GATUBOLAGET Dnr 338/07 Konsult Rev Geoteknik 1(10) ÖSTRA TORPAVÄGEN / FRÄNTORPSGATAN Teknisk PM, geoteknik Gatubolaget Box 1086

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49 GATUBOLAGET Dnr 338/07 Konsult Rev Geoteknik 1(10) ÖSTRA TORPAVÄGEN / FRÄNTORPSGATAN Teknisk PM, geoteknik Gatubolaget Box Göteborg Tel Handl. Ove Bramstång Tel Verifierad: R. Oscarsson C:\DOCUME~1\EMIAGA~1\LOCALS~1\Temp\notes1D2C94\~ rtf

50 GATUBOLAGET Dnr 338/07 Konsult Rev Geoteknik 2(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. UPPDRAG 3 2. GEOTEKNISKA- OCH MARKMILJÖUNDERSÖKNINGAR 3 3. GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN TOPOGRAFI BEFINTLIGA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR JORDLAGERFÖLJD GEOHYDROLOGI STABILITET FÖRORENAD MARK RADON 8 4. GEOTEKNISKA ÅTGÄRDER OCH REKOMMENDATIONER GRUNDLÄGGNING BULLERVALLAR JORDSCHAKT BERGSCHAKT VÄGÖVERBYGGNADSDIMENSIONERING RADONSKYDD INFILTRATION OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN KONTROLL OCH UPPFÖLJNING 9 5. ÖVRIGT 9 BILAGOR STABILITETSBERÄKNINGAR PLAN BILAGA 1 SEKTION A-A, BEF. STADIE BILAGA 2 SEKTION A-A, BULLERVALL, GATA BILAGA 3 SEKTION B-B, BEF. STADIE BILAGA 4 SEKTION B-B, BELASTNING 10 KPA BILAGA 5 C:\DOCUME~1\EMIAGA~1\LOCALS~1\Temp\notes1D2C94\~ rtf

51 GATUBOLAGET Dnr 338/07 Konsult Rev Geoteknik 3(10) ÖSTRA TORPAVÄGEN / FRÄNTORPSGATAN Teknisk PM, geoteknik 1. Uppdrag På uppdrag av Göteborgs Fastighetskontor har Gatubolaget utfört en geoteknisk utredning för rubricerat projekt. Utredningen skall ingå som del i beslutsunderlag för detaljplanearbete inom området. Detaljplanens syfte är att uppföra nya bostäder inom området. 2. Geotekniska- och markmiljöundersökningar Utförda geotekniska- och översiktliga markmiljöundersökningar redovisas i Rapport över geotekniska undersökningar och översiktliga markmiljöundersökningar, daterad Geotekniska förhållanden 3.1 Topografi Det aktuella området gränsar i söder till Östra Torpavägen, i väster till Fräntorpsgatan, i norr till Grustagsvägen och mot öster till en nyuppförd GC-väg. Terrängen består mestadels av lövträdsklädd skogsmark. En 25 m bred remsa närmast Fräntorpsgatan består dock av ängsmark. Markytan inom området som skall bebyggas stiger från väster mot öster. Vid Fräntorpsgatan ligger markytan som lägst på nivån +50 och mot GC-vägen i östra delen på +60, Befintliga byggnader och anläggningar Närmast belägna byggnader är den inom området mot korsningen Fräntorpsgatan - Grustagsvägen belägna transformatorstationen samt 3 st villor belägna på norra sidan av Grustagsvägen. Inom västra delen av området är ett stort antal ledningar förlagda bl a i en gångbar kulvert. 3.3 Jordlagerföljd Djupet till fast botten eller berg varierar enligt utförda undersökningar mellan 2 och 14m inom området. Största jorddjupen är uppmätta i undersökningspunkt 1 och 9 och de grundaste i närheten av GC-vägen, undersökningspunkterna 4 och 8. I närheten av dessa undersökningspunkter förekommer även berg i dagen. C:\DOCUME~1\EMIAGA~1\LOCALS~1\Temp\notes1D2C94\~ rtf

52 GATUBOLAGET Dnr 338/07 Konsult Rev Geoteknik 4(10) Överst består jordlagren av ett 0,2-0,9m tjockt mullhaltigt siltigt sandlager. Inom den östra delen av området (undersökningspunkt 4, 6-9) förekommer därunder siltoch sandlager direkt på berg eller ställvis även innehållande tunna siltiga sandiga lerskikt där översta delen utbildats till torrskorpelera. Block (0,6m tjockt) har genomborrats i undersökningspunkt 8. Inom övriga delen av aktuellt område vilar de ovan beskrivna mullhaltiga lagret på ett siltigt sandlager eller siltig torrskorpelera till ungefär 1-2,5m under markytan. Därunder visar jordprofilen på lös lera som ställvis även är siltig till mellan 3 och 13m djup (djupast i undersökningspunkt 1) och som vilar på ett lerigt siltlager på berg. Den siltiga lerans karakteristiska skjuvhållfasthet sätts från underkant det siltiga sandlagret och/eller det siltiga torrskorpelagret till 16 kpa. Därunder tillväxer skjuvhållfastheten med 0,8 kpa per meter. Leran bedöms som normal eller svagt överkonsoliderad med en överkonsolideringskvot OCR mellan 1,3 1,7. Den naturliga vattenkvoten är uppmätt till mellan 8 och12% i den överst liggande mullhaltiga siltiga sanden, till 22% i den siltiga torrskorpeleran, till mellan 18 och 33% i silt- och sandlagren som förekommer under torrskorpeleran eller de siltiga lerlagren, till mellan 60 och 75% i den lösa leran samt till mellan 35 och 53% i den siltiga leran. Konflytgränsen minskar mot djupet. Den är uppmätt i undersökningspunkt 1 till mellan 45 och 65% i den siltiga leran och till 25% i det leriga siltlagret. Sensitiviteten varierar mellan 10 och 30 d v s mellansensitiv. Skrymdensiteten sätts till 1,6 t/m 3 i den övre delen av det lösa lerlagret och till 1,7 t/m 3 i dess undre del där leran är siltig. 3.4 Geohydrologi Nederbörd infiltreras i närbelägna höjdpartier och bildar grundvatten dels i de ytliga jordlagren s k sprickvatten, som mestadels består av mullhaltig siltig sand och/eller torrskorpelera och dels i friktionsjordslagren under den lösa leran. Vattentillgången inom de ytliga jordlagren samt inom de grunda partierna är mycket årstids- och nederbördsberoende. Grundvattentrycket i det undre magasinet, d v s i friktionsjordslagret under den siltiga leran, har under juni och augusti månad år 2007 avlästs i ett öppet rör. Grundvattenytan låg då mellan nivåerna +47,9 och 48,2 d v s mellan 3,5 och 3,8m under markytan vilket indikerar på att en grundvattensänkning kan ha skett i det undre magasinet. 3.5 Stabilitet Stabiliteten mot skred är med befintliga och föreslagna marknivåer och belastningar tillfredsställande inom området. C:\DOCUME~1\EMIAGA~1\LOCALS~1\Temp\notes1D2C94\~ rtf

53 GATUBOLAGET Dnr 338/07 Konsult Rev Geoteknik 5(10) Beräkningar har utförts enligt Skredkommissionens anvisningar (Rapport 3:95) inom de partier som bedöms ha den lägsta säkerhetsfaktorn mot skred (se bilaga 1). Beräkningar har utförts i 2 sektioner (A-A och B-B) dels med c-analys och dels med kombinerad analys. Säkerhetsfaktorn i befintligt skede i dessa sektioner har för c- analys (F c ) som lägst beräknats till 2,8 och 3,1 och för kombinerad analys till 2,1 och 1,9. Säkerhetsfaktorn för föreslagna åtgärder (bullervall och övriga tillskottsbelastningar enligt 4.1 samt bilaga 1) i dessa sektioner har för c-analys (F c ) som lägst beräknats till 1,7 och 3,1 och för kombinerad analys till 1,6 och 1, Förorenad mark Undersökning Under juni 2007 utförde Gatubolaget en översiktlig markmiljö-undersökning i undersökningspunkterna 1 och 3. Proverna analyserades med avseende på innehåll av metaller, petroleumkolväten samt polycykliska aromatiska kolväten(pah). Provtagning utfördes genom upptagning av störda jordprover med skruvprovtagare. Beträffande jordlagerföljd, se under Riktvärden Vid bedömning av föroreningsinnehåll har jämförelse gjorts med de riktvärden som Naturvårdsverket tagit fram i Generella riktvärden för förorenad mark (Rapport 4638) samt beträffande petroleumkolväten i Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer (Rapport 4889). Naturvårdsverket har utarbetat generella riktvärden vilka markerar den nivå som bör underskridas för att undvika risk för oönskade effekter och är beräknade så att spridning av föroreningar ej ger upphov till förorenat yteller grundvatten. Riktvärden finns beräknade för olika typer av markanvändning där exponeringsvägar och exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. Tre typer av markanvändning finns definierade: Känslig Markanvändning (KM) Mindre Känslig Markanvändning med Grundvattenskydd (MKM GV) Mindre Känslig Markanvändning (MKM) KM begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas, dvs all markanvändning är tillåten MKM begränsar val av markanvändning. Marken kan användas till kontor, industri, vägar etc. C:\DOCUME~1\EMIAGA~1\LOCALS~1\Temp\notes1D2C94\~ rtf

54 GATUBOLAGET Dnr 338/07 Konsult Rev Geoteknik 6(10) Riktvärdena är rekommendationer och är ej juridiskt bindande Analysresultat TABELL 3.1 Erhållna analysresultat har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktlinjer för förorenad mark. Analysresultat med avseende på metaller Inga värden överstigande riktvärdena för Känslig Markanvändning (KM). ALLA HALTER I MG/KG TS Prov Arsenik Kadmium Krom Koppar Kvicksilver Nickel Bly Kobolt Vanadin Zink Riktvärde (KM) Riktvärde (MKM) 15 0, <2,2 0, , , ,5 <0,21 7,6 9,1 <0,05 6,3 13 4, C:\DOCUME~1\EMIAGA~1\LOCALS~1\Temp\notes1D2C94\~ rtf

55 GATUBOLAGET Dnr 338/07 Konsult Rev Geoteknik 7(10) Analysresultat med avseende på innehåll av petroleumkolväten Inga värden överstigande riktvärdena för Känslig Markanvändning (KM). Tabell 3.2 Alla halter i mg/kg TS Prov Alifater >C8-C-16 Alifater >C16-C-35 Aromater >C8-C-10 Aromater >C10-C-35 Riktvärde (KM) Riktvärde (MKM) <10 <10 3 <10 <10 <10 <10 Analysresultat med avseende på polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Inga förhöjda värden överstigande Känslig Markanvändning (KM) uppmättes. Tabell 3.3 Alla halter i mg/kg TS Prov Summa Summa cancerogena Övriga PAH PAH Riktvärde 0,3 20 (KM) Riktvärde 8 40 (MKM) 1 <0,3 <0,3 3 <0,3 <0, Bedömning av undersökningsresultat Aktuellt område är att betrakta som ett område klassat för Känslig Markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets nomenklatur. Inom ett KMområde är all markanvändning tillåten. C:\DOCUME~1\EMIAGA~1\LOCALS~1\Temp\notes1D2C94\~ rtf

56 GATUBOLAGET Dnr 338/07 Konsult Rev Geoteknik 8(10) 3.7 Radon Mätning av radonhalten utfördes i 2 punkter. Undersökningen utfördes i juni år 2007 med markradonmätare MARKUS 10 i punkterna 1 och 3. Mätningen utfördes i markluften. Radongashalten uppmättes till 17 resp 19 kbq/m 3. Marken kan därför klassificeras som normalradonmark. Byggnaders grundkonstruktioner bör därför utföras radonskyddade. Detta innebär ett konstruktionssätt som inte ger uppenbara otätheter mot mark, fogar och rörgenomföringar utförs täta mm. Lågradonmark 0-10 kbq/ m 3 Normalradonmark kbq/ m 3 Högradonmark >50 kbq/ m 3 Tabell 1. Gränsvärden klassificering radonmark 4 Geotekniska åtgärder och rekommendationer 4.1 Grundläggning Grundläggning av byggnader kan, inom östra delen av området (undersökningspunkterna 4, 6-9 ), ske direkt på naturligt lagrade jordlager eller berg, på t ex packad sprängstensfyllning efter urgrävning eller via btg-plintar på berg eller fast lagrat friktionsmaterial. Inom övriga delar av området består jordlagren mestadels av ett tunnare lager sand och/eller torrskorpelera vilande på lös lera. Grundläggning inom denna del bör utföras på spetsburna pålar. Källarvåningar kan utföras. För att förhindra eventuell grundvattensänkning skall dessa dock konstrueras som vattentäta konstruktioner på delar under befintlig grundvattenyta. Detta erfordrar att grundvattenytans läge utreds närmare. Infiltration från höjdpartiet i öster får ej heller förhindras genom utdränering. Tillskottsbelastningar av max 10 kpa (motsvarande t ex uppfyllnad med ungefär 0,5m jordmassor alternativt trafiklast för södra gatan) kan utföras inom största delen av området utan stabilitets- eller sättningsproblem. Undantaget är områdets västra del närmast Fräntorpsgatan där ledningar är förlagda (se bilaga 1). Inom detta partiet får inga ytterligare belastningar av uppfyllnader förekomma. Dock kan trafiklast av parkeringsytor och vändplan godtagas. 4.2 Bullervallar Bullervallar får ej uppföras i närheten av befintliga ledningar, kulvertar eller kablar inom områdets västra och sydvästra delar. I övrigt kan bullervall till en höjd av 1,6m uppföras utefter Östra Torpavägen (enligt utförd stabilitetskontroll). C:\DOCUME~1\EMIAGA~1\LOCALS~1\Temp\notes1D2C94\~ rtf

57 GATUBOLAGET Dnr 338/07 Konsult Rev Geoteknik 9(10) 4.3 Jordschakt Jordschakt kan vid måttliga schaktdjup ( ca 2m) för t ex ledningsförläggning utföras med släntlutning 2:1. Då de siltiga jordarna är flytbenägna i vattenmättat tillstånd kan slänterna behöva flackas ut vid nederbörd. 4.4 Bergschakt Eventuella sprängningsarbeten utföres på sådant sätt att inga skadliga deformationer uppstår i angränsande byggnader eller anläggningar se kap Vägöverbyggnadsdimensionering Vid överbyggnadsdimensionering av vägar, parkeringsytor m m där terrassbotten läggs i närheten av dagens marknivå skall jorden klassas som materialtyp 5 enligt VÄG Radonskydd Uppmätta radonhalter klassificerar marken som normalradonmark. Byggnaders grundkonstruktioner bör därför utföras radonskyddade. Detta innebär ett konstruktionssätt som inte ger uppenbara otätheter mot mark, fogar och rörgenomföringar utförs täta mm. 4.7 Infiltration och fördröjning av dagvatten Östra delen av området har goda möjligheter att infiltrera dagvatten i friktionsjordslagren via fördröjningsmagasin. I övrigt kan infiltration ske i de övre sandlagren genom att rännstensbrunnar (Rb) utförs med bottendel med perforering för perkolation via fördröjningsmagasin. 4.8 Kontroll och uppföljning Innan eventuella schaktnings- pålnings- och sprängningsarbeten påbörjas skall befintliga byggnader (se kap 3.2) som ej är grundlagda på berg besiktigas. Riskanalys beträffande ovanstående arbetsmoment bör upprättas innan arbetenas påbörjande. 5 Övrigt Större tillskottsbelastningar än de under 4.1 angivna kan väljas inom vissa delar av området om ytterligare utredningar visar att så är möjligt ur stabilitets- och sättningssynpunkt. Stabilitetsutredning skall utföras enligt Skredkommissionens Rapport 3:95. C:\DOCUME~1\EMIAGA~1\LOCALS~1\Temp\notes1D2C94\~ rtf

58 GATUBOLAGET Dnr 338/07 Konsult Rev Geoteknik 10(10) Fortsatt detaljprojektering ( hustyper, höjder, ledningsdjup mm ) bör ske i samråd med geotekniker. C:\DOCUME~1\EMIAGA~1\LOCALS~1\Temp\notes1D2C94\~ rtf

59

60

61

62

63