STUDIEHANDBOK SOCIALVETENSKAP ÅBO AKADEMI VASA

Transkript

1 STUDIEHANDBOK SOCIALVETENSKAP ÅBO AKADEMI VASA

2 Pärm Colourbox

3 Studiehandbok Socialvetenskap Åbo Akademi Vasa

4 Innehåll 1 Socialvetenskaper Personal Professorer, socialpolitik och utvecklingspsykologi Akademilektorer, universitetslärare och forskardoktorer, socialpolitik och utvecklingspsykologi Doktorander, socialpolitik och utvecklingspsykologi Personal, andra ämnen men samma utbildningslinje Administrativ personal, socialvetenskaper Utbildningens struktur Politices kandidatexamen i socialvetenskap (180 sp) Ramverk för bred kandidatexamen i socialvetenskap Biämnen som ges inom öppna universitetet läsår Att studera på universitet Vad innebär det att studera på universitet? Olika sätt att avlägga en kurs Tentamina och kursanmälan Instruktioner för hur man skriver en vetenskaplig uppsats i socialvetenskap Urkund Kandidatavhandling i socialvetenskaper Källor och referenssystem Kort om full text och booleska operatorer Full text Booleska operatorer... 12

5

6 1 Socialvetenskaper Socialvetenskaper handlar om människan och samhället, och speciellt frågor om hälsa och välbefinnande ur en individuell och samhällelig synvinkel. En utbildning inom det socialvetenskapliga området ger dig en vetenskapsbaserad högre högskoleexamen, som ger en bredbasig kompetens för olika uppgifter inom det sociala området och därmed redskap som du behöver för att göra världen lite bättre. Du inleder studierna på utbildningslinjen med bred socialvetenskaplig bas och fortsätter med profilering genom att välja ett av dessa huvudämnen: Socialpolitik Utvecklingspsykologi Socialpolitik är den samhällsvetenskap som studerar frågor och problem i anslutning till välfärd och social trygghet. Samtidigt är socialpolitik också den verksamhet som bland annat syftar till att garantera människor en grundläggande välfärdsnivå och ett lagstadgat skydd mot olika sociala risker såsom sjukdom eller arbetslöshet. Vid Socialvetenskapliga institutionen har ämnet socialpolitik inriktningen social förändring. Studier i utvecklingspsykologi förmedlar kunskap om hur människan utvecklas under livsloppet. Utvecklingen är snabbast under barn- och ungdomsåren, och därför är tyngdpunkten lagd vid denna period, men även människans utveckling under vuxen ålder samt hennes förmåga att klara livskriser behandlas. En stor del av undervisningen erbjuds i samarbete med Öppna Universitetet vid Åbo Akademi. Studierna i socialvetenskaper leder till politices kandidatexamen (PK), men ger även rätt att fortsätta studera på magisternivå för en politices magisterexamen (PM) inom endera socialpolitik eller utvecklingspsykologi. 1

7 2 Personal 2.1 Professorer, socialpolitik och utvecklingspsykologi Mikael Nygård (Ämnesansvarig) Professor i socialpolitik, PD, Docent. Tfn: Mottagningstid: torsdagar kl Rum B605 E-post: mikael.nygard(at)abo.fi Kaj Björkqvist (Ämnesansvarig) Professor i utvecklingspsykologi, Docent i socialpsykologi vid ÅU, FD, Leg. psyk. Tfn: , Mottagningstid månd , el. enl. överenskommelse Rum B505 E-post: kaj.bjorkqvist(at)abo.fi 2.2 Akademilektorer, universitetslärare och forskardoktorer, socialpolitik och utvecklingspsykologi Jan Saarela Akademilektor i socialpolitik, Docent i nationalekonomi med inriktning på befolkningsekonomi, professor i etniska relationer vid HU, PD. Mottagningstid: mån kl Tfn: Rum B603 E-post: jan.saarela(at)abo.fi Fredrica Nyqvist Akademilektor i socialpolitik, Docent, PD Mottagningstid tors Tfn: Rum: B604 E-post: fredrica.nyqvist(at)abo.fi Agneta Cederström Forskardoktor i socialpolitik, PD E-post: agneta.cederstrom(at)abo.fi Karin Österman Akademilektor i utvecklingspsykologi, Docent i socialpsykologi vid HU, PD, Leg. psyk. Mottagningstid månd , el. enl. överenskommelse Tfn: Rum B504 E-post: karin.osterman(at)abo.fi Anna Forsman Universitetslärare i utvecklingspsykologi, Docent, DrPH Mottagningstid tors , el. enl. överenskommelse Tfn: Rum B502 anna.k.forsman(at)abo.fi Klas Backholm Forskardoktor i krispsykologi, PD. Tfn: Rum B508 E-post: klas.backholm(at)abo.fi 2

8 2.3 Doktorander, socialpolitik och utvecklingspsykologi Marina Näsman Doktorand i socialpolitik, PM. Rum B0607d E-post: marina.nasman(at)abo.fi Mathias Mårtens Doktorand i socialpolitik, PM. Rum B0607a E-post: matmarte(at)abo.fi Elisabeth Hästbacka Doktorand i socialpolitik, PM Rum B606 E-post: elisabeth.hastbacka(at)abo.fi Patrik Söderberg Doktorand i utvecklingspsykologi, PM Rum B511 E-post: patrik.soderberg(at)abo.fi Margita Sundstedt Doktorand i utvecklingspsykologi, PM Rum B507 E-post: margita.sundstedt(at)abo.fi Julia Klein Doktorand i socialpolitik, magister i demografi Rum B0607d E-post: julia.klein(at)abo.fi Camilla Härtull Doktorand i socialpolitik, PM Rum B0607b E-post: camilla.hartull(at)abo.fi 2.4 Personal, andra ämnen men samma utbildningslinje Fjalar Finnäs Professor i Demografi (med statistik), PD Tfn: Rum B612 E-post: fjalar.finnas(at)abo.fi Kjell Andersson Professor i samhällsvetenskap med inriktningen rural forskning (RUM), PD Tfn: Rum B602 E-post: kjell.andersson(at)abo.fi Pia Nyman-Kurkiala Universitetsforskare i socialvetenskaper med inriktning på ungdomsvetenskap, Docent i sociologi, PD Tfn: Rum B609 E-post: pia.nyman-kurkiala(at)abo.fi 3

9 Fredrik Heikius Doktorand i landsbygdsforskning, PM Rum B0607c E-post: fredrik.heikius(at)abo.fi Ingrida Grigaityte Doktorand i utvecklingspsykologi, PEACE-programmet, PM Rum B509 E-post: ingrida.grigaityte(at)abo.fi Ghita Bodman Doktorand i landsbygdsforskning, PM Rum B513 E-post: gita.bodman(at)abo.fi Kristina Svels Doktorand i landsbygdsforskning, PM Rum B613 E-post: kristina.svels(at)abo.fi 2.5 Administrativ personal, socialvetenskaper Anna Buss Studierådgivare för soc.vet och utbildningskoordinator för FPV Tfn: Rum F414 E-post: anna.buss(at)abo.fi Annika Lindberg Sekreterare, lednings- och fakultetsstöd Tfn: Rum B611 E-post: annika.h.lindberg(at)abo.fi Gun Hinders Studiesekreterare, studentexpedition Tfn: Rum F406 E-post: gun.hinders(at)abo.fi Jannika Backholm Studierådgivare, utbildningsservice STURE-ansvarig för soc.vet. Tfn: Rum F404 E-post: jannika.backholm(at)abo.fi Katarina Lövholm-Rodas Studierådgivare, utbildningsservice STURE-ärenden Tfn: Rum F403 E-post: katarina.lovholm-rodas(at)abo.fi Ann-May Nordmyr Studiesekreterare, studentexpedition Tfn: Rum F406 E-post: ann-may.nordmyr(at)abo.fi 4

10 3 Utbildningens struktur Politices kandidatexamen i socialvetenskap (180 sp) Gemensamma studier (45sp) Akademiska studiefärdigheter (5sp) Vetenskaplig framställning (5sp) Finska (5sp) Engelska (5sp) Introduktion till metodikstudier (5sp) Statistik (5sp) Introduktion till socialvetenskap* (5sp) Socialvetenskapliga arbetsfält** (5sp) Praktik (5sp) Grundstudier i socialvetenskap (25 sp) Läses gemensamt Grundkurs i socialpolitik (5 sp) Grundkurs i utvecklingspsykologi (5 sp) Socialvetenskaplig bredd*** (5 sp) Socialt arbete på olika nivåer (5 sp) Grundkurs i psykologi (5 sp) Ämnesstudier i socialvetenskap läses enligt inriktning (35 sp) a) Socialpolitik (35 sp): Socialpolitikens teori (5 sp) Det sociala trygghetssystemet och dess utfall (5 sp) Aktuell hälso- och välfärdsforskning (5 sp) Socialpolitiska modeller (5 sp) Forskningsmetodik (5 sp) Kandidatavhandling (5 sp) b) Utvecklingspsykologi (35 sp): Fortsättningskurs i utvecklingspsykologi (5 sp) Dynamisk utvecklingspsykologi (5 sp) Personlighetens utveckling (5 sp) Allmän psykiatri (5 sp) Utvecklingsstörningar (5 sp) Kandidatavhandling (10 sp) Inriktning väljs efter det första studieåret. Förklaring: * Introduktion till UL och dess övergripande temaområden och principer samt dess ämnen/kompetenser **Kurs som presenterar socialvetenskapliga yrkes- och uppgiftsområden, kompetenser, arbetsgivare och organisationer samt grundläggande arbetslivskunskap *** Introduktion till de biämnen som finns representerade inom (och utanför) UL 5

11 Biämnesstudier (50 60 sp) I slutet av den första höstterminen väljer studeranden åtminstone ett biämne som man börjar läsa på våren, och senare kan flera biämnen väljas. Ett alternativ är att läsa den andra inriktningen inom socialvetenskapen, d.v.s. socialpolitik om den studerande har utvecklingspsykologi som huvudämne, eller utvecklingspsykologi i fall den studerande har socialpolitik som huvudämne. Se vilka biämnen som ordnas av öppna universitetet läsår i kapitel 5. Valfria studier (15-25 sp) 4 Ramverk för bred kandidatexamen i socialvetenskap 6

12 5 Biämnen som ges inom öppna universitetet läsår I följande biämnen arrangeras undervisning inom ramen för ÖPU. Kurserna går även att avlägga som litteraturkurser inom ramen för den ordinära undervisningen. Skolpsykologi (25 sp) 1) Träning av sociala färdigheter hos barn (5 sp) 2) Skolmobbning (5 sp) 3) Sexualkunskap (5 sp) 4) Missbruksproblematik (5 sp) 5) Den mångkulturella skolan (5 sp) Examinator för samtliga kurser är Karin Österman. Arbetsplatspsykologi (25 sp) Fem av följande sex kurser avläggs: 1) Organisationspsykologi (5 sp) 2) Ledarskap I (5 sp) 3) Ledarskap II (5 sp) 4) Konflikthantering (5 sp) 5) Burnout-problematik (5 sp) 6) Arbetsplatsmobbning (5 sp) Examinator för samtliga kurser är föreläsaren eller Karin Österman. Krispsykologi (25 sp) Fem av följande sex kurser avläggs: 1) Introduktion till krispsykologi (5 sp) 2) Chock (5 sp) 3 ) Intervention (5 sp) 4) Storolyckor/Katastrofberedskap (5 sp) 5) PTSD/Långtidsverkningar (5 sp) 6) Massmedias roll vid kriser (5 sp) Examinator för samtliga kurser är föreläsaren eller Kaj Björkqvist. Kognitiv beteendeterapi som arbetsredskap 25 sp 1) Introduktion till arbete med människor (5 sp) 2) Hur bemöta människor med depression- och ångestproblematik (5 sp) 3) KBT vid specifik fobi, socialfobi- och tvångssyndrom (5 sp) 4) Arbetsmetoder för akuta kriser (5 sp) 5) KBT vid kronisk smärta, IBS, tinnitus och sömnproblem (5 sp) Examinator för samtliga kurser är föreläsaren eller Kaj Björkqvist. 7

13 Ungdomsvetenskap (50 sp) Grundstudier, 25 sp: Ungdomars psykiska hälsa (5 sp) Delaktighet och politiskt intresse bland unga (5 sp) Ungdomskulturer och medieanvändande (5 sp) Unga med risk för marginalisering (5 sp) Konsten att samtala grundläggande samtalsmetodik (5 sp) Ämnesstudier, 35 sp: Ungdom och kön (5 sp) Ungdom och etnicitet (5 sp) Hälsofrämjande bland unga (5 sp) Psykosociala interventioner bland unga (5 sp) Socialt arbete bland unga (5 sp) Stödinsatser för barn och unga i skolan (5 sp) Lagstiftning om barn och unga (5 sp) Examinator för samtliga kurser är Pia Nyman-Kurkiala. Idrottspsykologisk coaching (60 sp) 1) Prestationsmodell inom idrott (8 sp) 2) Förstärkning av funktionella beteenden (8 sp) 3) Skapande av motiverande miljöer (7 sp) 4) Viljan att sätta personbästa (7 sp) 5) Coachning inom idrott, friskvård och hälsa (8 sp) 6) Coachning med KBT (8 sp) 7) Coachning med MI (7 sp) 8) Coachning med ACT (7 sp) Fritt valbara kurser inom Idrottspsykologi 9) Tävlingsidrott och psykologiska riskfaktorer (5 sp) 10) Idrott och ätstörningar (5 sp) Examinator för samtliga kurser är föreläsaren eller Kaj Björkqvist. 6 Att studera på universitet 6.1 Vad innebär det att studera på universitet? Personalen på ett universitet ska undervisa studenter, men samtidigt bedriva forskning, som tillsammans med annan nationell och internationell forskning utgör grunden för studenternas utbildning. Forskning är också det som kännetecknar ett universitet, och som särskiljer universitet från andra utbildningsenheter. På grund av forskningen kan personalen inte alltid vara tillgänglig i studierelaterade frågor och ärenden. Eftersom personalen värdesätter utbildningen, är det nödvändigt att forskning bedrivs, för att säkerställa utbildningens kvalitet. Universitetsstudier leder till färdigheter i kritiskt tänkande. Det finns en strävan efter att studenterna ska kunna problematisera självständigt, undersöka, analysera och söka lösningar på olika problemställningar, och bevisa detta genom muntlig och skriftlig framställning. Förmåga till kritiskt tänkande är viktig i arbetslivet, vilket yrke man än har. Universitetsstudier leder till en vetenskapsbaserad högre högskoleexamen. 8

14 Att studera på ett universitet innebär frihet men också ansvar. Som studerande kan man långt själv planera sin studiegång, både när det gäller vilka kurser man vill gå, och när man ska gå dem. De första åren är mer styrda, och eleverna får rekommenderade riktlinjer. På magisternivån läggs mer ansvar på eleverna vad gäller planeringen av studiegången. 6.2 Olika sätt att avlägga en kurs På ett universitet kan man avlägga en kurs på olika sätt, och de vanligaste kursformerna inom de socialvetenskapliga utbildningarna är: Föreläsningskurser Tentamen i form av uppsats Litteraturtentamen Föreläsningskurser innebär som namnet antyder att kursen innehåller ledd undervisning, föreläsningar, som den studerande bör delta i. Kursen avslutas vanligtvis med en tentamen (likt ett prov) på en allmän tentamensdag eller vid annan tidpunkt som föreläsaren meddelar om, eller med en hemtentamen (likt en uppsats, skrivs hemma och lämnas in före deadline). En kurs kan avläggas genom att den studerande skriver en uppsats, och omfattningen bör vara ord, allt inkluderat, för en kurs på 5 sp. Om man vill avlägga en kurs på detta sätt, bör man kontakta den person som är ansvarig för kursen och föreslå en rubrik. Kom ihåg att det är kvaliteten som avgör vitsordet, och följ instruktionerna för vetenskapligt skrivande. Man får gärna använda tilläggslitteratur, antingen böcker, vetenskapliga artiklar från journaler eller från nätet (Wikipedia godkänns inte). Litteraturtentamen innebär att man avlägger en kurs genom en skriftlig tentamen, som man skriver under ett av de allmänna tentamenstillfällena. Man måste anmäla sig till ett tentamenstillfälle via MinPlan, och när dessa tillfällen äger rum hittas nedan. Efter att ha gjort tentanmälan kan man tentera olika ämnen på den allmänna tentamen, som ordnas en viss dag enligt ett visst schema. Det kan också, vid behov, ordnas specifika tentamenstillfällen i form av kurstentamen eller enskilda examinationer. 6.3 Tentamina och kursanmälan Om man vill tentera på ett allmänt tentamenstillfälle ska man anmäla dig 8 dagar på förhand i MinPlan. Tentamenstillfällena inleds kl och pågår till kl (i Akademisalen, om inte annat meddelas). Kom ihåg att komma i god tid till tentamenstillfället och visa hänsyn gentemot de andra som tentar! Väskor, mobiltelefoner etc. placeras på den plats som övervakaren anvisar. Observera att rumsförändringar kan ske! Då det inte finns några anmälningar i MinPlan till en allmän tentamensdag blir tentamensdagen inställd. 9

15 Allmänna tentamensdatum läsåret Instruktioner för hur man skriver en vetenskaplig uppsats i socialvetenskap Grafiska rekommendationer Längd: min , max ord, allt inkluderat, för att motsvara 5 sp (OBS! Denna längd gäller då man avlägger en kurs genom att skriva uppsats. Om uppsatsen endast är en deluppgift inom kursen kan den vara kortare.) Titelblad (bör innehålla titel; författarens namn, matrikelnummer; handledare; universitet, fakultet och utbildningslinje; år och termin). Innehållsförteckning Sidnumrering Font: Times New Roman, storlek 12 Radavstånd: 1,5 Aldrig fet stil eller understreckningar Raka marginaler på båda sidorna Ej tom rad mellan stycken, indrag första raden i varje stycke (0,3 cm)* Referenser på hängande rader 0,3 cm, ej tom rad emellan Referera inte till nätadresser utan till journalens pappersvariant då sådan finns Inget får presenteras utan referenser Inga egna åsikter eller värdeomdömen Inte ordet "jag" Var noga med språket, undvik speciellt svengelska Kom ihåg att det är kvaliteten som avgör vitsordet! *Alternativt kan man lämna en tom rad, men då ska man inte ha något indrag. Huvudsaken är att man är konsekvent och håller sig till ett sätt. 6.5 Urkund Vissa texter bör granskas av urkund (plagiatgranskning), t.ex. kandidatavhandlingar. Studeranden skickar själva in texterna till Urkund, på anmodan av kursansvariga eller examinatorer, genom att sända ett e-postmeddelande till lärarens adress: förnamn.efternamn@abo@analys.urkund.se (lärarens förnamn och efternamn). Texten ska bifogas som en word-bilaga. 10

16 6.6 Kandidatavhandling i socialvetenskaper En kandidatavhandling skiljer sig från en vanlig uppsats på många punkter. För det första är den längre än en vanlig uppsats, för det andra ställs det högre krav på vetenskaplighet och innehållsmässig kunskap. Instruktionerna för hur man skriver en kandidatavhandling skiljer sig åt mellan de olika huvudämnena utvecklingspsykologi och socialpolitik. I en kandidatavhandling i utvecklingspsykologi använder man sig av systematisk litteraturöversiktsmetodik. Kandidatavhandlingen förbereder studerande för magisteravhandlingen, i vilken teoridelen för den empiriska undersökningen rekommenderas utgöras av en systematisk litteraturöversikt. Längden på kandidatavhandling bör vara någonstans mellan 9000 och ord allt inkl. (eller sidor), eftersom ett av kandidatavhandlingens syfte är att de studerande ska lära sig skriva ekonomiskt. En kandidatavhandling i socialpolitik består vanligen av en teoretisk analys av en viss tematik med relevans för det socialvetenskapliga området, och här rekommenderas att man använder sig av metoden systematisk litteraturöversikt eller dylik. Kandidatavhandlingen kan även innehålla en empirisk del, innebestående av egen datainsamling och analys. En kandidatavhandling i socialpolitik bör vara minst 25 sidor (exkl. titelblad, abstrakt, bilagor, referenslista etc.). Kandidatavhandlingsprocessen innehåller dessa delar: Seminarier och handledning Avhandling Presentation och opponering Mognadsprov Granskning (fackgranskning, språkgranskning och plagiatkontroll) Under skrivprocessen får studenten hjälp av en handledare och deltar i kandidatavhandlingsseminarier, men betonas bör att kandidatavhandlingen är ett självständigt arbete. Efter avklarad kandidatavhandling (10 sp) och när samtliga kurser som kandidaten innehåller avlagts (180 sp), är studenten en färdig kandidat. 6.7 Källor och referenssystem En av de största utmaningarna man möter då man inleder sina universitetsstudier är hur man refererar källor och hänvisar till dem i texten. Det finns flera olika referenssystem, men på den socialvetenskapliga institutionen använder vi oss av referenssystemet APA. På internet finns många s.k. Lathundar, som tar upp de mest centrala delarna av referensguiden APA. Användbara länkar: (American Psychological Association, omfattande referensguide på engelska) (Göteborgs Universitet, Lathund) 11

17 En annan utmaning kan vara att hitta vetenskapligt, relevant material, d.v.s. källor. Därför har vi listat några av de mest användbara databaserna för socialvetare. För att ha tillgång till det material som databaserna innehåller måste man logga in i Nelli-portalen och därifrån söka efter relevanta databaser. Det finns också plattformar/servrar (eng. hosts ), under vilka olika databaser finns samlade. Vanliga socialvetenskapliga plattformar är ProQuest, EBSCO och Elsevier. Användbara vetenskapliga databaser som man har tillgång till via Nelli-portalen: PsycInfo (ProQuest) PsycArticles (ProQuest) ScienceDirect (Elsevier) ASSIA (ProQuest) Social services abstract (ProQuest) Web of science (referens- och citeringsdatabas) Google Scholar är också en databas som enbart innehåller vetenskapligt material, och till denna databas kommer man genom att skriva in Google Scholar på t.ex. sökmotorn Google. Google Scholar är öppen för alla. 7. Kort om full text och booleska operatorer 7.1 Full text Alla artiklar som kommer fram när man söker i Nelli-portalen eller i någon databas är inte tillgängliga trots att de dyker upp i resultatlistan. Om de är märkta med symbolen Full text har man tillgång till hela artikeln. 7.2 Booleska operatorer När man söker efter vetenskapliga artiklar i en databas kan man använda sig av s.k. booleska operatorer: AND, OR och NOT. AND används då man vill att alla termer ska finnas med i dokumentet och ger en begränsad sökning. OR används då minst en av termerna måste finnas med i dokumentet, och kan användas för att täcka in olika stavningsvarianter eller synonymer. OR ger en bred sökning. NOT används för att utesluta termer. Tecknet * kan användas för att underlätta sökningen då man vill att resultaten ska innehålla ett ord, men som kan vara böjt på olika sätt. T.ex. kan man använda * då man vill söka efter resultat som innehåller både child och children. Då skriver man in child*. Då man gör en sökning kan det också hända att man vill att flera ord ska placeras i en viss ordning, t.ex. då man söker efter ett uttryck som depression in children. Då lägger man citationstecknet ( ) före och efter uttrycket: depression in children. 12