Handledning för Yrkesambassadörsutbildning Modul 3

Transkript

1 Handledning för Yrkesambassadörsutbildning Modul 3 Definition av Yrkesambassadör Är en yrkesverksam person som har relevant utbildning i branschen, är en god ambassadör och förebild samt är intresserad av att inspirera och motivera andra att utbilda sig och jobba i vård och omsorg Förslag på person som utbildar yrkesambassadörer Regional eller lokal samordnare tillsammans med chef, HR, VO-lärare, handledare steg 3 eller person med annan relevant kompetens för uppdraget Föreningen Vård- och omsorgscollege Postadress: E-post: Telefon: Hemsida: Besöksadress: Stockholm info@vo-college.se Hornsgatan 15

2 Innehåll Agenda 13.00: Introduktion 13.20: Kort beskrivning av VO-College, Nationellt, regionalt och lokalt : Värdegrund-jämställdhet, inkludering, ickediskriminering : Upplevelseverkstad- vad är det? Vem är målgruppen? Vilka stationer kan genomföras på en verkstad? 14.30: Fika och reflektionsuppgift kopplad till värdegrund 15.00: Praktisk övning- hur planerar vi för ett öppet hus eller mässa 15.30: Hisspitch (hissamtal) 15.50: Utvärdering 16.00: Avslutning Material till modul 3 Inbjudan PP-presentation Handledning Uppgift reflektion normkritik Mall planering upplevelseverkstad Internetuppkoppling och högtalare till filmen Blädderblockspapper Post-it-lappar Whiteboardpennor Papperstejp A4, finpapper vitt papper alternativt fint färgat papper Sax Eventuellt lamineringsmaskin och lamineringsplast Kaligrafipennor eller annan fin tuschpenna Fika Utvärderingsmaterial Metod Observera att det är kort om tid. 3 timmar går väldigt snabbt! Optimal gruppstorlek är 8 12 personer. Om flera deltagare så bör redovisningar, mm justeras så tiden för redovisningar och grupper hinns med. Sidan 2 av 11

3 Introduktion Bildnummer hänvisar till Powerpointpresentationen Bild 1: Hälsa välkommen och presentera dig själv Bild 2: Programmet och genomgång av detta Bild 3: Syfte med yrkesambassadörsutbildningen Bild 4: Introduktion. Presentationsrunda av deltagarna: Namn, arbetsplats, förväntningar på kursen samt eventuell erfarenhet av att vara yrkesambassadör. Bild 5: Genomgång av modellen för yrkesambassadörsutbildningen. Innehållet i Yrkesambassadörsutbildningen innehåller vad det heter: Modul 1: Är den första modulen. Den kan med fördel ges till alla på en arbetsplats för att alla ska agera ambassadörer på arbetsplatsen. Skapa det välkomnande klimatet. Modul 2: Handlar om mässor och öppna hus som är vanliga sätt att informera om branschen. Modulen ger inspiration och tips på hur du som ambassadör kan agera i monter och hur du når målgrupperna. Modul 3: Upplevelseverkstad är en metod/ett verktyg för att nå både ungdomar och andra genom att de får uppleva och göra vård och omsorg. Under cirka 3 timmar får de som kommer till verkstaden ta del av fem till sex olika stationer. Stationerna behöver vara representativa för branschens bredd, dvs funktionshinder, psykiatri, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. För mer information se Idébanken på VO- College hemsida Modul 4: Handlar om hur en gör en bra praoperiod för ungdomarna. Hur kan vi öka möjligheterna för fler ungdomar att göra prao inom vård och omsorg? Vad får ungdomar göra under sin prao och vad säger arbetsmiljölagen? Samtliga moduler innehåller ett pass med normer, genus, inkludering samt ett pass med hisspitch. Kort beskrivning av VO-College, nationellt, regionalt och lokalt. Bild 6: Information om Vård- och omsorgscollege. Beskriv kort VO-College utifrån de fyra PP-bilderna. Nationellt, regionalt och lokalt. Du kan själv fylla på lite kort med information om ditt regionala VO-College. Här hittar du mer information om Vård- och omsorgscollege. Bild 7: Gör en beskrivning utifrån de olika nivåerna i VO-College. Börja nationellt och beskriv vilka som finns i VO-C. Styrelsen som består av SKL, Kommunal, Vårdföretagarna, Sobona och KFO. Att det på nationell nivå finns ett kansli Sidan 3 av 11

4 som består av fyra personer. VD, Utvecklingsledare, marknadsföring/certifiering samt en assistent. Kopplat till VO-C är också certifierare som anställs på uppdrag för att certifiera och återcertifera utifrån de 10 kvalitetskriterierna. Håll informationen ganska kort. Beskriv det regionala VO-College du jobbar i samt de lokala collegen som tillhör. Ge en kort bild av vad som är aktuellt i ditt VO-College just nu. Bild 8: Beskriv kort varför vi samverkar vad är utmaningen och vad är vinsten? Bild 9: Avsluta med denna bild. Värdegrund jämställdhet, inkludering, ickediskriminering Bild 10: Att inspirera andra att välja vård och omsorg Att vara yrkesambassadör innebär en fantastisk möjlighet att inspirera och motivera andra till VO-branschen det innebär också ett ansvar. Vi behöver fler människor som kan tänka sig jobba inom VO och alla ska känna sig välkomna och att VO är en bransch som passar dem. Tryck på att det är den professionella rollen vi pratar om, inte deltagarnas privata åsikter. Efter inledningen visa filmen genom att öppna hyperlänken. Redraw the balance. Det är en engelsk film som beskriver hur barn på en skola ritar och beskriver olika yrken, att barn redan från 4 5 års ålder har könskodat yrken. Vad innebär det för våra yrken i vård och omsorg där det är cirka 80% kvinnor totalt? Inom psykiatri, funktionshinder och blåljusområdet är det fler killar. Ibland kan det vara fler killar inom dessa områden än tjejer, men generellt i branschen är det fler kvinnor än män. Om vi tänker oss att branschen är jämställd 2030, kanske det är en 50/50-fördelning mellan kvinnor och män eller i alla fall att människor inte styrs av normer när de väljer utbildning och arbete avsett kön. Vad behöver och kan du göra för att påverka i den riktningen? Bild 11: Normer För att VO-branschen ska bli öppen för alla behöver vi bli medvetna om fördomar, föreställningar och antaganden som ofta baseras på normer i samhället. Vad är en norm? Oskrivna regler i samhället. Både positiva och negativa. Om deltagarna eller några av deltagarna gått modul 1 gör en kort repetition av vad normer är, så alla har samma grund att utgå ifrån. Sidan 4 av 11

5 Normer är som oskrivna regler i samhället som kan vara både positiva och negativa. Inte det normala utan det vi förutsätter. Saker vi gör och tänker omedvetet. Att köa är en schysst norm t ex, det skulle bli så rörigt en fredagseftermiddag på Ica Maxi annars. Alla vill hem, men ingen skulle drömma om att tränga sig före i kassakön. Bra norm! Men - normer kan begränsa människor. Det kan till exempel handla om normer, föreställningar, om vem som kan arbeta med vad. Om jag säger att jag var hos läkaren i morse kommer de flesta av er förmodligen se en man framför er, trots att det finns fler läkare som är kvinnor. Funktionsnorm att vi förutsätter att alla människor har kroppar som fungerar enligt normen. Samhället är anpassat efter människor som inte har en normbrytande funktionsvariation. Språket spelar roll att exempelvis säga rullstolsburen istället för rullstolsbunden. Bild 12: Övning Om ni skulle fråga 100 personer på stan, hur skulle de beskriva en person som jobbar inom vård- och omsorg? Kön Utbildning Ålder Funktionsvariation Utgå från nedanstående yrken: Undersköterska Skötare Enhetschef Kirurg Ambulansförare Biomedicinsk analytiker Stödpedagog Psykolog Övningen presenteras och sedan kan den göras på olika sätt beroende på hur lång tid det finns till förfogande och gruppens storlek. Alternativ 1: Låt gruppen tänka enskilt först i tre minuter, sedan prata en kort stund två och två. Alternativ 2: Dela in dem i grupper om 3 4 och låt dem skriva ner egenskaper på postit-lappar och sedan sätta upp på tavlan under respektive rubrik. Sidan 5 av 11

6 (Tryck på att vi ska generalisera nu, även om vi vet att det ser olika ut.) Berätta att det finns en stor brist på VO-personal och att mycket av det handlar om vem vi tänker oss kan jobba inom branschen och vem vi inte tänker på. Presentera Upplevelseverkstäder som en fantastisk möjlighet att bidra till ökad kompetensförsörjning OCH en breddad syn av vem som jobbar med vad. Genom att aktivt tänka på fördomar har vi en möjlighet att förändra och börja se nya målgrupper till exempel män. Koppla till förstudien som gjordes i Örebro 2016 som säger att: Män beskriver att de kom in i VO-branschen av en slump och att de inte skulle testat på om ingen annan öppnat upp för det. Flera som beskriver att de blev uppsagda från jobbet och fick erbjudande om att testa VO-branschen och sen är jättenöjda med sitt val. Flera säger att Om jag bara vetat så hade jag gjort detta (blivit undersköterska eller motsvarande) för länge sen. Hur kan vi tillsammans jobba för att minska antalet personer som säger just det? Yrkesambassadörer som ni gör att vi tillsammans kan jobba medvetet och strategiskt istället för slumpartat med att bredda rekryteringen. Bild 13: Vad kan vi tillsammans göra för att få fler män och kvinnor, tjejer och killar med olika bakgrund till branschen? Och varför ska vi det? Anledningen är bland annat att Vi behöver mer personal och människor behöver kunna göra ett fritt studieoch yrkesval! Genom att uppmuntra till att bryta traditionella val utmanar vi normer kring kön. Vi ger pojkar och män, flickor och kvinnor möjlighet att välja bredare. EN KAN INTE BLI DET EN INTE KAN SE Be gruppen diskutera egna möjliga lösningar för att fler personer/män ska söka VO. Hur kan de göra på en Upplevelseverkstad? Hur kan Upplevelseverkstaden riggas så att det blir naturligt att det både är kvinnor och män, unga och gamla som finns representerade? EN KAN INTE BLI DET EN INTE KAN SE alltså måste alla finnas representerade som yrkesambassadörer i så många sammanhang som möjligt. Om en inte kan bli det en inte kan se så innebär det att om jag inte kan se representanter för mig i ett yrke så kommer jag troligen inte att välja det. Se upp för dikeskörning! så könsstereotyper inte förstärks. Till exempel om vi spelar på stereotypa könsroller riskerar vi att enbart rekrytera killar/män som är intresserade av teknik/blåljus och sen försvinner om de inte upplever att branschen levererar. Vi kan också gå miste om tjejer som är teknik/blåljusintresserade och killar som är genuint intresserade av omvårdnad och omsorg. Sidan 6 av 11

7 Bild 14: Se en möjlig arbetskamrat i alla du möter De som söker sig till vård och omsorg och stannar kvar har alla ett gemensamt: Intresse i att bry sig och ta hand om människor. Upplevelseverkstad Bild 15: Yrkesambassadör på Upplevelseverkstad Vad vet ni om Upplevelseverkstäder? Vad är speciellt med en Upplevelseverkstad? Vilka är målgrupperna? Vad behöver finnas med på en Upplevelseverkstad för att det ska bli roligt/spännande/intressant? Upplevelseverkstad är en metod med ledordet Göra inte höra. Det handlar alltså om att deltagarna får prova på olika vård och omsorgsuppgifter. På verkstäderna får de med hjälp av yrkesambassadörer att gå till olika stationer som visar på bredden i yrket som undersköterska eller motsvarande. Det är lämpligt med två ambassadörer/station och 5 6 stationer för en grupp på personer, deltagare per station. Varje station planeras till minuter. Alla deltagare går till alla stationer så det blir ett flöde. En upplevelseverkstad tar cirka 3 timmar med detta upplägg. Målgruppen kan vara elever på högstadiet som under en förmiddag eller eftermiddag besöker en verkstad eller kan det vara arbetssökande från Arbetsförmedlingen som får en halvdag på samma sätt. Stationerna behöver anpassas efter aktuell målgrupp, vad gäller innehåll och tempo. För ungdomar är det viktigt att det inte är för långsamt, alla måste också hinna prova. Bild 16: Upplevelseverkstad är en upplevelsebaserad aktivitet. Mottot är Göra inte höra Vem kan delta på en verkstad? Fantasin sätter gränser för vilken som är målgruppen. Det kan vara elever i årskurs 8 eller unga arbetslösa, eller det kan vara arbetsförmedlare och SYV som tar del av vad arbete och utbildning i VO innebär. Vilka stationer ska finnas på en verkstad? Det ska finnas stationer som elever kan prova, det ska vara spännande intressanta och stimulerande övningar som gör eleverna nyfikna och att de går från verkstaden med en go känsla i magen. De ska vilja veta mer och de ska vara nyfikna på att kanske få göra prao i branschen. Det behöver då också finnas praoplatser som motsvarar de önskemål och de behov som eleverna har. Viktigt att de kan tas emot av duktiga engagerade personer som låter dem vara med på arbetsplatserna och som ser dem som potentiella arbetskamrater. Se hemsidan: Idébank För högstadieelever: erpahogstadiet.pdf Sidan 7 av 11

8 För unga arbetssökande: tssokande.pdf Bild 17: Upplevelseverkstad Göra inte höra eller Göra och höra Upplevelseverkstäder kan arrangeras för elever på högstadiet och unga arbetslösa Stationerna på en verkstad behöver spegla bredden i branschen och mångfald bland ambassadörerna Att delta på en Upplevelseverkstad är ingen enkel uppgift, det kräver förberedelse för både syfte och innehåll. För att bli riktigt bra måste satsningen på verkstaden vara prioriterad. Upplevelseverkstad är en metod/aktivitet som kan genomföras för olika målgrupper. Konceptet började som ett projekt i Södra Norrland mellan åren för 3000 elever på högstadiet. I Kronoberg genomförs det för elever i årskurs 8. Under två veckors tid genomförs det 40 stycken enskilda upplevelseverkstäder med mellan 50 och 80 ungdomar per tillfälle. Drygt elever och drygt 100 pedagoger deltar. Resultat från verkstäderna är att det är fler som söker till vård och omsorgsprogrammet och även att det är fler killar som söker sig till utbildningen. Upplevelseverkstäderna har 4 6 olika stationer. Varje station bemannas med två yrkesambassadörer som jobbar i par, företrädesvis en från kommun och en från region. Viktigt med tempo så Upplevelseverkstaden hinns med och att det inte blir drygt för deltagarna. Inom områden som är svårare att visa kan det vara lämpligt att det görs en utställning eller en berättelse som eleverna förslagsvis får ta del av på mingelstationen. Tänk på att Stationerna planeras så att de innehåller olika områden som i största möjliga utsträckning speglar mångfalden i branschen, kommunal, privat och landstingsregional. Yrkesambassadörerna på stationerna är både män och kvinnor, unga och gamla med olika etnicitet för att visa på mångfalden. Yrkesambassadörerna förbereds genom deltagande i förberedelsemöten/yrkesambassadörsutbildning och får stöd att utveckla sina specifika stationer på upplevelseverkstäderna Exempel på stationer: Venprovtagning på attrapp, taktil massage, rullstolsrace, förflyttning med hjälp av lift eller annat, testa med ultraviolett ljus hur väl en fått händer rena med hjälp av handsprit, informations/fikastation, mfl. Stationerna behöver vara utformade så de som kommer får prova på uppgifter i vård och omsorg- Göra inte höra Sidan 8 av 11

9 Viktigt att också tänka på att få med alla områden i VO, dvs psykiatri, funktionshinder, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Stationerna behöver bemannas av killar, tjejer, unga och gamla,personer med olika etnicitet och bakgrund. Fika och reflektionsuppgift kopplad till Upplevelseverkstad Bild 18: Fika. Kopiera upp uppgiften så att deltagarna har den med sig under kaffet. Hur kan du utifrån uppdraget som yrkesambassadör visa på bredden och mångfalden på en Upplevelseverkstad? Bild 19: Ett gott intryck På Upplevelseverkstäderna är det viktigt att göra ett gott intryck på de vi möter och förstås ge ett gott intryck av VO-branschen! Det är också viktigt att det är kul att vara med på en Upplevelseverkstad en lär sig mer om en har roligt samtidigt! Bild 20: Uppgift Hur kan vi planera och genomföra den bästa Upplevelseverkstaden för ungdomar och/eller arbetssökande? Använd bifogad mall. Hisspitch (hissamtal) Bild 21: Hisspitch eller hissamtal Beskrivning: Hisspitch är ett sätt att sälja sitt viktiga budskap om branschen på 30 sekunder, dvs så lång tid som vi åker i en hiss tillsammans om vi ska åka 4 våningar, därav uttrycket. Du står i en hiss och det kliver in tre personer som kanske är dina blivande jobbarkompisar de vi pratade om tidigare idag. Du har fyra våningar på dig att fånga deras uppmärksamhet. Hur kan du på 30 sekunder sammanfatta varför ditt jobb är det mest spännande och intressanta? Du behöver några enkla meningar för att fånga deras intresse. En hisspitch är alltså en inspirerande och snabb beskrivning av vad du gör och som ska väcka intresse hos den du möter så att hen vill veta mer. För att kunna fånga ögonblicket behövs (till en början) ett manus, så att du kort och kärnfullt kan förklara vad du jobbar med och varför. Med en hisspitch är du som scouterna Alltid redo! En hissmening är inte en livshistoria utan ett budskap som du snabbt vill förmedla och som fångar mottagarens intresse att få veta mer. Det är mer i en hisspitch än i en slogan, så det måste vara mer innehåll, du måste äga det du berättar det måste vara ditt så du är övertygande när du berättar. För att ta fram ett sådant budskap behöver följande finnas med: Sidan 9 av 11

10 1. Vem är du? Kort presentation varför just du är rätt person att berätta detta. Till exempel: Jag heter KalleMaja och jobbar som undersköterska på Äldreboendet Solglimten. 2. Vet du att mitt jobb som undersköterska är det bästa jobb jag vet, jag får göra skillnad för andra varje dag. Igår hade vi till exempel cruising med pensionärerna. De var riktigt nöjda med att kunna åka nercabbat runt stan. Oldisarna var piggare och mer pratsamma hela kvällen. Har du funderat på att jobba inom äldreomsorgen? Vill du veta mer kan du alltid höra av dig till mig eller så hittar du mer information på VO-College hemsida. Be deltagarna att fundera några minuter på det du precis berättat. Bild 22: Be dem sedan att skriva ner ett eller två ord på en post-it eller att gå fram till tavlan eller blädderblocket en i sänder och med ett till två ord svara på frågan Vad är det bästa med mitt jobb? När alla svarat på frågan ställs nästa fråga: Varför jobbar du med vård och omsorg? Deltagarna går igen fram till tavlan en i sänder och svarar med ett till två ord. När alla svarat på frågan så ställs sista frågan: Varför ska personen du möter välja jobb i vård och omsorg? Deltagarna går igen fram till tavlan en i sänder och svarar med ett till två ord. Deltagarna sätter sig sedan i två och två och formulerar två till tre hissmeningar som kan plockas fram i skarpt läge. Meningen ska innehålla följande: 1. Vem du är? ( Jag heter och jobbar med till exempel.) Detta för att den som lyssnar ska förstå varför just du berättar med stolthet om ditt jobb inom vårdoch omsorg. 2. Nyckelorden du/ni plockat fram med några fler ord. 3. Hur personen kan få veta mer vem personen kan vända sig till. 4. En fråga som öppnar upp för den du pratar med att fråga dig. Det ger dig en bild av vad den här personen har uppfattat och vill veta mer om. När de slagkraftiga hissmeningarna är framtagna får deltagarna ett finpapper och en finpenna för att skriva sin hissmening. Detta för att kunna spara sin mening och kunna ta fram den vid behov. Gärna i storlek så den ryms i plånbok eller telefonfodral. Hissmeningen kan lamineras för bättre hållbarhet. Deltagaren får sin pitch med sig. Sidan 10 av 11

11 Utvärdering och avslutning Bild 23: Utvärdering Använd utvärderingen som finns på bild 21 eller fyll på med egna frågor som är angelägna för er. 1. Hur har kursen påverkat dig? 2. Har du utvecklat förståelse för uppdraget som yrkesambassadör? 3. Vad kommer du att göra som en effekt av kursen? 4. Förslag på utveckling av innehåll, upplägg och metoder Bild 24: Tacka för dagen och berätta att det kan finnas möjlighet att bygga på yrkesambassadörsutbildningen med modul 2 5 Beskriv eventuellt kommande uppdrag i din region. Är det aktiviteter på gång i den organisation/i det VO-College som har utbildat personen, berätta och beskriv. Hur når ni varandra efter avslutad kurs? Bildar ni nätverk med ambassadörerna? Kontaktuppgifter förvaras var? Av vem? Mer information om VO-College hittar du här Idébank med möjliga aktiviteter hittar du här Sidan 11 av 11