegistret och Diabetesklubben, Medicinska Riksstämman, Stockholm (Mats, Susanne) Användarmöte Makularegistret, Stockholm (Susanne) RiksSår Telefonmöte RiksSår (Eva, Kristin) Möte RiksSår, Jonas Eliasson, Hans Eliasson, Karlskrona (Mats, Eva, Kristin) Möte RiksSår, Jonas Eliasson, K-na (Mats, Eva, Kristin) 14
15 06-apr 15-apr 29-apr 30-maj 18-aug 06-okt 14-nov 15-dec Möte RiksSår, Jonas Eliasson, Hans Eliasson, K-na (Eva, Kristin) Möte RiksSår (Eva, Kristin) Möte RiksSår (Eva, Kristin) Möte RiksSår (Eva, Kristin) Möte RiksSår (Eva, Kristin) Möte RiksSår (Eva, Kristin) Styrgruppsmöte RiksSår (Thomas, Eva, Kristin) Möte RiksSår (Eva, Kristin) Cornearegistret 25-mar Telefonmöte IBank gällande Cornearegistret (Thomas) maj Styrgruppsmöte, Cornearegistret, Skagen (Eva) okt Styrgruppsmöte, Cornearegistret, Karlskrona (Thomas, Mats, Eva) 09-mar 09-jun 27-okt 17-nov 16-dec 05-dec 30-maj 15-sep 29-nov 29-nov 15-nov SkaPa Möte SKaPa, Stockholm (Mats, Susanne) Möte med My Hagestål, SKaPa, Karlskrona (Susanne) Möte SKaPa, Stockholm (Thomas, Susanne) Möte angående rapportutveckling (Susanne) Telefonmöte angående rapportutveckling (Susanne) NQRDI Möte Björn Klinge, NQRDI, Malmö (Susanne) Traumaregistret SweTrau Telefonmöte Traumaregistret (Thomas) Telefonmöte, Traumaregistret (Thomas, Susanne) Användarmöte SweTrau, Karolinska, Stockholm (Thomas, Susanne, Irene) Styrgruppsmöte SweTrau, Karolinska, Stockholm (Thomas, Susanne) BPSD Årligt möte för BPSD-administratörer, Stockholm (Thomas, Irene, Eva, Susanne, Kristin) 10-feb 25-maj 07-sep 14-dec Synhabilitering/rehabilitering Möte Synhabilitering/rehabilitering, Stockholm (Mats, Susanne) Möte Synhabilitering/rehabilitering, Karlskrona (Mats, Susanne) Videokonferens med Synhabilitering/rehabilitering (Mats, Susanne) Nya register Möte register för malignt melanom i uvea, Stockholm (Mats, Eva) 15
16 31-jan 17-mar 12-apr 16-maj 14-jun 30-aug 30-sep 25-okt 30-nov Interna möten EyeNet Sweden Övriga möten EyeNet Sweden 19-jan Projektmöte AktiReg (Mats, Thomas, Eva, Susanne) jan Planeringsmöte Stufvenäs (alla) 31-jan Hälsoprojektmöte (Mats, Susanne) 02-feb Möte arbetsgruppen HUGO II (Irene, Susanne) 09-feb Planeringsmöte AktiReg (Thomas, Mats, Eva, Susanne) 09-feb Planeringsmöte EyeNet-dagarna (alla) 14-feb Projektmöte IT-projekt, HUGO II (alla) 14-feb Möte arbetsgruppen HUGO II (Irene, Susanne) 14-mar Projektmöte IT-projekt, HUGO II (alla) 14-mar Möte arbetsgruppen HUGO II (Irene, Susanne) 17-mar Planeringsmöte EyeNet-dagarna (alla) 05-apr Möte arbetsgruppen HUGO II (Irene, Susanne) 11-apr Projektmöte IT-projekt, HUGO II (Thomas, Irene, Eva, Susanne, Kristin) 12-apr Planeringsmöte EyeNet-dagarna (Thomas, Irene, Eva, Susanne, Kristin) 18-apr Planeringsmöte AktiReg (Thomas, Eva, Susanne) 09-maj Projektmöte IT-projekt, HUGO II (alla) 09-maj Möte arbetsgruppen HUGO II (Irene, Susanne) 21-jun Projektmöte IT-projekt, HUGO II (alla) 29-aug Projektmöte IT-projekt, HUGO II (alla) 05-sep Möte arbetsgruppen HUGO II (Irene, Susanne) 12-okt Projektmöte IT-projekt, HUGO II (alla) 02-nov Möte arbetsgruppen HUGO II (Irene, Susanne) 07-nov Projektmöte IT-projekt, HUGO II (alla) 12-dec Projektmöte IT-projekt, HUGO II (alla) 14-feb 28-feb 14-mar Övrigt Svetlana Bizjajeva (statistiker), Karlskrona Psykregistermöte, Kalmar (Eva, Susanne) Svetlana Bizjajeva (statistiker), Karlskrona 16
17 18-mar Planeringsmöte Michelle Martinez, IT-enheten, Karlskrona (Irene, Susanne) 23-mar Möte Företagshälsovården, Karlskrona (Irene, Eva, Susanne, Kristin) 24-mar Intervju Tobias Busch, Ögonkliniken, gällande AktiReg (Mats, Eva) 31 mar - 1 april Möte VASKOL, Eriksberg (Thomas, Eva) 19-apr Intervju Rolf Fröjse, Kirurgkliniken, gällande AktiReg (Thomas, Susanne) 04-maj Möte Goldina Smirthwaite, Karlskrona (Mats, Susanne) 05-maj Möte Michelle Martinez, IT-enheten angående SKaPa (Susanne) Intervju Tobias Busch, Jane Sokolov Fröborn, Ögonkliniken gällande AktiReg 09-maj (Mats, Eva) 09-maj Intervju John Johnsen, Kirurgen, gällande AktiReg (Thomas, Susanne) 13-maj Möte Boston Consulting Group, Stockholm (Mats) 16-maj Möte Sofia Ernestam, Socialdepartementet, Karlskrona (alla) 07-jun Intervju diabetesteamet, Medicinkliniken gällande AktiReg (Mats, Eva) 20-jun Möte IT-enheten, Karlskrona (Thomas, Susanne) 23-aug Möte Richard Bibby, Karlskrona 08-sep Telefonmöte Tove Gemzell, SKL (Mats) 27 sep UCR 10 års jubileum (Thomas) 31-okt Möte Rebecka Welander, KC, Karlskrona (Thomas, Eva, Susanne) 06-dec Möte VASKOL, Eriksberg (Eva) 15-dec Möte Goldina Smirthwaite + handledare, Karlskrona (Mats, Susanne) 16-dec Möte Mona Boström, SKL, Karlskrona (alla) 08-feb 14-apr 10-okt 06-dec 11-mar 08-jun Nationella möten Forum för RC Forum för Registercentrum, Stockholm (Thomas, Eva) Forum för Registercentrum, Göteborg (Thomas, Susanne) Forum för Registercentrum, Lund (Thomas, Eva) Forum för Registercentrum, Uppsala (Thomas, Susanne) Rundabordskonferens Rundabordskonferens, Stockholm (Mats, Thomas) Rundabordskonferens, Stockholm (Mats) Kongresser seminarium övrigt 01-feb Möte PROM, Jönköping (Mats, Eva, Susanne) 21-mar Möte PROM, Göteborg (Thomas, Mats, Eva, Susanne) 29-mar PROM-seminarium, Jönköping (Thomas, Mats, Eva, Susanne) 7-8 apr Ögondagarna, Oslo (Susanne) 11-apr IT-inspirationsdag Svenska Läkarsällskapet, Stockholm (Thomas) 27-apr Kvalitetsregisterkonferens, Malmö (Irene, Eva, Susanne, Kristin) 29-apr PROM-seminarium, Malmö (Mats) 02-maj PROM-seminarium, Stockholm (Mats) maj Ögondagarna, Malmö (Eva, Susanne) 17
18 23-24 maj EyeNet-dagar, Karlskrona (alla) 31-maj Kvalitetsregisterkonferens Registercentrum VGR, Göteborg (Thomas) 16-jun Möte PROM, Jönköping (Thomas, Eva, Susanne) aug Kirurgveckan, Visby (Thomas) aug Ögonläkarföreningen, Linköping (Mats) 24-aug Seminarium "Sjuksköterskor i styrgrupper i Nationella Kvalitetsregister, Stockholm (Eva, Susanne) 31-aug Odontologiska fakulteten, Göteborg (Mats) 06-sep Möte PROM, Linköping (Mats, Eva) 13-sep Äldresatsningen "Bättre liv för sjuka äldre", SKL, Stockholm (Susanne) 27-sep UCR 10-års jubileum, Uppsala (Thomas) 28-sep ImPrim, Stockholm (Thomas, Mats, Susanne) 4-5 okt Kvalitetsregisterkonferens, Stockholm (alla) 11-okt Möte PROM, Linköping (Thomas, Susanne) 13-okt Forskningens dag, Karlskrona (alla) 17-okt Möte SBU, Stockholm (Thomas) 26-okt Seminarium, kvalitet och register i primärvården, Registercentrum VGR (Eva) 09-nov Seminarium "Kvalitetsregister i praktiken", Karlskrona (alla). EyeNet arrangör 11-nov RCSyds Registerseminarium, Lund (Thomas, Irene, Eva, Kristin) nov Odontologiska Riksstämman, Stockholm (Mats, Susanne) 09-dec Möte PROM, Karlskrona (Mats, Eva, Susanne) 09-dec Att sätta mål - Socialstyrelsens seminarium, Stockholm (Thomas) Internationell verksamhet ESCRS/EUREQUO feb ESCRS Winter meeting, Istanbul (Mats, Irene, Eva, Susanne, Kristin) 4-8 apr IHI-kongress i Amsterdam (Thomas) maj VascuNet, Pecs, Ungern (Thomas) 3-7 juni SOE, Geneve (Susanne) 13-jun WAEH (World Association of Eye Hospitals), London (Mats) juni Kongress i Malaysia (Mats) sep ESCRS kongress, Wien (alla) okt AAO, Orlando (Mats) 18
Verksamhetsberättelse för EyeNet Sweden 2008
Verksamhetsberättelse för EyeNet Sweden 2008 Sammanfattning En viktig nyhet under 2008 var anställning av två nya medarbetare på deltid som inneburit en ökad kompetens för vår verksamhet inom områdena
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merNationella Kataraktregistret och PROM
Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%
Läs merRegistercentrum Syd Lund-Karlskrona/EyeNet Sweden. Verksamhetsberättelse för 2013
Registercentrum Syd Lund-Karlskrona/EyeNet Sweden Verksamhetsberättelse för 2013 Lund / Karlskrona 2014-03-31 RE[Skriv text] Sida 1 Sammanfattning De två registercentrum-enheterna i Lund och Karlskrona
Läs merSvenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger
Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på
Läs merVerksamhetsberättelse 2005 för EyeNet Sweden
1 Verksamhetsberättelse 2005 för EyeNet Sweden Förändringar av basresurser under 2005 Personal Forskningssekreterare Kristin Svensson har under året arbetat växelvis mellan 80 och 100 %. Två forskningssköterskor,
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 FÖR EYENET SWEDEN
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 FÖR EYENET SWEDEN Förändringar av basresurser under 2006 Personal Forskningssekreterare Kristin Svensson har under året arbetat växelvis mellan 80 och 100 %. Två forskningssköterskor,
Läs merVerksamhetsberättelse 2003 för EyeNet Sweden
1 Verksamhetsberättelse 2003 för EyeNet Sweden EyeNet Swedens etablering Rekrytering På uppdrag av Socialstyrelsen och Landstingsförbundet bildade Mats Lundström, registerhållare Nationella Kataraktregistret,
Läs merKönsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Läs merVerksamhetsberättelse 2004 för EyeNet Sweden
Verksamhetsberättelse 2004 för EyeNet Sweden Förändringar av basresurser under 2004 Personal Den 1/5 anställdes en forskningssekreterare, Kristin Svensson, på 50 %. Under året har två forskningssköterskor,
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister
Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer
Läs merUppföljning av den nationella vårdgarantin
Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.
Läs merPatient-enkäten 2014 ANVÄNDARMÖTET 2015
Patient-enkäten 2014 MATS LUNDSTRÖM Catquest-9SF Catquest-9SF mäter en domän inom begreppet livskvalitet: påverkan på aktiviteter i dagligt liv. Activity limitations in daily life (WHO) Catquest-9SF är
Läs merCancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är
Läs merSvenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE
Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är
Läs merAvtal mellan organisationerna:
Avtal mellan organisationerna: * nedan kallat organisationen och Landstinget i *namnge på raden ovan den kommun, det landsting eller den privata vårdgivaren det gäller Jönköpings län nedan kallat registerhållare
Läs merPolicydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03
Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell
Läs merSTYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården
STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används
Läs merSWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025
SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer
Läs merAVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN
Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING senioralert@lj.se AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Organisation: Organisationsnummer: Postadress: Telefon: E-post:
Läs merNationella Kataraktregistret
Nationella Kataraktregistret, FAR14-016 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Kataraktregistret Registrets kortnamn Nummer
Läs merVerksamhetsberättelse för EyeNet Sweden 2010
Verksamhetsberättelse för EyeNet Sweden 2010 Sammanfattning Antalet anställda och tjänstgöringsgrad har varit oförändrad under 2010 jämfört med året innan. Det betyder att EyeNet Sweden haft tillgång till
Läs merPreliminärt program - Kvalitetsregisterkonferensen 2009
Preliminärt program - Kvalitetsregisterkonferensen 2009 Dag 1 - Tisdag 6 oktober 09.00-10.00 Registrering och kaffe 10.00-12.00 Plenum I Inledning Socialstyrelsen Patientrapporterat utfall en självklarhet
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merProjektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal
Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal Seminarium 6:4 Föreläsare: Anders Bernholtz, Landstinget i Östergötland anders.bernholtz@lio.se Projektet Patientjournal 08 en resa för Östergötland
Läs merEn modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling
En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling Micael Ljuslinder, Ortopedkliniken, NorrlandsUniveritetssjukhus Anders Edström, Memeologen, Västerbottens
Läs merKoncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för
Läs merVälkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare
Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merÅterrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion
1 (6) Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion Bakgrund Samverkansnämnden fastställde vid sammanträdet den 7 februari 2011 verksamhetsplanen för perioden
Läs merKan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?
Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Göran Eliasson Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Kvalitetsregisterdagarna
Läs merGUIDE PATIENTERS MEDVERKAN I KVALITETSREGISTERARBETE
GUIDE PATIENTERS MEDVERKAN I KVALITETSREGISTERARBETE 1 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande lärande, förbättring,
Läs merRegistercentrum EyeNet Sweden
Registercentrum EyeNet Sweden Verksamhetsberättelse 2012 2013-03-25 RE[Skriv text] Sida 1 Sammanfattning Antalet anställda har varit oförändrad under 2012 jämfört med året innan. EyeNet Sweden har således
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merRegional strategi för ehälsa i Västernorrland
Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord
Läs merKvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi
Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi, FAR14-111 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregistret för Gynekologisk
Läs merAtt välta ett landsting
Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,
Läs merValidering av kvalitetsregister på INCA Version 1.0
Version 1.0 Information från AKI: Arbetsgruppen för kvalitetsregister och INCA Versionshantering Version/Datum Författare Beskrivning av förändring Godkänt av AKI 1.0/2014-04-24 Mats Lambe - 2014-05-13
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs mer2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål
PM 2015-05-12 Dnr 5.3-2380/2015 1(20) ANDRA REVIDERADE VERSIONEN 2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål Bakgrund Staten
Läs merMANUAL kvalitetsregister
MANUAL kvalitetsregister Mars 0 Förord Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som stödjer ett systematiskt arbetssätt för att förebygga undernäring, fall och trycksår. Det ger möjlighet till
Läs merPsoReg (Register för Systembehandling av
PsoReg (Register för Systembehandling av Psoriasis), FAR14-047 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...
Läs merVilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer
Läs mer2016-01-01 2016-12-31
1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merRapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3
1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets
Läs merKvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!
Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister
Läs merSKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning 2015-10-23
SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning Bakgrund Socialstyrelsens rapport Rehabilitering för vuxna med syneller hörselnedsättning 2012 Nationella kvalitetsregister finansieras
Läs merHur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi
Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Mats Lundström Nationella Kataraktregistret Karlskrona, Sverige Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår:
Läs merSAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Tina Lidén Mascher R.N., Degree in physioth., MBA Strategist- Industry & International collaborations National Quality Registries, Sweden International
Läs merLandstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET
Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle.
Läs merVerksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP. Publicerad
2012 Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP Publicerad Målsättning: Registrets uppgift är att fortlöpande samla och analysera patientdata från Svensk sjukvård
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Christina Carlsson & Trine Johansson Regionala koordinatorer Västra Götaland SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades via forskningsnätverket
Läs merHandlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015
1(8) Datum Diarienummer 2015-03-12 RS150023 Regionalt cancercentrum Syd Regionalt cancercentrum Väst Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 Bakgrund
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest
Läs merSvenska Barnreumaregistret
Svenska Barnreumaregistret, FAR14-7 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Barnreumaregistret Registrets kortnamn Nummer
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merBilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting
10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merBilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merRegistercentrum Syd (RC Syd) Sara Johansson Registeransvarig SwedeAmp
Registercentrum Syd (RC Syd) Sara Johansson Registeransvarig SwedeAmp 2019-03-28 Registercentrum 6 st Registercentrum ett nationellt kvalitetesregister måste vara anslutet till ett RC Ett registercentrum
Läs merArbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund
Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen
Läs merFörbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015
QRC Stockholm inbjuder till medverkan i Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 15-20 team från klinisk verksamhet inbjuds att under perioden juni 2014
Läs mer1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.
Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport
Läs merGranskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Läs merMeddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående
Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merVerksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Läs merVerksamhetsberättelse för EyeNet Sweden 2009
Verksamhetsberättelse för EyeNet Sweden 2009 Sammanfattning Antalet anställda och tjänstgöringsgrad har varit oförändrad under 2009 jämfört med året innan. Det betyder att EyeNet Sweden haft tillgång till
Läs merSamverkansnämnd. Protokoll. Datum: 2014-10-17 Plats: Best Western Hotell Mälaren, Västerås. Tjänstemän. Närvarande: Landsting/politiker
Samverkansnämnd : 2014-10-17 Plats: Best Western Hotell Mälaren, Västerås Närvarande: Landsting/politiker Örebro Marie-Louise Forsberg-Fransson Ola Karlsson Robert Mörk Jenny Steen Ewa Sundqvist Annika
Läs merLägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Helene Sandqvist Benjaminsson Projektledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland helene.sandqvist.benjaminsson@vgregion.se
Läs merSYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015
SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:
Läs merStatsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden
1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Regional koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-05-26 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014 Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. BAKGRUND 3 1.1 Patientsäkerhetslagen 3 1.2 Kvalitetsledningssystem 3 1.3 Patient lag 4 1.4
Läs merI huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merNationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning
INSATSER INOM CANCERSTRATEGIN 2014 Nationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN STÄRKT CANCERVÅRD Regeringens diarienummer S2013/6061/FS och S2014/4439/FS
Läs merSammanträde Hälso- och sjukvårdsnämnden på SKL
Hälso- och sjukvårdsnämnden DATUM DIARIENR 2007-05-21 HN-HOS07-001 PROTOKOLL Sammanträde Hälso- och sjukvårdsnämnden på SKL Datum: 2007-05-10 Plats: Sveriges kommuner och landsting, Stockholm Ledamöter:
Läs merHandlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015
Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund
Läs merBetänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Läs merSvensk Barnkataraktkirurgi
Svensk Barnkataraktkirurgi Årsrapport 2013 baserad på data från Barnkataraktregistret PECARE Kristina Tornqvist Gunilla Magnusson Alf Nyström Annika Rosensvärd Birgitte Haargaard Innehåll... 1 Svensk Barnkataraktkirurgi...
Läs mer2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med
Läs merStabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Läs merPatientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merTema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till
Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.
Läs merDet goda livet för. sjuka äldre i Västra Götaland. Lägesrapport 2 2015-02-06. Helene Sandqvist Benjaminsson VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN
Det goda livet för 2015-02-06 sjuka äldre i Västra Götaland Lägesrapport 2 Helene Sandqvist Benjaminsson VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Syfte...
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland
Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...
Läs merGenomlysning Campus Alingsås
Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merÖverenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010
Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST
Läs merSlutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs merÅrsrapport för år 2007
Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.
Läs merLägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs mer