Bilagor 1 SLK blanketter - uppföljning av budget 2 Bokslutsrapport 3 Uppföljningsrapport for internkontrollplanen 4 Uppföljning av åtgärder 5 A Kvalit

Transkript

1

2 Bilagor 1 SLK blanketter - uppföljning av budget 2 Bokslutsrapport 3 Uppföljningsrapport for internkontrollplanen 4 Uppföljning av åtgärder 5 A Kvalitetsredovisning förskola 5 B Kvalitetsredovisning - 1 Uppföljningsfrågor vid verksamhetsbesök 5 C Kvalitetsredovisning - 2 Uppföljningsfrågor inför redovisning till verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning 6 Uppföljningsrapport Jämställdhets- och mångfald 7 Redovisning av medel för hemlöshet VB Nyckeltal - kompletteras 9 Kompletterande uppföljning 10 A Slutrapport klimatinvesteringsmedel Big Belly - Skräpkorgar med solcellskomprimering 10 B Slutrapport klimatinvesteringsmedel LED förskola 10 C Slutrapport klimatinvesteringsmedel LED park 10 D Slutrapport klimatinvesteringsmedel Vitvaror

3

4

5

6

7 Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Har resultatet Resultat 2017 Ackumulerad enheternas resultat- enheternas uppkommit av (exkl. resultatfond) resultatöverföring *) (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat resultatenhetens Överskott (-) till bruttobudget 2016 eget handlande? Underskott (+) Överskott (+) 2017 Överskott (-) Underskott (-) tkr Underskott (+) JA / NEJ Förskoleområden Norra förskoleområde JA Sydvästra förskoleområde JA Östra förskoleområdet JA Social omsorg Liljeholmens gruppbostäder JA Årstadals gruppbostäder JA Liljeholmens dagliga verksamhet JA Glasade gångens dagliga verksamhet JA Västertorps dagliga verksamhet JA Gruppbostäder i Hägersten JA Fuängens yrkesgrupp JA Äldreomsorg Fruängsgårdens servicehus JA Summa resultatenheter *) Resultatöverföringen får maximalt uppgå till 5 procent av enhetens bruttobudget för året. Resultatfonden får ha ett överskott med maximalt 10 procent och ett underskott om maximalt 5 procent av enhetens bruttobudget. Se vidare "Regler för ekonomisk förvaltning" :45 Resultatenheter

8 Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Totalt projektet Investeringsutgifter (1) (2) (3) Avvikelser p.g.a. (9) (10) (11) (12) (13) (11) (12) (13) (14) (15) (16) Utfall Utfall VP 2017 (4) (5) (6) (7) (8) S:a Prognos VP 2017 S:a Prognos VP 2017 S:a Prognos t.o.m netto fördyr- förskjut- nytt omprio- övrigt avvik netto netto avvik netto netto avvik netto Genomf. Avvik Prognos ing ning projekt ritering beslut Stadsmiljöprojekt Aspuddsparken 13,2 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Svandammsparken 0,1 6,8 3,5 0,0 3,5 7,0 7,0 6,0 6,0 0,0 Reinvesteringar 4,0 3,5 0,0 3,5 0,0 0,0 0,0 Övrigt 1,0 7,5 0,0 7,5 1,1 1,1 2,5 2,5 0,0 Klimatinvesteringar 12,6 14,2 0,0 14,2 0,0 0,0 0,0 Summa stadsmiljöprojekt 13,3 25,6 28,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 28,7 8,1 0,0 8,1 8,5 0,0 8,5 0,0 0,0 0,0 Inventarier och maskiner 14,0 11,6 11,6 0,0 0,0 SUMMA TOTALT 13,3 39,6 40,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 40,3 8,1 0,0 8,1 8,5 0,0 8,5 0,0 0,0 0,0 1 Investeringsnetto t.o.m Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2017, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2017 inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Ökad/minskad investeringsutgift under året som även medför en totalt sett ökad/minskad investeringsnetto för projektet (kolumn 14 eller 15). 5 Ökad/minskad investeringsutgift under året som i stället belastar något annat år, dvs. påverkar inte det totala investeringsnettot (kolumn 14 eller 15). 7 Från planeringsprojekt till genomförandeprojekt. Omprioriteringarna måste totalt summera till noll. 10, 13 och 16 Nämndens prognos. 11 Nämndens plan i verksamhetsplan 2017, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2017 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 15 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet :45 Investeringar

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (21) Handläggare Telefon: Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Uppföljningsrapport för internkontrollplanen 2017 för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd

22 Tjänsteutlåtande Sid 2 (21) Innehållsförteckning Inledning...3 Sammanfattande analys...4 Uppföljning av nämndens internkontrollplan...5 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention... 20

23 Tjänsteutlåtande Sid 3 (21) Inledning Enligt kommunallagen 6 kap. 7 har nämnden ansvar för att se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning ska förvaltningschefen upprätta förslag till internt kontrollsystem för nämnden. Det interna kontrollsystemet består av rutiner, regler, anvisningar m.m. Nämnden ska årligen fastställa en internkontrollplan för att följa upp att det interna kontrollsystemet fungerar. Förvaltningschefen ska se till att en risk- och väsentlighetsanalys genomförs och dokumenteras och med denna som underlag upprätta ett förslag till internkontrollplan.

24 Sammanfattande analys Tjänsteutlåtande Sid 4 (21) Uppföljningen av internkontrollplan 2017 visade att förvaltningens rutiner och system i huvudsak håller god kvalitet. Granskningen har dock visat ett behov av att upprätthålla fastställda regler och rutiner inom undersökta områden då vissa brister finns. Kända brister kommer att rättas till och rutiner förbättras inom områden med behov. På det stora hela har alla processer och kontroller kunnat genomföras, vissa kontroller har dock uteblivit då personalsituationen har gjort det svårt att upprätthålla kontinuitet och fullfölja uppföljningen.

25 Uppföljning av nämndens internkontrollplan Uppföljning 2017 Tjänsteutlåtande Sid 5 (21) Internkontrollplan 2017 fastställdes för att följa upp att det interna kontrollsystemet fungerar tillfredsställande inom nämndens verksamhetsområden. Utifrån en väsentlighets- och riskanalys har nämnden valt ut ett antal områden/rutiner som har granskats särskilt under verksamhetsåret för att verifiera att mål har uppnåtts samt att riktlinjer och fastlagda kontroller upprätthållits/genomförts. Avdelningschefen har ansvar för den löpande interna kontrollen över sin verksamhet. Enhetschefen ansvarar för att säkerställa att den interna kontrollen är tillräcklig inom sitt verksamhetsområde, dvs. att gällande regler, anvisningar och rutiner följs samt att dessa finns dokumenterade. Uppföljningen ska utgöra en kontroll av kontrollen. Uppföljningen har protokollförts och eventuell dokumentation från arbete med att säkerställa den interna kontrollen har bifogats protokollet. Vid behov vidtas särskilda åtgärder. Resultat av genomförda uppföljningar framgår av protokollen. Protokollen finns samlade i en pärm Internkontroll 2017 inom ekonomienheten som också ansvarar för samordningen av den interna kontrollen. Nedan ges en kort beskrivning av gjorda granskningar. 1.Uppföljning enligt internkontrollplan Se längst ner i dokumentet uppföljning av internkontrollplan Uppföljning utöver internkontrollplan Stickproven som har genomförts av administrativa avdelningen, omfattar i huvudsak alla rutiner och framgår av protokollen. På grund av bemanningssituationen inom HR-enheten har uppföljningen av internkontrollen avseende enheternas systematiska arbetsmiljöarbete inte helt kunnat genomföras enligt plan. Resultat av genomförda uppföljningar framgår av protokollen. Protokollen finns samlade i en pärm inom ekonomienheten. Den sammanfattande bedömningen är att de granskade enheterna i huvudsak uppfyller krav på kontroll och uppföljning av gällande riktlinjer och rutiner på ett tillfredsställande sätt. Det finns dock några utvecklingsområden som enheterna kommer att fortsätta att arbeta med. Nedan ges en kort beskrivning av gjorda granskningar och eventuella åtgärder. Personalfunktionens sammanfattande bedömningen på de enheter där internkontroll genomförts är att enheterna uppfyller de krav som finns på kontroll och uppföljning av policys och rutiner. Då flera enheter är nya inom förvaltningen har de ännu inte skapat ordentlig struktur för att gå igenom styrdokumenten på sina enheter. De förbättringsområden som har framkommit är att det saknas inloggningar till Infoview (nuvarande Beslutsstöd) och därmed kunskap i att använda systemet. Vad gäller WinLas är det också ett system där det efterfrågas mer utbildning och kunskap. Vad gäller hälsofrämjande insatser görs det på flera av enheterna i form av föreläsningar med mera, men inte alla enheter har

26 Tjänsteutlåtande Sid 6 (21) hälsocoacher. Det är ett område där nivån genomgående skulle behöva höjas, som i ett led att sänka sjukfrånvaron. Alla chefer har gått någon form av arbetsmiljöutbildning antingen i förvaltningen eller hos annan arbetsgivare. Samtliga har dock inte varit lika omfattande som den förvaltningen erbjuder. Andra utvecklingsområden att belysa är att det framkommer ett behov av kompetenshöjande utbildning för både undersköterskor och barnskötare. Ytterligare är att förståelsen och användandet av kompetensbaserad rekrytering behöver öka hos cheferna och flera enheter saknar skyddsombud och av de som finns så saknar flera arbetsmiljöutbildningar. Flera chefer efterfrågar även mer stöd med att hantera rehabiliteringsåtgärder för långtidssjukskrivna. Stickprovskontroller har även utförts på bland annat egna utlägg, inrapporterad övertid över tak och övrig frånvaro samt tjänstgöringstillägg, anställningsavtal, manuella löneunderlag, avslut/uppsägning finns i personalakt samt granskning av roller och behörigheter. Den sammanfattande bedömningen är att lönehanteringen utförs enligt förvaltningens rutiner och riktlinjer. Förbättringsområden finns inom hanteringen av behörigheter i Lisa roll- och organisationsträd, övertidsuttag och inskickning av personalhandlingar till personalakten. Under december gjordes en revision av PwC, och inga anmärkningar framkom i deras granskning. Ekonomienhetens sammanfattande bedömning på de enheter där internkontroll genomförts är att enheterna i huvudsak uppfyller de krav som finns på kontroll, uppföljning och rutiner. Inköp görs i huvudsak av upphandlad leverantör, orsaken till eventuella avsteg är ofta att specifika varor och tjänster inte erbjuds hos upphandlade leverantörer. Beställningar görs i Agresso e-handel för varugrupperna livsmedel, förbrukningsmaterial och kontorsmaterial. Användandet av Agresso e-handel sker dock i olika grad. Då Hägersten-Liljeholmen ligger lågt procentuellt sätt, så behöver man 2018 arbeta med att öka upp användandet och säkerställa att alla inköp görs via Agresso inköp. Löpande under året har användare av Agresso e-handel haft möjlighet till utbildningar centralt. Serviceförvaltningen har också varit här i samband med ett chefsforum, och de kommer åter igen under ett tillfälle i januari Rekvisitionsblanketter hanteras, på det stora hela, enligt förvaltningens rutiner. Blanketterna förvaras på enheten. De flesta besökta enheter känner till rutinen för förtroendekänsliga poster. Kontrollerade fakturor i samband med internkontrollbesök samt stickprovskontroller avseende representation har i stort sett hanterats enligt förvaltningens rutiner, avvikelser har kommenterats och enhetschefer har informerats. Stickprovskontrollen på konton rörande förtroendekänsliga poster, visade dock att vi behöver arbeta med att förbättra rutinen att skriva deltagare och syfte. Ekonomienheten fortsätter under 2018 med att göra stickprovskontroller och informera enhetschefer och andra berörda om förvaltningens rutiner. Enheten kommer också att utarbeta en utbildning för verksamheterna där alla rutiner kommer gås igenom. Resultaten av internkontrollbesöken visade i huvudsak att First Card/förskottskassor och egna utlägg i Lisa Självservice hanteras enligt förvaltningens rutinbeskrivning. Berörda enheter hanterar egna medel enligt rutinerna. En enhet behöver ibland hjälpa till med inköp eller uttag. De förvarar också kontanter, kort och kod. Beloppen dokumenteras då på särskilda kassablad. Efter internkontrollbesöket skulle enhetschefen se till att det blir en överenskommelse mellan brukare, god man och personal. Överenskommelsen har sedan bifogats protokollet. Enheterna gör rimlighetsbedömningar samt tittar på det underlag som skickas ut av förvaltningen när det gäller telefon-och IT-kostnader. En del av enheterna saknade rutin för upplägg/avslut av behörighet i Agresso/Infoview och ILS. Upplägg blir naturligt men när det kommer till avslut kan det missas. Redovisningsansvarig mailar dock ut en fråga om avslut av personer i samband med att behörighetsförfrågan kommer in.

27 Tjänsteutlåtande Sid 7 (21) Samtliga enheter känner till rutinen för prognosarbete. Två av nio enheter kände inte till styrdokumentet för förvaltningens system för internkontroll. Enheterna arbetar även aktivt med både prognoser och internkontroll. De granskade enheterna tillämpar förvaltningens resepolicy. Oftast används kommunala färdmedel, cyklar eller att personalen går. Enheterna arbetar även med att minska energiförbrukningen genom att exempelvis släcka belysning eller ha självsläckande belysning, stänga datorer och maskiner vid dagens slut, ser till att diskmaskinen är full innan den sätts på, använder lågenergilampor, byter ut vitvaror mot nya mindre energikrävande samt skriver ut dokument dubbelsidigt. En enhet uppgav att de håller på att utarbeta en handlingsplan för att minska energiförbrukningen. Kontroll av momsavdrag på leasingbilar har genomförts och i de flesta fakturorna har momsen rättats av enheterna själva. De fakturor där momsen inte var justerad har rättats med bokföringsorder av ekonomienheten. Kontroll av att alla enheter levererar inventarieförteckningar har utförts och visat att det är ett flertal enheter som inte skickat in någon förteckning. I dessa fall kommer enhetscheferna att få påminnelse, och punkten om inventarieförteckning kommer att ingå i den utbildning som ekonomienheten ska genomföra under Kontroll har även genomförts av känsliga poster i leverantörs- och kundfakturor. Inga fakturor med personnummer hittades, vilket gör att inga särskilda åtgärder behöver genomföras i nuläget. Ekonomienheten har under året identifierat några punkter som behöver utvecklas framöver. Dessa kommer att ingå i det utbildningspaket som tidigare nämnts i texten. Utöver detta är Agresso Inköp ett fokusområde, där förvaltningen behöver arbeta för att öka upp användandet. 3.Uppföljning av avdelningarnas internkontroller Förskoleverksamhet Avdelningen har följt upp att barnsäkerhetsronder utförts. Förskolorna redovisar tillfredställande svar på 100 % genomförande samt att de har rutiner för detta. Avdelningen följer upp hur förskolorna arbetar utifrån läroplan och några gemensamma utvecklingsområden för förskolan. Resultat och analys av uppföljningarna redovisas i kvalitetsredovisning för förskolan. Genom systematiska dialoger och skrivna rapporter följer avdelningen upp Förskolornas rutiner och arbete för att kartlägga barnens behov och intressen, Förskolans insatser för att främja likabehandling samt förebygga, förhindra diskriminering, trakasserier och kränkandebehandling Hur förskolan arbetat med kvalitetsindikator för förskolan en självvärdering kring förskolans arbete med läroplansområdet utveckling och lärande Hur förskolan arbetar med föräldrasamverkan utifrån resultat i årets brukarundersökning. Inventering av kompetensutveckling har skett och insatser planeras för att hålla kompetensen hög. Systematiskt kvalitetsarbete bedrivs och följs upp. Redovisning sker i årlig kvalitetsredovisning, dels från förskoleenheterna och dels

28 Tjänsteutlåtande Sid 8 (21) samlat från förskoleavdelningen. Redovisningarna påverkar kommande års utformning av verksamhet och målsättning. Social omsorg Social omsorg har i enlighet med internkontrollplanen för 2017 kontrollerat att samtliga enheter har rutiner och back-up-planer för hur ett driftsstopp av verksamhetssystemet ska hanteras. Vid kontroll saknar några enheter fortfarande rutiner och back-up-planer för ett driftsstopp av verksamhetssystemen. För processer som LVM och LVU finns back-up och rutiner. Inom Avdelningen för social omsorg har biträdande enhetschefer vid berörda enheter löpande kontrollerat utredningstiderna i aktuella ärenden. Stickprovskontroll i samband med verksamhetsberättelse 2017 är genomförd och på kontrollerad arbetsgrupp har löpande kontroller gjorts och dokumenterats. Enhetschefer vid myndighetsutövande enheter ansvarar för att det finns aktuella checklistor för ärendegenomgångar samt att barnperspektivet är en punkt på checklistan. Att ärendedragningarna genomförs i enlighet med rutinerna följs upp inom ramen för enheternas egenkontroll. Berörda enheter har rutiner men vissa har inte genomfört egenkontroll Äldreomsorg Inom äldreomsorgen har verksamhetsuppföljningar, observationer, granskningar och kontroller genomförts för att säkerställa att den enskilde får en vård och omsorg av god kvalitet som är personcentrad, trygg och säker. Sammanfattningsvis visar dessa uppföljningar att äldreomsorgens verksamheter håller en god kvalitet. Vid den årliga verksamhetsuppföljningen för vård- och omsorgsboende, servicehus, hemtjänst och dagverksamhet kontrolleras verksamhetens rutiner och att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete har särskilt nyckelhanteringen inom hemtjänsten och teamarbetet vid vård- och omsorgsboende följts upp. Verksamhetsuppföljningen har genomförts enligt planeringen och utifrån stadens uppföljningsmallar. Oanmälda besök har genomförts under kvälls-/och nattetid på vård- och omsorgsboende. Beställarenheten äldre har genomfört individuppföljningar vars syfte är att säkerställa att den enskildes behov tillgodoses och att de beviljade insatserna har utförts. Äldreomsorgens enheter har gjort väsentlighets- och riskanalys samt sina internkontrollplaner i VOR-webben. Enheternas internkontroll/egenkontroll har bland annat omfattat kontroll av att varje brukare har en utsedd kontaktman, att den enskildes genomförandeplan är aktuell och att den äldre varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen, att larmen fungerar, att nyckelhanteringen är säker och att hygienrutinerna följs. Verksamheternas arbete med riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår och munbedömning har följts upp av förvaltningens medicinskt

29 Tjänsteutlåtande Sid 9 (21) ansvarig sjuksköterska (MAS) och äldreomsorgens processledare. Årsmålen har uppfyllts förutom för munbedömningen. Enheternas arbete med riskbedömningar och registreringar i de nationella kvalitetsregistren är ett fortsatt prioriterat förbättringsområde. Journalgranskningar avseende palliativ vård och nutritionsprocessen har genomförts. Äldreförvaltningens kvalitetsobservatörer har besökt Fruängsgården. Staden har genomfört brukarundersökning för dagverksamhet och Socialstyrelsen för hemtjänst, servicehus och vård- och omsorgsboende. Enhetscheferna har tillsammans med medarbetarna gått igenom resultaten för att se vad som behöver förbättras och utvecklas inom sina respektive verksamheter. Fortsatta förbättringsområden är maten och måltiden, aktiviteter och utevistelse. Äldreomsorgen behöver utveckla en strukturerad uppföljningsplan. Ekonomienhetens förbättringsförslag inför uppföljning av internkontrollplan 2017 Fortsatt information till enheterna om modulen för väsentlighets- och riskanalys. Fortsatt information till enheterna om internkontrollplanen och uppföljningen. Ekonomienheten ska utveckla kontroller, planera besöken och stickprov m.m. Staden kommer att utarbeta tydligare riktlinjer kring den interna kontrollen och baserat på detta bör ekonomienheten kunna förtydliga och utveckla området internkontroll som helhet

30 Tjänsteutlåtande Sid 10 (21) Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Process: Stadsdelsnämnden erbjuder förskolor med innehållsrik, trygg och säker verksamhet. Arbetssätt: Självvärdering med förskoleindikatorn, WKI Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Redovisas i ILS Förskolan arbetar inte i tillräcklig utsträckning utifrån läroplan Uppföljningar och handlingsplan utifrån behov. Åtgärden ingår i arbetssätten. Avslutad Genomgång av förskolans handlingsplaner Ingen avvikelse

31 Tjänsteutlåtande Sid 11 (21) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Analys Totalt har 249 arbetslag bedömt sitt arbete i WKI, merparten av förskolans medarbetare. Resultat och spridning varierar mellan åren och det är inte helt tydligt vad de varierande resultaten beror på. Flera faktorer samspelar och ibland får någon enskild faktor stor betydelse. Introduktion av och dialog kring verktygets användning och nytta har bidragit till att göra verktyget känt. Utformningen i en digital version ha bidragit till att göra utvärderingsarbetet strukturerat och förtydligat vad arbetslaget behöver utveckla. Ökad kunskap och medvetenhet bidrar till insikt om utvecklingsmöjligheter och högre grad av självkritik. Insikten om och hur IT kan integreras och användas i undervisning och lärande har ökat samtidigt som stadens digitala lyft blev uppskjuten, kan också ha bidragit till sänkt värdering. Många förskolor och arbetslag i stadsdelen lever i ständig förändring. Det kan vara för att hela eller delar av förskolan flyttar, evakueras, startar nytt men det kan även bero på rörligheten bland barnen. Det gör att verksamheten nästan ständigt befinner sig i en gruppdynamisk fas av ny grupp, där det grundläggande arbete på förskolan får starta om med struktur, normer och värderingar. Utvecklingsarbete kan då heller naturligt inte ta några stora steg. Resultat från förskolornas självvärdering WKI visar att likvärdigheten behöver öka vad gäller bedömning, insikter, resurser och åtgärder. Bedömning Bedömningen är att förskoleverksamheten som helhet arbetar väl i enlighet med målen och vidtar åtgärder och utformar handlingsplaner när så behövs. Det finns anledning att fortsätta följa hur arbetslagens handlingsplaner utformas utifrån WKI och vilket genomslag det får för deras arbete i barngruppen

32 Tjänsteutlåtande Sid 12 (21) 1.2 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Process: Rättsäker myndighetsutövning. Arbetssätt: Dokumentationssystem Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Verksamhetssystemet fungerar inte. Förvaltningen ska ha aktuella rutiner och back-up-planer för hur akuta ärenden ska hanteras vid ett eventuellt driftsstopp. Försenad/avvi kelse Analys Enheterna ansvarar för att de har aktuella rutiner för eventuella driftstopp. Kontroll sker i samband med verksamhetsberättelse Det sakans skriftliga rutiner på några enheter. Back-upplaner finns på alla enheter. Kontroll att samtliga enheter har rutiner och back-up-planer för hur ett driftsstopp av verksamhetssystemet ska hanteras. Mindre avvikelse Analys Vid kontroll saknar några enheter fortfarande rutiner och back-up-planer för ett driftsstopp av verksamhetssystemen. För processer som LVM och LVU finns back-up och rutiner. Planer för back-up Ingen avvikelse

33 Tjänsteutlåtande Sid 13 (21) Arbetssätt: Uppföljning av beslut Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Enheternas egenkontroll Ingen avvikelse Arbetssätt: Utredning Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Utredningstider kan inte hållas. Enheterna som berörs ser över rutiner och bemanning. Handläggarna får stöd av sina chefer med att prioritera bland sina arbetsuppgifter. Väntläge Biträdande enhetschefer vid berörda enheter kontrollerar löpande utredningstiderna i aktuella ärenden. Ingen avvikelse Analys Löpande kontroll av utredningstider pågår på barn- och ungdomsenheten. Stickprovskontroll i samband med verksamhetsberättelse 2017 är genomförd och på kontrollerad arbetsgrupp har löpande kontroller gjorts och dokumenterats. Kontroll att utredningstider hålls. Ingen avvikelse

34 Tjänsteutlåtande Sid 14 (21) 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Process: Informationssäkerhet Arbetssätt: Informera/utbilda/kontroll Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Stickprov Att obehörig har åtkomst till ej behörig dokumentation och personer som har fel behörighet. Kontrollera att det är utfört Ingen avvikelse Analys Utbildningar har skett för nyanaställda i maj samt i oktober. Informationstillfällen på enheters Arbetsplatsträffar samt via mailutskick till samtliga inom förvaltningen. 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Process: Sammanhållen vårdkedja - Samverkan mellan vårdgivare Arbetssätt: Vårdplanering, SIP, informationsöverföring, WebCare Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status

35 Tjänsteutlåtande Sid 15 (21) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Avvikelsehantering/rapporterin g mellan vårdgivare. Uppföljning av avvikelser Ingen avvikelse Analys Beställarenheten äldre har rapporterat in avvikelser till landstinget om brister i informationen vid vårdplanering, som besvarats av landstinget. Redovisas i tertialrapporter, verksamhetsberättelsen samt på enhetens APT. Förvaras i pärm på enheten. Brister i samverkan och informationsöverföringen. Uppföljning av enheternas rutiner för informationsöverföring. Avslutad Analys Enheternas rutiner för samverkan och informationsöverföring har följts upp vid verksamhetsuppföljningen. Process: Uppföljning av äldreomsorgens verksamheter Arbetssätt: Verksamhetsuppföljning Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Verksamhetsuppföljning har genomförts utifrån mall och plan. Kontroll av att verksamhetsuppföljning genomförts. Ingen avvikelse

36 Tjänsteutlåtande Sid 16 (21) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Analys 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Process: Budget och uppföljning Arbetssätt: Uppföljning och utveckling av nytt arbetssätt Årlig verksamhetsuppföljning av äldreomsorgens verksamheter har genomförts enligt planering och mallar.tids- och aktivitetsplan för uppföljningen finns. Verksamhetsuppföljning har genomförts vid särskilda boendeformer, dagverksamhet och hemtjänst. Verksamheterna håller en god kvalitet. Verksamhetsuppföljningen redovisas till nämnden. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Periodiseringar Resultatet blir felaktigt Periodiseringar Ingen avvikelse Analys Uppföljning av periodiseringar genom jämförelser av prognostiserat utfall har utförts och dokumenterats på en övergripande nivå varje månad från och med februari tom augusti. Här finns dock utrymme för att utveckla arbetssättet. Vi varje månadsprognos kontrolleras också periodiseringar mot utfall av controller.

37 Tjänsteutlåtande Sid 17 (21) Process: Inköp Arbetssätt: Inköp och beställningar Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Leverantörsreskontra Att inköp görs utanför ramavtal och att staden blir skadeståndsskyldig eller att beställningar inte dokumenteras. Internkontrollbesök Ingen avvikelse Analys Alla internkontrollbesök är nu klara och inga stora överraskningar uppkom. Då ej upphandlade leverantörer påträffats tas detta upp med den besökta enheten. 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Process: Kompetensförsörjning Arbetssätt: Bemanning och adekvat kompetens i verksamheterna. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Chefens egna kontroll Internkontrollbesök Mindre avvikelse

38 Tjänsteutlåtande Sid 18 (21) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Analys Kontroller har gjorts direkt i systemen, men besök på enheterna har inte genomförts p g a omfattande resursbrist. Hög personalomsättning. Svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens på grund av brist på sökande inom vissa yrkesområden. Kontroll av hög personalomsättning Ingen avvikelse Analys Inom flera yrkeskategorier finns, som tidigare konstaterats, hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera medarbetare. I en situation med brist på sökande är det angeläget att ha välfungerande verksamheter med bra arbetsmiljö. Cheferna kan eventuellt behöva mer stöd i rekryteringsarbetet om det blir alltför omfattande. Arbetsmiljöutbildning har genomförts under våren och ytterligare utbildning planeras till hösten. Process: Organisation Arbetssätt: Verksamheterna ska ha en ändamålsenlig organisation som ger förutsättningar till ett gott ledarskap och god arbetsmiljö. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Dialog mellan enhetschef och överordnad chef, löpande Medarbetarenkäten, internkontrollbesök Ingen avvikelse

39 Tjänsteutlåtande Sid 19 (21) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status undersökning av arbetsmiljön Analys Medarbetarenkäten resulterar i handlingsplaner från varje enhet. Internkontrollbesök har ej påbörjats. En icke ändamålsenlig organisation kan medföra att cheferna inte kan ta ansvar för sina verksamheter inklusive arbetsmiljöansvar. Kontroll av förutsättningar Ingen avvikelse Analys Inom avdelningsen för social omsorg har barnoch ungdomsenheten omorganiserats för att bättre möta ökade samt nya behov. Inom avdelningen för samhällsplanering bildas en enhet för prevention fr.o.m. 1 juli. Inom administrativa avdelningen har en personalchef tillsatts. Inom äldreomsorgsavdelningen har de två enheterna för hemtjänst slagits ihop till en och Fruängsgårdens vård- och omsorgsboende ingår i Fruängsgårdens övriga verksamheter. Process: Rehabilitering Arbetssätt: Chefer arbetar enligt stadens rehabiliteringsprocess vid behov. Rehabilitering ingår i arbetsmiljöutbildningen. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status

40 Tjänsteutlåtande Sid 20 (21) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Löpande uppföljning mellan chef och HR Att stadens rehabiliteringsprocess inte följs och att sjukfrånvaron därmed inte minskar. Internkontrollbesök Mindre avvikelse Analys Utbildning i stadens rehabiliteringsprocess planeras till hösten Vidare planeras arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud hösten Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Process: Barnperspektivet beaktas i samband med myndighetsutövning inom socialtjänsten. Arbetssätt: Barnperspektivet beaktas i alla individärenden där barn direkt eller indirekt berörs. Barnkonsekvensanalyser tillämpas som arbetssätt i samband med utredning och beslut. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Barnperspektivet beaktas inte i tillräcklig omfattning. Myndighetsutövande enheter inom socialtjänsten tar fram rutiner och arbetssätt för hur barnperspektivet ska beaktas i utredningar som rör dem direkt samt även indirekt. Avslutad

41 Tjänsteutlåtande Sid 21 (21) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Analys Arbetet med att ta fram rutiner och arbetssätt på de myndighetsutövande enheterna är genomfört enligt plan. Där stadsgemensamma verktyg finns tillämpas dessa. Enhetschefer vid myndighetsutövande enheter ansvarar för att det finns aktuell checklista för ärendegenomgångar samt att barnperspektivet är en punkt på checklistan. Att ärendedragningarna genomförs i enlighet med rutinerna följs upp inom ramen för enheternas egenkontroll. Mindre avvikelse Analys Berörda enheter har rutiner men vissa har inte genomfört egenkontroll.

42 Uppföljning av åtgärder (Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd) Löpande kontroll/ Systematiska kontroller Dialog mellan förskolechef och förvaltning Aktivitet finns i ILS där förskolan bland annat ska berätta om planen är uppdaterad. Kontroll sker genom fråga att besvara för förskolechef i ILS Redovisas i ILS Dokumentationskontroll Bättre kontroll av utfört parkunderhåll Kontroller att stadsdelens platsbehov tillgodoses Oönskad händelse Missnöjda vårdnadshavare Barn blir utsatt för diskriminerande behandling eller kränkningar Tillbud och olyckor inträffar, någon blir sjuk på grund av brister i förskolans tillsyn och arbete. Barnen utmanas och stimuleras inte tillräckligt i sin utveckling Förskolan arbetar inte i tillräcklig utsträckning utifrån läroplan Dokumentation sker inte löpande och/eller är inte tillräckligt omfattande. beställt jobb blir inte utfört, vilket leder till sämre kvalitet på parkerna i stadsdelsområdet. Resultatet kan bli dåligt underhåll, skräpiga och nedslitna miljöer och fler klagomål. Att utbyggnad av förskolelokaler av olika anledningar inte kan genomföras i tid Uppföljning av arbetssätt/ löpande kontroll Åtgärd Status Ansvarig Startdatum Slutdatum Analys Uppföljning Avslutad Susanne Forss- Gustafsson Uppföljning och handlingsplan. Åtgärden ingår i arbetssätten. Uppföljningar och handlingsplan utifrån behov. Åtgärden ingår i arbetssätten. Uppföljningar och handlingsplan utifrån behov. Åtgärden ingår i arbetssätten. Uppföljningar och handlingsplan utifrån behov. Åtgärden ingår i arbetssätten. Samtliga enheter inom socialtjänsten kontrollerar att dokumentationen sker enligt gällande rutiner och riktlinjer. skapa rutiner för uppföljning av entreprenadavtal Kontinuerlig utvärdering av prognosens träffsäkerhet Avslutad Avslutad Avslutad Avslutad Avslutad Avslutad Avslutad Susanne Forss- Gustafsson Susanne Forss- Gustafsson Susanne Forss- Gustafsson Susanne Forss- Gustafsson Carina Cronwall Siri Andersson Siri Andersson Arbetet pågår kontinuerligt på enheterna Genomlysning av befintligt avtal och rutiner för uppföljning av detta har genomförts. Nya rutiner har införts och fortsätter att utvecklas Uppföljning har skett löpande under året och visat att prognosen har en bra träffsäkerhet. Ärendegenomgång, egenkontroll och individuppföljning vid beställarenheten äldre. Att riktlinjer och rutiner inte följs. Genomgång av riktlinjer och rutiner. Avslutad Anneli Rydström Beställarenheten äldre har ärendegenomgångar varje dag för att säkerställa likställda beslut. Uppföljning på individnivå har har genomförts för insatser i såväl ordinärt boende som vårdoch omsorgsboende under Rutin finns för egenkontroll och uppdatering av rutiner och arbetssätt. Analys av resultat Oförklarliga avvikelser Analys av balans- och resultaträkning Avslutad Moa Alsén Sjöberg Resultat analyseras kontinuerligt av controllers. Redovsningsansvarig kontrollerar balanserna. Stickprovskontroll mot period, jämför utfallet mot period. Felaktigt resultat Stickprovskontroll mot period Avslutad Moa Alsén Sjöberg Kontroller görs i tertial och bokslut i samband med revision. Alla hyror attesteras av ekonomichef för att säkerställa att de periodiseras korrekt. Underlag på timperiodiseringar plockas ut i samband med T2 och bokslut då detta är något revisorerna tittar på. Inga anmärkningar uppkom i revisionsberättelsen i T2. Beslutsattest sker av rätt person Oegentligheter begås Stickprovskontroll Avslutad Moa Alsén Sjöberg Detta har kontrollerats i samband med de intera kontroller som vi gjort under året. Urval av konton Avvikelse från god redovisningssed Stickprovskontroll Avslutad Moa Alsén Sjöberg Detta har kontrollerats i samband med de intera kontroller som vi gjort under året. sida 1 av 3 ( )

43 Löpande kontroll/ Systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/ löpande kontroll Åtgärd Status Ansvarig Startdatum Slutdatum Analys Inköpsrutiner Att Agresso inköpsmodul inte används. Kontroll av statistik och internkontrollbesök Avslutad Moa Alsén Sjöberg Detta har kontrollerats och gåtts igenom vid de internkontrollbesök ekonomienheten gör på utvalda enheter. Statistik tas också ut som visar varje enhets användande. Serviceförvaltningen har också bjudits in till ett Chefsforum och gått igenom modulen. De kommer igen i januari. Internkontrollbesök Att exempelvis kvaliteten inte hålls på en godtagbar nivå, otillräcklig internkontroll, bokföringsmässiga felaktigheter. Otillräcklig kompetens för sitt uppdrag Internkontrollbesök Avslutad Moa Alsén Sjöberg Uppföljningar och handlingsplan utifrån behov. Åtgärden ingår i arbetssätten. Avslutad Susanne Forss- Gustafsson Alla internkontrollbesök är nu genomförda. Det var inga besök som ledde till uppföljningar Kompetensutvecklingsinsatser har genomförst utifrån behovsanalys. Rätt kompetens för uppdraget eftersträvas vid nyanställning. Kvaliten i verksamhet eller organisationen har brister Uppföljningar och handlingsplan utifrån behov. Avslutad Susanne Forss- Gustafsson Beslut är ogiltiga då de inte fattas i enlighet med delegationsordningen. Delegationsordningen är aktuell och görs kontinuerligt känd i verksamheterna. Avslutad Carina Cronwall Delegationsordningen har uppdaterats under året och i samband med detta läggs det nya dokumentet upp på intranätet och mejlas ut till de enheter som berörs av förändringarna. Verksamhetssystemet fungerar inte. Förvaltningen ska ha aktuella rutiner och backup-planer för hur akuta ärenden ska hanteras vid ett eventuellt driftsstopp. Försenad/ avvikelse Carina Cronwall Enheterna ansvarar för att de har aktuella rutiner för eventuella driftstopp. Kontroll sker i samband med verksamhetsberättelse Det sakans skriftliga rutiner på några enheter. Back-upplaner finns på alla enheter. Beslut om insats följs inte upp i tid. Biträdande enhetschefer har ärendegenomgångar med samtliga handläggare och följer upp samtliga beslut. Avslutad Carina Cronwall Ärendegenomgångar sker löpande under året på enheterna. Utredningstider kan inte hållas. Enheterna som berörs ser över rutiner och bemanning. Handläggarna får stöd av sina chefer med att prioritera bland sina arbetsuppgifter. Väntläge Hillevi Andersson Dokumentation sker inte löpande. Stickprovskontroll i dokumentationssystemet. Avslutad Carina Cronwall Insamling av dokumentation av stickprovskontroller som genomförts på enheterna sker i samband med verksamhetsberättelse Att den enskilde inte har en aktuell genomförandeplan och/ eller att löpande dokumentation inte förs. Fortsatt egenkontroll av den enskildes genomförandeplan. Avslutad Anneli Rydström Enhetscheferna genomför regelbundna egenkontroller för att säkerställa att brukarna/ boende har aktuella genomförandeplaner. Att den enskilde inte har någon kontaktman. Fortsatt egenkontroll av att brukaren har en kontaktman. Avslutad Anneli Rydström Enhetscheferna har följt upp att den enskilde har en utsedd kontaktman. Brister i samverkan och informationsöverföringen. Uppföljning av enheternas rutiner för informationsöverföring. Avslutad Anneli Rydström Enheternas rutiner för samverkan och informationsöverföring har följts upp vid verksamhetsuppföljningen. Verksamhetsuppföljning uteblir. En samlad uppföljningsplan. Avslutad Anneli Rydström Utvecklingsarbete pågår för en strukturerad sida 2 av 3 ( )

44 Löpande kontroll/ Systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/ löpande kontroll Åtgärd Status Ansvarig Startdatum Slutdatum Analys uppföljningsplan, utifrån stadens principer för uppföljning inom äldreomsorgen. Att förvaltningen inte får tillgång till könsuppdelad statistik inom alla verksamhetsområden. Otillräcklig kunskap hos nyckelpersoner Fel på löneutbetalning. Löneskuld, sent eller felaktigt utbetald lön. Barnperspektivet beaktas inte i tillräcklig omfattning. Bristande samarbete mellan olika aktörer. Ge stöd för utveckling av åtgärdsplaner där ojämlikheter identifieras. Erbjuda utbildningar till enheter för att höja kunskapsnivåerna hos nyckelpersoner. Rutinen tas upp vid internkontrollbesök. Myndighetsutövande enheter inom socialtjänsten tar fram rutiner och arbetssätt för hur barnperspektivet ska beaktas i utredningar som rör dem direkt samt även indirekt. Utforma och genomföra dialog med olika intressenter. Avslutad Avslutad Lars Wennberg Lars Wennberg Stöd för utveckling av åtgärdsplaner har erbjudits Nyckelpersoner erbjuds vidareutbildning vid behov. Avslutad Lars Ståhl Stickprovskontroller har genomförts Avslutad Avslutad Hillevi Andersson Lars Wennberg Arbetet med att ta fram rutiner och arbetssätt på de myndighetsutövande enheterna är genomfört enligt plan. Där stadsgemensamma verktyg finns tillämpas dessa Arbetet sker löpande och är i fas utifrån den planering som finns framtagen. Ofullständig, felaktig och otillgänglig information. Medvetandegör chefer om informationsvärdet. Avslutad Lars Wennberg Görs kontinuerligt genom mejlutskick och liknade. sida 3 av 3 ( )

45 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Sid 1 (18) Kvalitetsredovisning förskola 2017 för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

46 Sid 2 (18) Innehållsförteckning Sammanfattande analys...3 Strukturella förutsättningar och organisation...4 Områdets karaktär och befolkningsutveckling...4 Underlag, källor och kvalitetsarbetets genomförande...7 Utvecklingsområden för stadsdelen och gemensamma stadsdelsövergripande insatser Förskolornas arbete utifrån läroplan och styrdokument...10 Normer och värden (läroplan)...10 Flickor och pojkar i förskolan utvecklar förståelse för vårt samhälles grundläggande demokratiska värden...10 Barnen i förskolan får allsidig utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv...11 Varje barn får under sin förskoleperiod möta och själv prova olika former av kultur...14 Förskola och hem (läroplansmål)...14 Resultat per frågeområde på stadsdelsnivå jämfört med staden som helhet (kommunala förskolor)...15 Inkomna synpunkter, klagomål, kränkningar...16 Utvecklingsområden på stadsdelsnämndsnivå...16 Förslag till kommunfullmäktige Bilagor...18

47 Sid 3 (18) Sammanfattande analys Förskola En hög andel av barnen som bor i Hägersten-Liljeholmen är inskrivna i förskolan, 96,8 % av barnen mellan 2-5 år. Alla sökande erbjuds förskoleplats inom garantitiden. Det finns svårigheter med att rekrytera förskollärare och att hålla nere antalet barn i barngrupperna i ett växande stadsdelsområde. Nyckelfaktorer som identifierats för att bibehålla och utveckla förskolans kvalité samt för att skapa likvärdiga förutsättningar för barnen på förskolorna är: Rekrytera och behålla kompetent personal Skapa attraktiva och utmanande miljöer på förskolorna trots små ytor och höga kostnader Tid för reflektion, kompetensutveckling Verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd Tekniskt stöd för den digitala utvecklingen. Personalen är den främsta resursen för en god kvalitet i förskolan. Det råder brist och konkurrens om utbildad och kompetent förskolepersonal. Extra satsningar som kommit stadsdelens förskolor till del utöver budget har varit välkommet och nödvändigt för att kunna utveckla och förbättra verksamheten. Kompetensutvecklingssatsningar som genomförts har bidragit till att ett stort antal medarbetarna kunnat få fortbildning. Samarbete sker med flera läroanstalter för att erbjuda studenter praktik inom förskolan med utbildade och kompetenta handledare. Att locka nya kompetenta medarbetare är viktigt för förskolans kvalitet. Utbildade handledare och samarbete med läroanstalterna har bidragit till vitalare forum och nätverk för lärande och diskussioner om uppdraget och professionen. Medvetenheten om läroplanens innehåll och vad barnen bör få ta del av och vara med om under sin förskoletid är hög bland förskolans ledning och merparten av personalen. Medarbetarnas kunnande och skicklighet är avgörande faktorer för verksamhetens kvalitet. Samtal och reflektioner bidrar till att medarbetarna utvecklar sina förmågor, fortbildning ökar förståelsen för uppdraget och utförandet av arbetet. Stadsdelens övningsförskola bidrar till lärande inom nätverk och att stärka och utveckla nätverk för handledare av studenter. Det bidrag som finns till samordnare ger ett gott stöd för detta arbete. Föräldrar lämnar synpunkter på hur de uppfattar förskoleverksamheten i den årliga "Förskoleundersökningen". Årets undersökning visar att föräldrarna i stadsdelen än en gång blir allt nöjdare inom alla frågeområden. Andelen nöjda föräldrar har ökat år från år trots förskolans utmaningar med en växande befolkning och rekryteringsbehov. Resultaten är stabila över tid och ligger nära stadens genomsnittliga värden. Förskolorna arbetar med värderingar och att stödja och utveckla sociala relationer inom gruppen. Konflikthantering och att förebygga konflikter tillhör också förskolans grundläggande arbete. Centralt är förskolans arbete med barnens delaktighet i den dagliga verksamheten. Vad barnen är intresserade av påverkar verksamhetens innehåll och miljö. Barn och kultur Förskoleenheterna utformar en plan för vad ett barn bör få erfarenhet av och pröva under sin förskoleperiod vad gäller kultur och skapande. Planen ger en färdriktning för förskolans arbete med att varje barn ska få möta och pröva olika former av kultur. Det finns

48 Sid 4 (18) svårigheter med att erbjuda professionella möten med kulturutövare för framförallt de yngsta barnen. Bristen på lokaler och kulturaktiviteter i närområdet försvårar. Kvalitetsarbetet kan uppdateras och utvecklas inom organisationen. Strukturella förutsättningar och organisation Områdets karaktär och befolkningsutveckling Stadsdelsområdet Hägersten-Liljeholmen har varit en stadsdel sedan juli Det är ett av de områden i staden där det byggs mest nya bostäder och med detta följer en ökad efterfrågan av förskoleverksamhet. Stadsdelen har en blandad bebyggelse med gammalt och nytt, flerbostadshus, såväl hyresrätter som bostadsrätter och småhus. En omvandling av området pågår i många delar där såväl bebyggelse som befolkningsstruktur förändras. I många delar en är Hägersten-Liljeholmen representativ spegling av Stockholm som helhet. I några avseende sticker stadsdelen ut, ett exempel är inflyttningen av nya invånare och den ständigt ökande andelen små barn som behöver förskoleplats. Enligt stadens mätning 2016 går en hög andel av barnen går i förskola; 96 % av 2- åringarna och 97 % av 3-5 åringarna.

49 Sid 5 (18) En stadsdel med stor inflyttning och stor efterfrågan på förskoleplatser Diagrammet visar Inflyttningsklara lägenheter år per stadsdelsområde Vision, värdegrund Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning erbjuder förskolor med innehållsrik, trygg och säker verksamhet. Förskolorna har spännande miljöer som inbjuder till lusten att leka och lära i samspel med andra. Barnen känner sig trygga, sedda och bekräftade. Inget barn utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras. Ledningen, administrationen och de pedagogiska verksamheternas arbete präglas av kvalitet, professionalism, respektfullt bemötande. Antal förskolor, barn och personal uppdateras när indikatorer är klara Den kommunala förskoleverksamheten i stadsdelen hade 4863 barn inskrivna vid årsskiftet 2017/18. Antalet inskrivna barn i förskoleverksamheten har varierat kraftigt under året. Ett stort antal barn övergår till skolans verksamhet i augusti. Många nya småbarn börjar samtidigt men inte i samma utsträckning som antalet skolbarn slutar. Barnantalet fylls därefter på under hela året och under april brukar man toppa inskrivningsantalet. Variationerna under året har varit mellan barn, en skillnad på 338 barn. Sedan årsskiftet 2016/17 har barnantalet ökat med 103 barn. Under 2016 minskade barnantalet för första gången på många år med 47 barn. I stadsdelsförvaltningens regi finns 70 kommunala förskolor med ca 300 barngrupper, 5 öppna förskolor och en allmän förskola. I en ständigt växande stadsdel som Hägersten Liljeholmen förändras antalet förskolor och barngrupper under året. Vid årets slut fanns det, enligt stadsdelens egen mätning 15,9 barn per barngrupp (avdelning) och 5,2 barn/årsarbetare. Antal barn per grupp har ökat något jämfört med föregående år, då det å andra sidan minskade något. Antal barn per personal är samma som föregående år, men året innan dess var det 5,11 barn/årsarbetare. Värdena är relativt stabila över åren.

50 Sid 6 (18) Totalt antal anställda årsarbetare (Pedagogisk personal) inklusive resurspersonal 933,6 (922,7 år 2016) Totalt antal anställda årsarbetare (Pedagogisk personal) exklusive resurspersonal 827,7 (820,5 år 2016) Andel förskollärare är 36,3 % (36,7 % år 2016) av den pedagogiska personalen exklusive resurspersonal. Om resurspersonalen inkluderas är andelen förskollärare 32,4% (33,5 % år 2016) Andelen manliga förskollärare uppgår till 2,3 (2,8 år 2016)av totalt anställda pedagoger. Organisation - områdesindelning Förskoleavdelningen leds av en avdelningschef som har det yttersta ansvaret för förskolans verksamhet. Förskoleavdelningen har som övergripande stöd en stab som under det gångna året bestått av fyra köhandläggare/projektledare och en utredare. Förskoleenheterna är indelade i tre stadsdelsövergripande förskoleområden, Norra, Sydvästra och Östra. Varje område är en ekonomisk resultatenhet och leds av en områdeschef. Områdeschefen har det övergripande ansvaret för ekonomi, personal och arbetsmiljö inom sitt respektive område. Vid årets slut 2017, såg organisationen ut som nedan. Avdelningschef Förskola Stab I utredare 4 köhandläggare/projektledare Områdeschef Norra 6 fsk-chefer, 5 bitr. 24 förskolor, varav 1 finsk avd., omsorg på ob-tid, 2 öppen fsk 1699 barn Områdeschef Östra 4 fsk-chefer, 5 bitr. 22 förskolor, 1 öppen fsk 1559 barn Områdeschef sydvästra 7 fsk-chefer, 5 bitr. 24 förskolor 1 öppen- & 1allmän fsk 1605 barn Stadsdelens 70 förskolor är indelade i 17 förskoleenheter, som leds av en förskolechef med ansvar för - personal - budget - verksamhets - och arbetsmiljöfrågor inom respektive enhet. Förskolecheferna har ansvarat för det pedagogiska ledarskapet och varit en garant för ett kvalitetsarbete, som fört utvecklingen i områdets förskolor framåt, enligt läroplanen för förskolan. Det har inneburit ett strategiskt och systematiskt kvalitetsarbete, med ansvar för att verksamheten kontinuerligt följts upp, utvärderats och utifrån resultaten vidareutvecklats. Stadsdelen har ökat med ytterligare 1 förskolor under året. En förskolechef har slutat och enheten har integrerats i övriga förskoleenheter. Fler biträdande förskolechefer har tillkommit. Tretton av 17 förskolechefer har en biträdande förskolechef.

51 Sid 7 (18) Antalet barn har varierat kraftigt under året vilket försvårar planering och ekonomiska förutsättningar. Underlag, källor och kvalitetsarbetets genomförande Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla verksamheten. Stadsdelen har använt följande underlag i sitt kvalitetsarbete. Stadens webbaserade kvalitetsindikator (WKI) för förskolan ett självvärderingsmaterial utifrån läroplanen. Förskolorna beskriver styrkor och utvecklingsområden samt förslag till utveckling utifrån självvärderingen. Den årliga brukarundersökningen hos vårdnadshavare i förskolan. Förskolorna gör en analys av resultaten från brukarundersökningen och beskriver vilka styrkor och utvecklingsområden har identifierats. Uppföljning görs om förskolorna har aktuella likabehandlingsplaner och om de redovisar hur de kartlägger barngruppernas behov samt på vilket sätt som förskolorna arbetar för att bidra till likvärdighet samt bredda barnens lekmönster och intressen. Har de kunnat se resultat av arbetssätten i hur barngruppen agerar och leker? Samtliga indikatorer som fastställts för förskolan ger underlag till att bedöma måluppfyllelsen. (stadens integrerade styr och ledningssystem, ILS) Uppföljningsfrågor har fastställts i början av året för att ge gemensamt fokus på några utvärderingsområden i kvalitetsredovisningen, se bilaga 1. Uppföljningsdialoger mellan förskoleavdelningens ledning och enheterna kring resultat, analys och bedömning av förskolornas uppföljningar liksom vilka styrkor och utvecklingsområden som har identifierats. Förskolornas egna underlag, observationer, pedagogisk dokumentation, utvärderingsprotokoll, sammanställning av utvecklingssamtal med mera. Inspektioner kommunal utvärdering samt Skolverkets inspektion rörande barn i behov av särskilt stöd. Utvecklingsområden för stadsdelen och gemensamma stadsdelsövergripande insatser Utveckla lärandet och reflektion inom organisationen så att kunskap och information sprids och tas tillvara på ett fruktbart sätt. (Mötesformer, nätverk, dialoger, VFU) Gemensamma insatser Uppföljningssamtal har skett systematiskt mellan förskoleavdelningen på förvaltningen och ledning samt medarbetare på förskoleenheterna utifrån gemensamma strategiska frågeställningar (bilaga 1). Dialogerna har berört gemensamma utvecklingsområden,

52 Sid 8 (18) pedagogiska miljön och likvärdighet. Samtalen har även anpassats och utvidgats utifrån lokala behov och förutsättningar. Det är ett sätt att återkoppla resultat och visa på prioriteringar samtidigt som man synliggör det som är aktuellt för enhetens dagliga arbete och pedagogiska innehåll. Samtalen ger ett mycket bra komplement till skriftliga rapporter. Månadsmöten har skett med förskolans ledning, ibland förskolechefer och ibland utvidgat med biträdande och pedagogiska utvecklare. Innehållet handlar om aktuell informationsöverföring och strategiska satsningar och frågor. Det kan vara föreläsare och/eller diskussioner på väsentliga teman för avdelningen Stadsdelsövergripande nätverk finns för specialpedagoger, VFU-handledare, läsombud och bibliotek samt digitalt arbete. Stadsdelens förskolor är representerade i olika nätverk inom staden och lokalt har förskoleenheterna egna nätverk. Den lokala överenskommelsen om pedagogisk utvecklingstid för lärare i förskolan (PUT), som funnits i stadsdelen sedan 2012, har uppdaterats. 2. Kompetensutveckling, kompetensförsörjning och kollegialt lärande (grundutbildning och fortbildning för barnskötare, samverkan med lärosäten och Midsommarkransens gymnasium, språk, kultur, mat och måltider, undervisning i förskolan, utifrån handlingsplaner i WKI) Stadsdelen har sedan tidigare ett utvecklat samarbete med biblioteken där läsprojekt genomförts. Det finns ett 70-tal läs och/eller kulturombud. Nätverk och kunnande måste hållas levande och aktuella. Som ett led i detta ansökte och fick stadsdelen delta i Skolverkets läslyft. Stadsdelen får medel för sex handledare som handleder sina kollegor, ca 200 personer. Strategiska satsningar har varit att förskolechefer deltagit i förskolechefsseminarium och ett stort antal medarbetare deltog i Förskolesummit där många av stadsdelens utvecklingsfrågor berördes. Utifrån tidigare års synpunkter från Skolinspektionen har stadsdelens Språkpolicy implementerats. Grundläggande språkföreläsningar med har erbjudits samtliga pedagoger om barns språkutveckling med Polly Björk-Willén. Genom externa medel har en rad kometensutvecklingssatsningar och kvalitetshöjande åtgärder kunnat genomföras som bidragit till utökat lärande och möjlighet till reflektion med kollegor. Kompetensutvecklingssatsningen har bidragit till såväl fördjupade kunskaper och insikter som kollegialtlärande och nya nätverk. Utbildningar som genomförts under året är: Kompetensutveckling barnskötare med äldre utbildning, 46 personer Kompetensutvecklingförskollärare med äldre utbildning, 22 personer Grundutbildning barnskötare, 33 personer Leda digitaltutveckling för förskolans ledning, 43 Mat och måltider för alla som arbetar i köken i stadsdelens förskolor Genom nätverk för kultursamordnare och Kulan har inspirationsseminarier ordnats för att öka pedagogernas motivation att vidga sina vyer och ge därmed ge barnen ökade möjligheter. Årets seminarier Bli normkreativ blev uppskattat och besöktes av ett

53 Sid 9 (18) 30-tal av stadsdelens pedagoger främst förskolornas läs- och kulturombud. Kompetensförsörjning: Föregående års satsningar på handledarutbildning för de som tar emot studenter från Stockholmsuniversitet ger effekter av ökat intresse för pedagogiska frågor och att nätverka och utbyta erfarenheter med kollegor. En viktig resurs i detta arbete är stadsdelens övningsförskola som i själva verket är tre förskolor inom samma enhet som tar emot ett stort antal studenter på verksamhetsförlag praktik (VFU), där samtliga pedagoger har fått handledarutbildning och man har en pedagog som särskilt samordnar arbetet och seminarier kring den verksamhetsförlagda praktiken (VFU). Övningsförskolan har bjudit in handledare från samtliga förskolor till flera av sina seminarier. De har berättat om sina erfarenheter och delat med sig av sina slutsatser till chefer och kollegor på olika seminarier. Till Förskolesummit hade de sammanställt en folder om sina lärdomar, förutsättningar för en bra VFU, vad en förskollärarstudent ska få ta del av och vara med om under sin VFU. Under året har stadsdelen tagit emot drygt 100 studenter per termin från olika läroanstalter i Stockholm med förskollärarutbildning samt ytterligare några från andra städer och utbildningar. Stadsdelen har ca 90 aktiva handledare varav ca 60 har 7,5 hp handledarutbildning. Drygt 30 av stadsdelens barnskötare fortbildar sig till förskollärare med utbildning en dag per vecka. Samarbete är inlett med Midsommarkransens gymnasium kring ett Pedagogikcollege med en kvalitetssäkrad gymnasieutbildning för barnskötare där stadsdelen är en av fyra stadsdelar som tar emot ett stort antal elever för praktik. Samtal förs också om hur man kan ta vara på pedagogernas kunnande i undervisningen. Ytterligare ett sätt att skapa nätverk, lärande och kompetensförsörjning. 3. IT-strategi och stöd Ett förslag till IT-policy har tagits fram för förskolorna och stadsdelen som grund för det fortsatta arbetet, men behöver uppdateras när läroplanen förändras. Projektledare för Skolplattformens införande har samordnat arbetet med arbetsgruppen och lagt upp strategi för det fortsatta arbetet. Stadsdelen IT-chef är också involverad liksom avdelningen som planerar stadsdelens utbyggnad av förskolor. Då starten av Skolplattformen är framflyttad togs tillfället att starta med kompetensutveckling för förskolans ledning genom kursen "Ledarskap i digital tid". Stadsdelens samtliga förskolechefer, biträdande förskolechefer, pedagogiska utvecklare och stöd- och ledningspersoner från förvaltningens förskole- samt IT-avdelning deltog. Inköp har gjorts av en uppsättning lärplattor för utbildning i samband med skolplattformens införande.

54 Sid 10 (18) Förskolornas arbete utifrån läroplan och styrdokument Resultat av måluppfyllelsen bedöms utifrån vad medarbetarna själva uppfattat hur de arbetar i en självvärdering, WKI. Resultat från föräldraundersökning ger ytterligare underlag för bedömningen samt stadsdelens egna utvärderingsfrågor, underlag och verksamhets besök. Normer och värden (läroplan) Nämndmål: Flickor och pojkar i förskolan utvecklar förståelse för vårt samhälles grundläggande demokratiska värden Förväntat resultat Likabehandlingsplanerna följs upp, utvärderas, hålls aktuella och revideras utifrån barngruppernas specifika behov. Förskolorna bidrar till likvärdighet samt breddar barnens lekmönster och intressen. Resultat Det finns en gemensam strategi och policy för stadsdelsförvaltningens förskolor hur man ska arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolorna i Hägersten-Liljeholmen arbetar aktivt för att förskolan ska vara en plats fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Respektive förskola har en plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan som beskriver arbetet med att förebygga, förhindra och hur man ska agera när något händer. Planen uppdateras varje år. Inkomna anmälningar om kränkning diarieförs och antalet anmälningar rapporteras i tertialrapporter. Förskolorna beskriver olika sätt att bredda barnens lekmönster och intressen till exempel genom utbildning och reflektion får medarbetarna ökade insikter att kan då visa på nya möjligheter och stötta barnen att pröva och utveckla nya saker. Förändringar har gjorts i förskolans miljö och lekmaterial som lockar till vidgade vyer och möjligheter för barnen. Flera förskolor uttrycker samtidigt att det är ett område som kan behöva utvecklas ytterligare. Insikt och miljöer varierar. Gemensamma stadsdelsövergripande fortbildning har skett genom seminarier för pedagogerna under "Förskolesummit" och genom kultursamverkan med seminariet "Bli normkreativ". Analys Förskolor redovisar olika former av rutiner för att identifiera barngruppens behov. Likabehandlingsplaner utvecklas. Det kan bli tydligare vilka metoder som förskolorna använder för att kartlägga barngruppen och barnens behov eller hur kartläggningen används för det fortsatta arbetet. Vilka metoder som fungerar väl och för vad kan synliggöras bättre. Tydligare resultat beskrivs då förskolan förändrar i lekmiljön och hur det utvecklar barnens lekmönster och intressen. Störst skillnad beskrivs då personalens kompetens och förhållningssätt förändras.

55 Sid 11 (18) Bedömning Utifrån rapporter och platsbesök görs bedömningen att förskolorna arbete med normer och värden utifrån läroplanen och nämndens mål sker på ett sätt som är mer än grundläggande, i många fall utvecklat och väl utvecklat. Systematiken kan bli tydligare för att få syn på väl fungerande arbetssätt och sprida goda exempel. Barnen i förskolan får allsidig utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Förväntat resultat Förskolorna följer varje barns utveckling och lärande. Nya utmaningar ges utifrån barnens kunskaper, erfarenheter och intressen i språk, matematik, naturvetenskap, teknik och skapande. Digitaliseringen ska komma alla barn till del. Förskolorna gör en självvärdering, gemensam för staden, där personalen bedömer hur väl de arbetar i enlighet med läroplanens mål om utveckling och lärande för förskolan. De graderar sitt arbete utifrån frågeställningar inom nedan fem områden. Gradering är Otillräcklig 1 Bristfällig 2 Grundläggande 3 Utvecklad 4 Heltäckande 5 Vanligen görs självvärderingen under våren och ligger sedan till grund för förskolans utvecklingsarbete. Förskolor och arbetslag utformar handlingsplaner på vilka åtgärder de behöver vidta utifrån resultatet. WKI har utvecklat ett digitalt stöd för att skriva sådana konkreta handlingsplaner.

56 Sid 12 (18) Resultat kvalitetsindikatorn, WKI Totalt har 249 arbetslag bedömt sitt arbete i WKI, det vill säga merparten av förskolans medarbetare. Årets snittvärde i WKI är något högre än föregående år men lägre än året dessförinnan. Område Nivå genomsnitt Nivå variationer Pedagogisk miljö och material Skapande verksamhet och olika uttrycksformer Barns språkliga och kommunikativa utveckling Barns matematiska utveckling Naturvetenskap och teknik 3,4 3,2 3,47 2-3, ,4 3,4 3,3 3,41 2-3, ,2 3,3 3,2 3,77 2,1-3, ,3 3,2 3,1 3,56 2-3, ,1 3,2 3,2 3,56 2,1-3, ,3 Snittvärde 3,3 3,2 3,55 Resultat från egna uppföljningar och dialoger Vid verksamhetsbesök på förskolorna har dialoger förts utifrån gemensamma utvecklingsområden och uppföljningsfrågor: Vilka styrkor och utvecklingsområden har ni sett att förskolan har (självvärderingen - WKI) Vilka åtgärder/ vilken handlingsplan finns utifrån självvärderingen/ analysen av ert arbete. Förskolorna redovisar att de har utformat handlingsplaner utifrån resultaten i utvärderingen. Det är för tidigt att utläsa effekten av vad det inneburit för verksamheten och barnen. Styrkor De styrkor som beskrivits är utvecklingsarbete kring grundmiljöer, att ha pedagogisk utvecklare, att många går fortbildning, personalens kompetens och engagemang. Förskolorna beskriver att läsprojekt med biblioteken och läslyftet har gett goda resultat i verksamheten kvalitet. Det kollegiala lärandet har gett genomslag för utveckling av idéer och verksamheten så att lärandet och undervisningen fått ökad kvalitet, liksom barnens upplevelse och inspiration. Den kompetensutveckling som skett under året har bidragit till vitala diskussioner och nya nätverk. På vad sätt det ökat verksamhetens kvalitet har inte mätts specifikt och är kanske för tidigt att fastställa.

57 Sid 13 (18) Utvecklingsområden Utvecklingsområden som förskolorna anger är att öka likvärdigheten, IT/digitalisering, pedagogisk dokumentation som grund för utveckling och kvalitetsarbete, språk, pedagogiska miljön, värdegrunds frågor, kvalitetsarbete. Analys Resultat i självvärderingen varierar mellan åren och det är inte helt tydligt vad de varierande resultaten beror på. Flera faktorer samspelar och ibland får någon enskild faktor stor betydelse. Introduktion av och dialog kring verktygets användning och nytta har bidragit till att göra verktyget känt. Utformningen i en digital version ha bidragit till att göra utvärderingsarbetet strukturerat och förtydligat vad arbetslaget behöver utveckla. Ökad kunskap och medvetenhet bidrar till insikt om utvecklingsmöjligheter och högre grad av självkritik. Insikten om och hur IT kan integreras och användas i undervisning och lärande har ökat samtidigt som stadens digitala lyft blev uppskjuten, kan också ha bidragit till sänkt värdering. Många förskolor och arbetslag i stadsdelen lever i ständig förändring. Det kan vara för att hela eller delar av förskolan flyttar, evakueras, startar nytt men det kan även bero på rörligheten bland barnen. Det gör att verksamheten nästan ständigt befinner sig i en gruppdynamisk fas av ny grupp, där det grundläggande arbetet på förskolan får starta om med struktur, normer och värderingar. Utvecklingsarbete kan då heller naturligt inte ta några stora steg. Resultat från förskolornas självvärdering WKI visar att likvärdigheten behöver öka vad gäller bedömning, insikter, resurser och åtgärder. Förskolorna medarbetare har lättare för att uttrycka verksamhetens utvecklingsområden än styrkor. Att se sina styrkor kan bli en positiv återkoppling på arbetet med att se vad som fungerar väl i verksamheten. Bedömning Bedömningen är att förskoleverksamheten som helhet arbetar väl i enlighet med målen och vidtar åtgärder och utformar handlingsplaner när så behövs. Det finns anledning att fortsätta följa hur arbetslagens handlingsplaner utformas utifrån WKI och vilket genomslag det får för deras arbete i barngruppen och för att öka likvärdigheten.

58 Sid 14 (18) Nämndmål: Varje barn får under sin förskoleperiod möta och själv prova olika former av kultur Förväntat resultat Varje barn får under sin förskoleperiod möta och själv prova olika former av kultur och skapande i enlighet med den plan som förskolan tar fram. Förskolan utformar en plan för vad barn bör få erfarenhet av och pröva under sin förskoleperiod vad gäller kultur och skapande. Stadsdelens förskolor har via den digitala mötesplatsen för kultur, där man kan boka, biljetter föreställningar och evenemang gjort 3912 besök under året till en kostnad av kronor. Därutöver möter förskolorna en rad andra professionella kulturutövare och deltar i andra kulturevenemang. Analys Det är inte tydligt hur många barn som får två professionella kulturmöten per år eller hur kulturverksamheten och möten med proffs ska definieras eller redovisas. Målsättningen för arbetet kan bli tydligare liksom uppföljningen och systematiken. Där kultursatsningarna tydligast fått genomslag är där det finns handledning, inspiration och vägledning för arbetet såsom i läsprojekt och läslyft. Bedömning Utifrån förskolornas redovisningar bedöms merparten av barnen få två professionella kulturmöten per år. De får också pröva och möta olika former av kultur under sin förskoleperiod. Förskola och hem (läroplansmål) Resultat föräldraundersökning Stockholms stad genomför årligen en kvalitetsmätning i stadens förskolor. Årets undersökning visar att föräldrarna i stadsdelen blir allt nöjdare inom alla frågeområden ännu en gång.

59 Sid 15 (18) Jämförelse staden som helhet och stadsdelen 2017, kommunala 22: Jag blir bemött respektfullt 21: Information om förskolans mål 27: Information om maten 23: Kommunicera digitalt uppmuntras 28: Varierad och näringsrik kost Andel nöjda (betyg 4 + 5) 29: Fysisk aktivitet 1: Nöjd med helheten 100 2: Trygg och säker : Rekommendera förskolan 4: Pedagogiska miljön 5: Språklig utveckling 6: Matematiskt tänkande 7: Naturvetenskapliga fenomen Staden totalt 2017 Hägersten-Liljeholmen : Välkommen att ställa frågor 8: Själv skapa och uttrycka sig 19: Delaktighet och inflytande 9: Kulturutbud 18: Utveckling och lärande synliggörs 14: Barnet bemött respektfullt 13: Lika möjlighet att utvecklas 11: Känner sig tryggt 12: Sociala förmågor 10: Använder digitala verktyg Not: Se frågornas formulering i sin helhet under avsnittet "Frågorna i enkäten". Resultat per frågeområde på stadsdelsnivå jämfört med staden som helhet (kommunala förskolor) Andel nöjda i procent FÖRSKOLEUNDESÖKNINGEN STADEN kommunala 2017 HL 2017 HL 2016 HL 2015 UTVECKLING OCH LÄRANDE NORMER SAMVERKAN MED HEMMET KOST, RÖRELSE OCH HÄLSA SAMMANFATTANDE OMDÖME Jag kan rekommendera mitt barns förskola Förskolan i sin helhet är trygg och säker Jag är som helhet nöjd med förskolan

60 Sid 16 (18) Analys Andelen nöjda föräldrar har ökat år från år trots förskolans utmaningar med en växande befolkning och rekryteringsbehov. Resultaten är stabila över tid och ligger nära stadens genomsnittliga värden. Bedömning Föräldraundersökningens resultat visar allt mer nöjda föräldrar på samtliga frågeområden. Minst nöjda är föräldrarna med kulturutbudet och hur förskolan använder digitala verktyg och digital kommunikation med föräldrarna. Mest nöjda är de med arbetet hur barn och föräldrar blir bemötta, tryggheten och hur barnen får skapa och uttrycka sig. Inkomna synpunkter, klagomål, kränkningar Förskolorna har hanterat de flesta synpunkter, klagomål och förslag, främst på respektive enhet för att snabbt åtgärda eventuella brister. Det är viktigt att frågor som berör förskolorna hanterats lokalt inom enheten. På så sätt har eventuella fel och brister kunnat hanteras snabbt och rutiner justerats. Skriftliga synpunkter diarieförs. Nya rutiner för anmälning om kränkningar har utformats under perioden och kommer hädanefter tydligt att särredovisas. Totalt har 37 ärenden diarieförts som synpunkter/klagomål. Fyra ärende har utretts som kränkning, åtgärder är vidtagna och ärendena är avslutade. Övriga ärenden har bland annat gällt synpunkter på verksamheten, jul- och sommar stängning, utemiljön, barngruppens storlek, modersmålsundervisning. Utvecklingsområden på stadsdelsnämndsnivå Likvärdighet, kompetensutveckling- och kompetensförsörjning samt digitalisering är de centrala och övergripande utvecklingsområdena för förskolan i stadsdelen. Utvecklingsområden som gällt innevarande år som kompetensutveckling samt utveckla lärandet och reflektion inom organisationen, IT och IT stöd gäller fortsatt även för kommande år. Det övergripande syftet är att öka möjligheten att få tillgång till likvärdig förskola. Likvärdigheten i förskolan ska stärkas genom ökad pedagogisk kvalitet. Det handlar om att: Utveckla förskolans ledningsorganisation Att säkerställa en likvärdig kompetensförsörjning Att utveckla förskolan som lärande organisation Säkerställa förskollärarledd undervisning och att främja det pedagogiska ledarskapet Genomlysa och analysera verksamhetsstödet för barn i behov av särskilt stöd De stora utmaningarna är att i ett växande stadsdelsområde bevara och utveckla kvalitén.

61 Sid 17 (18) Inom förskoleverksamheten är nyckelfaktorer som identifierats: Kunna rekrytera och behålla kompetent personal Skapa attraktiva och utmanande miljöer på förskolorna trots små ytor och höga kostnader Tid för reflektion, kompetensutveckling är viktigt för att ge verksamhetsutveckling och goda förskolemiljöer Personalen är den främsta resursen för en god kvalitet i förskolan. Det råder brist på utbildad och kompetent personal. Det gäller att forma organisationen så att förskolan kan ta vara på befintlig kompetens för att stödja där det saknas utbildning och erfarenhet. Ett sätt kan vara genom pedagogiska ledare. Kompetensutveckling av befintlig personal är angelägen för att bevara och höja kvalitén och för att verksamheten ska vara uppdaterad med styrdokument och aktuell forskning. Kompetensutvecklingssatsningar genomförs för att fortbilda medarbetarna. Insatser för att öka intresset för att utbilda sig inom förskoleområdet är viktigt. Samarbete med flera läroanstalter pågår och fortsätter för att erbjuda studenter praktik inom förskolan med utbildade och kompetenta handledare, bland annat genom övningsförskolor. Samtal och reflektioner bidrar till att medarbetarna kan fördjupa sina kunskaper. Fortbildning ökar förståelsen för uppdraget och utförandet av arbetet. Nätverk är ett bra verktyg för både reflektion och fortbildning. Genom stadsdelsgemensam samordning och stöd kan förskolans kulturmöten stärkas och utvecklas. IT-stödet och det tekniska stödet till förskolorna behöver utvecklas, samordnas och stärkas så att den digitala utrustningen, systemen och verktygen fungerar tillfredställande i det pedagogiska arbetet och i kontakt med föräldrar samt för dokumentation. Viktigt är att värna om medarbetarnas trivsel och arbetsmiljö. Kvalitetsarbetet inom organisationen behöver uppdateras och stärkas för att förskolans resurser ska tas till vara och som grund för prioriteringar av satsningar. God introduktion och mentorskap kan vara sätt att välkomna och behålla nyanställda medarbetare. Förslag till kommunfullmäktige 2019 Fortsatt stöd för kompetensutveckling. Riktade medel för barn i behov av särskilt. Bidrag till nystart av förskolor vid kraftig utbyggnad. Riktade resurser för verksamheter till nyanlända. Utveckla IT-stödet till förskolan. Fortsatt kulturstöd till Kulan och subventioner av föreställningar/kulturaktiviteter Översyn av publika lokaler så att det finns möjlighet att arrangera kulturprogram för barn nära förskolor och skolor.

62 Sid 18 (18) Bilagor 1. Uppföljningsfrågor vid verksamhetsbesök 2. Uppföljningsfrågor inför redovisning till verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning

63 Bilaga 1, kvalitetsredovisning 2017 Samtalsämnen vid dialogerna 2017 Dialogerna är en del i vårt systematiska kvalitetsarbete. Avsikten är att vi ska få möjlighet att prata tillsammans kring resultat och utveckling av verksamheten. Genom samtalen få syn på trender, tendenser och visa varandra saker som vi tror är betydelsefulla för utvecklingen av förskolan. Dialogernas innehåll vid verksamhetsbesöken kommer att vara fokuserade kring de satsningar/prioriteringar som förskoleavdelningen gjorde 2016 och prioriterade utvecklingsområdena som förskoleavdelningen föreslagit för Underlag till förskoleavdelningens satsningar är bland annat förskolornas kvalitetsredovisningar, WKI, brukarundersökningar, statistik, Skolinspektionen. Läs gärna i stadsdelens kvalitetsredovisning, på sid finns summerat analys, reflektioner och förslag. Satsningar och fokus som förskoleavdelningen gjorde förra verksamhetsåret var: Alla ska göra självärdering, WKI. Handledarutbildning 7,5 HP i samarbete med Universitetet bra VFU och fler studenter till stadsdelen. Digital utveckling - skolplattformen Har satsningarna haft någon effekt/betydelse? Vad kan vi lära? WKI Hur blev resultaten? Vilka handlingsplaner och satsningar gjordes utifrån WKI. Reflektioner. Handledarutbildning 7,5 HP Hur har intresset varit? Hur många har deltagit i utbildningen. Hur har det nya kunnandet använts? Kan man se något resultat? I så fall vilket? Reflektion? Var satsningen rätt i tiden. Digital utveckling Skolplattformen blev ju inställd. Vilken strategi utvecklar förskolan istället för it, dokumentation och kommunikation? Hur tänker man om förskolans digitala framtid? Vad behövs för stöd/utveckling? Språkpolicy- interkulturellt arbetssätt En översyn av de gemensamma riktlinjerna för språk skedde under Har ni haft möjlighet att sätta er in i den nya språkpolicyn. Hur arbetar förskolan med barns språkutveckling? Vad behövs för stöd/utveckling?

64 Bilaga 1, kvalitetsredovisning 2017 Nya rutiner i stadsdelen vid kränkning Är rutinerna kända i verksamheten? Skollagens regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling har inte ändrats! Vill ha likabehandlingsplan. Nya regler i Diskrimineringslagen Arbetet med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Nytt är också en skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation. Reflektion Frågor som enheten vill lyfta som har betydelse för förskolans utveckling Med sikte 1-5 år fram i tiden.

65 Bilaga 2, kvalitetsredovisning Uppföljningar 2017 Nämndmål och pedagogisk verksamhet som följs upp i kvalitetsredovisning och VB. Barnen i förskolan får allsidig utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Uppföljning: Vilka styrkor och utvecklingsområden har ni sett att förskolan har (självvärderingen - WKI) Vilka åtgärder/ vilken handlingsplan finns utifrån självvärderingen/ analysen av ert arbete. Flickor och pojkar i förskolan utvecklar förståelse för vårt samhälles grundläggande demokratiska värden Uppföljning: Vilka metoder används för att kartlägga barngruppens behov? När görs det? Hur har man arbetat för att förskolan ska bidra till likvärdighet samt breddar barnens lekmönster och intressen. Hur har metoderna fungerat? Resultat? Analys? Forsatt arbete? Varje barn får under sin förskoleperiod möta och själv prova olika former av kultur Uppföljning: Förskolan utformar en plan för vad barn bör få erfarenhet av och pröva under sin förskoleperiod vad gäller kultur och skapande. KFs mål: Barn i förskolan ska garanteras minst två professionell kulturupplevelse per år. Finns det en plan för vad barn bör få erfarenhet av och pröva under sin förskoleperiod vad gäller kultur och skapande? I vilken utsträckning har barnen fått 2 professionella kulturupplevelser/år. (Hur många av totala antalet barn har fått och vad?) Hur arbetar förskolan med böcker och läsning? Vad har fungerat bra och varför. Vad vill man utveckla? Kostnad för kulturinsatser- vad har kulturpengen (51 kr/barn) används till? Förskolans egna mål och åtaganden Resultat, analys och förslag till utveckling Kan de egna målen och förväntade resultaten som förskolan satt upp integreras i det som nämnden vill veta? Vill förskolorna själva utvärdera något särskilt eller någon särskild aspekt? (Projektarbete, barnens delaktighet, pedagogisk dokumentation, pedagogiska miljöer, likvärdighet) Viktigt är att förskoleenheten fyller i excelark för att kunna ta fram svar till indikatorerna!

66 Bilaga 2, kvalitetsredovisning Aktiviteter och indikatorer som förskolorna ska lägga in i ILS varje tertial 1. Rapportera i ILS vid T1, T2 och VB indikatorer för andel förskollärare av totalt antal anställda, andel förskollärare som genomgått kompetensutveckling inom genuspedagogik, antal barn per grupp samt antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 2. Redovisa när barnsäkerhetsrond är utförd. Beskrivning Vilket datum genomfördes barnsäkerhetsronden. 3. Självvärdering av arbetet genom "WKI" ska genomföras i arbetslagen under vårterminen. Resultat av självvärderingen skrivs in i ILS-webben vid T2 rapport.

67 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Sid 1 (13) Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Uppföljningsrapport Jämställdhetsoch mångfaldsplan Avseende period stockholm.se

68 Sid 2 (13) Innehållsförteckning 1 Inledning Samverkan Arbetsförhållanden Uppföljning Lämpliga arbetsförhållanden Förena förvärvsarbete och föräldraskap Förebygga och förhindra trakasserier eller repressalier Rekrytering Uppföljning Möjlighet att söka lediga anställningar Jämn könsfördelning mellan kvinnor och män Insatser vid ojämn könsfördelning Lönefrågor Uppföljning Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor Handlingsplan för jämställda löner Lönekartläggning Tillägg och ändringar från föregående år

69 Sid 3 (13) 1 Inledning Jämställdhet och mångfald är ett förbättrings- och kvalitetshöjande arbete som handlar om att skapa förutsättningar för demokrati, rättvisa mellan individer och grupper samt att följa lagar och avtal. Arbetet kan i förlängningen leda till ökad effektivitet, produktivitet och lönsamhet. För Stockholms stad som stor arbetsgivare och i kraft av de verksamheter som staden utför, är det särskilt viktigt att alla ska ha samma möjligheter och behandlas likvärdigt i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Det är en förutsättning för att staden som arbetsgivare ska kunna leva upp till de krav som finns i diskrimineringslagstiftningen, Europeiska deklarationen för jämställdhet och internationella konventioner som rör allas rätt till demokrati och trygghet. Rekryteringsprocessen ska säkerställa att den enskildes kompetens blir avgörande och att ingen diskriminering sker. Stadens verksamheter ska kännetecknas av respekt och en insikt om alla människors lika värde. En god arbetsmiljö är fri från kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Alla medarbetares erfarenheter och kunskaper ska tas tillvara, oavsett roll i organisationen. Definitioner Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen skyddar mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och mot instruktioner att diskriminera. Det är dessutom förbjudet att utsätta någon som gjort en anmälan för repressalier. Lagen ställer krav på att arbetsgivaren ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Diskrimineringsombudsmannen ansvarar för att lagen efterföljs. Jämställdhet avser förhållanden och villkor mellan kvinnor och män och betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Diskriminering definitioner enligt diskrimineringslagen1 kap 4 omfattar direkt- och indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, instruktioner att diskriminera. Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Indirekt diskriminering är att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

70 Sid 4 (13) Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Kön: Att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: Uppnådd levnadslängd. Aktiva åtgärder är åtgärder som vidtas för att främja lika rättigheter och möjligheter. De syftar inte i första hand på åtgärder i enskilda fall utan på åtgärder som är framåtsyftande och av generell och kollektiv natur. Åtgärderna ska vara pådrivande för att motverka diskriminering. Jämlikhet handlar om alla individers lika värde det vill säga att individer ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Mångfald Ett samhälle med mångfald som grund utgår från alla människors lika värde och att varje människa ska ha möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar och önskningar. Likabehandling innebär att alla människor ges likvärdiga förutsättningar att ta del i samhället. Alla människor ska garanteras möjligheter, oberoende av deras skiftande förutsättningar. Människors utgångsläge och behov är individuella. Den enskilda individen är unik och inte representant för en grupp. Likabehandling innebär inte att alla ska behandlas lika. Inkludering att alla individer inbegrips, olikheter uppskattas, respekteras och tillåts.

71 Sid 5 (13) Nämndernas och styrelsernas arbete 2 Samverkan 3 Arbetsförhållanden 3.1 Uppföljning 4 Lämpliga arbetsförhållanden Beskrivning Vilka åtgärder planerar arbetsgivaren genomföra för att arbetsförhållanden ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Här kan hänsyn tas till arbetsgivarens resurser och andra omständigheter som försvårar för arbetsgivaren. Mål: Arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla medarbetare. Beskrivning Alla medarbetare ska utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ha lika möjligheter vad gäller de fysiska och psykosociala arbetsförhållandena. Förvaltningen eftersträvar att det ska finnas mångfald i chefssammansättningen likaväl som i sammansättningen av medarbetare. Ett öppet arbetsklimat ska främja delaktighet, engagemang och trivsel på arbetsplatsen.organisationens betydelse uppmärksammas. Vid planering av ny verksamhet och vid omorganisation ska de fysiska och psykosociala arbetsförhållandena särskilt beaktas. Vid arbetsplatsträffar, i medarbetarsamtal och inom ramen för samverkan ska chefen försäkra sig om att arbetsförhållandena fungerar bra för den enskilde medarbetaren. I den fysiska och psykosociala skyddsronden samt vid planering av ny verksamhet görs en genomgång av arbetsmiljön. Arbetsförhållanden anpassas i skälig utsträckning vid behov. Årligen erbjuder förvaltningen en arbetsmiljöutbildning. Den vänder sig i första hand till nya chefer, chefer som behöver uppdatera sina arbetsmiljökunskaper och skyddsombud. Uppföljningsmetod Personalstatistik på övergripande nivå, se mätetal. Arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal är uppföljningsmetoden för den enskilde medarbetaren. Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Andel chefer som är kvinnor i förhållande till 1 1,05 Årlig information till ledningsgruppen om hur det Personalhandläggare/Personalen

72 Sid 6 (13) Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum andel anställda som är kvinnor - om värdet är 1,0 är det lika stor representation av kvinnor bland chefer som bland anställda. Nuläge 2016: 1,05 (91 % av cheferna är kvinnor, 87 % av medarbetarna är kvinnor). Mål: ett värde inom intervallet 0,95-1,05. förhåller sig med mätetalet "Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är kvinnor". het Analys Mätetalet "Andel chefer som är kvinnor, i förhållande till andel anställda som är kvinnor, har ökat till 1,05, men ligger fortfarande inom det önskade intervallet. Analys Resultatet för mätetalet (Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är kvinnor) har ökat något, men ligger inom det önskade intervallet. Ingen ytterligare åtgärd än information till ledningsgruppen behövs Skillnad i långtidssjukfrånvaro mellan kvinnor och män. Om kvinnors och mäns långtidssjukfrånvaro är lika stora är värdet 0. Nuläge 2016: 2,7 % skillnad (kvinnor har 5,9 % långtidssjukfrånvaro och män har 3,2 %). Mål: 0 %, ingen skillnad, på tre års sikt. 0,7 2,7 Sjukfrånvaro ska kartläggas, följas upp och analyseras. Tidiga rehabiliteringsåtgärder ska vidtas vid sjukskrivning. Vid skillnad mellan könen ska särskilt beaktas att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att stödja kvinnors återgång i arbete. Analys Personalhandläggare/Personalen het Samtliga chefer Arbetet med sjukfrånvaro har varit i fokus under Eftersom det fortfarande är stor skillnad i sjukfrånvarotal mellan kvinnor och män behöver arbetet fortsätta under kommande år, med särskilt fokus på sjukskrivna kvinnor. 5 Förena förvärvsarbete och föräldraskap Beskrivning Hur planerar arbetsgivaren underlätta möjligheten för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Mål: Arbetsgivaren ska underlätta för medarbetare att förena föräldraskap och arbete. Önskvärt resultat Att medarbetare upplever att arbetsgivaren underlättar att kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. Uppföljningsmetod Se mätetal

73 Sid 7 (13) Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum "På min arbetsplats går det att kombinera arbete med föräldraskap", extrafråga till medarbetarenkät fr.o.m. år Nuläge 2017: 95%. Mål: 80 % ska svara att de instämmer i hög grad (8-10 på en 10-gradig skala) Föräldralediga ska få fortlöpande information i frågor som berör denne som anställd. Återgång till arbete efter föräldraledighet ska planeras tillsammans med medarbetaren. Samtliga chefer Analys 95% uppger att det går att förena arbete och föräldraskap, vilket överträffar målet med god marginal. Genomsnittlig skillnad i antal dagar "Tillfällig vård av barn" som kvinnor och män tagit ut. Räknas bara på dem som faktiskt tar ut tillfällig vård av barn. Nuläge 2016: 0,2 dagars skillnad. Mål: 0 dagars skillnad. 0 0,2 Analys Målet är nära nog uppnått. Värdet ligger under stadens median. Genomsnittlig skillnad i antal dagar som föräldralediga kvinnor och män tagit ut. Nuläge 2016: 32 dagars skillnad. Mål: 0 dagars skillnad på tre års sikt Möten ska i möjligaste mån förläggas med hänsyn till medarbetarnas föräldraskap. Även arbetstider kan anpassas vid behov, om det fungerar för verksamheten och inte heller har negativ inverkan på andra medarbetares arbetssituation. Samtliga chefer Analys Skillnaden mellan män och kvinnor har ytterligare minskat, vilket är mycket positivt. Kvinnor har i genomsnitt tagit ut 65 dagar och män 33 dagars föräldraledighet. Årsmålet sänktes kraftigt - från 31 till 15 dagar, vilket gör att målet inte uppnås, trots den stora förändringen. Analys Till stor del har möten förlagts med hänsyn till föräldraskap och arbetstider anpassats. 6 Förebygga och förhindra trakasserier eller repressalier Beskrivning Här ska arbetsgivaren redovisa åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Bifoga eller hänvisa till policy och rutiner mot kränkande behandling inkluderande trakasserier.

74 Sid 8 (13) Mål: Alla medarbetare ska ha kunskap om förvaltningens riktlinjer i fall kränkande behandling skulle ske. Beskrivning Riktlinjer vid kränkande behandling i korthet: Alla medarbetare ska respektera allas lika värde och visa varandra aktning och respekt. Alla medarbetare ska känna till ingen diskriminering eller annan form av kränkande beteenden accepteras. Alla medarbetare ska känna till riktlinjerna vid kränkande behandling och rätten att sätta gränser för sådant som är ovälkommet. Chefens ansvar Chefer har ansvar för att skapa en god arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat. Missförhållanden ska uppmärksammas i ett tidigt skede och åtgärder ska omedelbart vidtas för att komma tillrätta med beteenden som motverkar en god arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald. Chefen måste lägga märke till hur medarbetarna bemöter varandra och andra. Vid kännedom eller anmälan om kränkande behandling ska chefen omgående vidta åtgärder i enlighet med förvaltningens rutiner i syfte att skapa en god arbetsmiljö (se den längre versionen av riktlinjerna). Åtgärderna ska ske i samverkan med skyddsombud och eventuellt andra fackliga representanter. Medarbetarens ansvar Alla medarbetare har skyldighet att bidra till ett bra arbetsklimat och att ta ansvar för att problem och missförhållanden uppmärksammas. Alla ska också ta ansvar för att aktivt delta i åtgärder som vidtas. Anmälan Det är viktigt att den som drabbas gör klart för den som kränker eller trakasserar att beteendet uppfattas som kränkande och inte tolereras. Om kränkningar eller trakasserier inte upphör ska kränkningarna anmälas till närmaste chef muntligt eller skriftligt. Arbetsplatsombud/skyddsombud bör informeras. En rekommendation är att den som upplever sig kränkt dokumenterar sina upplevelser. Önskvärt resultat Att medarbetare med ökad kunskap i dessa frågor blir mer medvetna och tar ansvar för bemötandet mot varandra. Att medarbetare ska ha kunskap om hur de går till väga om de inte känner sig respekterade. Uppföljningsmetod Tilläggsfråga till medarbetarenkät Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum "Jag känner till förvaltningens policy vid kränkande behandling." Extrafråga 0,9 Chefer ska gå igenom förvaltningens policy vid kränkande behandling vid Samtliga chefer

75 Sid 9 (13) Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum till medarbetarenkäten Nuläge 2015: ---. Mål: minst 90 % ja-svar minst en arbetsplatsträff per år och vid nyanställning. Analys Frågan ställdes inte 2017, men kommer att ställas i 2018 års medarbetarundersökning. Personalfunktionen ska göra en mer lättillgänglig kortversion av förvaltningens policy vid kränkande behandling. Personalhandläggare/Personalen het Mål: Arbetsplatserna ska ha en god arbetsmiljö fri från kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Bemötandet ska kännetecknas av respekt och en insikt om alla människors lika värde. Beskrivning Alla ska ha samma möjligheter och behandlas likvärdigt i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Stadens verksamheter ska kännetecknas av respekt och en insikt om alla människors lika värde. En god arbetsmiljö är fri från kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Uppföljningsmetod Medarbetarenkäten Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum "Jag känner mig respekterad av mina kollegor på min arbetsplats" (Medarbetarenkäten) Nuläge 2017: Andel som svarat högt (8-10 på en 10-gradig skala) 79 %. Andel som svarat lågt (1-4 på en 10-gradig skala) 3 %. Mål: Andel som svarar högt 80%. Andel som svarar lågt 0 % Efter den årliga uppföljningen av den psykosociala arbetsmiljön på varje arbetsplats görs en handlingsplan med utvecklingsområden. Analys Samtliga chefer alla enheter har inte rapporterat sina handlingsplaner, därför kommer processen att förtydligas i samband med 2018 års undersökning. "På min arbetsplats behandlas alla med respekt" (Medarbetarenkäten). Nuläge 2015: Andel som svarat högt (8-10 på en 10-gradig skala): 67 %. Andel som svarat lågt (1-4 på en 10- gradig skala): 11 %. Mål: Andel som svarar högt: 70 %. Andel som svarar lågt: 5 %. 0,7 Personalfunktionen ska göra en mer lättillgänglig kortversion av jämställdhets- och mångfaldsplanen. Personalhandläggare/Personalen het Analys Frågan ställdes inte i 2017 års medarbetarun-

76 Sid 10 (13) Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum dersökning 4 Rekrytering 4.1 Uppföljning 7 Möjlighet att söka lediga anställningar Beskrivning Vad planerar arbetsgivaren göra för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. Mål: Alla lediga anställningar ska annonseras i enlighet med stadens riktlinjer. Annonserna ska vara utformade så att alla som har efterfrågad kompetens känner sig välkomna att söka. Önskvärt resultat Kompetenta sökande ges möjlighet att söka. Rekryteringsprocessen blir ickediskriminerande och inkluderande. Uppföljningsmetod Stickprov på hur annonserna är utformade i stadens rekryteringsverktyg. Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Arbetsgivaren ska tilllämpa metoden Kompetensbaserad rekrytering under hela rekryteringsprocessen, särskilt i urval av sökande Lediga anställningar ska annonseras i Jobb i stan Jämn könsfördelning mellan kvinnor och män. Beskrivning På vilket sätt planerar arbetsgivaren erbjuda utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder för att främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. Behöver inte vara en utbildning kring jämställdhet

77 Sid 11 (13) och mångfald specifikt utan en utbildningsinsats som syftar till att öka jämställdheten och mångfalden. Mål: Fler befattningar ska ha en jämn könsfördelning. Beskrivning Vid ojämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Detta gäller om det inte finns särskilda skäl som talar emot sådana åtgärder. Önskvärt resultat Jämnare könsfördelning Uppföljningsmetod Se mätetal Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Andel kvinnor i högsta ledningsgruppen (Jämix). Det ska vara en jämn könsfördelning i den högsta ledningsgrupen. Nuläge 2015: 40 %. Mål: % 50 Utbildning till chefer i Kompetensbaserad rekrytering under Analys Årets resultat är 50 % kvinnor i ledningsgruppen vilket ligger inom det önskade intervallet %. Ledningsgruppens sammansättning är jämställd. Analys Utbildning i Kompetensbaserad rekrytering genomfördes även under Deltagare var chefer och fackliga företrädare samt HR-konsulter. Andel yrkesgrupper där könsfördelningen är 40-60% eller jämnare (Jämix). Nuläge 2016: Två yrkesgrupper har en jämn könsfördelning. Mål: 20 % av yrkesgrupper med fler än 10 anställda ska vara jämställda inom treårsperioden Översyn av förvaltningsövergripande text i Jobb i stan. Personalhandläggare/Personalen het Insatser vid ojämn könsfördelning Beskrivning Vilka insatser planerar arbetsgivaren vidta när det på en arbetsplats inte är en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare. Hur ska arbetsgivaren vid nyanställning särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet, så att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet

78 Sid 12 (13) efter hand ökar? Här kan hänsyn tas till arbetsgivarens resurser och andra omständigheter som försvårar för arbetsgivaren. Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Vid ojämn fördelning mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vid nyanställningar anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet (om det inte finns särskilda skäl som talar emot sådana åtgärder) Lönefrågor 5.1 Uppföljning 10 Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor Beskrivning Varje nämnd och styrelse med minst 25 anställda ska vart tredje år göra lönekartläggning i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför lika och likvärdigt arbete. Arbetsgivaren ska bedöma om eventuellt förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Mål: Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor ska inte förekomma. Uppföljningsmetod Lönejämförelse, -kartläggning och -analys. Mätetal för andel heltidsanställda och andel tillsvidareanställda uppdelat på kvinnor och män. Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Skillnad i andel heltidsanställda, av tillsvidareanställda kvinnor-män. 0 procentenheter innebär att det inte är någon skillnad. Nuläge 2016: 12 % skillnad (kvinnor: 86,8 % heltidsanställda, män: 74,8 % heltidsanställda). Mål: 0, ingen skillnad, på tre års sikt. 1,5 Skillnad i andel tillsvidareanställda, kvinnor-män. 0 procentenheter innebär att det inte är någon skillnad. 1,5

79 Sid 13 (13) Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Nuläge 2016: 3,9 % skillnad. Mål: 0, ingen skillnad, på tre års sikt. Analys 2016 års resultat innebär att skillnaden har minskat - från 4,5 till 3,9 Kartläggning av löner och andra anställningsvillkor utifrån Diskrimineringslagens krav i syfte att se om åtgärder behöver vidtas. Förvaltningsledningen Handlingsplan för jämställda löner Beskrivning Varje nämnd och styrelse ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10 Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor. I planen ska anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Detta ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande handlingsplan. Mätetal Utfall Aktivitet/åtgärd Årsmål Ansvariggrupp Slutdatum Om ojämställda löner upptäcks ska en handlingsplan göras för att åtgärda osakliga löneskillnader beroende på kön. Förvaltningsledningen Lönekartläggning 7 Tillägg och ändringar från föregående år