Fysisk aktivitet på Recept - här för att stanna?

Transkript

1 Fysisk aktivitet på Recept - här för att stanna? Författare: Handledare: Program: Ämne: Ida Gustafsson Camilla Olsson Frida Petersson Thomas Karlsson Health Management programmet och Fristående Företagsekonomi Nivå och termin: C-nivå, HT-2008 Handelshögskolan BBS

2 Sammanfattning Fysisk aktivitet är idag en bristvara hos många människor och inaktiviteten har blivit ett samhällsproblem som innebär stora hälsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för både individ och samhälle. Sjukvården använder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fått namnet FaR Fysisk aktivitet på Recept och den bygger på tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder. För att patienter ska kunna träna och använda receptet finns det vissa gymverksamheter som arbetar med metoden och erbjuder patienter träning. FaR-verksamheten innebär inte enbart träning på gym utan det kan även gälla typer av fysisk aktivitet såsom simning, promenader, cykling och stavgång med mera. Receptet är individanpassat och bara en del patienter har behov av gymträning. Syftet med vår uppsats var att undersöka om en ideell gymverksamhet, Friskis & Svettis, valt att erbjuda motionärer FaR med syfte att påverka verksamhetens ekonomiska resurser. Det som framkom i slutsatsen var bland annat att en gymverksamhet som arbetar med och erbjuder FaR till patienter har till en viss del som syfte att öka medlemsantalet och indirekt också öka resurserna. Syftet med uppsatsen var även att undersöka på vilka sätt FaR kan finansieras i en verksamhet. Det framkom då att FaR idag finansieras av patienterna själva och att träningskorten till en viss del subventioneras av Friskis & Svettis. Alternativ till finansiering kan vara kommunala eller statliga bidrag, men i nuläget är inte detta aktuellt.

3 Förord Denna uppsats är skriven vid högskolan i Kalmar under höstterminen 2008 inom Företagsekonomi poäng på Handelshögskolan BBS Baltic Business School. Det har varit intressant och givande att tillsammans framställa denna uppsats. Framförallt har vi våra intervjupersoner att tacka för mycket. Det har betytt mycket för oss att de har tagit sig tid att ta emot oss och svara på våra frågor. Vi vill tacka våra uppsatsopponenter som under våra träffar kommit med kloka råd gällande utformningen av uppsatsen och vår handledare Thomas Karlsson som även han kommit med välbetänkta råd under arbetets gång. Vi riktar även ett tack till varandra och medger härmed att vi med gemensamma krafter rott uppsatsen i land. Den som inte har tid för fysisk aktivitet får förr eller senare avsätta tid för sjukdom Edward Stanley ( ) Kalmar den 12 januari 2009 Ida Gustafsson Camilla Olsson Frida Petersson

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD VÅRT VAL AV ÄMNE FORSKNINGSPROCESSEN I ALLMÄNHET STRATEGIER FÖR FORSKNING Förfaringssätt DEN KVALITATIVA FORSKNINGEN Hermeneutik Datainsamling Semistrukturerad intervju URVALSKRITERIER Beskrivning av intervjupersonerna UPPSATSENS ÄKTHET Jämvikt mellan referensram och empiri METOD OCH KÄLLKRITIK Metodkritik Källkritik REFERENSRAM FAR BAKGRUND OCH HISTORIA Pilotstudien Nyttan med FaR för vem? Läkemedelskostnader Tidigare forskning om Fysisk aktivitet på Recept Internationella framgångsfaktorer Kvalitetssystem FaR i Sverige och Norden FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Ordinationer IDEELL ORGANISATION Friskis & Svettis BIDRAG Kommunbidrag kultur- och fritidsnämnden Statliga bidrag Strukturella bidragsvillkor Statliga bidrag i ideella organisationer EMPIRI STARTPUNKTEN FÖR FAR INNEBÖRDEN AV FAR RÖRELSEÅRET VILKA PERSONER BLIR FÖRSKRIVNA FAR? FINANSIERING PÅ FRISKIS & SVETTIS KOMMUNBIDRAG FINANSIERING AV FAR SUBVENTIONERING AV FAR GOD MARKNADSFÖRING FAR I FRAMTIDEN... 38

5 5 DISKUSSION METODEN FÖRR OCH NU RESULTATETS ANVÄNDNING MOTTAGANDET AV FAR VAD INNEBÄR FAR IDAG? MOTTAGARE TILLSKOTT SPONSRING EKONOMISKT UNDERSTÖD PUBLICITET FORTSATT EXISTENS SLUTSATS SYFTE MED FAR FINANSIERING FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR

6 1 Inledning I det första kapitlet får läsaren ta del av bakgrunden till problemet, problemets formulering, syftet med uppsatsen och de avgränsningar vi valt att göra. 1.1 Bakgrund Dagens samhälle med IT-utvecklingen och den förändring vi lever i bidrar mycket till den fysiska inaktivitet som existerar för många av samhällets medborgare. Fler barn och ungdomar väljer idag att sitta framför datorn i ensamhet istället för att umgås med jämnåriga och aktivera sig i form av fotboll, innebandy och andra aktiviteter som främjar både kropp och själ. Något oroväckande är att det redan i tidig ålder utvecklas en felaktig inställning till vad motion innebär. Ett problem är att många föräldrar är inaktiva och det medför ofta att även barn till dessa blir inaktiva. Detta innebär att om vuxna inte föregår med gott exempel och håller sig fysiskt aktiva, är det svårt för de yngre att göra det. Därför handlar en viktig del om de värderingar, attityder och förväntningar som vuxna har och på vilket sätt de framstår som förebilder till den yngre generationen. (Annerstedt & Gjerset, 1997) Enligt Folkhälsoinstitutets hemsida är inaktivitet idag ett samhällsproblem som innebär stora hälsorisker. Det kan ses som ett problem i tre olika steg. På individnivå innebär det större risk för hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och sämre allmäntillstånd. Därefter påverkas också individens arbetsplats och i slutändan även samhället. Den påverkan som sker för de individer som är i behov av FaR är inte bara av fysisk karaktär utan även ekonomisk, vilken kan bli stor i slutändan. Allt fler människor söker hjälp för besvär som grundar sig i ökad inaktivitet och för många är troligtvis medicin i tablettform den självklara utvägen. Idag finns ett alternativ till medicinering i form av fysisk aktivitet på recept, FaR. Metoden är relativt ny, startades år 2001 och det är ett alternativ till vanlig medicinering. Antalet forskningsresultat som visar att fysisk aktivitet är en nödvändig faktor för alla individer ökar. ( 1

7 1.2 Problemdiskussion Vi lever idag i ett välfärdsamhälle, där vi blivit allt mer inaktiva. Allt fler har stillasittande arbeten idag jämfört med hur det såg ut för 50 år sedan. Vår inaktivitet har lett till en ökning av en rad olika sjukdomar, som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och belastningsskador som en följd av övervikt. (FoU, 2006) För att lösa problemet med inaktiviteten och få svenska folket att bli mer aktiva kan läkare nu skriva ut fysisk aktivitet på recept, FaR, istället för eller som ett komplement till läkemedel. FaR kan till exempel vara ett komplement till traditionell medicinering till individer med bland annat psykiska besvär som depression, ångest och utbrändhet samt ett steg i behandling av skador. (Faskunger et al., 2008) Sjukskrivningar är idag en stor kostnad och antalet har ökat avsevärt de senaste åren. I slutändan är det vi, landets invånare, som står för den kostnaden. (FoU, 2006) Hälso- och sjukvården rekommenderar FaR i syfte att både komplettera och ersätta läkemedel i behandlande och förebyggande syfte. Tanken är att receptet på ett pedagogiskt sätt ska motivera patienten till en ökad fysisk aktivitet. (Kallings & Leijon, 2003) Sedan FaR startades år 2001 bedrivs den fysiska verksamheten delvis på vissa träningsanläggningar. FaR-verksamheten innefattar inte bara gymträning utan också andra typer av fysisk aktivitet såsom simning, promenader, cykling och stavgång med mera. Receptet är individanpassat eftersom alla inte har behov av styrketräning. Patienter blir med ett recept i handen vidarebefordrade till de anläggningar där FaR bedrivs. Där blir patienten rekommenderad ett träningsupplägg. (Kallings & Leijon, 2003) 1.3 Problemformulering Kan FaR vara ett sätt för en ideell gymverksamhet att öka sina ekonomiska resurser? Om så är fallet, på vilket sätt? På vilka olika sätt kan FaR finansieras? 2

8 1.4 Syfte Syftet med vår uppsats är att undersöka om en ideell gymverksamhet valt att erbjuda motionärer FaR med intentionen att påverka verksamhetens ekonomiska resurser. Om det är så vill vi även undersöka på vilket sätt FaR kan öka de ekonomiska resurserna. Vi har också som syfte att ta reda på hur FaR finansieras i en verksamhet. 1.5 Avgränsningar Vi låter Kalmar stad representera en del av landet där FaR används och undersöker sedan hur den studerade verksamheten finansierar FaR. Dock finns ingen avsikt att generalisera resultatet till resten av landet. Vi har valt att endast studera Friskis & Svettis som den träningsanläggning som erbjuder FaR. Detta på grund av att vi fått uppfattningen om att metoden inte bedrivs i samma utsträckning på övriga träningsanläggningar i området. 3

9 2 Metod I detta kapitel får läsaren reda på vilka metoder vi använt oss av. Vi informerar även om tillvägagångssätt och val av ämne. Läsaren kommer också att få ta del av en beskrivning av var och en av de personer vi intervjuat. 2.1 Vårt val av ämne Då två av oss läser Health Managementprogrammet och den tredje är fristående student som finner träning viktigt var det intressant för oss att studera och skriva om något som har med vår fysiska aktivitet att göra och hur viktigt detta är för vårt välbefinnande. Vi valde en fördjupning i FaR och anledningen till detta berodde på ett intresse för hälsa och ekonomi och om det är möjligt för dessa båda ämnen att integreras. Då vi alla tre har kännedom om och är varse om kostnaderna kring sjukskrivningar och rehabiliteringar, tycker vi att det är av intresse att finna ett sätt att minska dessa kostnader för den anställde, arbetsgivaren och samhället. Fysisk aktivitet på Recept är ett intressant begrepp som inte funnits så länge men som redan blivit populärt. Det arbetas både preventivt och promotivt 1 med att få personer som har en inaktiv livsstil att börja röra på sig. Vi ville ta reda på så mycket som möjligt om ämnet för att få en bredare kunskap och ville då börja från början med att ta reda på bakgrunden till FaR. 2.2 Forskningsprocessen i allmänhet När ett problem uppstår behöver det undersökas för att lättare komma fram till en lösning. Problemet kan ha uppstått på ett antal olika sätt och det kan innehålla i stort sett vad som helst. Det går att redogöra för forskningsprocessen genom en uppdelning i olika steg. Först och främst krävs det att problemområdet identifieras, att ett syfte med forskningen utformas och att vissa frågeställningar görs. Fortsättningsvis måste en genomgång av litteratur ske och eventuellt görs en problemprecisering. Ett upplägg för undersökningen och vilken grupp som ska granskas väljs. Vidare görs val av den teknik som ska användas för datainsamling. Processen består även av hur undersökningen ska genomföras, hur den ska bearbetas och 1 Förebyggande och hälsofrämjande 4

10 analyseras. Slutligen ska undersökningen redovisas och en rapport ska presenteras. (Patel & Davidson, 2003) Enligt Patel & Davidson (2003) är forskningsprocessen påverkad av forskarens sätt att förhålla sig till sitt ämne på ett vetenskapligt sätt. Att följa processen från steg till steg är inte alltid lätt och orsaken till det är att stegen inte har en klar avgränsning utan att de delvis täcker varandra. Vare sig forskningsprocessen följs steg för steg eller inte är det vedertaget att den slutliga rapporten planläggs utifrån den ordningsföljd som presenterats ovan. 2.3 Strategier för forskning Enligt Patel & Davidsson (2003) krävs olika strategier för att en forskning ska kunna genomföras. Vilken strategi som väljs beror på vilken inriktning forskningen har. Forskningsstrategier handlar huvudsakligen om kvalitativ och kvantitativ metod. Att ägna sig åt den kvantitativa forskningsmetoden innebär att mätning görs via datainsamlingen. Det tas då hjälp av bland annat statistik för att bearbeta och analysera. I kvantitativa fall används ofta enkäter för att få fram de fakta som önskas. Den kvalitativa forskningen inriktar sig mer på att insamlingen av data sker på ett mjukare sätt. Med ett mjukare sätt menas intervjuer och att tolkningar görs utifrån dessa. (Patel & Davidson, 2003) Enbart statistiska analyser Enbart verbala analyser Kvantitativt inriktad forskning Kvalitativt inriktad forskning Figur 1: Modifierad illustration av den kvantitativa kontra kvalitativa forskningen som en obruten följd med utgångspunkt i de statistiska eller analyserande metoder som existerar. (Patel & Davidson, 2003, sidan 14) En inriktning av forskning på antingen det kvantitativa eller det kvalitativa sättet har att göra med hur valet på den information som samlats in genereras, bearbetas och analyseras. Väljs den kvantitativa inriktningen riktas forskningen in på att datainsamlingen mäts och att det används statistiska metoder för att bearbeta och analysera. Tas den kvalitativa inriktningen i bruk görs intervjuer som är kvalitativa där analyserna tolkas med hjälp av verbala metoder. (Patel & Davidson, 2003) Modellen som ses ovan visar upp dessa ändpunkter. 5

11 Gällande vår forskningsstrategi inriktade vi oss på den kvalitativa metoden då vi utförde personliga intervjuer och utgick från dessa då vi gjorde våra tolkningar i samband med slutrapporten Förfaringssätt När det gäller forskningen och den process som sker ägnas det tid till empiriskt arbete och insamling av data. Detta endera skapar, stjälper eller strukturerar de teorier som valts vilket ger möjlighet att klargöra de iakttagelser som görs. Det finns två begrepp värda att nämna i detta sammanhang och dessa är induktion kontra deduktion. (May, 2001) Om problemet angrips på ett induktivt sätt utgår författaren från forskningen för att få fram en teori. Används det deduktiva förfaringssättet är utgångsläget hypoteser, dvs. antaganden och teorier. Med andra ord innebär det induktiva synsättet att forskningen resulterar i teorin. Brukas det deduktiva sättet styrs forskningen av teorin eller de antaganden som författaren utgår ifrån. Det går att förena förfaringssätten med de tillvägagångssätt som finns. Den induktiva ansatsen sätts vanligen i förbindelse med det kvalitativa sättet att gå tillväga och det deduktiva går att koppla ihop med det kvantitativa. (Bryman & Bell, 2005) Utgångspunkt Observation Observation Observation Teori Resultat Figur 2: Modifierad modell som visar det induktiva förfaringssättet. (Bryman & Bell, 2005, sidan 25) I vår uppsats har vi valt den induktiva ansatsen när det gäller problemangrepp. Anledningen till detta är att vi vill, utifrån tidigare forskning och genom de intervjuer vi gjort, frambringa en egen teori. Då vår forskning har en kvalitativ inriktning kommer vi härmed rikta in oss på att förklara mer om detta än om den kvantitativa inriktningen. 6

12 2.4 Den kvalitativa forskningen Den kvalitativa forskningen frågar inte först och främst efter resultat som är statistiska eller kvantifierbara, den försöker istället upptäcka kontentan, kvalitén i det som är avsett att undersökas. Allt forskningsarbete förutsätter att det finns en, ett par eller flera frågor som skall besvaras, problem som skall lösas eller en fundering som inletts av forskaren. Det behövs då ett sätt att ta reda på fakta som kan lösa frågan, problemet eller funderingen. Den metod som lämpar sig bäst att använda har att göra med vad forskaren önskar få reda på gällande undersökningen. (Olsson & Sörensen, 2004) Olsson & Sörensen (2004) menar vidare att när det gäller den kvalitativa forskningen är forskaren subjektiv och befinner sig på insidan till skillnad från den kvantitativa forskaren som är objektiv och på utsidan. Flexibilitet är ett faktum när det gäller den kvalitativa forskningen och de frågor som ställs fördjupas stegvis. Genom att konstatera detta går det att säga att den kvalitativa forskningen bygger på ett framväxande som sker gradvis och innebär ett tydliggörande och en upptäckt av fenomenet. Det som forskningen producerar är resultat och i den kvalitativa forskningen grundas resultaten på ett fåtal personer och att antalet variabler är större. Här går resultaten djupare och är gällande i speciella omgivningar, förhållanden och vid särskilda tider. Det kan förklaras som att resultatet gäller i olika sammanhang. Då vår avsikt inte var att inrikta oss på den kvantitativa metoden och använda oss av ett flertal personer utgick vi från ett fåtal och gick på djupet med dessa. Vi ville få så mycket information som möjligt om FaR för att få ett så bra resultat som möjligt och då var den kvalitativa metoden mest lämpad. Vi höll oss flexibla i undersökningen vilket gav oss mer under frågeställningen då frågorna nådde mer djup Hermeneutik Enligt Olsson & Sörensen (2004) finns det inom den kvalitativa forskningen ett antal traditioner när det gäller bearbetning av forskningsresultat. Hermeneutik är den äldsta av de tre existerande bearbetningsmetoderna. De övriga två är fenomenologin, som är läran om fenomen och väsen samt etnografin, som kommer från grekiskan och syftar till beskrivning av människan. 7

13 Olsson & Sörensen (2004) menar vidare att hermeneutik är läran om tolkning och kommer även den från grekiskan. Ordet hermeneuo betyder tolka och guden Hermes har gett upphov till ordet. Denna lära är en slags filosofi som bland annat engagerar sig i att undersöka språk, tolka texter och kommunikationer. Intentionen med det hermeneutiska forskningsperspektivet är att dra till sig olika upplevelser där sammanhang ska beskrivas, förklaras och gå att begripa. En annan intention är att möjlighet till förklaring skall ges. Under arbetets gång med tolkningen söks en djupare förståelse när frågorna varför, hur, vad och var ställs. (Olsson & Sörensen, 2004) Något intressant med detta synsätt är att den förförståelse som personen har blir synbar i och med den språkanvändning som existerar samt de handlingar som används. När det gäller det hermeneutiska synsättet kan tankar och förståelse inte studeras var för sig. Anledningen till detta är att den person som tolkar har både bakgrund och erfarenheter som byggts på under tidens gång, som tänker, känner och begriper någonting. (Olsson & Sörensen, 2004) Skälet till att vi har valt att belysa hermeneutiken är att vi anser att denna metod använts för att bearbeta vårt forskningsresultat. Genom att detta perspektiv brukats, har vi gått in på djupet och tolkat varje intervju och de svar som erhållits. Vi har ingående funderat över vad svaren har för innebörd. Intervjuerna har tolkats individuellt och genom detta har vi försökt att förstå våra intervjupersoners erfarenheter och vilken situation de befinner sig i. Genom våra förkunskaper i ämnet fysisk aktivitet och vikten av detta blev det extra intressant att tolka våra intervjupersoners svar utifrån deras erfarenhet av ämnet Datainsamling När det gäller de kvalitativa studierna görs datainsamling genom observationer, berättelser och intervjuer. Intervjun består vanligtvis av tre varianter av samtal. Det första är det begripliga och logiska samtalet, det andra handlar om att hålla ett personligt känslomässigt samtal och det tredje och sista är det erfarenhetsmässiga samtalet. (Olsson & Sörensen, 2004) Något som är viktigt att ta hänsyn till när det handlar om att nå ett så bra intervjuresultat som möjligt är att syftet med intervjun ska vara klarlagd samt att problemområdet ska vara utrett. 8

14 Detta ska ha skett innan undersökning tar sin början. Frågorna vad och varför skall alltså ha klargjorts innan frågan hur ställs. (Olsson & Sörensen, 2004) Enligt Olsson & Sörensen (2004) finns det ett antal företeelser som är viktiga att beakta när intervjun ska göras. För att få ut så mycket information som möjligt av intervjun är det relevant att det existerar samarbetsvilja då det är en konversation mellan två eller flera personer. Det är angeläget att den person som blir intervjuad får tala till punkt och känner att han/hon är viktig i sammanhanget. Den information som den intervjuade lämnar måste gå att lita på och får inte vara påverkad av oväsentliga element. Frågor söker svar och svaren måste höra samman med frågan för att kunna ha någon giltighet. Med andra ord skall intervjuaren få den information som han/hon söker. Vi har insamlat våra data genom att använda oss av intervjuer och innan hade det klartgjorts för intervjupersonen vilket syfte intervjun hade och vad vi önskade få svar på. Detta för att resultatet av intervjun skulle bli så bra som möjligt. Faktainsamling har även skett genom litteraturen vi läst och genom olika relevanta websidor på Internet Semistrukturerad intervju När kvalitativa intervjuer görs kan forskaren angripa dem på ett antal olika sätt och det genom att använda sig av en mängd varianter. De typer av intervjuer som kan användas är ostrukturerad, strukturerad eller semistrukturerad. Det går att likna de ostrukturerade intervjuerna med ett samtal. När det gäller ett ostrukturerat frågesamtal handlar det om att den som ställer frågorna mest använder sig av lösa anteckningar för att komma ihåg vad som ska frågas för att undvika urspårning och för att följa en röd tråd under intervjun. Det kan till och med vara så att den som ställer frågorna bara använder sig av en fråga. Därefter får intervjupersonen svara på denna och helt associera obundet. Den som ställer frågorna måste dock ha reaktionsförmåga för att hitta punkter där det är värt att ställa en följdfråga. (Bryman & Bell, 2005) Den strukturerade intervjun, även kallad standardiserad, handlar enligt Bryman & Bell (2005) om att den person som ställer frågorna använder sig av en intervjuguide eller ett schema av frågor som på förhand är fastlagt. Anledningen till att detta schema används beror på en vilja 9

15 att kontexten ska vara densamma för varje genomförd intervju. De personer som intervjuas råkar på så sätt ut för samma slags frågor vilket gör det lättare att sammanställa deras svar. Enligt Bryman & Bell (2005) kallas den tredje intervjun för semistrukturerad. Att använda sig av en semistrukturerad intervju innebär att intervjuaren kan använda sig av en intervjuguide. Intervjuguiden innehåller en förteckning över relativt utmärkande teman som under intervjuns gång ska behandlas. Det kan vara en fördel för intervjupersonen då den får frihet att svara på frågorna och utforma dessa som den själv vill. De frågor som ställs behöver inte komma i ordningsföljd efter guiden. Det finns även möjlighet att ställa frågor spontant utan att de är upptagna i guiden i det fall intervjuaren knyter an till någonting som intervjupersonen yttrat. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer, det vill säga att innan intervjun upprättades en intervjuguide med lämpliga frågor till våra intervjupersoner. Frågeställningarna strukturerades utifrån vår intervjupersons position och erfarenhet av ämnet. Under intervjuns gång kom vi med frågor som improviserades och som kunde kopplas samman med vad vår intervjuperson precis hade sagt eller berört. Vi upplevde en flexibilitet när denna typ av intervju användes och tror att våra intervjupersoner kände likadant då vi inte insisterade på att helt följa frågorna. På det här sättet behövdes aldrig våra intervjupersoner avbrytas utan de kunde på ett bra sätt styras in på de frågor som vi önskade få svar på. När det gällde våra intervjuer med motionärerna använde vi oss av samma slags intervjuguide då vi ansåg att de alla var i samma situation. Gällande de övriga intervjupersonerna fick alla var sin intervjuguide att utgå ifrån då de befann sig i olika situationer och kunde därför inte utfrågas utifrån samma frågor. Alla intervjuer, oberoende av intervjupersonens ställning, började med att vi bad dem berätta lite om sig själva. Vi valde att skicka intervjuguiderna till flertalet av intervjupersonerna så att de kunde ta del av frågorna innan intervjun, detta för att ge dem möjlighet att förbereda sig. Anledningen till att endast ett flertal av intervjupersonerna fick frågorna skickade till sig handlade om att några av dem inte hade meddelat någon mailadress. Då hela uppsatsgruppen varit med vid de flesta intervjutillfällen har vi delat upp våra arbetsuppgifter och låtit en person ställa frågorna och de övriga två anteckna svaren. Det var endast vid ett tillfälle som bara en av oss kunde närvara vid en av intervjuerna. Vi valde att vid varje intervjutillfälle använda oss av en diktafon för att vara säkra på att få med allt vad intervjupersonen svarade. De ljudinspelningar som gjordes har vid senare tillfälle skrivits ner 10

16 på papper. Detta för att lättare kunna komma åt vad personen hade sagt. Istället för att lyssna av diktafonen gång på gång var det lättare att läsa på papper vad som uttalats. 2.5 Urvalskriterier Vilket urval som görs gällande intervjupersoner beror på vad forskningsproblemet är och hur tillgången till material ser ut. Det finns olika strategier som kan vara betydelsefulla. De strategier som är vanligt förekommande är strategiskt urval och snöbollsurvalet. (Esaiasson et al., 2002) Esaiasson et al., (2002) menar att gällande det strategiska urvalet agerar intervjuaren taktiskt. När det strategiska urvalet väljs görs en strävan efter att i undersökningen få en så betydlig bredd som möjligt. Det ska även strävas efter en upptäckt av en mängd kvaliteter och att förståelse ges för problem och händelseförlopp. Används detta urval står valet mellan att bestämma sig för antingen personer som har likheter, detta för att frambringa det typiska. I annat fall görs val av personer efter dem som urskiljer sig, vilket gör det intressant för att få den stora bredden i undersökningen. (Esaiasson et al., 2002) Enligt Esaiasson et al., (2002) väljs personer ut till att ingå i undersökningen utifrån om de har något som intervjuaren finner intressant. Det kan röra sig om en egenskap eller ett karaktärsdrag som passar väl in i undersökningen. Agerar författaren utifrån den här urvalsmetoden används ett fåtal enheter vilket försvaras med att syftet fyller sin funktion. Snöbollsurvalet handlar om att de intervjupersoner som utfrågas kan peka ut andra personer som är lämpliga att intervjua. Med andra ord är denna urvalsmetod en selektion som inte är slumpmässig. Detta urval av personer innebär att genom de personer som redan valts ut att intervjua söker sig fram till andra personer som sedan kommer med i selektionen. (May, 2001). Det finns ett antal saker att beakta inför valet av intervjupersoner. För det första är det en god idé att utse främlingar som intervjupersoner, detta för att det kan bli en konflikt då det sociala förhållandet mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad ofta är bekymmersam. För 11

17 det andra ska det väljas ut ett fåtal intervjupersoner eftersom det är svaren som räknas. Relevansen ligger i de svar som erhålls och inte i antalet. Det tredje och sista rådet är att det ska undvikas att välja partiska experter då syftet med undersökningen är att komma så tätt inpå fenomenet som det är möjligt att göra. (Esaiasson et al., 2002). En viktig aspekt att tänka på när de personer som skall intervjuas är klargjorda är att använda samtyckesprincipen. Denna princip handlar om att de personer som blivit tillfrågade om att vara med i forskningsprojektet har sin fulla rätt att tacka nej till att delta. (Ruane, 2006). Vi valde att utföra personliga intervjuer och utgick från det strategiska urvalet när det gäller våra första intervjupersoner. Då syftet med intervjuerna var att få så mycket information om FaR som möjligt sökte vi upp lämpliga intervjupersoner och gick vidare efter det. Under vår första intervju fick vi nytta av snöbollsurvalet då vår intervjuperson informerade oss om var vi kunde få tag i värdefull information på annat håll. Innan frågorna ställdes underrättades våra intervjupersoner om syftet med intervjun så att de genom den informationen hade möjlighet att överväga om de utifrån den kunskapen skulle vara med eller inte Beskrivning av intervjupersonerna Vi valde att intervjua personer som alla har eller har haft någon anknytning till FaR och för att få ett bredare perspektiv bestämde vi oss för att intervjua personer på olika nivåer som vi fann intressanta. Syftet har varit att få en spridning på intervjupersonernas kunskap och inställning till FaR och på så sätt ge en tillräcklig grund för uppsatsarbetet. Det blev sammanlagt 8 intervjuer. Intervjun med företagsläkarna på Kommunhälsan genomfördes vid samma tillfälle. Då våra motionärer valt att vara anonyma bestämde vi oss för att benämna dessa som motionär 1, 2 och Nicklas Anderberg verksamhetschef på Friskis & Svettis i Kalmar. 2. Magnus Appert nyanställd företagsläkare på Kommunhälsan i Kalmar. Han har tidigare arbetat som allmänläkare på vårdcentralen. 12

18 3. Bertil Dahl kommunalråd för vänsterpartiet. Han är också ordförande i personaldivisionen, således ansvarig för personalfrågor. Han är även ansvarig för Kommunhälsan gällande rehabilitering och sjukskrivningar och den typen av frågor. Arbetet med FaR ligger inom hans ansvarsområde. 4. Joulo Gustafsson aktivitetsledare på Friskis & Svettis i Kalmar. 5. Erland Patrikson företagsläkare sedan 80-talet, allmänläkare i grunden och arbetar nu på Kommunhälsan i Kalmar. 6. Christina Samuelsson utvecklingsstrateg på Landstinget och länssamordnare i FaR:s pilotstudie Motionär 1 FaR-motionär på Friskis & Svettis sedan april år 2008 med diagnosen utbrändhet. Begreppet utbränd är svårt att definiera men enligt Eriksson et al., (2003) kan det beskrivas som arbetsrelaterad stress och symptomen kan vara ångest, fysiska besvär och nedsatt prestationsförmåga. 8. Motionär 2 FaR-motionär på Friskis & Svettis sedan oktober år 2008 med diagnosen postpolio. Enligt Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade är postpolio något som kan drabba personer som tidigare varit sjuka i polio. Postpolio visar sig som ny eller ökad svaghet i musklerna och de som drabbas känner av en ökad trötthet i kroppen. 9. Motionär 3 FaR-motionär på Friskis & Svettis sedan april år 2007 med diagnosen fibromyalgi vilket beskrivs av Anderberg & Bojner-Horwitz (2007) som en sjukdom som mest förekommer hos kvinnor. Fibromyalgi handlar om långvarig smärta och ömmande punkter i kroppen. 2.6 Uppsatsens äkthet Enligt Bryman & Bell (2005) finns det inom den kvalitativa forskningen ett antal kriterier som används för att kontrollera om uppsatsen har den kvaliteten som önskas. Genom att använda sig av dessa bedömningsgrunder går det att avgöra forskningens standard. De fyra 13

19 som kan nämnas är uppsatsens tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet till att styrka och bekräfta. Tillförlitlighet innebär att den eller de som utför undersökningen gör detta på ett pålitligt sätt och att en validering av intervjupersonerna görs efter uppsatsens färdigställande. Valideringen betyder att intervjupersonen kontaktas för att bestyrka att de uppgifter som lämnats är riktiga. Överförbarhet detta handlar om generalisering och i vilken omfattning det resultat man kommit fram till kan överföras till andra miljöer. En svårighet med användandet av en kvalitativ metod är att gruppen som undersöks är tämligen liten. Därmed försvåras möjligheterna att generalisera. Pålitlighet när det gäller resultatens pålitlighet är det brukligt att forskaren ser granskande på resultaten och frågar sig i vilken omfattning undersökningen kan replikeras. Ges samma svar om samma frågor ställs vid ett senare tillfälle? Möjlighet att styrka och bekräfta det gäller att forskaren verkat i god tro och förhållit sig objektiv gällande sin forskning. Det ska vara uppenbart för dem som läser forskningsresultaten att den som utfört forskningen inte låtit personliga värderingar prägla undersökningens resultat. När det gäller dessa fyra bedömningsgrunder anser vi att vi följt de regler som gäller tillförlitlighet. Har det funnits några oklarheter har vi valt att kontakta våra intervjupersoner för att klargöra eventuella tveksamheter. I fråga om överförbarhet bedömer vi att vissa svårigheter fanns till att generalisera då vi endast intervjuat ett fåtal personer gällande hur FaR finansieras och om det kan påverka en verksamhets ekonomiska resurser. Dock blir det ett bredare perspektiv då vi intervjuat personer på olika nivåer, personer som får FaR, personer som utfärdar FaR och personer som bestämmer om de skall erbjuda sina motionärer metoden. Istället för att generalisera försökte vi gå djupare när det gäller beskrivningen av dessa personer och göra det mer innehållsrikt. Vi ser ingen anledning att ifrågasätta pålitligheten. Vi tror att om vi ringde eller uppsökte våra intervjupersoner en dag eller en vecka senare skulle svaren bli desamma. Skulle svaren mot 14

20 förmodan visa sig vara annorlunda bedömer vi att det i så fall skulle handla om ny information från högre instans eller att någon annan ställde frågorna. Att förhålla sig objektiv i sin forskning är inte alltid så lätt när det handlar om ett ämne som står författarna nära. Det krävs dock för att undvika att forskningsresultatet får en subjektiv prägel. Detta har vi haft i åtanke för att åstadkomma att resultatet blir så objektivt som möjligt Jämvikt mellan referensram och empiri Begreppet - Fysisk aktivitet på Recept - är säkerligen välbekant för de personer som på ett eller annat sätt är inblandad i det. Men för oss som inte visste mycket om ämnet vid påbörjandet av denna uppsats ansåg det viktigt att vi, och de som läser uppsatsen, i ett tidigt stadium får innebörden av konceptet förklarat för sig. Därför har vi valt att inleda referensramen med bakgrunden till FaR och dess historia. Vi har därefter gjort valet att skriva om tidigare forskning och internationella framgångsfaktorer. Anledningen till detta val har varit för att generera en kunskap hos läsaren vilket gör det lättare att kunna gå vidare till empiriavsnittet och förstå dess helhet. Detta innebär att vissa delar i referensramen saknar motstycke i vårt empiriavsnitt. Vi ansåg denna förklaring, i referensramen, vara nödvändig för att göra en uppsats om Fysisk aktivitet på Recept. Under Anderbergs intervju diskuterade vi ämnet marknadsföring vilket är ett ämne vi inte tagit upp i referensramen. Någon teoretisk bakgrund till detta finns därför inte i kapitel tre. Skälet till det är att vi skrev vår referensram innan vi utförde vår första intervju och ansåg då inte att någon relevans låg i ämnet. Vilket vi i efterhand förstår att det gör. 2.7 Metod och källkritik Metodkritik Gällande metodkritik betraktar vi våra urvalskriterier som korrekta. De personer som vi valde att intervjua var relevanta både till antal och till karaktär då de uppfyllde vårt syfte och besvarade den frågeställning vi hade. När det handlar om den intervjuteknik vi använde i form av en diktafon kunde det ha inneburit att intervjupersonerna kände sig obekväma i situationen, 15

21 trots att de tillät oss att använda den. Vi anser dock att de positiva fördelarna med diktafonen överväger och att detta har gett oss värdefull information som vi annars eventuellt skulle ha gått miste om. Det vi har upptäckt under efterarbetet med intervjuerna är avlyssningen av dem. Det har varit tidskrävande och ibland har det varit svårigheter med att sålla ut det viktiga i en intervju Källkritik Vi har fått skapa våra egna föreställningar då det inte fanns så mycket tidigare forskning gällande FaR. Ett annat problem kan ha varit att alla personer vi intervjuat har varit positivt inställda till FaR vilket kan ha påverkat vår objektiva inställning. Det skulle ha varit intressant om någon av dem hade en annorlunda eller en mer kritisk inställning till FaR. 16

22 3 Referensram I det här kapitlet får läsaren information om FaR, en upplysning om vad FYSS är, kort historik om Friskis & Svettis, vad statliga bidrag och kommunbidrag innebär samt en förklaring om vad ideella föreningar är och står för. Vi tar även upp läkemedelskostnader och vilka ordinationer som kan ges till patienter gällande fysisk aktivitet. 3.1 FaR bakgrund och historia Enligt Kallings & Leijon (2003) har en mer eller mindre organiserad form av FaR har funnits i Sverige de senaste decennierna. År 1976 startades en försöksverksamhet i Västmanlands län som fick benämningen Läkarordinerad motion. Denna form av ordination fanns till syfte att aktivera långtidssjukskrivna. Aktiviteten innehöll lågintensiv motion i grupp samt information om levnadsvanor. I början av 80-talet spred sig denna typ av ordinering och på allt fler orter började man använda sig av aktiviteten som ett komplement till traditionell sjukvård. I det första stadiet var det sjukgymnaster som hade hand om den läkarordinerade motionen men efter en tid utbildades flera motionsledare som skulle ha hand om den anpassade motionen. Till de idrottsföreningar som hade en utbildad ledare och genomförde verksamheten utgick inget ekonomiskt bidrag. År 1988 startades ett individ- och populationsinriktat program för att minska risken för hjärtoch kärlsjukdomar i primärvården. Där erbjöds besökare att göra en frivillig riskfaktorsundersökning med råd och behandlingar i form av föreläsningar, matlagningskurser och gruppbehandlingar. Denna verksamhet växte snabbt under 90-talet till ett 20-tal olika behandlingsgrupper. En uppföljning gjordes som gav resultatet att råd om och tillämpning av motion ger effekt på kolesterol och blodtryck. Framgången av arbetssättet tror man främst berodde på att patienter inom samma riskgrupp fick motionera tillsammans. Många otränade kände annars att de inte trivdes i vanliga motionsgrupper, men i dessa specialgrupper kunde de känna sig hemma. (Kallings & Leijon, 2003) Pilotstudien Folkhälsoinstitutet fick i uppdrag från regeringen att tillsammans med andra myndigheter göra år 2001 till ett aktivitetsår i fysisk bemärkelse. Då den fysiska inaktiviteten hos befolkningen 17

23 är en enorm riskfaktor var syftet med detta att inleda förändringar. Dessa förändringar gällde för både individer och grupper som för hela samhället, inställningen till motion var tvungen att förändras. (Kallings & Leijon, 2003) Enligt Kallings & Leijon (2003) startade samma år en pilotstudie med intentionen att framställa och redogöra för arbetsmetoder och ge en struktur över hur det i förebyggande och botande syfte går att skriva ut fysisk aktivitet på recept. Denna studie inkluderade fyra landsting varav Kalmar var ett. De övriga tre var Halland, Östergötland och Norrbotten. En företagshälsovård tillhörande i Stockholm ingick också. Kallings och Leijon (2003) skriver vidare att varje län utsåg en projektledare. Under år 2001 då pilotstudien utfördes värvades 13 vårdcentraler och för företagshälsovården, olika mottagningsenheter. Här skulle man under året effektivt, och på försök, arbeta med utskrivningen av Fysisk aktivitet på Recept. Mottagningsenheterna utsåg var sin samordnare. Den personen hade till uppgift att samordna det inre och yttre göromålet kring FaR och samtidigt agera kontaktperson för evalueringen. Gällande det yttre arbetet handlade det om att samverka med aktörerna inom friskvården. Det inkluderade exempelvis ett samarbete mellan samordnaren och friskvårdsaktörerna för att hjälpa personen som får receptet på motion utskrivet. Under pilotstudiens första år, 2001, inriktade man sig på att finna arbetsmetoder att använda sig av när det gällde arbetet runt FaR. Året efter, 2002, handlade om att följa upp dessa personer som under aktivitetsåret fått motionsrecept ordinerade. 831 personer fick FaR under år (Kallings & Leijon, 2003) Nyttan med FaR för vem? Enligt Kallings & Leijon (2003) är fysisk aktivitet viktigt för alla människor men det finns dock vissa utsatta samhällsgrupper som FaR riktar sig speciellt till. Det handlar bland annat om personer som är socioekonomiskt svaga och äldre personer. Personer som har ärftliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och övervikt är också en stor målgrupp för FaR. Det anses ge störst samhällsnytta genom att öka den fysiska aktiviteten och därmed också minska sjukligheten hos dessa samhällsgrupper. 18

24 3.1.3 Läkemedelskostnader Inom de nordiska länderna är Sverige det land som har de lägsta kostnaderna för läkemedel per invånare. Kostnaderna är 353 euro per person, vilket omräknat i svenska kronor blir 3800 i dagsläget. År 2003 var läkemedelskostnaderna i Sverige totalt kronor, fyra år senare år 2007 hade denna siffra ökat med 5 miljoner kronor. I Kalmar län var den totala kostnaden för läkemedel år 2007, kronor. Detta var en ökning med cirka kronor från året innan. (Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvård 2008:1) En läkemedelsreform genomfördes i slutet av 90-talet vilket medförde att staten successivt lämnade över kostnadsansvaret för läkemedel till landstingen. En behovsmodell togs fram och från år 2002 fördelas statsbidrag ut till landstingen efter denna modell. Detta har inneburit att landstingen själva får hantera under- och överskott med sin egen budget, då de inte längre får någon kostnadstäckning för läkemedel av staten. ( Tidigare forskning om Fysisk aktivitet på Recept Även internationellt är förskrivandet av fysisk aktivitet på recept en relativt ny metod inom hälso- och sjukvården. En litteraturgenomgång om främjandet av fysisk aktivitet inom primärvården har år 1998 gjorts av Riddoch i Storbritannien. ( År 2001 utkom i samma land ett kvalitetssäkringssystem, Exercise referral systems: A national quality assurance framework som berör arbetet med fysisk aktivitet på recept. ( Genom ett liknande utvecklingsarbete gjordes det i USA år 2002 en granskning av den vetenskapliga litteraturen kring effekter av rådgivning om fysisk aktivitet inom primärvården. ( En kort sammanfattning om vad Riddoch kom fram till i sin genomgång av främjandet av fysisk aktivitet inom primärvården, är att det är svårt att förutse effekterna av förskrivning av fysisk aktivitet på grund av en ännu begränsad forskning kring ämnet. I undersökningen menar man att istället för att mäta individens eventuella ökade fysiska aktivitet, undersöks dess beteendeförändring. Det påpekas också att inte bara de stora förändringarna är viktiga, det gäller att även se till de små. ( Efter undersökningen som gjordes i USA i samarbete med utvecklingsarbetet, har man också konstaterat att det ännu inte finns tillräckligt med vetenskap bakom att förskrivandet av fysisk 19

25 aktivitet inom vården skulle öka människans fysiska aktivitet i stort. Dock påpekar man att förskrivandet av fysisk aktivitet för den skull inte skulle ha någon effekt. Problemet med att mäta denna typ av data är att det är så många utomstående faktorer som tycks påverka individen som träningsmöjligheter samt familje- och arbetsförhållanden. Det som blev kontentan av undersökningen var att det behövs mer forskning för att kunna säkerhetsställa frågor som: blir individen mer fysisk aktiv på några års sikt eller är det en kort effekt av själva förskrivningen?. ( Internationella framgångsfaktorer Enligt undersökningen som Riddoch gjort finns det inte en specifik framgångsfaktor vid förskrivningen av fysisk aktivitet eftersom det skiljer sig mycket på olika lokala förhållanden. Man har dock kunnat urskilja vissa gemensamma framgångsfaktorer: Personalens kunskap och förståelse av fysisk aktivitet och dess eventuella effekter. Tillgång till aktivitetsledare (ex FaR-ledare) Stabil samverkan mellan vårdverksamhet och föreningslivet Lokala nätverk som stödjer fysisk aktivitet, speciellt efter avslutad föreskrivning Att arbetet är patientorienterat, utifrån patientens egna behov och önskemål ( Av granskningen som gjorts av U.S. Preventive Services Task Force finns ytterligare faktorer som tycks vara framgångsrika för arbetet med förskrivning av fysisk aktivitet: Att kombinera råd med skriftliga recept, inte enbart muntliga råd Att kombinera de skriftliga recepten med uppföljning i form av telefonsamtal, vilket ska ge extra effekt Att patienten själv sätter upp egna mål med den fysiska aktiviteten som också ska ge extra effekt ( Sammanfattningsvis menar tidigare forskning att det är mycket viktigt med kunnig personal och ett nära samarbete med patienten. Personliga mål är en viktig förutsättning för att motivera patienten. 20

26 3.1.6 Kvalitetssystem Det utarbetade kvalitetssystemet som gjorts i Storbritannien har bidragit till vissa faktorer som ska ingå i förskrivandet av fysisk aktivitet: De fysiska aktivitetsråden ska vara individuella och specifika för en tidsbestämd period Personal ska vara kompetent och professionell Utvärdering ska göras Patienten ska ha tillgång till stöd vid upprätthållandet av den fysiska aktiviteten All information om patienten och dess förhållande ska vara sekretessbelagt För att kvalitetssystemet ska vara pålitligt bör resultatmåtten vara respekterade av inblandade parter. Det ska också göras före- och eftermätning som syftar till att följa upp och hela tiden förbättra systemet. I samband med uppföljningen ska det också tas hänsyn till ny forskning inom ämnet. ( FaR i Sverige och Norden Som tidigare beskrivits har en pilotstudie genomförts där fyra län och även en företagshälsovård var representerade. Pilotstudien var en del i projektet Sätt Sverige i rörelse år Syftet med det hela var att beskriva och utveckla arbetsmetoder för att FaR skulle kunna förskrivas både i ett förebyggande som medicinskt syfte. Då projektet bestod av två delar och den första handlade om att hitta arbetsmetoder gällde den andra delen uppföljning. Uppföljningen berörde de patienter som under projektets första hälft fått FaR tilldelat sig. Den skulle göras ett år efter att de ordinerats sitt recept. Resultatet går att läsa om i en slutrapport som Matti Leijon, doktorand och folkhälsovetare på Linköpings universitet har gjort. Det som går att utröna från denna rapport är om patienten ändrat uppfattning om förändringar. Om de har gått från en fysisk inaktiv livsstil till en mer aktiv och i så fall vilken inverkan denna förändring har på deras livskvalitet och följsamhet. (Kallings & Leijon, 2003) Utskrivandet av Fysisk aktivitet på Recept är en metod med växande intresse även i Norden. Kallings & Leijon (2003) skriver att Norge bedriver Grønn Resept, i Danmark använder de 21

27 sig av Motion som laegemiddel och i Finland ordineras Recept för fysisk aktivitet. Alla metoder liknar det svenska FaR. Skillnaden mellan förskrivande av fysisk aktivitet i Sverige och i de övriga länderna är att det i Norge, Danmark och Finland endast är läkare som får ordinera receptet. I Sverige är det förutom läkarna även sjuksköterskor och sjukgymnaster som är berättigade att skriva ut FaR. Länderna har också olika samhällsstruktur vilka påverkar sätten att arbeta med metoderna. (Kallings & Leijon, 2003) Enligt Kallings & Leijon (2003) bedrivs arbetet med den fysiska aktiviteten i Norge parallellt med ett kostarbete. De har också ett nationellt ekonomiskt ersättningssystem som finansierar Grønn Resept. Detta finansieringssystem ligger till grund för den begränsning som görs vid valet av vilka patientgrupper som förskrivs receptet. Den norska regeringen har också beslutat att receptet ska användas i hela landet. Danmark har, enligt Kallings & Leijon (2003) utarbetat en metod som ska användas i hela landet, Motion som laegemiddel och Sundhetsstyrelsen har under år 2008 framställt riktlinjer för att använda metoden. I Danmark finns också sedan några år tillbaka en motsvarighet till svenska FYSS Fysisk aktivitet håndbog om förebyggelse og behandling. Finland använder sig av två olika modeller där den ena handlar om den vanligaste modellen för Fysisk aktivitet på Recept. (Kallings & Leijon, 2003) Den andra modellen berör ett Fysiotek som drivs av Folkhälsan. (FYSS, 2008) FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling FYSS, fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, är ett dokument som i första hand är riktad till personal inom hälso- och sjukvården. FYSS sammanfattar på vilket sätt och i vilken omfattning fysisk aktivitet kan användas för att behandla och förebygga olika sjukdomar. Den innehåller råd om lämpliga motionsaktiviteter och även information om riskerna för olika patientgrupper att använda sig av fysisk aktivitet. FYSS finns idag tillgänglig på alla vårdcentraler och landsting och kan ses som bakgrunden till FaR. (FoUrapport 2006:3) 22

28 Den andra upplagan av FYSS utkom år 2008 och sedan den första upplagan utkom år 2003 har det hänt mycket på området kring fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Nu är FYSS ett etablerat begrepp inom hälso- och sjukvården. (FYSS 2008) Ordinationer De aktiviteter som förskrivits till patienten gällande vad som är passande för just den patienten handlar om vilken diagnos han eller hon har. Tänkbara utgifter gällande de aktiviteter som finns är inte inräknade i högkostnadsskyddet för sjukvården, såvida den fysiska aktiviteten inte utövas inom sjukvården. Det finns ett antal aktörer på marknaden som arbetar med friskvård och dessa kan subventionera en viss del av kostnaden för patienter som uppvisar ett recept på fysisk aktivitet. De personer som ordinerar motion kan föreslå ett antal aktiviteter utifrån vad de tror patienten klarar av. I slutändan är det dock patientens intressen samt hur de lever som avgör vilken typ av aktivitet det blir. (FYSS 2008) Enligt FYSS (2008) står det i receptet vilken aktivitet som ska utföras och hur länge den ska utföras. Det är av yttersta vikt att personen inte övertränar. Receptet erbjuds de patienter som antingen måste behandla eller förebygga någon sjukdom. Det kan hända att det inte räcker med enbart motion för att bli frisk utan en kombination med läkemedel som läkaren ordinerar kan även behövas. FYSS (2008) ger exempel på idéer till fysisk aktivitet som kan vara passande gällande olika sjukdomar: Hjärt- och kärlsjukdomar Medelintensiv aktivitet i det utförandet patienten är kapabel till 30 minuter 3-5 ggr i veckan. Depression Styrketräning eller konditionsträning minuter (inte kortare tid) 2 ggr i veckan i inte mindre än 9 veckor. Smärta Regelbunden aktivitet, tid och intensitet ska kontinuerligt stegras. Har smärtan varit långvarig ska start från låg intensitet ske. Patienter med fibromyalgi kan efter cirka 4-5 månader klara av lika mycket som vad som generellt förordas för befolkningen. 23

29 Äldre Styrketräning och raska promenader. Äldre personer kan genom styrketräning återhämta förfallen muskelstyrka på bara ett par månader efter lång tid av inaktivitet 20 minuter 3 ggr i veckan. 3.2 Ideell organisation För att en organisation ska betraktas som ideell måste ändamålet och/eller organisationen vara ideellt. En ideell organisation får inte ha som mål att gynna sina medlemmars ekonomiska intressen, organisationen får alltså inte vara av affärsmässig natur. När en ideell organisation har bildats blir den en juridisk person. Då föreningen är en juridisk person har den rättskapacitet som innebär att den kan ingå avtal, ha tillgångar och skulder och vara part inför myndigheter och domstolar. För att en ideell förening ska betraktas som grundad, krävs att beslut om grundandet ska vara bestämt av medlemmarna, stadgar ska vara antagna av fullständighet och en styrelse ska vara vald, en styrelse som kan företräda föreningen mot tredje man. ( När det gäller stadgar har de i första hand betydelse för det praktiska arbetet i föreningen och för att ge den karaktär, motivera dess existens och verksamhet genom ändamålsparagrafen. I föreningens förordningar bör därför en av huvudpunkterna att detaljerat och definierat ange dess syfte. För de flesta föreningar är följande tre grundläggande ändamål vanliga: - Den verksställande funktionen (styrelsen) - Den beslutande funktionen (föreningsmötet) - Den kontrollerande funktionen (revisorerna) Förordningarna bör innehålla regler om dessa ändamål. I tämligen fullständiga stadgar bör därför bland annat föreningens namn/firma, sätesort, ändamål, regler för hur verksamheten ska bedrivas, regler för medlemskap och uteslutning, uppgift om beslutande organ och bestämmelser om revisor/er (antal, hur de utses etc.) finnas med i stadgarna. Annat som bör ingå kan till exempel vara vad som gäller angående medlemsavgifter, när årsmöte ska hållas och vilka frågor som ska tas upp på årsmöte. ( I en riksorganisation formuleras oftast normalstadgar som gäller för alla de föreningar som ingår i organisationen. Exempelvis tillämpar ofta idrottsföreningar Svenska 24

30 Riksidrottsförbundets normalstadgar som redskap och underlag för att upprätta sina egna förordningar. ( Friskis & Svettis Enligt Friskis & Svettis hemsida är de en ideell allmännyttig idrottsförening som startades år 1987 av grundaren Johan Holmsäter. Föreningen har växt geografiskt och antal medlemmar ökar för varje år. År 2007 hade de medlemmar spridda i tio olika europeiska länder. Idag har Friskis & Svettis totalt 480 stycken anställda i någon form inom föreningarna och antalet ideella ledare och instruktörer är stycken. Föreningen startades utifrån en idé om att idrottsrörelsen och sjukvården ska kunna dra nytta av varandra och skapa en brygga mellan varandra. Dess mål beskrivs som en strävan efter ett leende på läpparna. Friskis & Svettis bygger hela verksamheten på idén om att träning ska vara styrd av lusten. De har också som mål att få fler individer i rörelse. Ett annat av deras mål är att behålla idealiteten där föreningen ska grundas på funktionärernas insatser och initiativ. Ett annat mål är att föreningen ska kunna styras av medlemmarna. ( 3.3 Bidrag Kommunbidrag kultur- och fritidsnämnden De föreningar som är berättigade bidrag från kommunens kultur- och fritidsnämnd måste ha sin placering i kommunen där de söker bidraget. Föreningen måste bedriva sin verksamhet inom kultur- och fritidsområdet samt uppfylla de allmänna krav och bestämmelser för vederbörlig bidragskategori. Bidraget som föreningarna får täcker inte alla kostnader som bidraget söks för, utan täcker bara en del. Föreningens verksamhet måste därför även stödjas genom medlemsavgifter och medlemmarnas egna arbetsinsatser. Storleken på det bidrag en förening kan få är beroende av det belopp som kultur- och fritidsnämnden årligen tilldelas av kommunfullmäktige. Bedömer kultur- och fritidsnämnden verksamheten som angelägen, även om de inte uppfyller de allmänna kraven helt kan föreningen ändå erhålla bidrag. ( 25

31 En förening är bidragsberättigad och ekonomiskt stöd kan utgå om föreningen enligt det bestämda kultur- och fritidspolitiska programmet bedriver en ideell verksamhet. Om föreningen är öppen för alla och präglas av demokratiska värderingar kan bidrag utlämnas. Föreningen är även bidragsberättigad om de har stadgar som godkänts på föreningens årsmöte, valt en styrelse och varit aktiva i minst sex månader. Verksamheten ska bedrivas kontinuerligt för att föreningen ska vara bidragsberättigad och föreningen måste ha minst tio aktiva medlemmar. Föreningen måste vara ansluten till en riksorganisation inom sitt område, eventuella undantag gällande anslutning till riksorganisation behandlas av kultur- och fritidsnämnden. En medlemsavgift på minst 50 kronor per person och år måste tas ut för att föreningen ska kunna få bidrag. Till sist måste föreningen som söker bidrag uppfylla bestämmelserna för respektive bidragskategori. De föreningar som inte är bidragsberättigade är ideella föreningar eller ekonomiska föreningar som genom sina verksamheter anses vara ekonomiska föreningar. ( De föreningar som får bidrag har skyldighet att ge kultur- och fritidsnämnden full insyn för att tillstå kontroll av verksamheten. Om bidragen används på ett felaktigt sätt eller som uppgifterna i bidragsansökan är felaktiga påverkar detta kommande års bidrag och kan även medföra återbetalningsskyldighet. Ingen förening garanteras att automatiskt få bidrag från år till år utan de måste söka inför varje år. Föreningens huvudstyrelse lämnar in sin ansökan om bidrag till kommunens kultur- och fritidsnämnd och ansökan ska vara underskriven av en behörig firmatecknare av föreningen. Är ansökan ofullständigt ifylld eller för sent inlämnad behandlas ansökan inte. ( Statliga bidrag Enligt Statskontorets hemsida är det få bidrag till ideella organisationer som är lagstiftade. Anledningen är att det förekommer ett ideal om att det civila samhället ska hålla sig utanför statlig reglering. Avsaknaden av lagregler innebär att riksdagen styr med allmänna policyuttalanden i anslutning till anslagsbeslut. Riksdagen tar sällan ställning till hur staten i grunden ska förhålla sig till föreningslivet. 26

32 3.3.3 Strukturella bidragsvillkor Det finns vissa riktlinjer som tas till hänsyn vid beslut om de statliga bidragen. Beslutet ska bygga på en studie av organisationens demokratiska uppbyggnad, geografiska spridning, minimiantal medlemmar samt fortvarig verksamhet. ( Kravet på geografisk och demokratisk spridning förekommer framförallt för organisationer som kvinnojourer, friluftsorganisationer och handikapporganisationer. Villkoren för geografisk spridning kan vara att det gällande länet ska inneha ett visst antal lokaler. ( Kravet på minimiantal medlemmar och organisationens fortlevnad förekommer inte alltför ofta. Gränsen mellan antalet medlemmar varierar mellan olika organisationer. Däremot finns ett krav på att organisationen ska ha bedrivits i minst två år innan bidraget ges. ( Statliga bidrag i ideella organisationer Ideella organisationer har länge inneburit arbete med att driva sakfrågor och intressepolitik men det sker alltmer en förändring där intresset istället ligger inom produktion av välfärdstjänster och/eller service. I och med denna utveckling har statens syn på den ideella organisationen förändrats. Produceringen av välfärdstjänster har lett till en utveckling från bidrag till ersättning. Den ideella organisationen kan ses som ett komplement till och uppdragstagare åt den offentliga sektorn. ( Enligt statskontorets hemsida finns det inga generella riktlinjer när det gäller hantering av statliga bidrag till ideella organisationer. Statskontoret anser att det bör tas fram en handledning för hanteringen av dessa frågor. Det som ska tas upp i handledningen är motiv för bidrag, val av bidragsform, behov av författningsstöd, styrning av bidragen och hur omprövning ska ske. Statliga bidrag till ideella organisationer befinner sig i ett mellanting mellan krav på resultatredovisning i den statliga budgetprocessen och synen på de ideella organisationerna som självständiga aktörer som staten bör stödja men inte styra över. Omfattning av de 27

33 enskilda bidragen påverkas därför till hur beslutsfattarna ställer sig till dessa faktorer. ( Enligt en kartläggning som gjorts år 1991 av Statskontoret Statligt föreningsstöd en kartläggning beskrivs problemet med statliga bidrag till ideella föreningar med att det är ett problem att jämföra olika bidragskonstruktioner och svårt att prioritera i bredare perspektiv. En orsak till den ovisshet som råder om bidragen till de ideella föreningarna kan vara att det är en skiftande syn på de ideella organisationernas verksamhet, syfte och deras förhållande till staten. ( Olika slag av statliga bidrag: - Organisationsbidrag ges i syfte att bidraget inte avgränsas till särskilda verksamheter. Bidraget kan användas till kanslikostnader. - Verksamhetsbidrag riktas till en viss verksamhet som organisationen bedriver. - Projektbidrag riktas till ett speciellt projekt, det vill säga, en över tiden avgränsad verksamhet. - Uppdragsersättning är full ersättning för en verksamhet som staten och organisationen tillsammans beslutar att organisationen ska bedriva. - Anläggningsbidrag är bidrag till köp, nybyggnad, ombyggnad eller upprustning av lokal för en ideell verksamhet. ( 28

34 4 Empiri I detta kapitel får läsaren en redogörelse av den information som vi kunnat utläsa utifrån de intervjuer som genomförts. 4.1 Startpunkten för FaR Intervjupersonernas åsikter om hur FaR startades skiljer sig en del. Samuelsson berättar dock, i kapitel 4.3 Rörelseåret mer ingående om hur metoden startades. Övriga intervjupersoner berättar mindre ingående deras version om hur FaR startades. Dahl menar att FaR är en relativt ny företeelse inom Kalmar län. Metoden uppstod genom att en läkare i Mörbylånga började skriva ut FaR som komplement till medicinering. Kalmar landsting och kommunhälsan tog efter metoden och började skriva ut FaR. Tidigare arbetades det inom Kalmar län med ett projekt, Frisk satsning som drevs mot AFA som är försäkringsbolaget för kommun och landsting. Målet med projektet var att minska antalet sjukskrivningar i hela landet, vilket är en liknande målsättning inom FaR. Gustafsson berättar att FaR startades för år sedan och att metoden utvecklats mycket de sista åren. Han menar att det från början var ett visst motstånd från läkarens håll och att utvecklingen gick väldigt sakta men att det idag blivit allt mer accepterat. Idag får alla läkare, sjukgymnaster och hälsokoordinatorer skriva ut FaR. Gustafsson anser att detta är ett bra sätt att sprida och utveckla metoden. 4.2 Innebörden av FaR När det gäller innebörden av FaR har läkarna på Kommunhälsan, Samuelsson, Dahl och Gustafsson fått liknande frågor i samband med intervjun. De är alla mer eller mindre överens om att FaR Fysisk aktivitet på Recept är betydelsefull som metod när det gäller komplement till medicinering. Enligt Dahl är FaR en metod både för förebyggande och för rehabilitering. Han påpekar att den stora utmaningen är att arbeta med att främja hälsan på arbetsplatser för att minska sjukskrivningar. Dahl anser att FaR är ett av många sätt att minska ohälsotalet i länet. Många 29

35 kommunanställda är relativt inaktiva och Dahl anser att de är viktiga att nå, men det gäller att motivera dessa personer. I grunden är det dock individens eget ansvar att se till att behålla hälsan. På liknande sätt beskriver Samuelsson metoden som ett komplement till förskrivning av medicinering. Hon belyser vikten av att komma åt livsstilsförändringar och öka individens motivation för fysisk aktivitet. Gustafsson beskriver FaR som ett sätt att till en viss del undvika medicinering. Han menar att listan över de negativa biverkningarna är längre än de positiva som effekter som medicinering medför. Biverkningarna för den fysiska aktiviteten är väldigt få i jämförelse med medicin. Enligt Patrikson och Appert är FaR ett komplement till medicinering för vissa patientgrupper. Det är mer sällan att fysisk aktivitet skrivs ut istället för medicin. De påpekar att patienter tar allvarligare på situationen om de får ett recept med motion utskrivet än muntliga kommentarer och råd. FaR handlar om att ta hand om personers inaktivitet, genom gymträning och framförallt vardagsmotion. Läkarna lägger stor vikt vid vardagsmotionen vilket är patientens eget ansvar. I grunden gäller det att förändra de värderingar som finns angående fysisk aktivitet, vilket är ett mycket långsiktigt mål som kräver tid och tålamod. 4.3 Rörelseåret Enligt Samuelsson startades FaR i samband med ett beslut angående ett rörelseår i Sverige år Beslutet byggde på ökade ohälsorelaterade sjukdomar bland befolkningen och man insåg att detta kunde förebyggas med hjälp av ändrade livsstilsförändringar. Statistik visar också på att ju mer inaktiva en befolkning är desto sjukare blir den. I och med detta startades tankarna på FaR på allvar. Folkhälsoinstitutet, med hjälp av FYSS-dokumentet, startade ett arbete som handlade om att studera olika rörelseaktiviteter som kan förebygga sjukdomar. Utifrån dessa tankar startades en pilotstudie som gick ut på att på ett liknande sätt som förskrivning av medicin också skriva ut Fysisk aktivitet på Recept, FaR. Syftet var att så mycket som möjligt likna traditionellt recept för läkemedel. I pilotstudien ingick fyra pilotlän, varav ett var representerat av Kalmar län. I Kalmar län kom beslutet om att medverka i pilotstudien från politiskt håll och Samuelsson själv blev utvald att representera länet. Hon arbetade med studien i två och ett halvt år vilket inkluderade uppstart, genomförande och avslut/uppföljning. Uppföljningen skedde genom att alla projektledare tillsammans sammanställde studien. Det arbetades mycket med reflekterande samtal och coachning. FaR- 30

36 konceptet byggdes sedan upp baserat på de reflekterande samtalen. Det skrevs rapporter om resultaten och det framtogs ett recept som skulle användas till förskrivning av fysisk aktivitet. Därefter bjöd varje pilotlän in olika föreningar som skulle kunna tänkas använda sig av FaR, för att ta del av en speciellt utformad FaR-utbildning. En av de inbjudna föreningarna i Kalmar var Friskis & Svettis. Förutom läkare var en viktig grupp inom studien, de hälsokoordinatorer som fanns på hälsocentralerna som hade till uppgift att avlasta arbetet för läkarna, berättar Samuelsson. Hälsokoordinatorerna är specialutbildad personal som har ett speciellt intresse av arbetet med FaR och att hjälpa patienter med den fysiska aktiviteten. Ett problem som kunde urskiljas med pilotstudien, enligt Samuelsson var att utbudet av lågintensiv fysisk aktivitet var bristande hos de olika gymverksamheterna. Det var just låg intensitet som de flesta patienter var i behov av. Därför uppstod en diskussion med gymverksamheterna om hur utbudet kunde ökas och breddas. Idag har de flesta gymverksamheter någon sort av lågintensiv träning vilken anpassas bättre till FaRpatienterna. Pilotstudien var en start för gymverksamheter att erbjuda FaR-patienter motion. Resultatet av studien används som stöd när läkare och övriga förskrivare skriver ut Fysisk aktivitet på Recept. En slutrapport finns skriven av Matti Leijon. Om en sänkning av ohälsotalet sedan FaR startades är ett faktum, är svårt att avgöra. Samuelsson menar att om så skulle vara fallet kan det lika gärna bero på strikta restriktioner angående sjukskrivningar och Försäkringskassans hårdare kontroll som ger större effekt än de aspekter som har med motion och sunda vanor att göra. Att pilotstudien startades på grund av höga kostnader för medicinering och i syfte att med fysisk aktivitet minska dessa kostnader tror inte Samuelsson. Hon anser istället att det som styrde projektets grundande var tidigare studier på att sjuksiffrorna starkt ökade. Det ansågs att många av de ökade sjukdomarna skulle undvikas om den fysiska aktiviteten ökade. Hon anser dock att det idag handlar mer om den ekonomiska faktorn, att recept på fysisk aktivitet till en viss del kan minska kostnaderna för medicinering. Hon menar vidare att fysisk aktivitet i förhållande till läkemedel inte behöver innebära några kostnader för den enskilde individen. Fysisk aktivitet behöver inte innebära att träna på gym, utan kan med fördel ske genom vardagsmotion. Det visade sig att promenader var lika effektivt som antidepressiva medel i ett 31

37 tidigt skede av en depression. Finansieringen av pilotprojektet skedde genom bidrag av Folkhälsoinstitutet som i sin tur fått bidrag från regeringen via ett regeringsuppdrag. 4.4 Vilka personer blir förskrivna FaR? Patrikson och Appert berättar att i stort sett alla typer av patienter kan bli förskrivna FaR. Främst gäller det dock patienter med övervikt, belastningsproblematik och de patienter som har problem med rörelseapparaten. Även patienter med stressrelaterade sjukdomar förskrivs FaR. Gustafsson berättar att patienten i vissa få fall inte är redo att starta FaR-processen. Det gäller i de fall där patienten inte är tillräckligt aktiv och inte har kommit tillbaka så pass mycket efter sin sjukdom att den kan tillgodose sig FaR på ett bra sätt. I de fall han anser att det går att starta en FaR-process gör han ett program för var och en av motionärerna utifrån deras förutsättningar. Samtliga intervjuade motionärer har fått sina recept genom att de drabbats av sjukdomar som innebär att de behöver fysisk aktivitet för att må bra. Innan motionär 1 fick sitt recept tog hon kontakt med gymmen i Kalmar för att undersöka vilka som ägnade sig åt FaR-verksamhet. Hon fick kontakt med Gustafsson på Friskis & Svettis och efter det mötet kontaktade hon sin läkare på Kommunhälsan och fick ett recept på motion. Hon upplevde det som att läkaren var försiktig med att skriva ut FaR eftersom de var relativt nytt. Efter vissa argument från hennes sida fick hon ett recept, eftersom hon var i behov av det. Att hon blev förskriven FaR var helt och hållet på hennes eget initiativ. Motionär 2 drabbades av polio som 17-åring och fick då en muskelsvaghet på sin högra sida. Genom envis och långvarig träning var den knappt märkbar. Det var först vid fyllda 60 år som han fick problem med balansen vilket resulterade i att han ofta ramlade. Vid ett läkarbesök fick han konstaterat att han led av postpolio. Denna sjukdom kräver fysisk aktivitet och eftersom han hade hört talas om FaR tog han kontakt med sin husläkare som utfärdade receptet åt honom. Även motionär 2 fick sitt recept på eget initiativ. Motionär 3 fick för ett tiotal år sedan diagnosen fibromyalgi som gjorde att hon fick och fortfarande har, värk i hela kroppen. Smärtan gjorde ibland att hon undvek att aktivera sig fysiskt men hon trotsade smärtan och började träna hemma på egen hand. Det var först vid ett besök hos sjukgymnasten som hon kom i kontakt med FaR för första gången. Det var den 32

38 sjukgymnasten som utfärdade hennes recept och rekommenderade även Friskis & Svettis som den anläggning som kunde hjälpa henne. 4.5 Finansiering på Friskis & Svettis Friskis & Svettis är, enligt Anderberg en ideell förening som till ungefär 95 procent finansierar sin verksamhet genom medlemsintäkter och träningsavgifter. Andra inkomstkällor de har är försäljning, uthyrning av lokaler till exempelvis skolor, företag och andra idrottsföreningar. De får även ett så kallat aktivitetsstöd från kommun och stat på kronor per år för ungdomar under 20 år. Ekonomiskt sett står Friskis & Svettis på egna ben, de bär verksamheten själva och är inte beroende av någon annan uppger Anderberg. Föreningen står för alla kostnader själva och FaR är ett tydligt exempel på detta. Föreningen stöttar detta själva ekonomiskt utan att ha en samarbetspartner eller att kommunen går in och betalar för dem. Anderberg uppger att de kostnader Friskis & Svettis har för FaR är de anställdas löner, trycksaker och exempelvis producerade informationsbroschyrer om FaR som föreningen bekostar själva. 4.6 Kommunbidrag Anderberg har skickat en skrivelse till kommunalrådet Dahl för att ansöka om kommunbidrag gällande FaR. Inga pengar kommer att fås därifrån och inte ifrån någon annanstans heller säger Anderberg. Dahl hävdar att kommunen har svårt att gå in och ge bidrag allmänt till en utövare. Kommunen måste ha likställighet mellan de olika utövarna så ges en förening bidrag måste alla få ekonomisk hjälp oavsett hur stor omfattning de olika utövarna har på sin verksamhet. Kommunen gav Friskis & Svettis nej till ansökan om bidrag på grund av detta resonemang. Olika föreningar kan dock starta projekt under begränsad tid tillsammans med kommunen som då bidrar ekonomiskt. När det gäller kommunbidrag till gym anser Samuelsson att det handlar om marknadsekonomi, gymmen ska anpassa sitt utbud efter den efterfrågan som finns. En del gym kanske inte vill ha in denna målgrupp eftersom de eventuellt är inriktade på annat och ser det inte som sin inriktning. Detta anser hon är helt rimligt. Medan andra tycker att det passar dem bra, att det ligger inom ramen för deras koncept och då är det helt okej att vilja ha 33

39 kommunbidrag och också få det för sin FaR-verksamhet, anser Samuelsson. Hon tycker dock att det inte bara kan ges ut bidrag till en organisation hur som helst. När det handlar om bidrag till föreningar kräver Kultur- och Fritidsförvaltningen att vissa kriterier uppfylls för att de ska kunna hjälpa till och finansiera ekonomiskt. Typen av bidrag som kallas fria, har en gång i tiden funnits men finns inte alls i samma utsträckning idag, säger Dahl. De ekonomiska resurserna har minskat och då är det de fria bidragen som fått dras in. Nu är det som han nämnt lokalbidrag och aktivitetsbidrag som är de stora bidragen som delas ut. Kommunen kan dock kliva in i förvaltningsbeslutet och propagera för ett visst projekt om de anser att det är viktigt och då anslå om nya pengar centralt. Men det är ovanligt att detta förekommer. Kommunen har en pengapott för fri satsning som de har funderingar på att lägga på friskvård. Det är inte stora pengar det handlar om, ungefär kronor per år berättar Dahl och dessa pengar är det många som slåss om. Kommunen hoppas komma igång med någon form av projekt, eftersom de tror på idén om FaR. Dahl säger att det då skulle vara kopplat till att minska sjukskrivningarna. Kommunen har lagt sparbeting på sina förvaltningar, så Kultur- och Fritid har sparat in det lokalbidrag föreningar tidigare fått. Från år 2009 kommer inte Friskis & Svettis få något sådant bidrag. Enligt Dahl kommer de ändå klara sig, eftersom de har så pass många medlemmar. Lokalbidraget gick inte att prioritera längre och kanske är inte det rättvist men Dahl hävdar återigen att Friskis & Svettis kommer att klara detta ekonomiskt ändå och att det inte bara är de som drabbas. Sparpaketet inkluderar även andra föreningar, speciellt de med övervägande vuxen verksamhet. 4.7 Finansiering av FaR Enligt Dahl är det bara Friskis & Svettis som har sökt bidrag för FaR. Han har bra kunskap på hur FaR- verksamheten fungerar just där. Dahl uppger att ett träningskort för en motionär kostar 600 kronor för fyra månader, vilket ger en årskostnad på 1800 kronor. Ett maxkort för vanliga motionärer kostar 2400 kronor. Dessa uppgifter stämmer överens med informationen vi fått av Anderberg. Samuelsson arbetar som utvecklingsstrateg på landstinget i Kalmar och arbetade som länssamordnare i pilotstudien av FaR Hon uppger att enligt gruppen som arbetade med 34

40 pilotprojektet av FaR skulle finansieringen av det hela vara individens egenansvar. Detta grundade sig i att träning inte behöver vara dyrt, det behövs inte köpa ett dyrt träningskort till ett gym för att börja motionera eftersom promenader och joggingrundor är gratis. Samuelsson hävdar att det någonstans måste gå en gräns mellan det privata och det offentliga. Man får ändå betala för sina läkemedel, menar hon. Frågan om ekonomi och finansiering togs upp många gånger under pilotprojektets gång och det som det resulterade i var att många arbetsgivare sponsrar sina anställda när det gäller friskvård. Arbetsgivarna ser detta som en investering och ett sätt att förebygga sjukskrivningar. Detta tycker Samuelsson kan ses som en delfinansiering, alltså en sponsring från arbetsgivaren. Vissa arbetsgivare står för allt och vissa betalar en viss procent av vad friskvården kostar. Båda läkarna på Kommunhälsan hävdar att ett bra sätt att om patienten har brist på motivation och ska börja motionera, är att skaffa en hund. Då tvingas den till att promenera. De understryker att det viktigaste med FaR är att patienterna kommer igång med vardagsmotionen som inte behöver kosta någonting. De ser alltså inte finansieringen av FaR som någon särskild stor fråga. De motionärer vi intervjuat tycker att FaR har varit värt pengarna. Motionär 2 uppger att han tycker att Friskis & Svettis skulle bli ersatta av landstinget, då landstinget som han uttrycker det, för över patienter till dem. Han tycker även att alla de anläggningar som arbetar med FaR skulle få bidrag från kommunen. Han tror inte att han gått till Friskis & Svettis om han hade fått betala fullt pris, det hade varit alldeles för dyrt. Motionär 1 tycker det är orättvist mot Friskis & Svettis att en läkare skriver ut ett recept och motionärerna kommer till gymmet utan att landstinget behöver betala någonting. Hon tror att anledningen till att inte landstinget betalar något till Friskis & Svettis är att de redan har dålig ekonomi och bara kan hjälpa de personer med akuta problem. Hon tror att det är svårt för Friskis & Svettis att själva subventionera FaR-korten och om de skulle få hjälp ekonomiskt skulle de även kunna hjälpa fler. Läkemedel subventioneras så varför inte också motion. Hon anser även att fler gym skulle arbeta med FaR i samma utsträckning som Friskis & Svettis gör. När hon började leta efter gym som arbetade med FaR fanns det inga andra än Friskis & Svettis i Kalmar. Hon uppger att hon ställer upp i intervjun för att hon vill att begreppet FaR ska spridas till fler människor. En annan viktig anledning till att hon ställer upp på intervjun är 35

41 att det ska komma ut att det behövs mer resurser till FaR så att verksamheten kan breddas och på så sätt hjälpa fler människor. Motionär 3 tycker att det är synd att träning inte når alla. Alla är inte mottagliga för träningens positiva effekter, den rätta motivationen måste infinna sig. Med detta inlägg hoppas hon att Friskis & Svettis ska få bidrag till sin FaR-verksamhet så att de kan göra denna både bredare och större för att hjälpa fler människor till att må bra. Hon fick sitt första FaR-recept år 2007 och betalade då det subventionerade priset för träningskortet. Idag har hon turen att vara gympavärdinna på Friskis & Svettis vilket innebär att hon inte behöver betala någonting för att träna. Då hon arbetar ideellt för föreningen är hon berättigad till ett maxkort per år som gör att hon kan träna gratis på samtliga Friskis & Svettis aktiviteter. 4.8 Subventionering av FaR Om FaR ska subventioneras måste beslut om detta tas på riksnivå, där bör det i så fall göras ett regelverk på samma sätt som det görs för medicin som är subventionerat för patienten. Anderberg tar upp ett exempel med hjärtmedicin, där den i själva verket skulle ha kostat 3000 kr men patienten bara betalar 300 kr. Det handlar om en stor subventionering vi som medborgare i Sverige har. När det handlar om motion på recept är det plötsligt andra saker som gäller, säger Anderberg som finner det både konstigt och orättvist. Dahl hävdar att FaR som helhet ligger på en central nivå och framförallt är en fråga för landstinget. Pengarna borde komma uppifrån och ges till landstingen att jobba med. För att bedriva lokala projekt är det naturligtvis arbetsgivare och framförallt kommunen som har ett intresse att stödja. Dahl tycker att det kan startas ett folkhälsoarbete, som tidigare gjorts inom andra områden, med FaR. Även Appert hävdar att subventioneringen av FaR bör tas upp på riksnivå. Kommun och landsting är inte beredda att lägga den kostnaden själva. Det måste vara statliga pengar, säger Appert. Han tror inte att de kommer att ta upp den frågan på riksnivå. Vårdcentralerna har nämligen något som kallas läkemedelsbudget och har inte råd att bekosta även FaR med denna för om inte det sköts dras läkemedelsbudgeten in. Dahl hävdar att FaR idag har hamnat mittemellan att utövas av privata företag och på central nivå. I framtiden är det möjligt att det kan dyka upp något förslag på centralnivå men i dagsläget finns inget. Det som Dahl tror kommer att behövas för att FaR ska tas mer på allvar 36

42 på central nivå är att det görs ytterligare vetenskapliga undersökningar. Vad politikerna kan göra då är att ha det som underlag och utifrån detta göra en motion om det. Detta är inte en empatiskiljande fråga egentligen, hävdar Dahl. Alla behöver hålla sig friska oavsett vilket parti de tillhör. Idag betalar FaR-motionärerna själva sitt träningskort. Denna grupp är ofta lågavlönade personer med dåliga ekonomiska resurser. Här har Friskis & Svettis som förening gått in och subventionerat träningskorten för FaR-motionärerna och tagit fram ett kort som är prisvärt. Anderberg ser det som att Friskis & Svettis går in och subventionerar det staten egentligen borde ha subventionerat. Skulle det finnas ekonomisk möjlighet att sänka kostnaden för FaRkortet skulle de inte tveka att göra det. Fanns det finansiella möjligheter skulle de även ta hand om fler motionärer som har recept på fysisk aktivitet. Arbetet med FaR tar lång tid och är hårt, säger Anderberg. Friskis & Svettis tjänar ingenting på det, utan går snarare med förlust. Förlustmässigt handlar det om ca kr om året men Anderberg hävdar att detta inte är särskilt mycket omsättningsmässigt. Det kan inte bara översättas i pengar, det handlar även om energi och lust. Hade högkostnadsskydd kunnat användas för FaR hade det nog setts på ett helt annat sätt tror Dahl. Då hade det även kunnat ställas höge krav på de personer som arbetar med FaR. Dahl tror också att det skulle kunna få fler gym och träningsanläggningar att arbeta med FaR. 4.9 God marknadsföring När det gäller syftet med FaR säger Anderberg att han inte kan sticka under stol med att det är en bra metod ur marknadsföringssyfte. Är folk nöjda med utövandet av den fysiska aktiviteten på Friskis & Svettis sprider de det vidare, säger Anderberg. De har märkt en ökning av motionärer i allmänhet på gymmet sedan FaR startades. Anderberg tror att det kan bero på införandet av FaR. I syfte att sprida FaR begreppet har Friskis & Svettis god hjälp av FaR-motionärerna, då de alla uppger att de skulle rekommendera andra att träna på FaR om behovet finns. Friskis & Svettis försöker på många sätt synas gällande arbetet med FaR. Exempelvis har de varit med i tidningen Östra Småland vilket Anderberg tror har kunnat bidra till ökningen av motionärer. Läkaren Patrikson hävdar att det är bra att en träningsanläggning 37

43 har något för alla, ju mer aktiviteter de har att erbjuda desto bredare fält och ett större bredd på motionärer. På så vis lockas fler och fler personer till träningsanläggningarna FaR i framtiden FaR som metod är inte helt självklar, enligt Samuelsson. Hon menar att befolkningen blir mer och mer medveten om motionens fördelar och att detta medför att det eventuellt sker en ökning av den fysiska aktiviteten utan läkares föreskrift. Om ekonomiska bidrag behövs för att en utveckling och fortsättning av FaR ska kunna ske är Samuelsson skeptisk till, hon anser att det inte är stora summor det handlar om och att patienterna själva kommer att kunna betala detta. Eftersom FaR inte endast innebär bekostad träning på gym utan även kostnadsfri motion som exempelvis promenader finns det ekonomiska fördelaktiga alternativ. De tre motionärerna som intervjuats har alla varit positiva till metoden och alla är överens om att det är ett sätt att komma tillbaka efter en sjukdomstid. Både den psykiska och den fysiska hälsan har förbättrats vilket de anser att FaR är en bidragande faktor till. De anser också att FaR är värt pengarna och att det är något som de skulle rekommendera till andra personer med liknande behov. De intervjuade motionärerna har fått mersmak för träning och de kommer alla tre att fortsätta träna på Friskis & Svettis. Att FaR kommer att kunna skrivas ut på samma sätt som medicin, med subventionering tror Dahl kommer att ske i framtiden. Han anser att det bör vara samma typ av rabatt som för läkemedel. Får träningsanläggningarna som bedriver FaR ekonomiskt stöd till detta och att subventioneringen bygger på bra underlag är möjligheten stor till att FaR kommer utvecklas. Enligt Anderberg är en utveckling av FaR en nödvändighet för att fler ska kunna få ta del av och att Friskis & Svettis ska kunna fortsätta erbjuda metoden. Han menar att det är många patienter som har en bristande motivation som utan FaR troligtvis inte självmant skulle ta sig till gymmet för att träna. För att utveckla FaR inom Friskis & Svettis behövs därför ekonomiskt tillskott. Både Anderberg och Dahl anser att detta är en fråga som bör tas upp på centralnivå. Patrikson och Appert menar att FaR idag är väl strukturerat och att det finns tillräckligt med utrymme och plats för de patienter som blir förskrivna motion på recept. Eftersom de anser att 38

44 FaR till en stor del handlar om vardagsmotion och människors värderingar om fysisk aktivitet är en ekonomisk subventionering i dagsläget inte nödvändig. Det är viktigt att gymverksamheter finns till förfogande för de patienter som söker sig dit, men jämfört med läkemedel är inte den kostnaden lika stor och därför är subventionering av fysisk aktivitet inte lika viktigt, menar Samuelsson. 39

45 5 Diskussion I detta kapitel får läsaren ta del av den diskussion och de tolkningar som gjorts utifrån referensramen och de intervjuer som genomförts. 5.1 Metoden förr och nu Enligt den litteratur vi tagit del av har en metod liknande FaR funnits under en relativt lång tid. I slutet av 70-talet och början av 80-talet startades metoder som var en början till FaR. Samtidigt berättar de av våra intervjupersoner som har arbetat med metoden längst att ett liknande arbetssätt har funnits länge men att det dock inte har namngivits FaR. Något som alla intervjupersoner är överens om är att FaR har utvecklats som metod och att det idag är ett välanvänt arbetssätt inom sjukvården. Kallings et al,( 2008) styrker att metoden idag fungerar på ett mer strukturerat sätt och att den växt fram genom olika försök och testprogram. Vi tror att den skillnad som existerar mellan personernas åsikter gällande när FaR startades har att göra med deras egen erfarenhet och på vilket sätt de förhåller sig till FaR. De personer som har haft kontakt med metoden en längre tid anser vi automatiskt kunna se att FaR funnits en längre tid och tvärtom. För att koppla ihop dessa åsikter tror vi att FaR gjorde sig känt under namnet i och med pilotstudien men att metoden tidigare funnits som ett sätt att informera. FaR bygger, enligt internationell litteratur, på utländska studier och försök som gjorts både i Storbritannien och i USA. Detta är inget som bekräftas i våra intervjuer men vi anser att det är något som intervjupersonerna inte har tillräcklig information om. Vår tolkning är att FaR idag bygger på den pilotstudie som gjordes 2001, men egentligen har det funnits liknande metoder långt innan. I vissa fall kan de internationella framgångsfaktorer som bekräftats vara till grund för strukturering av det svenska FaR-systemet. Det kvalitetssystem som gjordes i Storbritannien innehåller liknande delar som enligt det flödesschema vi tagit del av också ska innehålla i FaR-metoden. Både kvalitetssystem och flödesscheman är metoder att följa vid FaR-arbetet. Vi anser att detta är viktiga förutsättningar för att lyckas och att det strukturerar arbetet på ett bra sätt. Det är troligtvis till stor hjälp att ha dessa dokument att utgå ifrån och vi anser att de säkerligen är i behov av uppdatering och omformulering löpande, för att en utveckling ska kunna ske. 40

46 Metoden FaR har enligt oss börjat användas som ett komplement till medicinering. Efter att ha tagit del av de intervjuer som gjorts har det framgått att metoden verkar bli mer och mer acceptabel både inom sjukvården och i samhället. Fler och fler läkare anser att FaR kan vara ett bra komplement till medicin och därmed blir också fler patienter ordinerade. Efter att ha intervjuat motionärer som blivit ordinerade metoden har vi fått uppfattningen om att den är omtyckt och väl fungerande. Vi kan dock inte veta hur de tillfrågande patienternas hälsa skulle ha sett ut idag om de inte blivit ordinerade FaR. Deras förbättrade tillstånd efter att de fått tillgång till FaR kan delvis ha berott på andra faktorer, som övriga livsstilsförändringar. Detta är en viktig faktor att ta hänsyn till eftersom det är troligt att i många fall, i samband med att patienten blir förskriven fysisk aktivitet också förändrar andra livsstilsmönster. Av egna erfarenheter för det ena med sig det andra och det är därför svårt att låta endast FaR vara faktorn bakom resultatet. I referensramen belyser vi också begreppet FYSS som handlar om fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Litteraturen säger att det är en informationskälla som innefattar hur fysisk aktivitet kan förebygga vissa sjukdomar. Samuelsson berättar att FYSS tillsammans med Folkhälsoinstitutet var grunden till arbetet med FaR och hur olika rörelseaktiviteter skulle kunna förebygga sjukdomar. Vi anser därför att FYSS har en stor roll i arbetet och uppbyggnaden med FaR. Vår tolkning är att FaR bygger på FYSS och den forskning som finns bakom begreppet. Vi anser att FYSS kan vara teorin bakom FaR som omsätts i praktiken. 5.2 Resultatets användning Pilotprojektet kan ses som en startpunkt för FaR i Sverige. I och med projektet blev FaR mer känt inom sjukvårdskretsen och det var ett sätt att utveckla arbetsmetoden FaR. Eftersom ett av de representerade landstingen var Kalmar tyckte vi att intervjun med Samuelsson var särskilt intressant. Hon håller med om att pilotstudien väckte intresset för FaR i en större utsträckning som litteraturen påstår. I Kalmar län var Mörbylånga läkarmottagning den som var först med att använda metoden och detta understryker även Dahl. Enligt honom var det genom detta som FaR nådde till Kalmar och vi anser att det är en tolkning som kan stämma i och med att detta skedde i samband med pilotstudien. 41

47 Samuelsson beskriver pilotprojektet som ett försök att implementera fysisk aktivitet i vardagen på ett smidigt sätt. Vi anser att det bör finnas ett projekt bakom en metod som FaR, som styrker det som vill uppnås. Pilotprojektet har visat på hur FaR-metoden ska användas, hur det förväntade resultatet ser ut och hur en uppföljning av metoden ska se ut. Vi anser att hela pilotstudien är grunden till att FaR fungerar idag. Idag används resultat av pilotstudien som en vägledning för läkare vid förskrivning. De intervjuade läkarna håller med om att det är lättare att tillämpa en metod som FaR om det finns tillräcklig med forskning och resultat bakom. Utifrån den litteratur och forskning vi funnit och tagit del av anser vi dock att den bör utvecklas och förnyas. En uppdatering om ämnet skulle underlätta tillämpningen av metoden. Vår tolkning var från början att pilotstudien gjordes för ett försök till att sänka sjukvårds- och sjukskrivningskostnader men Samuelsson anser att syftet med studien inte var av ekonomiska skäl. Hon menar att sjuksiffrorna hade ökat och därmed var också ohälsotalet bland befolkningen ett faktum. Meningen var att sänka sjuksiffrorna och att den ekonomiska aspekten, i form av sjukskrivnings- och rehabiliteringskostnader, bara var en bonus. Vi anser att det säkerligen fanns vissa syften att sänka de höga kostnaderna för sjukskrivningar men att dessa inte belystes på samma sätt som de fysiska aspekterna. Det är svårt att undgå att en sådan satsning inte skulle påverka den ekonomiska delen och att det inte är ett av syftena. Vi är medvetna om att det eventuellt inte var det primära syftet men tycker ändå att det bör belysas. Höga sjukskrivningskostnader är en samhällskostnad som troligtvis till en stor del skulle kunna sänkas och vi tror att arbetet med FaR är en möjlighet till detta. 5.3 Mottagandet av FaR Våra tolkningar om hur FaR har förändrat synen på fysisk aktivitet, om metoden har gjort det, är att FaR har underlättat för patienter som har haft en negativ inställning till fysisk aktivitet. Med detta menar vi att när en person, med bristande motivation och en kritisk inställning, blir förskriven fysisk aktivitet är det meningen att den ska ta receptet på samma allvar som om det hade gällt ett recept på medicinering. FaR kan därför ge patienter en skjuts i rätt riktning. För många människor kan steget från att ha vara helt inaktiv till att börja aktivera sig i lindrig form vara stort. FaR ger dem möjligheten till att komma igång. Vår uppfattning, efter att ha intervjuat både läkare och motionärer, är att reaktionen från patienten ofta är positiv och att de flesta är nöjda med metoden. Samuelsson berättade att det framkommit i pilotstudien att patienter fick prova på att träna tillsammans och på så sätt fick de en bättre, mer avslappnad 42

48 inställning till träningen. Enligt våra intervjupersoner har de tvärtom, känt att det varit viktigt att få komma och träna tillsammans med friska personer. Detta har enligt dem varit en del i rehabiliteringsprocessen och de känner sig inte längre lika sjuka. Vi anser att FaR som metod kan vara ett socialt sätt för patienter att träffa friska motionärer och genom detta släppa tanken på att de själva är sjuka. På så sätt är FaR inte bara en metod för rehabilitering och skadeförebyggande. Det sociala nätverket som FaR innebär kan ge många patienter värdefulla tillgångar som gemenskap och känsla av samhörighet. Den psykiska aspekten är minst lika viktig. Vi tror att ett psykiskt välmående främst måste uppfyllas för att sedan orka ta tag i det fysiska tillståndet. Detta gäller främst individer som länge varit sjuka med nedsatt psykisk styrka. 5.4 Vad innebär FaR idag? Samtliga tillfrågade var överens om att FaR innebär ett komplement till medicinering. Detta stämmer också överens med vår tolkning av litteraturen som säger att FaR är en metod som bland annat ska informera om levnadsvanor och motionens viktiga roll. Vi anser att litteraturen beskriver metoden som ett sätt att förändra dåliga livsstilsmönster till det bättre och få individen att bli mer aktiv. Intervjupersonerna, främst Samuelsson, Patrikson och Appert belyser att det till större delen handlar om individens egenansvar och att det inte är möjligt att förändra en persons levnadsvanor utan något som helst engagemang från dess eget håll. Vi anser att det egenansvar som belyses är en viktig del i metoden FaR. Det gäller för individen själv att ta de slutgiltiga besluten om hur den vill leva sitt liv. Vi håller därför med intervjupersonerna om att FaR inte kan fungera som en metod utan individens samtycke. Vi tolkar därför FaR som ett sätt att informera och hjälpa individen in på en bättre sundare livsstil. 5.5 Mottagare När det handlar om vilka som får FaR-recept nämner Patrikson och Appert att i stort sett alla patienter kan få detta recept. Att det mest omfattar personer som lider av övervikt, olika belastningsåkommor och personer med problem med rörelseapparaten kan vi förstå, då dessa är i mest behov av rörelse i någon form. Personer med ovan nämnda kroppsliga åkommor kanske inte på eget bevåg startar med någon form av fysisk aktivitet och därför är det bra att FaR finns tillgängligt. Anledningen till att de inte på eget initiativ startar någon aktivitet kan 43

49 bero på motivationsbrist eller tristess, alla finner inte något nöje i att träna. När det gäller att motivera en person till att förstå innebörden av hur viktigt det är att motionera anser vi att Fysisk aktivitet på Recept är ett bra sätt för just dessa personer. Att även personer som lider av stressrelaterade sjukdomar ordineras fysisk aktivitet är bra eftersom vi tycker att motion kan upplevas avstressande. Gustafsson talade om de personer som ordinerats FaR men som inte är redo att starta processen med träning. Skälet till detta kan vara att personen inte är tillräckligt aktiv eller helt enkelt inte har återhämtat sig efter sin sjukdom på ett sådant sätt att de kan tillgodose sig FaR på det sätt som krävs. I detta fall bedömer vi att det är viktigt att den som utfärdar receptet är noga med att kontrollera i vilket skick personen befinner sig i och eventuellt föreslå en lämplig träningsform utifrån denna vetskap. Det här anser vi även gälla personen som ska utföra träningsformen, att vara lyhörd för vad den tror sig klara av. Det kan göra mer skada än nytta att fysiskt aktivera sig med något som är för tungt för kroppen. Att kroppen aktiveras utan för hård påfrestning är elementärt i det här fallet. Promenader i lagom takt kan vara det som räcker för tillfället. Vi anser därför att alla sorters patienter kan få FaR som behandling, men att receptet är anpassat efter individen. När det gäller våra tre intervjuade motionärer är det för oss en självklarhet att dessa skulle få FaR, delvis för deras diagnoser men även för att vi har förstått att en del av dem inte skulle gå till en träningsanläggning på eget initiativ. Nog för att de alla tre tidigare tränat kontinuerligt men med en sjukdom i bagaget har man inte samma motivation och inte alltid samma möjlighet att träna som en frisk person har. Man kan ju ha en fundering om en person själv ska behöva föreslå för sina läkare att de behöver ett recept på Fysisk aktivitet på Recept. Vi tycker att ju fler som blir utbildade i ämnet desto fler har den kompetensen att se vilka som verkligen behöver ett recept på motion och inte bara en uppmaning om att börja träna. 5.6 Tillskott Att Friskis & Svettis inte får något bidrag från kommunen för sin FaR-verksamhet tycker de själva är konstigt och det tyckte även vi när vi började vår undersökning. Men efter att ha intervjuat Dahl har vi dock blivit mer öppna för andra åsikter och förslag. Kommunen har en snäv budget och kan inte dela ut bidrag till alla som söker. Skulle det vara lättare att få bidrag skulle troligtvis fler föreningar arbeta med FaR. Vi tycker inte att man ska arbeta med FaR 44

50 med syfte att tjäna pengar, utan det viktigaste är att se vilken nytta det gör för individen. Kommer det att handla för mycket om pengar tror vi att individerna lätt kan glömmas bort. Ett alternativ för Friskis & Svettis att få någon typ av bidrag från kommunen skulle kunna vara att starta ett tidsbegränsat projekt. Detta skulle kunna vara en början för föreningen att få en utomstående finansiär. Skulle det visa sig att projektet fungerade bra, tror vi att det skulle bli lättare för dem att söka någon form av bidrag i framtiden. 5.7 Sponsring Under pilotprojektet av FaR diskuterades frågan om finansieringen, enligt Samuelsson. Det hela resulterade i att många arbetsgivare sponsrar sina anställda när det gäller friskvård och att friskvården ses som en investering för arbetsgivarna. Detta tycker vi är svagt resonerat av gruppen som arbetade med pilotprojektet, då de skulle ha tänkt på att många av dem som blir förskrivna FaR redan är sjukskrivna eller pensionärer och inte har någon arbetsgivare som betalar för friskvård. Samuelsson tycker att detta kan ses som en delfinansiering. Vi kan dock förstå dem, tanken med FaR är att människor ska ändra sin livsstil och detta behöver inte nödvändigtvis kosta pengar. Alla blir dock inte hjälpta av att promenera, vissa patienter har istället behov av att styrketräna. Vi tycker att pilotprojektsgruppen skulle ha kommit med en plan för hur FaR skulle ha finansierats, då det kommer till att bedriva sin motion på recept på någon träningsanläggning som innebär kostnader för individen. Appert säger att ett bra sätt att komma igång att röra på sig är att skaffa hund men det passar långt ifrån alla. Vi anser att varje individ skulle lära sig att hitta motivationen själv. Visst kan det behövas hjälp på vägen men motivation måste stå för individen själv. Något annat som vi finner intressant är att Friskis & Svettis startades utifrån idén om att idrottsrörelsen och sjukvården skulle kunna dra nytta av varandra och skapa en brygga mellan sig. Med tanke på svårigheterna för Friskis & Svettis att få någon form av stöd från landstinget, tycker vi inte att de har lyckats med denna vision. Skulle föreningen vara en brygga mellan idrottsrörelsen och sjukvården anser vi att landstinget bör hjälpa Friskis & Svettis med finansieringen av FaR. 45

51 Vi tycker att FaR skulle subventioneras för de patienter som är i behov av att bedriva sin fysiska aktivitet på någon form av träningsanläggning. Den ekonomiska aspekten är viktig för dessa personer. Vi vet att när en person är sjukskriven medför detta automatiskt att inkomsten blir mindre. Att då få sitt recept och sin träning subventionerad innebär det säkerligen att de gör aktiviteter som de känner att de annars kanske inte har råd med. De träningsanläggningar som bedriver FaR-verksamhet borde få någon form av bidrag. Vi tycker att tydliga riktlinjer och mål ska finnas för hur FaR-verksamheten ska bedrivas. Uppfyller en träningsanläggning dessa, anser vi att bidrag bör utdelas efter det antal FaR-motionärer som träningsanläggningen har. Samtidigt som att en subventionering av FaR kan behövas för att det ska överleva kan det finnas en viss risk med att dela ut bidrag. Träningsanläggningarna kan se en eventuell subventionering av FaR som ett sätt att tjäna extra pengar. 5.8 Ekonomiskt understöd Vi håller med Anderberg om att FaR skulle subventioneras på något liknande sätt som medicin gör. Men det kan tyckas att utvecklingen av FaR har gått lite för fort och det finns inga klara riktlinjer för hur FaR ska subventioneras. Att detta är en fråga för rikspolitikerna att göra en motion om, anser vi är nödvändigt. För att FaR ska kunna växa och utvecklas anser vi att detta är enda sättet. Friskis & Svettis kommer troligen att ha svårt att utveckla sin verksamhet utan något ekonomiskt stöd utifrån. Samtidigt bedriver de FaR-verksamheten på eget initiativ, ingen har tvingat eller rekommenderat dem att arbeta med detta. Genom det här resonemanget tycker vi inte att de är självklart att bidrag ska ges ut. Att Friskis & Svettis själva subventionerar träningskorten till FaR-motionärerna anser vi är en bra åtgärd. Dessa personer tillhör ofta en ekonomiskt utsatt grupp på grund av exempelvis sjukskrivning eller pensionering och skulle ha haft svårt att betala ett vanligt träningskort. 5.9 Publicitet Det råder ingen tvekan om att Friskis & Svettis har ett genuint intresse för FaR och att de först och främst ser på individnyttan. Vi tror dock inte att de skulle göra det om de inte fick någonting tillbaka eftersom FaR är bra i marknadsföringssyfte. Föreningen har varit med i lokaltidningen och har på så sätt visat att de gör något bra, goda ändamål lockar till sig publicitet. Detta innebär att fler personer söker sig till föreningen. De motionärer vi pratat med är mycket nöjda med Friskis & Svettis och rekommenderar dem vidare. Anderberg 46

52 uppger att motionärerna har strömmat till vilket medfört en ökning efter att de började med FaR. Självklart kan inte Anderberg vara säker på att ökningen av motionärer enbart beror på FaR, eller överhuvudtaget har något med det att göra. Det kan vara så att befolkningen i Kalmar av andra orsaker har blivit mer intresserade av träning och ser nyttan med att röra på sig. Vi anser ändå att Friskis & Svettis har lyckats bra i marknadsföringssyfte Fortsatt existens Hur FaR-konceptet kommer att se ut i framtiden tror vi handlar mycket om hur befolkningen kommer att förhålla sig till motion. Enligt Samuelsson är inte FaR som metod helt självfallen. Ju fler personer som på eget initiativ påbörjar fysisk aktivitet behöver inte få det ordinerat av läkare vilket medför en minskning av FaR-recepten. Vi tror att om den fysiska aktiviteten ökar hos befolkningen minskar även sjukdomar som är relaterade till brist på motion och fler ser fördelarna med att röra på sig. Det kan verka som att intresset för motion ökar stegvis. När det gäller den ekonomiska delen rörande utvecklingen av FaR är Samuelsson tvivlande då hon anser att det inte handlar om pengar. Hon menar även att patienterna själva kommer att ha råd med den träning som ordineras då det inte bara handlar om att träna på gym. Eftersom läkarna mestadels endast ordinerar den fysiska aktiviteten och låter patienten själv bestämma på vilket sätt den ska ske tror vi att det kan handla om ekonomiska förutsättningar. Vi tror att individer väljer sin aktivitet utifrån detta avseende. Alla har råd att promenera, det enda som behövs är ett par bra skor och det behöver inte resultera i höga kostnader. De motionärer vi intervjuade är positivt inställda till idén med FaR och tycker att det är ett sätt att komma tillbaka efter sjukdomstiden. De anser alla tre att både kropp och själ mår bättre sedan de började på Friskis & Svettis med FaR och de kan utan problem rekommendera detta till andra som har behov av det. Vi upplever att folk mår bra av att få möjlighet att använda sig av FaR. Patienter som på egen hand saknar motivationen att sätta igång med motion får genom FaR en skjuts framåt och märker förbättringar. Detta dock under förutsättning att det söks och hittas ett bra alternativ till träningsform som passar just den personens behov. Dahl tror att FaR i framtiden kommer att skrivas ut på samma sätt som det nu går att skriva ut medicin, det vill säga med hjälp av subventionering. Det bör då vara samma sorts rabatt som vi nu kan finna för läkemedel. Om de olika träningsanläggningarna som utövar FaR tilldelas ekonomiskt stöd och att ett bra underlag bygger upp subventioneringen ser Dahl ingen 47

53 omöjlighet till att FaR-konceptet utvecklas. Det tror vi säkerligen skulle skapa möjligheter för både de som utför FaR på sin träningsanläggning och för de som får receptet utskrivet till sig. Anderberg och Dahl bedömer att detta är en fråga som bör tas upp på central nivå. För att Friskis & Svettis ska kunna fortsätta att erbjuda FaR är en utveckling av konceptet ett faktum. Anderberg menar också att personer med bristande motivation inte skulle träna på egen hand utan FaR och det är vi överens om. En utveckling av FaR är således fördelaktigt för många, speciellt för de som erbjuder det på sina träningsanläggningar. Patrikson och Appert tror däremot inte att en ekonomisk subventionering är nödvändig i dagsläget. Anledningen till detta är att de anser att FaR idag är välstrukturerat att det finns plats för dem som är i behov av det. Fysisk aktivitet på recept handlar till stor del om vardagsmotion och då behövs inte dyra träningskort. Vi håller till en viss del med då det lika gärna kan handla om att promenera sig frisk som att gå på gymmet och träna. Alternativ bör finnas och alla ska ha samma möjlighet att hitta något som passar och blir FaR subventionerat ökar möjligheterna till detta. Samuelsson menar att det är viktigt att gymverksamheter finns för dem som vill, men eftersom träningskostnaden inte är lika stor som läkemedelskostnaden är därför inte subventionering av fysisk aktivitet lika relevant. Som tidigare nämnts kan FaR vara ett komplement till eller i stället för läkemedel. Med tanke på denna vetskap anser vi att det borde satsas mer på FaR om det ger en möjlighet att sänka kostnaderna för läkemedel. Vi anser att det bör subventioneras om det finns ekonomiska möjligheter till detta. Framtiden får avgöra om FaR kommer ha samma informationsroll, eller om individen självmant kommer att söka denna information. I det senare fallet kommer kanske FaR inte att vara till användning på samma sätt. Vi anser därför att Samuelsson har rätt när hon menar att individen i framtiden troligtvis kommer vara mer medveten om en bra livsstil och att innebörd att FaR eventuellt inte kommer till samma användning som den gör idag. 48

54 6 Slutsats I detta kapitel besvaras syftet utifrån referensram, empiri och diskussion. Slutsatser sammanfattas och förslag till fortsatt forskning ges. De frågor vi med denna uppsats sökt svar på är följande: Kan FaR vara ett sätt för en ideell gymverksamhet att öka sina ekonomiska resurser? Om så är fallet, på vilket sätt? På vilka olika sätt kan FaR finansieras? 6.1 Syfte med FaR Om syftet med FaR i en ideell verksamhet är att påverka de ekonomiska resurserna är svårt att avgöra. Med hänsyn till att Friskis & Svettis i Kalmar påstås ökat sitt medlemsantal efter införandet av FaR anser vi och drar slutsatsen att FaR är ett sätt att påverka de ekonomiska resurserna i form av ökat antal medlemmar. Vi vill dock påpeka att det inte går att säkerhetsställa att ökningen enbart beror på FaR. Det kan finnas andra faktorer bakom ökningen men i och med att varje FaR-motionär är en ökning av medlemsantalet påverkar det också föreningens tillgångar positivt. Som underlag för denna slutsats anser vi att det positiva resultat som kommit fram av pilotstudien är en avgörande faktor. Eftersom FaR visat sig vara en bra metod i rehabiliteringssyfte och att patienter är nöjda, medför detta att det sprids vidare och gymverksamheten ökar antalet medlemmar. Trots att FaR medför kostnader för drift kan vi dra slutsatsen, med underlag från intervju och litteratur, att det ökade antalet medlemmar väger större. Om idrottsverksamheterna ser FaR som en möjlighet att värva medlemmar och öka sina ekonomiska resurser handlar det till en stor del om verksamhetens marknadsföring. Skulle det bli en konkurrenssituation mellan verksamheterna som erbjuder FaR kan det mycket möjligt innebära att priserna för träningskorten sänks. Detta skulle då innebära att fler personer som har receptet ges möjlighet att träna på gym och det finner vi positivt. En nämnvärd detalj i sammanhanget kan dock vara att patienter med dessa recept åker snålskjuts på träningsanläggningens övriga medlemmar och det är ju snarare till sin nackdel. Med snålskjuts syftar vi på träningskortets pris. Vi tror att en utveckling av FaR skulle bidra till en 49

55 mer aktiv individ och ett bra komplement till en läkemedelsbehandling som är en stor kostad för samhället. Men för att en utveckling ska kunna ske måste det finnas både pengar och engagemang. Visar sig FaR vara ett sätt att minska kostnader för sjukskrivningar och rehabilitering borde fler läkare skriva ut detta. 6.2 Finansiering Som det ser ut idag finansieras den typ av Fysisk aktivitet på Recept som sker på träningsanläggningar av anläggningarna själva samt av de motionärer som blivit förskrivna FaR. Detta är dock en metod vi inte anser vara hållbar i längden på grund av att långt ifrån alla träningsanläggningar eller motionärer har de ekonomiska resurser som krävs. De individer som blir förskrivna FaR tillhör oftast en ekonomiskt utsatt grupp och många kan ha svårt att själva finansiera ett gymkort. Ett framgångsrikt finansieringssätt anser vi vara att Friskis & Svettis startar ett projekt genom samarbete med kommunen. Då kan kommunen stå för ett projektbidrag och om detta visar sig vara framgångsrikt anser vi att det finns stora möjligheter att utveckla FaR. Vi tycker inte att det ska vara upp till kommunerna att ta beslut om eventuell finansiering av FaR, utan detta ska tas på en riksnivå. Det ska inte spela någon roll var i landet patienten bor, utan alla ska ha samma möjlighet till Fysisk aktivitet på Recept. Därför bör FaRverksamheten se likadan ut i hela landet och inte styras av enskilda kommuner. För att FaR ska kunna leva vidare och utvecklas tror vi att det är nödvändigt att staten går in och bidrar med pengar till landstingen, pengar som ska vara avsedda till FaR. 6.3 Förslag på fortsatt forskning Än så länge finns det inte mycket litteratur skrivet om Fysisk aktivitet på Recept då begreppet inte existerat så länge. Därför vore det intressant ur många perspektiv att undersöka konceptet och dess fortlevnad. Om människor blir mer och mer medvetna om vikten av motion och rätt kost kan det hända att motionsreceptet inte existerar om ett par år. Det kanske inte behövs helt enkelt och detta för att befolkningen lärt sig att det är ohälsosamt att vara inaktiva. 50

56 Vid fortsatt existens av motionsreceptet är det av intresse att undersöka de geografiska skillnaderna i Sverige på förskrivandet av FaR. Skriver läkarna händelsevis ut det oftare i större städer än i mindre och i så fall orsaken till detta. En jämförelse mellan vissa år kan göras för att se om recepten ökar eller minskar och om denna ökning eller minskning av recept beror på att befolkningen blir sjukare eller friskare. Då det även förekommer motionsrecept internationellt är ett givande förslag på forskning att det görs en jämförelse mellan de länder som skriver ut Fysisk aktivitet på Recept. En jämförelse kan ske på ett sådant sätt att landets ohälsotal mäts i förhållande till de receptutskrivningar som görs, sjunker siffran på ohälsotal och antalet motionärer ökar på de olika träningsanläggningarna är FaR till sin fördel. Då läkemedelskostnaderna är relativt höga i vårt land kan det undersökas om dessa sjunkit sedan Fysisk aktivitet på Recept infördes. Det gäller såvida inte endast i Sverige utan det går även att göra både en internationell som nordisk jämförelse. Det går att forska i hur det fungerar ekonomiskt för de träningsanläggningarna som arbetar med FaR och erbjuder denna tjänst till sina motionärer. Sker inriktningen mot en träningsanläggning som är vinstdrivande kan det forskas kring om verksamheten går med vinst, förlust eller jämnt upp efter införandet av FaR. Det mest intressanta ur ett ekonomiskt perspektiv är dock hur FaR påverkar samhällets ekonomi. Genom att göra en nationalekonomisk djupdykning i vad samhället tjänar respektive förlorar i kapital genom att använda sig av FaR går det utläsa om det är ett vinnande koncept i längden eller inte. En sjukskriven person, vars sjukdom indirekt eller direkt beror på fysisk inaktivitet, kostar samhället pengar och genom att hålla sig frisk försvinner således denna kostnad. Då vi mestadels intervjuat personer som har eller har haft en direkt inverkan på FaR vore det vid fortsatt forskning intressant att belysa dess påverkan på patienterna, vilken effekt det har på dessa personer fysiskt, psykiskt och ekonomiskt. Just i detta fall skulle en kvantitativ forskning vara det optimala. Det kan då handla om enkätundersökningar som delas ut till patienterna redan när de är hos sin läkare eller om utdelningen av enkäten sker när de har använt sig av FaR under en tid. Detta för att lättare kunna utmäta vilken inverkan receptet har haft på patienten fram till denna tidpunkt. Eftersom långt ifrån alla personer som ordineras 51

57 motion på recept söker sig till de olika gym som finns handlar denna enkätundersökning mer om personerna i sig och vilken påverkan receptet har på dessa. Då FaR är en intressant metod går det att finna, som synes, ett flertal olika infallsvinklar som visar sig kunna vara givande för vidare forskning. 52

58 Källförteckning Litteratur Anderberg, U-M & Bojner Horwitz, E (2007), Fibromyalgi på grund av stress, ICA bokförlag, Västerås Annerstedt, C & Gjerset, A (2002), Idrottens träningslära, SISU Idrottsböcker, Farsta Bryman, A & Bell, E (2005), Företagsekonomiska forskningsmetoder, Liber AB, Malmö Eriksson, U-B, Starrin, B & Janson, S (2003), Utbränd och emotionellt utmärglad, Studentlitteratur, Lund Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L (2002), Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm, Elanders Gotab Faskunger, J & Leijon, M, Lamming, P & Ståhle, A (2007), Fysisk aktivitet på recept (FaR) en vägledning för implementering, Statens folkhälsoinstitut, Västerås FoU-rapport 2006:3, Fysisk aktivitet på Recept (FaR ) - Perspektiv från idrottsrörelsen regionalt och lokalt, ISBN FYSS (2008), Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Statens folkhälsoinstitut, Stockholm Kallings, L & Leijon, M (2003), Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR, Statens folkhälsoinstitut, Sandviken May, T (2001), Samhällsvetenskaplig forskning, Studentlitteratur, Lund Olsson, H & Sörensen, S (2004), Forskningsprocessen kvalitativa och kvantitativa perspektiv, Liber AB, Stockholm Patel, R & Davidson, B (2003), Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade, RTP, Polio och Postpolio, Solna Socialstyrelsen, Sveriges officiella statistik (2008), Läkemedel statistik för år 2007, Hälsooch Sjukvård 2008:1 Muntliga källor Anderberg, Nicklas verksamhetschef, Friskis & Svettis intervjuad Appert, Magnus företagsläkare, Kommunhälsan intervjuad

59 Dahl, Bertil kommunalråd och vänsterpartist intervjuad Gustafsson, Joulo aktivitetsledare, Friskis & Svettis intervjuad Patrikson, Erland företagsläkare, Kommunhälsan intervjuad Samuelsson, Christina länssamordnare och utvecklingsstrateg intervjuad Motionär 1, Friskis & Svettis intervjuad Motionär 2, Friskis & Svettis intervjuad Motionär 3, Friskis & Svettis intervjuad Elektroniska källor Agency for Healthcare Research and Quality, Läst: kl. 19:48 Department of Health, nce/dh_ Läst: kl. 19:54 Folkhälsoinstitutet, Läst: kl. 15:21 Friskis och Svettis, Läst: kl. 19:42 Health education authority, Läst: kl. 14:37 Läkemedelsvärlden, Läst: kl. 10:26 Kalmar kommun, Läst: kl. 15:22

60 Skatteverket, html Läst: kl. 17:18 Statskontoret, Läst: kl. 21:46

61 Bilagor Bilaga 1: Fysisk aktivitet på Recept - framsida

62 Bilaga 2: Fysisk aktivitet på Recept - baksida

63 Bilaga 3: Intervjuguide till Bertil Dahl, kommunalråd och vänsterpartist: 1. Vad vet du om Fysisk aktivitet på recept (FaR)? 2. Vad anser du om FaR? 3. Hur tycker du att FaR ska finansieras? 4. Var ligger ansvarsområdet för FaR? 5. Vad baserar ni era beslut på angående kommunbidrag till Friskis och Svettis? 6. Finns det någon faktor som skulle kunna få er att ändra ert beslut angående bidrag till Friskis och Svettis? 7. Hur tror du FaR skulle kunna påverka folkhälsan i Kalmar? 8. Vad baseras beslut om kommunbidrag på generellt?

64 Bilaga 4: Intervjuguide till Nicklas Anderberg, verksamhetschef på Friskis & Svettis: 1. Vad är FaR för dig och hur definierar du FaR? 2. Tycker du att FaR är ett bra koncept? 3. Hur kom er träningsanläggning i kontakt med FaR? Hur länge har ni använt er av FaR? 4. Ser ni någon ökning av motionärer som kan kopplas med införandet av FaR? (snöbollseffekten) 5. Hur stor andel av FaR- motionärerna stannar kvar på ert gym efter att receptet gått ut? 6. Hur ser ert samarbete ut med läkaren som skriver ut FaR? 7. Sker det någon kontinuerlig uppföljning? 8. Har er verksamhet möjlighet att påverka utvecklingen av FaR? 9. Kan du se någon ekonomisk vinning med att använda FaR? Samhällsekonomiskt? 10. Vad kostar det er verksamhet? 11. Varför har er anläggning valt att arbeta med FaR? Någon ekonomisk vinning, PR eller samhällsnytta? 12. Hur finansieras FaR? 13. Är FaR subventionerat? Får alla patienter samma subvention? 14. Kommunbidrag, vad tycker du om det? 15. Tror du att kommunbidrag kommer att införas i framtiden? 16. Skulle kommunbidrag underlätta och utveckla ert arbete med FaR?

65 Bilaga 5: Intervjuguide till Christina Samuelsson, länssamordnare och utvecklingsstrateg på landstinget: 1. Vad innebär FaR? 2. Hur relateras FaR till FYSS? 3. Hur många FaR- patienter skrivs ut i Kalmar varje år? 4. Vilka patienter har rätt till FaR? 5. Finns det något begränsat antal recept som får skrivas ut per föreskrivare? 6. Vilka olika aktiviteter får patienterna utföra inom ramen av FaR? 7. Har det märkts någon skillnad i hälso- och ohälsotal i Kalmar efter att FaR tillförts länet? 8. Har du några siffror på hur ohälsotalet ser ut i Kalmar Län? 9. Gör FaR någon nytta individnytta och samhällsnytta? 10. Berätta om pilotstudien av FaR. 11. Hur uppstod idén om FaR från allra första början? 12. Hur kommer det sig att Kalmar var ett av länen i studien? 13. Hur valdes försökspersonerna ut? 14. Varför blev just du länssamordnare? 15. Vilken utbildning fick ni samordnare inför studien? 16. Hur finansierades studien? 17. Anser du att de träningsanläggningar som tar hand om dessa patienter skall ha rätt till kommunbidrag för att klara kostnaderna? Varför, varför inte? 18. Hur följdes studien upp? 19. Vad blev resultatet av det hela? 20. Hur används resultatet av studien? 21. Har du något samarbete med FaR- projektet idag?

66 Bilaga 6: Intervjuguide till Joulo Gustafsson, aktivitetsledare på Friskis & Svettis: 1. Vad är FaR för dig och hur definierar du FaR? 2. Tycker du att FaR är ett bra koncept? 3. Vad fick dig att bli FaR-ledare? 4. Hur ser uppgiften som FaR-ledare ut? 5. Vad krävs för att bli FaR-ledare? Någon speciell utbildning? 6. Hur kom er träningsanläggning i kontakt med FaR? Hur länge har ni använt er av FaR? 7. Vilka slags patienter kommer till er? 8. Vilka är de vanligaste åkommorna hos patienten? 9. Hur du något samarbete med läkaren som ordinerat FaR? Hur ser samarbetet i så fall ut? 10. Har du fria händer att lägga upp ett handlingsprogram? Hur sätts träningsprogrammet ihop? 11. Hur länge följer du patienten? Uppföljning? 12. Kan du se resultat, i vilken utsträckning? 13. Ser du någon efterfrågan av FaR? 14. Har du något samarbete med sjukgymnaster eller dylikt? 15. Kan du se någon ekonomisk vinning med att använda FaR? Samhällsekonomiskt? 16. Varför har er anläggning valt att arbeta med FaR? Någon ekonomisk vinning? 17. Hur finansieras FaR? 18. Subvention, vad baseras den på? Får alla patienter samma subvention?

67 Bilaga 7: Intervjuguide till Erland Patrikson och Magnus Appert, företagsläkare på Kommunhälsan: 1. Vad är FaR för dig? Hur definierar du FaR? 2. Får alla läkare skriva ut FaR? 3. Hur länge har ni använt er av FaR som ett alternativ till medicin? 4. Vilka motionärer får fysisk aktivitet på recept och vilka får inte? Tas det hänsyn till de olika patient- nivåerna. 5. Vad skiljer FaR från vanlig medicinering? 6. Fördelar med FaR? 7. Nackdelar med FaR? 8. Hur görs bedömningen att skriva ut FaR istället för medicin? 9. Vilken sjukdomsgrupp är störst inom FaR? 10. Hur ställer sig patienten till FaR? Reaktioner. 11. Ordineras all sorts aktivitet och i så fall, vilken är den vanligaste aktiviteten? 12. Vad har du som läkare för relation och kontakt med FaR-ledarna och träningsanläggningarna? 13. Väljer patienten själv träningsanläggning eller har ni avtal och vägleder patienten? 14. Hur följer du upp en patient som ordinerats FaR? Skillnad på medicin. 15. Hur länge varar ett recept på motion? Har du någon kontinuerlig kontakt med patienten? 16. Skiljer sig resultatet med en ordination av medicin? På vilket sätt i så fall. 17. Kan du se att FaR innebär någon ekonomisk vinning? För samhället, individen. 18. Är det ekonomiskt fördelaktigt att välja FaR istället för vanlig ordinering av medicin? 19. Hur finansieras FaR? Patienten eller från statliga bidrag.

68 Bilaga 8: Intervjuguide till de tre FaR-motionärerna på Friskis & Svettis: 1. Berätta vem du är. 2. Vad anser du om FaR? 3. Varför har du fått FaR? 4. Var det din läkare som rekommenderade dig FaR eller valde du det själv? 5. Hur har FaR påverkat dig fysiskt? 6. Har FaR kostat dig mycket i inkomstbortfall genom att vara sjukskriven? 7. Har FaR påverkat dig ekonomiskt? 8. Tycker du att de idrottsföreningar som erbjuder FaR ska få bidrag från kommunen? Varför, varför inte? 9. Har du blivit föreskriven FaR istället för medicin? 10. Har du någon uppfattning om det skulle innebära någon skillnad i kostnader för dig om du istället blivit ordinerad medicin? 11. Tycker du att priset du betalar för FaR är rimligt? (Träningskort) 12. Skulle du kunna rekommendera FaR? 13. Kommer du att fortsätta träna efter att FaR- receptet har löpt ut?

69 Högskolan i Kalmar Högskolan i Kalmar har mer än 9000 studenter. Här finns utbildning och forskning inom naturvetenskap, teknik, sjöfart, samhällsvetenskap, ekonomi, turism, informatik, pedagogik och metodik, medie-vetenskap, språk och humaniora, lärarutbildning, vårdvetenskap och socialt arbete. Forskningens profilområden är biomedicin/bioteknik, miljövetenskap, marin ekologi, automation, företagsekonomi och informatik, men forskning pågår inom de flesta av Högskolans ämnen. Högskolan har sedan 1999 vetenskapsområde naturvetenskap, vilket ger Högskolan rätt att anta studenter i forskarutbildning och examinera doktorer inom ämnesområdet naturvetenskap. Handelshögskolan BBS, vid Högskolan i Kalmar Besöksadress: Kalmar Nyckel, Gröndalsvägen Kalmar, Tel: +46 (0)