HANDBOK FÖR PARTNERSKAP. Samarbete mellan kommunerna och små och medelstora företag vid planering och verkställande av kommunernas servicestrategier
|
|
- Hans Månsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANDBOK FÖR PARTNERSKAP Samarbete mellan kommunerna och små och medelstora företag vid planering och verkställande av kommunernas servicestrategier
2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Syftet med och innehållet i handboken för partnerskap 5 3. Kommunernas serviceproduktion i framtiden 6 4. Valfrihet kunderna som en kraftresurs 8 5. Företagens många roller Kommunernas strategihierarki Servicestrategins innehåll Vem drar nytta av kommunernas servicestrategi? Företagens och kommunernas samarbete vad gäller servicestrategi Exempel på nya organisationsmetoder Ordlista 32 2
3 3 1. Inledning Styrka genom samarbete De små och medelstora företagen är livsviktiga för kommunerna. Inom nästan alla kommunala verksamheter spelar företagen en egen roll som skattebetalare, arbetsgivare och serviceproducenter. Företagen är en resurs för kommunerna, med hjälp av vilka de kan ordna sin service på ett ännu effektivare och högklassigare sätt än tidigare. Genom att anlita företagen som producenter av kommunala tjänster kan man säkra servicen för kommuninvånarna där den behövs. Samtidigt skapar man möjligheter för ett långsiktigt företagande och en hållbar tillväxt. Kommunernas alternativ vad gäller serviceproduktion har ökat. Servicesedeln gör det möjligt för kommunerna att öka invånarnas valmöjligheter och samtidigt skapa ett effektivare och mer flexibelt sätt att producera tjänster än tidigare. Detta lyckas endast med hjälp av samarbete mellan kommunerna och företagen. Det konkreta samarbetet kan inledas genom att utarbeta en servicestrategi för kommunerna, varvid företagen kan bidra till strategiprocessen med sina egna kunskaper om olika sätt och möjligheter att producera service. De mål som anknyter till servicesystemen och -strukturerna fastställs i kommun- och servicestrategierna. Strategiernas betydelse kommer i framtiden att öka. I servicestrategin drar man upp riktlinjer för tyngdpunkterna och målen vad gäller utvecklandet av servicen samt ger organisationerna fullmakt att utveckla och ta i bruk nya sätt att ordna och producera tjänster. En väl utarbetad servicestrategi berättar för företagen vad det lönar sig att satsa på i framtiden. Servicestrategin inverkar på uppkomsten och utvecklingen av servicemarknader. Även inom Finlands Kommunförbund anser man, att ett samarbete mellan kommunerna och företagen är viktigt: En särskild utmaning för kommunerna och de regionala organisationerna för företagsservice är att stöda bildandet av företag som kan komplettera eller ersätta kommunala tjänster, att skapa ett nätverk mellan lokala serviceproducenter, att öka utbudskompetensen samt att utveckla kvalitetssystem och servicekompetensen. Produktifieringen
4 av kommunala tjänster utgör ett stöd för utvecklandet av kommunorganisationens egen serviceproduktion och ger företagen större möjlighet att delta i upphandlingsprocessen. Kommunernas och företagens samarbetsrelationer är inte endast en hörnsten för den ekonomiska verksamheten på lokal nivå, utan även en innovationspotential som till stor del förblir outnyttjad. Utvecklandet av företagens kompetens, produkter, service och tillvägagångssätt i anknytning till offentliga upphandlingar kan spela en stor roll vid uppkomsten av nya innovationer och utvecklandet av den lokala ekonomins livskraftighet. Kommunernas servicestrategier innehar en nyckelposition och i dem borde man fastställa kommunens framtida riktlinjer vad gäller den egna serviceproduktionen och den service man köper av externa aktörer samt spelreglerna för upphandlingsarrangemangen. Företagen skapar ekonomisk tillväxt och nya arbetsplatser som är absolut nödvändigt för att säkerställa välståndet och den lokala servicen. Därför bör man i allt högre grad uppmärksamma företagens kompetens när man utvecklar de kommunala tjänsterna. Framgångsrika företag stärker kommunernas ekonomi och via dem kan de kommunala tjänsterna genomföras på ett sätt som svarar mot kommuninvånarnas behov. Företagen behöver kommunerna och kommunerna behöver företagen. Detta är ett faktum som både har identifierats och accepterats i Sydösterbotten, där Företagarna i Södra Österbotten och kommunerna i regionen tillsammans har börjat utarbeta samarbetsmodeller för att med hjälp av servicestrategier göra kommunernas serviceproduktion mer mångsidig. Under hösten 2012 har man på Företagarna i Södra Österbottens kontor ordnat tre verkstäder, där man utarbetade idéer för olika samarbetsformer mellan företag och kommuner samt innehållet i denna handbok för partnerskap i samarbete med JIK-peruspalveluliikelaitos, Palvelupilotti-projektet i Kauhava, Laihia kommun, Seinäjoki stad och experter från Företagarna i Finland. Ett hjärtligt tack till alla som deltog i arbetet! Kauhava stad, som även aktivt deltog i planeringsarbetet, har beslutat att inleda ett pilotprojekt med hjälp av den verksamhetsmodell som beskrivs i den här handboken för partnerskap. Kommunförbundets Näringslivs- och sysselsättningsstrategier 4
5 5 2. Syftet med och innehållet i handboken för partnerskap Syftet med denna handbok för partnerskap är att uppmuntra och stödja kommuner och små och medelstora företag att tillsammans utarbeta sådana kommunala servicestrategier som hjälper kommunerna att ordna och producera service på ett mångsidigt sätt. I början av handboken presenteras bakgrunden till framtiden för och valfriheten inom den kommunala serviceproduktionen och dess betydelse för de kommunala tjänsterna och företagens roll i den kommunala verksamhetsmiljön. Med en beskrivning av kommunernas strategihierarki försöker vi skapa en helhetsbild av vilka strategier som och på uppdrag av vem dessa utarbetas i kommunerna samt hur service strategin positionerar sig i kommunens strategihierarki. I boken beskrivs det centrala innehållet i service strategin, vem som drar nytta av strategin och hur företagen kan delta i utarbetandet av strategin. Kommunernas och företagens gemensamma servicestrategiprocess beskrivs med fyra huvudskeden som utgångspunkt: beredande och inledande av samarbete, förberedelser, planering och verkställande. I det sista kapitlet ger vi exempel på hur man har arrangerat den nya servicen. Företagarna i Finlands kommunsida
6 3. Kommunernas serviceproduktion i framtiden Kommunernas serviceproduktion står inför såväl stora utmaningar som stora möjligheter. När efterfrågan och kravet på valfrihet ökar samtidigt som det ekonomiska spelrummet och arbetskraften minskar försöker man i ett flertal kommuner att hitta nya sätt att producera tjänster. Det största produktivitetstrycket i kommunerna riktas mot social- och hälsovårdstjänsterna. Deras andel av de tjänster kommunerna ordnar utgör över hälften av kostnaderna. Social- och hälsovårdstjänsterna utsätts även för de största ändringar na: befolkningen blir allt äldre och detta har mångsidiga effekter, kommuninvånarnas förväntningar ökar och ny teknik tas i bruk. Man kan även se detta ur ett annat perspektiv: inom social- och hälsovårdstjänsterna finns den största potentialen för produktivitet. Även om det huvudsakligen är frågan om tjänster som omfattar personliga möten kan man med nya verksamhetssätt, lednings- och styrsystem, mångprofessionella arbeten, nya teknologiska innovationer och finansieringsmodeller uppnå en betydande produktivitetsnytta. Genom att förnya servicestrukturerna och -processerna kan man dämpa en ökning av kostnaderna, vilket innebär att betydelsen av lättare strukturer ökar. Nya exempel visar hur en ändrad tyngdpunkt mot lättare, förebyggande tjänster på lång sikt är kostnadseffektivare för kommunerna. 6
7 7 Man provar redan, även i Finland, på nya metoder att ordna och producera kommunala tjänster. Till exempel har Helsingfors, Jyväskylä, Tammerfors, S:t Michel, Åbo, Ylöjärvi och Uleåborg varit föregångare vad gäller att ta servicesedlar i bruk. Drumsö-projektet i Helsingfors har varit ett pilotprojekt med temat personlig budget. Möjligheterna till serviceinitiativ har utretts i bland annat huvudstadsregionen. I pilotprojektet Hälsostation jämför Esbo stad stadens egen hälsostation med en hälsostation som har utkontrakterats till en privat aktör för att på så sätt kunna hitta nya verksamhetsmodeller inom primärvården. För befolkningen är servicens kvalitet och tillgänglighet det viktigaste. Enligt genomförda undersökningar vill befolkningen ha alternativ till de erbjudna tjänsterna. Man anser att användandet av privata serviceproducenter inom hälsovården är en positiv sak, eftersom man anser att en fördel med privata hälsovårdstjänster är, att man snabbt får en läkartid och att tjänsten är lättillgänglig. Enligt den sektorrapport som Arbets- och näringsministeriet publicerade den 20 november 2012 uppgick värdet för den sociala servicen år 2010 till 8,9 miljarder euro och därav var företagens och organisationernas, det vill säga den privata sektorns, andel 31 procent. Företagens andel av produktionen av sociala tjänster var 15 procent och organisationernas andel 16 procent. År 2010 fanns företag inom socialservice i Finland och de sysselsatte sammanlagt personer. Av företag inom öppen service var över 94 procent och av företag inom insti tutionsservice 60 procent mikroföretag som sysselsatte färre än 10 personer. År 2009 producerade företag 19 procent och organisationer drygt 4 procent av hälsovårdstjänsterna. Över 80 procent av företagen inom sektorn sysselsätter färre än två personer. Utifrån statistikuppgifter från år 2009 fanns det företag inom hälsovården. Antalet verksamhetsställen var och de sysselsatte sammanlagt personer. I skrivande stund har statistikuppgifterna för år 2010 inte ännu publicerats. Undersökningar Undersökningar i SHM Ikähoiva-arbetsgruppen: Vård och omsorg dygnet runt Den kommunala utvecklingsstiftelsens undersökning Undersökningar av förbund inom hälsovårdsbranschen TANM socialtjänsternas sektorrapport 5/2012 ANM hälsovårdstjänsternas sektorrapport 10/2011
8 4. Valfrihet kunderna som en kraftresurs Konsumenterna är vana vid att själva kunna välja innehållet i den tjänst de köper, samt serviceproducenten. Valfriheten ökar även inom den service kommunen anordnar. Den nya hälso- och sjukvårdslagen som trädde ikraft år 2011 ökade medborgarnas valfrihet, såväl vad gäller vårdplats som vårdpersonal. Patienten eller kunden kan i större omfattning välja vid vilken enhet inom hälsovården han/ hon vill få vård. Dessutom betonas patientens egen roll vid planeringen och förverkligandet av den egna vården. Hälsovårdscentralernas kunder kan utnyttja de vanligaste tjänsterna inom specialistsjukvården även vid sin egen 8
9 9 Med en personlig budget avses ett fastställt penningbelopp enligt servicebehov som beviljas personen för att användas för vård, omsorg eller anskaffning av hjälpmedel. Kunderna kan skaffa tjänsterna där de vill och vid den tidpunkt som passar dem bäst. Kunderna har möjlig het att själva även välja servicens innehåll. Kunderna kan med sina val påverka vårdens och tjänsternas innehåll. Tjänsterna kan köpas av såväl utom stående service producenter som av familjemedlemmar, anhöriga eller vänner. Gällande lagstiftning gör det inte ännu möjligt att på ett heltäckande sätt tillämpa personliga budgetar. Servicesedeln (Lagen om servicesedlar 2009) erbjuder kommunerna ett alternativ vid konkurrensutsättningen av tjänster. En servicesedel som har genomförts på rätt sätt ger kunden möjlighet att själv välja av vilken serviceproducent, som har utsetts till servicesedelproducent, han köper den av kommunen ordnade tjänsten som har beviljats honom. Kunden betalar skillnaden mellan värdet på den eventuella servicesedeln och tjänstens pris, vilket å ena sidan betyder en egenansvarskomponent i systemet och å andra sidan gör det möjligt att skapa tjänster på olika nivåer i enlighet med kundens behov, önskemål och möjligheter. De kommunala myndigheterna måste fortsatt besluta om till vem och enligt vilka kriterier man erbjuder servicesedlar. Fastställandet av sedelns värde spelar en central roll vid bruket av servicesedlar. Ett alltför lågt värde är inte jämlikt och lockar inte företag att delta i systemet. Ett alltför högt värde ger inte kommunerna önskade kostnadsbesparingar. Det finns skäl att utforma systemet med servicesedlar så att det omfattar hela regionen för att till exempel säkerställa att tillvägagångssätten inom landskapet är likadana. Detta möjliggör konkurrens mellan företagen och ett tillräckligt omfattande utbud, med andra ord en fungerande marknad.
10 hälsovårdscentral. I hälso- och sjukvårdslagen tar man inte ställning till vem som producerar tjänsterna. Från och med år 2014 kan man i hela landet fritt välja hälsovårdscentral, vilket förutsätter ett fungerande och uppmuntrande system för kostnadsersättningar mellan kommunerna. Inom primärvården existerar inte ett sådant system ännu och att skapa ett sådant kräver att tjänsterna produktifieras. I och med att valfriheten utvidgas ges sannolikt även privata serviceproducenter en möjlighet att utveckla nya innovativa och kostnadseffektiva verksamhetsmodeller. Förutsättningarna för att valfriheten ska kunna förverkligas, med andra ord en välplanerad servicesedel eller förutsättningarna och särdragen för en personlig budget, är bland annat följande: Kommunerna måste fatta ett politiskt beslut om att ta servicesedlar eller personliga budgetar i bruk. Kommunerna måste omsorgsfullt planera ibruktagandet av servicesedlar eller personliga budgetar, vilka tjänster detta omfattar och vilken tidtabell som gäller. I regelverket för servicesedlar fastställs bland annat kriterierna för godkännande av serviceproducenter. Kommunen måste ge ett tillräckligt löfte till servicemarknaderna vad gäller ibruktagandet av servicesedlar eller personliga budgetar samt eventuella volymer. Systemet med servicesedlar eller personliga budgetar måste göras tillräckligt lockande för serviceproducenterna. Kunden måste ha tillgång till äkta alternativ. 10
11 11 Mer information om servicesedlar och personlig budget Företagarna i Finlands motionsgrund för servicesedlar Sitras Servicesedelguide Sitras modell till regelverk för servicesedlar MISET Servicesedelguide Sitras guide för personlig budget En ökad ojämlikhet kan uppfattas som ett hot i anknytning till valfriheten. I samband med kundens valfrihet ökar även kundens uppgifter och ansvar för sig själv. Om funktionsförmågan är svag kan det vara svårt för kunden att utreda och jämföra olika serviceproducenter och sedan besluta om en serviceproducent som passar honom. Därför ska de lösningar som ger ökad valfrihet planeras, verkställas och meddelas på ett sådant sätt att kunderna och serviceproducenterna kan agera på ett ändamålsenligt sätt. Ett system med servicesedlar och kommunikation som förverkligas på ett undermåligt sätt ökar behovet av handledning och rådgivning samt serviceproducenternas affärsrisker.
12 5. Företagens många roller Små och medelstora företag spelar många roller i kommunerna som betalare av direkta och indirekta skatter, som arbetsgivare samt som utvecklare av psykiskt och socialt kapital. Företagens ekonomiska och immateriella betydelse för kommunerna är värd att notera. Företagen betalar kommunalskatt, fastighetsskatt och statsskatt. När företagen fungerar som arbetsgivare får kommunerna skatteintäkter av löntagarna. Arbetstagare inom företagshälsovården minskar för sin del belastningen på kommunernas hälsovårdstjänster. Företagen är även kommunernas kunder, särskilt vad gäller samhällsupp 12
13 13 byggnad och infra-tjänster. Som serviceproducenter är företagen kommunernas samarbetsparter och kan erbjuda kommunerna en möjlighet att ordna tjänsterna på olika sätt. Företagens roll som utvecklare av nya verksamhetsmodeller som främjar produktiviteten kommer i framtiden att vara anmärkningsvärt stor. I bästa fall deltar företagen som samarbetsparter samt i planeringen och produktionen av de tjänster som ligger på kommunernas ansvar att ordna. Företagarfullmäktige deltar i det politiska beslutsfattandet. Företagarnas lokal föreningar är en naturlig aktör som kommunernas samarbetsparter till exempel vid utarbetandet av servicestrategin och när det gäller att lyfta fram viktiga diskussionsämnen och nya möjligheter att producera tjänster. Ett lyckat samarbete inom produktion av tjänster kräver att kommunerna ger tydlig information om praxis och metoder för konkurrensutsättning. Företagen sköter även om de faktorer som inverkar på kommuninvånarnas trivsel, såsom levnadskostnaderna i området, skol- och daghemstjänster samt social- och hälsovårdstjänster, eftersom dessa direkt eller indirekt inverkar på tillgången till kompetent arbetskraft. LÄNKAR Företagarna i Finlands undersökningsverksamhet Näringspolitisk enkät Sm-företagsbarometer Företagarna i Finlands Kommunalvalsprogram 2012 Finlands Näringsliv: Kommunernas företagsklimat Det finns skäl för kommunerna att tydligt avskilja ansvaret för ordnandet av tjänster från produktionen av dessa. De bör avhålla sig från att idka närkingsverksamhet som konkurrerar med företagen, eftersom detta ger en snedvriden konkurrens och hindrar marknaderna från att utvecklas. Kommunerna erhåller en konkurrensfördel på grund av sina resurser, olika offentliga stöd, sin skyddade ställning (konkursskydd), det låga kravet på avkastning och de balansomslutningar som har erhållits i form av donationer.
14 6. Kommunernas strategihierarki I kommunerna planeras strategier på många olika nivåer och ur många olika synvinklar. I kommunstrategin fastställs målsättningarna på kommunnivå, vilka preciseras för bland annat näringslivet, tjänsterna och upphandlingarna i respektive understrategi. Beredandet och planeringen av strategierna förverkligas smidigt så att man i början av mandatperioden utarbetar en kommunstrategi och därefter en personal-, näringslivs- och servicestrategi. Kommunens olika strategier och deras proportioner presenteras på bilden nedan. Kommunstrategi planer Verksamhetsplaner Verksamhetsplaner Verksamhetsplaner Verksamhets- Personalstrategi Näringslivsstrategi Servicestrategi Upphandlingsstrategi Upphandlingsregel och guide för små anskaffningar Servicestrategin styr utvecklandet av kommunernas tjänster genom att länka samman de olika strategierna ur tjänsternas perspektiv. 14
15 15 I kommunstrategin fastställs de målsättningar som styr servicestrukturen på kommunnivå. Kommunstrategin utarbetas så att man enkelt utifrån den kan styra kommunens övriga strategier som är underställda kommunstrategin. I utarbetandet av kommunstrategin deltar i allmänhet kommunfullmäktige och -styrelsen samt tjänstemannaledningen. Genom att inkludera sociala medier och olika elektroniska lösningar har man även börjat få med kommuninvånarna i utarbetandet av kommunstrategierna. I de större städerna bidrar den egna data produktionen med huvudparten av den information som krävs för att utarbeta en strategi. I mindre kommuner finns skäl att låta ansvaret för datainsamlingen ligga på ett begränsat antal tjänstemän. De centrala informationskällorna utgörs av Statistikcentralen, Kommunförbundet, Arbets- och näringsministeriet, Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Finlands näringsliv EK (särskilt vad gäller stadsregioner), Företagarna i Finland (kommunspecifik information) och Statens ekonomiska forskningscentral. Personalstrategin är kommunens plan för hur man avser se till att tjänsterna produceras av en grupp bestående av exakt rätt personer. I den fastställs bland annat de personalresurser och det kunskapsbehov som kommunoch servicestrategin förutsätter. Dessutom drar man upp riktlinjer för hur man kan öka personalresurserna. De centrala delområdena i personalstrategin är ledarskap, personalomsättning och rekryteringen av nya medarbetare, kunskap och yrkeskompetens, uppmuntrande belöningar, främjande av det välmående personalen upplever i sitt arbete, en mångkulturell miljö och att främja denna, samt att utveckla systemet för revidering av ledarskap. Personalstrategin utarbetas av kommunens personaladministration. Med tanke på utvecklandet av servicemarknaderna spelar personalstrategin en viktig roll eftersom kommunen i den kan dra upp riktlinjer för till exempel personalens möjligheter att bli företagare inom systemet för servicesedlar. Detta har för sin del en effekt på uppkomsten av servicemarknader. På grund av att ett allt större antal kommunanställda blir pensionerade försvåras rekryteringen, varvid personalstrategins betydelse ökar ännu mer. I stället för att konkurrera kan företagen och kommunerna tillsammans försöka hitta lösningar för att garantera en tillräcklig arbetskraft.
16 Med servicestrategin styr man på en allmän nivå ordnandet av tjänster, servicestrukturen och -nätverket, tjänsternas kvalitet samt produktionen av tjänster. Servicestrategin och utarbetandet av en sådan behandlas närmare i kapitlen nedan. Näringslivsstrategins uppgift är att fastställa mål och metoder för att åstadkomma ett näringsliv som stöder målen i kommunstrategin. Näringslivsstrategin styr kommunens samarbete med företag, ELY-centralerna och andra aktörer som inverkar på näringslivets utveckling. Med näringslivsstrategin kan man påverka regionens livskraft, utvecklingen av skatteintäkter samt servicemarknaderna. Näringslivsstrategin bör stödja de mål som har fastställts i kommun- och servicestrategin. Med näringslivsstrategin avser man inte att endast förbättra företagens verksamhetsförutsättningar, utan med den kan man även påverka kommuninvånarnas välfärd och kommunens utveckling. Näringslivsstrategin utarbetas på bred front tillsammans med näringslivet och offentliga aktörer. Upphandlingsstrategins betydelse har ökat under de senaste åren. Kommunernas upphandlingssamarbete och en mångsidigare serviceproduktion kräver tydliga riktlinjer och mål som stöder upphandlingarna. Upphandlingsstrategin styr utvecklingen och verkställandet av kommunens upphandlingar. I upphandlingsstrategin förutser man vilka anskaffningar den planerade funktionen kräver. Upphandlingsstrategin grundar sig på näringslivs- och servicestrategierna. Om man till exempel har fastställt en mer mångsidig serviceproduktion som mål i servicestrategin, fastställer man i upphandlingsstrategin de metoder med vilka detta kan förverkligas vid upphandlingen av tjänster. Upphandlingsstrategin ska till sin natur vara sådan att den erbjuder möjligheter för företag av alla åldrar och storlekar. I upphandlingsstrategin ser man även till att små och medelstora före tag erbjuds möjligheter att delta i produktionen av tjänster på så sätt att de stora aktörerna inte får en alltför dominerande position på marknaderna. Upphandlingsstrategin kompletteras av ett regelverk för upphandlingar och en guide för små anskaffningar. I utarbetandet av upphandlingsstrategin deltar representanter för den 16
17 17 strategiska och den operativa upphandlingen samt personer med ansvar för näringslivs- och servicestrategierna. Även vid utarbetandet av upphandlingsstrategin behöver man lyssna till olika stora företag, till exempel via företagarnas lokalföreningar. Kommunernas förvaltningsorgan och uppgiftsområden utarbetar sina egna verksamhetsplaner, i vilka man fastställer de åtgärder med vilka servicestrategin i dessa genomförs. De strategiska riktlinjerna som berör markanvändning och byggnation samt fastighetsförvaltning fastställs i ett flertal olika dokument. De har en väsentlig betydelse med tanke på servicestrukturen och -nätverken. Genom att planlägga företagstomter skapar kommunen ett serviceutbud och genom att planlägga bostadstomter skapar kommunen en efterfrågan på service. Bedömningen av näringslivseffekter (YRVA) utgör en viktig del av kommunernas beslutsfattande och strategiarbete. Syftet med YRVA är att utveckla det kommunala beslutsfattandet så att man på ett mer systematiskt sätt än tidigare kunde bedöma beslutens före tagseffekter på förhand. De flesta av de beslut som fattas i kommunerna inverkar på ett eller annat sätt på företagens verksamhetsförutsättningar. Ett företagarorienterat och affärsinriktat tankesätt vid fattandet av beslut är viktiga förutsättningar för att den regionala affärsverksamheten ska kunna utvecklas. En lönsam näringspolitik förutsätter att man bedömer effekterna på förhand och att man följer upp de förverkligade effekterna. Genom en bedömning av företagseffekterna skapar man bättre verksamhetsförutsättningar och möjligheter till affärsverksamhet. De beslut som fattas i kommunerna inverkar direkt eller indirekt på företagen, oberoende av om man fattar beslut som gäller utbildnings-, upphandlings-, bostads- eller planläggningspolitiken. Ett lyckat YRVA-förfarande är en del av såväl kommunens vardagliga beslutsfattande som av det regelbundet utförda strategiarbetet regelrätt, aktivt och interaktivt en del av det tidigare skedet vid kartläggningen av alternativ planmässigt och fortlöpande en naturlig verksamhetsmodell för engagerade parter.
18 18 LÄNKAR TILL KOMMUNERNAS STRATEGIER Motionsgrund för Företagarna i Finlands bedömning av företagseffekter Motionsgrund för ibruktagandet av Företagarna i Finlands servicestrategi Motionsgrund för ibruktagandet av Företagarna i Finlands servicestrategi och upphandlingsstrategi Kuopio stad, bedömning av företagseffekter Jyväskylä stadsstrategi Tammerfors stadsstrategi Helsingfors stadsstrategi Björneborg stads personalstrategi Ylöjärvi kommuns personalstrategi Kemi stads servicestrategi och produktivitetsprogram S:t Michel stads servicestrategi Tavastehus stads servicestrategi Björneborgregionens näringslivsstrategi Helsingfors stads näringslivsstrategi Lahtisregionens konkurrenskrafts- och näringslivsstrategi Rovaniemi stads upphandlingsstrategi Karleby stads upphandlingsstrategi
19 19 7. Servicestrategins innehåll I kommunens servicestrategi ingår alla de tjänster som kommunen enligt lag måste ordna samt alla övriga tjänster kommunen har åtagit sig att ordna. I servicestrategin måste man beakta den utveckling av näringslivet och servicemarknaderna som utgör en förutsättning för att strategin ska kunna genomföras, kommunens ekonomi och lönsamhet samt personalens kompetens och tillgänglighet. Kommunens servicestrategi är en del av den helhet som utgörs av den strategiska ledningen inom kommunen. Servicestrategin ska förverkliga, konkretisera och precisera de riktlinjer som i kommunens helhetsstrategi har fastställts för utvecklandet av tjänster. Övriga strategiska dokument som ska härledas från kommunstrategin är bland annat personalstrategin, näringslivsstrategin, balanseringsprogram för ekonomin och kommunikationsstrategin. Kommuninvånarna Företagen Organisationerna Global utveckling Nationell utveckling Regional utveckling KOMMUNSTRATEGI SERVICESTRATEGI LEDARSKAPS- OCH STYRMODELLER ORGANISATIONSMODELLER VERKSAMHETSMODELLER Föreningar Massmedia Faktorer som måste beaktas i kommunens strategiarbete. Inom kommunens strategiska arbete är det synnerligen viktigt att man beaktar de övriga faktorer som inverkar på verksamhetsmiljön, såsom den globala, nationella och regionala utvecklingen, samt organisationer, föreningar, företag och massmedia.
20 I arbetet med servicestrategin betonas ett aktivt deltagande av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att kommunens strategiprocess är öppen och involverande. Deras uppgift är även att säkerställa att fullmäktige har en möjlighet att delta i behandlingen av servicestrategin redan i det beredande skedet och att fullmäktige har tillgång till redskap för att revidera och följa upp servicestrategin. I detta arbete får fullmäktige stöd av bland annat revisionsnämnden. Vid sidan av de förtroendevalda och personalen är det även viktigt att få med kommuninvånarna, företagen, föreningarna och organisationerna i arbete med servicestrategin. Att förverkliga servicestrategin är en utmanande och långsiktig process. Ett flertal olika producenter förverkligar servicestrategin. Att ändra servicestrukturerna förutsätter att man först tar till sig nya förfarandesätt och att man därefter gör dem till organisationens vardagliga praxis. FUNGERANDE MULTIPRODUCENTMODELL för kommunala tjänster UTBUD EFTERFRÅGAN KOMMUNINVÅNARNA Efterfrågan på... kommunala tjänster ALTERNATIVA PRODUKTIONSMETODER Kommunens egen produktion Köptjänster Förening Stiftelse Andelslag Servicesedlar Privat efterfrågan SERVICEPRODUCENTER Firmanamn Firmanamn Firmanamn Aktiebolag Aktiebolag Aktiebolag Man har gjort en grov uppskattning som visar att inledandet av omfattande och krävande ändringar i servicestrukturerna tar en mandatperiod, etablerandet av ett nytt verksamhetssätt en mandatperiod till, och att man först under den tredje mandatperioden erhåller den största funktionella och ekonomiska nyttan av de nya verksamhetssätten (Kommunförbundet, Kommunen behöver en servicestrategi, 2008). Vid produktionen av de kommunala tjänsterna behövs, förutom kommunens egen verksamhet, även företag av olika storlekar samt aktörer inom den tredje sektorn. Källa: Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram
21 21 I servicestrategin ska man dra upp riktlinjer för följande saker: Tjänsternas innehåll. Till exempel riktlinjer för tjänster som eventuellt ska bortgallras och tjänster som ska förstärkas i framtiden. Väluppgjorda riktlinjer som berör tjänsternas innehåll styr även even tuella sparåtgärder inom kommunerna. Tjänsternas arrangemangs- och produktionsmetoder samt servicestrukturer. Till exempel riktlinjer för hur servicesedlar används för seniorernas omsorgstjänster eller dagvårdstjänster för barn. Servicenätverk. Till exempel beslut om antalet hälsostationer, rådgivningar och övriga verksamhetspunkter samt deras placering. Serviceprocesser. Till exempel beslut om gemensamma kundstyrningscentraler inom uppgiftsområdena. Stärka kommuninvånarnas självständiga agerande och den lokala gemenskapen. Till exempel att stödja organisationer och byverksamhet genom att erbjuda dem utrymmen för verksamheten. Att hantera kostnaderna och öka kostnadskännedomen. Till exempel beslut om att utarbeta ett lönsamhetsprogram och utveckla en kostnadsberäkning. Att bevara kommunens egen produktionskompetens och säkerställa tillräckliga upphandlingskunskaper. Till exempel beslut om att kvarhålla en viss minimiandel av serviceproduktionen som kommunens egen produktion och att öka upphandlingssamarbetet med de övriga kommunerna i regionen. Kommunens mål och åtgärder för att skapa nya produktionsinnovationer för service och tjänster. Till exempel att stödja innovationsföretagens verksamhet och samarbeta med dem. Att utöva konkurrerande näringspolitik med företag. Till exempel besluta att man inte utövar affärsverksamhet som konkurrerar med företagen.
22 Med tanke på ett lyckat verkställande av servicestrategin är det viktigt att man identifierar de faktorer med hjälp av vilka man kan balansera kommunernas ekonomi och verksamhet. BALANS MELLAN KOMMUNERNAS EKONOMI OCH VERKSAMHET ÄNDRADE SERVICEBEHOV BEFOLKNINGSÄNDRINGAR ÄNDRADE KONSUMTIONSVANOR SKYLDIGHET ATT ORDNA KOMMUNALA TJÄNSTER LAGSTIFTNING UTVECKLINGSPROJEKT STRATEGISKA RIKTLINJER PRIORITERING AV TJÄNSTER STRATEGISKA RIKTLINJER ALLOKERING AV RESURSER STRATEGISKA RIKTLINJER KOMMANDE EFTERFRÅGAN PÅ TJÄNSTER TJÄNSTER SOM BEHÖVS OCH DERAS PRODUKTIONSFORMER I FRAMTIDEN 22
23 23 Typisk innehållsförteckning i en servicestrategi 1. Sammanfattning av servicestrategin 2. Servicestrategins uppgift 3. Värderingar som styr servicestrategin 4. Nuläget för tjänsterna 5. Kommande servicebehov Servicebehov som härleds från befolkningsprognoser 6. Vision om de tjänster som motsvarar servicebehovet samt hur de ordnas och produceras Beskrivning av läget för målsättningar Metoder i anknytning till valfrihet 7. Ordnande av tjänster Metoder för att ordna tjänster Tyngdpunkter och mätare för ordnandet av tjänster 8. Produktion av tjänster Vad producerar vi själva? Vad producerar vi som samarbete? Vad producerar utomstående och enligt vilka principer? 9. Verkställande och uppföljning av servicestrategin Projektering av servicestrategins verkställande, spetsprojekt Uppföljning, mätande, insamling av uppföljningsdata och analys av servicestrategins genomförande
24 8. Vem drar nytta av kommunernas servicestrategi? Servicestrategin är ett viktigt redskap inom ledarskap och kommunikation. Servicestrategins målgrupper utgörs av kommuninvånarna, kommunernas förtroendevalda och tjänstemannaledning, personal som deltar i planeringen och genomförandet av serviceproduktionen samt utomstående serviceproducenter. En välutarbetad servicestrategi uppmuntrar särskilt små och medelstora företag att investera i sin affärsverksamhet vilket leder till att en äkta och hållbar servicemarknad tillkommer i regionen. KOMMUNINVÅNARNA Behöver tydligt utformade riktlinjer av kommunerna om bland annat främjandet av valfriheten och utvecklandet av servicenätverket enligt tjänst. KOMMUNERNAS TJÄNSTEMANNALEDNING Vid utarbetandet av bland annat verksamhetsplaner enligt servicesektor. Vid planerandet av kommunens tjänster enligt på förhand utarbetade riktlinjer. Vid konkurrensutsättning. KOMMUNERNAS FÖRTROENDEVALDA Vid ett långsiktigt politiskt beslutsfattande enligt på förhand utarbetade riktlinjer. Vid diskussioner med kommuninvånarna. Hur olika målgrupper drar nytta av servicestrategin SERVICEPRODUCENTER Kommunernas egen serviceproduktion Servicestrategin styr utvecklingen av serviceproduktionen och den dagliga verksamheten genom att ge en enhetlig bild av hur och vilka offentliga tjänster man önskar sig i kommunen. Vid utarbetandet av verksamhetsplaner och budgetar. Utomstående producenter, med andra ord företag och sammanslutningar I det egna strategiarbetet. Vid identifieringen av möjligheterna till affärsverksamhet. Vid planeringen av affärsverksamhet och investeringar. Vid dialoger mellan kommuner och företag. 24
25 25 9. Företagens och kommunernas samarbete vad gäller servicestrategi Det är ett utmanande arbete att göra upp en servicestrategi som motsvarar framtidens servicebehov väl om det endast görs som ett samarbete mellan kommunens tjänstemän och de förtroendevalda. Man kan kartlägga kommuninvånarnas erfarenheter och önskemål med olika enkäter och lösningar i de sociala medierna. Företagen är de som bäst kan berätta om nya metoder att producera tjänster. Företagens möjligheter att skapa tillräckliga servicemarknader är absolut nödvändig information när man drar upp riktlinjer för vem som i framtiden ska producera tjänsterna och på vilket sätt. Företagen kan delta i servicestrategiprocessen på många olika sätt. Det finns skäl att se till att samarbetet inte blir alltför komplext och formellt, men det bör dock organiseras på ett till räckligt bra sätt.
26 Även om varje kommun har sin egen strategiprocess kan en servicestrategiprocess som utarbetas som samarbete indelas i fyra huvudskeden. SAMARBETETS FÖR- BEREDANDE OCH INLEDANDE FÖRBEREDANDE AV STRATEGIN PLANERING AV STRATEGIN MÅNAD Under skedet för beredande och inledande av samarbetet utarbetar kommunen och företagen en plan för att förverkliga samarbetet. Man utarbetar en bra plan för att förverkliga samarbetet och samarbetet organiseras genom att man väljer ansvariga personer för projektet från båda parterna. Företagarnas lokalföreningar utgör det naturligaste valet av en gemensam representant för företagen. I projektplanen fastställs samarbetets olika skeden och hur de ska sammanlänkas med kommunens övriga strategiprocess, tidtabellen och de ansvariga personerna för de olika uppgifterna. Under strategins beredande skede fokuserar man på att samla in, analysera och vidareutveckla information. Man skapar en helhetsbild av utgångspunkten och utarbetar prognoser för framtida efterfrågan. Kvaliteten på tillgänglig information är av avgörande betydelse för att det beredande skedet ska lyckas. I detta skede är företagens roll att samla in och sammanställa information i anknytning till servicemarknaden. 26
27 27 Huvudskedena i kommunernas och företagens gemensamma strategiprocess och deras riktgivande längd. VERKSTÄLLANDE AV STRATEGIN I strategins planeringsskede utarbetar man utifrån information från det beredande skedet den egentliga strategin i enlighet med kapitel 7. Hur väl strategins verkställande skede lyckas är beroende av hur väl de utvecklingsprojekt som verkställer strategin och kommunens ledningssystem stöder genomförandet av strategin. Konkret uppställda mål och mätare är viktiga faktorer som styr verkställandet. Man följer öppet upp verkställandet av strategin med hjälp av gemensamt utarbetade mätare. Alla företag kan delta i utarbetandet av näringslivsstrategin men vad gäller servicestrategisamarbetet deltar endast de företag som är potentiella producenter av kommunala tjänster.
28 I följande tabell har vi sammanställt exempel på hur företagen kan delta i servicestrategiprocessens olika skeden. 1. BEREDANDE Är aktiv gentemot kommunen under processens alla skeden. Förmedlar information om servicemarknaden till kommunerna. Samlar in och lägger fram jämförande information, god praxis och erfarenheter. Gör motioner till fullmäktige om utarbetandet av servicestrategi och förslag till innehåll. FÖRETAGENS DELTAGANDE Planerar affärsverksamheten, sammanfattar sin egen strategi och kommunikation. Produktifierar och prissätter sin egen service. 2. PLANERING Berättar om företagens möjligheter att producera kommunens tjänster. Presenterar färdiga, konkreta alternativ. Presenterar nya produktionsinnovationer för service och tjänster. Framför ett företagsperspektiv. 3. VERKSTÄLLANDE Deltar i konkurrensutsättningar. Producerar tjänster i enlighet med gällande avtal. Erbjuder och producerar tjänster i samarbete med andra företag. Följer konsekvent den strategi man meddelat vid planeringen av servicestrategin. Överlämnar nödvändig information om tjänsternas kvalitet och produktion till kommunerna. I arbetet med servicestrategin behöver företagen aktuell information om marknadsläget i den egna regionen och hur detta utvecklas. Företagens lokalföreningar kan organisera och överlåta ansvaret för insamlingen av information så att detta kan genomföras på ett koordinerat och systematiskt sätt. Det lönar sig att genomföra insamlingen av information i samarbete med kommunen och näringslivsbolaget. En förteckning över de centrala informationskällorna finns i kapitel 6. Företagen behöver även information för att kunna produktifiera och prissätta tjänsterna. För detta ändamål hittar man bra jämförande information från de konkurrensutsättningar kommunerna har genomfört för olika tjänster och där anbudens prisuppgifter är offentlig information. 28
29 Exempel på nya organisationsmetoder Det lönar sig inte för kommunerna att uppfinna hjulet på nytt när man planerar nya organisationsmetoder för tjänster. Man har redan samlat på sig erfarenheter från ett flertal pilot projekt och från etablerade verksamhetsmodeller. Servicesedel Användningen av servicesedel ökar snabbt i Finland. I DEN BIFOGADE LÄNKEN FINNS EXEMPEL PÅ HUR SERVICESEDELN TILLÄMPAS I KOMMUNERNA Jyväskylä stads praxis för servicesedel S:t Michelregionens social- och hälsovårdsväsen Beskrivning av Tammerfors stads system med servicesedel kumppanuuskasikirja
30 Personlig budget I Helsingfors stads projekt Ett kundcentrerat servicenätverk har man planerat ett s.k. väggfritt mångsidigt äldrecenter, där målet är att kombinera den nuvarande dygnetruntvården och omsorgen i tre steg till en enda helhet. Tanken är att när åldringens vårdbehov ökar ska han eller hon inte behöva flytta till en annan vårdinrättning utan tjänsterna anpassas enligt kundens servicebehov. Projektet har även utgjort ett pilotprojekt vad gäller personlig budget. Syftet är att skapa ett system där kunden får en egen personlig budget utgående från en behovsprövning och med vilken han eller hon kan köpa de tjänster som behövs. Förutom staden kan även företag, föreningar och privatpersoner utgöra serviceproducenter. I projektet har man utarbetat en verksamhetsmodell med hjälp av vilken aktörerna kan skapa ett nätverk som på bästa möjliga sätt är till kundens fördel. LÄNK Helsingfors stads projekt Ett kundcentrerat servicenätverk 30
31 31 Serviceinitiativ Serviceinitiativ är ett förfaringssätt där kommunen förbinder sig att konkurrensutsätta en tjänst som omfattas av förfaringssättet för initiativ om ett företag, en förening eller kommunens arbetstagare framlägger en trovärdig plan, enligt vilken dessa kan producera tjänsten så att den blir billigare och håller högre kvalitet. Kommunen tar emot initiativet, undersöker saken och beslutar utifrån en egen utredning om initiativet leder till konkurrensutsättning. Även en kommuninvånare kan ta ett initiativ. Serviceinitiativ är inte ännu i bruk i Finland. Om detta förverkligas leder det till att kommunerna i allt högre grad skulle produktifiera sina tjänster och utreda kostnaderna för sina tjänster. LÄNK Företagarna i Finlands motionsgrund om ibruktagandet av serviceinitiativ
32 11. Ordlista Källa: Företagarna i Finland ( Företagarna i Finland Företagarna i Finland är näringslivets största central organisation med över medlemsföretag. Medlemmarna består av företag inom handel, trafik, service, industri och entreprenad. Medlemsstrukturen motsvarar den finländska företagsstrukturen. Av medlemsföretagen är hälften privatföretagare och hälften arbetsgivarföretag. Av Finlands arbetsgivar företag är företag medlemmar i Företagarna i Finland. Företagarna i Finland är en intressebevakare med en organisationsstruktur i tre steg: Företagarna i Finland som centralorganisation, regionorganisationerna och lokalföreningarna. Samarbete i frågor som berör affärsfrågor med branschorganisationerna. Företagarorganisationens verksamhet består av över 400 lokalföreningar, 21 region organisationer och 53 branschorganisationer. Företagarnas lokalförening Den viktigaste uppgiften för lokalföreningarna inom Företagarna i Finland är att på lokal nivå påverka kommunernas beslut, särskilt vad gäller näringspolitiken. I Finland finns drygt 400 lokalföreningar och i dem uppskattningsvis förtroendevalda. Dessutom stöds arbetet av kommunernas och städernas företagarfullmäktige. Ordlista i anknytning till kommunförvaltning (källa: suomi.fi, kunnat.fi och tem.fi) Fullmäktige Medlemmarna i fullmäktige väljs vart fjärde år genom offentliga och jämlika kommunalval. Fullmäktige utser medlemmarna i kommunstyrelsen, till vars uppgifter hör att bereda fullmäktiges beslut och verkställa dem. Kommunstyrelse Kommunstyrelsen utses av full mäktige. Styrelsen ansvarar för det praktiska verkställandet av kommunens förvaltning och ekonomiska förvaltning, bereder fullmäktigeärenden, bevakar kommunens intres sen och representerar kommunen. Nämnder Fullmäktige utser nämnder, som leder produktionen av offentliga tjänster i kommunen. Kommunen bestämmer själv vilka nämnder som ska finnas. De mest allmänna är bildningsnämnden, socialoch hälsovårdsnämnden och planläggningsnämnden. Nämnderna är inte obligatoriska och även en person som inte hör till styrelsen kan väljas som medlem. Kommundirektör Kommundirektören väljs av fullmäktige. Kommundirektören leder kommunens förvaltning, ekonomi och annan verksamhet och är underställd kommunstyrelsen. Kommunens bastjänster De viktigaste bastjänsterna är social- och hälsovård, undervisnings- och bildningsväsen samt miljö och teknisk infrastruktur. Beställare-producentmodell Med beställare-producentmodell avses organiserande av offentliga tjänster så att rollerna för beställaren och producenten förvaltningsmässigt avskiljs. Som beställare fungerar en offentlig aktör och producenten kan utgöras av en offentlig eller privat serviceproducent eller av den tredje sektorn. Beställare-producentmodellen kan även vara en offentlig organisations interna ledningsmodell. Beställarenheten fastställer den tjänst som ska köpas och dess kvalitet samt genomför en konkurrensutsättning. Den serviceproducent, vars tjänst helhetsekonomiskt är den förmånligaste, får beställningen. Beställningarna stadgas med civilrättsliga avtal. 32
33 33 Källor Många kommuner har utformat egna tillämpningar av beställare-producentmodellen. Erfarenheterna har huvudsakligen varit positiva. I Uleåborg har man till exempel enligt arbets- och näringsministeriet kunnat öka servicens lönsamhet med procent. Kommunförbundet, Kommunen behöver en servicestrategi, 2008 Servicesedel Ett system i enlighet med lagen om servicesedlar i en kommun eller kommungrupp, via vilket kunden kan köpa tjänster som omfattas av kommunens ansvar för ordnande av tjänster av önskad producent till ett subventionerat pris. Se kap. 4. Servicemarknader På fungerande servicemarknader finns äkta konkurrens mellan olika serviceproducenter, en mångfald av serviceproducenter av olika typ och storlek samt upphandlingskompetens bland såväl myndigheter med ansvar för att ordna tjänster som bland producenterna. Multiproducentmodell Se bilden på sidan 20. En kommun som verkar enligt mångproducentmodellen utnyttjar olika serviceproducenters möjligheter för att uppfylla ansvaret för ordnandet av tjänster. Mångproducentmodellen är inte en ideologisk, utan en mycket praktisk lösning där det väsentliga inte är vem som producerar tjänsten utan på vilket sätt den produceras. Bedömning av företagseffekter Se kap. 6. Man strävar efter att på ett regelrätt sätt bedöma effekten av de kommunala besluten på företagens verksamhetsmiljö. Ju tidigare i det beredande skedet man beaktar alternativen och effekterna av beslutsfattandet, desto bättre kan man uppmärksamma kommuninvånarnas och företagens behov.
34 Anteckningar
35
36 En högklassig servicestrategi är ett viktigt redskap för kommunen, med vilket man kan främja uppkomsten av en välfungerande servicemarknad i området. Fungerande servicemarknader främjar i sin tur kvaliteten på de tjänster kommunen är ansvarig för att ordna samt håller kostnaderna i styr. Dessutom ger detta kommunerna resurser att klara de utmaningar som framtidens servicebehov ger upphov till. I denna handbok behandlar vi de interna förhållandena mellan kommunernas strategier samt möjligheterna för att ett samarbete mellan kommunerna och de små och medelstora företagen ska skapa servicemarknader och en bra servicestrategi. Bokens syfte är att skapa en öppen och förtroendefull atmosfär mellan de centrala aktörerna på området. Handbokens innehåll har sammanställts i samarbete med Företagarna i Södra Österbotten, Kauhava stad, företagarnas lokalföreningar samt experter inom ämnet under år 2012.
Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Företagandet skapar livskraft
Kommunalvalsprogrammet för Företagarna i Finland 2012 Företagandet skapar livskraft Innehåll Innehåll... 2 Målsättningen är en livskraftig och fungerande kommun... 4 Förord: Företagandet skapar kommunens
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut
Hur motsvarar planerna lagens mål?
4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional
ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården
ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen
Projektbeskrivning Projektets delområden dygnet runt vård koordinerande verksamhet
Projektbeskrivning Projektet Trygghet i hemmet dygnet runt startade i augusti 2010. Det tvååriga projektet är Kristinestads eget med Österbottens Förbund som delfinansiär. Projektets huvudsakliga målgrupp
Huvudsakligt innehåll
LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 2011-xx-xx Till Ålands lagting Privat socialvård Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att landskapets blankettlagstiftning om privat socialservice ändras från
Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport
Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden
FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen
19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Källor: Bilaga 2. BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer
KYRKSLÄTTS PLAN FÖR BARNS OCH UNGAS VÄLFÄRD 2009-2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Processarbetet för planen för barns och ungas välfärd 4 2. Kvalitativa kriterier som styr verksamheten 6 2.1
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015 Anvisningar för sökande Innehåll: 1. Allmänt om ESF-utlysningen 2. Särskilda
Verksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012
Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
Näringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring
Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY En bra ledning av statsförvaltningen är en nationell framgångsfaktor. En ledning för statsförvaltningen som betjänar både regeringen
Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)
2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).
Kimitoöns personalstrategi 2010-2012
Kimitoöns personalstrategi 2010-2012 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering och utveckling
KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen 11.3.2015. Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna
KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen De viktigaste ändringarna Jämställdhetsplan och lönekartläggning Jämställdhetsplanen utarbetas av arbetsgivaren
PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER
PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER Beredningen av kommun- och servicestrukturreformen är i full gång, men vad reformen kommer att få för
Svar på motion från Emil Broberg med flera (V) Anställningstrygghet i kollektivtrafiken (RS 2015-187)
Svar på motion från Emil Broberg med flera (V) Anställningstrygghet i kollektivtrafiken (RS 2015-187) I Region Östergötland har vi sedan 2012 en regional kollektivtrafikmyndighet, Trafik- och samhällsplaneringsnämnden
MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA
MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande
ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013
ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BEGREPP OCH DEFINITIONER INOM NÄRSTÅENDEVÅRDEN 2. KRITERIER
Jaktledarens grundkunskaper. Beståndsvårdssystemet
Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet 1 Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet Jani Körhämö, Finlands viltcentral 2015 2 Förord Jaktledarens grundkunskaper är ett utbildningsmaterial
Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena
Promemoria Tarja Hartikainen, Ulla Hurmeranta, Tuulia Innala, Miira Riipinen 10.12.2015 Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Livskraftiga och handlingskraftiga
ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD
ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Godkänd 18.5.2006, trädde i kraft 1.6.2006 Godkänd
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1287/2013 Lag om elev- och studerandevård Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
RIKTLINJER. Riktlinjer för konkurrensutsättning
RIKTLINJER Riktlinjer för konkurrensutsättning POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då
Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016
Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se
2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011
VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 Social- och hälsovårdsnämnden 17.02.2011 1. SERVICEÅLIGGANDE Enligt 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen
Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och
Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda
15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM
STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM Statsrådet har i dag fattat följande principbeslut: 1. Behovet av och möjligheterna till en ny trafikpolitik Trafikpolitiken
Den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen
Den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen En rapport om omfattningen och formerna samt motåtgärderna för fastighetstjänsternas dolda ekonomi i belysningen av enkätsundersökningarna och intervjuerna Helsingfors
Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh
Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder
1(7) Belopp: 100 000 Tidsplan: 3/2016 12/2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:
3.3.1 Hur producerar olika länder tjänsterna för främjande av barns och ungas hälsa och välfärd genom samarbete mellan olika förvaltningar såsom social- och hälsovården och skolväsendet? Belopp: 100 000
Visionsstyrningsmodellen
Visionsstyrningsmodellen Innehållsförteckning Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell... 3 Hur fungerar visionsstyrningsmodellen?... 4 Visionsstyrningsmodellens uppbyggnad... 5 Beskrivning av delprocesserna...
Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015
Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling
Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73
Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits
Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät
Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Skede 1 Information om uppgiftslämnaren 1. Information om uppgiftslämnaren * 2. Tjänstebeteckning * 3. E-post * 4. Telefon *. Information om Kommunen/*Samkommunen
Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation
Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden
Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Internationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD
K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.
11 Svar på skrivelse angående kompetensinventering AMN 2015-0310-01.01
Sida 40 (53) 11 Svar på skrivelse angående kompetensinventering AMN 2015-0310-01.01 Arbetsmarknadsnämndens beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som
Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom
Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.
Bilaga 1 Stockholms stads upphandlingspolicy Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.
Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET
Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Den offentliga debatten om polisväsendets resurser har fokuserats på de totala resursernas otillräcklighet; i mindre utsträckning
VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020
Sidan 1 / 7 Bilaga 2/34 Gem. kfm. 29.9.2015 VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020 1 INLEDNING Gemensamma kyrkorådet vid Vasa kyrkliga samfällighet beslutade inleda planeringsarbetet
ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018
Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall
Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Länsi-Uudenmaan Autismi- ja Aspergeryhdistys ry, Autism- och Aspergerföreningen i Västra-Nyland rf
Länsi-Uudenmaan Autismi- ja Aspergeryhdistys ry, Autism- och Aspergerföreningen i Västra-Nyland rf STADGAR NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1 Föreningens namn är Länsi-Uudenmaan Autismi- ja Aspergeryhdistys
Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat
Handbok om utvecklingssamtal för kommundirektören och kommunens politiska ledning Samarbete ger goda resultat 2 Till läsaren Ledningen av kommunerna sker i samarbete mellan den politiska och den professionella
FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN
FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-23 6 Inledning och syfte Aneby kommun bedriver en del av sin verksamhet i form av bolag eller stiftelser. Verksamhet i
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar
Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Det är med stor tillfredställelse vi kan konstatera att 2005 blev det bästa året i SWECOs historia, vi slog de flesta av våra tidigare rekord. Jag
Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4
Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar
Reviderat reglemente för Kommunstyrelsen i Strömstads kommun
1 (8) Reviderat reglemente för Kommunstyrelsen i Strömstads kommun Utöver vad som är föreskrivet om Kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Kommunstyrelsen har att i samverkan
Företagsklimatet 2016 Skåne län
Företagsklimatet 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt
Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad
Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad Policy för upphandling och inköp All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där Stadens gemensamma
Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare
Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför
Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01
Diarienummer: Ks2016/0054.150 Verksamhetsplan för arbetet som Fairtrade City Gäller från: 2016-05-01 Gäller för: Kommunkoncernen Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Fairtrade City styrgrupp Revideras
0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017
Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017 Samarbetskommittén 14.4.2014 Personalsektionen 12.5.2014 Kommunstyrelsen 16.6.2014 Kommunfullmäktige 22.9.2014 I Korsholms kommun sätter vi ribban högt. Vi
SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)
Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen
#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Stadsutvecklingsnämndens och byggnads- och miljönämndens utlåtande
Utlåtande 1 (5) UTLÅTANDE OM REGERINGENS LINJEDRAGNINGAR SOM UNDERLAG FÖR INDEL- NINGEN FÖR SJÄLVSTYRANDE OMRÅDEN SAMT SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSRE- FORMENS STEGMÄRKEN Stadsutvecklingsnämndens och byggnads-
Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2011
PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2011 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Läget med planen för jämställdhet och likabehandling i 2010... 4 3. Jämställdhetsplan... 5 4. Plan för likabehandling... 6 5. Jämställdhet
STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)
STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av inkomstskattelagen. Det föreslås
Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen?
Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? 2015-09-23 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelseinstitutet
4.4.6 Nya partnerskaps- och affärsmodeller för att främja den finländska vattenaffärsverksamheten
4.4.6 Nya partnerskaps- och affärsmodeller för att främja den finländska vattenaffärsverksamheten Övre gräns för det anslag som anvisas: 100 000 Tidsplan: 6/2016 3/2017 Beskrivning och motivering av informationsbehovet
STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm
Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet
Vision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget
Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10
RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice
RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016
Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016 Inledning Distriktets roll har länge ifrågasatts inom Föreningen Norden, och det har vid flera tillfällen skrivits
Internationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Förarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
ÄNDRING AV ARRANGEMANGEN FÖR VETERINÄRJOUR FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN I VETERINÄRVÅRDSLAGEN
Social- och hälsovårdsn. 46 22.04.2015 ÄNDRING AV ARRANGEMANGEN FÖR VETERINÄRJOUR FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN I VETERINÄRVÅRDSLAGEN SOHÄN 22.04.2015 46 Beredning: I stadsveterinär-hygieniker Tiina Tiainen,
för spejarscoutprogrammet
för spejarscoutprogrammet Innehåll 1. Inledning 3 2. Hur man tar ibruk spejarprogrammet på ett smidigt sätt 4 3. Samarbete med äventyrsscoutavdelningen 8 4. Spejarscoutavdelningens gemensamma träffar 9
Gör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund 2015 2020
STENUNGSUNDS KOMMUN Jämställdhetsprogram och lokal Handlingsplan för Jämställd Västra Götaland Gör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund 2015 2020 Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige
15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan
VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan Visioner Vision 2015 Kommunfullmäktige antog i maj 2004 en vision för Hammarö, Vision 2015. Utarbetandet av visionen har varit en process
Feriearbeten sommaren 2003
Bilaga 6:18 till kommunstyrelsens protokoll den 19 mars 2003, 21 PM 2003 RVI (Dnr 331-934/2003) Feriearbeten sommaren 2003 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsdelsnämnderna
Bromma sdf Verksamhetsplan 2014
Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för
Femton punkter för fler växande företag i Örebro
Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och