Årsredovisning 2018 Nämndernas verksamheter
|
|
- Camilla Åström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 2 Nämndernas verksamheter Omslagsfoto: Kronan Bibliotek
3 Innehåll 3 Att följa Alliansloppet från Alliansträffen Båberg har blivit en kär tradition bland seniorer. För att möjliggöra att så många som möjligt kunde komma arrangerade Alliansloppet fri busstransport till och från evenemanget från stadens äldreboenden. Foto: Jonathan Hjort. Innehåll Viktiga händelser...4 Kommunstyrelsens ordförande... 5 Förvaltningsberättelse Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden... 6 God ekonomisk hushållning... 9 Ekonomi i vår omvärld...16 Ekonomisk översikt Trollhättans Stad Ekonomisk översikt Sammanställd redovisning Personal Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Kvalitetsarbetet...31 Nämndernas Verksamhetsberättelser Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Arbetsmarknads- och socialnämnden Miljönämnden Byggnads- och trafiknämnden Kommunstyrelsen Finansiella Rapporter Resultaträkning och kassaflödesanalys Balansräkning Noter Intäkter och kostnader...61 Driftredovisning per nämnd Investeringsredovisning per nämnd Exploateringsverksamhet Redovisningsprinciper Begreppsförklaringar Bolagen och kommunalförbund Ekonomisk översikt Bolagen och kommunalförbundens verksamheter Beslut och revisionsberättelse Beslut Revisionsberättelse Fem år i sammandrag Politisk-/förvaltningsorganisation Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 2018 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter. Nämndernas egna redogörelser och analyser är samlade i en särskild handling.
4 4 Viktiga händelser Nya Syltehallen invigs under året. Den toppmoderna idrottshallen kostade cirka 70 miljoner kronor. Foto: Per Ivarsson Viktiga händelser Vårvik blir ny stadsdel i Trollhättan. I mars fattade Byggnads- och trafiknämnden beslut om namnet på Trollhättans nya stadsdel. För att skapa en ny identitet kring den nya vattennära stadsdelen och samtidigt knyta an till områdets historia blir stadsdelens namn Vårvik. I maj invigdes nya Syltehallen. Den nya och toppmoderna sporthallen är en investering på 70 miljoner kronor och ingår som en del i nya Sylteskolan som kommer att stå klar Trollhättan deltar för första gången i Pride. Trollhättans Stad stödjer arrangemanget som guldsponsor. Att stå bakom Pride är en självklarhet, det är ett ställningstagande för allas lika värde. I vårt möte med brukare och invånare, ska vi möta varje individ jämlikt och respektfullt oavsett vem den är, säger stadsdirektör Ulrika Strandroth Fridh. Arbetsmarknaden ropar efter folk och Trollhättan lanserar satsningen Alla Behövs i Jobb. Genom att bygga upp ett Jobbcentrum tar Arbetsmarknads- och socialförvaltningen krafttag i sina ansträngningar att bättre hjälpa de personer som idag står utanför arbetsmarknaden. Grönt ljus för Trollhättans bostadsgaranti. Trollhättan lever fortsatt upp till sin bostadsgaranti för studenter och är en av 9 studentorter i landet som får grönt ljus när det gäller bostadsgaranti för kommande läsår. Hur finansieras verksamheten? Trollhättans Stads verksamhet finansieras till största delen av skatter mkr och generella statsbidrag 779 mkr. Övriga intäkter kommer från avgifter, hyror, räntor och bidrag m. m. på 867 mkr. Totalt omsätts mkr. Så används en hundralapp i skatt Vård och omsorg...33 kr Utbildning...30 kr Förskola och fritidshem kr Kultur och Fritid...6 kr Individ o familjeomsorg...6 kr Ekonomiskt biståd...3 kr Gator, vägar o parker...2 kr Räddningstjänst och samhällsskydd... 1 kr Politisk verksamhet... 1 kr Övrigt... 4 kr
5 Kommunstyrelsens ordförande 5 Kommunstyrelsens ordförande: Fortsatt befolkningstillväxt Paul Åkerlund Kommunstyrelsens ordförande Under 2018 ökade invånarantalet i Trollhättan för femtonde året i rad med 490 personer till invånare. Det är positivt att befolkningen fortsätter att öka och det visar att Trollhättan har en fortsatt stor dragningskraft när det gäller nya invånare. I över 30 år har Trollhättan ökat sin befolkning förutom under några få år. Arbetslösheten sjunker successivt och uppgick till 9,8 % vid årsskiftet 2018/2019. Det är även positivt att arbetslösheten för ungdomar i åldern fortsätter att sjunka och är nu 12,8 %. Goda kommunikationer med utbyggda vägar, järnväg och bredband är fortsatt mycket viktiga för den framtida utvecklingen av stadens utveckling. Viktigt är också en offensiv näringslivsutveckling med stadens näringslivsfunktion och det kommunala bolaget Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB som tillsammans med Innovatum är viktiga förutsättningar för att bidra till tillväxt i stadens näringsliv. Byggande av bostäder är en prioriterad fråga som hör samman med målet att Trollhättans invånarantal ska öka till invånare. Under året färdigställdes 290 bostäder. Nuvarande prognos t.o.m innebär en väsentlig ökning av färdigställda nya bostäder och i slutet av 2018 startade inflyttningen i 177 nybyggda Svanenmärkta hyresrätter i kv. Mars i centrala Trollhättan. I juli 2019 planeras 164 nya lägenheter i kvarteret Gulsparven stå klara för inflyttning. En ny stadsdel, Vårvik, ska utvecklas med en blandning av byggrätter för bostäder, kontor, handel och service. Av kommunfullmäktiges 47 prioriterade mål är 62 % helt uppfyllda och 34 % är delvis uppfyllda. Det ekonomiska resultatet på -14 mkr och budgetavvikelsen på -43 mkr gör att balanskravet och kravet på god ekonomisk hushållning inte uppfylls för Huvudförklaringen till det försämrade resultatet är nämndernas underskott på -80 mkr, med de största avvikelserna inom utbildningsnämnden (-33 mkr), arbetsmarknads- och socialnämnden (-34 mkr) och omsorgsnämnden (-21 mkr). Nämndernas resultat balanseras dock upp av överskott på ett antal centrala anslag under kommunstyrelsen. Fortsatta satsningar har gjorts på investeringar inom olika verksamheter med totalt 168 mkr. De största enskilda projekten var slutförande av ombyggnaden av centralförrådet Grävlingen (18 mkr), omklädningsrum Nysätra (18 mkr) och ombyggnad Drottningtorget (8 mkr). I MRP/Budget 2019 är de ekonomiska förutsättningarna fortsatt utmanande med små marginaler. En viktig förutsättning är att samtliga nämnder håller beslutad budget och i tid vidtar de åtgärder som krävs för att en balanserad ekonomi ska kunna uppnås. Till sist ett stor Tack till alla förtroendevalda och alla anställda för alla goda insatser under verksamhetsåret Paul Åkerlund Kommunstyrelsens ordförande
6 6 Förvaltningsberättelse Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Det är nu dags att summera året 2018 och det har varit ett fantastiskt verksamhetsår med många goda resultat. Trollhättans positiva utveckling fortsätter. Antalen invånare var vid årsskiftet drygt Andelen Trollhättebor som arbetar eller studerar fortsätter att öka och antalet nya bostäder blir fler. Målet är att vara invånare år Under 2018 färdigställdes 290 bostäder. Fler planeras, inte minst på helt nya gröna stadsdelen Vårvik, där vi kommer närmare vårt vackra älvrum. Fler invånare ger förutsättningar för en mångsidig service och ett rikt utbud av arbetstillfällen, utbildning och fritidsaktiviteter, dvs Trollhättan blir mer attraktivt! Ulrika Strandroth Frid Stadsdirektör Av Sveriges 290 kommuner är Trollhättan nr 41 i storleksordning. I Fyrbodal är Trollhättan ett arbetsmarknadscentrum och i Västra Götalandsregionen ett av tre utvecklingsnav, som tillsammans med Göteborg, är motorerna för tillväxt och utveckling Hur många och vilka är invånarna i Trollhättan? I slutet av året hade Trollhättan invånare, en ökning med 490 personer under I över 30 års tid har vi haft befolkningsökning så när som på tre år. Under senare tid beror ökningen främst på inflyttning från utlandet och födelseöverskott. Inflyttningsöverskottet ökade något förra året genom framförallt en mindre utflyttning än tidigare år. Främst minskade utflyttningen till annat län än vårt. Flyttnettot gentemot utlandet blev mindre än de två tidigare åren. Befolkningsutveckling Antal invånare Trollhättan har en relativt ung befolkning och hög andel med utländsk bakgrund. Utbildningsnivån är med 34 % eftergymnasial utbildning något lägre än riksgenomsnittet 38 %. Genom att allt fler söker sig till högskolestudier ökar nivån successivt. Hur försörjer sig invånarna och hur ser arbetsmarknaden ut? Trollhättan är ett arbetsmarknadscentrum. Senaste officiella siffror avser 2017 och visar arbetstillfällen. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin har minskat kraftigt genom Saab Automobile AB:s konkurs, från 22 % till 12 % mellan åren 2011 och Genomsnittet i riket är 11 %. Hälsooch sjukvård med socialtjänst är numera störst och har närmare 26 %. De andra näringsgrenar som ökat mest är utbildning och forskning samt finans- och företagstjänster. Trollhättan har sedan 1990-talets lågkonjunktur högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Efter en dramatisk ökning vid Saab Automobiles konkurs har arbetslösheten gått ner och var 9,6 % i januari 2019, vilket är betydligt lägre än tiden före konkursen. För ungdomar år har arbetslösheten sjunkit från 36,1 % i juni 2011 till 12,2 %. Här inräknas även ungdomarna sysselsatta i program med aktivitetsstöd, vilka i januari 2019 var 7,5 % av åldersgruppen. Arbetslösheten sjunker på grund av allmän konjunkturuppgång, förbättrade kommunikationer som ger tillgänglighet till större arbetsmarknader och att tillväxtbranscher skapar sysselsättning på hemmaplan.
7 Förvaltningsberättelse 7 Som industristad med många arbetstillfällen har vi alltid haft en stor inpendling. År 2002 var den som högst. Därefter har den minskat och utpendlingen ökat, särskilt till Göteborg. År 2017 var inpendlarna personer medan Trollhättebor arbetade på annan ort. Trollhättan är en mångkulturell kommun där öppenhet och tolerans är förutsättning för framtida utveckling. Det finns ett stort engagemang för orten, som är en god tillgång. Trollhättan en attraktiv kommun Trollhättans Stad har en viktig roll i kommunens utveckling. Dels genom sitt välfärdsuppdrag att finansiera och bedriva verksamheter som skola, vård och omsorg, socialtjänst, kultur- och fritidsverksamhet. Dels genom sitt samhällsutvecklingsuppdrag att planera, stimulera, ge goda förutsättningar för och bidra till en utveckling på områden som bostadsmarknad, näringsliv, infrastruktur och därigenom skapa en attraktiv miljö att leva och verka i. Bra infrastruktur med väl utbyggda vägar, järnväg och bredband är av stor betydelse för utvecklingsmöjligheterna. Järnvägens dubbelspår och fyrfilig E45 mellan Trollhättan och Göteborg innebär snabba och utökade förbindelser som ger möjligheter till fortsatt utveckling som attraktiv ort för boende och företagande. Riksväg 44 till Uddevalla är fyrfältsväg vilket också bidrar till att stärka Trollhättan som arbetsmarknadsoch utbildningsort. Genom Trollhättan-Vänersborg flygplats finns det goda dagliga förbindelser till och från Stockholm. Bredbandstäckningen är 100% och 98% av befolkningen har tillgång till fast bredband med hastigheten minst 30 Mbit/s. Andel utanför ordinarie arbetskraft Andel av registrerad arbetskraft år 20 % 15 % 10 % Riket Trollhättan 5 % Ny- och ombyggnad av bostäder Ombyggnad/rivning Nybyggda småhus Nybyggnad ferbostadshus Ökat bostadsbyggande Trollhättan har ambitionen att växa till invånare. Nya bostadsområden och förtätningar av bebyggelsen planeras i attraktiva lägen. Detta tillhör huvudfrågorna i den översiktsplan för Trollhättans kommun som antogs Ambitionen är att erbjuda en blandad bebyggelse med god servicenivå och växlande natur. 290 bostäder tillkom under 2018, varav 259 i flerbostadshus eller radhus (preliminära siffror). Det är den högsta siffran sedan 2008 då många studentbostäder byggdes. Antalet nya bostäder väntas öka de närmaste åren eftersom flera större flerbostadshus byggs eller planeras, såväl allmännyttiga som privata. Efterfrågan på småhus och lägenheter är stor. Småhustomter blir fort sålda och nya områden är under planering. Goda utbildningsmöjligheter I Trollhättan finns goda utbildningsmöjligheter för såväl unga som vuxna. De studerande vid Högskolan Väst var ca , 3000 fler än föregående år. Med profilen arbetsintegrerat lärande hör Högskolan Väst till de högskolor där flest får arbete direkt efter avslutade studier. Trollhättan värnar om att alla studenter ska trivas och att de har goda och trygga förutsättningar för att studera och leva på studieorten. Trollhättan är en av tre universitets- och högskoleorter med godkänd bostadsgaranti för studenterna. Garantin är viktig för Trollhättans attraktionskraft som studentstad och högskolans konkurrenskraft. Trollhättan har tillsammans med Vänersborg en gemensam organisation för gymnasie- och vuxenutbildningarna Kunskapsförbundet Väst i syfte att skapa goda förutsättningar för ett regionalt kunskapscentrum och fortsatt brett utbildningsutbud, trots mindre elevkullar i gymnasieåldern. Förbundet har under gjort stora anpassningar av verksamheten till de mindre elevkullarna och är i ekonomisk balans för tredje året i rad. Det betyder att förbundet kan sätta ännu större fokus på ökad kvalitet och högre kunskapsresultat
8 8 Förvaltningsberättelse Arbetspendlingen till Trollhättan är fortsatt hög, men utpendlingen ökar vilket minskar pendlingsnettot. Foto: Per Ivarsson Offensiv näringslivsutveckling Trollhättans stads näringslivsfunktion och det kommunala bolaget Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB tillsammans med Innovatum är starka instrument för att bidra till näringslivets tillväxt. Uppgiften är att underlätta och attrahera nyetableringar, stödja befintliga företag i deras utveckling samt att främja att nya företag startas och utvecklas. Kompetensförsörjning är oerhört centralt för näringslivet att kunna fortsätta växa och här satsas vidare inom vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning samt högskoleutbildning i samverkan med bland annat Kunskapsförbundet Väst och Högskolan Väst. Företagsklimatet utvecklas positivt liksom samverkan mellan Trollhättans Stad och näringslivet. God offentlig service En god livsmiljö och offentlig service är av stor betydelse för invånarna samt Trollhättans attraktivitet. Det är förutsättningar för en fungerande vardag för både individer och företag. Trollhättans Stads verksamheter bedrivs med invånaren i fokus för att uppfylla målen i de politiskt fastställda uppdragen. Professionalism, helhetsperspektiv, utveckling och delaktighet är viktigt. Hälsofrämjande ledarskap och ansvarsfullt medarbetarskap är viktiga framgångsfaktorer för verksamheten. Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt uppdragen och de prioriterade målen. I Trollhättans Stad bedrivs ett gemensamt arbete för att stärka en hållbar social och ekologisk utveckling. heten och sina påverkansmöjligheter. Trollhättan hävdar sig väl jämfört med andra kommuner. Samtidigt ska vi fortsätta utveckla och förbättra verksamheten. Alla kommuner står inför utmaningen att tillhandahålla välfärdstjänster med hög kvalitet inom ramen för tilldelade resurser. Det kräver alltmer samverkan, effektivisering och nya arbetssätt för att utveckla verksamheten. Flera interna processer och många tjänster till invånarna har digitaliserats och utvecklingen fortsätter. Kompetensförsörjningen är fortsatt stor utmaning och därför har vi under 2018 intensifierat arbetet med att bli en än mer attraktiv arbetsgivare. Med visionen Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden som ledstjärna och med fullt fokus på att göra livet enklare i Trollhättan, kommer arbetet under 2019 präglas av hög kompetens och stort engagemang för att utveckla såväl platsen som organisationen Trollhättan! Antal arbetstillfällen Antal sysselsatta 16 w år Öppna jämförelser, rankingar och egna undersökningar visar att Trollhätteborna är nöjda med den kommunala verksam
9 Förvaltningsberättelse 9 God ekonomisk hushållning Trollhättans Stad ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten, samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter ska vara i balans. Ur ett verksamhetsperspektiv innebär det att kommunmedlemmarna ska få ut mesta möjliga verksamhet och kvalitet av sina skattepengar och att verksamheterna bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag ska genomföras inom anvisade ekonomiska ramar. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att ha kontroll över sin ekonomi på såväl kort som lång sikt. En tillräcklig ekonomisk buffert ska finnas för att möta naturliga svängningar i kostnader och intäkter, utan behov av omedelbara neddragningar i verksamheten. Långsiktigt bör resultatet tillsammans med avskrivningarna räcka för att finansiera en genomsnittlig investeringsnivå. Alla fem finansiella mål uppnås. Se vidare avsnittet Ekonomisk analys. Kommunfullmäktiges prioriterade mål för nämnderna Kommunfullmäktiges prioriterade mål för nämnderna under tar sikte på utmaningar och kritiska områden som nämnderna ska arbeta med fram till Nämnderna har brutit ner kommunfullmäktiges mål i verksamhetsmål för respektive nämnd. Verksamhetsmålen följs upp via årsvis målsatta indikatorer. Genom detta finns en sammanhållen styrning från kommunfullmäktige ner till nämnderna. För att kunna ge en enkel översikt av var nämnderna befinner sig i arbetet med de prioriterade målen visas måluppfyllelsen för 2018 i tabellen nedan. Nämnderna har totalt 47 prioriterade mål. Grönt innebär att målet är nått, gult delvis nått och rött inte nått alls. År 2018 var 29 mål nådda helt, 16 delvis och 2 mål nåddes inte alls. I jämförelse med 2017 har antal mål som nås ökat. Trollhättan har under 2018 inte uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning. Tre av fem finansiella mål har uppfyllts men balanskravet har inte uppnåtts. Av kommunfullmäktiges 47 prioriterade mål är 62 % helt uppfyllda, 34 % delvis uppfyllda och 4 % inte uppfyllda. I kommentarerna nedan beskrivs vad som är kvar att arbeta med för att nå målen. Under nämndernas verksamhetsberättelse ges exempel på vad som åstadkommits avseende de mål som har nåtts. Måluppfyllnad Utbildningsnämnden (7 mål) Förskola Måluppfyllelse Kommentar Varje barn ska ges likvärdiga förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin utveckling. Alla barn ska ha en lärandemiljö som främjar hållbarhet. Barn och deras vårdnadshavare ska ges inflytande över och delaktighet i bvarnets lärande och utveckling. Det finns fortfarande en skillnad i likvärdighet mellan förskolor avseende att ge barn förutsättningar att utvecklas. Fortsatta åtgärder sker i form av utbildning för chefer och andra nyckelpersoner inom förskolan för att nå likvärdighet. Det behövs ett fortsatt tydligt stöd för verksamhetsutveckling vid de förskolor som har de svåraste förutsättningarna. Den helhetsidé som är framtagen behöver få fäste för att tydliggöra riktning och prioriteringar för verksamheten vid dessa förskolor. Personalpolitiska åtgärder vidtas vid de förskolor som har lägre andel behöriga pedagoger. Det finns fortfarande enheter där arbetet med inflytandefrågor behöver förbättras. Fortsatt arbete sker att förtydliga och utveckla kvalitet i den formativa undervisningen för barnen. En digitaliseringsplan ska tas fram att säkerställa likvärdig undervisning med stöd av digitala verktyg då kraven på digital kompetens har ökat.
10 10 Förvaltningsberättelse Måluppfyllnad Utbildningsnämnden Fortsättning (7 mål) Grundskola Måluppfyllelse Kommentar Varje barn/elev ska ges likvärdiga förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Alla barn/elever ska ha en lärandemiljö som främjar hållbarhet. Barn/elever och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet till inflytande över och delaktighet i barnets/elevens lärande och utveckling. Betygsresultaten ökar men det är fortfarande stor variation mellan skolorna. Generellt har skolor med goda socioekonomiska förutsättningar högst betygsresultat medan de med svårast förutsättningar har lägst resultat. Det finns dock skolor med svårast förutsättningar som presterar över förväntan vilket visar att de insatser som pågår för att öka jämlikheten och likvärdigheten behöver fortsätta. Fortsatta åtgärder sker också i form av utbildning för chefer och nyckelpersoner samt en förstärkning av ledningsorganisationen. En stor utmaning är att skolsegregationen ökar och att skolor med svåra förutsättningar ofta har lägre andel behöriga lärare och en högre personalomsättning. Åtgärder som sker är fortsatt stöd till verksamhetsutveckling, översyn av ekonomisk och personell resursfördelning samt ett strategiskt och långsiktigt arbete på alla nivåer i styrkedjan, bl. a. att strukturellt balansera själva elevsammansättningen. Skolorna har kommit olika långt vad gäller att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande för eleverna i den formativa undervisningen, dvs. att eleverna ser och förstår var de befinner sig kunskapsmässigt i förhållande till målen. Kvalitetsprocessen för formativ undervisning behöver förtydligas och utvecklas i hela organisationen. Åtgärder behövs också för att öka likvärdigheten av digitala lärarresurser och digital kompetens. Skolformsövergripande Måluppfyllelse Kommentar Skolformsövergripande verksamheterna skall stödja huvudprocessen lärande, omsorg och fostran. Fortsatt prioritering i rekrytering av elevhälsopersonal krävs. Handlingsplanen för problematisk frånvaro behöver revideras för att än bättre stödja skolornas arbete med ökad närvaro. Skolornas rutiner och processer kring det lokala elevhälsoarbetet behöver utvecklas för att öka likvärdigheten över stadens skolor. Måluppfyllnad Kultur och fritidsnämnden Kulturverksamhet Måluppfyllelse Kommentar Bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Målet är nått. Stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling. Målet är nått. Kulturverksamheten ska stimulera och medverka till ökad delaktighet och inflytande. Målet är nått.
11 Förvaltningsberättelse 11 Måluppfyllnad Kultur och fritidsnämnden Fortsättning Fritidsverksamhet Måluppfyllelse Kommentar Bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Målet är nått. Stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling Stimulera och medverka till ökad delaktighet och inflytande. Målet är nått. Fortsatt arbete sker för att både hitta nya former och metoder för ökad delaktighet för kommuninvånare samt att utveckla befintliga forum. Föreningsstöd Måluppfyllelse Kommentar Medverka till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling. Fortsatt arbete med att öka andel flickor i idrottsföreningarnas aktiviteter tillsammans med föreningslivet och fortsatt arbete med attityder utifrån ett jämställdhetsperspektiv med hjälp av goda exempel bland föreningarna. Fritidsbanken har ökat sin utlåning av utrustning och är en viktig aktör i att ge möjlighet till barn och ungdomar att delta i fritidsaktiviteter. Målet är nått. Stimulera och medverka till ökad delaktighet och inflytande. Målet är nått. Måluppfyllnad Omsorgsnämnden Vård och omsorg Måluppfyllelse Kommentar De enskildas delaktighet och inflytande över hur vården och omsorgen utformas ska öka. Bättre boendemiljö i gruppboende ska ge förutsättningar för en god vård och omsorg. Sociala aktiviteter som bidrar till ökad livskvalitet ska erbjudas brukarna. Merparten av brukarna har aktuella genomförandeplaner men behov finns att öka brukarnas delaktighet både i genomförandeplaner och utförande av insatserna vilket sker genom utbildningsinsatser till samtliga verksamheter. Det är fortsatt svårt att rekrytera tvåspråkiga medarbetare med formell kompetens. Nöjdheten med gemensamhetsutrymmen har minskat i 2018 års brukarenkät och ligger långt från målet. Nöjdheten med egna lägenheten och utomhusmiljön har ökat i jämförelse med Arbete med genomförbara åtgärder pågår i flera boenden. Det nya boende på Lantmannavägen 102 är inflyttningsklart i februari Brukarnas aktiviteter har ökat avseende utförda timmar av aktiviteter på egen tid men nöjdheten minskar ändå något. Åtgärder sker i form att fortsatta meningsfulla aktiviteter för de boende, mer information och dialog både med brukare och anhöriga samt en utveckling av den samlade bedömningen från olika professioner angående brukares behov när inflyttning sker på vård- och omsorgsboende.
12 12 Förvaltningsberättelse Måluppfyllnad Omsorgsnämnden Fortsättning Omsorg för funktionsnedsatta Måluppfyllelse Kommentar Den enskildes inflytande och delaktighet över hur stödet utformas ska öka så att delaktighet i samhället främjas. Ökat fokus på barnperspektivet ska genomsyra verksamheten. Den enskildes möjligheter att få meningsfull, utvecklande och individuellt anpassad daglig verksamhet ska öka. Målet är nått. Målet är nått. Målet är nått. Socialpsykiatri Måluppfyllelse Kommentar Den enskildes inflytande och delaktighet över hur stödet utformas ska öka så att delaktighet i samhället främjas. Ökat fokus på barnperspektivet ska genomsyra verksamheten. Den enskildes möjligheter att få meningsfull sysselsättning i samverkan med andra huvudmän ska öka. Målet är nått. Målet är nått. Fortsatt arbete med att utveckla meningsfull sysselsättning. Alla nya brukare (boendestöd och boende) erbjuds kontakt med sysselsättningscoacher som en del i uppstarten av insatser inom socialpsykiatrin. Måluppfyllnad Arbetsmarknads- och socialnämnden Arbetsmarknad Måluppfyllelse Kommentar Arbeta för minskad arbetslöshet i gruppen arbetssökande i insats. Arbeta för att minska arbetslösheten i gruppen nyanlända inom Etableringsreformen och under 36 månader efter kommunplaceringen. Andelen SFI-studerande som uppnår minst C-nivå under studietiden ska öka. Målet är nått. Målet är nått. Målet är nått. Socialtjänst Måluppfyllelse Kommentar Det förebyggande arbetet ska generera ökad trygghet, minskad social problematik samt minskat droganvändande. Insatser för barn, unga och vuxna skall i första hand ges med utgångspunkt från befintliga nätverk och resurser på hemmaplan. Verka för att minska antal individer som är i behov av försörjningsstöd. Målet är nått. Målet är nått. Målet är nått.
13 Förvaltningsberättelse 13 Måluppfyllnad Arbetsmarknads- och socialnämnden Fortsättning Konsumentvägledning Måluppfyllelse Kommentar Konsument Trollhättan skall arbeta för att överskuldsättningen skall minska. Målet är nått. Konsument Trollhättan skall arbeta för att få mer medvetna konsumenter. Målet är nått. Byggnads- och trafiknämnden Fortsättning Fysisk planering, bygg- och Måluppfyllelse Kommentar lantmäteriverksamhet Trollhättan utvecklas och stärks när det gäller boendemiljöer och det offentliga rummet genom åtgärder för ökad trivsel och trygghet. Byggherrar, fastighetsägare, och exploatörer ska uppleva att de får rätt förutsättningar för att bygga bostäder och verksamhetslokaler i Trollhättan. Vi är med och skapar förutsättningar för fler bostäder och lokaler åt alla. Målet är nått. Målet är nått. Väghållning Måluppfyllelse Kommentar Öka trafiksäkerheten i Trollhättan med fokus på oskyddade trafikanter och barn. Fler upplever att vårt gaturum är trivsamt, tryggt och tillgängligt. Fler ska välja att cykla och åka kollektivt i Trollhättan. Målet är nått. Målet med underhållsasfaltering har inte nåtts helt på grund av sparkrav på verksamheten. I övrigt har arbetet med informationskampanjer och dialoger kring Håll Sverige Rent genomförts och klotter polisanmäls och tas bort snarast möjligt. Målet är nått. Parkverksamhet Måluppfyllelse Kommentar Fler vistas i våra parker och anlagda grönområden samt upplever att de är trivsamma och trygga. Fler är aktiva i våra lekmiljöer och aktivitetsparker och upplever att de är roliga, spännande och trygga. Öka tillgängligheten i våra mest välbesökta offentliga parker och grönområden. Målet är nått. Målet är nått. Målet är nått.
14 14 Förvaltningsberättelse Måluppfyllnad Miljönämnden Miljönämnden Måluppfyllelse Kommentar Miljönämnden ska verka för att öka förutsättningarna för att alla ska ha tillgång till en god miljö och hälsa. Hög personalomsättning, internt arbete med arbetsmiljö och omorganisation har gjort att det uppsökande tillsynsarbetet släpat efter och inte nått de mål som är satta. Fortsatta åtgärder att rekrytera och behålla personal är nyckelfaktorer för att bättre nå målen. Målet är nått. Allmänhetens och företagens förtroende för miljönämndens arbete ska öka. Miljönämnden ska verka för att minska miljöoch hälsorisker i de miljöer där barn vistas. Hög personalomsättning, internt arbete med arbetsmiljö och omorganisation och en hög tillväxt i Trollhättan har genererat ärenden utanför den ordinarie tillsynsverksamheten vilket inneburit att efterfrågan överstigit tillgängliga resurser. Målsättningen är att arbeta mer strategiskt och riktat där behov och nytta av tillsyn bedöms som störst. Målet är nått. Måluppfyllnad Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Måluppfyllelse Kommentar Verka för att förbättra förutsättningarna för företagande så att antalet företag och antal sysselsättningstillfällen ökar. Verka för att tillgången på bostäder ska öka. Verka för utveckling och effektivisering så att medborgarnas och företagarnas vardag blir enklare och att organisationens tillgänglighet och öppenhet ökar. Målet är nått. Arbetet med att ta fram nya småhustomter inte har kunnat ske i planerad takt pga. höjdrestriktioner för flygplatsen samt komplikationer med bl. a buller från helikopterflyg till Näl. Efterfrågan på småhustomter är stor och planering pågår inom två områden. Det finns inte några andra områden enligt gällande översiktsplan i de södra delarna av Trollhättan som är lämpliga för framtida nya bostadsområden vilket bör ses över i kommande översiktsplan. Området Vårvik är ett prioriterat utbyggnadsområde. Införandet av kontaktcenter bedöms bli en viktig faktor i att utveckla standardiserade digitala processer till nytta för kommuninvånare, företagare och effektivisering av arbetet. Framtagandet och förverkligande av en digitala strategi är en viktig faktor för att erbjuda välfärdstjänster effektivt samt att stödja innovation i verksamheterna.
15 Förvaltningsberättelse 15 Måluppfyllnad Finansiella mål Finansiella mål Måluppfyllelse Kommentar Kommunstyrelsen ska se till att våra gemensamma resurser används i enlighet med god ekonomisk hushållning och i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. Den kommunala utdebiteringen ska, efter höjning 2015, vara oförändrad under planperioden. Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara tillräcklig för att långsiktigt finansiera investeringar. Med ett resultat om -14 mkr uppnås inte stadens resultatmål och inte heller balanskravet. Målet är nått. Skattefinansieringsgraden för investeringarna uppgår endast till 33 %. Den finansiella ställningen ska vara stark. Betalningsberedskapen ska vara god. Målet är nått. Målet är nått.
16 16 Förvaltningsberättelse Ekonomin i vår omvärld Framtidstron bland såväl hushåll som företag i Sverige har försvagats markant på sistone, vilket stödjer bedömningen om en fortsatt konjunkturavmattning. Ytterligare svaghetstecken för global tillverkningsindustri och handel rimmar sammantaget väl med en pessimistisk syn på utsikterna för exportmarknaden. Vad som framförallt tynger svensk BNP-tillväxt 2019 är minskning i bostadsbyggande. Men resursutnyttjandet är ännu högt: arbetslösheten är låg och industrins kapacitetsutnyttjande högt. Den starka konjunkturen kommer bestå en tid, speciellt på arbetsmarknaden. Det dröjer sannolikt till 2020 innan arbetsmarknaden visar mer tydliga tecken på avkylning, att antalet arbetade timmar minskar och arbetslösheten stiger. Efter att BNP sjönk mellan andra och tredje kvartalet förra året räknades det med att BNP under det fjärde kvartalet åter skulle stiga. Till stor del bestod nedgången tredje kvartalet av tillfälliga effekter. Inte minst gällde detta fallet i hushållens konsumtion, i hög gradkopplat till ett kraftig ras i bilförsäljningen i juli (med anledning av den nya fordonsbeskattningen bonus malus). Statistiken över bil- och detaljhandelsförsäljningen samt SCB:s månatliga indikator över hushållens konsumtion pekar nu på en svagare konsumtion i slutet av förra året än tidigare bedömning. Men bedömningen om en rekyl för BNP under fjärde kvartalet står kvar. Såväl SCB:s produktionsvärdeindex som utfall för arbetsmarknaden i slutet av 2018 ger stöd för denna bild. Prognosen är att BNP-tillväxten i Sverige kommer att dämpas rejält i år. Siffran för helåret 2019 hamnar med denna uppdatering nära 1 procent. Detta utgör en stor kontrast mot de föregående fem åren, när den årliga BNP-tillväxten i genomsnitt har varit 2,8 procent. Inbromsningen kopplas till såväl utbuds- som efterfrågefaktorer. För det första bedöms att de senaste årens höga sysselsättningstillväxt inte är möjlig att upprätthålls dels eftersom återstående tillgängligt arbetsutbud i ringa grad bedöms matcha den efterfrågade arbetskraften, dels som en följd av en långsammare ökning av befolkningen i arbetsföra åldrar (i hög grad har de senaste årens sysselsättningsuppgång gynnats av en växande befolkning). För det andra väntas svagare tillväxt såväl för inhemsk efterfrågan som för exporten. En huvudförklaring för den svagare inhemska tillväxten är det förväntade fallet i bostadsbyggandet. Bidraget från bostadsinvesteringarna till BNP-tillväxten blir 2019 negativt en tydlig kontrast till de föregående fem åren när byggboomen gett extra skjuts till BNP-tillväxten (med omkring 0,5 procentenheter årligen). Bedömningen är också en tydligt svagare ökning för näringslivets övriga investeringar Kapacitetsutnyttjandet inom stora delar av tillverkningsindustrin är nu visserligen på riktigt höga nivåer, varför en fortsatt stark investeringsuppgång vore tänkbar givet att förväntningarna om framtida efterfrågan vore tillräckligt starka. Bedömningen är dock att den globala industrikonjunkturen kommer att fortsätta mattas av samt att en rad osäkerhetsfaktorer fortsatt kommer hämma global handel. Den avkylning av investeringstakten i år följer alltså inte bara av det lägre bostadsbyggandet, utan också av de försvagade utsikterna för svensk exportindustri. Den globala prognos inbegriper en avmattning av BNP-tillväxten i USA, Tyskland och Kina i år. Den pågående avmattningen i sysselsättningen medför att skatteunderlagets reala tillväxt i år bromsar in, från hög tillväxt i fjol. Nästa år ser skatteunderlagstillväxten ut att helt utebli i reala termer. Lägre antal arbetade timmar samt högre pris- och löneökningstakt leder till den svagaste reala utvecklingen av skatteunderlaget på 16 år. Detta innebär radikalt förändrade förutsättningar för kommuner och landsting jämfört med de senaste åren av konjunkturuppgång. Efter 2010 har det reala skattunderlaget i genomsnitt vuxit med 1,8 procent per år, nästan dubbelt så mycket som under förra konjunkturcykeln. Beräkningarna för 2021 och 2022 bygger på förutsättningen att ekonomin är i konjunkturell balans, och sysselsättningen bestäms av demografin. Den ökning av skatteunderlaget som då beräknas ligger i reala termer nära ett historiskt genomsnitt, ca en procent per år, på basis av en viss ökning av arbetade timmar samt att priser och löner. Skatteunderlagsutveckling ,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0% -0,5% -1,0% Bidrag från timmar Bidrag från pris Övrigt Realt skatteunderlag Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
17 Förvaltningsberättelse 17 Ekonomisk översikt Trollhättans Stad Sammanfattning Trollhättans Stad redovisade ett resultat om -14 mkr, vilket motsvarar -0,4 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Resultatet är -43 mkr sämre än budgeterat resultat. De stora budgetavvikelserna är följande: särskilda åtgärder/ oförutsett och gemensamma poster +31 mkr, exploateringsresultat -23 mkr, finansnettot +18 mkr, realisationsvinster +8 mkr och skatteintäkter/utjämningsbidrag -5 mkr, bidrag för ökat bostadsbyggande +8 mkr och nämnderna -80 mkr. Nämnderna har totalt ett utfall mot budget på -80 mkr exklusive exploateringsresultat. Kommunstyrelsen redovisar överskott med +5 mkr medan utbildningsnämnden redovisar -33 mkr, omsorgsnämnden -21 mkr och arbetsmarknadsoch socialnämnden -34 mkr. Verksamhetens nettokostnader ökade med 6,1 % medan skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade med 2,4%. Årets nettoinvesteringar uppgick till 168 mkr varav investeringar i exploateringsprojekt 19 mkr. Den redovisade soliditeten har minskat med 0,8 %-enheter till 60,8 %. Soliditeten med hela pensionsskulden, inklusive den del som tas upp i ansvarsförbindelsen, ökade med 0,1 % -enhet till 28,3 %. Tre av fem finansiella mål har uppfyllts. Sammantaget bedöms att kravet på god ekonomisk hushållning inte uppfylls då balanskravet inte nås. Årets resultat för Trollhättans Stad och de kommunala företagen enligt den sammanställda redovisningen, koncernen Trollhättan, uppgick till +82 mkr, vilket var 77 mkr lägre jämfört med föregående år. RESULTAT RISK KAPACITET KONTROLL Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning används en analysmodell som utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Avsikten är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom klargöra om Trollhättans Stad har den goda ekonomiska hushållning som föreskrivs i kommunallagen. RESULTAT: Vilken balans har funnits över intäkter och kostnader under året och över tiden? KAPACITET: Vilken kapacitet har funnits att möta finansiella svårigheter på lång sikt? RISK: Föreligger några risker som kan påverka resultat och kapacitet? KONTROLL: Vilken kontroll har funnits av den ekonomiska utvecklingen? Resultat och kapacitet Skatteintäkter och nettokostnader Skatteintäkter och utjämningsbidrag redovisade ett underskott med 5 mkr och ökade med 2,4 %. Den relativt låga ökningen beror på lägre taxeringsutfall för skatteunderlaget 2017 samt lägre bidrag i inkomstutjämningen än budgeterat. Förändring av verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter, utjämningsbidrag 10% 8% 6% 4% 2% 0% 3,4 Skatteintäkter och utjämningsbidrag Nettokostnader 6,1 7,3 4,8 5,2 5, Nettokostnaderna ökade med 6,1 % vilket beror på ökade nettokostnader för nämndernas verksamhet. Nämndernas nettokostnader ökade med 5,8 %. 4,5 6,1 2,4
18 18 Förvaltningsberättelse Finansnettot Redovisat finansnetto är positivt med +74 mkr vilket är 11 mkr högre än 2017 och +18 mkr jämfört med budget. Förklaringarna till budgetöverskottet är försäljningar av placeringar i placeringsportföljen som gett realisationsvinster (+8 mkr), högre borgensavgifter (+2 mkr) högre utdelning från Kommuninvest (+9 mkr) Årets resultat Årets resultat uppgick till -14 mkr, vilket betyder en kraftig resultatförsämring jämfört med föregående år och att det lagstadgade balanskravet inte uppnås, d.v.s. där intäkterna ska överstiga kostnaderna. I årets resultat ingår realisationsvinster med +9 mkr som inte får tillgodoräknas vid avstämning av balanskravet. Nuvarande resultatutjämningsreserv uppgår till +46 mkr. Årets resultat Mkr Resultatet i relation till skatteintäkter och utjämningsbidrag uppgår resultatet till -0,4 %. Kommunfullmäktiges beslutade målnivå för resultatet är 1 % och det genomsnittliga resultatet de senaste fem åren har uppgått till 1,6 %. Resultat Resultat Årets resultat, mkr Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämningsbidrag 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% Genomsnitt 5 år Årets resultat 2, Ett resultat på cirka 2 % brukar betraktas som god ekonomisk hushållning. Då kan en normal investeringsnivå skattefinansieras över en längre tidsperiod. Den senaste femårsperioden uppgår genomsnittet till 1,6 %. Bidragande orsaker har varit både tillfälliga statliga tillskott, återbetalda försäkringspremier från AFA Försäkring och realisationsvinster. Investeringar Nettoinvesteringarna uppgick till 168 mkr vilket var 12 mkr lägre än budget. I nettoinvesteringarna ingår utgifter för exploatering om 19 mkr. Byggnads- och trafiknämnden (59 mkr), kommunstyrelsen (45 mkr) och kultur- och fritidsnämnden (30 mkr) har haft högst nettoinvesteringar. De största investeringsprojekten var ombyggnad centralförrådet Grävlingen (18 mkr), omklädningsrum Nysätra (18 mkr) och ombyggnad Drottningtorget (8 mkr). Investeringar i verksamhetsfastigheter görs i helägda bolag. Det förklarar att investeringsvolymen är förhållandevis låg jämfört med många andra kommuner. I MRP/Budget anges som mål att resultatet ska vara tillräckligt för att, tillsammans med avskrivningarna, långsiktigt finansiera investeringarna. Finansieringar av investeringar , Finansiering av investeringar (mkr) ,4 2,9 1,6 Resultat exklusive jämförelsestörande poster, mkr Årets resultat i relation till skatteintäkter och utjämningsbidrag, % ,4 2,9 3,4 Avskrivningar Res. exkl. reavinster Försäljning anl.tillgångar Elimineras poster av engångskaraktär vid jämförelsen mellan åren som försäljning av mark och tomter, bidrag till ökat bostadsbyggande etc. blir årets resultat -46 mkr. Det innebär en försämring med 87 mkr jämfört med föregående år. Trollhättans Stad har en pågående tvist av större värde gällande ett bygglov, där avsättning gjorts tidigare år. Vid bokslutstillfället fanns inga nya uppgifter i ärendet som har föranlett någon omvärdering av storleken på avsättningen. Summa tillförda medel /. Nettoinvesteringar Återstår efter nettoinvesteringar Tabellen visar att årets nettoinvesteringar om 168 mkr finansieras med tillförda om 54 mkr. Resterande 60 mkr har finansierats ur rörelsekapitalet och genom minskning av långfristig placering.
19 Förvaltningsberättelse 19 Risk och kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Rörelsekapital Rörelsekapital Balanslikviditet, % Rörelsekapital, mkr Likvida medel (225 mkr) och kortfristiga placeringar (108 mkr) uppgick vid årsskiftet till 333 mkr. Rörelsekapitalet minskade med 72 mkr till -188 mkr. Med nettoskulden 44 mkr i koncernsamordningen var likviditeten lånad från de kommunala bolagen. Trollhättans Stad har tillgång till checkräkningskredit om 200 mkr. Soliditet Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. För uppfyllande av god ekonomisk hushållning är det viktigt att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Soliditet i procent Soliditet % Soliditet enligt balansräkningen 60,8 61,6 62,6 Varav: Tillgångsförändring -0,1-3,9-1,6 Förändring av eget kapital -0,7 2,9 3,2 Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser 28,3 28,2 24,9 Den redovisade soliditeten har under den senaste femårsperioden legat stabilt på drygt 60 %. I årets bokslut försämrades den med 0,8 % enheter till 60,8 %. Soliditet % 62 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Finansiella anläggningstillgångar Kommunfullmäktige beslutade att på grund av skattemässiga skäl avveckla Trollhättan Stads utlåning till de helägda bolagen. Likviditeten som erhölls har under hösten 2014 och våren 2015 placerats i räntebärande instrument med hög kreditvärdighet. Vid årsskiftet var mkr placerade i företagsobligationer med en genomsnittlig ränta om 2,52 %. Pensionsskuld Den totala pensionsskulden inklusive löneskatt uppgick vid årsskiftet till mkr, varav mkr avser åtaganden före De redovisas i ansvarsförbindelse enligt kommunal redo visningslag. Pensionsskuld Pensionsskuld mkr Långfristig pensionsavsättning Ansvarsförbindelse Total pensionsskuld Under perioden har en ökad pensionsavsättning gjorts om 118 mkr, inklusive löneskatt, för att inte ytterligare skjuta över kostnaden för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Under 2020-talet når utbetalningarna ur ansvarsförbindelsen sin kulmen. Den ökade avsättningen leder inte till något större åtagande eller utbetalning, men en del av ansvarsförbindelsen flyttas in i balansräkningen. Följande tre motiv finns för den extra pensionsavsättningen: den reala maxkostnaden är uppnådd, viss utjämning av dubbelkostnaden och konsolidering av del av ansvarsförbindelsen. Kommunalskatt Den totala kommunalskatten i Trollhättan uppgick 2018 till 33,04 % av den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den primärkommunala skatten var 21,56 % medan landstingsskatten till Västra Götalandsregionen var 11,48 %. Genomsnittet i regionen var 21,30 % och i riket 20,74 %. Borgensåtagande för lån En borgenspolicy med riskramar för respektive bolag finns antagen. Borgensåtagandena gentemot de helägda bolagen har ökat med mkr (17 %) jämfört med föregående år. Det totala borgensåtagande uppgår till 7,1 mdkr, varav 6,9 mdkr avser de kommunala bolagen. Borgensåtagande Soliditet, inkl. hela pensionsskulden Redovisad soliditet Borgensåtagande mkr Soliditeten med hela pensionsskulden även den del som tas upp i ansvarsförbindelse är i princip oförändrad med en ökning på 0,1 % -enheter till 28,3 %. Orsakerna är att ansvarsförbindelsen inte längre ökar i nominella tal utan amorteras ned genom pensionsutbetalningarna. Det innebär en successiv förstärkning av ekonomin sedan Att förändringen är så markant de senaste åren har med det låga ränteläget att göra, som håller ned ränteuppräkningen av pensionsskulden. Soliditeten påverkas av att verksamhetslokalerna är överförda till ett kommunalt bolag. Detta är viktigt att beakta vid jämförelser med andra kommuner. Egna bolag Bostadslån egna hem Föreningar Övrigt Totalt borgensåtagande Trollhättans borgensåtaganden ligger jämförelsevis högt. Den analys som gjorts visar att den allra största delen skulle kunna ersättas av normal pantsäkerhet, varför risken i åtagandena är begränsad. Staden har i huvudsak valt att ersätta annan säkerhet med kommunal borgen, då man som ägare ändå ytterst står risken.
20 20 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Trollhättans Stad skall ha en god ekonomisk hushållning och en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. En samlad bedömning är att verksamheten har bedrivits med god ekonomisk hushållning. Beslutade mål och uppdrag har i stor utsträckning uppnåtts. Avstämning finansiella mål enligt Mål- och resursplan (MRP) Kommunstyrelsen ska se till att våra gemensamma resurser används i enlighet med god ekonomisk hushållning och i enlighet med kommunfullmäktigs uppdrag. Målet uppfylls inte. Med ett resultat om -14 mkr uppnås inte stadens resultatmål och inte heller balanskravet. Den kommunala utdebiteringen ska, efter höjning 2015, vara oförändrad under planperioden. Målet uppfyllt. Efter höjningen av utdebiteringen 2015 med 60 öre uppgick den oförändrat till 21:56 kr/skkr år Resultatets andel av skatteintäkter och utjämningsbidrag ska vara tillräcklig för att långsiktigt finansiera investeringar. Målet uppfylls inte. Skattefinansieringsgraden för investeringarna uppgår endast till 33 %. Den finansiella ställningen ska vara stark. Målet uppfyllt. Den redovisade soliditeten minskade med 0,8 % - enheter till 60,8 %. Med hela pensionsskulden inräknad, inklusive ansvarsförbindelsen, ökade soliditeten med 0,1 % - enheter till 28,3 %. Betalningsberedskapen ska vara god. Målet uppfyllt. Balanslikviditeten uppgick till 78 % och rörelsekapitalet till -188 mkr. På kort sikt finns reserver genom kreditavtal och på längre sikt genom finansiella tillgångar. Balanskravet uppfylls inte I förvaltningsberättelsen ska, enligt lagen om kommunal redovisning, utvärderas om de mål och riktlinjer som avses i 8 kap 5 kommunallagen uppnåtts och följts. Även den ekonomiska ställningen ska utvärderas. Dessutom är det obligatoriskt att sammanställa en balanskravsutredning som definierar Årets resultat efter balanskravsjusteringar och i förekommande fall redovisar förändringar av Resultatutjämningsreserven. Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna, d.v.s. resultatet måste vara större än noll. Ett negativt resultat måste regleras inom tre år Balanskravsutredning Balanskravsutredning mkr 2018 Årets resultat -14 Samtliga realisationsvinster -11 Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet +2 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -23 Balanskravsunderskott från tidigare år 0,0 Årets balanskravsresultat -23 Balanskravsresultat att reglera -23 Balanskravet är för år 2018 är inte uppfyllt och 23 mkr behöver disponeras från resultatutjämningsreserven för att reglera balanskravsresultatet. Av ursprunglig reserv om 50 mkr återstår 46 mkr vid ingången av Efter årets reglering återstår +23 mkr i resultatutjämningsreserven. Finansiell profil Kommunforskning i Väst sammanställer årligen den finansiella profilen för länets samtliga kommuner. Den speglar ekonomin ur fyra aspekter (resultat, kapacitet, risk, kontroll) med åtta nyckeltal. Värdena är relativa utifrån en normalfördelningskurva där fem är kommungruppen med starkast värden och ett svagast. Trollhättan redovisade under 2015 ett resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på 1,7 %. Det förbättrades till 2,8 % under 2016, för att under 2017 försvagas till 2,3 %. Det innebar en förbättring under perioden med 0,6 procentenheter. För kommunerna i länen uppgick motsvarande genomsnittligt resultat till 1,9 % under Under 2016 stärktes det till 3,0 %, för att 2017 försvagas marginellt till 2,8 %. Det innebar en förbättring under perioden med 0,9 procentenheter. En viktig förklaring till den goda resultatutvecklingen under perioden var till viss del att kommunerna hade ett antal jämförelsestörande engångsintäkter i form av riktade statsbidrag, främst kostnadsersättning för flyktingar. Även realisationsvinsterna från försäljningar av tillgångar ökade under perioden. Slutsatsen av ovanstående är att Trollhättan uppvisade en genomsnittlig resultatutveckling mellan 2015 och 2017 och ett genomsnittligt resultat under 2017 jämfört med snittet i länen. Trollhättans resultat på 2,3 % under 2017 kan anses som god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. På nästa sida jämförs Trollhättan med övriga kommuner i Västra Götaland.
21 Förvaltningsberättelse 21 Trollhättan 2015 Trollhättan 2016 Trollhättan 2017 Budgetutfall Årets resultat uppgick till -14 mkr vilket innebar en budgetavvikelse om -43 mkr. De större budgetavvikelserna var: särskilda åtgärder/oförutsett (+15 mkr), gemensamma centrala anslag (+16 mkr), fin ansnettot (+18 mkr), exploateringsresultat (-23 mkr), realisationsvinster (+8 mkr), skatteintäkter, utjämningsbidrag (-5 mkr) och statsbidrag för ökat bostadsbyggande (+8 mkr), nämnderna (-80 mkr). Nämndernas totala budgetavvikelse uppgick till -80 mkr exklusive exploateringsresultat. Budgetavvikelsen motsvarar 2,3 % av verksamhetens nettokostnader. De stora budgetavvikelserna redovisar kommunstyrelsen (+5 mkr varav exploateringsresultat -23 mkr), arbetsmarknads- och socialnämnden (-34 mkr), omsorgsnämnden (-21 mkr) och utbildningsnämnden (-33 mkr). Analys av nettokostnadsutvecklingen visar en real kostnadsökning på cirka 3 %. Prognossäkerhet och budgetföljsamhet En god prognossäkerhet innebär att det finns goda förutsättningar till att anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Budgetföljsamhet är ett annat mått på finansiell kontroll. I aprilrapporten var nämndernas prognos av budgetutfallet -73 mkr och i augustirapporten -89 mkr. I bokslutet blev det slutligen ett budgetutfall på -80 mkr. Den stora skillnaden mellan augustirapporten och bokslutet är att kommunstyrelsens prognos förbättrades medan utbildningsnämndens prognos försämrades. Prognosen för årets resultat i resultaträkningen var i aprilrapporten -12 mkr och i augustirapporten -41 mkr. I bokslutet blev årets resultat -14 mkr. Förklaringen till resultatförbättringen i bokslutet jämfört med augustirapporten är främst bidrag för bostadsbyggande (8 mkr), finansnettot (+6 mkr) och särskilda åtgärder, gemensamma poster under kommunstyrelsen (+12 mkr). Intern kontroll Förvaltningarnas internkontrollplaner för 2018 föregicks av en risk- och väsentlighetsanalys. I den prioriterades vilka områden som skulle kontrolleras. Nämnderna har kontrollerat verksamhetsrelaterade och ekonomiska granskningsområden. Därtill fanns gemensamma punkter som kontrollerats av nämnderna. Sammantaget bedöms att arbetet med intern kontroll håller en godtagbar nivå. Vissa brister i rutiner har identifierats och åtgärder, som är redovisade i rapporteringen av intern kontroll till nämnderna och kommunstyrelsen, behöver vidtas. Fortsatt tuffa ekonomiska förutsättningar för Trollhättans Stad Trollhättans Stad har sammantaget under de senaste fem åren redovisat resultatnivåer med ett genomsnitt om 1,6 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat om -14 mkr (-0,4 %), med det underliggande resultatet exklusive engångsposter på -46 mkr, är ett mycket svagt resultat och balanskravet uppnås inte. Nettokostnadsutvecklingen på 6,1 % är alldeles för hög och samtidigt utvecklades intäkterna, i form av skatteintäkter och utjämningsbidrag, svagt med 2,4 %. Nämndernas budgetunderskott med -80 mkr och en nettokostnadsökning med 5,8 % var orsaken till det negativa resultatet. En grundförutsättning för att ekonomin ska komma i balans igen är att nämnderna anpassar sina kostnader till tilldelade budgetramar. En väsentligt försämrad resultatutveckling förutses kommande 10-årsperiod. Utvecklingen är inte långsiktigt hållbar med prognoser på lägre ökning av skatteintäkter och utjämningsbidrag jämfört med nettokostnaderna. I princip finns det tre vägar att möta kommande utmaningar: Besparingar och effektiviseringar, staten hjälper till med höjda bidrag till kommunerna alternativt skattehöjning. Sannolikt behövs en kombination av flera av dessa åtgärder.
22 22 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt sammanställd redovisning Omsättningen Koncernen Trollhättans Stad redovisade under 2018 intäkter på 5,3 mdkr, varav 63 % består av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Jämfört med 2017 ökade intäkterna med 1,9 % eller 98 mkr, varav Trollhättans Stad 0,7 % eller 28 mkr. Soliditet 70% 66 60% 50% Resultat Koncernens resultat före extraordinära poster uppgick till 95 mkr (177 mkr) och resultat efter skatt uppgick till 82 mkr (159 mkr). Resultatet för Trollhättans Stad uppgick till -14 mkr (94 mkr) och för dotterföretagen 98 mkr (70 mkr). 40% 30% 20% 10% Moderbolaget Trollhättan Stadshus AB har erhållit 15 mkr (15 mkr) i koncernbidrag från sina helägda dotterbolag. Viss regional verksamhet bedrivs tillsammans med grannkommunerna i gemensamma bolag och kommunalförbund. Under året har utbetalats 311 mkr i förbundsbidrag och uppdragsersättning till Kunskapsförbundet Väst för gymnasieskolan och vuxenutbildning. Utöver det har uppdragsersättning till NÄRF utbetalats med 37 mkr, Innovatum AB med 15 mkr, Kommanditbolaget Älvhögsborg med 22 mkr och Folkets Hus 10 mkr. Resultat före extraordinära poster Mkr Koncern Kommun 48 0 Balans Kommunkoncernens omsättning uppgick till 4,8 mdkr (4,6 mdkr) och balansomslutningen uppgick till 11,3 mdkr (10,2 mdkr). Av anläggningstillgångarna svarar bolagen för 77 % (8,0 mdkr) och Trollhättans Stad för 23 % (2,6 mdkr). Koncernens totala långfristiga upplåning uppgick till 5,9 mdkr (4,5 mdkr). Dotterföretagens andel av koncernens långfristiga lån uppgår till 100 %. AB Eidar svarar för 41 % av koncernens låneskulder % Koncern Kommun Finansiering och investering Genom den finansiella koncernredovisningen samordnas koncernens likviditet och kortfristiga rörelsekapitalbehov. Långfristig upplåning sker separat för varje företag. Koncernens investeringar uppgick totalt till mkr (1 286 mkr). Den större investeringsvolymen fördelades enligt följande: AB Eidar (628 mkr) Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB (366 mkr) Trollhättan Energi AB (291 mkr) Trollhättans Stad (183 mkr) Långfristiga lån finansierar 57 % av anläggningstillgångarna i koncernen. Investeringar Mkr Koncern Kommun Koncernens redovisade soliditet uppgick till 22,2 % (23,7 %) och inklusive hela pensionsåtagandet 12,8 % (13,1 %).
23 Förvaltningsberättelse 23 Flera pågående investeringsprojekt påverkar bland annat framkomligheten för invånarna tillfälligt. Foto: Per Ivarsson Dan Jonasson Ekonomichef Kommunal borgen För dotterbolagen har Trollhättans Stad tecknat borgen med 6,8 mdkr (5,9 mdkr). Trollhättans Stad avvecklade år 2014 utlåningen till sina bolag. Den ersattes med externa lån och ett ökat borgensåtagande om 1,4 mdkr. Ökningen 2018 avser ökad upplåning av AB Eidar 600 mkr, Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB 175 mkr och Trollhättan Energi AB 100 mkr. Borgen har i huvudsak ersatt annan säkerhet. Bedömningen visar att risken i åtagandet är begränsad då det finns stora marknadsmässiga övervärden i fastigheter. Personal Koncernen Kommunen Resultat Medelant årsarbetare Män Kvinnor Totalt Löner o ers, mkr Pensionsåtagandet Koncernens totala pensionsåtagande uppgick till 1,4 mdkr (1,4 mdkr). Av det totala pensionsåtagandet avser 1,1 mdkr åtagande för pensioner och skatt som är äldre än Åtagandet redovisas inte som en avsättning i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse enligt kommunal redovisningslag. Avslutande kommentar Årets resultat i koncernen om 82 mkr motsvarar 1,7 % av omsättningen. Resultatet försämrades jämfört med föregående år med 77 mkr till +82 mkr. Samtliga företag inom koncernen, förutom Trollhättans Stad, har under året redovisat positiva resultat. God ekonomisk hushållning har sammantaget uppnåtts för koncernen. De helägda bolagen (AB Eidar, Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB, Trollhättan Energi AB) har under de senaste åren redovisat stabila och positiva resultat, vilket minskar risken för Trollhättans Stad som ägare. Med en hög investeringsvolym under de senaste åren har soliditeten försvagats ett par procentenheter till 22 %. De ägda företagens och kommunalförbundens investeringar uppgick under året till 1,3 mdkr och Trollhättans Stads investeringar uppgick till 0,2 mdkr. Med planerad fortsatt hög investeringsvolymen, i kombination med förväntad lägre resultatnivå och stigande räntenivåer kommande år, väntas en svagare ekonomisk utveckling i koncernen. Förväntad befolkningstillväxt under många år framåt resulterar ett betydande ökat demografiskt tryck som påverkar koncernens ekonomiska utveckling. Samtidigt förväntas inte skatteunderlaget öka i samma takt som de senaste åren utan blir på en betydligt lägre nivå i takt med att konjunkturen mattas av. Intäkterna förväntas öka i lägre takt än kostnaderna. Anpassningar behöver därför vidtas för att en fortsatt god ekonomisk utveckling ska kunna vidmakthållas på sikt.
24 24 Förvaltningsberättelse Personal Antalet anställda har för första gången på några år minskat i antal. Antal anställda Antalet tillsvidareanställda har vid årsskiftet 2018/19 minskat med 26 medarbetare samtidigt som antalet visstidsanställningar har minskat med 8 medarbetare. Det är i princip ingen förändring mot föregående år. Serviceförvaltningen har bildats under perioden och sysselsätter idag 383 tillsvidareanställda medarbetare. Övriga förvaltningar har 435 tillsvidareanställda medarbetare färre än jämfört med föregående år och största delen av minskningen beror på en förflyttning av personal till den nya förvaltningen. Sysselsättningsgrad Sedan 2015 har alla anställda i staden, genom ett politiskt beslut, rätt till heltid. Av alla tillsvidareanställda har 85 procent heltidsanställning, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med föregående år och 7 procentenheter jämför med Endast 4 procent har en sysselsättningsgrad under 75 procent. De ca 700 medarbetare som fortfarande arbetar deltid får årligen möjlighet att bli heltidsanställda. Åldersstruktur Åldersfördelningen hos våra tillsvidareanställda visar att den Antal anställda största gruppen medarbetare numera återfinns inom ålder skategorin år. En förflyttning jämfört med föregående år då ålderskategorin år utgjorde den största gruppen Medelåldern har sjunkit och var under ,5 år Åldersfördelning tillsvidareanställda Antal Visstidsanställda Tillsvidare 600 Anm: I personalredovisningen ingår endast månadsavlönade anställda enligt AB-avtalet. Anställda enligt beredskapsavta- 400 let, avtalet om personliga assistenter samt uppdragstagare ingår inte. Timavlönad personal enligt AB-avtalet ingår inte heller år år år år >60 år Könsfördelning Könsfördelningen bland tillsvidareanställda i Trollhättans stad är fortsatt ojämn. Utvecklingen har gått åt fel håll under 2018 då andelen kvinnor har ökat med en procentenhet. Ett trendbrott har skett då det tidigare år gått mot en jämnare könsfördelning. Bland chefer är könsfördelningen något jämnare då andelen kvinnor är 71 procent och andelen män 29 procent. Procentuell fördelning kvinnor, män per år 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män 2014 Kvinnor Pensionsavgångar De närmaste åren kommer pensionsavgångarna att öka. Med en beräknad avgångsålder om 65 år kommer ca 450 personer att gå i pension de närmaste fem åren. Tiden för avgång varierar mer och mer efter att rörlig pensionsålder infördes för ett antal år sedan. Grovt sett väljer nu hälften av de anställda att gå i pension vid 65 år. Av övriga väljer dubbelt så många att vara kvar efter 65 jämfört med de som avgår före 65. Under 2018 gick 102 medarbetare i pension. De flesta som gick i pension arbetade inom vård- och omsorg och som chefer. Kompetensförsörjning Under året har personalkontoret arbetat aktivt med stadens Employer Branding (arbetsgivarvarumärke), ett område som framgick i den statsövergripande strategiska kompetensförsörjningsplanen för åren Konkurrensen om den mest attraktiva medarbetaren är stor och de bästa kandidaternakommer att välja de mest attraktiva arbetsgivarna.
25 Förvaltningsberättelse 25 Personalkontoret har fortsatt utveckla rekryteringssystemet, Varbi, som bland annat har kompletterats med en omplaceringsmodul som underlättar arbetet med rehabilitering. Personalkontoret har att fortsatt att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen i staden, bland genom stöd till cheferna i hela rekryteringsprocessen. Trollhättans Stad har fortsatt sitt samarbete med Kunskapsförbundet Väst genom att kompetenshöja ett 20-tal vårdbiträden till undersköterskor. Dessa blev färdiga i slutet av 2018 och fick en tillsvidareanställning i staden. Liknande kompetenshöjande insatser har också gjorts för att utbilda barnbiträden till barnskötare. Vidare har introduktioner genomförts för nya medarbetare och chefer under året. Under 2018 har sex stycken arbetsledarutbildningar genomförts där ca 100 deltagare utbildats internt. Löneöversyn Löneöversyn genomfördes med alla fackliga organisationer. Den totala lönehöjningen uppgick till ca 3,0 procent. Av den totala summan utgjordes ca 0,3 procent av så kallade strukturlönesatsningar; uppjustering av grupper som har stark konkurrens på arbetsmarknaden. Bland de grupperna återfanns socialsekreterare, rektorer/förskolechefer, rehabpersonal m.fl. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,3 procent jämfört med föregående år. Detta resultat beror på att långtidssjukfrånvaron (andel långtidssjukfrånvaro > 60 dagar) har minskat. För kvinnor är sjukfrånvaron 9,3 procent och för män 5,8 procent. Den könsmässiga skillnaden är liktydig med bilden hos landets övriga kommuner. Total sjukfrånvaro 9,0% 8,5% 8,0% 7,5% 7,0% 6,5% 8,8 8, Den totala sjukfrånvaron har sjunkit och den långa sjukfrånvaron har gått ner medan korttidssjukfrånvaron har ökat under året. 8,5 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro/ålder år och yngre 8, år 8,4 50 år och äldre 8,8 Långtidssjukfrånvaro andel >60 dagar: 46,4 % Anm: Beräkningen omfattar all månadsanställd personal och följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation. Arbetsmiljö Ett av kommunstyrelsens personalpolitiska mål är Främjande och förebyggande arbetsmiljöinsatser ska bidra till en förbättrad hälsa för chefer och medarbetare så att förutsättningarna för Den Goda arbetsplatsen ytterligare förbättras. I syfte att leva upp till målsättningen har ett antal främjande och förebyggande aktiviteter utvecklats eller påbörjats 2018, t ex: Höjning av friskvårdsbidraget från 500 kr till 750 kr. Arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud. Utbildning av nya hälsovägledare och olika prova på-aktiviteter för att främja hälsa. Utveckling av modellen för systematiskt arbetsmiljöarbete. Friska Vindar, ett ESF-projekt i samverkan med Samordningsförbundet Trollhättan/Lilla Edet/Grästorp. Syftet med projektet är att långtidssjukskrivna ska kunna återgå till arbete. Projekt Frisk Usk, 2.0 vilket kartlägger friskfaktorer hos vårdpersonal. Under hösten 2018 genomfördes en medarbetarenkät för alla medarbetare i staden. Det stadsövergripande resultatet visar att arbetsklimat och medarbetarskap är några av stadens styrkor. Överlag visar resultatet att medarbetarna trivs och tycker att deras arbete är meningsfullt. De områden som fått lägst värden är arbetssituation samt hälsa och livsstil. Värt att notera är att inget frågeområde har ett värde som understiger tre (på en femgradig skala) på stadsövergripande nivå. Jämställdhet och mångfald Arbetet med att implementera den reviderade jämställdhets- och mångfaldsplan har pågått under året. Det dialogmaterial som togs fram under föregående år har använts som underlag vid arbetsplatsträffar som ett stöd för chefer och medarbetare att arbeta med frågan. Chefsforum i april hade jämställdhet och mångfald som tema. En uppföljning av arbetet kring jämställdhet och mångfald har gjorts i den centrala samverkansgruppen. Flera arbetsplatser i staden har HBTQ-certifierats under året.
26 26 Förvaltningsberättelse Social hållbarhet Trollhättans Stad ska sträva efter att vara en kommun där invånarna lever ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader. Trollhättan ska vara en kommun där människors lika värde står i centrum. Trollhätteborna känner tillit och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Så lyder policyn för social hållbarhet i Trollhättans Stads Måloch resursplan. För ett jämlikt Trollhättan Strategi för social hållbarhet Utgångspunkten för ett framgångsrikt arbete kring social hållbarhet är den befintliga organisationen och inställningen att frågorna är en del av ordinarie verksamhet och utvecklingsarbete. En grupp med representanter från förvaltningarna arbetar övergripande med sociala hållbarhetsfrågor. En strategi och en stadsgemensam handlingsplan har arbetats fram som stöd för arbetet ute i förvaltningarna. I handlingsplanen finns ett antal horisontella perspektiv, som på olika sätt ska genomsyra verksamheternas arbete. De horisontella perspektiven för social hållbarhet är: folkhälsa, jämställdhet, inkludering/integration, skydd och säkerhet samt finskt förvaltningsområde. En rapport som delvis ersätter den tidigare välfärdsredovisningen har tagits fram. Den ger teoretisk bakgrund, statistik kring läget i Trollhättan samt konkreta förslag på evidensbaserade aktiviteter som kan påverka den sociala hållbarheten positivt. Samverkan Trollhättans Stad har avtal med norra Hälso- och sjukvårdsnämnden om samverkan och samfinansiering av utvecklingssatsningar. Det ska underlätta samarbete för bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Samverkansgrupper arbetar också utifrån våld i nära relation, drogförebyggande arbete och trygghet. Folkhälsorådet, organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen, fördelar årligen utvecklingsmedel. Insatser under 2018 med hjälp av bidrag från folkhälsorådet har varit: Jämställdhetsarbete inom förskola/pedagogisk verksamhet Social hållbarhet genom samverkan/kronan Hitta ut Jämställd sexuell hälsa Projekt INTRO Skolresan till förintelsen anställning och egen försörjning. Hittills har jobbspår startats i Trollhättan inom restaurang och fastighetsskötsel i samverkan med Eidar (2019). Samverkan med Vänersborg är under utveckling. I december fattades beslut i kommunstyrelsen om att Trollhättans Stad ska bli medlemmar i nätverket Interkulturella städer. Nätverket kommer att drivas och samordnas av Botkyrka kommun som sedan tidigare är medlemmar i Europarådets internationella nätverk Intercultural Cities. Syftet med nätverket är att skapa kontaktytor mellan olika kommuner för samverkan, erfarenhetsutbyte samt att få möjlighet att använda den kompetens som finns i Europarådets nätverk. Staden har bland annat deltagit i workshops tillsammans med Botkyrka och andra kommuner för att identifiera vilka utmaningar som kommuner upplever sig ha i dagsläget. Arbetet med det svenska nätverket väntas komma igång under Kommunstyrelsens förvaltning har i samverkan med kulturoch fritidsförvaltningen startat projektet IT-guider på biblioteken med stöd från länsstyrelsen. Projektet syftar till att skapa integration genom att nyanlända ungdomar rekryteras och utbildas till IT-guider som ska stötta äldre personer (framförallt, men självklart riktar sig insatsen till de som har behov av den) med IT-frågor. Insatsen har varit mycket uppskattad och välbesökt och skapat möten både mellan generationer och kulturer. Brottsförebyggande arbete I kommunens olika styrande dokument betonas vikten av trygghetsskapande åtgärder. Detta är frågor som inte hanteras enbart i den enskilda nämnden/förvaltningen utan kräver ett samarbete mellan olika verksamheter. Grannsamverkan Inkludering/integration Under 2018 har den lokala överenskommelsen för etablering av nyanlända och utrikes födda skrivits mellan Trollhättans Stad, Arbetsförmedlingen och Kunskapsförbundet Väst. Inom ramen för överenskommelsen har en fördjupad samverkansmodell tagits fram som varit under utveckling under hela Samverkansmodellen syftar till att erbjuda utbildning för utrikesfödda personer med kort utbildningsbakgrund inom en bransch med bristyrken för att öka möjligheterna till Anmälda inbrott/ Anmälda inbrott Antal grannsamvilla radhus lägenhet verkansområden
27 Förvaltningsberättelse 27 Antalet grannsamverkansområden blev elva fler under 2018 och två upptaktsmöten genomfördes. Antalet trygghetsvandrare uppgick till c:a 90. De genomförde mer än 30 organiserade trygghetsvandringar. I samband med det gemensamma Medborgarlöftet, tillfrågades medborgarna om vad de tycker att polis och kommun behöver prioritera. Detta skedde både genom enkäter och direkta dialoger med medborgarna. Trygghetsronder har genomförts under flera år och är en viktig del i det trygghetsskapande arbetet där människor får berätta vilka platser de upplever som trygga respektive otrygga och vilka önskemål om förändringar de har. Sedan 2017 genomförs trygghetsronderna systematiskt och hela Trollhättan berörs. Arbetet beräknas pågå under de närmaste fem åren med två-tre områden per år. Det är trygghetsgruppen som är ansvarig för genomförandet. Under mars 2018 genomfördes trygghetsronder i bostadsområdet Lextorp och under september i Kronogården. En kommun fri från våld Syftet med ett samlat våldsförebyggande arbete: Ett Trollhättan fritt från våld är att staden ska kunna arbeta med våldsförebyggande arbete som en samlad målsättning snarare än med olika delar på olika ställen i organisationen. Alla olika verksamheter har sin respektive styrning, så uppdraget handlar om att arbeta med ett helhetsperspektiv inom organisationen för att uppnå största möjliga effekt och främja ett systematiskt våldsförebyggande arbete. Våldsförebyggande insatser bör organiseras horisontellt över flera verksamhetsområden och genom strukturerad samverkan även med andra aktörer i samhället. Ett viktigt arbete är att sprida kunskap och informera beslutsfattare om vikten av att arbeta våldsförebyggande. Arbete mot våldsbejakande extremism Staden har en samordnare för att driva och utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism (VBE). Kunskapsutbyte och omvärldsbevakning har skett i via Polisens nationella operativa avdelning (NOA), Center mot våldsbejakande extremism, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Forum för Levande Historia samt Segerstedts institutet (Göteborgs universitet). Deltagande har skett i det nätverk mot våldsbejakande extremism som arrangeras av SKL. I samverkan med Högskolan Väst har en öppen föreläsning för allmänheten och professionella anordnas i temat VBE. Ett kunskapshöjande dialog har genomförts med samtliga elevhälsor på Kunskapsförbundet Väst. För att upprätthålla en aktuell lägesbild förs en dialog med polis lokalt. Andra verktyg i skapandet av lägesbilden är stadens felanmälansystem och incident- och rapporteringssystemet. Personal i berörd förvaltning har erbjudits information för ökad kunskap. För att bredda arbetet med VBE har workshops i samverkan med länsstyrelsen skett för att även inkludera social oro. Detta har gjorts med en utökning av stadens trygghetsgrupp. Stadens trygghetsvandrare har under året fått information kring ämnet VBE. Kompetenshöjandeinsatser har erbjudits till arbetsmarknads- och socialförvaltningen utifrån Socialstyrelsen utbildningsmaterial gällande att förebygga, utreda och ge insatser gällande individer som riskerar att hamna i våldsbejakande miljöer. Demokrati Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har starkt samband med ohälsa. För att öka inkludering i staden och demokratiska processer har ett stöddokument för medborgardialog tagits fram. Innehållet tydliggör olika typer av dialog samt hur planering för en dialogprocess kan se ut för att underlätta dialogarbetet i staden. Dokumentet beskriver både medborgardialog (som främst riktar sig till förtroendevalda) samt brukardialog (som främst riktar sig till tjänstepersoner). Valdeltagande 100% 90% 80% 70% 60% 50% Trollhättan totalt Distrikt med lägst valdeltagande Distrikt med högst valdeltagande Trollhättans valdeltagande ligger strax under snittet i riket men det är stora skillnader mellan de olika valdistrikten. Under valåret 2018 har en arbetsgrupp på Kronan genomfört olika aktiviteter för att öka valdeltagandet, speciellt i de södra stadsdelarna. En demokratidag riktad till ungdomar har genomförts i Kronan med bl. a fokus på årets Val. Finskt förvaltningsområde Trollhättans Stad är sedan 2012 del av det finska förvaltningsområdet. Det betyder att den finsktalande minoriteten har fått rättigheter utöver de som regleras i minoritetslagen. Förskoleverksamhet anordnas helt eller delvis på finska. På en avdelning inom äldreomsorgens särskilda boende finns tvåspråkig personal. Inom hemtjänsten får alla som begär en finsktalande kontaktperson. Den tvåspråkiga träffpunkten på Blåvingen Café Sinisiipi ger de finsktalande möjlighet att träffas, fika och bevista olika kulturella programinslag på både svenska och finska. Även träffpunkterna på Humlan och på Kronan har finskspråkiga aktiviteter. Genom samarbete med Folkets Hus Kulturhuset visas finskspråkig film en gång per månad. Samråd med minoritetens föreningar sker kontinuerligt.
28 28 Förvaltningsberättelse Ekologisk hållbarhet I den ekologiska hållbarhetsredovisningen redovisas delar av det miljöarbete som görs inom kommunstyrelse och övriga nämnder. Miljöpolicy Trollhättans stad ska arbeta för en ekologisk hållbar utveckling där kretsloppstänkande och god hushållning med resurser ska vara ledstjärnan. Vi bygger ett samhälle för alla som bor och verkar i Trollhättan där miljö och människors hälsa främjas. Det innebär att: Bidra till att förverkliga de nationella miljömålen. Verka för att ekosystemtjänster integreras i beslut där så är skäligt. Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet. Sträva efter att bli bättre med särskilt fokus på att minska utsläpp av växthusgaser och miljö- och hälsofarliga ämnen. Ställa miljökrav på våra leverantörer, partners och oss själva, samt aktivt söka samverkan och samarbete inom miljöområdet, såväl inom som utom Trollhättans Stad. Trollhättans Stads Miljöpolicy antogs i MRP Stadsgemensam handlingsplanen Den Stadsgemensam handlingsplan för horisontella perspektiv är reviderad. Den innehåller nu fem ekologiska aktiviteter samt fyra aktiviteter för både ekologisk och social hållbarhet. Aktiviteterna är knutna till det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland, som i sin tur är kopplade till de nationella miljömålen och de globala hållbarhetsmålen, Agenda De fyra utmaningarna för ett Hållbart Västra Götaland är: 1. Minskad klimatpåverkan och ren luft 2. Hållbar användning av vattenmiljöer 3. Hållbart brukande av skog och odlingslandskap 4. God boendemiljö och hållbar konsumtion Ökad miljömedvetenhet i organisationen Under året har den ekologiska hållbarhetsgruppen tagit fram ett förslag till strategi för ekologisk hållbarhet som nu är på remiss. Strategin bygger på samma fyra utmaningar som Utmaningar för ett Hållbart Västra Götaland och arbetet har löpande förankrats i förvaltningarna. Staden blir allt mer digital och med hjälp av bärbara datorer och mobiler kan fler läsa handlingar och dokument utan att de behöver skrivas ut på papper. I stort sett all rapportering och dokumentation görs via digitala lösningar. Vart annat år görs en stor ansökan om förnyelse som Fairtrade City och i början av året blev Trollhättans ansökan godkänd. Trollhättan deltog i Global Destination Sustainability Index 2018 som är en bred internationell ranking av hållbarhetsarbetet bland 50 städer i världen. Städerna bedöms utifrån ett 30-tal kriterier som gäller både offentliga och privata aktörer. Kriterierna handlar om allt ifrån hur bra staden är på återvinning, miljödiplomering av hotell och krogar till tillgänglighetsfrågor. Staden och dess bolag har tagit fram en klimatanpassningsanalys där verksamheternas skilda behov av anpassningsåtgärder till ett förändrat klimat beskrivs. En dagvattenstrategi är också under framtagande. Energieffektivisering Energiarbetet har betydelse för möjligheten att nå flera av de nationella miljömålen och då i synnerhet målet Begränsad klimatpåverkan. Trollhättans Energiplan 2018 antogs i juni av kommunfullmäktige. Energiplanen förtydligar de lokala förutsättningarna för energieffektiviseringsarbetet och innehåller bland annat en handlingsplan med åtgärder för att minska energianvändningen.
29 Nämndernas verksamheter 29 Ett flertal av cykelvägnätets huvudstråk har fått vägvisningsskyltar. Numer finns också fyra publika cykelpumpar. Foto Samhällsbyggnadsförvaltningen Enligt Energiplan 2018 ska sektorsvisa handlingsplaner tas fram av olika nätverk. Syftet med dessa är att sprida goda exempel som ska stärka energieffektiviseringsarbetet i hela kommunen. De sex olika sektorerna där handlingsplaner ska tas fram är: Bo och leva energieffektivt i Trollhättan Energieffektivisering i bostäder och lokaler Energieffektivisering i serviceanläggningar Energieffektivisering av transporter Planering för ett energieffektivt Trollhättan Energieffektivisering i industrin Fastighetsförvaltningen fjärrstyr och optimerar numera energiförbrukningen för värme och kyla på fem av kommunens större fastigheter bl. a i Stadshuset. Energieffektivisering pågår genom utbyte av belysning till LED-belysning vid bland annat elljusspår, i Slättbergshallens A-hall och Sjuntorps idrottshall. Vid nybyggnation tar lokalstyrgruppen ställning till om det ska byggas enligt miljöbyggnad silver. Det är den näst bästa nivån i det svenska miljöklassningssystemet som bygger på svenska förutsättningar och krav. Energirådgivaren informerde om uppvärmningssystem, energikrav, solceller m.m. vid informationsmötet för nya tomtägare som ska bygga villor i Trollhättan. Detta ledde till ytterligare kontakter med tomtägare som vill få fördjupad rådgivning. Minska matsvinnet Arbetet med att minska matsvinnet fortsätter och ca 70 enheter inom äldreomsorg, skola och förskola har gjort en första mätning av svinnet. Mätningarna kommer att ligga till underlag för fortsatt arbete. Öka förståelse för biologisk mångfald Arbetet med att ta fram en ny friluftsplan och en ny skogsbruksplan pågår. De gröna frågorna är inkluderade på ett tydligt sätt i strategin för ekologisk hållbarhet, vilket ger en bra plattform att utgå ifrån i det fortsatta miljömålsarbetet. Miljöförvaltningen bistår övriga förvaltningar i frågeställningar om artskydd och planering, exempelvis vid Vårvik. Arbetet med att se om den internationella miljömärkningen, Blå Flagg, kan vara aktuellt för Öresjöbadet har påbörjats. Minska användningen av fossila drivmedel Många åtgärder bidrar till att Staden kan minska sin användning av fossila drivmedel. Som exempel byts äldre maskiner mot nya med bättre miljöprestanda. Alla nya grävmaskinerna körs enbart på det förnybara och fossilfria bränslet HVO-diesel som i detta fall framställs från slaktavfall. Möjligheterna att gå över till HVO som drivmedel i alla Stadens dieseldrivna fordon ses över. Genom medfinansiering via Klimatarkivet, (ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket för att minska utsläppen av koldioxid) har 16 laddpunkter för stadens elbilar och 18 publika laddpunkter installerats. Hemtjänsten i Sjuntorp och Upphärad har köpt in fem elfordon. Cykelvägarna i det kommunala vägnätet är nu nästan 15 mil och ett flertal av cykelvägnätets huvudstråk har fått vägvisningsskyltar. Numera finns det fyra publika cykelpumpar och vid Resecentrum byggdes ett cykelgarage samt ett antal cykelboxar under året. Även fler digitala tjänster såsom Skypemöten användas för att minska resandet i tjänsten. Upphandling som strategiskt verktyg Sortimentsrådet är en projektgrupp, där de åtta kommunerna som deltar i livsmedelsupphandlingen, ser över sortimentet så det ska passa kommunernas verksamheter. Gruppen ser även till att ramavtalen innehåller etiskt märkta varor som uppfyller kraven för att bli diplomerad som en Fairtrade City. Information om att inköpen ska ske utifrån gällande ramavtal sker kontinuerligt. En process för att se över antalet beställare, få ökad avtalstrohet och effektivare inköpsprocesser pågår. Ekologisk- och social hållbarhet vid inköp. Stadens inköp av etiskt märkta varor ökar stadigt, som exempel kan nämnas att av kaffet, som serverades i organisationen, var 80% Fairtrademärkt. Hur livsmedel framställs har stor påverkan på de flesta globala och nationella miljömål. Ekologisk odling har särskilt stor betydelse för att nå miljömålen ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv. Stadens arbetar därför med att öka andelen ekologiskt odlade livsmedel och vid årsskiftet var
30 30 Förvaltningsberättelse Andelen ekologiska livsmedelsinköp ökade med fem procent under året. 38 % ekologiskt odlat, en ökning med 5 % sedan förra året. Alla enheter, förutom en skola och två äldreomsorgskök, har nått målet på 25%. Många enheter har en betydligt högre andel, ända upp till 77 %. Ekologiska och etiskt märkta produkter efterfrågas vid många möten och konferenser och kranvatten serveras nästan uteslutande vid interna möten. Flaskvatten serveras endast i undantagsfall exempelvis vid arrangemang utomhus. Riktlinjer håller på att arbetas fram för vilket utbud som ska erbjudas inom måltidsverksamheten. Giftfri vardag Utifrån Strategi för giftfri förskola har Handlingsplan för en kemikaliesmart förskola tagits fram. Handlingsplanen är ett stöd för pedagoger och chefer i arbetet mot en kemikaliesmart förskola. Handlingsplanen handlar bland annat om att rensa bort och fasa ut och att plocka bort de saker som är mest skadliga. Omvärldsbevakning sker när det gäller forskning och utveckling av konstgräs och microplaster. Grus har lagts runt planerna för att kunna samla upp granulat vid snöröjning och en särskild maskin tar upp och återvinner granulatet. Rent, snyggt och tryggt Trollhättan Invånarna engagerar sig i att plocka skräp. I kampanjen Vi Håller Rent deltog över personer. Ploggarna skriver på sin facebook-sida när de ska ut och plocka skräp under joggingturen. De nya smarta papperskorgarna rymmer mycket skräp och de är utplacerade på tolv olika platser i centrala staden. Skräpet som slängs pressas ihop med hjälp av solenergi. Spiköns Gästhamn miljöutmärktes med Blå Flagg där några av kraven är att det ska finnas kärl för sopsortering och att gästhamnen ska kunna ta hand om farligt avfall. Vilket innebar att ett avfallsskåp för farligt avfall placerades i gästhamnen. Det var 14 klasser (år 4) som deltog i Elektronikjakten och totalt samlade de in sju ton elskrot/batterier. Med tanke på att cirka 30 ton av sådant avfall hamnar i restavfallet varje år så är detta ett initiativ som kommer att fortsätta även Eftersom även klotter upplevs som otryggt och räknas som nedskräpning så polisanmäls klotter och saneras sedan skyndsamt bort.
31 Förvaltningsberättelse 31 Kvalitet Nämnderna ska målmedvetet verka för en god kvalitet som bygger på ständig förbättring och fokuserar på kunder/brukare. Så lyder inledningen avtrollhättans Stads kvalitetspolicy. Trollhättans Stads verksamheter och tjänster har stor betydelse för våra medborgare och företag. För att åstadkomma bra verksamhet och service krävs ett systematiskt kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling i verksamheterna. Basen i övergripande uppföljning av kvalitet Det är framförallt två delar som utgör basen i den övergripande uppföljningen av kvaliteten: Öppna jämförelser och kommunens kvalitet i korthet. Öppna jämförelser Öppna jämförelser för socialtjänsten sätter fokus på att arbetet med brukarna sker med effektfulla metoder som har stöd i forskning och att samverkan mellan olika berörda offentliga verksamheter sker för att åstadkomma bästa möjliga stöd. Trollhättans resultat är i huvudsak goda. I Trollhättans kommunala grundskolor klarar fler flickor än pojkar att få lägst betyget E i svenska (97 % jämfört med 89 %) i årskurs 6. Resultatet totalt är något lägre än för riket. I matematik och engelska är det däremot mer jämnt för både flickor och pojkar i årskurs 6. Det sammanslagna resultatet för matematik och engelska är lägre än för riket. Det sammanlagda meritvärdet för flickor i årskurs 9 ökat från 220 till 233 mellan åren 2015 till En viss ökning har också skett för pojkar, från 202 till 205. Andel flickor (71 %) och pojkar (65 %) som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 ligger under rikets resultat (77 % / 70 %). Flickor är i högre grad behöriga till yrkesprogram på gymnasiet än pojkar. I Trollhättans gymnasieskolor tar fler män än kvinnor examen inom tre år Männens resultat har ökat med 8 procentenheter 2018 efter att ha varit relativt stabilt mellan åren 2015 till Däremot har kvinnorna en stadigt nedåtgående trend sedan 2015 avseende examen inom tre år. Skillnaden är relativt liten mellan andel män och kvinnor som tar examen inom 4 år för Andel män som får grundläggande behörighet till högskola och universitet inom 3 år ärhögre än riket Kvinnor ligger däremot lägre än riket. Nationellt visar resultaten att andelen elever med behörighet till yrkesprogram är högre bland barn till högskoleutbildade föräldrar än bland barn vars föräldrar har lägre utbildningsnivå. Mönstret gäller oavsett om eleven är född i Sverige eller har invandrat före eller efter skolstart. Nationellt har både flickor och pojkar i lägre utsträckning än tidigare år uppnått godkända betyg i alla ämnen som de läst. Jämförelsen av vård- och omsorg om äldre som avser brukares upplevelse av särskilt boende visar att våra resultat fortfarande ligger lägre än övriga kommuner. Männen är mindre nöjda än kvinnorna med särskilt boende som helhet. Sett över tid visar männens resultat sedan 2015 en variation med minst tio procentenheter mellan varje år. Kvinnornas nöjdhet med särskilt boende har varit ungefär densamma mellan 2015 till 2017 men ökat med nio procentenheter 2018 (77 %). Kvinnor är något mer nöjda med bemötandet än män (91% nöjda i jämförelse med 88 %). Även här har kvinnornas resultat legat mer stabilt. Nöjdhet med hemtjänst som helhet ligger på 86 % för män och 88 % för kvinnor. Resultaten ligger något lägre än genomsnittet för alla kommuner. Nöjdheten med bemötande ligger samma nivå för kvinnor och män (96 %) och har legat stabilt under flera år. Resultaten är som genomsnittet för alla kommuner. Kommunens kvalitet i korthet Resultaten visar hur staden ligger till i jämförelse med övriga kommuner och utgår ifrån kommunfullmäktiges perspektiv. Nyckeltalen som redovisas speglar kvalitet och kostnader. Trollhättans Stad medverkade i undersökningen tillsammans med 261 andra kommuner. Nyckeltalen mäts i olika intervall, några vartannat år. Från och med 2018 redovisas nyckeltalen indelat i tre områden: barn och unga, stöd och omsorg, samhälle och miljö. Därmed har det också skett en förändring av de nyckeltal som ingår. Resultatet varierar och visar både på områden där verksamheten har god kvalitet och där förbättring kan ske. Ett exempel på kommande utvecklingsarbete är att kommunen planerar för införande av kontaktcenter för att bättre hantera inkommande telefon- och e-postförfrågningar. För att ge en enkel översiktlig bild är resultatet indelat i fyra grupper: Kommunerna med bäst resultat Kommunerna med näst bäst resultat Kommunerna med näst sämst resultat Kommunerna med sämst resultat Tom ruta innebär att området inte mätts alternativt att nyckeltalet bygger på eftersläpande statistik (exempelvis att statistik för andel ekologiskt inköpt mat hämtas från Ekomatcentrum vars senaste redovisade sammanställning är för 2017).
32 32 Förvaltningsberättelse Samhälle och miljö Stöd och omsorg Andel som får svar på e-post inom en arbetsdag Andel som via telefon får direkt svar på en fråga Upplevelse av ett gott bemötande vid telefonkontakt Valdeltagande Huvudbibliotekets öppethållande Andel som börjat arbeta eller studera efter deltagande i kommunens arbetsmarknadsverksamhet Andel som börjat arbeta eller studera efter att ha lämnat etableringsuppdraget Företagsklimat (Insikt) Återvinning av hushållsavfall Andel miljöbilar i kommunens organisation Andel ekologiska livsmedel Barn och unga Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan* Andel elever i åk 3 som deltagit i och klarat alla delprov i svenska och svenska som andraspråk Andel elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik Andel personer som upplever att livssituationen förbättrats efter kontakt med individ och familjeomsorg Andel personer som inte återaktualiserats ett år efter att de haft försörjningsstöd Väntetid från ansökan till beslut om försörjningsstöd Omsorgs- & serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende Kostnad för funktionsnedsättning totalt (borträknat ersättning från försäkringskassan), kr per invånare* Väntetid från ansökan till inflyttning på särskilt boende, genomsnitt Antal personal som besöker en äldre person med beviljad hemtjänst under 14 dagar Omsorgs- & serviceutbud inom särskilda boenden Andel som är nöjda med sitt särskilda boende Andel som är nöjda med sin hemtjänst Kostnad för äldreomsorg, kr per invånare som är 80 år och äldre* *) Färgsättningen utgår ifrån att låga kostnader är positivt. Andel elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram Andel elever i åk 9 som är nöjda med sin skola, kommunala skolor Andel elever i åk 9 som känner sig trygga i skolan, kommunala skolor Kostnad i grundskolan, kr per elev (hemkommun)* Andel gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor Kostnad i gymnasieskola, kr per elev (hemkommun)*
33 Nämndernas verksamheter 33 Nämnder Nämndernas verksamhetsredogörelser finns samlade i en särskild handling. I den redogör nämnderna inför kommunfullmäktige för fullgörandet av det uppdrag som nämnden genom budgeten fått, d.v.s. utnyttjandet av anslagna medel och verksamhetens omfattning och måluppfyllelse i förhållande till givna uppdrag. Trollhättans Stads verksamhet Utbildningsnämnden, 34 Kultur- och fritidsnämnden, 38 Omsorgsnämnden, 39 Arbetsmarknads- och socialnämnden, 40 Miljönämnden, 47 Byggnads- och trafiknämnden, 48 Kommunstyrelsen, 50 Den nya Älvdalsrondellen i Björndalen färdigställdes och utsmyckningen i form av en björn i glasfiber installerades i rondellen. Björnen var vinnarbidraget i den rondelltävling som Samhällsbyggnads - förvaltningen arrangerade för allmänheten. Foto: Susanna Wallin På efterföljande sidor finns en nämndsindelad redogörelse för Trollhättans Stads verksamhet. I diagrammen nedan redovisas kostnader och intäkter per nämnd. Här framgår att utbildningsnämnden, omsorgsnämnden, kommunstyrelsen och arbetsmarknads- och socialnämnden svarar för 92 % av verksamheten. Kommunstyrelsen finns bland de största nämnderna genom att den ansvarar för budgeten för de frivilliga skolformerna ersättningen till Kunskapsförbundet Väst. Två tredjedelar av styrelsens verksamhet finns genom ersättning till andra utförare inom områdena utbildning, kultur, fritid, kommunikationer och räddningstjänst. Bruttokostnader fördelade per nämnds verksamhetsområde Utbildning 29% Kommunstyrelsen 22% Miljö 0% Byggnads/trafik 3% Kultur och fritid 4% Arbetsmarknad/social 13% Överförmynd. 0% Omsorg 29% Nettokostnader fördelade per nämnds verksamhetsområde Utbildning 30% Kommunstyrelsen 21% Miljö 0% Byggnads/trafik 3% Kultur och fritid 5% Arbetsmarknad/social 11% Överförmynd. 0% Omsorg 30%
34 34 Nämndernas verksamheter Utbildningsnämnden Ordförande: Mats Wiking (S) Betygsresultaten fortsätter att öka. Det är dock fortsatt stor variation mellan de olika skolorna Nämndens ansvar är förskola/pedagogisk omsorg, förskoleklass/grundskola/grundsärskola/ fritidshem, skolformsövergripande verksamhet samt gemensam administration. Ekonomi Utbildningsnämnden redovisade ett underskott med -33,4 mkr jämfört med justerad budget. Relaterat till nämndens totala nettobudget motsvarar underskottet ca -3,3 %. Antalet barn inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg är fler än erhållen budget. Vilket motsvarar 5,8 mkr av nämnden underskott. Resultat Resultat mkr Intäkter 186,4 186,6 155,9 Kostnader 1 226, , ,7 Budgeterade skattemedel 1 006, , ,4 Budgetutfall -33,4 +0,4-9,4 Bruttoinvesteringar 5,4 8,1 3,5 Nettoinvesteringar 5,4 8,1 3,5 Nettokostnader Nettokostnader mkr 2018 Budget Förskola 334,2 312,1 359,6 334,3 Grundskola/Fritidshem 671,5 661,1 687,4 664,9 Skolformsövergripande verksamhet 13,0 16,0 22,9 23,4 Lednings och stödverksamhet 20,6 17,3 15,9 16,2 Summa 1 039, , , ,8 Från och med 2018 har kostnader för måltider- och lokalvårdsverksamheten på 118,9 mkr överförts från förskola och grundskola till serviceförvaltningen. Nämndens nettokostnader ökade med 7,5 %. Följande tabell visar den del av volymutvecklingen som beror på förändrade målgrupper: Förändring Förändring Nettoökning Målgruppsförändring Förskola 5,8 % 1-5 år 1,5 % Fritidshem 6-12 år 2,4 % Grundskola inkl särskola 5,9 % 1,5 % Beräkningen har tagit hänsyn till ramjustering för måltid- och lokalvårdsverksamheteten. Nettokostnaderna inom förskolan och grundskolan har ökat mer än löne- och prisuppräkning och kostnader för målgruppsförändring. Antalet inskrivna barn ökar inom kommunala förskolor, fritidshem men framförallt inom enskild pedagogisk omsorg. Behovsandelen för barn i åldern 1 5 år ökade från 86,6 % till 88,2 % samtidigt som den genomsnittliga schematiden höjdes från 32,7 timmar per vecka till 33,0. Även för barn i åldern 6 12 år blev behovsandelen högre, från 56,4 % till 58,2 %. Inom förskoleverksamheten redovisades ett underskott på -22,0 mkr. Underskott beror på en stor ökning av kostnaderna för enskild pedagogisk omsorg, ökade vistelsetiderna inom förskolan samt underskott på enheterna. Grundskolans redovisar ett underskott på -11,0 mkr. Underskott beror till största delen på för lågt budgeterade interkommunala kostnader, fler barn inom fritidshemmen än budgeterat och fler elever i särskolan än budgeterat samt underskott på enheterna. Utfallet för skolformsövergripande verksamhet är ett överskott på +3,0 mkr. Av överskottet står elevstöd för +2,8 mkr, p.g.a. dels vakanser och dels ett statsbidrag som inte var budgeterat. Utfallet för ledning och stödverksamhet var ett underskott på -3,3 mkr främst p.g.a. högre personalkostnader än budgeterat.
35 Nämndernas verksamheter 35 Förskolan Stämporten blev klar för inflyttning under Foto: Andreas Gleisner Året som gått Antalet anställda har minskat med ca 12 procent och antalet tillsvidareanställda med 13 procent. Orsaken till minskningen är framför allt att servicepersonal från och med 2018 redovisas av serviceförvaltningen. Personalomsättningen av tillsvidareanställd personal har minskat med 1,6 procentenheter och ligger nu på ca 12 procent. Trenden med ökande personalomsättning sedan 2015 har därmed brutits. Totalt antal sjukfrånvarodagar per anställd minskade i genomsnitt från 19 till 17 dagar. Under 2018 har förvaltningen gjort flera större satsningar för att förbättra arbetsmiljön, t.ex. har alla enheter arbetat med Trollhättan stads koncept Den goda arbetsplatsen (DGA) och samverkansavtalet. Medarbetarenkäten som genomfördes under 2018 visade att medarbetarna generellt trivs på utbildningsförvaltningen. Elever och barn i skola och omsorg Elever och barn i skola och omsorg Antal elever grundskola Antal barn 1 5 år förskola och pedagogisk omsorg Antal barn 6 12 år fritidshem och pedagogisk omsorg Elev/barnutveckling år 1-5 år Elevutveckling utfall och prognos. I januari 2019 avslutas den tvååriga utbildningssatsning Systematiskt kvalitetsarbete med fokus på analys som genomförts med stöd av Karlstads universitet, inom ramen för Skolverkets projekt, SBS. Insatsen bedöms ha bidragit till att stärka kvaliteten i hela organisationens kvalitetsarbete, i synnerhet på de enheter som har ingått i SBS. Förskola Utbildningsförvaltningen och förskolorna Myggan, Tistelstången, Blåvingen, Vällingklockan och Fölet har gått in i ett samarbete med Skolverket inom projekt Samverkan för bästa skola (SBS) under I syfte att höja kvaliteten i förskolan har utbildningsnämnden beslutat att antalet kompetensutvecklingsdagar i förskolan ska utökas från fyra till sex dagar per verksamhetsår från och med Under 2018 stod förskolan Stämporten klar för inflyttning och verksamheten i förskolan Blåklinten flyttades in till de nya lokalerna. De två avdelningar på förskolan Myggan som brandskadades hösten 2017 kunde återinvigas före sommaren. Grundskola och fritidshem Utbildningsförvaltningen och skolorna Kronan F-9, Lextorpsskolan F-6, Sylteskolan F-9 samt Frälsegårdsskolan F-6 har ingått i ett samarbete med Skolverket inom projekt Samverkan för bästa skola (SBS) under Tidigare läsårs kompetensutvecklingsinsats kring formativ undervisning och bedömning fortlöper, men har under 2018 haft fokus på hur digitala verktyg kan stödja undervisningen. En förändrad IKT-organisation med förtydligat strategiskt uppdrag har implementerats hösten För att utveckla förståelse för kulturella skillnader och för att öka attraktiviteten för grundskolan som arbetsgivare pågår ett medvetet arbete med internationalisering, där utbyten med Italien, USA, Finland och Kanada finns inplanerade. Staten har sedan några år tillbaka valt att stödja skolutvecklingen hos huvudmännen i form av statsbidrag till olika ändamål. Trollhättan har t.ex. beviljats statsbidrag för ökad personaltäthet i lågstadiet, på fritidshemmen och inom elevhälsan, satsningar inom nyanländas lärande, lovskola etc. För förvaltningens del innebär det ett 30-tal olika bidrag, som inbringat sammanlagt mer än 100 miljoner kronor under 2018.
36 36 Nämndernas verksamheter I princip alla verksamheter utmanas av personalbrist. Personalpolitiska insatser har skett utifrån fastställd kompetensförsörjningsplan, i syfte att bli en mer attraktiv arbetsgivare som kan behålla och rekrytera kompetent personal. Idrottshallen vid Nya Sylteskolan invigdes i maj och den nya F-9-skolan för cirka elever började byggas. En ny skolenhet, Slättbergsskolan 7-9, startade hösten 2018 för de elever som tidigare tillhört Hjortmosseskolan 7-9. Karlstorpsskolan lades ned och verksamheten flyttades till Hjortmosseskolan som i samband med detta blev en F-6-skola. Måluppfyllelse Av de sju prioriterade målen bedömdes samtliga som delvis uppfyllda. Förvaltningsledningen genomförde under våren 2017 en fördjupad nulägesanalys i samarbete med Skolverket och identifierade då två bristområden. Vid förnyad nulägesbedömning hösten 2018 är bedömningen att bristerna delvis har åtgärdats, men delvis kvarstår. Åtgärder behöver fortsatt riktas mot två områden; brister i styrkedjan (vad gäller ansvar och befogenheter, kommunikation, systematik och analys) brister i likvärdighet (vad gäller att skapa likvärdiga förutsättningar för våra barn/elever, vårdnadshavare, chefer och anställda Betygsresultaten fortsätter att öka, 79,1 procent av eleverna i årskurs 9 var våren 2018 behöriga till gymnasiet och meritvärdet var 220,3. Det är dock fortsatt stor variation mellan de olika skolorna. Av förskoleavdelningarna bedöms 80 % ha god eller hög kvalitet, avdelningarnas kvalitet är dock inte likvärdig, vilket innebär att alla barn inte ges lika förutsättningar att utveckla sin fulla potential. Det är stor variation gällande förskolornas förutsättningar. Åtgärderna kring systematiskt kvalitetsarbete och stärkt ledningsstruktur i förskolan bedöms ha god effekt. Brister finns gällande vissa strukturer och flera enheter saknar det distribuerade ledarskap som kan stödja en effektiv utvecklingsorganisation. Den pedagogiska miljön varierar mellan förskolorna. I förskolor med hög kvalitet är utveckling av lärmiljön en naturlig del i det kompensatoriska arbetet medan lärmiljön i förskolor med låg kvalitet inte används medvetet och systematiskt. En stor utmaning för både förskolor och skolor i Trollhättan, precis som i övriga Sverige, är att skolsegregationen ökar och att det finns ett tydligt samband med elevers skolresultat. Investeringar Nettoinvesteringarna uppgick till 5,4 mkr vilket är hela budgetutrymmet. Nyckeltal Nyckeltal Förskola Antal årsarbetare med högskoleexamen Antal inskrivna barn/årsarbetare Frisktal för personal Andel vårdnadshavare som är nöjda med verksamhetens kvalitet Andel vårdnadshavare som upplever att de har inflytande och delaktighet Nettokostnad/barn Grundskola Andel elever i årskurs 9 med behörighet till yrkesprogram GY Andel närvarande elever Andel legitimerade lärare Andel elever som upplever sig har inflytande och delaktighet i verksamheten Andel elever som upplever att verksamheten präglas av tillit och höga förväntningar. Nettokostnad/elev grundskola Skolformsövergripande Andel nöjda mottagare av tjänster från skolformsövergripande verksamheterna Nettokostnader per barn och elev minskar mellan 2017 och 2018 då kostnader för måltids- och lokalvårdsverksamheten överförts tills serviceförvaltningen. Framtid De personalpolitiska insatserna ska fortlöpa och förstärkas för att förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan behålla och rekrytera kompetent personal. Samarbetet med Skolverket inom ramen för projekt Samverkan för bästa skola (SBS) fortlöper. Det systematiska kvalitetsarbetet ska fortsatt utvecklas och stärkas på alla nivåer med fokus på att bli likvärdigt och säkerställa en allt mer likvärdig undervisningskvalitet i staden. Verksamhetens kompensatoriska uppdrag ska fokuseras i syfte att motverka effekterna av segregationen som finns i staden. Digitaliseringen och dess möjligheter har en viktig roll som medel i utvecklingen av förskolorna. I linje med Nationell digital strategi för skolväsendet ska alla, såväl barn som personal, ges möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. För att utveckla förståelse för kulturella skillnader och för att öka attraktiviteten för grundskolan som arbetsgivare pågår ett medvetet arbete med internationalisering, där utbyten med Italien, USA, Finland och Kanada finns inplanerade , ,
37 Nämndernas verksamheter 37 Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Carina Lorentzon (S) Satsningarna på kultur och fritidsaktiveter är ett viktigt medel för långsiktig social hållbarhet. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att se till att invånarna erbjuds en positiv kultur- och fritidsverksamhet av god kvalitet. Ekonomi Trollhättans nya idrottshall, Syltehallen, invigdes. Den ingår som en del i nya Sylteskolan som håller på att byggas. Hallen är en fullmåttshall men hallen är också flexibel och kan delas in tre sektioner så att flera aktiviteter kan utövas samtidigt. Kultur- och fritidsnämndens kostnader har varit 1,3 mkr lägre Sjuntorps simhall fick hållas stängd i december, då delar av inän budget. Nettokostnadsökningen jämfört med 2017 är 1,5 %. nertaket rasat ner över bassängen. Inga personer var på plats när olyckan skedde. Resultat Samtlig personal på N3 har nu semestertjänst som anställ- Resultat, mkr ningsform. Detta innebär bland annat fler deltagare i verksam- Intäkter 31,7 27,6 27,6 heten och ökade aktiviteter under loven. Under sommaren an- Kostnader 189,1 182,8 174,6 ordnades en fri sommarkulturskola under 6 veckor, där fler än 200 barn och unga deltog. Många av dessa hade inte deltagit i Budgeterade skattemedel 158,7 155,6 147,8 N3:s verksamhet tidigare. Budgetutfall +1,3 +0,4 +0,7 Ett projekt har startats, med stöd av Västra Götalandsregio- Bruttoinvesteringar 30,7 25,9 28,8 nen, för att integrera ensamkommande unga flickor: Integrera Nettoinvesteringar 29,5 24,3 28,8 mera. Projektet har uppmärksammats såväl regionalt, nationellt och internationellt. Nettokostnader Nyckeltal Nettokostnader mkr 2018 Budget Nyckeltal Kulturverksamhet 68,3 70,2 69,5 68,1 Kulturverksamhet Fritidsverksamhet 64,1 63,1 61,0 57,7 Föreningsstöd 18,6 18,7 18,0 15,5 Antal deltagare i N3 kulturskolas verksamhet Lednings- och stödverksamhet 6,4 6,8 6,8 5,8 Procentuell andel pojkar/ flickor i N3 Summa 157,5 158,7 155,2 147,1 Kulturskolas avgiftsbelagda verksamhet 34/66 33/67 32/68 Kronan; antal bokningar i lokaler (samtliga) Restriktivitet vid inköp i kombination med stort intresse för Bibliotek (samtliga) antal besök fysiska och arrangemang, som medfört högre biljettintäkter, innebär ett digitala (tusental) överskott för kulturverksamheten. Konsthallen antal besökare Inom fritidsverksamheten har ökade kostnader för idrottshallar medfört ett underskott. Fritidsverksamhet Slättbergshallen säsong antal veckor A/B/C-hallen 22/30/12 Året som gått Antal bad i Sjuntorps simhall Årets evenemang har lockat mycket publik. Förutom de årliga Antal besökare (samtliga) på fritidsgårdarna arrangemangen som bl. a Fallens Dagar, Blå Natten och Idrottsgalan fanns även nya evenemang som Pride och Folkoperans Antal öppet timmar efter vardagar samt helg - fritidsgårdar 261, Förklädd Gud. Föreningsstöd Antal deltagartillfällen idrott (tusental) 308,1 305,5 301,0 Kronans biblioteket blev utsett till Årets bibliotek. Utmärkelsen delas ut årligen av DIK, fackförbundet för kultur och kommunikation. Antal medlemmar i bidragsberättigad ålder /30/12 22/30/12 Ett konstsnöspår för längdskidåkning vid Skidstugan i Ström- slund färdigställdes vid årsskiftet. Procentuell andel pojkar/flickor i bidragsberättigad ålder som det sökts bidrag för, 58/42 59/41 57/43 samtliga föreningar
38 38 Nämndernas verksamheter Skoftebyns IF:s nya klubblokal med omklädningsrum på Nysätra färdigställdes. Foto: Per Ivarsson Måluppfyllelse Av nio prioriterade mål är sju helt uppfyllda och två delvis uppfyllda. Målen som rör kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling uppfylls inom kulturverksamheten, fritidsverksamheten och föreningsstödet. Det finns ett stort och varierat utbud av aktiviteter/arrangemang som riktar sig till alla stadens invånare. Alla verksamheter arbetar aktivt för att sprida information och sätta Trollhättan på kartan, bland annat via sociala medier. Målen avseende mer jämlika och jämställda livsvillkor inom föreningsstödet är delvis uppfyllt. Andelen flickor som deltar i idrottsföreningarnas aktiviteter har ökat men når inte upp till målsättningen. Inom kulturverksamheten ökar antalet flickor på Kronans fritidsgård efter medvetna satsningar. Stadsbiblioteket genomför läsfrämjande insatser och har medvetet satsat på att utveckla mångspråk- och tillgänglighetsarbetet för nyanlända och äldre personer. Målet att stimulera och medverka till ökad delaktighet och inflytande uppnås delvis inom fritidsverksamheten där man arbetar med att finna former och utveckla redan befintliga forum för att medverka till ökad delaktighet för medborgarna. Föreningsstöd har möten med föreningsråd, enskilda föreningar och har haft flera med träffar invandrarorganisationer. Investeringar Skoftebyns IF:s nya klubblokal med omklädningsrum på Nysätra idrottsplats färdigställdes. Ökade kostnader för bland annat för markförhållanden hanterades genom omdisponeringar från andra investeringsprojekt. Framtid En av de största utmaningarna är att göra samtliga verksamheter tillgängliga för invånarna. För att göra det möjligt för alla barn och ungdomar att delta i N3:s verksamhet fortsätter utvecklingen av verksamhetsformer och arbetet med hinder som identifierats, däribland avgifter. Genusfrågorna samt tillgänglighetsfrågorna är andra områden som fortsatt behöver särskild uppmärksamhet. Inom idrottsområdet ökar bägge könens aktiviteter men pojkarna ökar mer än flickorna. Översyn av flickors och kvinnors upplevelse av fysiska och psykosociala miljöer inom verksamheterna är ett av områdena som fortsatt behöver analyseras. Föreningslivet står även de inför utmaningar och förändringen av bidragsreglerna som syftar till ett utökat deltagande behöver följas upp och utvärderas. Fortsatt dialog med föreningslivet kommer vara i fokus framöver. Inom invandrarföreningarna finns behov av utbildning inom demokrati, värdegrundsfrågor och föreningskunskap. Globalisering, ökad utomeuropeisk invandring och ny informationsteknik medför helt nya utmatningar och en fortsatt satsning på kultur- och fritidsaktiviteter kommer därför vara ett viktigt medel för långsiktig social hållbarhet. Konkurrensen om kvalitativ personal ökar och behovet att öka personalresursen är stor. Ökat antal besökare på fritidsgårdar ställer högre krav på personaltäthet. Inom idrottsområdet får de ideella föreningslivet allt svårare att klara av och ansvara för anläggningarna vilket kommer ställa högre krav på utökade resurser. Nettoinvesteringar 2018 Nettoinvesteringar, mkr Budget Red Avv Omklädningsrum Nysätra 15,5 17,7-2,2 Konstsnöspår 3,5 4,6-1,1 Sylte Idrottshall inventarier 1,5 1,5 0 Konstnärlig utsmyckning 1,2 1,1 0,1 Sjuntorp omkläd. personal 2,4 1,1 1,3 Övrig 5,5 3,5 2,0 Summa 29,6 29,5 0,1
39 Nämndernas verksamheter 39 Omsorgsnämnden Ordförande: Ann-Christin Holgersson (S) Nytt bemanningssystem införs med hållbara scheman inom ekonomiska ramar. Nämnden ansvarar för stöd till äldre och handikappade, hälsooch sjukvård, samt omsorger till funktionsnedsatta. Ekonomi Nämnden redovisar 21,1 mkr högre kostnader än budget. Underskottet kan framförallt hänföras till hemtjänstens enheter och nämndsanslaget för personlig assistans Demografisk förändring Antal Resultat Resultat, mkr Intäkter Kostnader Budgeterade skattemedel 192, , ,0 228, , ,5 270, ,2 911, år år år år år Budgetutfall -21,1-12,9 +8,0 Bruttoinvesteringar 10,7 4,0 6,7 Nettoinvesteringar 9,6 4,0 6,7 Nettokostnader Nettokostnader, mkr 2018 Budget Vård och omsorg 655,1 643,4 669,2 635,9 Omsorg för funktionsnedsatta 298,2 284,9 268,8 254,8 Social psykiatri 52,7 56,9 54,5 53,9 Lednings och stödverksamhet 32,0 31,8 23,9 17,1 Summa 1 038, , ,4 961,8 Från och med 2018 har kostnader för måltider- och lokalvårdsverksamheten på 34,5 mkr överförts till serviceförvaltningen. Förändringarna i demografin innebar beräknat utifrån behovsmodellen en ökning av 19 vårdtagare. Det är främst fler invånare i åldersgruppen år, som fått genomslag. Antalet beviljade hemtjänsttimmar och gruppbostadsplatser är dock i princip oförändrat, dock har kösituationen försämrats, vilket resulterat i ökade kostnader för utskrivningsklara. Timmar hemtjänst snitt/månad Vård och omsorg redovisar 11,7 mkr högre kostnader än budget, vilket framförallt är hänförligt till personalkostnader. Nämndsanslagen redovisar 8,2 mkr lägre kostnader än budget. Timvolymerna blev lägre än budgeterat inom hemvården. Överskott redovisas även för avgifter. Kön till vård och omsorgsbonden har samtidigt varit hög, vilket inneburit fler betaldygn för utskrivningsklara och att budgeten överskreds med 2,8 mkr
40 40 Nämndernas verksamheter Kö boende, snitt/månad Timmar personlig assistans enligt LSS Somatik Demens Enheterna redovisar ett resultat på minus 19,9 mkr. Största delen av underskottet ligger inom hemtjänsten, -15,0 mkr. Enheterna har fortsatt svårt att tillfullo, utnyttja den övertaliga till som uppkommit på grund av rätt till heltid. Till del kan underskottet även förklaras av att nämndens timersättningar är för låga för att täcka alla omkostnader. Inom gruppbostäder har statsbidrag möjliggjort finansiering av personalinsatser även under tider på dagen med lägre arbetsbelastning. Kostnaden för övertalig tid har därför inte fått lika stort genomslag och underskottet inom gruppbostäder har kunnat begränsas till -2,3 mkr. Nyckeltal Nyckeltal Vård och omsorg Timmar i hemvård snitt per månad Kostnad per brukare i hemvård, tkr Antal platser i gruppboenden Kostnad per plats i gruppboende, tkr Andel brukare som är nöjda med gruppboende % Omorganisationen 2018 som innebar att livsmedelsproduktionen flyttade till serviceförvaltningen, resulterar i lägre brukar och platskostnader då kostnaden redovisas direkt på serviceförvaltningen, utan att fördelas vidare till vård och omsorg. Det stör jämförelsen mellan 2017 och Omsorg för funktionsnedsatta redovisar 13,3 mkr högre kostnader än budget. Nämndsanslaget redovisar ett underskott - 6,7 mkr. Fortsatt ökning av LSS-timmar utan ersättning från försäkringskassan har inte kunnat hanteras inom budget. Färre andel ärenden med statsbidrag bidrar också negativt. Enheterna redovisar ett resultat på minus 6,6 mkr. Det är främst boendena som redovisar underskott, beroende på hög vårdtyngd i egna verksamheter samt ökade kostnader för köpta platser. Nyckeltal Nyckeltal Omsorg för funktionsnedsatta Kostnad per plats i egna boenden, tkr Kostnad per brukare personlig assistans, tkr Kostnad per brukare daglig verksamhet, tkr Antal köpta platser (snitt per månad) Antal brukare som fyttar till eget boende Socialpsykiatrin redovisar 4,1 mkr lägre kostnader än budget. Orsaken är lägre kostnader för köpta platser, samt färre timmar inom boendestödet än budgeterat. Nyckeltal Nyckeltal Socialpsykiatri Kostnad per plats i egna boenden, tkr Kostnad per brukare boendestöd, tkr Antal brukare som flyttar till eget boende Antal köpta platser (snitt per månad) Andel % av brukare som har samordnad individuell plan Omorganisationen 2018 stör kostnadsjämförelsen, se vidare vård och omsorg.
41 Nämndernas verksamheter 41 Året som gått Svårighet att rekrytera och behålla kompentent personal är en fortsatt utmaning. I december blev 15 timvikarier färdiga undersköterskor, efter varvad praktik och utbildning. Trollhättan har även blivit certifierad som vård och omsorgscollege. Det innebär att utbildningen blivit kvalitetssäkrad med målet att intresset ska öka för arbete inom vård och omsorg. För att hantera den övertaliga tiden vid rätt till heltid införs ett nytt bemanningssystem med hållbara scheman inom ekonomiska ramar. Arbete pågår inom område söder och väster. Resterande verksamheter kommer införa arbetssättet under Utgångspunkten är analyser kring brukarnas behov över dygnet, och den personalbemanningen som krävs utifrån det. Under hösten har schemaläggningen för alla verksamheter centraliserats. Enligt förvaltningens bedömning kan kostnaden för övertalig tid beräknas till minst 16,0 mkr. Arbetet med införandet av välfärdsteknik har fortsatt. Det kan handla om digital teknik som används av brukaren för att skapa ökad självständighet, delaktighet och trygghet men också om digital teknik för att förbättra arbetsmiljön för medarbetare. Vinnova som är ett statligt verk för innovationssystem har beviljat medel till ett föreberedelseprojekt för att utreda hur en testbäddsverksamhet kan utvecklas och bedrivas inom omsorgsförvaltningen. Med testbäddsverksamhet menas en verklig miljö där brukare bor och personal arbetar. Tanken är att tillvarata personalens och brukarnas tankar och idéer och koppla det till forskning och näringsliv, vilket ger nya förutsättningar och möjligheter. Införandet av nytt verksamhetssystem har inneburit stora arbetsinsatser med utbildning av all personal. I och med övergången till nytt verksamhetssystem utreds nu alla nya ansökningar med metod IBIC (Individens behov i centrum). Fr o m 1 januari 2018 gäller en ny lagstiftning avseende utskrivningsprocessen för personer som har behov av insatser efter utskrivning från slutenvården. Syftet med den nya lagen är att patientens övergång från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker. Den nya lagen innebär även att kommunernas betalningsansvar för utskrivningsklara patienter inträder efter i genomsnitt tre dagar mot tidigare fem dagar. I Västra Götaland trädde de nya reglerna för betalansvar i kraft 24 september Köerna har varit långa till vård och omsorgsboenden vilket medfört många betaldagar till regionen och en hård belastning på korttidsverksamheten. samlades i en enhet. Motivet har varit att kvalitetssäkra det pedagogiska arbetet och att därigenom arbeta mer effektivt. Stamina är ett forskningsprojekt som Trollhättans stad deltagit i tillsammans med ett tjugotal kommuner i samarbete med Uppsala Universitet. Syftet med projektet är att uppnå bättre arbetshälsa och ökad produktivitet. Nytt vård- och omsorgsboende har färdigställts på Lantmannavägen 102 och invigdes januari Måluppfyllelse Av nio prioriterade mål är fem helt uppfyllda och två delvis uppfyllda. Utmaningarna är störst inom vård och omsorg. Socialpsykiatrin har högre måluppfyllelse och omsorg för funktionsnedsatta har full måluppfyllelse. Målen om delaktighet är uppnådda inom omsorg för funktionsnedsatta och socialpsykiatrin. Inom vård och omsorg, som har långt till målet, är det framförallt inom särskilt boende som måluppfyllelsen är låg. Insatser pågår för att höja måluppfyllelsen men har ännu inte fått genomslag. Målen riktade mot sociala sammanhang, sysselsättning, arbete och fritid, är uppfyllda för omsorg för funktionsnedsatta. För socialpsykiatrin har antalet besök på träffpunkten inte varit riktigt så stort som är önskvärt. Målet bedöms därför endast delvis uppfyllt vilket är en försämring jämfört med föregående år. Sysselsättningscoacherna fortsätter med att inventera önskemål hos alla brukare och hjälpa de som så önskar till sysselsättning. Vård och omsorg har fortfarande inte nått upp till målet. Det är framförallt bland brukarna i särskilt boende som måluppfyllelsen är låg. Målet riktat mot barnperspektivet är uppfyllt inom både omsorg för funktionshindrade och socialpsykiatrin. Utbildningar har genomförts och rutiner har setts över. Målet för god boendemiljö i särskilt boende inom vård och omsorg är långt i från uppfyllt. Brukarna är inte nöjda med sina rum, även om viss förbättring har skett sedan föregående år. De är inte heller nöjda med gemensamhetsutrymmena eller utomhusmiljön. Om- och nybyggnationer pågår, men det är kostsamma åtgärder som kommer ta lång tid att genomföra och därför kommer det att ta tid att nå upp till målsättningen. Tre verksamhetpedagoger har anställts med uppdrag att arbeta med pedagogisk verksamhetsutveckling, handledning, utbildning och konsultation. Samtidigt förändrades organisationen inom OFF genom att verksamhetspedagogerna
42 42 Nämndernas verksamheter Lantmannavägen 102 är Trollhättans första helt nybyggda vårdoch omsorgsboende sedan Boendet är byggt enligt miljöklass silver, för att säkra en god miljö att bo och arbeta i. Foto: Jonathan Hjort. Framtid Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 % mellan 2010 och 2050 enligt SCB:s befolkningsprognos. Fler äldre relaterat till antalet yrkesverksamma kommer kräva ett målinriktat arbete för att möta den åldrande befolkningens behov av vård och omsorg. Framtidens samhälle kommer behöva vara tillgängligt; med närservice, modern hjälpmedelsanvändning, anpassade bostäder och kommunikationer. Dagverksamheter och träffpunkter kommer behöva fortsätta utvecklas och den enskildes trygghet kommer vara en viktig förutsättning för kvarboende. Åtstramning hos försäkringskassan, som en följd av prejudicerande domar, har inneburit att fler personer beviljats personlig assistans enligt LSS eller hemtjänst. Denna utveckling förväntas fortsätta under 2019, vilket innebär ökade kostnader för kommunerna. Bostadsbristen gör att personer med funktionshinder har allt svårare att på egen hand skaffa bostad. Detta har medfört att antalet ansökningar till både psykiatri boende och LSS boende har ökat de senaste åren. Behovet av särskilt boende, framförallt enligt LSS, överstiger tillgången på platser vilket resulterat i att köer byggts upp. För att kunna erbjuda platser till de som behöver kommer det under de närmaste åren att behöva byggas fler boendeplatser. Kö till LSS-boende Vid årsskiftet väntade 25 personer på plats i boende enligt LSS. Om en person väntat över ett år ansöker inspektionen för vård och omsorg hos domstol om sanktionsavgift för tider som överstiger ett år. Dessa förelägganden handläggs då personen fått en bostad. Under 2019 öppnas ett LSS-boende med tio platser. Detta medför att förvaltningen förväntar sig kännbara kostnader för sanktionsavgifter under I januari presenterades förslag till ny LSS-lagstiftning. Även en översyn av assistansersättningen har gjorts (SOU 2018:88). Syftet med utredningen har varit att skapa en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och få till stånd ändamålsenliga insatser inom LSS. Under 2019 kommer en förstudie inledas inom ett särskilt boende för äldre i samarbete med näringsliv och högskolan väst. Målsättningen är att hitta nya innovativa lösningar för att öka kvalitén i verksamheten. På det nya demensboendet, Lantmannavägen 102, testas nu sensorgolv i syfte att skapa en trygg boendemiljö. Under 2019 kommer det göras en ny upphandling av trygghetslarm. Ambitionen är att hitta nya lösningar som ökar tryggheten för äldre. E-handel för äldre och personer med funktionsnedsättning har efter utvärdering visat på goda resultat och en upphandlingsprocess är i gång. Inräknat befintligt underskott, nya sparbeting och bortfallande statsbidrag, behöver förvaltningen sänka sina kostnader med i storleksordningen 40 mkr, utifrån 2018 års kostnadsnivå för att uppnå budgetbalans Till det kommer utmaningen att hantera ökade kostnader för personlig assistans och förväntade sanktionsavgifter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
43 Nämndernas verksamheter 43 Arbetsmarknads- och socialnämnden Ordförande: Lars-Gunnar Andersson (S) Ett fortsatt fokus på att utveckla verksamheten efter det stöd kommuninvånarna är i behov av. Nämnden ansvarar för individ och familjeomsorg, arbetsmarknad/ sysselsättning samt integrationsverksamhet och konsumentvägledning. Ekonomi Nämnden redovisar 34,2 mkr högre kostnader än budget. Netto ökade kostnaderna med 6,1 %. Underskottet beror på ökade placeringskostnader, samt omställnings och avvecklingskostnader till följd av färre ensamkommande barn. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är i nivå, med föregående år. Resultat Resultat, mkr Intäkter 190,8 243,0 265,9 Kostnader 550,6 582,1 580,6 Budgeterade skattemedel 325,6 323,5 314,2 Budgetutfall -34,2-15,5-0,6 Bruttoinvesteringar 0,4 0,7 0,4 Nettoinvesteringar 0,4 0,7 0,4 Nettokostnader Nettokostnader, mkr 2018 Budget Arbetsmarknad 45,0 49,7 44,2 44,7 Socialtjänst 293,7 255,0 273,2 250,6 Konsumentvägledning 2,4 2,4 2,6 2,1 Lednings och stödverksamhet 18,7 18,5 19,1 17,4 Summa 359,8 325,6 339,1 314,7 Arbetsmarknad och sysselsättning redovisar 4,7 mkr lägre kostnader än budget. Orsaken är återhållsamhet i egna verksamheter samt förbättrad statsbidragstäckning. Socialtjänsten överskrider budgeten med 38,7 mkr. Verksamheten för ensamkommande barn och unga som är avvecklad visar ett underskott -5,5 mkr till följd av omställningskostnader. För resterande verksamheter inom socialtjänst uppgår kostnaderna till 286,7 mkr, vilket är en ökning med 7,7 % jämfört med föregående år. Kostnadsökningen och underskottet härleds främst till ökade placeringskostnader i form av institution/hvb, familjehem och skyddat boende på annan ort. Gemensamt för samtliga placeringsbeslut är att de är gjorda utifrån laglighetskrav och svåra att påverka. Nämndens hemmaplanslösningar används fullt ut. Försörjningsstödet, bedöms vara i nivå med budget efter augusti. För helåret redovisas dock ett underskott -6,5 mkr. Budgetramen är för året samtidigt sänkt med 6,6 mkr. Kostnad per vårddygn ökade kraftigt för institutionsplaceringar. Andelen LVU/LVM placeringar har ökat, vilket är en dyrare form av placering. Därutöver har institutionerna höjt priserna över lag. Antal vårddygn visar dock på en minskning. Tendensen några år tillbaka är att kostnaderna för köpt familjehemsvård ökar. Bakomliggande orsaker, är fler hedersoch skyddsärenden, samt fler unga med komplex problematik, och särskilda behov. Efterfrågan av köpta familjehem är långt större än tillgången, varvid det också har skett en kraftig prishöjning av dygnskostnaderna. Stort fokus har varit att minska andelen köpta platser i familjehem. Detta har lyckats väl och jämfört med tidigare år har en större andel placeringar skett i egen regi. Kostnadsutveckling netto (exkl. ensamkommande barn och unga) 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Placeringskostnader institutionsplaceringar mkr, brutto Familjestöd exkl. EKB Beroendestöd Budget
44 44 Nämndernas verksamheter Köpt familjehemsvård, mkr 25 Nyckeltal Nyckeltal Arbetsmarknad/sysselsättning Antal personer som deltagit i arbetsmarknadspolitiska insatser Antal ungdomar i arbetsmarknadspolitiska insatser Antal personer som haft en anställning av arbetsmarknadspolitiska skäl Utfall Budget Antalet personer i språkpraktik eller Instegsjobb (eller motsvarande) Antal SFI-studerande som uppnått godkänd C-nivå Året som gått Inriktningen har varit att fortsatt anpassa verksamheten efter kommuninvånarnas behov. Personalförsörjningen har varit fortsatt prioriterad, då tillgången på kvalificerad personal är en förutsättning för att kunna bedriva kvalitativ verksamhet. Personalomsättningen bland socialsekreterare har minskat vilket ses som ett resultat av de åtgärder som vidtagits. Som ett led i att öka rättssäkerheten och effektivisera verksamheten, har förvaltningen arbetat med digitalisering och automatisering av olika processer. Som exempel kan nämnas, digitalisering av handlingar till utskott, digital återansökan av försörjningsstöd, utveckling av interna och externa e-tjänster. Antalet möten på distans med klienter och myndigheter har ökat tack vare utökad möjlighet till Skype samtal. Bostadsbristen har inneburit att allt fler människor sökt hjälp för att ordna boende. Genom intensifierade insatser har fler personer fått överta förstahandskontrakt varpå antalet andrahandskontrakt minskat. Arbetsmarknadsåtgärderna har inriktats på insatser för att minska arbetslösheten i grupperna med utsatt ställning på arbetsmarknaden. Satsningarna har fortsatt på extratjänster och utbildningskontrakt. Samtliga de tio HVB boenden som bedrivits för ensamkommande barn och unga är nu avvecklade. Att Trollhättans Stads våldsförebyggande arbete gick till final i Svenska Jämställdhetspriset 2018, är ett bevis på det gedigna förebyggande arbete som utförs. Socialtjänst Procent av befolkningen som uppburit försörjningsstöd HVB-vård, barn och unga - Mkr brutto 6,2 6,4 7,5 21,6 16,0 19,2 - vårddygn kostnad per vårddygn, kr Institutionsvård, vuxna - Mkr brutto 11,8 11,0 13,1 - vårddygn kostnad per vårddygn, kr Familjehemsvård barn och unga - Mkr brutto 46,2 42,4 34,4 - antal placeringar genomsnitt kostnad per placering, tkr Barn och unga 0-20 år med individuellt behovsprövad öppenvård, andel av barn och unga med insats, (%) Vuxna med individuellt behovsprövad öppenvård, andel av vuxna med insats, (%) Konsument Antal veckors väntetid budget och skuldrådgivning Antal ärenden budget och skuldrådgivning
45 Nämndernas verksamheter 45 Sedan 2015 har de förtroendevalda i socialnämnden och sociala utskottet kunnat ta emot kallelser och ärenden som inte varit sekretessbelagda via sin läsplatta. Men nu finns tekniskt understöd för att också kunna skicka dessa ärenden digitalt, vilket har många fördelar. Foto: Per Ivarsson Måluppfyllelse Samtliga av fullmäktiges prioriterade mål är uppnådda. Alla insatser ges i första hand med utgångspunkt från befintliga nätverk och resurser på hemmaplan. Samtliga placeringar görs utifrån laglighetskrav och barns rätt till skydd och stöd. Målet att arbeta för minskad arbetslöshet bland nyanlända är uppfyllt. Inom gruppen nyanlända inom etableringsreformen har 124 personer haft språkpraktik eller anställning med språkträning. Extratjänster/instegsjobb har med framgång använts för denna grupp som genom en något längre insats fått fäste på arbetsmarknaden t.ex. inom vård kombinerat med språkträning och utbildning. Tydligt är att kedjan från SFI- praktik till anställning ger resultat. Ett exempel på det är jobbspåren som är en kombination av SFI, yrkesvux, praktik och anställningar. Alla jobbspår utförs i samverkan med arbetsgivare med kommande anställningsbehov som också är med och utformar utbildningens innehåll. Av Trollhättans befolkning har 6,2 % någon gång under året uppburit ekonomiskt bistånd. Det är en minskning med 0,2 % jämfört med De åtgärder som vidtagits, såsom utökat samarbete med arbetsmarknadsstöd, och fortsatt samverkan med arbetsförmedlingen bedöms ge resultat och målet att minska antalet individer som uppbär försörjningsstöd, bedöms därför vara uppfyllt. I gruppen arbetssökande med insats har 110 personer gått vidare till anställning och 84 till studier. Det innebär att även målet att arbeta för minskad arbetslöshet i gruppen arbetssökande med insats är uppfyllt. Under 2019 lanseras även satsningen Alla behövs i jobb, vilket innebär att arbetslösa Trollhättebor som söker försörjningsstöd, inom 48 timmar ska anvisas till ett jobbcentrum för vidare insats. Målet att det förebyggande arbetet skall generera ökad trygghet och minskad social problematik, samt minskat droganvändande har varit fortsatt prioriterat. Framtid Utmaningen blir att med befintliga resurser möta de ökade behov som syns i samhället. Problematiken är i många fall oerhört komplex med bland annat avancerad vålds-, hedersoch missbruksproblematik. Vikten av att fortsatt utveckla det förebyggande arbetet för att på så vis nå långsiktigt positiva samhällsekonomiska effekter är stor. Att kunna rekrytera och behålla erfaren och kompetent personal samt fortsatt digitalisering kommer därför vara i fortsatt fokus. Intentionen är att ytterligare utveckla insatserna mot egen försörjning. Ett exempel på det är den fortsatta implementeringen av Alla behövs i arbete Rådande bostadsbrist är fortsatt en utmaning då det finns ett stort antal individer i behov av nämndens hjälp att ordna en bostad. Med utgångspunkt från 2018 års genomsnittliga kostnadsnivå, inräknat förväntad besparingseffekt på försörjningsstödet, samt nya sparbeting, kvarstår en budgetobalans på ca 20 mkr I förutsättningar ingår då att kommunen erhåller Delmospengar för minskad segregation även 2019.
46 46 Nämndernas verksamheter Miljönämnden Ordförande: Ann-Christine Tornebjer Torslid (S) Trots ett ansträngt personalläge har stora delar av verksamhetsplanen kunnat genomföras. Nämnden ansvarar för tillsyn och strategiskt förebyggande arbete rörande avlopp, industrier, jordbruk, naturvård, miljö i bostäder, skolor och förskolor. Ekonomi Redovisat underskott -64 tkr, beror framförallt på lägre intäkter än budgeterat till följd av att tillsynen varit prioriterad inom verksamheter med fasta avgifter. Resultat Resultat, mkr förtroendevalda, allmänhet samt barn och ungdomar. Kampanjen fick stor uppmärksamhet och en mycket positiv respons. Den 1 april 2018 slogs miljöförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen samman till samhällsbyggnadsförvaltningen. miljönämnden kvarstod under 2018 för att vid årsskiftet 2019 tillsammans med byggnads- och trafiknämnden bilda en ny samhällsbyggnadsnämnd. Nyckeltal Nyckeltal Intäkter 4,4 4,7 5,2 Kostnader 13,4 13,5 12,7 Budgeterade skattemedel 9,0 8,3 7,8 Budgetutfall -0,1-0,5 +0,3 Bruttoinvesteringar 0,0 0,0 0,0 Nettoinvesteringar 0,0 0,0 0,0 Nettokostnader Nettokostnader mkr 2018 Budget Miljö 8,6 8,4 0,5 0,5 Andel utförd tillsyn i förhållande till planerad i verksamheten Antal företag som har en sänkt erfarenhetsklassning (sänkt tillsynsavgift) Andel avlopp som bedömts ha en godtagbar rening genom inventering eller tillståndsprövning (andel totalt) Andel medborgare och företag som har tilltro till Miljönämndens arbete Andel lägenheter i flerbostadshus som är kartlagda ur radonsynpunkt 80% 70% 80% % 52% 49% % 69% 54% Nämnd 0,4 0,6 8,4 7,0 Summa 9,0 9,0 8,9 7,5 Året som gått Verksamheten har präglats av hög personalomsättning. Ett omfattande arbete med interna arbetsmiljöfrågor, översyn av organisation samt arbete för att bygga upp kompetens och rutiner har genomförts. Främst är det uppsökande tillsynsverksamhet av enskilda avlopp och tillsyn av mindre anläggningar med miljöfarlig verksamhet som prioriterats ned. Stora delar av miljökontorets verksamhetsplan har trots allt genomförts. Positivt är förvaltningens fortsatt höga index från restauranger och livsmedelsbutiker i SKL s undersökning om livsmedelskontroll. Resultatet har även ökat för miljö och hälsokydd. Miljökontoret har tillsammans med regionens smittskyddsenhet medverkat i hygienveckan. Syftet med hygienveckan är att uppmärksamma vikten av en bättre hygien och därigenom undvika smittspridning och sjukdomar och på så vis minska risk för antibiotikaresistens. Aktiviteter har riktats till Måluppfyllelse Måluppfyllelse redovisas i ett av tre prioriterade mål. Två mål är delvis uppfyllda. Målet att alla medborgare i Trollhättan ska ha tillgång till en god miljö och hälsa nås inte fullt ut. Kontoret har inte haft de resurser som krävts. En omfattande personalomsättning i kombination med Trollhättans höga tillväxt har bidragit till att nämnden tvingats att prioritera bort delar av verksaheten med lägre måluppfyllelse som följd. Framtid Att växa till en kommun med invånare på ett hållbart sätt kommer kräva nytänkande, mod, handlingskraft och delaktighet. Miljökontoret har ett tydligt uppdrag att bidra till denna utveckling. Tillsynsverksamheten kommer ha en viktig roll när det gäller att styra mot mer hållbara alternativ. Målet är också att vara en aktiv deltagare i Stadens strategiska miljöarbete.
47 Nämndernas verksamheter 47 Byggnads- och trafiknämnden Ordförande: Peter Andersson (S) Utvecklingen av centrum har varit i fortsatt fokus. Byggnads- och trafiknämnden ansvarar för det offentliga rummet genom stadsplaneringen inklusive bygglov och lantmäteri, väghållning och parkverksamhet. Ekonomi Byggnads- och trafiknämndens redovisade ett positivt utfall mot budget med 1,8 mkr. Resultat Resultat, mkr Intäkter 35,1 30,0 26,9 Kostnader 131,9 124,8 120,4 Budgeterade skattemedel 98,7 96,2 93,5 Budgetutfall +1,8 +1,4 +0,0 Bruttoinvesteringar 71,3 67,2 71,8 Nettoinvesteringar 59,3 62,4 64,3 Nettokostnader Nettokostnader mkr 2018 Budget Väghållning 55,2 57,1 56,2 55,6 Parkverksamhet 21,7 22,4 21,3 20,6 Fysisk plan-, bygg lantmäteriverksamhet. 12,2 12,6 10,2 10,3 Lednings och stödverksamhet 7,7 6,6 7,2 7,0 Summa 96,9 98,7 94,9 93,5 Lägre kostnader än förväntat inom vinterväghållningen, kombinerat med sparkrav inom underhållsasfaltering, och parkskötsel är orsaker till överskottet. Året som gått Utvecklingen av centrum har fortsatt i samverkan med berörda aktörer. Ett flertal projekt pågick i centrala staden. Bergslagsparken har rustats upp med nytt cykelgarage. Utvecklingen av Strandgatan färdigställdes med ny belysning och flera aktivitetsytor anlades. Inom ombyggnationen av Drottningtorget flyttades i första etappen, under 2017, alla bussar till anslutande gator. Etapp två ombyggnationen av torgets östra del väntas avslutas innan sommaren Sista etappen i ombyggnationen av Drottninggatan avslutades under året och därmed är cykelkopplingen mellan Resecentrum och Innovatum klar. Utbyggnaden av cykelvägnätet fortskrider och en gång och cykelbro har bytts ut i Sjuntorp. Byggrätter Femton detaljplaner motsvarande ca 130 byggrätter har färdigställts, vilket är lägre än normalt. Flera av projekten omfattar attraktiva byggrätter i centrala/halvcentrala lägen däribland kvarteret Lodjuret och Nysätra, samt attraktiva villatomter i Sjölanda/ Trehörningen. Pågående och planerade detaljplaneprojekt under den kommande tvåårsperioden omfattar drygt 2000 nya byggrätter vilket innebär att årstakten av färdigställda byggrätter återigen kommer att öka. Ett större detaljplaneärende är Vårvik och Hjulkvarnelund inklusive planering av ny bro över älven som har inneburit stora arbetsinsatser. Antalet lovärenden låg på en fortsatt hög nivå, 470 har beviljats. Tre större bygglov beviljades, på Överby, kvarteret Mars samt Fyrbohus i Åsaka o.ch kvarteret Gulsparven. Genom flygfotografering har kartportalen uppdaterats med nya flygfoton. Heltäckande terräng- och 3D-byggnadsmodeller är produkter som utvunnits ur flygfotomaterialet. Upphandlingen av den nya Stridsbergsbron över älven och kanalen genomfördes och tilldelning av samarbetspartner och entreprenör skedde under februari. Projektering och utredning av bron pågick under hela året och fortsätter under 2019.
48 48 Nämndernas verksamheter Måluppfyllelse Sju av åtta prioriterade mål bedöms som uppfyllda. Anledningen till att ett av målen inte uppfylldes i sin helhet, var ett sparkrav som infördes på underhållsasfaltering. Exempel på åtgärder som vidtagits för att utveckla, stärka boendemiljöer och det offentliga rummet för ökad trivsel och trygghet, är arbetet med utvecklingsfrågorna City 3,0, projekt som Purple flag och Urban platsinnovation. Det antagna kulturmiljöprogrammet från 1992 har aktualiserats och utgör ett värdefullt planeringsunderlag vid bygglovsprövningen. Kundnöjdheten bland sökande och uppdragsgivare inom bygglov har ökat och ligger nu i topp bland landets kommuner. Detaljplanearbetet inom Vårvik och Hjulkvarnelund är exempel på insatser för att säkerställa framtida utbyggnader i enlighet med den fördjupade översiktsplanen. För att öka trafiksäkerheten med fokus på oskyddade trafikanter och barn trafiksäkrades fem passager/övergångsställen och flera gång- och cykelvägar iordningställdes. Däribland har samtliga passager utöver Drottninggatan förbättrats, avseende trafiksäkerheten. Satsningar har gjorts på bland annat Bergslagsparken, Djupebäcksplatsen, Hjortmosseparken östra samt gården på fastighet Åker på Olideområdet. Utöver dessa platser har det även satsats på befintliga lekplatser Nyckeltal Nyckeltal Fysisk planering, bygg- och lantmäteriverksamhet Andel nöjda (%) i årlig serviceenkät Antal dialoginsatser Omsättning av byggrätter för bostadsändamål Antal framtagna byggrätter för bostadsändamål Antal outnyttjade byggrätter vid årets slut Investeringar Årets största investering var Drottningtorget. Nettoinvesteringar Nettoinvesteringar, mkr Budget Red Avv Drottningtorget GC Drottninggatan Innovatum GC broar i Sjuntorp Stridsbergsbron GC-väg Kardanvägen Bergslagsparken GC-väg Lärketorpsvägen Offentlig belysning Nygata kv Gullön Övrigt Summa 7,9 6,6 5,7 4,9 4,8 3,5 1,9 1,7 1,6 1,3 19,6 59,3 Nettoinvesteringarna uppgick till 59,3 mkr vilket motsvarar 83 % av budgeten. Försenade leveranser m.m. är den största orsaken till att förbrukningen blev lägre än budget. Framtid 16,5 Agenda 2030 för hållbar utveckling innehåller viktiga utmaningar framöver. Med hjälp av innovationer, digitalisering, miljö- och klimatteknik ges möjligheter att möta samhällets utmaningar. Trollhättan ska ha en god livsmiljö för människor att leva i utan att slösa på jordens resurser. Hållbar utveckling är en viktig utgångspunkt för att skapa en smart stad. Planeringen av större bostadsprojekt pågår och infrastrukturen i Trollhättan byggs ut i takt med det. Arbete pågår med detaljplaner för drygt bostäder. Efterfrågan på lägenheter och villatomter är stor och det är en stor utmaning att det byggs bostäder till alla. Projektet Vårvik/Hjulkvarnelund är ett spännande och viktigt projekt under kommande år. 8,0 6,0 4,0 4,0 4,3 1,3 3,0 1,5 1,0 21,5 71,1 8,6 1,4 0,3-0,9-0,8 0,8-0,6 1,3-0,1-0,3 2,0 11,7 Väghållning Andel nöjda (%) i enkät, standard på gator, vägar och cykelvägar Andel nöjda (%) i enkät, renhållning av gator och vägar Antal omkomna på det kommunala vägnätet Antal svårt skadade på det kommunala vägnätet Antal kilometer ny cykelväg i kommunal regi 4,3 2,4 5 Park Andel nöjda (%) i enkät, lekplatser Andel nöjda (%) i enkät, parker Antal lekplatser
49 Nämndernas verksamheter 49 Kommunstyrelsen Ordförande:Paul Åkerlund (S) Näringslivsenheten har tillsammans med exploa - teringsverksamheten och Kraftstaden förbättrat rutinerna för företagsetableringar med mark - anspråk och/eller behov av lokaler. Tomtförsäljningen för Alingsåker påbörjades under året Foto: Per Ivarsson Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen utgör nämnd för kommunstyrelsens förvaltning samt serviceförvaltningen. Ekonomi Utfall för exploateringsverksamheten redovisas under eget avsnitt. Kommunstyrelsen redovisade 17,6 mkr högre kostnader än budget. I underskottet ingår resultat från exploateringsverksamheten med -22,9 mkr. Exklusive exploateringsresultat redovisade kommunstyrelsen ett positivt resultat om 5,4 mkr. Resultat Resultat, mkr Intäkter 249,1 249,6 215,2 Kostnader 965,1 765,5 735,3 Budgeterade skattemedel 698,4 559,2 533,3 Budgetutfall -17,6 +43,3 +13,2 Bruttoinvesteringar 64,2 62,6 31,1 Nettoinvesteringar 64,0 62,6 30,9 Nettokostnader Nettokostnader mkr 2018 Budget Politisk verksamhet 22,9 26,4 24,0 27,3 Ledning, utveckling, förvaltning 111,3 114,4 121,5 107,5 Den politiska verksamheten redovisade 3,5 mkr lägre kostnader än budget, vilket förklaras av lägre kostnader för medlemsavgiften till samordningsförbundet, lägre kostnader för diverse utredningar och utredningsprojekt. Ledning utveckling, förvaltning redovisade ett positivt resultat om 3,1 mkr. Återhållsamhet med inköp och i tillsättning av tjänster är en av förklaringarna till att verksamheten hade lägre kostnader än budget. Avtalsbunden verksamhet redovisade vid årets slut ett överskott mot budget på 3,6 mkr. Kunskapsförbundets andel av anslaget är 80 procent och det är också inom den verksamheten som kostnaderna varit lägre än budget. Gymnasieverksamhetens överskott hänförts bland annat till målgruppsavräkningen gentemot Vänersborg och till att Vuxenutbildningen erhöll tilläggsanslag om 4,4 mkr för yrkesvuxutbildning men som inte nyttjades fullt ut. Serviceförvaltningen redovisade sammantaget 4,6 mkr högre kostnader än budget. Det beror dels på ökade kostnader för drift av Villa Stranna, förvaltningsledningens administration, ökande underhållskostnader och nedskrivna fordringar inom fastighetsförvaltningen. Även måltids och lokalvårdsverksamheten redovisar ett underskott som förklaras av färre sålda portioner, högre personalkostnader än vad som budgeterats och att stadshusets personalrestaurang varit stängd periodvis. Avdelningen Entreprenad visar ett underskott som sammanfattningsvis kan förklaras av färre debiterade timmar och anlitande av extern arbetskraft. Serviceförvaltningen 176,6 172,0 Avtalsbunden verksamhet 417,9 421,5 397,9 385,2 Exploateringsverksamhet -12,9-35,8-27,5 Summa 716,0 698,4 515,9 520,0 Från och med 2018 har kostnader för måltids- och lokalvårdsverksamheten överförts till serviceförvaltningen med 153,3 mkr.
50 50 Nämndernas verksamheter Historia skrevs hösten 2018 då kvinnorna för första gången var i majoritet i Trollhättans kommunfullmäktige. Foto: Per Ivarsson Året som gått Under året har arbete pågått med att forma delar av den politiska organisationen, som resultat av kommunfullmäktiges beslut om en gemensam nämnd för byggnads- och trafiknämnden och miljönämnden kallad samhällsbyggnadsnämnden. Val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige genomfördes i september. Utredning av bolagsbildningen för exploateringen av nya stadsdelen Vårvik har genomförts vilket resulterat i beslut om att bilda Trollhättan Exploaterings AB. När det gäller Överby har våtmarken och etapp 3 av gatuutbyggnaden slutförts. Byggrätt har sålts till Hornbach men köpet har ännu inte avslutats p.g.a. geotekniska utredningar. Vidare har tomtförsäljningen påbörjats beträffande Alingsåker etapp kontrakt är tecknade och elva köp slutförda. Under året har 30 friköp av tomträtter genomförts. Friköpsbeloppen har i några av områdena varit låga. Näringslivsenheten har tillsammans med exploateringsverksamheten och kraftstaden förbättrat rutinerna för företagsetableringar med markanspåk och/eller behov av lokaler. Ett stort arbete har lagts ned på att paketera mark och andra förutsättningar för en eventuell större elintensiv etablering. Platsvarumärkesarbetet har fortsatt och formerna för arbetet har utvecklats. Ett omfattande arbete med att utveckla arbetsgivarvarumärket för staden har genomförts i syfte att bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare. En förstudie om kontaktcenter har genomförts och presenterats för kommunstyrelsen. Stadsdirektören fick i uppdrag att planera in genomförandet av kontaktcenter i samband med budgetprocessen för En ny varumärkesplattform och en ny grafisk profil har arbetats fram. Implementeringsarbetet har påbörjats och fortsätter under nästkommande år. I september genomfördes de allmänna valen (riksdag, landsting och kommun), vilket också ställde höga krav på säkerhet och legitimitet. I efterhand kan vi konstatera att få incidenter, kopplat till valet i Trollhättan, rapporterades. Under 2018 har en organisationsöversyn inom serviceförvaltningen genomförts. Resultatet blir en organisationsförändring inom kontoret för måltid och lokalvård som implementeras under En konsult, på uppdrag av kommunstyrelsen, har under hösten 2018 genomfört en utredning och bedömning av Trollhättans stads kökslokaler samt tagit fram olika alternativa förslag till framtida köksstruktur och måltidsförsörjning. Syftet med utredningen har varit att få ett underlag som stödjer arbetet med att möta framtiden med goda och hållbara måltider för alla gäster och medarbetare i Trollhättans Stad. Under 2018 stod nybyggnationen på Grävlingen klar och inflyttning av samtliga verksamheter skedde under september månad. I samband med detta lämnades ett antal externa lokaler.
51 Nämndernas verksamheter 51 Måluppfyllelse Av kommunfullmäktiges tre prioriterade mål rapporteras ett vara uppfyllt och två som delvis uppfyllda. Måluppfyllelse har nåtts för målet: Kommunstyrelsen ska verka för att förbättra förutsättningarna för företagande så att antalet företag och antal sysselsättningstillfällen ökar. Antal växande företag har visat på en god tillväxt under de senaste tre åren. Detta trots den problematik som finns när det gäller svårigheter att rekrytera personal. Kompetensbrist påverkar både antal växande företag och nyföretagande. Det är en betydligt svagare koppling mellan kompetensbrist och nyinflyttade företag och en liten uppgång av inflyttade företag noterades under 2017 med ett ökat antal förfrågningar till näringslivsenheten och exploateringsfunktionen. Trollhättans starka utveckling under de senaste åren kan till viss del förklaras av ett stärkt varumärke under de senaste åren där negativa spår efter SAAB:s konkurs försvunnit. Arbetet med platsvarumärke och Convention Bureau är åtminstone en liten del av förklaringen. Entreprenörskap generellt sett saknar en bred och stark plattform i Trollhättan. I utbildningssystemet saknas på grundskolenivå en tydlig satsning på entreprenörskap men även på högskolenivå så saknas en plattform avseende entreprenörskap. En konsekvens av detta kan exempelvis ses i det flöde av nya affärsidéer från studenter som når övriga delar av innovationssystemet. Kommunstyrelsens andra prioriterade mål om att verka för att tillgången på bostäder ska öka, har delvis uppfyllts. Konjunkturläget, efterfrågan på bostäder och yttre faktorer som t ex dubbelspåret har lett till att byggandet har ökat. Arbetet med att ta fram nya småhustomter har inte skett i planerad takt pga. höjdrestriktioner för flygplatsen samt komplikationer med bl. a buller från helikopterflyg till Näl. Efterfrågan på småhustomter är stor och planering pågår inom Lärketorpet och Halltorp. Det finns inte några andra områden enligt gällande översiktsplan i de södra delarna av Trollhättan som är lämpliga för framtida nya bostadsområden vilket bör ses över i kommande översiktsplan. Vårvik är ett prioriterat utbyggnadsområde. Bidrag för marksanering för att förbereda för kommande bostadsbebyggelse är beviljat. Kommunstyrelsen tredje prioriterade mål om att verka för utveckling och effektivisering så att medborgarnas och företagarnas vardag blir enklare och att organisationens tillgänglighet och öppenhet ökar har delvis uppfyllts. Årets lanserade e-tjänster överstiger målet och medvetenheten om digitaliseringen sprider sig i organisationen. En förstudie om införandet av kontaktcenter har genomförts och planering av införandet hanteras i samband med budgetprocessen för Digitalisering av tjänster kommer att ha fokus i det fortsatta arbetet med kontaktcenter. Införandet av kontaktcenter bedöms bli en viktig faktor i att utveckla standardiserade digitala processer till nytta för kommuninvånare och effektivisering av arbetet.
52 52 Nämndernas verksamheter Nyckeltal Nyckeltal Nettoinvesteringar Nettoinvesteringar, mkr Budget Red Avv Ledning, utveckling, förvaltning Exploateringsprojekt 13,0 18,9 --5,9 Kommunen som attraktiv arbetsplats att leva och bo i (NMI) Förändring i antal förvärvsarbetande per invånare 0 61 Ombyggnad Centralförråd 20,7 17,9 2,8 TRISS ekonomi-/pa-/lönesystem 12,7 6,3 6, Maskin och fordonsinköp 5,1 3,2 1,9 Reinvestering centralt IT 3,7 4,4-0,7 Företagarnas omdöme om företagsklimat (index Insikt) Fastighetsförvärv 2,5 0,0 2,5 Kommuninvånarnas betyg på den 59 kommunala servicen (NMI) Överby generalplanekostnader 0 5,5-5,5 Lärketorpet trafikåtgärder 1,0 0,7 0,3 Avtalsbundna verksamheter Övrigt 18,4 7 11,4 Antal seniorkort Summa 77,1 63,9 13,2 Antal resande inom tätortstrafiken Andel hållplatser som är anpassade för personer med funktionsnedsättning Innovatum Framtid Fortsatt arbete med att införliva målsättningarna i Agen- Antal besökare till museet da 2030 måldokument och verksamheter. Andra frågor att Antal utvecklingsprojekt jobba vidare med är trafik och mobilitetsfrågor. Därtill hålla igång arbetet beträffande utveckling av samhällsbyggnads- Antal besökare till Science Center processen, för att säkerställa att planberedskap för bostads- Lokalhistoriska aktiviteter produktion och byggnation av verksamhetslokaler är god. Kunskapsförbundet Väst Fortsatt arbete med civilförsvarsplanering. Kommunstyrelsen Genomsnittligt betygspoäng 13,6 13,5 13,5 kommer att ha en drivande roll i stadens arbete för en modern e-förvaltning, som är en förutsättning för att möta Gymnasieelever som uppnått grundläggande upp mot privatpersoners, organisationers och företags förbehörighet till universitet och högskola inom 49,7 48, år, kommunala skolor, andel väntningar i den digitaliseringsutveckling som pågår i samhället. Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel 59,9 61,8 Kompetensförsörjning och främjande och förebyggande ar- Andel behöriga lärare 85 90,8 91,4 betsmiljöarbete är fortsatt viktiga områden att arbeta med. Måltidsverksamheten har fått i uppdrag av Kommunstyrel- Andel genomförda kurser där eleven inom GRUV (grundläggande vuxenutbildning) fått sen att utreda kökens status samt förslag till framtida målminst godkänd (E) Andel genomförda kurser inom gymnasial vuxenutbildning där eleven fått minst godkänd (E) Investeringar 76 79,2 Nettoinvesteringarna uppgick till 63,9 mkr inklusive exploateringsprojekt. Ombyggnationen av Centralförrådet fortsätter under 2019, likaså TRISS projektet med slutinförande av PA-lönesystemet HR Beträffande Överby generalplanekostnader, har tidigareläggning av utbyggnad av gator i etapp 3 som planerats för 2019, påverkat budgeten med ett underskott om 5,5 mkr , tidsverksamhet i Trollhättans stad för att möta invånare Arbetet med att öka trafiken i kanalen och därmed ett större nyttjande av Stallbackahamnen fortgår med olika parter.
53 Finansiella rapporter 53 Finansiella rapporter 54 Resultaträkning och kassaflödesanalys 55 Balansräkning 56 Noter 61 Intäkter och kostnader 62 Driftredovisning per nämnd 63 Investeringsredovisning per nämnd 63 Investeringsredovisning stora projekt, flera år 64 Exploateringsverksamhet 65 Redovisningsprinciper 66 Begreppsförklaringar I64 lägenheter byggdes under 2018 i kvarteret Gulsparven. Foto: Per Ivarsson
54 54 Finansiella rapporter Resultat- och kassaflödesanalys RESULTATRÄKNING Noter Budget Kommun Koncern Mkr Verksamhetens intäkter 1, Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning 6, Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader Minoritetens andel i årets resultat ÅRETS RESULTAT* *Inklusive exploateringsresultat varav exploateringsresultat ÅRETS RESULTAT exklusive exploateringsresultat KASSAFLÖDESANALYS Noter Budget Kommun Koncern Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Just ej likviditetspåverkande poster Minskn av avsättn p g a utbet Förändr av kortfr fordr/skulder m m Kassaflöde från löpande verksamhet INVESTERINGAR -154 Bruttoinvesteringar Övriga investeringsink/inv bidrag 14 6 Försäljning av matr anl.tillg Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERING Nyupptagna lån Amortering skulder -2-2 Förändr långfr fordr/placeringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut
55 Finansiella rapporter 55 Balansräkning BALANSRÄKNING Noter Budget Kommun Koncern Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Imateriella anläggningstillgångar 2 2 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anlägg Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar 14, Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsprojekt m m Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Immateriella omsättningstillgångar 8 3 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital Därav avsatt till resultatutjämningsreserv Årets resultat Eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter 505,0 505 Ansvarsförbindelser 25 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser
56 56 Finansiella rapporter Noter Not 1. Verksamhetens intäkter Kommun Koncern Mkr Not 4. Jämförelsestörande poster Kommun Koncern Mkr Taxor och avgifter Intäkter Tjänster mm Realisationsvinster Statsbidrag, EU-bidrag o bidrag Exploateringsintäkt Hyror och arrenden Kostnader Försäljningsmedel Exploateringskostn Exploateringsintäkt * * Realisationsförlust 0 Realisationsvinster * * Generella statsbidrag Summa Bidrag ökat bostadsbyggande Not 2. Verksamhetens kostnader Kommun Koncern Mkr Löner och personalomkostnader Bidrag till enskilda, föreningar och kommunala företag Exploateringskostn. 3 4 * * Övrigt Summa Till 2018 har staden bytt kodplan till kommubas. Detta medför att en detaljerad jämförelse per kontogrupp mot 2017 inte är möjlig. Leasing - Kommunen Betalning Mkr Summa jämförelsestörande poster Realisationsförlust finns på 0,1 mkr vilket medför att realisationsvinst/realisationsförlust tillsammans blir 11,4 mkr. Not 5. Skatteintäkter Kommun Koncern Mkr Egna preliminära skatteintäkter Slutavr. föreg år Prel. slutavr. innev år Summa Not 6. Kommunalekonomisk utjämning Kommun Koncern Mkr Leasingavtal Varav fordon 11 8 Summa Avser operationell leasing för avtal med löptid över två år exklusive hyresavtal för lokaler. Inga avtal löper efter fem år. Not 3. Avskrivningar Kommun Koncern Mkr Inventarier Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämning LSS-utjämning Regleringsbidrag/avgift Kommunal fastighetsavgift Tillskott fördelning flyktingvariabel Tillfälliga statsbidrag generella Summa Nominell annuitet (internt uthyrda fastigheter) 9 8 * * Fastigheter och anläggningar Summa
57 Finansiella rapporter 57 Not 7. Finansiella intäkter Kommun Koncern Mkr Räntor placeringar Utdelning aktier Borgensavgifter Övriga ränteintäkter Summa Kassaflödesanalys Not 10. Just. av ej likviditetspåverk. poster Kommun Koncern Mkr Av- och nedskrivningar Pensionsskuldsförändring Reavinster/förluster Nettoförändring av avsättningar ,0 * * * 359,0 * * * Not 8. Finansiella kostnader Kommun Koncern Mkr Ränta pensionsskuld Omklass. anltillg. till omsättillg Omläggning av exploat.redovisning Summa 4-25 * * Ränta övriga avsättningar Räntor på lån Summa Not 9. Skattekostnad Kommun Koncern Mkr Inkomstskatt Uppskjuten skatt Summa Not 11. Försäljning av anläggningstillgångar Mkr Förs. Bokfört Reavins belopp värde /förlust Hedeäng Hervor Offerhällsparken Övrigt Summa Reavinst fsg fastigh till TTAB Summa 11 Balansräkning Not 12. Mark, byggnader och tekniska anläggningar - Kommunen Mkr Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Pågående projekt Summa IB Årets IB Årets Årets UB ansk.värde inv. netto avskrivn. avskrivningar justeringar Med justeringar avses reavinst/förlust, nedskrivningar, flytt av värden m m.
58 58 Finansiella rapporter Not 13. Maskiner och inventarier Kommun Koncern Mkr Not 17. Fordringar Kommun Koncern Mkr Maskiner Inventarier Transportmedel Förbättringsåtg i annans fastighet Konstverk och samlingar Övriga inventarier 6 7 * * * * * * * * 0 3 * * Kundfordringar * * Förutbet kostn. och upplupna intäkter * * Statsbidragsfordringar * Övriga kortfristiga fordringar Summa Summa Not 14. Finansiella anläggningstillgångar - aktier och andelar Kommun Koncern Mkr Trollhättan Stadshus AB Fyrstads Flygplats AB Not 18. Kortfristiga placeringar Kommun Koncern Mkr Placering värdepapper Räntefond Summa Andelskapital KB Älvhögsborg Kommuninv Ek för Bostadsrätter mm Svenska Kommunförsäkr AB Aktier Innovatum Inera AB Summa Not 19. Kassa och bank Kommun Koncern Mkr Likvidkassor Bank Summa Medelbehållning * * Not 15. Finansiella anläggningstillgångar - långfristiga fordringar Kommun Koncern Mkr Kunskapsförbundet Väst Kommuninvest Ek förening Övr villkorade aktieägartillskott Placering värdepapper Övrigt Kommunen har kontokredit om 200,0 mkr. Not 20. Eget kapital Mkr Ingående eget kapital Utdelning Övrig förändring av eget kapital ej resultatpåverkande Kommun Koncern Summa Byter av redovisningsprincip exploatering Not 16. Förråd och exploatering Kommun Koncern Mkr Exploatering Årets resultat Summa Minoritetsintressen Summa varav Resultatutjämningsreserv Förråd mm Summa Genom beslut , bekräftat , har kommunfullmäktige avsatt 50,0 mkr av resultat över 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning till utjämniningsreserven.
59 Finansiella rapporter 59 Not 21. Avsättningar för pensioner Kommun Koncern Mkr Not 23. Långfristiga skulder Kommun Koncern Mkr Särskild avtalspension 0 0 * * Förmånsbestämd/ kompl. pension * * Ålderspension * * Pension till efterlevande 5 5 * * Löneskatt * * Summa exkl NÄRF och ökad avsättning pension * * Ökad avsätt. pensionsk * * Kommunalförbund NÄRF * * Summa avsättning Trollhättans Stad AB Eidar, Trollhättans Bostadsbolag Trollhättan Stadshus AB Trollhättan Energi AB Kraftstaden Fastighet Kommanditbolag Älvhögsborg Fyrstads Flygplats AB Förutbetald investeringsbidrag Realisationsvinst Summa Ingående avsättning * * Pensionsutbet -6-5 * * Nyintjänad pension * * Skuld till TSAB avser aktieägartillskott som är beviljats till Trollhättans Stadshus AB. TSAB lämnar motsvarande aktieägartillskott till Kraftstaden Fastigheter AB som förstärkt kapitalbas i samband med förvärv av verksamhetsfastigheter. Realisationsvinsten vid försäljningen av dessa redovisas över hyresperioden Ränte- och basbeloppsuppr 3 2 * * Förändring av löneskatt 4 3 * * Övrigt 0-1 * * Summa * * Betald försäkringslösning FÅP 4 7 * * Utredningsgrad 99% 99% Pensioner har i sin helhet återlånats i verksamheten och inte placerats. I posten pensionsavsättningar ingår sex förtorendevalda inklusive aktiva och ett avtal enligt OPF-KL. Beräkningsgrunder för pensioner framgår i avsnittet redovisningsprinciper. Not 22. Andra avsättningar Kommun Koncern Mkr Inbetald parkeringsavlösen Avsättningar skatter Övriga avsättningar Summa Not 24. Kortfristiga skulder Mkr Leverantörsskulder Skuld koncernkonto Upplupna sociala avg och prelskatt Förutbetalda skatteintäkter Avgiftsbestämd ålderspension inkl skatt Upplupna löner och semesterlön Förutbet intäkter och upplupna kostnader Övrigt Summa Kommun Koncern * * * * * * * * * * * * Avsättningar avser mottagen ersättning för parkeringslösen, återställning asfaltsberg och jordupplag, gamla deponier (Torpa deponi), produktions koncerininterna garantiarbeten och ansvar för upphävt bygglov. För återställning Munkebo har en avsättning gjorts under året med 0,3 tkr.
60 60 Finansiella rapporter Nybyggda Lantmannavägen 102 har bland annat ett sensorgolv. Det är en osynlig teknisk lösning som upptäcker om någon person ligger på golvet. Då skickas automatiskt ett larm till personalen. Varje lägenhet har också så kallade hotellås. Alla boende har en personlig tagg som gör att de bara kan öppna sin egen lägenhet. Foto: Jonathan Hjort. Not 25. Ansvars- och borgensförbindelser Kommun Koncern Mkr Borgen för bostadsförsörjning Varav egna hem (netto) Varav Eidar bottenlån Borgen övriga kommunala bolag Borgen ränteswap kom.bolag Borgen för föreningar Garanterade kostnader lokalplanering verksamhetsfast Pensioner intjänade tom Summa Pensioner intjänade tom 1997 Ingående avsättning Pensionsutbet Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppr Förändring av löneskatt Tekniska förändringar Övrigt Summa Kommunstyrelsen har vid ett antal tillfällen beslutat att garantera kostnaderna för lokalplanering och projektering om inte objekten skulle komma att genomföras. Eftersom det är mindre troligt att beloppen tas i anspråk redovisas de som en ansvarsförbindelse. Ansvarsförbindelse för pensioner har upptagits enligt uppgift från Skandia med avdrag för extra avsättning och tillägg för omställningsstöd. Pensionernas utredningsgrad uppgår till 99 %. Trollhättans kommun har 1993, KF 10 samt en bekräftelse på detta 2009, KF 126 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Trollhättans kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sveriges AB:s totala förpliktelser till mkr och totala tillgångar till mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till mkr. Trollhättans kommuns totala insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick till 51,2 mkr. * Uppdelning saknas per kategori.
61 Finansiella rapporter 61 Intäkter och kostnader Skatten kommunens invånare betalar är den i särklass största finansieringskällan för Trollhättans Stads verksamhet. Andelen gemensamma intäkter inkl generellt statsbidrag är hela 79 %. Endast 19 % av intäkterna är knutna till särskilda verksamheter, då främst riktade statsbidrag. De flesta verksamheter har ingen eller liten avgiftsfinansiering. Räntor och borgensavgifter, vilka redovisas på resultaträkningen som finansiella intäkter, utgör återstående 2 %. Trollhättans Stad bedriver en mycket personalintensiv verksamhet - av kostnaderna är 60 % personalkostnader. Särskilt personalintensiva är vård och omsorg samt pedagogisk verk- samhet. Överföring av frivilliga skolformer till Kunskapsförbundet Väst och framväxten av friskolor har tidigare medfört en successiv förskjutning mot ökad andel köp av verksamhet men nu är den oförändrad. Diagrammen och tabellerna visar intäkter och kostnader det vill säga omfattar driftredovisning och resultaträkning. Utgifter och inkomster i investeringsredovisningen ingår således inte. Sammansättning av intäkter Generella stadsbidrag 18% Skattteintäkter 61% Avgifter hyror 4% Försäljning 3% Bidrag 9% Finansiella intäkter 2% Övrigt 3% Sammansättning av kostnader Avskrivningar 2% Bidrag 6% Finansiella kostnader 0% Tjänster och köp av verksamhet 28% Material 4% Personal 60%
62 62 Finansiella rapporter Driftredovisning per nämnd Mkr Netto Kostnader Intäkter Netto Avvik budget Netto Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Arbetsmarknads- och socialnämnden Byggnads- och trafiknämnden Miljönämnden Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen S:a nämnder Särskilda åtgärder/oförutsett Övrigt finansförvaltningen Total verksamhet Justering återstående interna poster Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Anm: Omslutningen är minskad med interna intäkter inom respektive nämnd, vilket innebär att kostnaderna redovisas hos slutanvändarna. Elimineringen av interna poster påverkar inte nettokostnaden
63 Finansiella rapporter 63 Investeringsredovisning per nämnd Mkr Nettoinv. Utgifter Inkomst Netto Avvik budget Netto Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Arbetsmarknads- och socialnämnden Byggnads- och trafiknämnden Miljönämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen exploateringsprojekt Delsumma /. Ospec budgeterad tidsförskjutn Summa Investeringsredovisning stora projekt, flera år Urvalbegränsing över 10 mkr i totalbudget för perioden Period: Period: Projekt, Mkr Total budget Ack-utfall Total budget Nettoutfall Avvik Omklädningsrum Nysätra 19,3 20,0 15,5 17,7-2,2 Nytt verksamhetssystem OF 10,8 7,4 6,2 4,9 1,3 GC Drottninggatan 18,0 20,5 8,0 10,6-2,6 Drottningtorget 26,5 18,8 16,5 8,3 8,2 Grävlingen centralförrråd 39,9 36,3 20,8 17,9 2,9 Triss Ekonomi- och personalsystem 20,0 13,6 12,8 6,3 6,5 Överby trafikåtgärder 7,0 10,0 0,0 5,0-5,0 Summa stora projekt 141,5 126,6 79,8 70,7 9,1
64 64 Finansiella rapporter Exploateringsverksamhet Med exploateringsverksamhet avses åtgärder som syftar till att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål. För varje exploateringsprojekt görs en kalkyl avseende inkomster och utgifter. I de fall avsikten är att sälja en färdig exploateringsfastighet ska den klassificeras och värderas som omsättningstillgång. Gator, parkmark med mera som kommer att finnas kvar i kommunens ägo betjänar exploateringsområde redovisas som anläggningstillgångar och ska ingå i kommunens investeringsredovisning. Vid försäljningstillfället redovisas exploateringsresultatet i kommunens resultaträkning som skillnad mellan försäljningspris och det bokförda värdet på omsättningstillgången (råmark och andra eventuella kostnader) i resultatbudgeten. Exploateringsresultatet används för att finansiera de anläggningstillgångar som exploateringen medför. Under året har skett en omfattande exploateringsverksamhet. Projektering för nya stadsdelen Vårvik har påbörjats. Uppbyggnaden av den nya stadsdelen Vårvik kommer att ske i ett helägt dotterbolag till Trolhättans Stadshus AB, Trollhättans Exploaterings AB, som bildades 1 januari Intäkterna från tomtförsäljningarna uppgår till 16 mkr. Då det bokförda värdet på de sålda tomterna uppgår till 3 mkr uppstår ett positivt exploateringsresultat på +13 mkr. Som en följd av att flera projekt blivit fördröjda når inte exploateringsverksamheten budgeterad nivå på +36 mkr. Försäljning vid Nysätra försenades till följd av överklagan, köpekontrakten för Alingsåker etapp 1 tecknades inte i den takt som beräknats och exploatör på Hälltorp Norra fick förlängd genomförandetid. Försäljning av byggrätt till Hornbach har inte avslutats p.g.a. geotekniska utredningar. Utfallet för dessa projekt kommer först 2019 eller senare. Investeringarna blev 5 mkr högre än budgeterat. Utbyggnad av Överby etapp 3 genomfördes redan under 2018 vilket inte var inräknat i exploateringsbudgeten, Alingsåker etapp 2 startade senare än beräknat och Nysätra blev fördröjd till följd av överklagan av detaljplanen. Investeringar (mkr) Exploateringsprojekt Budget Red Avv Nysätra 3,0 0,3 2,7 Alingsåker etapp 2 3,0 0,8 2,2 Alingsåker etapp 1 1,0 1,5-0,5 Lärketorpet Norra delen 1,0 0,7 0,3 Vårvik 1,2 3,0-1,8 Strömsvik Stennäset 0,8 0,0 0,8 Halltorp 0,7 0,0 0,7 Överby 0,3 9,1-8,8 Övrigt 3,0 4,0-1,0 Summa 14,0 19,4-5,4 Under 2018 har ca 20 projekt pågått. Nedan redovisas större projekt: ALINGSÅKER ETAPP 1 Tomter: 26 Lägenheter: 12 ÖVERBY Ca kvm byggrätt för volymhandel HÄLLTORP 2 Tomter: 30
65 Finansiella rapporter 65 Redovisningsprinciper Bokslutet är upprättad enligt kommunallag, kommunala redovisningslag och anvisningar och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. På några punkter, där praxis inte är enhetlig, görs vissa avsteg från rekommendationer från normgivande organ. Dessa avsteg kommenteras nedan under respektive rubrik. Skatteintäkter Årets redovisade skatteintäkter består av månatliga skatteinbetalningar under inkomståret, en preliminär slutavräkning samt skillnaden mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående år. Den preliminära slutavräkningen baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 2 (se not 5). Investeringsbidrag Investeringsbidrag tas från och med 2018 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandetid. Tidigare redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet på anläggningen. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och har väsentliga belopp. Realisationsvinster vid fastighetsförsäljning samt kostnader och intäkter vid tomtförsäljning i samband med markexploatering redovisas alltid som jämförelsestörande. Posterna särredovisas i not till resultaträkningen. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på objektens anskaffningsvärden och påbörjas månaden efter som anläggningen tas i bruk. Avskrivningstiderna baseras på nyttjande perioden och sker med linjär avskrivning. För internt uthyrda fastigheter används nominell annuitet. Ingen avskrivning tillämpas på mark, konst och pågående arbeten. Avskrivningstiderna som normalt används är 3, 5, 10, 15, 20, 33 och 50 år. Komponentavskrivning införs successivt genom tillämpning vid större nyinvesteringar och reinvesteringar där det är motiverat genom skillnader i livslängd mellan stora delar av objektet. Den tillämpas inte för investeringar i gator och vägar. Däremot särskiljs trafiksignaler, maskineri i broar etc. Under året inleds ett arbete med översyn av komponentavskrivning för nyinvestering i gator och vägar för att anpassa redovisningen till RKR:s rekommendation 4. Periodisering Semester- och övertidsskuld, ferielöner, upplupna löner avseende timanställda och andra löneersättningar har periodiserats och redovisas, inklusive upplupen arbetsgivaravgift, som en kortfristig skuld. Beloppsgränsen för väsentligt värde vid periodisering uppgår till 1,0 basbelopp. Undantag finns för vissa poster som t.ex. återsökningar Migrationsverket som periodiseras oavsett belopp. Anläggningstillgångar Anskaffningar avsedda för stadigvarande bruk eller nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger ett basbelopp. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda avskrivningar. T. o. m har anskaffningsvärdet reducerats med eventuella investeringsbidrag. I mycket begränsad utsträckning ingår immateriella anläggningstillgångar bland de materiella. Med hänsyn till det begränsade beloppet redovisas av förenklingsskäl utgifterna för GC-väg till Sjuntorp som investering trots att vägen kommer att ägas av Trafikverket. Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärde med linjär avskrivning av överkurs över nominellt belopp. Förvaltningen regleras i av kommunfullmäktige antagen strategi för den finansiella verksamheten, Exploateringsredovisning Fr. om 2017 följer exploateringsverksamheten gällande lagstiftning. Tidigare direktnedskrevs investeringar mot tomtförsäljning när projekten slutredovisades. För projekt som inte slutredovisats t. o m bokfördes tidigare års inkomster och utgifter mot eget kapital respektive som anläggningstillgång. Leasing I noten om leasing (not 2) ingår inte hyresavtal för lokaler. Försäljning av verksamhetsfastigheter Verksamhetsfastigheterna fördes över till Trollhättans Tomt AB Avräkningen av försäljningspris och bokfört värde sammanfördes till ett nettobelopp som redovisas som realisationsvinst under avtalstiden Pensioner Pensionsskulden redovisas i överensstämmelse med redovisningslagen enligt blandmodellen för kommunen. Pensionsrätt intjänad t o m 1997 upptas således som ansvarsförbindelse, se vidare not 21. Under gjordes extra pensionsavsättningar enligt plan. Detta är ett avsteg från redovisningslagen men gjordes för att inte ytterligare övervältra kostnaderna för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Pensionskostnader och pensionsskuld grundar sig på Skandias beräkningar och prognoser utifrån RIPS17. Kommunen har antagit bestämmelser om omställningsstöd och pensioner till förtroendevalda (OPF-KL) att gälla from denna mandatperiod. Redovisning sker enligt rekommendation. Pensionsavsättningen återlånas eller placeras inom ramen för finanspolicyn särredovisning och utvidgade placeringsregler för pensionsmedel finns inte. Övriga avsättningar Avsättningar har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera befintliga förpliktelser på balansdagen (se not 22). De räknas upp för realränta och inflation (finansiell kostnad). Sammanställd redovisning (koncernredovisning) Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Koncernens egna kapital utgörs dels av Trollhättans Stads eget kapital dels av den del av dotterföretagens egna kapital som upparbetats efter förvärvstidpunkten. Koncernens avgränsning har bestämts utifrån proportionell konsolideringsmetod. För delägda dotterföretag innebär detta att endas ägda andelar av intäktsoch kostnadsposter respektive tillgångs- och skuldposter konsolideras. Som dotterföretag räknas de företag där ägandet direkt eller indirekt uppgår till minst 20 procent I dessa företag finns det ett stort kommunalt inflytande.
66 66 Finansiella rapporter Begreppsförklaring Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med lång nyttjandeperiod. Exempelvis transportmedel och fastigheter. Finansiella anläggningstillgångar avser t ex aktier och värdepapper som har längre förfallotid än ett år. Ansvarsförbindelse Ansvarförbindelser är möjliga åtaganden där det är osäkert vad storleken på beloppet är och/eller vad som är infriandegraden. Avskrivningar Årlig värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad utifrån förväntad nyttjandetid. Avsättningar Avsättningar är förpliktelser som är osäkra till belopp och/ eller förfallotidpunkt. Pensionsskulden är en avsättning. Balanskrav Balanskravet är ett lagstadgat krav om att intäkterna ska överstiga kostnaderna i en kommun. Balanslikviditet Balanslikviditet är omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder och anger betalningsförmåga på kort sikt. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. I anläggnings- och omsättningstillgångar framgår det hur kapitalet används. I eget kapital, avsättningar och skulder framgår hur kapitalet anskaffas. Driftredovisning En driftredovisning omfattar årets kostnader och intäkter för den löpande verksamheten. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder/avsättningar utgör eget kapital. Det egna kapitalet visar tidigare års ackumulerade överskott och således kommunens förmögenhet. Eget kapital har två beståndsdelar - rörelsekapital och anläggningskapital Exploateringsresultat Skillnaden mellan försäljningsinkomster för exploateringstomter och kostnader för den sålda tomten. Oftast uppstår ett positivt resultat som ska finansiera de anläggningstillgångar (investeringar) som exploateringen medför. Investeringsredovisning Avser utgifter för investeringar i byggnader och anläggningar, mark och inventarier. Den innehåller en specifikation av årets anskaffning av anläggningstillgångar. Nettoinvesteringar är årets investeringar minus investeringsbidrag. Jämförelsestörande post En jämförelsestörande post är en transaktion eller händelse som har väsentligt belopp och är sällan förekommande. Kassaflödesanalys En kassaflödesanalys visar hur medel tillförts och används för den löpande verksamheten, investeringar samt finansiering och slutar i hur likviditeten har förändrats under en period. Kortfristiga skulder/fordringar Skulder och fordringar som förfallet inom ett år. Ombudgetering Ombudgeteringar används främst för investeringsanslag. Om ett investeringsprojekt försenas kan oförbrukad del av anslaget budgeteras på nytt nästkommande år. Omsättningstillgångar Tillgångar som kan omsättas till likvida medel på kort tid och är inte avsedda för stadigvarande bruk. Omsättningstillgångar består av kortfristiga fordringar (förfaller inom ett år från bokslutsdagen) och likvida medel (pengar i kassa och bank direkt tillgängliga för betalning). Pensionsskuld Pensionsskulden visar åtagandet för nuvarande och tidigare anställdas hittills intjänade men ännu inte utbetalade pensioner. Realisationsvinst Skillnaden mellan försäljningspris för en anläggningstillgång och bokfört värde. Resultaträkning Sammanfattar årets intäkter och kostnader och visar årets ekonomiska resultat och hur det har uppkommit. Resultatutjämningsreserv Enligt kommunallagen är det möjligt att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Rörelsekapital Rörelsekapitalet består av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder vilket visar den finansiella styrkan på kort sikt. Skattekraft Skattekraft är skattunderlag (kommunalt beskattningsbar inkomst) i genomsnitt per invånare. Soliditet Eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten visar hur stor del av dessa som finansieras med egna medel. Soliditet anger betalningsförmåga på lång sikt.
67 Bolag och kommunalförbund 67 Bolag och kommunalförbund 68 Enheter som ingår i sammanställd redovisning 69 Ekonomisk översikt Koncernen Trollhättans Stad 70 Koncernbolagens och kommnalförbundens verksamheter Kraftstaden Fastigheter AB ansvarar för byggandet av nya Sylteskolan, som ska stå klar Foto: Anna Turesson, Kraftstaden
68 68 Bolag och kommunalförbund Följande enheter ingår i sammanställd årsredovisning Trollhättans Stad Rörelseintäkter mkr Tillgångar mkr Resultat mkr Eget kapital mkr Soliditet % AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag Rörelseintäkter mkr Tillgångar mkr Resultat mkr Eget kapital mkr Soliditet... 9 % Trollhättan Energi AB Rörelseintäkter mkr Tillgångar mkr Resultat mkr Eget kapital mkr Soliditet % Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB Rörelseintäkter mkr Tillgångar mkr Resultat... 7 mkr Eget kapital mkr Soliditet % Kunskapsförbundet Väst Rörelseintäkter mkr Tillgångar mkr Resultat... 3 mkr Eget kapital mkr Soliditet... 7 % Fyrstads Flygplats AB Rörelseintäkter mkr Tillgångar mkr Resultat... 0 mkr Eget kapital mkr Soliditet % Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Rörelseintäkter mkr Tillgångar mkr Resultat... 1 mkr Eget kapital mkr Soliditet % KB Älvhögsborg Rörelseintäkter...55 mkr Tillgångar mkr Resultat... 3 mkr Eget kapital mkr Soliditet... 8 %
69 Bolag och kommunalförbund 69 Ekonomisk översikt koncernen Trollhättans Stad En betydande del av den kommunala verksamheten bedrivs inte i den kommunala förvaltningen utan i kommunala bolag eller tillsammans med andra parter. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunens hela ekonomiska engagemang redovisas i en sammanställd redovisning (=koncernredovisning), som ska ge en helhetsbild av kommunens totala verksamhet, ekonomiska ställning och åtagande. Den sammanställda redovisningen, eller Koncernredovisningen skall omfatta alla företag där Trollhättans Stad har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande som ger möjlighet att påverka utformningen av koncernföretagens verksamhet, mål och strategier etc. Resultaträkningen uppdelad kommun, kommunalförbund och bolag Verksam- Verksam- Verksam- Finansnetto Resultat Skatter och Årets Mkr hetens hetens kostn. hetens netto- inkl. skatte- efter finans- extraordinära resultat intäkter inkl. avskrivn. kostnader intäkter netto poster Kommun Kommunalförbund Bolag varav Trollhättan Energi AB Kraftstaden AB Eidar Övriga bolag Elimineringar bolag Elimineringar koncern Summa koncern Balansräkning uppdelad kommun, kommunalförbund och bolag Anlägg- Omsätt- Summa Eget Minori- Obe- Avsätt- Lång- Kort- Summa Mkr nings- nings- tillgångar kapital tetsin- skattade ningar fristiga fristiga EK och tillgångar tillgångar tressen reserver skulder skulder skulder Kommun Kommunalförbund Bolag varav Trollhättan Stadshus AB Trollhättan Energi AB Kraftstaden AB Eidar Övriga bolag Elimineringar bolag Elimineringar koncern Summa koncern
70 70 Nämndernas verksamheter Koncernbolagens verksamhet Trollhättans Stad innehar ett antal hel- och delägda koncerner och bolag. Intäkterna uppgick till totalt 5,3 mdkr. Resultatet efter finansiella poster och skatt uppgick till 81,7 mkr och de sammantagna investeringarna till mkr. Trollhättan Stadshus AB Bolaget är moderbolag i kommunkoncernen Trollhättan Stadshus AB och äger samtliga aktier i AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag, Trollhättan Energi AB, Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB och Trollhättan Industrispår AB. Bolagets verksamhet är att äga och förvalta aktier i Trollhättan Stads hel- och delägda bolag och tillsammans med dessa utveckla verksamheten på ett värdeskapande sätt. Bolaget skall även samordna övergripande finansiella frågor och riskexponering i dotterbolagen. Resultatet efter finansiella poster (inklusive erhållet koncernbidrag från dotterbolagen) uppgick till 1,1 mkr. Koncernbidrag har erhållits från de helägda dotterbolagen med 15,0 mkr. AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag, som är Trollhättans allmännyttiga bostadsföretag, förvaltade vid årsskiftet totalt lägenheter (5 981) varav 873 bostäder i särskilda boendeformer, företrädesvis för äldre. Dessutom förvaltar bolaget 288 lokaler. Under året fortsatte bolaget arbetet med projektet för att generera minst nya hyresrätter i staden som ska vara färdigställda senast år Det första nybyggnadsprojektet påbörjades i februari Vid årsskiftet var 165 nya lägenheter i produktion i kv. Gulsparven och slutet av 2019 beräknas cirka 500 lägenheter av de minst nya lägenheterna att vara klara. Bolaget investerar också stora belopp, för att bibehålla en god boendekvalitet i befintligt bestånd, genom ett stort antal underhålls- och renoveringsprojekt, samt genom ett pågående ombyggnadsprogram. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 17,8 mkr (18,5). Investeringarna uppgick till 628 mkr (587) under 2018 i nyproduktion och i befintliga fastigheter i form av standardhöjande åtgärder och åtgärder som skall minska till exempel energiförbrukning. Fastighetsbeståndet har ett bokfört värde om 3,2 mdkr. Under 2018 har nedskrivningar gjorts om totalt 10 mkr. Trollhättan Energi AB Trollhättan Energi AB är moderbolag i en koncern med produkter inom fjärrvärme, vatten- och avlopp, renhållning, elnät och fibernät, elproduktion samt försäljning av el och biogasproduktion samt försäljning av biogas. Resultat efter finansiella poster uppgick till 67,0 mkr (49,1). Årets resultat påverkas mest av affärerna fjärrvärme, elnät och stadsnät. Vädermässigt har resultatet påverkats positivt för fjärrvärme som redovisar ett resultat om 27,1 mkr (20,1). Elnät ökar sitt resultat till 20,5 mkr (14,9) beroende på många nya anslutningar. Stadsnät med öppna fiber redovisar ett resultat om 14,3 mkr (11,5). Vatten och avlopp redovisar ett resultat om 1,9 mkr (10,6). Ett omfattande projekt med att bygga ett nytt vattenverk startades under året för att tillgodose behovet åt ett ökande invånarantal. Genomsnittlig räntenivå på bolagets låneskuld var vid årsskiftet 0,8 % (0,8%). Nettoomsättningen uppgick till 573 mkr (530) varav ca 39 % avsåg intäkter inom fjärrvärme och 17 % elnät. Stora investeringar har genomförts inom främst vatten- och avloppsnätet samt i ny infrastruktur för fibernät. Årets investeringsutgifter uppgick till 291 mkr (313 mkr). Upplåningen ökar för att finansiera del av investeringarna och bolagets lån uppgick per balansdagen till mkr (1 168). Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB Bolagets verksamhet består i att bygga, förvalta och hyra ut verksamhetslokaler för näringslivet samt offentlig verksamhet. Bolaget förvaltar också all parkering på kommunägd centralt belägen tomtmark. Lokalbeståndet omfattar en bruksarea på kvm, varav ca 63 % utnyttjas för offentlig verksamhet, främst skolor och förskolor. Högskolan Väst inräknas också här. Vakansgraden var 2,0 % i det aktiva lokalbeståndet exklusive kommunala verksamhetslokaler. Antalet parkeringsplatser som förvaltas av bolaget uppgår till 996 st. Årets resultat uppgick till 36,9 mkr efter finansiella poster. Investeringar om drygt 366 mkr har utförts under året, varav 59 mkr på Innovatumområdet. En av de största investeringarna på Innovatumområdet är nya byggnad 103, där det investerats 36 mkr. Projektet kommer att fortgå i ytterligare två år innan den färdigställs helt under början av Under året färdigställdes en anpassning för Friskis och Svettis i byggnad 87. I kommunala verksamhetsfastigheter har investerats 287 mkr. Det största projektet är Nya Sylteskolan som kommer att pågå fram till 2022 och uppgå till totalt 550 mkr, vilket är bolagets största investeringsprojekt någonsin. Förskolan Stämporten färdigställdes i början av året och har nu dragit igång verksamheten med nya barngrupper. 32 mkr har investerats i en ny förskola i Upphärad och 26 mkr har investerats i en ombyggnad för byggprogrammet på MÅG.
71 Nämndernas verksamheter 71 Under 2018 har Trollhättan Energi fokuserat extra mycket på mångfaldsfrågor. Bland annat har de rekryterat flera kvinnor på renhållningssidan, som av tradition är väldigt mansdominerad. För att vara med och driva samhällsutvecklingen var det också självklart att ta en aktiv roll som samarbetspartner när Trollhättans första Pride-festival anordnades, ett samarbete som fortsätter. Foto: Andreas Olsson Fyrstads Flygplats AB Under 2018 har flygplatsen haft en linje till Stockholm/Bromma, trafikerad av BRA med 20 avgångar per vecka. Totalt reste ca (40 000) passagerare under året till och från flygplatsen. 840 (881) landningar med linjetrafik har gjorts under året. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 0,1 mkr (0,7). Verksamhetsanslag från ägarna uppgick till 4,2 mkr, varav Trollhättans Stad 2,1 mkr. Flygplatsen fick driftbidrag från Västra Götalandsregionen om 3,5 mkr. Kommanditbolaget Älvhögsborg Bolagets huvudsakliga uppgift är att driva och utveckla bad, sport och friskvårdsanläggningen Arena Älvhögsborg. Företaget driver sedan 2015 även en friskvårdsfilial med sjukgymnastikverksamhet på Innovatumområdet. Ägare till kommanditbolaget är Trollhättans Stad och PEAB Projektutveckling Väst AB. Trollhättans Stad är komplementär, d.v.s. ytterst ansvarig för bolagets förpliktelser. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 3,1 mkr. Den kommunala uppdragsersättningen för året uppgår till 21,6 (20,3) mkr. Hösten 2017 startade bolaget ett omfattande om- och tillbyggnadsprojekt i inomhusbadet, vilket beräknas stå färdigt våren Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund som, av medlemmarna Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg, fått i uppdrag att bedriva verksamhet utifrån antagen förbundsordning och i enlighet med Lag om Skydd mot olyckor med tillhörande förordning. Resultatet för år 2018 uppgick till 0,6 mkr. Trollhättans Stad lämnade under året en uppdragsersättning på 37,3 mkr (35,4). Kunskapsförbundet Väst Kunskapsförbundet Väst är ett kommunalförbund som bildades till följd av att Trollhättans Stad och Vänersborgs kommun bestämt sig för att samla sina gymnasie- och vuxenutbildningar i ett gemensamt kommunalförbund. Avsikten med förbundsbildandet var att tillsammans åstadkomma en effektivisering av det totala resursutnyttjandet så att det blir möjligt att långsiktigt säkerställa resurser för undervisning och stöd för elevernas utveckling. Förbundet ansvarar för gymnasie- och vuxenutbildning i Vänersborg och Trollhättan med elever på gymnasiet och heltidsplatser inom vuxenutbildningen. Gymnasiet omfattar 16 nationella program, lärlingsprogram samt introduktionsprogrammen. Resultatet för 2018 uppgick till 2,9 mkr (3,1). Trollhättan Stad lämnade under året förbundsbidrag för gymnasiet och uppdragsersättning
Trollhättan så användes dina pengar
Trollhättan 2016 så användes dina pengar Trollhättan fortsätter att växa Under 2016 ökade invånarantalet i Trollhättan för trettonde året i rad med 661 personer till 57 753 invånare. Det är positivt att
Finansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
ÅRSREDOVISNING 2017 TROLLHÄTTANS STAD
ÅRSREDOVISNING 2017 TROLLHÄTTANS STAD Årsredovisning 2017 2 Årsredovisning 2017 Översikt och politik Innehållsförteckning Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 2017 års verksamhet till
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287
Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Finansiell profil Falköpings kommun
Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009
Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige
Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Bokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
bokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Policy för god ekonomisk hushållning
Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:
Finansiell profil Munkedals kommun
Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
bokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Finansiell profil Salems kommun
Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut
Granskning av delårs- rapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:
Vad har dina skattepengar använts till?
Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd
Bokslutsprognos 2013-10-31
1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
Boksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Förutsättningar och omvärldsbevakning
Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr
bokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Årsredovisning 2015. Kommunstyrelsen 2016-03-23
Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsen 2016-03-23 Innehållsförteckning Viktiga händelser 1 Kommunstyrelsens ordförande 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?
Årsredovisning 215 2 Årsredovisning 215 Översikt och politik Innehållsförteckning 13 19 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 215 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter.
Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2
Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1
Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Budget 2018 och plan
1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl- Gustaf Folkeson Certifierad kommunal revisor Bengt-Åke Hägg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012
4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5
Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell
Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1
Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv
Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0
Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:
Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun
'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari
RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Granskning av delårsrapport per
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Delårsrapport 31 augusti 2011
Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22
Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER
Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178
Granskning av årsredovisning 2013
www.pwc.se Stina Björnram Anna Gröndahl mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning.
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck
Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-
Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster
Bokslutskommuniké 2015
Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat
Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1
Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Ekonomisk rapport april 2019
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet
Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun
Sid 1 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning.
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar
Sammanfattning av kommunens ekonomi
Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en
Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet
BOKSLUTSRAPPORT 2011
BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB
Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Periodrapport Maj 2015
Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I
Granskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår
Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning
Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt
Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning